Ledamöter och ersättare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledamöter och ersättare"

Transkript

1 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen Ledamöter och ersättare KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Tid måndag 9 november 2015 kl. 08:15 Plats Kommunstyrelsens sammanträdesrum Upprop Val av justerare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Punkt Rubrik Ärendenr Sida 1 Information om ansökan till Stadsmiljöavtalet om investeringar i infrastruktur för en elbusslinje i Luleå 2015/ Information om projektet Guldkant kring Gammelstadsviken 2015/ Kurser och konferenser anmälda november / Mer hållbar organisation för flyktingsituationen i Luleå kommun 2015/ Bredbandsstrategi / Egen medfinansiering för bredband 2015/ Medborgarförslag om att det borde ordnas mera boenden för gymnasieungdomar som bor i och utanför fyrkantsområdet. Utökade verksamhetsområden för vatten och spillvatten för Hällbacken och Lejde Kvalitets- och gestaltningsprogram för Kronandalen - Komplettering till detaljplaneprogram för Kronan 1:1, / / / Planuppdrag del av Kronan 1:1 Kronandalen 2015/ Friköp av fastigheten Ripan 12 i Luleå kommun 2015/ Granskning av behörigheter och loggkontroll 2015/ Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 1

2 LULEÅ KOMMUN KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA Kommunledningsförvaltningen 13 Medborgarförslag om en utbyggnad av Benzeliusskolan 2015/ Motion om att ta fram riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor Motion om likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan Medborgarförslag om nytt badhus på Örnäset och utökning av befintlig bassäng på Aronsbadet Medborgarförslag om trevliga och uppseendeveckande målade motiv i Luleå 2015/ / / / Förändrat nyttjande av världsarvets märke 2015/ Medfinansiering ny projektperiod för North Sweden European Office 2015/ Reglemente - Intern kontroll 2015/ Motion om mobilt voteringssystem för kommunfullmäktige 2015/ Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 2

3 LULEÅ KOMMUN INFORMATION 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Sofia Riström Information om ansökan till Stadsmiljöavtalet om investeringar i infrastruktur för en elbusslinje i Luleå Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Samhällsutvecklingskontoret och Luleå lokaltrafik AB (LLT) informerar om ansökan till Stadsmiljöavtalet om investeringar i infrastruktur för en elbusslinje i Luleå Sofia Riström Utvecklare 3

4 LULEÅ KOMMUN INFORMATION 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Sofia Riström Information om projektet Guldkant kring Gammelstadsviken Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Samhällsutvecklingskontoret ger en lägesrapport angående projektet Guldkant kring Gammelstadsviken. 4

5 LULEÅ KOMMUN FÖRTECKNING Kommunledningsförvaltningen Kurser och konferenser anmälda november 2015 Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga redovisade kurser och konferenser till handlingarna. Beskrivning av ärendet Följande kurser och konferenser redovisas: Avsändare Sveriges kommuner och landsting Sveriges kommuner och landsting Sveriges kommuner och landsting Sveriges kommuner och landsting Sveriges kommuner och landsting Ämne Sociala investeringar insatser för ökad jämlikhet i hälsa och samhällsekonomiska vinster, Stockholm november 2015 Masterclass i medborgardialog i styrning, nätverksträffar december 2015 december 2017 Nätverket medborgardialog i platsutveckling, december 2015 december 2017 Universitetsutbildningen Omvärldskunskap, samhällsförändring och medborgardialog, januari juni 2016 Nationell konferens om Överenskommelsen inom integrationsområdet, Stockholm 17 november

6 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (2) Arbetsmarknadsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Henrik Berg Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till mer hållbar organisation för flyktingsituationen i Luleå kommun Ärendenr 2015/ Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar inrätta hållbar organisation för flyktingsituationen i Luleå kommun enligt arbetsmarknadsförvaltningens förslag. Sammanfattning av ärendet Flyktingsituationen i Sverige har under de senaste veckorna påverkat Luleå kommun och ställer höga krav på samordning för att kommunen ska klara av det ökade uppdraget. Arbetsmarknadschefen har fått ett uppdrag att ta fram ett förslag till en mer hållbar organisation för flyktingsituationen i Luleå kommun. Situationen bedöms inte som kris utifrån den krisledningsorganisation som finns i dag, däremot som en ovanlig situation. Krisledningsorganisationen är inte aktiv i dagsläget. Ansvarsfrågor och beslutsmandat behöver förtydligas för att säkerställa en hållbar organisation för den ovanliga situationen som kommunen nu befinner sig i. Arbetsmarknadsförvaltningens förslag En organisation för att lösa flyktingsituationen i Luleå kommun fastställs. Det långsiktiga arbetet med Luleå kommuns arbete för ett ökat, värdigt och effektivt flyktingmottagande kopplas ihop med det mer akuta arbetet för att lösa flyktingsituationen. Prioriteringar behöver göras. Samordningsgrupp (leds idag av arbetsmarknadsförvaltningen) och arbetsgrupper finns redan inom samordningsuppdraget Luleå kommuns arbete för ett ökat, värdigt och effektivt flyktingmottagande utifrån de olika deluppdragen. Olika förvaltningar ansvarar för genomförande av deluppdrag och rapporterar till samordningsgruppen. Enligt förslaget blir styrgruppen för den akuta situationen även styrgrupp för det långsiktiga arbetet. Arbetsmarknadsförvaltningen bistår med utvecklare, som redan i dag arbetar med det långsiktiga arbetet. Samordning och samverkan med andra myndigheter sköts av koordinator/projektledare. 6

7 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (2) Arbetsmarknadsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Henrik Berg Föreslagen organisation Politiskt beslutande organ Kommunstyrelsens arbetsutskott, sammanträder var 14:e dag Beredningsgrupp/styrgrupp Sammanträder varje vecka. Sammankallande kommundirektör (bitr.) Arbetsmarknadsförvaltningen, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, räddningstjänsten, samhällsutvecklingskontoret, fritidsförvaltningen Koordinator/projektledare Anställs/frigörs från ordinarie uppdrag så länge behovet kvarstår Samordningsgrupp Leds av kooridnator/projektledare Arbetsgrupper Befintliga grupper som finns i samordningsuppdraget, nya grupper utifrån behov/direktiv från styrgrupp. Beslutsunderlag Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till mer hållbar organisation för flyktingsituationen i Luleå kommun, (bilaga) Luleå kommuns arbete för ett ökat, värdigt och effektivt flyktingmottagande (bilaga) 7

8 LULEÅ KOMMUN FÖRSLAG 1 (5) Arbetsmarknadsförvaltning Ärendenr Maarit Enbuske Uppdrag att ta fram ett förslag till mer hållbar organisation för flyktingsituationen i Luleå kommun Bakgrund och omvärldsanalys Flyktingsituationen i Sverige har under de senaste veckorna påverkat Luleå kommun på olika sätt. Arbetsmarknadschefen har fått ett uppdrag att ta fram ett förslag till en mer hållbar organisation för flyktingsituationen i Luleå kommun. Situationen bedöms inte som kris utifrån den krisledningsorganisation som finns i dag, däremot som en ovanlig situation. Krisledningsorganisationen är inte aktiv i dagsläget. Ansvarsfrågor och beslutsmandat behöver förtydligas för att säkerställa en hållbar organisation för den ovanliga situationen som kommunen nu befinner sig i. Förslaget är framtaget i samverkan med Patrik Bylin, Räddningschef. Händelseutveckling i Luleå Transitflyktingar, som passerar kommunen på sin väg vidare till Finland, har varierat från 20 upp till 800 per dag. I dagsläget handlar det om ca 200 flyktingar per dag. Situationen på tågstationen har varit påfrestande periodvis. AMF har haft ansvaret för läget i sin helhet och haft även beredskap att inhysa personer, som av olika anledning har blivit strandsatta i kommunen över natten. Beredskap finns också för att kunna ta hand om ett större antal flyktingar om t ex gränsen mot Finland skulle stängas. Socialtjänsten bevakar situationen dagligen när tågen anländer. De frivilliga organisationerna har arbetat på tågstationen i flera veckor och kommunen (AMF) har stöttat dem i sitt arbete på olika sätt, bl a genom att bistå med mat och förnödenheter, tält med värme och en stuga för sjukvårdsinsatser. Regelbundna möten hålls med de frivilliga organisationerna. Migrationsverket har begärt hjälp av kommuner med ankomstboenden och AMF arbetar med frågan tillsammans med andra förvaltningar. Två tänkbara boenden håller på att förberedas för mottagande. Kommunen står för drift av boenden och kan sedan återsöka medel för att täcka kostnader. Driften innebär allt som behövs för att driva ett boende; personal, vakter, mat, städ mm. Flera kommunala förvaltningars samverkan behövs. En konkret förfrågan kom till kommunen på måndag 2/11 angående öppnande av tillfälligt boende, som skulle behöva vara öppen november månad ut. Inget av 8

9 LULEÅ KOMMUN FÖRSLAG 2 (5) Arbetsmarknadsförvaltning Ärendenr Maarit Enbuske de två boendealternativen är helt klara i dagsläget, eftersom det krävs bygglov och kontroll av att lokalerna kan användas till övernattning under en längre period. Migrationsverket har även stort behov av boende för de som redan fått uppehållstillstånd, men fortfarande befinner sig på anläggningsboende i väntan på lägenhet och kommunplacering. Kommuntalen för flyktingmottagning kommer att höjas utifrån det stora antalet asylsökande som nu kommer till Sverige. Även i Luleå är bostadsbristen ett problem. Det normala mottagandet av asylsökande barn har utökats kraftigt, vilket har lett till brist på boendeplatser. Det finns ett beslut i socialnämnden att Luleå kommun har en ambition att alla ska placeras i den egna kommunen och det innebär att flera nya boenden behöver startas och personal behöver anställas på kort tid. Kommuntalet 60 barn har passerats vid havlårsskiftet 2015 och nu finns 120 barn placerade i Luleå kommun. I steg 4 placeras barn utöver kommuntalet utifrån befolkningsmängden. Varje vecka anländer nya barn. Bara under v32-42 har antalet placerade barn i Luleå varit 4,3 barn per vecka. Förra veckan, v 44 kom det 10 barn till Luleå kommun. Alla tillgängliga platser i kommunens egen regi är nu använda, även om det har förtätast i de boenden det har varit möjligt. Ytterligare förtätning utreds och är avhängigt om en förtätning kan göras utifrån de bygg- och brandregler som gäller. En prognos, som AMF gjort utifrån Migrationsverkets prognoser är, att Luleå kommun kommer att ha ca 200 asylsökande ensamkommande barn i sina verksamheter i december Det innebär ett stort behov nya boendeplatser även under nästa år. I förlängningen finns ett större behov av lägenheter för de barnen som fått permanent uppehållstillstånd, som blivit vuxna och har kommit så långt, att de kan flytta i egna lägenheter. Utöver det arbete som görs i kommunen, finns privata aktörer som eventuellt kommer att ta emot ett stort antal asylsökande i sina boenden. Enligt förhandsinformation handlar det om 348 platser i Luleå. Även det påverkar kommunen, speciellt om det är barnfamiljer som kommer. Asylsökande barn har rätt till skola och förskola. Händelseutveckling i Sverige Under föregående vecka har totalt sökt asyl i Sverige enligt Migrationsverket. Prognos för antalet asylsökande ligger på per vecka. Migrationsverket ser ingen minskning av antalet. Utöver dessa anländer flyktingar och migranter som inte söker asyl. Utöver Migrationsverket uppger flera län och kommuner att de fortsatt är hårt ansträngda av den pågående hanteringen av asylsökande. Samhällsviktiga verksamheter som hälso- och sjukvård, socialtjänst och skola är även efter 9

10 LULEÅ KOMMUN FÖRSLAG 3 (5) Arbetsmarknadsförvaltning Ärendenr Maarit Enbuske vissa åtgärder ansträngda i flera delar av landet. Trelleborg, Malmö, Göteborg och Stockholm rapporterar fortsatt om utmaningar med omhändertagandet avensamkommande barn. I takt med att fler asylsökande anländer till andra län/kommuner ökar belastningen på dessa och omfattar då även verksamheter som hittills inte har berörts avflyktingmottagandet. Migrationsverkets beräkningsalternativ för asylsökande under 2015: A: söker asyl varav ensamkommande barn. Prognosen bygger på att det inte blir någon avmattning i slutet av året. B: varav ensamkommande barn. Prognosen bygger på att färre barnfamiljer kommer i slutet av året. C: varav ensamkommande barn. Prognosen bygger på en avmattning på grund av fler hinder. Migrationsverkets beräkningsalternativ för asylsökande för 2016: A: varav ensamkommande barn B: varav ensamkommande barn C: varav ensamkommande barn Migrationsverket bedömer att det under 2015 kommer komma totalt ensamkommande barn till Sverige. Detta är fler barn än den tidigare prognosen för innevarande år. Prognosen för 2016 är ensamkommande barn beroende på händelseutvecklingen i omvärlden. En ny trend är att andelen yngre ensamkommande barn (0-13 år) som kommer till Sverige ökar, även om äldre barn (14-17 år) till antalet fortfarande är större. Flyktingsituationen i Sverige har blivit så allvarlig att det krävs gemensamma lösningar på samhällsnivå för att möta de akuta behoven. Behovet av alternativa lösningar kommer att kvarstå även på längre sikt. Den aktuella situationen innebär att Migrationsverkets ordinarie kapacitet och beredskap inte längre räcker till för att kunna säkerställa ett ordnat mottagande av nya asylsökande. Situationen är liknande för landets kommuner när det gäller ensamkommande barn och skolgång för asylsökande elever. Det är avgörande att alla aktörer förbereder sig på att hantera konsekvenserna av situationen under lång tid, även de aktörer som hittills inte har varit berörda. Att tydligt kommunicera till allmänheten om situationen och dess konsekvenser är viktigt. Samordning av kommunikation avseende säkerhet och trygghet behöver finnas. Källa: Migrationsverkets prognos (P5 15) 10

11 LULEÅ KOMMUN FÖRSLAG 4 (5) Arbetsmarknadsförvaltning Ärendenr Maarit Enbuske Övrigt Den sociala oron har ökat under den senaste veckan i hela landet. Många tilltänkta flyktingboenden har satts i eld runtom i landet. Situationen kan leda till undanträngningseffekter om t ex en sporthall behöver tas i bruk för boende. En del av det arbete som behöver göras i kommunen pågår redan i dag inom det långsiktiga samordningsuppdraget för Luleå kommuns arbete för ett ökat, värdigt och effektivt flyktingmottagande. Arbetet med den nuvarande situationen är förknippat med ekonomiska frågor utifrån att kommunen nu hanterar frågor som normalt inte förekommer i ordinarie verksamhet. Ständig omvärldsbevakning behövs för att vara förberedd på olika händelser. Läget kan sammanfattas med att flyktingfrågan har svällt till en jätteutmaning för kommunen, vilket gör att det inte enbart kan hanteras i den vanliga linjeorganisationen. Förslag till organisation Politiskt beslutande organ Kommunstyrelsens AU Sammanträder var 14:e dag Beredningsgrupp/styrgrupp Sammanträder varje vecka Sammankallande Kommundirektör (bitr.) AMF, SOC, BUF, SBF, RTJ, SUTK, FRI Koordinator/projektledare Samordningsgrupp Arbetsgrupper Anställs/frigörs från ordinarie uppdrag så länge behovet kvarstår Leds av kooridnator/projektledare Befintliga grupper som finns i samordningsuppdraget, nya grupper utifrån behov/direktiv från styrgrupp Kommentar: Förslaget innebär att det långsiktiga arbetet med Luleå kommuns arbete för ett ökat, värdigt och effektivt flyktingmottagande kopplas ihop med det mer akuta arbetet för att lösa den nuvarande 11

12 LULEÅ KOMMUN FÖRSLAG 5 (5) Arbetsmarknadsförvaltning Ärendenr Maarit Enbuske situationen. Prioriteringar behöver göras. Samordningsgrupp (leds idag av AMF) och arbetsgrupper finns redan inom samordningsuppdraget Luleå kommuns arbete för ett ökat, värdigt och effektivt flyktingmottagande utifrån de olika deluppdragen. (Se bilaga) Olika förvaltningar ansvarar för genomförande av deluppdrag och rapporterar till samordningsgruppen. Enligt förslaget blir styrgruppen för den akuta situationen även styrgrupp för det långsiktiga arbetet. AMF bistår med utvecklare, som redan i dag arbetar med det långsiktiga arbetet. Samordning och samverkan med andra myndigheter sköts av koordinator/projektledare. Övriga som behövs i arbetet: Kommunjurist - finns frågor bl a kring sekretess Info/kommunikation - omvärldsbevakning TiB Frivilliga organisationer 12

13 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 19

20 20

21 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret /1180 Göran Gabrielson Utbyggnad av bredband på Luleå landsbygd Ärendenr 2015/1180 Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta Bredbandstrategi Sammanfattning av ärendet Utbyggnaden av bredband pågår kontinuerligt i kommunen. Utbyggnaden drivs på kommersiell grund där det är möjligt, och med offentligt stöd där så krävs. Bredbandsstrategin behandlar de delar där kommunen är en aktiv part. Där beskrivs krav på utformning av nätet, kriterier för prioritering av utbyggnadsområden, kommunens organisation för planering och genomförande av utbyggnaden. Bredbandsgruppen föreslår att de byar och områden som prioriteras för utbyggnad 2016 och 2017 är: Selet (2016) Stenudden (2016) Västmark (Eriksberg) (2016) Bredträskheden (2016) Niemisel småort (station samt Norra Niemisel) (2016) Hollsvattnet (2016) Jämtön (2017) Vitå (2017) Beskrivning av ärendet På Luleås landsbygd finns fibernät utbyggt till 17 byar. ADSL eller liknade lösningar täcker i stort sett hela kommunen hade 78 % av befolkningen tillgång till bredband med hastigheten 100 Mbit/s i tätort eller småort (mer än 200 invånare respektive samlad bebyggelse med invånare). I glesbygd (den del av ytan som inte är tätort) var motsvarande siffra 18,5 %, vilket motsvarar personer i Luleå kommun. Luleå kommuns mål är att senast år 2020 ska det vara 100 % utbyggt bredband till byarna med minst 100 Mbit/s Bredbandsstrategin ska skapa ett strukturerat angreppssätt för att utveckla ett bredbandsnät för framtidens digitala kommunikationsbehov. Den långsiktiga visionen är att alla hushåll, företag och fritidsområden ska ha möjlighet till bredbandsanslutning. Därigenom kan tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga stimuleras. Förslaget till bredbandstrategi har utarbetats 21

22 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (4) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret /1180 Göran Gabrielson av bredbandsgruppen där IT-kontoret, Lunet, samhällsutvecklingskontoret, stadsbyggnadsförvaltningen och tillväxtkontoret ingår. I bredbandsstrategin redovisas kriterier för hur geografiska områden ska prioriteras i utbyggnaden av bredbandsnät. Utbyggnaden av bredband sker både rent kommersiellt och med offentligt stöd. Bredbandsstrategin behandlar de delar där kommunen är en aktiv part men i val av nya områden för utbyggnad måste en helhetssyn tillämpas. Bredband är ett samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög överföringshastighet. Det finns ingen officiell definition som fastslår var gränsen går för att en anslutning till internet ska få kallas bredband. Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell. Man kan få bredband på flera olika sätt till exempel via kabel-tv-nätet, fibernät eller telefonjacket. Hitintills har fokus varit på optisk fiber men den tekniska utvecklingen gör att nya lösningar ständigt utvecklas. Dessa kan vara ett bra alternativ där fiber inte är ekonomiskt rimligt. Vid utbyggnaden av bredband måste prioriteringar göras. Prioriteringsgrunderna som föreslås bygger på ekonomi (mest anslutna per investerad krona), behov och intresse. De ekonomiska aspekterna kan vara närhet till anslutningspunkt, bidragsregler, samförläggning. Näringsliv och offentlig service kan förstärka en orts behov. Viktigt i kriterierna är att det finns ett intresse och därmed vilja till att ansluta sig. Utbyggnaden av bredbandsnätet är ett nationellt mål och stöds av statsbidrag. Utformningen av nivåer och regler för bidrag styr till viss del omfattning och prioritering av utbyggnaden. I bredbandsstrategin föreslås följande kriterier för utbyggnad av bredbandsnät: - Byar och områdens avstånd till närmaste anslutningspunkt till fiber. - Byar och områden där det fasta telenätet tas bort eller har stora brister. - Byar och områden där det finns offentlig service - Byar och områden där näringslivet har behov av bredband för sin verksamhet och sin utveckling. - Byar och områden där det är möjligt att samförlägga med andra ledningsägare. - Visat intresse från de boende i byarna. - Rimlig kostnad per hushåll. 22

23 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 (4) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret /1180 Göran Gabrielson Kommunstyrelsen bör varje år fastställa prioriteringsordningen av utbyggnad av bredband i byar och områden. Enligt tidigare beslut i Kommunstyrelsen (Dnr: ) gäller följande prioriteringsordning för utbyggnad av fiberbredband på landsbygden. Klöverträsk (Utfördes 2014) Avan/Stenudden (Avan 2014) Brändön (2014) Örarna/Örnabben (2014/2015) Sundom (2014) Smedsbyn (2015) Selet Niemisel småort (station samt Norra Niemisel) Hollsvattnet Västmark (Eriksberg) Bredträskheden Bredbandsgruppen föreslår att de byar och områden som prioriteras för utbyggnad 2016 och 2017 är: Selet (2016) Stenudden (2016) Västmark (Eriksberg) (2016) Bredträskheden (2016) Niemisel småort (station samt Norra Niemisel) (2016) Hollsvattnet (2016) Jämtön (2017) Vitå (2017) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse. Bredbandstrategi Anna Lindh Wikblad Kontorschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Beslutet skickas till IT-kontoret, IT-Norrbotten, Lunet Samhällsutvecklingskontoret 23

24 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 (4) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret /1180 Göran Gabrielson Stadsbyggnadsförvaltningen Tillväxtkontoret 24

25 Strategi Bredbandsstrategi 2016 Luleå kommun 1 25

26 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Bredbandsstrategi 2016 Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd: Beslutinstans: Giltighetstid: Dokument gäller för: Alla förvaltningar 2 26

27 Sammanfattning Syftet med bredbandsstrategin är att skapa ett strukturerat angreppssätt för att utveckla ett bredbandsnät som täcker framtidens digitala kommunikationsbehov. Bredbandsstrategin behandlar bredband på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering. Den långsiktiga visionen är att alla hushåll, företag och fritidsområden ska ha möjlighet till bredbandsanslutning. Därigenom kan tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga stimuleras. Bredband är en förutsättning för samhällets digitalisering. Översiktsplanens mål är att senast år 2020 ska det vara 100 % utbyggt bredband till byarna med minst 100 Mbit/s. Till enskilda hushåll där optisk fiber inte är ekonomiskt rimligt kan andra lösningar tillåtas. Bredband är ett vanligt samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög överföringshastighet. Det finns ingen officiell definition som fastslår var gränsen går för att en anslutning till internet ska få kallas bredband. Att försöka knyta en särskild överföringshastighet till begreppet kan vara svårt eftersom bland annat den tekniska och kommersiella utvecklingen riskerar att snabbt göra en sådan definition inaktuell. Bredbandsuppkoppling kan användas bland annat för att surfa på internet, se på tv eller att ringa. Du kan få bredband på flera olika sätt. En fast bredbandsuppkoppling kan du få via till exempel kabel-tv-nätet eller via fibernät. Ett annat sätt är att få bredband via telefonjacket. Kommunstyrelsen bör varje år fastställa prioriteringsordningen av utbyggnad av bredband i byar och områden. De kriterier prioriteringen bygger på är: Byar och områdens avstånd till närmaste anslutningspunkt till fiber. Byar och områden där det fasta telenätet tas bort eller har stora brister. Byar och områden där det finns offentlig service Byar och områden där näringslivet har behov av bredband för sin verksamhet och sin utveckling. Byar och områden där det är möjligt att samförlägga med andra ledningsägare. Visat intresse från de boende i byarna. Rimlig kostnad per hushåll. Utbyggnaden av bredbandsnätet är ett nationellt mål och stöds i glesbygd av statsbidrag. Utformningen av nivåer och regler för bidrag styr till viss del omfattning och prioritering av utbyggnaden. 3 27

28 Bredbandsstrategin innehåller bl a följande ställningstaganden: Optisk fiber är förstahandsval där det är ekonomiskt försvarbart. Teknikutveckling, geografi, befolkningsunderlag mm kan ge alternativa lösningar. Samtliga nät ska byggas enligt definitionen för robusta nät. Luleå kommun ska genom Lunet äga bredbandsnät och vara initiativtagare till utbyggnad av bredbandsinfrastruktur där privata aktörer inte agerar. Driften av bredbandsnätet ska bära sina egna kostnader. Fastighetsägarens medfinansiering till nätet (engångskostnad) prissätts med hän-syn till geografiskt avstånd mellan fastigheten och närmaste anslutningspunkt i nä-tet, teknik för anslutning och kapacitet ut till kunden. Bredbandsnäten ska vara öppna nät dvs infrastruktur som är tillgänglig för marknadens alla aktörer på likvärdiga villkor. Nätet är öppet för alla som vill hyra fiber och för alla som vill erbjuda tjänster i ett aktivt nät. Lunet svarar för driften av kabelnätsnivån. Principer för anslutning till kommunens bredbandsnät fastställs av kommunfullmäktige. Bredbandsnät ska vara dimensionerade för att klara: Tjänsteleverantörernas leverans av triple-play-tjänster, dvs Internet, telefoni och TV inkl on demand-tjänster till slutkunderna. Företagstjänster och offentliga tjänster som produceras över nätet eller i form av molntjänster. Digitalisering av samhället. Enligt tidigare beslut i Kommunstyrelsen Dnr: gäller följande prioriteringsordning för utbyggnad av fiberbredband på landsbygden. Klöverträsk (Utfördes 2014) Avan/Stenudden (Avan 2014) Brändön (2014) Örarna/Örnabben (2014/2015) Sundom (2014) Smedsbyn (Utfördes 2015) Selet Niemisel småort (station samt Norra Niemisel) Hollsvattnet Västmark (Eriksberg) Bredträskheden 4 28

29 Byar och områden som prioriteras för utbyggnad 2016 och 2017 är: Selet (2016) Stenudden (2016) Västmark (Eriksberg) (2016) Bredträskheden (2016) Niemisel småort (station samt Norra Niemisel) (2016) Hollsvattnet (2016) Jämtön (2017) Vitå (2017) 5 29

30 Innehåll 1. BAKGRUND 9 2. SYFTE BREDBANDSSTRATEGI VAD ÄR DET? Bredbandsstrategins förvaltning 9 3. ÖVERGRIPANDE VISION OCH STRATEGI NATIONELL STRATEGI OCH LAGSTIFTNING Digital agenda för Europa Mål för it-politiken IT i människans tjänst Plan och bygglagen (PBL) REGIONALA STRATEGIER KOMMUNALA STRATEGIER Översiktsplan, Landsbygdsstrategi m fl dokument KOMMUNENS ORGANISATION FÖR BREDBANDSFRÅGOR BREDBANDSGRUPPEN KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN SAMHÄLLSUTVECKLINGSKONTORET TILLVÄXTKONTORET STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN IT-KONTORET STADSNÄTET - LUNET AB BESKRIVNING AV KOMMUNEN BEFOLKNING Nyckelkodsindelning NÄRINGSLIV OFFENTLIG SERVICE BEFINTLIG INFRASTRUKTUR KOMMUN- OCH KOMMUNBOLAGSÄGDA NÄT TRÅDLÖSA TEKNIKER ANDRAS NÄT I KOMMUNEN VAR BYGGER MARKNADEN? Fasta nät Trådlösa nät FRAMTIDA BEHOV NYTTAN AV BREDBAND I KOMMUNEN KOMMUNENS MÅL OCH STÄLLNINGSTAGANDE MÅL FÖR KOMMUNENS BREDBANDSUTBYGGNAD PRINCIPER FÖR KOMMUNENS BREDBANDSUTBYGGNAD ALLMÄNT ÄGANDE EKONOMI OCH DRIFT PRISSTRUKTUR KRITERIER FÖR PRIORITERING AV FIBERUTBYGGNAD

31 10. SAMORDNING EU-NIVÅ, NATIONELL NIVÅ OCH REGIONAL NIVÅ KOMMUNAL NIVÅ GENOMFÖRANDE UTBYGGNADSPLAN UTBYGGNADSPLAN 2016 OCH FRAMÅT ANALYSER OCH ÖVERVÄGANDEN FINANSIERING KAPACITET DRIFTSKOSTNAD DRIFTSÄKERHET LÖNSAMHETSKALKYL EXTERN INFORMATION OCH KOMMUNIKATION BILAGOR

32 32 8

33 1. Bakgrund Bredband är en förutsättning för samhällsutvecklingen och digitalisering av samhället. En väl utbyggd it-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och individer oberoende var i landet vi befinner oss. Användandet av bredband och internet är så omfattande att it-infrastruktur är lika nödvändig för samhällets utveckling som hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster är en självklarhet. Det handlar om att ge möjlighet till att kunna ta del av information, ha kontakter med myndigheter, göra ekonomiska transaktioner, inköp eller annonsera sin verksamhet mot potentiella kunder. Men det handlar även om att förbättra förutsättningarna för utveckling av digitala tjänster, t.ex. e-handelsföretagande, e-hälsa, e-demokrati, videokonferenser, bättre distansutbildning m.m. Möjligheten till snabb bredbandsuppkoppling kan vara en avgörande faktor när unga väljer var de ska bo, när företag väljer var de ska etablera sig och för äldre är det en möjlighet att kunna bo kvar så länge som möjligt i det egna hemmet. För Luleås landsbygd är it-infrastruktur en basal nödvändighet. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur ett landsbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd it-infrastruktur. Dagens och morgondagens samhällsmedborgare förutsätter att det finns tillgång till väl fungerande digital kommunikation där de verkar och bor. 2. Syfte Syftet med bredbandsstrategin är att skapa en långsiktig strategi samt fastställa en plan för utbyggnad av bredbandsinfrastruktur på Luleås landsbygd. Genom strategin blir det möjligt att samordna kommunens förvaltningar och bolag. 2.1 Bredbandsstrategi vad är det? Bredbandsstrategin är ett strategi- och policydokument. Den ska inte lösa frågor av operativ karaktär. Bredbandsstrategin behandlar bredband på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering Bredbandsstrategins förvaltning Bredbandsstrategin fastställs av kommunfullmäktige och ska revideras regelbundet. Det kan vara principiella förändringar för kommande utbygg- 9 33

34 nad, prioriteringar eller myndighetsbeslut och lagändringar som innebär att strategin måste förändras. 3. Övergripande vision och strategi 3.1 Nationell strategi och lagstiftning Digital agenda för Europa Den digitala agendan för Europa beslutades av EU-kommissionen 2012 och är ett av sju huvudinitiativ inom ramen för den så kallade Europa 2020-strategin. Där beskrivs den roll som informations- och kommunikationsteknik har för att Europa ska kunna uppnå sina ambitioner för Det övergripande syftet med den digitala agendan är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar Mål för it-politiken IT i människans tjänst Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande på att använda it för att nå social välfärd, demokrati, klimatförbättringar och politiska mål för tillväxt i alla delar av landet Det it-politiska målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att uppnå detta krävs ökad digital delaktighet så att fler vill och vågar använda digitala tjänster. Men det handlar också om att få fram fler tjänster som gör att medborgarna upplever att de verkligen har nytta av att använda e-tjänster. En förutsättning för detta är att det finns tillgång till bredband i alla delar av landet. Därför ska Sverige ha bredband i världsklass. Regeringens ambition är att senast år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen ha tillgång till 100 Mbit/s. Regeringens ambitioner fångas upp i den nationella digital agenda; IT i människans tjänst. Den skapar en sammanhållen strategi för att Sverige ska fortsätta vara en framstående it-nation Plan och bygglagen (PBL) I maj 2011 beslutade riksdagen om en ny plan- och bygglag (PBL). De förändringar som gjorts innebär i huvudsak att offentligt planarbete ska förenklas och göras mer tillgängligt. Fritt översatt till bredbandsområdet kan man, med anknytning till huvudmålen i E-delegationens och Bredbandsforums arbete, uttrycka det som att: 10 34

35 IT- och bredbandsutvecklingen ska göra tillvaron enklare för medborgare och företag, underlätta kontakter med myndigheter och bidra till hållbar utveckling och välfärd. Specifikt för bredbandsområdet innehåller lagen både möjligheter och skyldigheter att hantera elektronisk infrastruktur (bredband) i den fysiska planeringen och i bygglovsärenden. Kommunerna är t ex skyldiga att beakta behov av bredbandsutbyggnad i översikts- och detaljplanerna. Elektroniska kommunikationer är ett allmänintresse som kommunen har befogenhet att beakta och lagen ger också kommunen möjligheten att, om man så önskar, bestämma markreservat för anordningar för elektroniska kommunikationsnät. Boverket har på regeringens uppdrag, i samråd med lantmäteriet, länsstyrelserna, SKL och PTS, tagit fram en vägledning för hur infrastruktur för elektronisk kommunikation kan tillgodoses vid planering och prövning av bygglov enligt plan- och bygglagstiftningen. Vägledningen vänder sig i första hand till kommuner och länsstyrelser samt operatörer, nätägare och företrädare för branschen. Vägledningen ger förslag på hur en kommun bör se på sin planeringsroll i fråga om bredband. Den visar också vikten av att kommunens lokala bredbandsarbete bör och kan knytas ihop med den planering av bredbandsinfrastruktur som görs på regionalt plan. 3.2 Regionala strategier Den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten (RUS) går ett steg längre än regeringens digitala agenda, och fastställer att alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet med strävan mot 100 Mbit/s senast Ambitionen är att det ska finnas god tillgång till fysisk infrastruktur för bredband i hela Norrbotten. Tillgången ska vara robust och kunna motstå påfrestningar utan allvarliga driftsavbrott. Norrbottens digitala agenda bygger på inriktningen i Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) och regeringens nationella digitala agenda. Norrbottens digitala agenda är en handlingsplan som fångar upp de initiativ som görs eller som behöver göras i länet för att bäst ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Det handlar om åtgärder för att stimulera utveckling av e-hälsa, e-förvaltning och andra it-tjänster som skapar nytta för invånare, företag och orga

36 nisationer i Norrbotten. Men det handlar också om åtgärder för att säkerställa en tillgänglig och grundläggande it-infrastruktur. 3.3 Kommunala strategier Översiktsplan, Landsbygdsstrategi m fl dokument. I kommunens översiktsplan sätts uppgiften att arbeta för tillgång till digital kommunikation i hela kommunen med målet att hela Luleå stads- och landsbygd ska ha tillgång till snabb och stabil telefoni och bredband. Indikator för 2020: Vi har 100 % utbyggt bredband till byarna med minst 100 Mbit/s. 4. Kommunens organisation för bredbandsfrågor 4.1 Bredbandsgruppen Kommunstyrelsen tillsatte i juni 2012 en bredbandsgrupp för att skapa ett mer strukturerat samarbete och en tydligare rollfördelning för att stärka kommunens arbete inom bredbandsområdet. Bredbandsgruppen består av representanter från samhällsutvecklingskontoret, tillväxtkontoret, stadsbyggnadsförvaltningen, IT-kontoret samt Lunet. Dess uppgifter är att ta fram förslag till infrastrukturplaner, informera och rapportera internt och externt, hålla kontakt med intressenter, utforma enkätsvar mm. 4.2 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer bredbandsstrategin. 4.3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för att strategin genomförs och beslutar i frågor kring ut-byggnad av it-infrastrukturen utifrån bredbandsstrategin. Kommunstyrelsen beslutar om medfinansiering för utbyggnad av it-infrastrukturen. 4.4 Samhällsutvecklingskontoret Bredbandsstrategin är en del av översiktsplanen och samhällsutvecklingskontoret svarar för att bredbandsstrategi, och justeringar av denna, lyfts till beslut. Samhälsutvecklingskontoret är sammankallande i bredbandsgruppen

37 4.5 Tillväxtkontoret Tillväxtkontoret är kommunens länk till boende i landsbygden. De initierar igångsättande av byagrupper och introducerar dessa i deras åtagande inför bredbandsutbyggnaden. Tillväxtkontoret är därefter kommunens kontakt gentemot byagrupperna där de t ex administrerar anslutningsavtal. Tillväxtkontoret svarar för ansökan av projektmedel hos externa finansiärer och tillsammans med stadsbyggnadsförvaltning för redovisning av mottagna projektmedel. 4.6 Stadsbyggnadsförvaltningen Stadsbyggnadsförvaltningen deltar i bredbansgruppens arbete med årsplanering, prioritering, kalkylering, tidplanering mm. Stadsbyggnadsförvaltningen äskar medel för de kommunala investeringar som krävs för att nå målen i bredbandsstrategin och tillsammans med Lunet för de kalkyler som ligger till grund för investeringsäskande. De svarar även för att utbyggnaden genomförs med projektledning, upphandling av entreprenader mm. 4.7 IT-kontoret IT-kontoret ingår i bredbandsgruppen med tekniskt stöd samt överblick över de kommunala anläggningarna och dess behov av bredband. 4.8 Stadsnätet - Lunet AB Lunet är en viktig del av Luleå kommuns organisation för samhällsplanering av bredband enligt PBL och medverkar i kommunens bredbandsgrupp. Lunet är delaktiga i att ta fram underlag för utbyggnad, bereda remissvar och svar på myndighetsenkäter som berör bredbandsområdet. Lunet utgör en viktig del av kommunens operativa organisation för utbyggnad av bredband. Som aktör på en konkurrensutsatt marknad kan Lunet självständigt ansöka om och erhålla bidrag från externa finansiärer, marknadsföra, teckna avtal om anslutningar, ansvara för beslutad utbyggnad av bredband enligt bredbandsstrategin, ta på sig nätägarskap samt driva och operera nät i glesbygd. Specifika projekt och uppdrag ska beslutas i Lunets styrelse. Lunet arbetar för digitaliseringen av samhället genom att på affärsmässig grund och på marknadsmässiga villkor bygga ut och leverera fiber och bredband, i stad och på landsbygd. Lunet AB ägs av Luleå Energi AB och Lulebo AB, 50 % vardera, vilka bägge ägs av Luleå kommun. Verksamheten 13 37

38 har bedrivits sedan Lunet fungerar som leverantörsoberoende nätägare och kommunikationsoperatör och gör det möjligt att tillhandahålla högkvalitativa bredbandstjänster inom Luleå kommun via externa tjänsteleverantörer. 5. Beskrivning av kommunen Luleå är med invånare, landets i storlek 27:e kommun. Drygt var femte luleåbo bor på landsbygden. Nästan var tionde invånare är född utomlands. Inräknat de fyra grannkommunerna omfattar Luleåregionen ca människor. Staden är länscentrum i Norrbotten en fjärdedel av Sverige. Luleå har landets lägsta kostnader för fjärrvärme och el och lägsta kostnader för avgifter i boendet, nästan 30 procent under rikssnittet. Norrlands största flygplats, med över en miljon passagerare årligen, ligger strax utanför staden. Till Stockholm finns förbindelser på vardagar. Flyglinjer finns även till bl a Kiruna, Umeå, Sundsvall och London. Direkttåg finns till Stockholm och Narvik. Luleå hamn är landets nordligaste åretrunthamn och den sjätte största i landet. Den goda infrastrukturen gör Luleå till ett kommunikationscentrum i hela Barentsregionen. Antalet konferenser och kongresser har ökat kraftigt de senaste åren. Konferenskapaciteten uppgår till personer, största konferenssalen tar besökare. Det finns hotellbäddar i staden och ytterligare drygt i regionen. Luleå har en storslagen natur med 26 naturreservat och många friluftsområden med motionsspår, skidspår, skoterleder, vandringsleder och fiskevatten. Luleå skärgård med drygt öar erbjuder ett härligt bad- och båtliv på sommaren. Många anläggningar ute i skärgården erbjuder både god mat och spännande aktiviteter. Luleå tekniska universitet är en viktig motor i norra Sverige och är Skandinaviens nordligaste tekniska universitet. Vid LTU finns studenter och anställda. Forskningen omsätter mer än 800 miljoner kronor och är indelad i 70 forskningsämnen. Det finns cirka 500 aktiva föreningar där många har en väl utbyggd barnoch ungdomsverksamhet. Luleå har tre idrottslag i högsta serien i hockey samt både dam- och herrserien i basket

39 5.1 Befolkning Vid utgången av 2014 hade Luleå kommun en folkmängd av personer vilket är en ökning med 583 personer sedan senaste årsskiftet. Det finns ett politiskt beslut att Luleå ska kunna växa med nya invånare. Målsättningen har mötts av ett intensivt planarbete från kommunens sida. Summerar man antalet färdiga planer, pågående planer och planer på idéstadiet har vi förutsättning för åtta tusen nya bostäder fram till Nyckelkodsindelning I samband med folk- och bostadsräkningen 1970 indelades kommunen i områden på vilka statistik om befolkningen, bostäder, sysselsättning mm redovisades. Denna områdesindelning kallas för Nyckelkodsindelning. Nyckelkodsindelningen har senare reviderats. Numera finns förutom tätorter och småorter även mindre byar med som egna delområden. Tätort definieras som ort med minst 200 invånare och max 200 meter mellan husen. Småort är ort med 50 till 199 invånare och max 200 meter mellan husen. 5.2 Näringsliv Luleåregionen är en av Sveriges tio största tillväxtregioner. Näringslivet har bred bas: stål- och verkstadsindustri, många IT-företag, handel och upplevelser. Film och design växer. Två av tre arbetar i tjänstesektorn. Skandinaviens nordligaste tekniska universitet, LTU, har studenter. Forskningen omsätter nästan 800 miljoner kr och omfattar 70 forskningsämnen. Starka områden är gruvteknik, metallurgi, IT och hållbar resursanvändning. Luleå Science Park, nära LTU, är Norrlands största teknikby med ett 80-tal kunskapsföretag. Luleå kommun har de senaste åren gjort mycket stora investeringar över 400 miljoner kr per år i infrastruktur och annat. Hela kommunkoncernen investerar miljoner kr årligen. Luleå kommun, landstinget och näringslivet kommer att behöva anställa ett par tusen personer årligen de närmsta åren. 5.3 Offentlig service Organisationen Luleå kommun har flera roller. Kommunen ger service, bygger samhälle, är arbetsgivare och är myndighet. Kommunen ansvarar för en stor del av samhällsservicen till medborgarna. Bland de viktigaste uppgifterna är skola, socialtjänst, äldreomsorg, renhållning, vatten och avlopp. Kommunen ska också se till att det finns en god fysisk infrastruktur, attraktiva stadsdelar och ett rikt kultur och fritidsutbud

40 Luleå kommuns organisation består av nio nämnder med respektive förvaltning. I kommunkoncernen ingår dessutom ett tiotal hel- eller delägda bolag. Hela kommunkoncernen omsätter över sex miljarder kronor årligen och har anställda. Efter landstinget är Luleå kommun länets största arbetsgivare. Luleå är en av Sveriges bästa skolkommuner enligt Lärarförbundets årliga ranking. Hög andel utbildade lärare och många ungdomar med högskolebehörighet bidrar. Luleå har en väl utbyggd kulturskola och en miljöskola med hög profil. Alla förskolor och skolor arbetar med kvalitetsutveckling. Gymnasieelever erbjuds ett stort programutbud i kreativa lärmiljöer. Luleå har ett rikt kulturliv. Kulturens hus är centralt beläget i Norra hamn och är ett av Sveriges modernaste kulturhus som bland annat inrymmer konsthall, konsertsalar och bibliotek. Inom kommunen finns också Norrbottens Museum och friluftsmuseet Hägnan samt tre professionella teatrar; Norrbottensteatern, Teater Scratch och Lule Stassteater. Gammelstads kyrkstad är ett stort besöksmål med drygt 400 kyrkstugor runt Norrlands största medeltida stenkyrka. Sedan 1996 är Gammelstad kyrkstad med på Unesco:s världsarvslista 6. Befintlig infrastruktur 6.1 Kommun- och kommunbolagsägda nät Luleå kommun äger själva och via Lunet AB bredbandsnät som täcker samtliga delar av centralorten och större orter utanför centralorten. Bredbandsnätet i Luleå har hög kvalitet och består i de flesta fall av fiber to the home, dvs. fiber med hög kapacitet ända fram till slutkund. Lunet äger merparten av näten. Kommunsammanbindande bredbandsnät Huvuddelen av det kommunsammanbindande bredbandsnätet går längs väg 97 från kommungränsen mot Boden eller längs E4:an söderut mot Piteå och norrut mot Kalix via Töre. Det kommunsammanbindande nätet ägs av Lunet och är ihopkopplade med PiteEnergi i söder och Bodens Energi i väster. Förutom dessa nät angör länsnätet Lumiora Luleå från 3 håll. Ortsammanbindande nät och Områdesnät Lunet äger ortssammanbindande nät till stadsdelar och tätorter. Bilaga 1 och 2 visar kartor över områdesnätet

41 Accessnät Lunet äger fiberaccessnät (FTTH) till enskilda fastigheter inom alla stadsdelar och kvarter. Anslutningsgraden, dvs de hushåll och företag som är anslutna i förhållande till totalt antal inom området/stadsdelen, uppgår till ca 80%. De hushåll och företag som inte är fiberanslutna (resterande ca 20 %) kan välja att ansluta sig enligt en standardprocedur och ett fastställt pris (enligt Post och Telestyrelsens begrepp Homes Passed ). I bilaga 3 redovisas tillgång till bredband i Norrbottens kommuner. Lunet äger fiberaccessnät (FTTH) till slutkunder inom följande tätorter utanför centralorten: Råneå Måttsund Kallax Antnäs Alvik/Långnäs Rutvik Ersnäs Bensbyn Kommunen äger fiberaccessnät till slutkunder inom följande orter utanför centralorten (byar) där Lunet är upphandlad drift- och kommunikationsoperatör: Klöverträsk Avan Brändön Örarna Sundom Förutom fiberaccesser till slutkunder kan Lunet leverera xdsl till följande orter (byar) utanför centralorten: Ersnäs Mörön Ängdalsro Alhamn Vallen Ale Selet Västmark 17 41

42 Hollsvattnet Klöverträsk Kallax Alviksträsk Avan Sandnäset Norra Sunderbyn Hertsölandet/Lövskär Bensbyn Persön Börjelslandet Örarna Brändön Ängesbyn Smedsbyn Sundom Södra Prästholm Niemisel Mjöfjärden Jämtön Vitå Högsön Täckning och teknik Lunets nätinfrastruktur består uteslutande av optisk fiber förlagd i yttre skyddande kanalisation. Till byar är fiber ofta upphängd i kraftledningsstolpar. Lunets noder är inhysta inomhus i fastigheter eller placerade i ändamålsenliga tele-/datakomhus. Lunets nät är byggda med material och metoder enligt högsta telekomstandard och uppfyller kraven på Robusta nät och Robusta noder enligt Post och Telestyrelsen krav och rekommendationer. 6.2 Trådlösa tekniker Lunets använder trådlösa tekniker (inkl licensbunden radio) i begränsad omfattning för att lösa kommunikation till avlägsna och svårtillgängliga, dock stadsnära, platser. 6.3 Andras nät i kommunen Telia/Skanova har optisk fiber till vissa byar och vissa områden i centralorten. Fiberaccessnät till enskilda hushåll inom vissa delar av Gammelstad

43 Därutöver bygger Telia/Skanova ut fiber på efterfrågan, främst till företagsmarknaden och enbart på kommersiell grund. Trafikverket har optisk fiber i banvallen, vilken enbart används för eget bruk och för uthyrning till kommersiella operatörer. 6.4 Var bygger marknaden? Fasta nät Ur PTS årliga statistik kan konstateras att utbyggnad med fiberinfrastruktur i första hand riktar sig till tätorter i kustkommunerna Trådlösa nät I Norrbotten pågår för närvarande en utbyggnad av det trådlösa nätet (4G) av såväl Telia som Tele2 och Telenor. Telia bygger inifrån huvudort ut mot glesbygd medan Tele2 och Telenor bygger från glesbygd in mot centralort. Genom dessa utbyggnader kommer Norrbotten att ha god mobiltelefoni och 4G-täckning senast sommaren Beräknad yttäckning är 90 % av Norrbottens geografiska yta. De 10 % som inte kommer att ha yttäckning är de områden som definieras som Nationalparker och obrutet fjäll. Inom dessa områden måste andra alternativ och möjligheter undersökas och erbjudas t ex satellitlösningar. Genom ovanstående operatörers utbyggnad kommer Norrbotten att få en ökad utbyggnad och en utökad konkurrens avseende mobiltelefoni och 4G. Det trådlösa nätet är ett viktigt komplement till det fasta nätet då det möjliggör tillgång till internet oavsett i princip - vilken plats man vistats på genom t ex smarta mobiltelefoner. 7. Framtida behov Nyttan av bredband i kommunen Bredbandsstrategin har som utgångspunkt vilken nytta bredband kommer att tillföra både nu och i framtiden med avseende på digitalisering av samhället: Nytta som bredband skapar för kommunens invånare för den digitala teknikens möjlighet att distansöverbrygga och minimera påverkan av geografiska avstånd. Nytta som bredband skapar för tillväxt, näringslivsutveckling, turism, utbildning, kultur och fritid mm

44 Nytta som bredband skapar inom vård, skola och omsorg för t ex distanssjukvård och distansutbildning. Nytta som bredband skapar inom den kommunala förvaltningen för effektiviseringar av löpande drift av tekniska system, resor mm. Nytta som bredband skapar för förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Nytta som bredband skapar inom kommunikation och trafik för minskad miljöpåverkan och minskat resande. Nytta som bredband skapar inom olika områden i kommunen såsom tätort och mer glesbyggda områden med avseende på lika förutsättningar för att bo och verka i stad och på land. 8. Kommunens Mål och ställningstagande 8.1 Mål för kommunens bredbandsutbyggnad Den långsiktiga visionen är att alla ska bredband. Därigenom kan tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga stimuleras och offentliga service säkerställas. Kommunen ska i första hand agera som katalysator och möjliggörare för andra parters utbyggnadssatsningar. Översiktsplanens mål är att senast år 2020 ska det vara 100 % utbyggt bredband till byarna med minst 100 Mbit/s. Till enskilda hushåll där optisk fiber inte är ekonomiskt rimligt kan andra lösningar krävas. 9. Principer för kommunens bredbandsutbyggnad 9.1 Allmänt Det hittills byggda nätet har byggts med fiber och kommunens uppfattning är att bredbandsnät även fortsättningsvis ska byggas med fiber där det är ekonomiskt försvarbart. Om det på grund av geografiska eller befolkningsmässiga förutsättningar är svårt att fiberansluta hushåll/företag kan andra alternativ bli aktuella. Kommunen ska inte själv bygga eller äga 4G-nät, men i möjligaste mån anpassa och tillgängliggöra it-infrastrukturen för att underlätta teleoperatörernas utbyggnad av 4G- nät i kommunen. 9.2 Ägande Luleå kommun kan själv eller via Lunet AB äga bredbandsnät och vara 20 44

45 initiativtagare till utbyggnad av bredbandsinfrastruktur i kommunen. Som ägare eller initiativtagare till utbyggnad av bredbandsnät ska man samverka med andra marknadsaktörer och bidra till att de nationella bredbandsmålen uppfylls. Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Post och Telestyrelsen anser att en kommun som äger bredbandsnät kan undvika att snedvrida konkurrensen gentemot privata marknadsaktörer om: den kommunala bredbandsverksamheten bedrivs inom ramen för den kommunala kompetensen man ger tillträde till den egna infrastrukturen på lika och icke diskriminerande villkor, eller inte agerar selektivt, d v s utan sakliga skäl behandlar aktörer olika. 9.3 Ekonomi och Drift Målet ska vara att drift av bredband ska bära sina egna kostnader. Kommunen ska inte finansiera driften av bredbandsnät. Bredbandsnät som byggs eller ägs av Luleå kommun ska vara öppna nät dvs infrastruktur som är tillgänglig för marknadens alla aktörer på likvärdiga villkor. Nätet är öppet för alla som vill hyra fiber och för alla som vill erbjuda tjänster i ett aktivt nät. Med ett öppet nät, där alla tjänsteleverantörer konkurrensneutralt kan leverera sina tjänster, undviks monopol på tjänsterna. För att åstadkomma detta bör tjänsteproducerande operatörer inte äga nätet. Vid planering och utbyggnad av bredbandsnät i Luleå kommun ska hänsyn tas till vad som sägs i Lagen om elektronisk kommunikation (LEK) och i Post & Telestyrelsens rapport (PTS ER 2011:20), kap 5 om robusta noder, redundans och åtskilda ledningsvä-gar. Kommersiella bredbandstjänster tillhandahålls medborgare, företag och myndigheter av tjänsteleverantörer som genom affärsmässiga avtal är kunder till den som opererar nätet. I det av Luleå kommun ägda nätet är Lunet upphandlad som kommunikationsoperatör (KO). I rollen som KO ingår drift av det fysiska nätet. I rollen ingår att tillhandahålla ett öppet utbud av tjänster och tjänsteleverantörer. 9.4 Prisstruktur Luleå kommun ska tillämpa en icke-diskriminerande prissättning vid anslutning mot nätet och vid användning av nätet

46 Kundens månadskostnad skall så långt som möjligt vara distansoberoende, dvs lika oavsett var i kommunen man bor. Kundens månadskostnad kan däremot variera beroende på tillgänglighetskrav, teknik, flexibilitet och kapacitet. Priserna ska så långt som möjligt vara i paritet med priserna på andra fungerande marknader i Sverige med liknande geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar. Fastighetsägarens medfinansieringen till nätet (engångskostnad) prissätts med hänsyn till geografiskt avstånd mellan fastigheten och närmaste anslutningspunkt i nätet, teknik för anslutning och kapacitet ut till kunden. 9.5 Kriterier för prioritering av fiberutbyggnad Följande kriterier gäller för beslut om prioritering: Byar och områdens (nyckelkodsområden) avstånd till närmaste anslutningspunkt fiber. Byar och områden (nyckelkodsområden) där det fasta telenätet tas bort eller har stora brister. Byar och områden (nyckelkodsområden) där det finns offentlig service Byar och områden (nyckelkodsområden) där näringslivet har behov av bredband för sin verksamhet och sin utveckling. Byar och områden (nyckelkodsområden) där det är möjligt att samförlägga med andra ledningsägare. Rimlig kostnad per hushåll Utbyggnaden av bredbandsnätet är ett nationellt mål och stöds av statsbidrag. Utformningen av nivåer och regler för bidrag styr till viss del omfattning och prioritering av utbyggnaden. Utbyggnadsplan baseras förutom på ovanstående kriterier på byarnas intresse utifrån inlämnade intresseanmälningar. Underlaget utgör förutsättning för bedömning och beslut av den fortsatta utbyggnaden. För att tas i beaktande gäller följande förutsättningar: Byn/området har en bredbandsgrupp per fyrsiffrigt nyckelkodsområde (statistisk indelning av befolkningen mot SCB) med samordningsansvar för alla underliggande nyckelkodsområden, se kartor över nyckelkodsområden på lulea.se. För att området skall utvärderas krävs minst 75 % intressegrad per sex

47 siffrigt nyckelkodsområde. Med intressegrad avses antalet intresserade hushåll/företag inom nyckelkodsområdet i förhållande till samtliga hushåll/företag. Bredbandsgruppen i området ansvarar för att överlämna intresseanmälningar till Luleå kommun. 10. Samordning 10.1 EU-nivå, nationell nivå och regional nivå Planering och utbyggnad av kommunens bredbandsinfrastruktur ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på EU-nivå, nationell nivå eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. Kommunen och Lunet deltar sedan flera år tillbaka i det regionala samarbete som leds av IT Norrbotten Kommunal nivå Luleå kommun ska verka för samordning på kommunal nivå. Samordningen sker genom att: hålla regelbunden kontakt med andra infrastrukturbyggare som gräver i marken. Exempel på infrastrukturbyggare är: Trafikverket Lunet Stadsbyggnadsförvaltningen (arbetar med gator, vägar och grönytor, vatten och avlopp, fjärrvärme) Elnätsägare Skanova Mobilnätsoperatörer. Hålla löpande samordningsmöten med grannkommunerna för att samordna näten mellan kommunerna. Vid behov samordna för samförläggning av kanalisation för fiber. 11. Genomförande 11.1 Utbyggnadsplan Enligt tidigare beslut i kommunstyrelsen gäller följande prioriteringsordning för utbyggnad av fiberbredband på landsbygden i enlighet med fastställda kriterier

48 Klöverträsk (Utfördes 2014) Avan/Stenudden (Avan 2014) Brändön (2014) Örarna/Örnabben (2014/2015) Sundom (2014) Smedsbyn (Utfördes 2015) Selet Niemisel småort (station samt Norra Niemisel) Hollsvattnet Västmark (Eriksberg) Bredträskheden 11.2 Utbyggnadsplan 2016 och framåt Kvarvarande byar och områden prioriteras för utbyggnad Därefter föreslås att ut-byggnad sker i Jämtön och Vitå. Förändringar i t ex bidragsformer, byars intresse, annat ledningsarbete mm kan påverka turordningen och tidplan. Selet (2016) Stenudden (2016) Västmark (Eriksberg) (2016) Niemisel småort (station samt Norra Niemisel) (2016) Hollsvattnet (2016) Jämtön (2017) Vitå (2017) Kommunstyrelsen bör varje år fastställa prioriteringsordningen av utbyggnad av bred-band i byar och områden. Prioriteringen bygger på kriterier från pkt Analyser och överväganden 12.1 Finansiering Möjligheterna till extern medfinansiering av bredbandsprojekt i kommunen förändras ofta. För att kunna följa utvecklingen av olika stödformer och kunna tillgodogöra sig eventuella sådana medel krävs att det finns en kommunal beredskap att uppvisa utbyggnadsplaner och att hantera egen och alternativa partners medfinansiering i planerade projekt. Bland de stöd som finns att söka finansiering från kan nämnas: Landsbygdsstöd 24 48

49 Regionala strukturfondsprogrammet 12.2 Kapacitet Tjänster som Video-on-demand och TV kräver stor kapacitet i nätet. Det kommer att krävas hög överföringskapacitet för att säkerställa ett brett utbud av tjänster i nätet. En infrastruktur som medger hög kapacitet, även ut till byarna, gör orterna mer attraktiva för befintliga och nya företag och kan vara ett motiv för ungdomar att bosätta sig i byarna Driftskostnad Det är viktigt att hålla nere driftskostnaden för att inte göra prisnivån för att nyttja nätet orimligt hög. Det är därför ofta försvarbart att välja en högre investeringskostnad om man kan påvisa en lägre driftskostnad. Det kan t ex vara att välja att bygga en relativt kostsam optisk fiberkabelförbindelse istället för en billigare radiolänklösning eftersom man erfarenhetsmässigt vet att fiberkabeln är billigare i drift Tillgänglighet Dagens samhälle blir alltmer känsligt för driftsstörningar. Det gäller inom alla infrastrukturer, så även inom IT. Störningar i kommunikationen kan orsaka produktionsbortfall för företag och offentlig förvaltning, vilket kan vara oerhört kostsamt. Inom vården blir det också mer kritiskt där användningen av telemedicin ökat. Övriga tjänster som ställer stora krav på driftsäkerhet är IP-telefoni och IP-baserad TV. För att klara att upprätthålla en hög driftsäkerhet till en rimlig kostnad, kan det vara fördelaktigt för kommunen att söka samarbete med andra kommuner eller med externa partners. Sedan 1 sep 2015 gäller en ny förordning, PTFS 2015:2, Krav på driftsäkerhet. Det är av yttersta vikt att de nät som byggs, byggs med fokus på tillgänglighet och stabilitet. 13. Lönsamhetskalkyl Antaganden bör göras om hur många invånare, bostadshus, fritidshus, lägenheter och företag som kommer att anslutas till nätet under de kommande åren. Utifrån detta ska beräkningar göras på vilka investeringar, intäkter och driftkostnader detta för med sig Grundläggande ekonomiska parametrar som räntor och avskrivningstider för olika anläggningsdelar ska överenskommas med kommunens ekonomienhet

50 Alla parametrar som införts i kalkylen ska vara möjliga att förändra så att man enkelt ska kunna göra simuleringsberäkningar av kostnader och intäkter utifrån olika scenarier. 14. Extern information och kommunikation Den fastställda bredbandsstrategin kommuniceras med allmänheten via kommunens hemsida samt via Landsbygdskommittén och träffar i aktuella byar. 15. Bilagor 1 och 2. Bredbandstäckning Luleå kommun 3. Tillgång till Bredband 4. Sammanställning av olika tekniska lösningar 5. Ordlista och definitioner 26 50

51 Luleå kommun

52 Bilaga 1. Lunets ortssammanbindande nät 23 52

53 24 53

54 Bilaga 2. Lunets områdesnät 25 54

55 26 55

56 Bilaga 3 Tillgång till bredband, tätort och småort (tätort: 200 eller fler invånare, småort: invånare) Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning 2014, Avser situationen 1 oktober Bas Andel i eller i närheten av en fiberansluten fastighet (inom 354 meter) Andel med tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Län Kommun Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Norrbottens län ,37% 73,94% 81,56% 79,17% 53,30% 51,62% 59,58% 59,58% Arjeplog ,28% 63,86% 62,30% 65,57% 23,77% 30,71% 22,91% 27,87% Arvidsjaur ,17% 94,28% 98,94% 97,52% 78,65% 82,15% 80,40% 84,97% Boden ,21% 56,98% 68,83% 65,28% 48,08% 46,11% 51,09% 51,71% Gällivare ,49% 43,23% 57,70% 58,09% 17,31% 18,05% 24,30% 25,61% Haparanda ,50% 62,33% 68,61% 67,48% 38,61% 36,34% 42,58% 42,42% Jokkmokk ,26% 94,97% 95,56% 95,63% 69,55% 73,74% 71,57% 77,32% Kalix ,67% 35,00% 39,07% 37,37% 15,56% 13,37% 21,69% 19,54% Kiruna ,29% 72,52% 78,38% 79,68% 43,80% 41,61% 46,27% 45,57% Luleå ,53% 90,59% 96,28% 93,27% 66,53% 61,88% 77,13% 76,05% Pajala ,19% 83,46% 88,65% 85,98% 75,31% 77,05% 80,36% 81,07% Piteå ,33% 91,95% 96,07% 93,08% 75,22% 77,42% 77,74% 80,34% Älvsbyn ,20% 54,46% 59,45% 56,91% 30,76% 32,22% 32,38% 32,93% Överkalix ,00% 42,51% 48,04% 44,55% 20,61% 18,43% 23,14% 23,76% Övertorne å ,37% 57,58% 92,70% 89,53% 24,30% 35,09% 56,48% 62,36% Sverige ,47% 74,32% 81,46% 80,25% 54,46% 53,01% 59,49% 58,95% 27 56

57 Bilaga 3 Tillgång till bredband, glesbygd (ej tätorter) Bas Andel i eller i närheten av en fiberansluten fastighet (inom 354 meter) Andel med tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Län Kommun Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Norrbottens län ,03% 17,45% 23,00% 21,47% 13,35% 14,33% 15,89% 17,62% Arjeplog ,27% 7,12% 5,17% 6,80% 2,89% 6,05% 3,00% 5,44% Arvidsjaur ,27% 8,41% 30,60% 23,51% 8,62% 7,12% 20,90% 20,20% Boden ,34% 10,03% 11,34% 13,71% 5,65% 8,02% 8,26% 11,61% Gällivare ,04% 1,68% 24,14% 25,97% 1,34% 1,35% 14,23% 19,48% Haparanda ,00% 0,29% 0,00% 0,60% 0,00% 0,29% 0,00% 0,60% Jokkmokk ,01% 32,03% 37,31% 39,18% 20,64% 25,39% 24,43% 32,65% Kalix ,16% 0,00% 0,16% 0,00% 0,05% 0,00% 0,05% 0,00% Kiruna ,83% 5,90% 19,39% 24,15% 3,79% 4,51% 8,96% 18,27% Luleå ,54% 28,35% 32,87% 28,67% 15,99% 19,45% 18,53% 20,12% Pajala ,58% 21,05% 26,91% 21,39% 21,76% 19,06% 23,13% 19,43% Piteå ,34% 36,13% 37,30% 39,89% 29,72% 32,87% 30,61% 35,86% Älvsbyn ,80% 3,54% 6,57% 4,04% 3,87% 2,83% 3,58% 2,92% Överkalix ,19% 0,00% 1,26% 2,01% 0,19% 0,00% 0,48% 0,67% Övertorne å ,36% 38,49% 47,44% 39,74% 35,29% 32,24% 35,43% 33,65% Sverige ,69% 13,42% 17,93% 19,03% 9,21% 11,43% 13,16% 16,34% 28 57

58 Bilaga 3 Tillgång (hastighet)till bredband, tätort och småort hastighet Bas Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (faktisk hastighet) Län Kommun Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Norrbottens län Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Arjeplog ,77% 30,71% 22,91% 27,87% Arvidsjaur ,65% 82,15% 80,40% 84,97% Boden ,60% 47,83% 60,83% 57,90% Gällivare ,14% 22,27% 33,99% 28,60% Haparanda ,80% 36,34% 42,76% 42,42% Jokkmokk ,55% 73,74% 71,57% 77,32% Kalix ,84% 13,77% 21,91% 19,59% Kiruna ,35% 44,65% 51,85% 47,53% Luleå ,73% 63,80% 77,93% 76,25% Pajala ,31% 77,05% 80,36% 81,07% Piteå ,22% 77,42% 77,74% 80,34% Älvsbyn ,76% 32,22% 32,38% 32,93% Överkalix ,61% 18,43% 23,14% 23,76% Övertorneå ,30% 35,09% 56,48% 62,36% Sverige ,34% 56,15% 63,18% 61,24% 29 58

59 Bilaga 3 Tillgång (hastighet)till bredband, ej tätort och småort hastighet Bas Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (faktisk hastighet) Län Kommun Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Befolkning Arbetsställen Norrbottens län ,35% 14,33% 15,89% 17,62% Arjeplog ,89% 6,05% 3,00% 5,44% Arvidsjaur ,62% 7,12% 20,90% 20,20% Boden ,65% 8,02% 8,26% 11,61% Gällivare ,34% 1,35% 14,23% 19,48% Haparanda ,00% 0,29% 0,00% 0,60% Jokkmokk ,64% 25,39% 24,43% 32,65% Kalix ,05% 0,00% 0,05% 0,00% Kiruna ,79% 4,51% 8,96% 18,27% Luleå ,99% 19,45% 18,53% 20,12% Pajala ,76% 19,06% 23,13% 19,43% Piteå ,72% 32,87% 30,61% 35,86% Älvsbyn ,87% 2,83% 3,58% 2,92% Överkalix ,19% 0,00% 0,48% 0,67% Övertorneå ,29% 32,24% 35,43% 33,65% Sverige ,22% 11,43% 13,18% 16,35% 30 59

60 Bilaga 4 Sammanställning av olika tekniska lösningar För att kunna leverera bredbandstjänster till slutkunder krävs tillgång till bredbandsnät som når den plats där slutkunden befinner sig. Det finns olika typer av bredbands-infrastruktur. Trådbundet bredband levereras via det kopparbaserade telenätet, ett kabel-tv-nät eller ett fiberbaserat nät. Bredband kan även levereras trådlöst t.ex. via ett mobilt nät. Beroende på accessteknik varierar möjligheten att erbjuda bredbandstjänster såsom internetaccess med varierande innehåll och egenskaper. Optisk fiber används som grundinfrastruktur i stomnätet för de allra flesta accesstekniker, såväl trådbundna som trådlösa. Det är därför viktigt att betona att utbyggnaden av både fasta och mobila nät till stora delar också är beroende av en väl utbyggd fiberinfrastruktur. Nedan följer en kortfattad beskrivning av hur ett hushåll eller företag kan anslutas idag. Beskrivningarna tar sin utgångspunkt i rapporter och beslut från PTS, som t.ex. PTS bredbands- kartläggning. Trådlösa (mobila) infrastrukturer Bredband via trådlösa accesstekniker räknas vara HSPA, CDMA 2000 och LTE. Dessa tekniker har olika egenskaper, delvis eftersom de använder olika frekvensband. Jämfört med de trådbundna accessteknikerna karaktäriseras de trådlösa teknikerna generellt sett av lägre överföringshastighet, vilket gör att det kan gå långsammare för slutanvändare att ta emot och skicka data. För att hushåll och företag ska kunna få tillgång till bredband via HSPA, CDMA 2000 krävs dels att det finns radiotäckning, dels att basstationen som slutkunden är uppkopplad till har tillräcklig kapacitet i relation till hur många som är uppkopplade mot den samtidigt (exempelvis att den är ansluten till ett optiskt fibernät eller med kraftfull radiolänk). UMTS (3G) UMTS står för Universal Mobile Telephone System. UMTS är en av de tekniker som ofta går under benämningen 3G. Till stora delar har samtliga operatörers 3G-nät uppgraderats till HSPA (High Speed Packet Access), vilket är en teknik för dataöverföring i UMTS-nät. Enligt PTS bredbandskartläggning (oktober 2011) genererade det snabbaste bredbandsabonnemanget via HSPA i genomsnitt en faktisk överföringshastighet på 6,5 Mbit/s. Det betyder således att HSPA inte motsvarar regeringens målsättning om 100 Mbit/s. Däremot uppfyller tekniken målsättningen om att alla ska ha tillgång till minst 1 Mbit/s. CDMA 2000 (3G) CDMA 2000/450 en annan av de tekniker som benämns 3G. Operatören Net1 var i oktober 2011 ensamma i Sverige om att äga ett mobilnät med möjlighet att leverera bredband via CDMA Det snabbaste bredbandsabonnemanget via CDMA 2000 genererade i genomsnitt en faktisk överföringshastighet på drygt 1,2 Mbit/s i oktober I dagsläget erbjuder Net1 abonnemang med hastigheter på högst 9,3 Mbit/s. Det betyder således att CDMA 2000 inte motsvarar regeringens målsättning om 100 Mbit/s. Däremot uppfyller tekniken målsättningen om att alla ska ha tillgång till minst 1 Mbit/s. LTE (4G) Bredband via mobilnäten baserat på Long Term Evolution (LTE) även benämnt 4G introducerades i Sverige i slutet av LTE har idag faktiska överföringshastigheter som är i paritet med de snabbaste xdsl-abonnemangen (20 40 Mbit/s), men långsammare än fiber och kabeltv. Med en vidareutveckling mot LTE Advanced bedöms LTE kunna prestera 100 Mbit/s år TeliaSonera, Tele2, Tre och Telenor erbjuder mobila tjänster baserade på LTE. I oktober 2011 utnyttjade det då existerande LTE-nätet nästan uteslutande 2,6 GHz-bandet. Men operatörerna arbetar aktivt med att driftsätta LTE även i 800 MHz-bandet som har jämförelsevis bättre yttäckningsegenskaper. I samband med att PTS auktionerade ut frekvenserna i 800 MHz-bandet tilldelades Net4Mobility (gemensamt nätbolag mellan Tele2 och Telenor) ett tillstånd som var förenat med ett åtagande att bygga ut täckning i vissa delar av glesbygden. Som ett resultat av detta förväntas tillgången till bredband via LTE successivt att öka ytterligare framöver, även för befolkning och arbetsställen utanför tätort och IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se 60

61 småort. Givet dessa förutsättningar kommer LTE att motsvara regeringens målsättning om 100 Mbit/s. Hittills har utrullningen koncentrerats till områden inom tätort och småort och skillnaden mellan områden inom respektive utanför tätort och småort är störst för LTE av de trådlösa teknikerna. Radiolänk Radiolänk är en trådlös förbindelse mellan två punkter och består av en sändtagare (transceiver) med en riktantenn eller en parabol i vardera änden. Radiolänk används ofta för att ansluta en mobil basstation eller för att ansluta en större företagskund, oftast belägna utanför tätorten. En radiolänkförbindelse används sällan för att ansluta hushåll och mindre företag. En radiolänk har ett användningsområde som överensstämmer i stor utsträckning med en fiber, dess möjliga överföringskapacitet kan på kortare sträckor (under 1 km) uppgå till 1 Gbit/s. Användning av radiolänk kräver tillstånd i rätt frekvensområde. Trådbundna (fasta) infrastrukturer Bredband via kopparaccessnätet (xdsl), kabeltvnät (koaxialnät), fiber-lan och helt fiberbaserade nät räknas som trådbundna accesstekniker. Som nämnts ovan används fiber som grundinfrastruktur i samtliga trådbundna accesstekniker. Det som enkelt uttryckt skiljer de olika trådbundna accessteknikerna åt är hur nära slutkunden som fiber används, vilket material som används för den sista delen av infrastrukturen närmast slutkunden (t.ex. i fastighets- och lägenhetsnäten) och vilken teknik som operatörerna använder för att utnyttja infrastrukturen. I bilden nedan illustreras de olika accessteknikernas fysiska anslutning. Koppar (xdsl) Det kopparbaserade accessnätet ägs och drivs av TeliaSonera. Sedan slutet av 1990-talet har slutkunder även kunnat köpa abonnemang och tjänster av andra operatörer som utnyttjar TeliaSoneras kopparnät. Förutom att kunna ringa via kopparnätet går det även att köpa tvoch bredbandstjänster via nätet genom xdsl- tekniken.xdsl är en samlings-beteckning på en familj av tekniker där digitala modem används på vanlig koppartråd. Vilken typ av digitalt system som sänds över ledningen framgår av den bokstav som ersätter x. Exempel på beteckningar är ADSL, SDSL och VDSL. Kopparnätet, genom xdsl, anses idag ha en maximal prestanda att leverera bredbandstjänster med en överföringshastighet om 30 Mbit/s och på mycket korta avstånd kapacitet däröver. Det finns därmed vissa möjligheter att bredband via xdsl kan uppgå till regeringens mål om 100 Mbit/s innan år 2020, dock på mycket korta avstånd mellan abonnenten och telestationen. Kabel-tv (koaxialnät) Kabel-tv-nät är ursprungligen byggda i syfte att kunna distribuera ett stort antal tv-kanaler samtidigt till alla slutanvändare som är anslutna till nätet. Kabel-tv kan dock även användas för att erbjuda slutanvändarna bredband- och telefonitjänster, förutsatt att nätet är returaktiverat. År 2009 hade drygt 2 miljoner svenska hushåll tillgång till kabel-tv, varav 1,6 miljoner hade tillgång till returaktiverade nät som medger överföring av bredband. Kabel-tv finns framför allt i flerfamiljshus och i tätbebyggda områden. Därmed erbjuds bredband över kabel-tv-nät nästan utan undantag i sådana områden där även xdsl- och fiber erbjuds. Kabel-tv-näten är idag till stora delar fiberbaserade och erbjuder bredband som motsvarar regeringens mål om 100 Mbit/s, under förutsättning att nätet är returaktiverat och uppgraderat med tekniken DOCSIS 3.0. Optisk fiber Fiber är den fasta infrastruktur som, idag, mest kostnadseffektivt medger en hög kapacitet, och anses ha en nästintill obegränsad kapacitet. Idag anses den prestandan motsvara 155 Mbit/s - 1 Tbit/s. En fiberledning anläggs vanligtvis i marken men kan också anläggas i luftledningarna. Alltfler befintliga fastigheter byter ut eller kompletterar sin kopparanslutning med fiber och vid nybyggnation ansluts i stort sett samtliga fastigheter med fiber idag. Om en slutkund har en fiber ansluten till sin fastighet erbjuds idag bredbandsanslutningar som motsvarar regeringens mål om 100 Mbit/s. Det är dock ofta som fiber inte dragits ända fram till slutkunden. Ledningarna IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se 61

62 närmast slutanvändaren utgörs i dessa fall av metall, vilket påverkar den kapacitet som slutkunden har tillgång till. Eftersom fiber är den teknik som medger den högsta överföringskapaciteten, ökar hastigheterna också för andra accessnätstekniker ju närmare slutkunden som fiber finns. Källa: Bredbandsguiden Finns en risk att allt prat om trådlösa tekniker och främst 4G mm kan få vissa att tro på det som ersättning för fiber? IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se 62

63 Bilaga 5 Ordlista och definitioner Accessnät Bandbredd Bredband Bit DSL Fiberkabel Gbit/s Huvudnod IT-infrastruktur Anslutningen mellan ett externt tele- eller datanät och kundens/abonnentens anslutningspunkt, till exempel datauttag. Kallas ibland för "de sista hundra metrarna" eller "den sista kilometern". Inom datakommunikationsområdet används begreppet bandbredd för att ange ett datanäts kapacitet i antal överförda bit per sekund. Enheten bit per sekund är liten och används ofta tillsammans med förstavelser för att indikera en större storleksordning t.ex. Mbit/s. Syftar ursprungligen på "gott om utrymme" i termer av trådlöst radiospektrum. Syftar idag på snabba digitala förbindelser med minst 2 megabit per sekund i bägge riktningar (enligt SOU 2008:40). Den minsta informationsenheten i IT-sammanhang. Kan vara 1 eller 0. DSL är ett samlingsnamn för kommunikationstekniker som nyttjar befintligt telefonnät av koppar. Tekniker inom familjen heter bland annat ADSL, HDSL, SDSL. Fiberoptisk kabel innehåller ett antal glasfibertrådar. I trådarna skickas ljuspulser. Gigabit, antal miljarder bitar per sekund. Ett sätt att mäta datahastighet. I detta dokument avses en eller flera centrala anslutningspunkter för IT- infrastruktur i kommunen. Sammanbinder olika delnät (lokalnät, stadsnät) i kommunen med regionala eller nationella nät. Ett nätverk bestående av en eller flera olika tekniker för att transportera information. I Norrbotten är det vedertagen praxis att kommunerna själva äger den aktiva utrustningen i de öppna näten. Se även definitioner av allmänt kommunikationsnät och elektroniskt kommunikationsnät i lag (2003:389) om elektronisk kommunikation. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se 63

64 Driftoperatör Driftoperatören opererar (driver) ett överenskommet nät på ett sådant sätt att: alla tjänsteleverantörer, som så önskar, ska kunna ansluta sig till nätet för att erbjuda sina tjänster. alla slutkunder som så önskar och som omfattas av den infrastruktur som drivs av driftoperatören ska kunna ansluta sig till nätet överföring av tjänster i nätet görs på ett för tjänsteleverantörer och slutkunder konkurrensneutralt sätt behov av tillgänglighet och säkerhet uppfylls Driftoperatören säljer kapacitetstjänster på ett neutralt sätt till operatörer och tjänsteleverantörer. Driftoperatören säljer i rollen som driftoperatör inga bredbandstjänster. Mbit/s Mikrovågslänk Målnät Nod Nätverk Nätägare Områdesnod Miljoner bitar per sekund. Ett sätt att mäta datahastighet. Radioförbindelse för datatrafik och som använder sig av licenserade frekvenser. Används oftast när det gäller långa avstånd, km Kommunen har som mål att inom programperioden åstadkomma ett nät med den täckning och utformning som redovisas i form av ett målnät. En nod är en knutpunkt i ett större nätverk (se även huvudnod och områdesnod). Noden är i de flesta fall aktiv, dvs. den är utrustad med olika typer av elektronik för att hantera datatrafik. Samlingsbegrepp. I detta sammanhang liktydigt med IT- infrastruktur. Ägare av IT-infrastruktur. Central inkopplingspunkt i respektive by/ort, stadsdel eller kommundel. Områdesnoden är dimensionerad för att handha områdets kunder. Områdesnoden är placerad inomhus eller utomhus. Operatör Aktör som hyr svartfiber eller kapacitet för sitt eget kommunikationsbehov eller för att nå kunder. IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se 64

65 Ortsnät Ortsnätet är ett nät som sammanbinder fastighetsoch områdesnät i en by/ort med det ortssammanbindande nätet. Ortssammanbindande nät Ett nät som förbinder olika orter med varandra. Redundanta förbindelser är eftersträvansvärda. Vid utbyggnad av dessa nät är samordning mellan kommuner och län viktiga. Näten kräver en mycket god kapacitet eftersom många kunder kommer att dela på den tillgängliga kapaciteten när datatrafiken transporteras från kunden ut mot regionala eller nationella nät. Radio-LAN Redundans Svart fiber TCP/IP, IP/protokoll Tjänsteleverantör Radioförbindelse för datatrafik och som använder sig av licensfria frekvenser. Vanligt när det gäller korta avstånd,0-10 km, ofta max 100m i öppen terräng utomhus. I detta sammanhang avses reservväg för datatrafik. Om kabel grävs av eller utrustning slutar att fungera på en sträcka så skall alternativa vägar finnas tillgängliga för att undvika ett stopp i trafiken. Redundans kan även finnas i form av dubblerad aktiv utrustning i noder. Fiberkabel som är "svart", dvs. inte försetts med ändutrustning som ger "ljus" i kabeln. Svart fiber gör det möjligt för operatörer att själva välja vilken typ av utrustning som ska sitta i ändarna. Det kommunikationsspråk som bredbandsnät och Internetanslutna datorer använder sig av. Aktör som levererar tjänster i en IT-infrastruktur. Tjänsterna kan t ex vara Internetaccess, IP-telefoni eller möjligheten att ta del av olika TV-kanaler via Internet. Tjänsteleverantören kan vara egen operatör eller hyra in sig hos andra operatörer.. Kallas ibland även för ISP (Internet Service Provider). IT NORRBOTTEN AB Skapa företagsby Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se 65

66 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 1 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret / Göran Gabrielson Egen medfinansiering för bredband Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att upphäva anslutningsavgiften för Bredband på landsbygden, KF , 260 och att kommunen istället tillämpar Jordbruksverkets Riktlinjer för att bestämma stödprocent i bredbandsstödet Sammanfattning av ärendet I samband med projektet Bredband på landsbygden i Luleå (KS ) antog Kommunfullmäktige anslutningsavgifter för Bredband på landsbygden (KF , 260). Anslutningsavgiften för en privat fastighet inom det av Luleå kommun projekterade området sattes till kr inkl moms. För fastigheter utanför området blev avgiften kr inkl moms plus de faktiska arbetskostnaderna för anläggning av fiber till tomtgräns alternativ 25 meter från byggnad. Med det nya regelverket för bidrag kan en kommun inte längre medfinansiera och samtidigt få statligt stöd. Bredbandsutbyggnaden förutsätts ske antingen på rent marknadsmässiga grunder eller med statligt stöd och privat medfinansiering. Beskrivning av ärendet Utbyggnaden av bredband på landsbygden utförs med starkt offentligt stöd. Från och med 2015 ansvarar Jordbruksverket för stödet till bredbandsutbyggnaden. Regeringen satsar 3,25 miljarder kronor i landsbygdsprogrammet för att bygga ut snabbt bredband med bra kapacitet på landsbygden. Av dessa medel kan som mest 200 miljoner kr tillfalla Norrbotten. Kostnaden för en 90 % utbyggnad av bredbandsfiber i Norrbottens har av IT Norrbotten beräknats till 2,6 miljarder kronor. I Luleå beräknas kostnaden för utbyggnad på landsbygden, förutom skärgården, uppgå till 240 miljoner kronor. Det nya regelverket innebär att: - I Norrbottens län ges stöd upp till 70 % av kostnaden. - Stöd får inte ges i områden där marknaden förutsätts bygga ut bredbandsnät. Gränsen har satts vid tätorter. Begreppet tätort följer Statistiska centralbyråns (SCB) definition av tätort. En tätort är en ort med minst 200 invånare och där det är maximalt 200 meter mellan husen. 66

67 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 2 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret / Göran Gabrielson - Den som söker stödet ska vara en juridisk person. Det betyder att alla typer av föreningar, organisationer, företag, kommuner och andra myndigheter kan ansöka om stödet. - Projekt får finansieras dels av stöd från landsbygdsprogrammet och dels av privata medel. Den del som inte täcks av stödet ska täckas av privata pengar, till exempel insatser eller anslutningsavgifter eller av pengar som kommer från privata fonder, privata stiftelser eller privata företag. Projektet kan inte medfinansieras med andra offentliga stöd. Med offentliga stöd menas pengar som till exempel kommer från en kommun. Utbyggnaden av bredband kan således finansieras på två sätt. I tätorter helt kommersiellt med hjälp av marknaden och utanför tätort med statligt stöd samt privat medfinansiering. I samband med projektet Bredband på landsbygden i Luleå antog kommunfullmäktige anslutningsavgifter för bredband. Anslutningsavgiften för en privat fastighet inom det av Luleå kommun projekterade området sattes till kr inkl moms. För fastigheter utanför området blev avgiften kr inkl moms plus de faktiska arbetskostnaderna för anläggning av fiber till tomtgräns alternativ 25 meter från byggnad. Med det nya regelverket för bidrag till bredbandsutbyggnad får kommunerna inte längre medfinansiera utbyggnaden. Det offentliga bidraget ska täcka maximalt 70 % av kostnaden och minst 30 % ska vara privat (egen) medfinansiering. I Jordbruksverkets Riktlinjer för att bestämma stödprocent i bredbands-stödet motiveras den egna insatsen på 30 % med att den privata insatsen bör vara rimlig. Beräkningen utgår från de genomsnittliga kostnader som varit i projekten under åren Som jämförelse kostar en bredbandsanslutning i de flesta fall mellan kr i tätort. Stödprocenten har satts med målet att kostnaden för hushållen i genomsnitt blir jämförbar med kostnaden i tätort. De faktiska kostnaderna för de senaste årens bredbandsutbyggnad på landsbygden i Luleå varierar från kr per fastighet upp till kr med en normalnivå kring kr. Med 30 % egen medfinansiering för hushållen kommer anslutningskostnaden på landsbygden att ligga i nivå med kostnaden för ett hushåll i tätorten. Om en utbyggnad i de återstående byarna i bredbandsprojektet görs enligt de gamla riktlinjerna och anslutningsavgifterna kommer det att generera ett underskott på 5 miljoner kronor. Den gällande anslutningsavgiften är således 67

68 LULEÅ KOMMUN BESLUTSFÖRSLAG 3 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret / Göran Gabrielson inte i nivå med de faktiska kostnaderna för bredbandsutbyggnaden utan kommer att generera underskott i alla områden där utbyggnad fortsätter. Då kommunen inte samtidigt kan medfinansiera och ta emot stöd är det svårt att se hur ett sådant underskott skulle kunna täckas utan att bidraget äventyras. Bredbandsgruppen föreslår därför att den kommunala anslutningsavgiften från 2013 tas bort och finansieringen av utbyggnad på landsbygden ansluter till bidragsreglerna om 30 % privat medfinansiering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Anna Lindh Wikblad Kontorschef Samhällsutvecklingskontoret Beslutet skickas till 68

69 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Henrik Berg Kommunledningsförvaltningens/kansliets yttrande över medborgarförslag om fler boenden för gymnasieungdomar Ärendenr 2014/ Kommunledningsförvaltningen/kansliets förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att avslå medborgarförslaget om fler boenden för gymnasieungdomar med hänvisning till pågående arbete med bostadsbyggande, men att avslå förslaget om tillsyn i form av en husmor. Sammanfattning av ärendet Ulrika Lindstedt har lämnat in ett medborgarförslag om att kommunen borde ordna fler boenden för gymnasieungdomar som bor i och utanför fyrkantsområdet. Lindstedt menar att det är önskvärt att kommunen hade en del större och mindre lägenheter i olika områden där unga kunde bo tillsammans och att viss tillsyn fanns, exempelvis i form av en husmor. Kommunfullmäktige beslutade att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning. Kommunledningsförvaltningens kansli har begärt yttrande från barn- och utbildningsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och Lulebo AB. Stadsbyggnadsnämnden föreslår fullmäktige avslå medborgarförslaget med hänvisning till att barn- och utbildningsnämnden inte ser något ökat behov av lägenheter för gymnasieungdomar. Barn- och utbildningsnämnden föreslår fullmäktige avslå medborgarförslaget men ställer sig positiv till att kommunen tillhandahåller fler bostäder och hänvisar till stadsbyggnadsnämnden då detta ligger utanför skolans uppdrag. Lulebo AB föreslår fullmäktige avslå medborgarförslaget att tillskapa ett boende med exempelvis en husmor då det är en kommunal lägenhet. I ägardirektivet finns inte att Lulebo ska bygga kollektivboenden. Kommunledningsförvaltningens kansli föreslår, mot bakgrund av barn- och utbildningsnämndens, stadsbyggnadsnämndens och Lulebo AB:s yttranden att fullmäktige beslutar avslå medborgarförslaget med hänvisning till pågående arbete med bostadsbyggande, men att avslå Lindstedts förslag om tillsyn i form av en husmor. 69

70 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Henrik Berg Beslutsunderlag Medborgarförslag från Ulrika Lindstedt Kommunfullmäktiges protokoll 67, Barn- och utbildningsnämndens protokoll 106, Stadsbyggnadsnämndens protokoll 167, Lulebo AB:s yttrande Henrik Berg Kommunsekreterare 70

71 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Medborgarförslag om fler boende för gymnasieungdomar Ärendenr 2015/ Stadsbyggnadsnämndens beslut Stadsbyggnadsnämnden avstyrker medborgarförslaget att ordna boende för gymnasieungdomar som bor i eller utanför fyrkantsområdet. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade , 67 att överlämna medborgarförslaget till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Kommunstyrelsen har sedan remitterat förslaget till stadsbyggnadsnämnden för yttrande. Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta att avstyrka medborgarförslaget. Arbetsutskottet föreslår bifall till förvaltningens förslag. Ulrika Lindstedt förslår i ett medborgarförslag att Luleå kommun borde ordna boende för gymnasieungdomar som bor i och utanför fyrkantsområdet. Detta med anledning av att ungdomar tvingas lämna återbud till gymnasieutbildningar de kommit in på då de inte kunnat finna något boende i Luleå. Det finns en stor chans att ungdomar stannar kvar i Luleå om de tillbringat gymnasietiden i staden. Stadsbyggnadsförvaltningen har i uppdrag att tillhandahålla de kommunala verksamheternas behov av ändamålsenliga lokaler. Vid begäran tillgodoser förvaltningen även de behov av bostäder som de kommunala verksamheterna har. Sedan 1997 hyr Stadsbyggnadsförvaltningen in lägenheter till Barn och utbildningsförvaltningen för att tillhandahålla bostäder till gymnasieungdomar som studerar på spetsutbildningarna basket och matematik. Barn och utbildningsförvaltningen förhyr för närvarande 36 st lägenheter av Stadsbyggnadsförvaltningen för gymnasieungdomarnas räkning. Barn och utbildningsförvaltningen ser för idag inte ett ökat behov av lägenheter för ungdomar inom gymnasieskolan. Det kan konstateras att bostadsbristen i Luleå är mycket svår. Det blir allt svårare för kommunen att hyra in bostäder till kommunmedborgare i utsatta situationer som inte har möjlighet att få en bostad på den reguljära bostadsmarknaden. Redan idag är Lulebo AB trängd mellan kravet på lägenheter för kommunala ändamål och medborgarnas krav att det skall finnas tillgängliga bostäder att hyra. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 71

72 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Sammanträdet Ordförande frågar om nämndens ställningstagande till arbetsutskottets förslag och finner att nämnden beslutar bifalla förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Medborgarförslag (bilaga) Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 72

73 73

74 74

75 75

76 76

77 77

78 78

79 79

80 80

81 81

82 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Utökade verksamhetsområden gällande vatten och spillvatten för Hällbacken och Lejde Ärendenr 2015/ Stadsbyggnadsnämndens beslut Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att utöka verksamhetsområden för vatten och spillvatten i området Hällbacken och Lejde enligt bifogat kartblad 3. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden rekommendera kommunfullmäktige besluta att utöka verksamhetsområden för vatten och spillvatten i området Hällbacken och Lejde, enligt bifogat kartblad 3. Arbetsutskottet föreslår bifall till förvaltningens förslag. Den allmänna VA-anläggningen har byggts ut för Hällbacken etapp 1-3 samt det angränsande området Lejde. För Hällbacken etapp 4 planeras utbyggnationen bli klar före årsskiftet 2015/2016. För att Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV), även kallad vattentjänstlagen, ska gälla inom ovan nämnda områden måste befintliga verksamhetsområden i Luleå utökas. De fastigheter som medtas i verksamhetsområde för vatten och spillvatten erhåller både rättigheter samt skyldigheter gentemot VA-huvudmannen i Luleå kommun. Förslag till utökade verksamhetsområden åskådliggörs på bifogat kartblad 3. Översyn av Luleå kommuns samtliga verksamhetsområden för vatten och spillvatten, pågår. Underlag för beslut gällande dessa är planerat att vara klart 2016 eller Beskrivning av ärendet En allmän VA-anläggnings verksamhetsområde är det område inom vilket vattenförsörjning och avlopp (spillvatten, dagvatten) har ordnats eller ska ordnas genom anläggningen. Kommunen ska fastställa verksamhetsområdet med dess gränser. Ett verksamhetsområde kan vara begränsat till att bara gälla för en viss eller vissa vattentjänster. Det kan alltså finnas olika verksamhetsområden för en och samma VA-anläggnings anordningar för vattenförsörjning, spillvattenavlopp och dagvattenavlopp. Fastighetsägarna är avgiftsskyldiga Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 82

83 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden för den vattentjänst inom vilkens verksamhetsområde fastigheten ligger. VAhuvudmannen är enbart skyldig att ordna med den vattentjänst eller de vattentjänster som verksamhetsområdet avser. Till grund för att etablera ett verksamhetsområde över en bebyggelse ska ligga en behovsprövning av vattentjänsten. LAV, 6 är ofta avgörande vid beslut om kommunens skyldighet att ordna vattentjänster och verksamhetsområde. 6 lyder enligt följande. Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va- anläggning. Det är endast inom verksamhetsområdet som LAV, ABVA (Allmänna bestämmelser om vatten och avlopp) och VA-taxa gäller. Utanför verksamhetsområdet finns inga skyldigheter eller rättigheter för varken VAhuvudmannen eller fastighetsägaren. (Information hämtad från Svenskt vattens utbildningskompendium till LAV) Efter att fastighet medtagits i verksamhetsområde kan fastighetsägare göras skyldig att betala anläggningsavgift enligt vattentjänstlagen. I Lejde där befintlig bebyggelse med enskilda VA-anläggningar finns måste dock hänsyn tas till om fastighetsägaren kan tillgodose sitt behov bättre genom sin egen anläggning. Enligt inventering/provtagning 2010/2011 av enskilda anläggningar i Lejde bedöms dock behovet inte kunna tillgodoses bättre genom den egna anläggning vilket medför att fastighetsägarna kan göras avgiftsskyldig för vatten och spillvatten när verksamhetsområde ordnats och förbindelsepunkt meddelats. Ersättning för onyttigblivna enskilda VA-anläggningar kan bli aktuellt i Lejde enligt vattentjänstlagen 40. I sådana fall betalar VA-huvudman skälig ersättning till den enskilda anläggningens ägare. Prövning och bedömning sker för varje enskilt ersättningsyrkande utifrån vattentjänstlagen och liknande prövade rättsfall. I Luleå finns befintliga beslutade verksamhetsområden för vatten och spillvatten. Beslutade områden för nyttigheten dagvatten finns dock inte. Det är genom verksamhetsområdet som lagens offentligrättsliga regelsystem med dess rättigheter och skyldigheter i va-förhållanden blir gällande för huvudmannen och fastighetsägarna i området (Prop. 2005/06:78). Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 83

84 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Utredning av förutsättningar för införande av verksamhetsområde dagvatten är påbörjat på VA-avdelningen. Arbete med att utreda och ta fram beslutsunderlag för upprättande av verksamhetsområde dagvatten förmodas pågå flera år framöver. Sammanträdet Va-ingenjör från avdelning Vatten & Avlopp föredrar ärendet. Ordförande frågar om nämndens ställningstagande till arbetsutskottets förslag och finner att nämnden beslutar bifalla förslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kartblad 3 (områden som införlivas i verksamhetsområde för vatten och spillvatten är markerade inom den utritade cirkeln, inga ändringar är gjorda utanför cirkeln) (bilaga) Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 84

85 Svedjan Lilla Köpmanhällan Inibyn Båtudden Sellingssundet Gårdgärdan Köpmanholmen Sörpå- Fanjunkars skogen Björsbyn Såg Holmsundet Gammelstadsviken Eliasmyran Svidja Fotbollsplaner Porsöberget dsvikens naturreservat Hällmyran Oppibyn Bäck Skatan Holmen Stor-Porsön Växthus Sundet Per Hinders Skatasten Skatabryggan Oppibysbryggan Hundören Sandbergsviken Berget Björsbyfjärden Hällorna Stranden Sinksundet Bodskataudden Kriminalvårdsanstalt Sinksundet Fotbollsplan Porsön Badplats Sinksundet Skola Porsögården Vårdcentral Universitet Lill-Ön Skola Sporthall Fotbollsplan Illviken Udden Fotbollsplan Sinksundberget Skola Notviken Vårdcentral Porsöudden Ytterviken VATTENLEDNING Frikyrka SPILLVATTENLEDNING Servicehus Björkskatan Industriområde Industriområde Småbåtshamn Notviken Industriområde ENBART SPILLVATTENFÖRSÖRJNING Björkskatagrundet Skola Badplats Mjölkuddberget Idrottsplats Tuna VATTEN- OCH SPILLVATTENFÖRSÖRJNING Skola Björkskata- Mjölkudd- Badplats tjärnen ENBART VATTENFÖRSÖRJNING Hertsöberget Friluftsområde fjärden Skidbacke Skola Ormberget Lantmäteriet, Trafikverket, Geodatasamverkan Badplats Lulsundet Ishall Pilatusgrundet Stenarmen Lulsundsberget 0,25 0,5 1 Kilometer Luleå Gyltzauudden 1,5 Badplats 2 Sporthall Stadsviken Kvarnbäcken Knöppelåsen Östermalm Burströmska Gärdan Badhus Udden Lerbäcken Kronan Lulsundskanalen Vårdcentral Norra fjärden ke n Återvinningsanl. Skola Skutviken 0 Skjutbana Bergviken Lulefjärden Kv ar ng är db äc Skola Luleälven MJÖLKUDDEN, PORSÖN, BERGVIKEN, BJÖRKSKATAN, HÄLLBACKEN, KRONAN Idrottsplats Industriområde Skola Verksamhetsområde för allmän va-anläggning Skjutbanor en Klintbacken Kallkällan Vårdcentral k äc rb Le Mjölkudden Lulsundet Skola Vårdcentral Servicehus Skurholmsfjärden Hagaplan Bredviken Norra hamnen 85 Skala 1: Kartblad 3 Datum:

86 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Kvalitets- och gestaltningsprogram för Kronandalen - Komplettering till detaljplaneprogram för Kronan 1:1, 2012 Ärendenr 2015/ Stadsbyggnadsnämndens beslut Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att anta kvalitets- och gestaltningsprogrammet för Kronandalen, Kronan 1:1 Stadsbyggnadsnämnden betonar vikten av att i kommande detaljplanearbete särskilt beakta behoven hos en modern kollektivtrafik i relation till behov av rekreation och friluftsliv. Reservationer Eugen Karlsson (KD) och Viveka Nordlund (FP) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet Stadsbyggnadsförvaltningen föreslår stadsbyggnadsnämnden besluta att anta kvalitets- och gestaltningsprogrammet för Kronandalen, Kronan 1:1. Stadsbyggnadsförvaltningen planerar för en utbyggnad av Kronanområdet, genom en tät, modern stadsbebyggelse och ett stadsdelscentrum i Kronandalen. Ett kvalitets- och gestaltningsprogram bidrar till en bättre helhet och ett smidigare genomförande. Programmet för vidare intentioner mellan olika skeden; från planering, projektering, byggande till drift. Dialogen kring programmet ökar samsynen mellan intressenter och aktörer, allt för att säkerställa önskvärda kvaliteter, funktioner och utformning av gemensamma ytor och kvartersmark. Beskrivning av ärendet Bakgrund En fördjupad översiktsplan för Kronan antogs Ett detaljplaneprogram för del av Kronan 1:1 antogs I maj 2013 antogs en ny översiktsplan med sex program i syfte att nå Vision Luleå Ett förslag till kvalitets- och gestaltningsprogram har upprättats under 2015, som komplement till detaljplaneprogrammet. Det ska säkerställa att detaljplaneprogrammets mål och översiktsplanens områdesrekommendationer om innehåll och gestaltning (utformning) förs vidare i kommande skeden. Fokus har varit på Kronandalen, det blivande stadsdelscentrumet, samtidigt som kopplingar till och funktioner i omgivande områden belysts. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 86

87 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Syfte Huvudsyftet med kvalitets- och gestaltningsprogrammet är att säkerställa en sammanhållen och modern stadsdel med god utformning och hög kvalitet på de gemensamma platserna liksom på kvartersmark. Programmet ska ge kontinuitetet och förståelse för grundidén, så att utvalda kvaliteter och värden hålls levande genom hela genomförandetiden, som i förvaltningen av området. Det bidrar till en samsyn för Kronandalen, och dess omgivningar inom och utanför Kronan, kring utformning och innehåll samt inriktning mot hållbar stad. Målen för kvalitets- och gestaltningsprogrammet Ett fördjupat och kompletterat detaljplaneprogram utifrån översiktsplanen. En helhetssyn på områdets utformning, innehåll och ambitionsnivå. En tidig och öppen kommunikation med medborgare, verksamheter och aktörer. En kontinuitet för grundidéerna sker mellan skeden, från genomförande till drift. Aktörer har en gemensam bild av kvalitetskraven för att säkra områdets helhet genom olika etapper, med olika byggherrar (grund för markanvisningsavtal). En grund för en systemhandling med tekniska krav, förprojektering och tidig kostnadsbedömning till exploateringsbudgeten. Kvalitets- och gestaltningsprogrammets huvuddelar 1. Översiktlig del med en överordnad struktur- och gestaltningsidé för bebyggelse, gator och grönområden inom området och förbindelser med omgivning. 2. Fördjupad del med riktlinjer för utformning av allmän platsmark; gator, torg och parker samt naturområden, samlings- och mötesplatser samt dagvattenhantering. Översiktliga principer ges även för disposition och utformning av kvartersmarkens bebyggelse och utemiljö, både privat och kommunal. 3. Del som ska utgöra krav, rekommendationer och riktlinjer för att uppnå en hållbar stadsbyggnad, genom att visa på systemtekniska nivåer på kvaliteter för byggandet avseende energi, miljö, avfallshantering etc. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 87

88 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Kommunikation Kvalitets- och gestaltningsprogrammet är en del av kommunikationen kring Kronans utveckling. Under perioden mars september 2015 har vid tre tillfällen hållits dialogmöten med tre grupper: medborgare på Kronan och dess omgivningar, referensgrupp med berörda kommunala förvaltningar och bolag samt ledningsägare och vid två tillfällen med byggherrar och entreprenörer, genom Kronan Exploatering. Information till medborgare om förslag samt återkoppling på inkomna synpunkter har kontinuerligt lagts på kommunens hemsida. Kronan Exploaterings hemsida har i sin tur vänt sig till byggherrar och framtida boende på Kronan. Översiktlig konsekvensbedömning av förslaget Kronandalen föreslås få en högre exploatering i kvalitets- och gestaltningsprogrammet, enheter/lägenheter ± 20 % (5 750 personer ± 20 %), jämfört med detaljplaneprogrammets enheter/lägenheter ( personer). Förslaget innebär bland annat följande: En tät bebyggelse ger en effektiv markanvändning. Investeringar för vatten, spillvatten och dagvatten samt gator och parker blir mer effektivt nyttjade. Bilparkeringar i parkeringshus och i garage under kvarteren ger bättre markanvändning än ytkrävande markparkeringar. Parkeringstalet är sänkt till 0,7. Ökat antal boende och arbetande ger underlag för kommersiell och kommunal service och verksamheter. Den sammanhängande gatustrukturen och ett samlande centrum med torg ger bra lägen för service och verksamheter. Det täta gatunätet ger korta avstånd till bostäder, rekreation och service. Stora delar av Kronandalen ligger inom gångavstånd (400 meter=fem minuter) från stadsdelens centrum. Det blir lättare att välja att gå eller cykla. Stora delar bevaras av det bostadsnära rekreationsområdet Lulsundsberget, som knyts till friluftsområdet Ormberget genom gångvägar och enkla skidspår. Tillgängligheten utifrån olika åldersgruppers behov av rörelse, bidrar till ökad hälsa. Karaktären av låg och tätt stadsbebyggelse med gaturum liknande Luleå centrum ger högre driftskostnader för vinterväghållning, än i glesare bebyggda områden. Högkvalitativ kollektivtrafik med god turtäthet och nära till hållplatser för de boende inom hela Kronan-området ger högre driftskostnader för Luleå Lokaltrafik. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 88

89 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Tätheten innebär att fler människor använder parker och rekreationsområden, vilket gör att de måste utformas för att hålla. Skötsel behöver ske med metoder och till kostnader som mer kan jämföras med innerstaden än med glesare bostadsområden. Sammanträdet Landskapsarkitekt/Projektledare föredrar ärendet. Vid föredragning förtydligas följande punkter; - En alternativ bussväg har valts bort efter avvägning av olika intressen, för en bättre lösning totalt för Kronan. Detta skulle innebära ökade driftskostnader för busstrafiken med uppskattningsvis cirka 3-4 miljoner kronor per år. LLT och Kronan-projektet tittar nu tillsammans på en busstrafik anpassad till intentionerna i kvalitets- och gestaltningsprogrammet. - Parkeringstalet för bilar har utretts översiktligt utifrån visionen om en tät stadsbebyggelse med god kollektivtrafik och närhet till Luleå centrum. Förslaget med parkering i parkeringshus ger parkeringstalet 0,56. Byggherrar har framfört önskemål om parkeringsgarage under bostäder. Det kan innebära att parkeringstalet höjs till 0,7 per bostad. Med åtgärder som påverkar parkeringsbehovet kan parkeringstalet justeras nedåt. Exempel är samutnyttjande av parkeringar, bilpooler, information och samåkning, busstrafik, gång- och cykelmöjligheter etc. I detaljplanen och markanvisningsavtal behöver parkeringstalen därför studeras närmare. Socialdemokratiska gruppens ledamöter föreslår att följande läggs till i nämndens beslut; - Stadsbyggnadsnämnden betonar vikten av att i kommande detaljplanearbete särskilt beakta behoven hos en modern kollektivtrafik i relation till behov av rekreation och friluftsliv. Eugen Karlsson (KD) föreslår att ärendet återremitteras för utredning av parkeringar och bussgata. Ordförande föreslår bifall till förvaltningens förslag och föreslår samtidigt avslag till Eugen Karlssons (KD) förslag om återremittering. Viveka Nordlund (FP) stödjer förslag från Eugen Karlsson (KD). Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 89

90 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Stadsbyggnadsnämnden Beslutsgång Ordförande frågar om nämndens ställningstagande till återremiss och finner att ärendet ska behandlas idag. Därefter frågar ordförande om nämndens ställningstagande till förvaltningens förslag och finner att nämnden bifaller förslaget. Eugen Karlsson (KD) och Viveka Nordlund (FP) reserverar sig mot beslutet. Till sist frågar ordförande om nämndens ställningstagande till förslag från Socialdemokratiska gruppens ledamöter och finner att nämnden bifaller tilläggsförslaget. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Kvalitets- och gestaltningsprogram för Kronandalen, komplettering till detaljplaneprogram Kronan 1:1, 2012 Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 90

91 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret / Anna Lindh Wikblad Planuppdrag för del av Kronan 1:1 Kronandalen Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag - att upprätta ett förslag till ny detaljplan för del av Kronan 1:1, Kronandalen. - att med stöd av Samhällsutvecklingskontoret ta fram ett ramverk för markanvisning. Ramverket ska förankras i Kommunstyrelsens arbetsutskott innan markanvisningsprocessen påbörjas. Sammanfattning av ärendet Kronanområdet är utpekat som framtida expansionsområde för tätorten. En ny stadsdel planeras för bostäder, service och verksamheter. Stadsbyggnadsnämnden beslutade , att ge Stadsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta ett förslag till ny detaljplan för del av Kronan 1:1, del av Lulsundsberget Stadsdelscentrum. Förslaget avsåg nya bostäder på Lulsundsbergets sydvästra sluttning samt bostäder och nytt stadsdelscentrum väster om Lulsundsberget. Sedan dess har förutsättningarna kring utvecklingen av Kronanområdet förändrats. Bland annat har placeringen av stadsdelscentrum ändrats och gränserna för de olika detaljplaner som ska upprättas har justerats. Därför behövs ett nytt beslut om en detaljplan som omfattar hela Kronandalen. Ett detaljplaneprogram för Kronanområdet godkändes av Kommunfullmäktige Syftet med detaljplaneprogrammet var att möjliggöra för exploatering och utveckling av Kronanområdet. Målet var att skapa förutsättningar för en attraktiv och hållbar stadsdel med blandad bebyggelse och olika boendetyper och funktioner. Stadsdelen kommer att byggas ut i etapper och genomförandet förväntas pågå under närmare 20 år. Ett kvalitets- och gestaltningsprogram för Kronandalen har tagits fram (Förslagshandling ). Programmets syfte är att komplettera detaljplaneprogrammet genom att definiera gestaltningsprinciper och kvaliteter för den framtida utvecklingen av området. Ambitionen för Kronandalen är att skapa en attraktiv och levande stadsmiljö med blandad bebyggelse och stark naturprofil. 91

92 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret / Anna Lindh Wikblad I ramverket för markanvisning kommer dessa värden att preciseras för de olika delområdena. Beslutsunderlag Bilaga 1, Översiktsbild planområdet Anna Lindh Wikblad Chef Samhällsutvecklingskontoret Beslutet skickas till Stadsbyggnadsförvaltningen, avd. Stadsplanering Samhällsutvecklingskontoret Kronan Exploatering AB 92

93 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Samhällsutvecklingskontoret / Anna Lindh Wikblad Bilaga 1, Översiktsbild planområdet 93

94 LULEÅ KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Samhällsutvecklingskontoret Ärendenr Projektutveckling /1743 Friköp av fastigheten Ripan 12 i Luleå kommun, Ärendenr 2015/1743 Samhällsutvecklingskontorets förslag till beslut Samhällsutvecklingskontoret föreslår att kommunstyrelsen rekommenderar kommunfullmäktige besluta att godkänna att Riksbyggens Brf Ripan 12 får friköpa fastigheten till tomträtten Ripan 12 för kr och ge chefen för samhällsutvecklingskontoret i uppdrag att underteckna erfoderliga avtal. Sammanfattning av ärendet Riksbyggens bostadsrättsförening Ripan 12 innehar tomträtt till fastigheten Ripan 12. Tomträtten är bebyggd med bostäder i flerbostadshus. Bostadsrättsföreningen har begärt att få friköpa fastigheten till tomträtten. Avdelningen för Projektutveckling har upprättat förslag till avtal om försäljning av fastigheten till tomträttshavaren. Avtalet innebär att Riksbyggens bostadsrättsförening friköper fastigheten för kr. Tillträde ska ske förutsatt att kommunfullmäktige godkänner förslaget. Beslutet skickas till Riksbyggens brf Ripan 12 Stadsbyggnadsförvaltningen 94

95 95

96 From: Annelie Bernsten Sent: 22 Oct :22: To: Henrik Berg;Sofia Riström Subject: Ärende till KS Importance: High Hej! Riksbyggens Brf Ripan 12 ska friköpa tomträtten till fastigheten. Dessvärre så har det missats att skriva tjänsteskrivelse i ärendet och tillträdet är enligt avtal satt till Detta ärende är brådskande och jag är tacksam om ni gör vad ni kan för att få med det på tidigast möjliga möte för beslut i KF. Bifogar tjänsteskrivelse samt avtal här. Tack på förhand! Hälsningar Annelie Bernsten Marktekniker Stadsbyggnadsförvaltningen Avd Projektutveckling

97 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Henrik Berg Kommunledningsförvaltningen/kansliets yttrande över granskning av behörigheter och loggkontroller i verksamhetssystemet Treserva Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens/kansliets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att socialnämndens och IT-kontorets yttrande får utgöra svar på kommunrevisionens granskning av behörigheter och loggkontroller i verksamhetssystemet Treserva. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av Luleå kommuns revisorer har KPMG genomfört en granskning av hanteringen av behörigheter och åtkomstkontroll i socialförvaltningens verksamhetssystem Treserva. Man fann brister inom loggkontroll, hur behörigheter tilldelas och förändras samt kring rutiner och dokumentation. Granskningen visar på punkter där kontrollen måste stärkas, nedan redovisas de som särskilt lyfts fram: Kontroll av händelseloggen, inte bara vid förseelse. Samt rutiner kring hur detta ska göras Inventering och framtagande av rutiner kring tilldelning, förändring samt avveckling av behörighet Styrdokumenten måste vara kända och följas i verksamheterna Kommunledningsförvaltningens kansli föreslår kommunstyrelsen besluta att socialnämndens och IT-kontorets yttrande får utgöra svar på kommunrevisionens granskning över behörigheter och loggkontroller i verksamhetssystemet Treserva. Socialnämndens förslag Socialnämnden har lämnat följande yttrande. Socialförvaltningen påbörjade arbetet genast under våren 2015 när man fick ett utkast av granskningen. En processledare är tillsatt som leder arbetet där man har börjat ta tag i de brister som finns, samt ska utveckla och implementera detta inom alla områden inom Treserva. Starten av det arbetet presenteras mer i detalj i bildspelet Behörighet och loggkontroll yttrande. 97

98 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Henrik Berg Information har även getts till fackliga parter om loggkontroller. En dialog/arbetsgrupp med representant från IT-kontoret är startad, dels för att samordna de rutiner och riktlinjer som finns men även för en långsiktlig planering av informationssäkerhet. IT-kontoret kommer även hjälpa till att testa de nya rutiner som byggs upp. IT-kontorets förslag Rapporten är välskriven och pekar ut viktiga om råden som bör förbättras. Rapporten påpekar också det viktiga faktum att informationsägaren är ansvarig för informationssäkerheten i de egna systemen. IT-kontoret har en informationssäkerhetsamordnare för att som specialist stötta förvaltningarna i deras arbete med informationssäkerhet. I övrigt har IT-kontoret följande kommentarer och synpunkter: I kapitel nämns avsaknaden av en kommunövergripande Informationssäkerhetspolicy under En informationssäkerhetspolicy för Luleå kommunkoncern fastställdes av KF Innan dess fanns dock Socialförvaltningens Informationssäkerhetspolicy från 2012 samt riktlinjer för användning av Internet och IT-stöd i Luleå kommun, vilket nämns under kapitel samt Riktlinjer för användning av Internet och IT-stöd i Luleå kommun (kapitel och 8.1.5) kommer i dagarna att formellt ersättas av Riktlinjer för informationssäkerhet - Användare. Dessa har fastställts av Kommundirektören i början av oktober De försäkransdokument som nämns under punkt har successivt förbättrats. Rutinerna för detta är dock under ständig förbättring där målet är en så långt som möjligt automatiserad lösning. Med anledning av granskningsrapporten ska IT-kontoret prioritera detta arbete. Informationssäkerhet kommer fr o m 2015 att ingå som obligatoriskt kontrollområde i internkontrollen för all verksamhet, inte enbart för socialförvaltningen.. Samtliga kommunens chefer ska, i och med att ovan nämnda Riktlinjer för Informationssäkerhet träder i kraft, regelbundet kontrollera att såväl nya som befintliga medarbetare genomför självstudiekurs i informationssäkerhet. Arbete har påbörjats under 2015 som innebär att viktiga informationssystem klassas och analyseras utifrån risker som hotar informationssäkerheten, samt att risker i möjligaste mån åtgärdas. 98

99 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 3 (3) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Kansliet / Henrik Berg Slutmålet är att innan utgången av år 2016 så ska samtliga kommunens verksamheter arbeta systematiskt i enlighet med detta. IT-kontoret har rekommenderat socialförvaltningen som Systemägare att godkänna synkronisering mellan användarkonton i Treserva och kommunens katalogtjänst (AD). I nuläget är alla överens om att detta är den bästa lösningen. På så sätt säkerställs att en användare i Treserva har ett giltigt och aktivt användarkonto i Luleå kommun, vilket underlättar behörighetshanteringen i Treserva avsevärt. Sammanfattningsvis konstaterar IT-kontoret att rubricerad granskning utförts på ett professionellt sätt och gett värdefull vägledning om hur det fortsatta och ständiga arbetet med informationssäkerhet ska bedrivas. Informationssäkerhet är ett prioriterat område i Luleå kommun och rapporten visar med tydlighet vikten av en fortsatt kontinuerlig prioritering av området. Beslutsunderlag Kommunrevisionens granskning av behörigheter och loggkontroll Socialnämndens protokoll 162, IT-kontorets yttrande Henrik Berg Kommunsekreterare 99

100 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden Yttrande över granskning av behörigheter och loggkontroller i verksamhetssystemet Treserva Ärendenr 2015/ Socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar att lämna förelagt yttrande till kommunstyrelsen rörande granskningen av behörigheter och loggkontroller i verksamhetssystemet Treserva. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av Luleå kommuns revisorer har KPMG genomfört en granskning av hanteringen av behörigheter och åtkomstkontroll i socialförvaltningens verksamhetssystem Treserva. Man fann brister inom loggkontroll, hur behörigheter tilldelas och förändras samt kring rutiner och dokumentation. Granskningen visar på punkter där kontrollen måste stärkas, nedan redovisas de som särskilt lyfts fram: Kontroll av händelseloggen, inte bara vid förseelse. Samt rutiner kring hur detta ska göras Inventering och framtagande av rutiner kring tilldelning, förändring samt avveckling av behörighet Styrdokumenten måste vara kända och följas i verksamheterna Socialförvaltningen påbörjade arbetet genast under våren 2015 när man fick ett utkast av granskningen. En processledare är tillsatt som leder arbetet där man har börjat ta tag i de brister som finns, samt ska utveckla och implementera detta inom alla områden inom Treserva. Starten av det arbetet presenteras mer i detalj i bildspelet Behörighet och loggkontroll yttrande. Information har även getts till fackliga parter om loggkontroller. En dialog/arbetsgrupp med representant från IT-kontoret är startad, dels för att samordna de rutiner och riktlinjer som finns men även för en långsiktlig planering av informationssäkerhet. IT-kontoret kommer även hjälpa till att testa de nya rutiner som byggs upp. Socialförvaltningen föreslår socialnämnden beslutar lämna yttrandet till kommunstyrelsen. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 100

101 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Socialnämnden forts. Socialnämndens allmänna utskott beslutade föreslå socialnämnden beslutar att lämna förelagt yttrande rörande granskningen av behörigheter och loggkontroller till kommunstyrelsen. Sammanträdet Förvaltningen föredrar ärendet Beslutsgång Ordförande ställer allmänna utskottets förslag under proposition och finner att socialnämnden bifaller förslaget. Beslutsunderlag Bildspel Behörigheter och loggkontroll yttrande Granskningsrapport Behörigheter och loggkontroll Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunrevisionen, KPMG Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 101

102 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen IT-kontoret Anders Granström Yttrande avseende revisionens granskning av behörigheter och loggkontroll, Dnr 15/ IT-kontoret har mottagit rubricerad rapport från revisorerna för yttrande. Rapporten är välskriven och från vår sida sett pekar den ut viktiga om råden som bör förbättras. Rapporten påpekar också det viktiga faktum att informationsägaren är ansvarig för informationssäkerheten i de egna systemen. IT-kontoret har en informationssäkerhetsamordnare för att som specialist stötta förvaltningarna i deras arbete med informationssäkerhet. I övrigt har IT-kontoret följande kommentarer och synpunkter: I kapitel nämns avsaknaden av en kommunövergripande Informationssäkerhetspolicy under En informationssäkerhetspolicy för Luleå kommunkoncern fastställdes av KF Innan dess fanns dock Socialförvaltningens Informationssäkerhetspolicy från 2012 samt riktlinjer för användning av Internet och IT-stöd i Luleå kommun, vilket nämns under kapitel samt Riktlinjer för användning av Internet och IT-stöd i Luleå kommun (kapitel och 8.1.5) kommer i dagarna att formellt ersättas av Riktlinjer för informationssäkerhet - Användare. Dessa har fastställts av Kommundirektören i början av oktober De försäkransdokument som nämns under punkt har successivt förbättrats. Rutinerna för detta är dock under ständig förbättring där målet är en så långt som möjligt automatiserad lösning. Med anledning av granskningsrapporten ska IT-kontoret prioritera detta arbete. Informationssäkerhet kommer fr o m 2015 att ingå som obligatoriskt kontrollområde i internkontrollen för all verksamhet, inte enbart för socialförvaltningen.. Samtliga kommunens chefer ska, i och med att ovan nämnda Riktlinjer för Informationssäkerhet träder i kraft, regelbundet kontrollera att såväl nya som befintliga medarbetare genomför självstudiekurs i informationssäkerhet. 102

103 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (2) Kommunledningsförvaltningen IT-kontoret Arbete har påbörjats under 2015 som innebär att viktiga informationssystem klassas och analyseras utifrån risker som hotar informationssäkerheten, samt att risker i möjligaste mån åtgärdas. Slutmålet är att innan utgången av år 2016 så ska samtliga kommunens verksamheter arbeta systematiskt i enlighet med detta. IT-kontoret har rekommenderat socialförvaltningen som Systemägare att godkänna synkronisering mellan användarkonton i Treserva och kommunens katalogtjänst (AD). I nuläget är alla överens om att detta är den bästa lösningen. På så sätt säkerställs att en användare i Treserva har ett giltigt och aktivt användarkonto i Luleå kommun, vilket underlättar behörighetshanteringen i Treserva avsevärt. Sammanfattningsvis konstaterar IT-kontoret att rubricerad granskning utförts på ett professionellt sätt och gett värdefull vägledning om hur det fortsatta och ständiga arbetet med informationssäkerhet ska bedrivas. Informationssäkerhet är ett prioriterat område i Luleå kommun och rapporten visar med tydlighet vikten av en fortsatt kontinuerlig prioritering av området. I tjänsten. Anders Granström, IT-chef 103

104 104

105 105

106 106

107 107

108 108

109 109

110 110

111 111

112 112

113 113

114 114

115 115

116 116

117 117

118 118

119 119

120 120

121 121

122 122

123 123

124 124

125 125

126 126

127 127

128 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Medborgarförslag om en utbyggnad av Benzeliusskolan Ärendenr 2015/ Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslagets första attsats om en utbyggnad av Benzeliusskolan att bifalla medborgarförslagets andra attsats om att tydligt presentera en utredning och planering för hur man tänkt lösa situationen på lång sikt. Sammanfattning av ärendet Luleå växer och kommunen planerar för fler. Nya bostadsområden medför behov av nya förskolor och skolor. För att fortsatt erbjuda våra elever en hög utbildningskvalitet behöver vi se över skolans innehåll och struktur. Nya legitimations- och behörighetskrav, lärarbrist i hela landet samtidigt som få väljer att utbilda sig till lärare är andra exempel på utmaningar som påverkar skolan i Luleå. Detta ställer krav på både skolans struktur och innehåll. I juni 2015 antog kommunfullmäktige förslag till målbild för framtidens skola. Nu pågår ett arbete med att se över innehållet och de vägledande principerna för en framtida hållbar skolstruktur. Som en del i arbetet ingår också en översyn av lokaler för förskola och grundskola. Nu när Luleå växer behöver vi se över strukturen och anpassa den efter dagens förhållanden och framtidens behov. Målet är en bra arbetsmiljö för elever och personal. Under hösten kommer underlag för fortsatt arbete med framtidens skolstruktur att presenteras på möten med vårdnadshavare och medborgare i alla upptagningsområden. Samtal kommer att föras med elevråd och intressenter. Information om arbetet med Framtidens skola finns på Lulea.se. Där finns också ett urval av frågor och svar. Vårdnadshavare och medborgare kommer att ha möjlighet att lämna synpunkter vid möten i olika områden och på webben. En viktig faktor för att bedöma framtida behov är kommunens befolkningsprognos för 10 år framåt, prognosen revideras varje år. Nu Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 128

129 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden gällande befolkningsprognos för Bensbyn visar att antal elever i åldern 6 12 år kommer att öka lite under närmaste åren för att sen minska fram till år 2023 med drygt 30 elever jämfört med idag. I den fördjupade översiktsplanen för Bensbyn framgår att det är ett prioriterat område för bebyggelseförtätning och ny bebyggelse. Det är inte kommunen som äger mark utan i huvudsak privata markägare som har möjlighet att sälja för ny bebyggelse. Det innebär att det i dagsläget inte är känt hur stor omfattning av ny bebyggelse det blir. Barn- och utbildningsförvaltningen följer noggrant utvecklingen för att kunna planera för framtiden. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer därför att under hösten i arbetet med Framtidens skola, återkomma till frågan om framtida skolstruktur för Björkskatans upptagningsområde, där Bensbyn, Örarna och Brändön ingår. Tidsplan för arbetet med Framtidens skola bifogas. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget i avvaktan på arbetet med Framtidens skola. Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå medborgarförslaget i avvaktan på arbetet med Framtidens skola Sammanträdet Thomas Söderström (FP), Nihad Zara (M), Anna Newell (KD) och Carina Sammeli (S) föreslår bifall till medborgarförslagets andra attsats. Beslutsgång Ordförande ställer Thomas Söderström m.fl. förslag till beslut under proposition och finner att barn- och utbildningsnämnden bifaller förslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslaget om en utbyggnad av Benzeliusskolan Tidsplan Framtidens skola Beslutet skickas till Verksamhetschef grundskolan f 6, kommunstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 129

130 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Medborgarförslag om en utbyggnad av Benzeliusskolan Ärendenr 2015/ Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till kommunstyrelsen för beredning och beslut. Sammanfattning av ärendet Elin Eriksson har lämnat in ett medborgarförslag för samverkansrådet vid Benzeliusskolan om att möta det ökade behovet av utrymme till följd av stor inflyttning och högt barnafödande i upptagningsområdet genom antingen en utbyggnad av Benzeliusskolan eller genom en tydlig utredning och planering över hur situationen ska lösas på lång sikt. På Benzeliusskolan i Bensbyn går barn från framför allt byarna Bensbyn, Örarna och Brändön. Detta är byar växer, inte minst på grund av inflyttning av barnfamiljer. En utbyggnad av skolan är därför nödvändig. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Elin Eriksson Beslutet skickas till Elin Eriksson Kommunstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 130

131 Medborgarförslag och motivering angående Benzeliusskolan Vi föreslår att Luleå kommun 1) bygger ut Benzeliusskolan för att möta det ökade behovet av utrymme till följd av stor inflyttning och högt barnafödande i upptagningsområdet (Bensbyn, Örarna, Brändön) 2) oavsett utbyggnad eller inte tydligt presenterar en utredning och planering för hur man har tänkt lösa situationen på lång sikt (nu vi vet bara vad som händer ett år framåt) Motivering På Benzeliusskolan i Bensbyn går barn från framför allt byarna Bensbyn, Örarna och Brändön. Detta är byar som bara växer och växer inte minst på grund av inflyttning av barnfamiljer. En utbyggnad av skolan ser vi därför som nödvändig. Hur är läget nu? Skolan har gått från att på 80-talet vara en så kallad B-skola med dubbelklasser, via en klass i varje årskurs till att för första gången hösten 2014 ha ca 40 barn i förskoleklassen. Det innebär att det blir två klasser i åk 1 hösten Det är givetvis mycket roligt att så många barnfamiljer vill bo i dessa fantastiska kustbyar och att så många barn har fötts de senaste 8-10 åren, med det blir tyvärr problematiskt när alla dessa barn ska tas emot på förskola och skola. Dessutom tycks inte barnafödandet vara över heller, men från skolledningens har vi fått veta att kommunen ändå bara skissar på lösningar för ett år i taget. Hittills har väl det fungerat hyfsat, men långt ifrån perfekt. Hösten 2014 löste man problemet med lokaler genom att göra vissa rockader i skolan. Bland annat gjordes en slöjdsal om till klassrum och textilslöjden flyttades till fritidslokalerna. Inför hösten 2015 flyttar all slöjd till Porsöskolan, vilket innebär att eleverna från åk 3 och uppåt måste bussas dit för sin textilslöjdsundervisning. På så sätt frigörs lokaler, men detta kommer inte att räcka på sikt eftersom det redan hösten 2016 kommer en stor barnkull på ca 40 barn igen och så här verkar det faktiskt fortsätta! Det är inte längre 20-talet barn som börjar förskoleklass varje år utan snarare det dubbla. Ett angenämt - men dock - problem. Det spekuleras bland barn och föräldrar om vad som kommer att hända då måste någon/några klasser gå på en annan skola? Blir det de äldre barnen som måste byta skola? Och vilken skola i så fall? Det är ju motsvarande stora barnkullar på Porsön och Björkskatan så att flytta klasser dit är knappast någon möjlig lösning! Kommentarer kring den fördjupade översiktsplanen (förslag) för Bensbyn 1 I den kommuntäckande översiktsplanen för Luleå skriver man bland annat att Bensbyn är ett högt prioriterat område för bebyggelseförtätning och ny bebyggelse, alltså ett så kallat zon 1-område beslutade kommunen att mot bakgrund av det ökade bebyggelsetrycket upprätta en fördjupad översiktsplan över Bensbyn. I det förslag som ligger ute på kommunens hemsida nämns 1 Luleå Kommun, Stadsbyggnadskontoret, 2014 (Hämtat ) ner+27+maj+2013-webb.pdf 131

132 dock väldigt lite om skolan och förskolan. På s. 31 kan man dock läsa att "offentlig service kan utvecklas med bland annat kollektivtrafik, utökad förskola mm allt eftersom behoven utökas". I nulägesbeskrivningen på s. 10 skriver man att befolkningen förväntas öka med 15-20% till år Det lär knappast vara pensionärer utan barn som är den största gruppen inflyttare Därför är det så märkligt att vi har fått veta från barn- och utbildningsförvaltningen, via skolledningen, att någon utbyggnad av skolan inte är aktuell eftersom befolkningsprognosen inte talar om någon utökning av barn. Man hänvisar bara till Hällbacken, utan att förklara närmare vad man menar med det. Än så länge finns då ingen skola där och om det byggs en ny kommer den då att räcka? Vilka lösningar ser vi? Det bästa, men kanske inte billigaste i det korta perspektivet, vore att bygga ut skolan så att man inte behöver kortsiktiga lösningar för varje år. Pedagogerna och rektor skulle kunna ägna sig åt barnen och undervisning och inte åt att fundera över hur nästa läsårs lokalsituation ska lösas. Detta skulle innebära en stabilitet för barnfamiljerna i byarna. Att det under många år kommer att vara barnrikt i detta område är inget någon behöver tvivla på. Allra enklast är väl att ställa ut moduler som kan användas som klassrum. En annan lösning skulle kunna vara bygga en ny förskola nere vid hockeyplanen och utnyttja förskolans lokaler till skola. Avslutning: Benzeliusskolan är en härlig skola med fantastisk personal, elever och bra traditioner. Vi vill att pedagogerna även fortsättningsvis ska ha de bästa förutsättningarna för att ge våra barn en riktigt bra skolgång. Tyvärr är det så att om utrymmet hela tiden ska vara på gränsen till vad som är rimligt och om klasser dessutom måste flyttas till andra skolor så blir det stökigt och oroligt och den fina gemenskapen hos byaskolan där små och stora barn går tillsammans försvinner. Luleå Kommun planerar för nya invånare. Det är ingen lätt uppgift, men för att detta alls ska vara möjligt måste kommunen inte bara planera och underlätta för bostadsbyggande man måste också kunna erbjuda bra skolgång i närheten av var barnfamiljerna bosätter sig och ta vara på de bra skolor som redan finns. Annars flyttar människor som kan välja helt enkelt till kommuner som gör sådant bättre, och målet med nya invånare blir svårt att nå. Föräldrarna i Samverkansrådet på Benzeliusskolan genom Elin Eriksson Näsgärdsv. 43, Luleå elin.eriksson@skol.lulea.se 132

133 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Motion om att ta fram riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor Ärendenr 2015/ Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att bifalla motionen. Sammanfattning av ärendet Sana Suljanovic (M) och Nihad Zara (M) har lämnat in en motion om att ta fram riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor. Suljanovic och Zara anför att samhällsutvecklingen i vissa avseenden gått i en riktning där hot och våld ökar och där skolorna inte alltid varit förskonade från detta. Mot denna bakgrund föreslår Suljanovic och Zara fullmäktige besluta att riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor snarast tas fram, och att en kartläggning av eventuella riskbilder på de olika skolorna och utifrån detta att åtgärder för ökad säkerhet planeras och vidtas. Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på motionen som berör ett aktuellt område. Motionärernas önskan ligger också i linje med pågående arbete inom förvaltningen. Framtagande av stödmaterial och underlag för säkerhetsarbetet i kommunens skolor pågår. Att ta fram riktlinjer överensstämmer därför väl med förvaltningens ambition. Takten i arbetet sker utifrån förvaltningens nuvarande resurser. Eftersom ansvar för arbetsmiljö och säkerhet åligger respektive enhet och dess närmaste chef så är kartläggning av riskbilder ett omfattande arbete i en stor förvaltning. Idag finns utmaningar i skapa utrymme för att prioritera ett förebyggande arbete. Avseende åtgärder för ökad säkerhet så är konsekvenser av en kartläggning svåra att förutse och en bedömning är att eventuella åtgärder sker inom befintlig budgetram. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunstyrelsen besluta att bifalla motionen. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 133

134 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunstyrelsen besluta att bifalla motionen. Sammanträdet Nihad Zara (M) föreslår bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande ställer Nihad Zaras förslag till beslut under proposition och finner att barn- och utbildningsnämnden bifaller förslaget. Beslutsunderlag Motion om att ta fram riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor Beslutet skickas till Kommunstyrelsen, Mats Åström säkerhetshandläggare BUF, Sandra Ylinenpää säkerhetssamordnare Luleå kommun Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 134

135 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Motion om att ta fram riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor Ärendenr 2015/ Kommunfullmäktiges beslut Fullmäktige beslutar att motionen får ställas och att överlämna den till kommunstyrelsen för beredning. Sammanfattning av ärendet Sana Suljanovic (M) och Nihad Zara (M) har lämnat in en motion om att ta fram riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor. Suljanovic och Zara anför att samhällsutvecklingen i vissa avseenden gått i en riktning där hot och våld ökar och där skolorna inte alltid varit förskonade från detta. Kommunen har en krishanteringsplan i händelse av att något allvarligt inträffar. Det förebyggande arbetet är dock till största delen begränsat till att förebygga olyckor men inte andra typer av risksituationer. Mot denna bakgrund föreslår Suljanovic och Zara fullmäktige besluta att riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor snarast tas fram, och att en kartläggning av eventuella riskbilder på de olika skolorna och utifrån detta att åtgärder för ökad säkerhet planeras och vidtas. Beslutsunderlag Motion från moderaterna Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 135

136 Fullmäktigegruppen Motion om att ta fram riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommuns skolor Skolan har på många sätt utvecklas mot en större öppenhet, mångfald och trygghet. Kommunikation och kontakter med omvärlden har ökat vilket i de allra flesta fallen har varit positivt. Men samhällsutveckling har i vissa avseende också gått i annan riktning där hot och våld har ökat och där även skolorna inte alltid har varit förskonade från den här utvecklingen. Skolor i Luleå kommun som i det övriga Sverige är till största delen öppna inte bara för elever och deras vårdnadshavare utan även för besökare av olika slag. I de fallen obehöriga besökare har velat ta sig in på skolorna har de oftast kunnat göra det ostört. Ett antal incidenter har också inträffat i samband med detta. Luleå kommun har en krishanteringsplan i händelse av att något allvarligt inträffar. Vårt förebyggande arbete är dock till största delen begränsat till att förebygga olyckor men inte andra typer av risksituationer. Skolorna har inte till skillnad från t.ex. socialförvaltningen setts som säkerhetsutsatta arbetsplatser. I ljuset av den senaste samhällsutvecklingen med ökad problematik kring narkotikaanvändning, brottslighet, våld och hot om våld blir det mer aktuellt att tänka över säkerheten. Även om våra skolor inte direkt har varit utsatta för den här typen av allvarliga händelser ska vi inte behöva vänta på att något sådant verkligen inträffar för att vi ska agera. Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunfullmäktige beslutar att: - riktlinjer för ökad säkerhet i Luleå kommunsskolor snarast tas fram - en kartläggning av eventuella riskbilder på de olika skolorna och utifrån detta att åtgärder för ökad säkerhet planeras och vidtas Sana Suljanovic Nihad Zara Storgatan Luleå 136

137 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Motion om likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan Ärendenr 2014/ Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att Avslå motionen som avser att höja beloppet för medel avsatta för PUST (Projekt Under SkolTid) som åtgärd för likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan. Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter sin samverkan med andra aktörer i syfte att påverka för förbättringar av kollektivtrafiken för både tätort och landsbygd. Reservationer Anna Newell (KD) och Thomas Söderström (FP) reserverar sig mot beslutet. Sammanfattning av ärendet En motion ställd av Samuel Ek (KD) och Anette Asplund (KD) om Likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan har besvarats av barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunfullmäktige har därefter konstaterat att en minoritetsåterremiss föreligger och därför beslutat återremittera ärendet för att se över möjligheten att höja beloppet för medel avsatta för projekt under skoltid. På Kulturskolan finns en pott pengar om 200 tkr som kallas PUST (Projekt Under SkolTid). Dessa pengar kan sökas av vem som helst, men målgruppen skall alltid vara barn och ungdomar från förskola till gymnasiet och pengarna skall användas till projekt och aktiviteter under skoltid. Det kan t.ex. handla om hyreskostnader för utrustning till konserter och andra typer av föreställningar på skoltid, kostnad för buss till ett studiebesök, anordande av skoltävlingar, bidrag till enskilda elever, anordnande av en mässa eller kostnader till någon form av projekt på skolan. Pengar kan sökas i början av varje termin och det är först till kvarn som gäller så länge kriterierna för bidraget uppfylls. Det är många som vill ta del av Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 137

138 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden potten och det gör att pengarna som består av 100 tkr per termin oftast hinner fördelas ut under de fösta veckorna på terminen. Pengarna fördelas ut i mindre belopp. Kopplingen PUST - busspengar Pengarnas syfte är att bidra till förverkligande av idéer och aktiviteter som man vill genomföra i respektive skolenhet. Det finns det inte någon pott för varje skola eller någon prioritering av skolor utanför LLT:s område. Det har tidvis varit många skolor utanför LLT:s område som sökt pengar för kostnad för buss, vilket visar på ett behov. En utökning av potten skulle ge mer pengar att fördela men inte säkerställa likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan. Barn- och utbildningsförvaltningen föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att Avslå motionen som avser att höja beloppet för medel avsatta för PUST (Projekt Under SkolTid) som åtgärd för likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan. Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter sin samverkan med andra aktörer i syfte att påverka för förbättringar av kollektivtrafiken för både tätort och landsbygd. Arbetsutskottet föreslår barn- och utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att Avslå motionen som avser att höja beloppet för medel avsatta för PUST (Projekt Under SkolTid) som åtgärd för likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan. Barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter sin samverkan med andra aktörer i syfte att påverka för förbättringar av kollektivtrafiken för både tätort och landsbygd. Sammanträdet Carina Sammeli (S) och Joel Nordström (V) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag. Anna Newell (KD) och Thomas Söderström (FP) föreslår bifall till motionen. Beslutsgång Ordförande ställer Carina Sammelis m.fl. förslag under proposition och finner att barn- och utbildningsnämnden bifaller förslaget. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 138

139 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Ordförande ställer Anna Newells m.fl. förslag till beslut under proposition och finner att barn- och utbildningsnämnden avslår förslaget. Beslutsunderlag Motion om likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan Beslutet skickas till Kommunfullmäktige Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 139

140 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Motion om likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig med buss till centrala stan Ärendenr 2014/ Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet för att se över möjligheten att höja beloppet för medel avsatta för projekt under skoltid. Sammanfattning av ärendet Anette Asplund och Samuel Ek, kristdemokraterna, har inlämnat en motion som föreslår att barn- och utbildningsnämnden utreder möjligheten att ha likvärdiga förutsättningar för skolorna i Luleå kommun att ta sig till centrala stan och hänvisar till barn- och utbildningsförvaltningens överenskommelse med Luleå Lokaltrafik AB med gruppresekort. Barn- och utbildningsnämnden har föreslagit kommunfullmäktige besluta att avslå motionen i de delar den avser att barnoch utbildningsförvaltningen ska vidta ytterligare åtgärder för likvärdiga förutsättningar och att barn- och utbildningsförvaltningen fortsätter sin samverkan med andra aktörer i syfte att påverka för förbättringar i kollektivtrafiken för både tätort och landsbygd. Kommunledningsförvaltningens kansli föreslår fullmäktige besluta att avslå motionen i enlighet med barn- och utbildningsnämndens förslag. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat bifalla kommunledningsförvaltningens kanslis förslag. Kommunstyrelsen har beslutat bifalla arbetsutskottets förslag. Sammanträdet Samuel Ek (KD) och Anette Asplund (KD) föreslår i första hand återremittera ärendet för att se över möjligheten att höja beloppet för medel avsatta för projekt under skoltid, och i andra hand att bifalla motionen. Jonas Brännberg (RS), Carola Lidén (C) och Oscar Rosengren (SD) stödjer Samuel Eks förslag. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 140

141 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Erland Nilsson (LPo) stödjer Samuel Eks förslag att bifalla motionen. Thomas Olofsson (FP) stödjer Samuel Eks förslag att återremittera ärendet. Carina Sammeli (S) och Yvonne Stålnacke (S) föreslår bifalla kommunstyrelsens förslag. Beslutsgång Ordföranden ställer Samuel Eks förslag om återremiss under proposition och finner att fullmäktige avslår förslaget. Votering begärs av Anette Asplund (KD). Votering genomförs och efter rösträkning fastställer ordföranden att 21 ledamöter röstat för en återremiss och 39 ledamöter röstat emot. Då mer än en tredjedel av ledamöterna begärt återremiss konstaterar ordföranden att en minoritetsåterremiss föreligger och att fullmäktige därmed beslutat återremittera ärendet för att se över möjligheten att höja beloppet för medel avsatta för projekt under skoltid. Beslutsunderlag Motion från kristdemokraterna (bilaga) Barn- och utbildningsnämndens protokoll 105, Kommunledningsförvaltningens kanslis yttrande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 130, Kommunstyrelsens protokoll 145, Beslutet skickas till Anette Asplund och Samuel Ek Barn- och utbildningsnämnden Kansliet Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 141

142 142

143 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Fritidsnämnden Yttrande på medborgarförslag om nytt badhus på Örnäset och utökning av befintlig bassäng på Aronsbadet. Ärendenr 2015/ Fritidsnämndens beslut Fritidsnämnden beslutar att rekommendera kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget gällande byggnation av nytt badhus på Örnäset med hänvisning till pågående utredning, H.A.S.A. Sammanfattning av ärendet Julia Wennberg Niska har lämnat in ett medborgarförslag om ett nytt badhus på Örnäset, angränsande till Aronsbadet och idrottsplatsen. I förslaget ingår en uppfräschning av Aronsbadet med en tillbyggnad av en 25 meters eller 50 meters bassäng utomhus, olika hopptorn och gemensamt omklädningsrum för fotbollsspelare och badgäster. Beskrivning av ärendet Fritidsnämnden beslutade , 95 att uppdra fritidsförvaltningen att utarbeta ett fördjupat underlag för uppförande av ett nytt badhus på Hertsön. Detta innebär att fritidsförvaltningen inte kommer att utreda byggnation av nytt badhus på Örnäset. Sammanträdet Förvaltningschefen föredrar ärendet. Beslutsgång Ordförande ställer fritidsförvaltningens förslag under proposition och finner att fritidsnämnden bifaller förslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag 15/ Beslut FN 95, Beslutet skickas till Julia Wennberg-Niska Kommunfullmäktige Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 143

144 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Medborgarförslag om nytt badhus på Örnäset och utökning av befintlig bassäng på Aronsbadet Ärendenr 2015/ Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att medborgarförslaget får ställas och att överlämna det till fritidsnämnden för beredning. Sammanfattning av ärendet Julia Wennberg Niska har lämnat in ett medborgarförslag om ett nytt badhus på Örnäset, angränsande till Aronsbadet och idrottsplatsen, med en uppfräschning av Aronsbadet med en tillbyggnad av en 25- eller 50- metersbassäng utomhus, olika hopptorn och gemensamt omklädningsrum för fotbollsspelare och badgäster. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Julia Wennberg Niska Beslutet skickas till Julia Wennberg Niska Fritidsnämnden Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 144

145 145

146 146

147 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kulturnämnden Yttrande över medborgarförslag angående gatukonst Ärendenr 2014/ Kulturnämndens beslut Kulturnämnden beslutar att avslå medborgarförslaget. Sammanfattning av ärendet Ulrika Jakobsson föreslår i ett medborgarförslag att gatukonst ska pryda platser i framförallt Luleå centrum. Trevliga och uppseendeväckande motiv skulle bli bra reklam för kommunen då lokalbor och turister skulle fotografera motiven och lägga upp dem på sociala medier. Kulturförvaltningen förslag till kulturnämnden Kulturförvaltningen ser positivt på medborgarförslaget och delar uppfattningen om konstens betydelse i det offentliga rummet. Förvaltningen ser i dagsläget ingen möjlighet till att genomföra projektet men tar samtidigt med sig intentionen i medborgarförslaget inför kommande planeringar. Ärendet har behandlats i samråd med Stadsbyggnadskontoret. Sammanträdet Kultursekreteraren föredrar ärendet. Ordförande ställer proposition på kulturförvaltningens förslag och finner att kulturnämnden bifaller förslaget. Beslutsunderlag Medborgarförslag från Ulrika Jakobsson Kulturförvaltningens tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Ulrika Jakobsson Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 147

148 148

149 149

150 150

151 151

152 152

153 153

154 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kulturnämnden Angående förändrat nyttjande av världsarvets märke Ärendenr 2015/ Kulturnämndens beslut Kulturnämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta 1. Upphäva Kommunstyrelsens beslut, , angående externt nyttjande av Gammelstads märke [G] 2. godkänna att den grafiska symbolen [G] är fri att använda för alla som på ett positivt sätt vill kommunicera kring världsarvet Gammelstads kyrkstad 3. uppdra till Kulturnämnden att ombesörja distributionen av märket samt förtydliga villkor för nyttjandet. Sammanfattning av ärendet Gammelstads märke ska fungera som ett varumärke för världsarvet och besöksmålet genom att samla olika aktörer verksamma kring världsarvet under gemensamt märke. Tillståndsförfarandet har snarare hämmat användningen och därmed gjort märket ringa känt. Under de senaste sju åren har mellan 1 och 5 ärenden handlagts årligen. Genom att upphäva kommunstyrelsens (KS) beslut avseende villkor för användning och därmed frångå tillståndsförfarandet förenklar Luleå kommun för näringslivet och civila samhället att bidra till en sammanahållen identitet för världsarvet. Samtidigt får Luleå kommuns verksamheter som rör världsarvet möjlighet att uppdatera grafisk profil och märke för egen del. Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden föreslå kommunstyrelsen besluta - upphäva beslut (KS ) angående externt nyttjande av Gammelstads märke - Luleå kommun (KLK/Kommunikationskontoret) fortsättningsvis varumärkesskyddar G:et - G:et är fritt att använda för alla som på ett positivt sätt vill kommunicera kring världsarvet Gammelstads kyrkstad samt uppdrar Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 154

155 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kulturnämnden till Kommunikationskontoret att bedöma om en policy kring nyttjanderätten därmed behövs och om så utforma en sådan policy. Kulturnämndens arbetsutskott föreslår kulturnämnden besluta enligt kulturförvaltningens förslag. Kulturförvaltningen har inkommit med ny tjänsteskrivelse i ärendet med nytt förslag till beslut: Kulturnämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta 4. Upphäva Kommunstyrelsens beslut, , angående externt nyttjande av Gammelstads märke [G] 5. godkänna att den grafiska symbolen [G] är fri att använda för alla som på ett positivt sätt vill kommunicera kring världsarvet Gammelstads kyrkstad 6. uppdra till Kulturnämnden att ombesörja distributionen av märket samt förtydliga villkor för nyttjandet. Sammanträdet Förvaltningschefen föredrar ärendet. Ordförande ställer kulturförvaltningens nya förslag ( ) under proposition och finner att kulturnämnden bifaller förslaget. Beskrivning av ärendet Enligt utredningsuppdrag KS ingick att ta fram ett grafiskt program för världsarvet. Det kom att innefatta vad utredarna kallade tre hörnstenar. En symbol, ett typsnitt och ett färg- och materialval. För att säkerställa att märket skulle nyttjas i enlighet med projektets målsättning registrerades samlade symbol G hos Patent- och registrerings-verket och skyddet gäller fortfarande (till år 2020 då det kan förnyas). Varumärkesskyddet gav Luleå kommun ensamrätt till märket och i syfte att möjliggöra för andra utanför Luleå kommun att nyttja märket och samla fler aktörer kring världsarvet under en samman-hållande identitet upprättades ett tillståndsförfarande (beslut KS ). På så vis kunde även externa intressenter använda märket. Samtidigt fick dåvarande Världsarvs-kontoret i uppdrag att handlägga ansökningsärenden och upprätta avtal kring nyttjande med externa parter. I avtalet ska nyttjandetid och kostnader regleras. Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 155

156 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kulturnämnden Exempelvis världsarvet Hansestaden Visby lämnar sitt märke fritt att använda för alla som vill marknadsföra Gotland på ett positivt sätt. Se exempel Beslutsunderlag Utdrag ur Patent- och registreringsverket (bilaga) Kommunstyrelsens beslut Kulturförvaltningens tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Justerandes signatur/beslutandes underskrift Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsens arbets- och personalutskott Kommunledningsförvaltningen 156

157 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 1 (2) Kommunledningsförvaltningen/tillväxtkonto Ärendenr Tillväxtkontoret / Håkan Wiklund Tillväxtkontorets yttrande över rekommendation gällande finansiering av North Sweden European Office Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningen/tillväxtkontorets förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att anslå 3,70 kr per invånare och år plus indexuppräkning under perioden till North Sweden European Office. Medel anvisas från anslaget för EU-medfinansiering. Sammanfattning av ärendet Kommunförbundet Norrbotten beslutade att rekommendera länets kommuner att finansiera North Sweden European Office med 3,70 kr per invånare och år under perioden , samt att från 2018 till och med 2023 ska finansiering uppräknas baserat på arbetskostnadsindex. Sedan 1997 har Norrbotten och Västerbotten med en bred ägarbild drivit den gemensamma organisationen North Sweden European Office med huvudsyftet att bevaka regionens intressen i Bryssel. Luleå kommun har varit med från början och det senaste beslutet om finansiering togs för perioden Även för den perioden var finansieringen 3,70 kr per invånare och år. Det finns alltså redan beslut om Luleå kommuns finansiering för år Tillväxtkontoret menar att North Sweden European Office fyller en viktig funktion när det gäller regionens intressebevakning och föreslår att Luleå kommun fortsätter bidra till verksamhetens finansiering. Beslutsunderlag Skrivelse från Kommunförbundet Norrbotten avseende rekommendation om medfinansiering av ny projektperiod för North Sweden European Office, bilaga Sammanträdesprotokoll Kommunförbundet Norrbotten , bilaga Beslut i plan- och tillväxtutskottet gällande finansiering av North Sweden European Office Håkan Wiklund Handläggare Beslutet skickas till Kommunförbundet Norrbotten 157

158 LULEÅ KOMMUN YTTRANDE 2 (2) Kommunledningsförvaltningen/tillväxtkonto Ärendenr Tillväxtkontoret / Håkan Wiklund Ekonomikontoret Tillväxtkontoret 158

159 Till Kommunstyrelsen Avseende rekommendation om medfinansiering av ny projektperiod för North Sweden European Office. Sedan 1997 har Norrbotten och Västerbotten med en bred ägarbild drivit ett gemensamt projektsamarbete, North Sweden European Office. Huvudsyftet är att påverka och bevaka regionens intresse i Bryssel vilket har varit lyckosamt med exempelvis Bottniska korridoren som ingår i Core Network i TEN-T, bibehållande av gleshetsbonusen, drygt 1 mdr i nuvarande strukturfondsperiod samt undantag för fortsatt driftstöd till icke statliga flygplatser. Andra exempel är att skogsfrågorna kom in som ett forskningsområde i Horizon North Sweden är behjälplig med lobbyarbete vid ansökningar till finansieringsverktyg på Brysselnivå där Norrbottniabanan, Malmbanan, Luleå hamn och BioGAC fått medel från EU. Detta är endast några resultat på ett viktigt påverkansarbete. Just nu arbetar kontoret med OECD studien som innefattar fjorton regioner i norra Sverige, Norge och Finland. Syftet med studien är att stärka argumenten för norra Europa möjligheter till framtida EU finansiering kopplat till det mervärde regionen bidrar med. North Sweden har ett gott rykte och legitimitet på Brysselarenan och anses vara ett av de bättre regionkontoren. Inför förra perioden gjordes en utredning om det skulle bildas ett bolag eller någon annan form istället för ett projekt. Resultatet visade att det skulle innebära hinder för en del av ägarna att fortsätta vara med samt att en stor del av finansieringen skulle upphöra. Därför beslutades att fortsätta i projektform men gärna en längre period. Förhållandet mellan North Swedens huvudmän regleras i tidsbegränsade samarbetsavtal. Nu föreslås en förlängning på sju år för att bättre ligga i fas med EU:s cykler. På ägarrådet den 24 april 2015 beslutades om fortsatt samarbete från samtliga parter. På ägarrådet deltar företrädare från den regionala nivån där Kommunförbundet Norrbotten företräder kommunerna. I nuvarande projektperiod, har Kommunförbundet Norrbotten medfinansierat totalt med tkr/verksamhetsår där förbundet stått för 115 tkr/år samt kommunerna genom en uttaxering på 3,70/inv och år. 159

160 Föreslaget är nu en sjuårsperiod, med en finansiering för Kommunförbundet Norrbotten på totalt tkr vilket innebär för förbundet 115 tkr/år och för kommunerna en uttaxering på 3,70/inv och år för From 2018 innebär det en viss indexuppräkning baserat på lönekostnadsutveckling som fastslås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det s.k. omräkningstalet för löner i regeringens vårbudgetproposition till riksdagen. Direktör Mikael Jansson, North Sweden deltog på vår styrelse den 15 oktober och styrelsen är mycket positiv till nyttan med verksamheten och fortsatt samarbete samt rekommenderar kommunerna till fortsatt medfinansiering. Beslut skickas via mail till anita.lindfors@kfbd.se eller via post till Kommunförbundet Norrbotten, Box 947, Luleå e.u. Med vänlig hälsning Anita Lindfors Bilagda handlingar: Missiv Beslut och rekommendation kommunförbundets styrelse Samarbetsavtal Kommunal uttaxering Verksamhetsberättelse

161 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 99 (122) 74 Medfinansiering av ny projektperiod för North Sweden European Office Sedan 1997 har Norrbotten och Västerbotten med en bred ägarbild drivit ett gemensamt projektsamarbete, North Sweden European Office. Det är ett långsiktigt samarbete mellan Handelskamrarna, Företagarna, Universiteten, landstingen, länsstyrelsen i Norrbotten, regionförbundet Västerbotten samt kommunförbundet Norrbotten. Huvudsyftet är att påverka och bevaka regionens intresse i Bryssel vilket har varit lyckosamt med exempelvis Bottniska korridoren som Core Network i TEN-T, bibehållande av gleshetsbonusen, drygt 1 mrd i nuvarande strukturfondsperiod samt driftstöd till icke statliga flygplatser. Detta är endast några resultat på ett viktigt påverkansarbete. North Sweden har ett gott rykte och legitimitet på Brysselarenan och anses vara ett av de bättre regionkontoren. Inför förra perioden gjordes en utredning om det skulle bildas ett bolag eller någon annan form istället för ett projekt. Resultatet visade att det skulle innebära hinder för en del av ägarna att fortsätta vara med samt att en viss del av finansieringen skulle upphöra. Därför beslutades att fortsätta i projektform men gärna en längre period. Förslaget är nu en förlängning på sju år för att bättre ligga i fas med EU:s cykler. På ägarrådet den 24 april 2015 beslutades om fortsatt samarbete från samtliga parter. På ägarrådet deltar företrädare från den regionala nivån där Kommunförbundet Norrbotten företräder kommunerna. Direktör Mikael Jansson, North Sweden deltar på styrelsen och kommer att presentera förslaget. Föreslaget är en sjuårsperiod, med en finansiering för Kommunförbundet Norrbotten på totalt tkr vilket innebär för förbundet 115 tkr/år och för kommunerna en uttaxering på 3,70/inv. och år för From 2018 innebär det en viss indexuppräkning baserat på lönekostnadsutveckling som fastslås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det s.k. omräkningstalet för löner i regeringens vårbudgetproposition till riksdagen. Presidiet föreslår styrelsen besluta Att Att ställa sig positiv till samarbetsavtalet för North Sweden European Office rekommendera kommunerna godkänna medfinansieringen 161

162 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen Sida 100 (122)./. Bilaga. Styrelsen diskuterar frågan. Ordföranden sammanfattar diskussionen genom att föreslå att presidiets förslag till beslut kompletteras med att uppräkningen från 2018 och framåt ska baseras på den lönekostnadsutveckling som fastslås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det så kallade omräkningstalet för löner i den av regeringen till riksdagen varje år framlagda vårbudgetpropositionen, med avrundning till jämnt hundratal. Styrelsen beslutar Att Att Att uppräkningen inför från 2018 och framåt ska baseras på den lönekostnadsutveckling som fastslås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det så kallade omräkningstalet för löner i den av regeringen till riksdagen varje år framlagda vårbudgetpropositionen, med avrundning till jämnt hundratal styrelsen ställer sig positiv till samarbetsavtalet för North Sweden European Office rekommendera kommunerna godkänna medfinansieringen 162

163 Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx SAMARBETSAVTAL 1. Parter 1. Länsstyrelsen i Norrbottens Län 2. Norrbottens Läns Landsting 3. Kommunförbundet Norrbotten 4. Region Västerbotten 5. Västerbottens Läns Landsting 6. Luleå Tekniska Universitet 7. Umeå Universitet 8. Västerbottens Handelskammare 9. Norrbottens Handelskammare 10. Företagarna Västerbotten 11. Företagarna Norrbotten 2. Inriktning Parterna har tillsammans sedan den 1 september 1997 bedrivit samarbete i projektet North Sweden innefattande en etablering av ett kontor i Bryssel. Samarbetet regleras i ett samarbetsavtal. Syftet med samarbetet är att för parternas räkning så långt möjligt ta tillvara och påverka alla de möjligheter till regional och lokal hållbar ekonomisk tillväxt i Norrbotten och Västerbotten som det svenska medlemskapet i EU erbjuder. Fokus för att möta parternas ambitioner med North Sweden skall vara policyarbetet inom områden som ägarna prioriterat och utpekat. Programkompetens skall finnas för att från North Swedens sida vara uppdaterad i de för det huvudsakliga policypåverkansuppdraget väsentliga delar som berör frågor kring EU:s stöd- och finansieringsinstrument. North Sweden skall vara en Brysselbaserad organisation med ambitionen att vara en tydlig plattform för aktörer i Norr- och Västerbotten. Parterna enas om att reglera samverkan i projektet North Sweden, nedan Projektet, från och med den 1 januari 2017 i enlighet med detta Samarbetsavtal. 3 a) Ägarråd 3.1 Parterna skall inrätta ett Ägarråd av vilka envar part äger rätt att utse (1) ledamot samt ersättare. 3.2 Parterna skall sammanträda för Ägarråd vid ett ordinarie sammanträde per år. Ordinarie sammanträde skall hållas under det första halvåret varje år. Part äger rätt att påkalla ytterligare Ägarråd. 3.3 Ägarrådet utvärderar styrelsens arbete och lämnar till styrelsen de direktiv och anvisningar för det kommande verksamhetsåret som Ägarrådet anser nödvändiga och/eller som styrelsen efterfrågat. 3 b) Styrelse 3.4 Parterna skall inrätta en Styrelse av vilka envar Part äger rätt att utse en (1) ledamot. Ledamöternas deltagande i beslut och beredning av ärenden är bindande för den egna huvudmannen. En enskild ledamot kan dock inte fatta ekonomiska beslut som går utöver den ekonomiska ram som huvudmannen ställt till förfogande. Om parterna vill utse ytterligare ledamöter i Styrelsen skall alla Parter vara överens

164 Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx 3.5 Ordföranden, som tillika är sammankallande, utses av huvudmännen genom majoritetsbeslut. Ordföranden skall tillse att protokoll föres. 3.6 Styrelsen skall sammanträda minst var tredje månad eller när två eller flera ledamöter påkallar detta. Styrelsen är beslutför när minst två tredjedelar av dess ledamöter är närvarande. Styrelsens beslut fattas med enkel majoritet varvid ordföranden har utslagsröst. 3.7 Styrelsen svarar för projektets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter. Styrelsen ansvarar för att projektets bokföring, medelsförvaltning och ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen skall i en sa rskild arbetsordning faststa lla de na rmare villkoren fo r arbetet ja mte instruktion fo r Direktören. 3.8 Styrelsen skall arbeta inom de ramar som anges av Ägarrådet i form av direktiv eller anvisningar. Styrelsen är ansvarig för att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som angetts av Ägarrådet. 3.9 Styrelsens arbetsuppgifter består i; 4. Direktör - att fastställa en årlig verksamhetsplan för projektet, - att följa verksamheten, - att vid behov prioritera mellan olika anspråk på arbetsinsatser, - att utse Direktör samt utfärda anvisningar för dennes arbete, - att anta Region Västerbottens beslut om firmatecknare och attestreglemente med tillämpningsanvisningar vad avser North Sweden. 4.1 Direktör utses av styrelsen. 4.2 Direktören skall arbeta inom de ramar och anvisningar som anges av Styrelsen. 4.3 Direktören sköter den löpande förvaltningen enligt Styrelsens riktlinjer och anvisningar. Direktören får utan Styrelsens bemyndigande vidta för verksamheten nödvändiga åtgärder om Styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för projektets verksamhet. I sådana fall skall Styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. Direktören ansvarar för att Projektets bokföring fullgörs enligt gällande lagar och på ett i övrigt betryggande sätt. 5. Administration 5.1 Region Västerbotten ansvarar för administrationen av Projektet. Det innebär att North Sweden omfattas av det regelverk som gäller för Region Västerbottens verksamhet. Bokföringen skall hållas separerad från Region Västerbottens egen redovisning och fullgöras enligt god redovisningssed. Projektets medel skall hållas avskilda från Region Västerbottens egna medel. Region Västerbotten skall registrera verksamheten i nödvändig omfattning

165 Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx 5.2 Region Västerbotten skall årligen i efterskott avge en samlad redovisning för medelsförvaltningen för styrelsens granskning. Region Västerbotten skall under löpande verksamhetsår förse styrelsen med ekonomiska delårsrapporter. 5.3 Länsstyrelsen i Norrbotten är arbetsgivare för den personal som är placerad utom landet med s k URA-kontrakt. Region Västerbotten är arbetsgivare för övrig personal. Samtliga kostnader för anställd personal betalas av de medel som står till projektets förfogande. Länsstyrelsen i Norrbotten skall regelbundet, kvartals- eller halvårsvis, fakturera Region Västerbotten för uppkomna personalkostnader. Direktören är underställd styrelsen och övrig personal är underställd direktören. 5.4 North Sweden skall vara koncentrerad till en fullt ut Brysselbaserad organisation. Personalen kan vid behov och efter styrelsens bedömning stationeras på olika geografiska orter. 5.5 Projektet finansierar kostnader för administration som uppstår hos Länsstyrelsen i Norrbotten och Region Västerbotten. 6. Ekonomi 6.1 Parterna svarar själva för sina respektive styrelseledamöters kostnader. Av styrelsen godkända utlägg skall belasta projektet. 6.2 Parterna förbinder sig att ekonomiskt bidra till Projektets genomförande genom att tillskjuta kapital enligt följande fördelning startåret 2017; Region Västerbotten Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens Län Norrbottens Läns Landsting Västerbottens Läns Landsting Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet vardera Handelskamrarna och Företagarna i Norrbotten och Västerbotten vardera kr per verksamhetsår (2017 års värde) kr per verksamhetsår (2017 års värde) kr per verksamhetsår (2017 års värde) kr per verksamhetsår (2017 års värde) kr per verksamhetsår (2017 års värde) kr per verksamhetsår (2017 års värde) kr per verksamhetsår (2017 års värde). 6.3 För att under den löpande projektperioden bibehålla den för North Sweden eftersträvade ambitionsnivån och bemanning som lagts fast, skall Parterna årligen från 2018 och framåt räkna upp kapitaltillskottet med motsvarande allmänna lönekostnadsökningar. Uppräkningen inför nästkommande verksamhetsår skall baseras på den lönekostnadsutveckling som fastlås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det så kallade omräkningstalet för löner i den av regeringen till riksdagen varje år framlagda vårbudgetpropositionen, med avrundning till jämnt hundratal. 6.4 Eventuellt tillkommande kostnader överenskomna mellan Parterna skall fördelas efter samma fördelningsnorm som tillämpats i 6.2 ovan

166 Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx 6.5 Länsstyrelsen i Västerbotten har i ett letter of intent ställt till Region Västerbotten förbundit sig att medverka i North Swedens verksamhet med kr per år under projektperioden. Länsstyrelsens finansiering avser samverkan, nätverksuppbyggnad, omvärldsanalys och dylikt inom EU. 6.6 Betalning skall erläggas i förskott varje verksamhetsår efter rekvisition från Region Västerbotten. Region Västerbotten gör uppräkning enligt 6.3 för dessa årliga rekvisitioner till Parterna. 7. Avtalstid North Sweden European Office är ett långsiktigt samarbete. Förhållandet mellan Parterna regleras genom tidsbegränsade samarbetsavtal. Detta avtal gäller från och med den 1 januari 2017 till och med den 31 december Vid avtalstidens utgång upphör avtalet utan föregående uppsägning. Vid fortsatt samarbete skall nytt Samarbetsavtal upprättas. Parternas ambition är att avtalen skall gälla under sjuårsperioder för att följa EU:s cykler, med brytpunkt under första halvan av EU:s budget- och programperioder. 8. Parts förtida utträde och inträde av ny Part 8.1 Part äger rätt att ensidigt avträda Samarbetsavtalet med en uppsägningstid på nio (9) hela kalendermånader och innan 1 april. Utträde skall ske vid årsskifte. Om övriga Parter finner att projektets genomförande väsentligt förändras genom en enskild parts uppsägning skall övriga parter överenskomma om Projektet skall fortsätta. Beslut om detta fattas med enkel majoritet. Om en Part avträder avtalet är denne under uppsägningstiden ansvarig för kostnader som uppkommer i verksamheten inklusive de kostnader som kan föranledas av en eventuell avveckling av Projektet enligt samma fördelningsnorm som tillämpas enligt 6.2 ovan. 8.2 Ny Part kan tillträda Projektet efter beslut av Ägarrådet. 8.3 Part som utträder ur Projektet, oberoende av orsak därtill, äger ej rätt erhålla någon del av Projektets behållning. 8.4 Samarbetsavtalet omprövas om ny lagstiftning eller förändringar i ansvar och organisation för en eller flera av Parterna ger väsentligt nya förutsättningar för samarbetet. 8.5 Om Parterna under programperioden beslutar avsluta Projektet skall behållningen fördelas i förhållande till Parternas ekonomiska bidrag till verksamheten. 9. Överlåtelse av detta avtal 9.1 Part äger ej rätt överlåta vare sig rättigheter eller skyldigheter enligt detta Samarbetsavtal till annan utan föregående samtycke från samtliga Parter. 9.2 I det fall juridisk förändring sker hos Part med betydelse för det som omfattas av detta avtal, förutsätts att den nya juridiska entiteten med automatik övertar samtliga åtaganden enligt detta Samarbetsavtal för berörd Part/Parter, oaktat punkterna 8.2 och

167 Utkast: Samarbetsavtal North Sweden Godkänt vid Ägarråd xxxxxxxx Detta avtal har upprättats i elva exemplar varav respektive Part tagit var sitt. NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTENS LÄN.. NN.. NN VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING REGION VÄSTERBOTTEN.. NN NN KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN.. NN UMEÅ UNIVERSITET LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET.. NN.. NN HANDELSKAMMAREN I NORRBOTTEN HANDELSKAMMAREN I VÄSTERBOTTEN.. NN.. NN FÖRETAGARNA NORRBOTTEN FÖRETAGARNA VÄSTERBOTTEN.. NN.. NN

168 North Sweden Medfinansiering 2017 Kommun Finansiering 3,70/inv 2017 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Uppräkningen inför nästkommande verksamhetsår ska baseras på den lönekostnadsutveckling som fastslås utifrån omräknat arbetskostnadsindex för det så kallade omräkningstalet för löner i den av regeringen till riksdagen varje år framlagda vårbudgetpropositionen, med avrundning till jämnt hundratal. 168

169 LULEÅ KOMMUN DOKUMENTTYP 1 (1) Kommunledningsförvaltningen Ärendenr Ekonomikontoret / Mats Karlsson Reglemente - Intern kontroll Ärendenr 2015/ Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar anta reglemente för intern kontroll och med detta inordnas även de kommunala bolagen i kommunkoncernens system för intern kontroll. Sammanfattning av ärendet Reglemente för intern kontroll, fastställt och giltighetstid fram till , ska aktualiseras. Föreliggande underlag är förslag till aktualisering. Beskrivning av ärendet Förslag till aktualisering gällande reglemente för intern kontroll har tagits fram i en arbetsgrupp och sedan granskats i nätverket för kvalitet/service. Det utkast som tagits fram har gått på remiss inom förvaltningsorganisationen och landat i föreliggande förslag. Föreslaget är i stora delar en anpassning till den förändring i kommunallagen som skett rörande kommunernas arbete med intern kontroll. En bärande del i detta är att reglementet ska omfatta samtliga verksamheter inom kommunkoncernen, således även de kommunala bolagen. Föreliggande förslag har därför upptagit bolagen (styrelserna) som rapporterande verksamheter. Beslutsunderlag - Förslag till reglemente för intern kontroll - Anvisning, intern kontroll i Stratsys Mats Karlsson Beslutet skickas till Ekonomikontoret samt kommunens revisorer. 169

170 Förslag till - Reglemente för intern kontroll Inledning Den interna kontrollen bygger liksom styrkortet på styrmodellens fyra perspektiv: Samhälle, Service, Medarbetare och Ekonomi. 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att nämnd/styrelse upprätthåller en tillfredsställande intern kontroll, d v s de ska på ett rimligt sätt säkerställa att: verksamheten är ändamålsenlig och ekonomisk informationen som besluten bygger på är tillräcklig och tillförlitlig lagar, föreskrifter, riktlinjer och instruktioner följs på ett tillfredsställande sätt verksamheten har ett hållbart förhållningssätt Ändamålsenlig och ekonomisk verksamhet innebär att fattade beslut verkställs och följs upp i enlighet med verksamhetens uppdrag samt att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet. Tillförlitlig information om verksamheten innebär att ha tillgång till korrekt bokföring samt en väsentlig och rättvisande information om verksamheten. Följa lagar, föreskrifter, riktlinjer och avtal innefattar internationella och nationella lagar likaväl som kommunens interna regelverk och styrande dokument. Verksamheten fattar beslut som tillfredsställer nuvarande behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Ansvar 2 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att se till att det finns en god intern kontroll. I detta åligger att en organisation kring intern kontroll upprättas inom kommunen. Allvarliga brister i den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen har enligt KL 6 kap 1 och 3 ansvar för att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter samt att ha uppsikt över nämndernas verksamheter. Denna uppsikt innebär rätt att ge råd, ge anvisningar, göra påpekanden och om det är nödvändigt, lämna förslag till fullmäktige om förändringar

171 3 Nämnd/styrelse Respektive nämnd/styrelse har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde: De ska se till att: en organisation upprättas för den interna kontrollen rutiner tas fram och beslutas för den interna kontrollen minst en gång per år rapportera resultat från uppföljningen till kommunstyrelsen Nämnders/styrelses ansvar för den interna kontrollen anges i KL 6 kap 7. De ska fastställa: hur planering, genomförande och uppföljning ska gå till hur brister i den interna kontrollen ska rapporteras De rutiner som fastställs ska innehålla beskrivning om hur nyanställd/övriga medarbetare utbildas/vidareutbildas i intern kontroll. De ska i övrigt säkerställa att syftet med den interna kontrollen uppfylls. 4 Förvaltningschef/VD Inom nämnds/styrelses verksamhetsområde ansvarar förvaltningschef/vd för att det finns tydliga rutiner utformade så att en god intern kontroll kan upprätthållas. Förvaltningschef/VD ska leda arbetet med att åstadkomma och upprätthålla en god intern kontroll. Allvarliga brister som upptäcks via den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till nämnden. Förvaltningschef/VD ansvarar för att minst en gång per år skriftligt rapportera till nämnden och ge en samlad bedömning om hur den interna kontrollen fungerar. Förvaltningschef/VD ansvarar även för att det finns framtagna rutiner anpassade för respektive verksamhet. 5 Chef på olika nivåer under förvaltningschef/vd Chefer ska följa gällande rutiner för intern kontroll samt informera medarbetare om rutinernas innebörd. Brister som upptäcks via den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmaste chef. 6 Medarbetare Samtliga medarbetare är skyldiga att följa gällande rutiner. Brister som upptäcks via den interna kontrollen ska omedelbart rapporteras till närmaste chef. Syftet med den omedelbara rapporteringen är att omgående kunna vidta åtgärder för att komma tillrätta med de brister som uppmärksammats. Alla brister som hittas via det interna kontrollarbetet ska dokumenteras. Tillvägagångssätt 7 Planera Kommunstyrelsen definierar från tid till annan ett antal vägledande kontrollområden inom respektive perspektiv. Kommunstyrelsen kan om det förligger särskilda skäl ålägga nämnden/styrelsen obligatoriska kontrollmoment

172 Varje nämnd/styrelse har en skyldighet att i sin planering omhänderta vilka delar som behöver en särskild uppmärksamhet inom det egna verksamhetsområdet. Nämnden/styrelsen ska som grund för sin prioritering av utvalda kontrollmoment genomföra riskbedömningar. Med risk och väsentlighetsbedömningar avses sannolikheten att fel uppstår, och med väsentlighet avses de politiska, ekonomiska, mänskliga och tekniska konsekvenserna som uppstår vid fel. De prioriterade områdena för kontroller sammanställs i den interna kontrollplanen. Kontrollplanen ska tas i nämnden/styrelsen senast under december månad. Hur omfattande denna plan ska vara får diskuteras med utgångspunkt från den omfattning och volym som nämnden/styrelsen har och den risk- och väsentlighetsanalys som har gjorts. Nämnden/styrelsen kan utöver sina egna kontrollmoment även åläggas att utföra kontroller enligt kommunstyrelsens beslut. Den interna kontrollplanen ska minst innehålla: Vilka kontrollområden (rutiner/system/processer) som omfattas Vilka kontrollmoment ska följas upp Vem som ansvarar för att utföra uppföljningen Till vem uppföljningen ska rapporteras När rapportering ska ske Resultat från genomförd riskbedömning 8 Genomföra Intern kontroll handlar om att säkerställa att befintlig (dagliga) verksamhet uppnår de mål som satts. För mer information angående arbetet med intern kontroll se: Anvisning - arbete med intern kontroll i Stratsys. Anvisning_intern kontroll_stratsys 9 Följa upp och rapportera Till nämnd/styrelse: Resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen ska, med utgångspunkt från antagen plan: periodiskt via delårsrapport och verksamhetsberättelse rapporteras till nämnd/styrelse. Om särskilda skäl föreligger kan rapporteringen ske vid ytterligare tillfällen. Till kommunstyrelse: Nämnd/styrelse ska årligen, vid överskommen tidpunkt, rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ska med utgångspunkt från nämndens uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll. Kommunstyrelsen ska, i de fall behov av förbättringar uppstår, vidta nödvändiga åtgärder. Till kommunens revisorer: Kommunstyrelsen ska, efter att ha behandlat rapport från nämnd/styrelse, rapportera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen. Revisorerna granskar att den interna kontrollen är tillräcklig. (KL 9 kap 9 )

173 Anvisning Intern kontroll i Stratsys 173

174 1. Inledning Luleå kommun arbetar med intern kontroll utifrån ett reglemente fastställt i Kommunfullmäktige Reglementet ska säkerställa att Luleå kommun har en tillfredsställande intern kontroll. I Luleå kommuns styrmodell ingår intern kontroll som en väsentlig komponent. Styrmodellen beskriver att den interna kontrollen ska säkerställa att»risker elimineras innan det sker sådant som kan rubba förtroendet eller medföra stora ekonomiska förluster«. Föreliggande anvisning syftar till att förtydliga reglementet i de delar det kan behövas för att ytterligare förbättra den interna kontrollen. Ett bisyfte är även att klargöra hur den interna kontrollen är utformad i det gemensamma planerings- och uppföljningssystemet [Stratsys]. Intern kontroll är en kontinuerlig aktivitet som ingår i arbetet med ständiga förbättringar och utvecklingen av en lärande organisation. Den interna kontrollen handlar inte om att sätta uppnående mål, men väl om att se till att verksamhetens processer och rutiner följs. En förutsättning för en fungerande intern kontroll är att de viktigaste processerna är kartlagda och kommunicerade. 2. Varför ska vi ha intern kontroll Den interna kontrollen ska spänna över olika fält. I Luleå kommuns styrmodell ligger den interna kontrollen som en del av flera inom ramen för de fyra perspektiven (samhälle, service, medarbetare och ekonomi). Traditionellt har intern kontroll företrädesvis setts som en kontroll som har med det finansiella att göra. Intern kontroll är emellertid så mycket mer. Här är ett exempel på faktorer som den interna kontrollen ska påverka: varumärkesvård, trygga tillgångarna, säkerställa att lagar följs, riskminimering, rätt användning av de tilldelade resurserna, säkerställa att beslut genomförs, säkerställa en rättvisande redovisning samt skydda förtroendevalda och anställda från oberättigade misstankar. COSO-modellen är ett ramverk för intern styrning och kontroll. Modellen bygger på fem komponenter som måste vara väl utvecklade för att syftet med den interna kontrollen ska kunna uppnås: 2 174

175 Kontrollmiljö: Förutsättningar för att kunna utöva kontroll. Kontrollmiljön utgörs av etiska värderingar, ledarskapsresurser, ledarskapsstil, personalkompetens och ansvarsfördelning i organisationen. Riskbedömning: Omgivning, miljö och interna faktorer ska ses som de huvudsakliga föremålen för organisationens uppmärksamhet. Kontrollmomenten: Det finns både direkta och indirekta kontrollmoment. De direkta riktar sig mot en bestämd rutin eller process för att motverka, reducera eller eliminera risker i dessa. De indirekta handlar om att sätta in motåtgärder för att stärka processen, exempelvis kompetensutveckling och informationsinsatser. Tillsyn: Regelbunden uppföljning och utvärdering av kontrollinsatserna Information och kommunikation: Säkerställande av ett effektivt system som kanaliserar rätt information i rätt tid till rätt personer. 3. Upprättande av kontrollplan En upprättad kontrollplan är en sammanställning av de kontrollmoment som gäller för ett visst år. Sammanställning ska ha föregåtts av ett planeringsarbete där tänkbara kontrollmoment har vägts mot varandra i en riskbedömning. A. Tänkbara kontrollmoment De processer och rutiner som utgör grunden för verksamheten bör analyseras och leda fram till ett tydliggörande av de moment som behöver fungera för att verksamheten ska klara sitt uppdrag utan avvikelser. Denna förteckning av moment kan ses som en bruttolista över tänkbara kontrollmoment eller en»bruttoplan«. B. Riskbedömning De tänkbara kontrollmomenten bör årligen genomgå en riskbedömning där sannolikheten och konsekvensen av att de inträffar skattas. Riskbedömningen bör göras på ett enhetligt sätt år för år och deltagarna bör vara utvalda så att bedömningsgruppen har en helhetssyn. I Luleå kommun används en enkel modell för att skatta risken och den finns inbyggd i Stratsys. Sannolikhet och konsekvens bedöms var för sig enligt en fyrgradig skala som sedan multipliceras till ett riskvärde. Det högsta riskvärdet är 16 (4 x 4) och det lägsta är 1 (1 x 1), se nedan under 6. Begrepp. C. Valda kontrollmoment När riskbedömningen är gjord finns en lista över vilka moment som anses vara mest angelägna att kontrollera. Det blir då ett förslag till kontrollplan. D. Upprättad kontrollplan Fastställande av kontrollplan sker i beslutande instans

176 4. Uppföljning av kontrollplan Den fastställda kontrollplanens kontrollmoment ska följas upp i samband med delårsrapporterna och årsredovisningen. Uppföljningen ska göras med följande möjliga status: pågående enligt plan, pågående med avvikelse, avslutad eller avslutad med avvikelse. Det ska klart framgå vilket resultat kontrollen gett och, om det finns noterade avvikelser, vilka åtgärder som ska sättas in. 5. Efterkontroll Utfallet från en kontroll ska leda till ställningstagandet om det som kontrollerats är säkerställt. Det innebär att den riskbedömning som gjordes före kontrollen ska omprövas. Kvarstår samma sannolikhet och är konsekvensen fortfarande likadan om det går fel eller har de förändrats? Ett kontrollmoment bör inte tas bort även om det inte aktivt ska kontrolleras kommande period. Genom att låta tidigare aktiva kontrollmoment ligga kvar i Stratsys bland tänkbara kontrollmoment, byggs»bruttoplanen«upp med tillgänglig historik i systemet. 6. Begrepp Den interna kontrollen i Luleå kommun ska bedrivas inom ramen för styrmodellens fyra perspektiv (samhälle, service, medarbetare och ekonomi). Kommunstyrelsen har definierat ett antal kontrollområden inom respektive perspektiv. Kontrollområdena ska betraktas som övergripande rubriker för att ge verksamheten vägledning om sådant som inte har med det avgränsade kärnuppdraget att göra. Verksamheten ska således inte ta fram egna kontrollområden, men väl kontrollmoment. I den utsträckning som verksamheten tar fram kontrollmoment som inte passar under de fördefinierade kontrollområdena, ska sådana kopplas till kontrollområdet»övrigt«. Kontrollområde Kontrollmoment Riskbedömning Kommunstyrelsens vägledande områden att bedriva kontroll inom Specificerad faktor som ska riskbedömas Sannolikhets- och konsekvensbedömning av potentiella kontrollmoment 4 176

177 Riskbedömningen ska göras med hjälp av följande generella modell: Sannolikhet 1 - Osannolik: risken är praktiskt taget obefintlig för att fel ska uppstå. 2 - Mindre sannolik: risken är mycket liten för att fel ska uppstå. 3 - Möjlig: det finns en möjlig risk för att fel ska uppstå. 4 - Sannolik: det är mycket troligt att fel ska uppstå. Konsekvens 1- Försumbar: är obetydlig för intressenterna och kommunen. 2 - Lindrig: uppfattas som liten av såväl intressenter som kommun. 3 - Kännbar: uppfattas som besvärande för intressenter och kommunen. 4 - Allvarlig: är så stor att fel helt enkelt inte får inträffa. Riskvärdet tas fram som en produkt genom att skatta bedömd sannolikhet respektive bedömd konsekvens och sedan multiplicera värdena

178 7. Intern kontroll i Stratsys 7.1 Ingångsvy till intern kontroll 6 178

179 7.2 Informationssidor planering och uppföljning 7 179

180 7.3 Planera intern kontroll - bruttoplanen 8 180

181 7.4 Lägga till kontrollmoment 9 181

182 7.5 Göra riskbedömning

183 7.6 Följa upp intern kontroll - kontrollplanen

184 7.7 Uppföljning av kontrollmoment

185 7.8 Rapporter 185

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Plan för bredbandsutbyggnaden

Plan för bredbandsutbyggnaden Plan för bredbandsutbyggnaden i Botkyrka Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2018:104 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades

Läs mer

Bredbandsstrategi Burlövs kommun

Bredbandsstrategi Burlövs kommun 1/5 FÖRFATTNINGSSAMLING BKFS 2018:9 DIARIENUMMER KS/2018:459-005 Bredbandsstrategi 2018 2022 Burlövs kommun Strategisk inriktning för bredbandsutbyggnaden i Burlövs kommun Burlöv är en kommun i stark tillväxt

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2015-10-08. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2015-10-08 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Denna bredbandsstrategi är en revidering av förgående bredbandsstrategi antagen av kommunstyrelsen 2014-09-18. Allmän bakgrund till

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 2016-03-22 Bredbandsstrategi för Filipstads kommun 1. Inledning Filipstads kommuns bredbandsstrategi syftar till att uppnå de övergripande nationella målen i Regeringens bredbandsstrategi samt målen i

Läs mer

Bredbandspolicy för Danderyds kommun

Bredbandspolicy för Danderyds kommun Policy 1 (8) Bredbandspolicy för Danderyds kommun Författad av: Plan- och exploatering Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: Giltighetstid: Version: 1.0 Policy 2 (8) Innehållsförteckning Vad är

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Strategi. Bredbandsstrategi Luleå kommun

Strategi. Bredbandsstrategi Luleå kommun Strategi Bredbandsstrategi 2016 Luleå kommun 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Bredbandsstrategi 2016 Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad: Fastställd: Beslutinstans: Giltighetstid:

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Vansbro kommun 2015-2020 mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Version 1.0 Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-23, 22 Innehåll Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan Bredband

Handlingsplan Bredband Handlingsplan Bredband för Trosa kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-04-09, 47 Dnr KS 2014/61 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Handlingsplan Bakgrund Sverige har som mål att 90 % av samtliga

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Krokoms kommun

Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Bredbandsstrategi för Krokoms kommun Vägen mot en digital framtid Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal

Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande försäljning av kommunalt fibernät och samverkansavtal TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor kommunstyrelsen Diarienummer: KS.2015.266 Datum: 2015-09-24 Administratör Per Persson E-post: per.persson@ale.se Kommunstyrelsen Utbyggnad av öppet stadsnät i Ale kommun innefattande

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-08-19 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Bredbandspolicy. Förord. Bredbandspolicyns syfte

Bredbandspolicy. Förord. Bredbandspolicyns syfte Bredbandspolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2018-09-19 85 ) Gäller för: Alla Kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2018-09-26 Dokumentansvarig: Bredbandssamordnaren, Vetlanda Kommun

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningen

Kommunstyrelseförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Åstorps kommuns Bredbandsstrategi Beslutat av Kommunfullmäktige 2016-05-30 66 Dnr 2015/431 2(7) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Definition av bredband... 3 1.2 Beslutsstruktur...

Läs mer

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21)

Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) PM 2014: RI (Dnr 001-751/2014) Bredband för Sverige in i framtiden (SOU 2014:21) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 30 september 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

TRN Stockholms läns landsting. Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang

TRN Stockholms läns landsting. Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang Datum Vår referens 2016-09-21 Dnr: 16-3881 1(5) Ert datum Er referens Avdelningen för samhällsfrågor Emma Hagman Rang 08 678 56 18 emma.hagmanrang@pts.se Stockholms läns landsting Samråd om nästa regionala

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Bredbandsstrategi för Alingsås kommun

Bredbandsstrategi för Alingsås kommun Antagen av kommunfullmäktige den 12:e december 2018, 227 Inledning Alingsås kommun växer och räknar med fortsatt befolkningsökning de närmsta tio åren. Detta skapar utmaningar inom flera områden som miljö,

Läs mer

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN

Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje fo r bredband KOMMUNSTYRELSEN RIKTLINJE FÖR BREDBAND I SALA KOMMUN Riktlinje för bredband MÅLSÄTTNING, SYFTE OCH DEFINITIONER Målsättning I bredbandsstrategi för Sverige formuleras målet om

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland

Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB och Länsstyrelsen i Södermanlands län och Regionförbundet Sörmland Kommunstyrelsen 2017-05-22 Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF 2017: 375 Eva Lehto 016-710 54 51 1 (3) Kommunstyrelsen Avsiktsförklaring mellan Eskilstuna kommun och Telia Sverige AB

Läs mer

Bredbandsstrategi för Borlänge kommun 2015-2020

Bredbandsstrategi för Borlänge kommun 2015-2020 Samhällsbyggnadssektorn, Plan och markkontoret Bredbandsstrategi för Borlänge kommun 2015-2020 Innehåll Inledning... 1 Bakgrund... 1 Framtidens tjänster kräver ny teknik... 1 Fiber och mobilt nätverk...

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN. Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017.

TOMELILLA KOMMUN. Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun. Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017. TOMELILLA KOMMUN Kf 53/2017 Dnr KS 2016/447 Bredbandsstrategi för Tomelilla kommun Antagen av kommunfullmäktige den 24 april 2017, Kf 53/2017. Gäller från den 5 maj 2017. Dokumentansvarig politisk instans:

Läs mer

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016

Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 IT-avdelningen Björn Kjerrulf,0550-88 036 bjorn.kjerrulf@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Ks/2014:119 1(2) Bredbandspolicy och Handlingsplan för bredbandsutbyggnad 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun

Vo0.201I.030Ö. I Anna Fremner Myndighetschef ESLÖVS KOMMUN. Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun Vo0.201I.030Ö ESLÖVS KOMMUN Eva Aström 0413-627 48 Utlåtande 2011-12-06 Vård- och omsorgsnämnden 4.(0 INVESTOR IN PEOPLE Yttrande angående remiss om bredbandsstrategi kommun för Eslövs Förslag till beslut

Läs mer

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda?

DIGITAL AGENDA FÖR UPPSALA LÄN 1.0 antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013. Vad är en digital agenda? antagen av förbundsfullmäktige och landshövdingen i december 2013 Vad är en digital agenda? Till skillnad från en bredbandsstrategi tar den digitala agendan upp helheten kring IT. Allt från användandet,

Läs mer

Bredbandsstrategi 2016

Bredbandsstrategi 2016 Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha

Läs mer

Bredbandsstrategi för Köpings kommun Bredbandsstrategi för Köpings kommun

Bredbandsstrategi för Köpings kommun Bredbandsstrategi för Köpings kommun Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Bredbandsstrategi för Köpings kommun 2017-2025 Köpings kommun Rapporten skriven av: Per Wadlin, 2017-08-31 Diarienummer: KS 2017/642 Antagen av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN

Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN 1 (7) Strategi för bredband OSKARSHAMNS KOMMUN Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel 0491-880 00 www.oskarshamn.se kommunen@oskarshamn.se 572 28 Oskarshamn

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur

Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur 2017-2020 Antaget KF 2017-09-20 2017-131 Ärendenummer KS.2017.0276 2017-2020 Utbyggnadsplan för IT-infrastruktur Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020

BREDBANDSSTRATEGI. Högsby kommun 2016-2020 BREDBANDSSTRATEGI SAMMANFATTNING Digitaliseringen och utvecklingen av IT har förändrat samhället, varför också bredband blir en allt viktigare komponent för att möta det moderna samhällets behov av service

Läs mer

Bredbandsstrategi - remissvar

Bredbandsstrategi - remissvar TJÄNSTEUTLÅTANDE Teknik- och servicekontoret Dnr TSN/2016:120-032 2016-04-06 1/2 Handläggare Karolina Zander Tel. 0152-291 36 Teknik- och servicenämnden Bredbandsstrategi - remissvar Förslag till beslut

Läs mer

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15

Bredband i Surahammars kommun. Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 Bredband i Surahammars kommun Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff i Virsbo 2012-10-15 PTS Bredbandskartläggning Post- och telestyrelsen genomför varje år kartläggning av hushållens och arbetsställens

Läs mer

Handlingsplan bredbandsstrategi 2018

Handlingsplan bredbandsstrategi 2018 Ärende 13 1 (5) Handlingsplan bredbandsstrategi 2018 Denna handlingsplan avser Södertälje kommuns planerade åtgärder för att uppfylla den av kommunen beslutade bredbandsstrategin (KS 16/398). Syftet

Läs mer

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT

VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT VARFÖR ÄR REGIONALT SAMARBETE EN SÅ VIKTIG FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR ETT STADSNÄT ERFARENHETER UR VERKLIGHETEN CHRISTER LANNESTAM SSNF Svenska Stadsnätsföreningen Swedish Urban Network Association www.ssnf.org

Läs mer

SVENSKA. Skånet 2011

SVENSKA. Skånet 2011 SVENSKA Skånet 2011 SkåNets uppdrag är att förse Skånes hushåll, företag och offentlig verksamhet med riktigt bredband. I praktiken handlar det om att samordna planering och utveckling av en skånsk, öppen

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Redovisning av översyn av bredbandsstrategi, strategi för e-samhället samt IT-infrastrukturplan

Redovisning av översyn av bredbandsstrategi, strategi för e-samhället samt IT-infrastrukturplan 1(2) KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLL Sammanträdesdatum: 2016-12-19 80 Redovisning av översyn av bredbandsstrategi, strategi för e-samhället samt IT-infrastrukturplan Dnr 2016-000456 Beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Strategi för bredband i Kalix kommuns landsbygd 2015-2020

Strategi för bredband i Kalix kommuns landsbygd 2015-2020 Strategi för bredband i Kalix kommuns landsbygd 2015-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi 2015-20 Strategi 2015-02-09, 31 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Styrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll

Styrdokument IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN. Innehåll Styrdokument Dokumenttyp: Program Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2002-06-10 58 Ansvarig: IT-chef Revideras: Följas upp: IT-INFRASTRUKTURPROGRAM FÖR SVENLJUNGA KOMMUN Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Regeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2016

Regeringens Bredbandsforum. Styrgruppsmöte den 9 juni 2016 Regeringens Bredbandsforum Styrgruppsmöte den Översikt verksamhet Vägledande politiska målsättningar - Bredbandsstrategin och Digitala agendan Många olika aktörer och lösningar i bredbandsutbyggnaden Staten

Läs mer

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 2~F: s 19 (27) Sammanträdesdatum '~l:, \DLING ~.;r? 2013-02-07 16 201:::~ 42 Dnr 2011/289 Motion om att ta fram en kommunal bredbandsstrategi, en lokal digital agenda

Läs mer

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Osby kommun 2013-2020 Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdraget...3 Varför en bredbandsstrategi?...3 Bakgrund...3 Övergripande mål och strategier Bredbandsstrategi för Sverige...3

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Mariestad/Töreboda 21 maj 2015 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 70,00% Tillgång till 100 Mbit/s

Läs mer

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län

Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län 1 Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län Maarit Nurkkala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsträff för framtidens bredband Västerås 2011-12-12 2 Upplägg Utgångspunkter

Läs mer

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Bredbandsutbyggnad i Örebro län 2000 2015 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och

Läs mer

Bredbandstrategi 2.1 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas

Bredbandstrategi 2.1 Västra Götalands län. Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandsstrategi 2.1 Västra Götalands län, rev 2018-05-21 1 (16) Bredbandstrategi 2.1 Västra Götalands län Bredband där du bor, verkar och vistas Bredbandssamordning i Västra Götaland Hur vi når bredbandsmålen

Läs mer

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor

Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor Beredningen för kommunikations- och varumärkesfrågor BESLUTSFÖRSLAG Datum 2012-03-30 Dnr 0902732 1 (2) Regionstyrelsen Bredbandsstrategi för Skåne Ordförandens förslag Beredningen för kommunikations- och

Läs mer

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet. viktoria.arwinge@pts.se PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet viktoria.arwinge@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och området för elektronisk kommunikation

Läs mer

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden

Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Kommunernas roll på bredbandsmarknaden Om vikten av att planera, underlätta och stödja Jacob Bolin Karlstad den 9 maj Vad bör en kommun göra? Kartlägg bredbandstillgång och inventera behov Kommunfullmäktige

Läs mer

Hela landsbygden ska med!

Hela landsbygden ska med! Hela landsbygden ska med! När elen drogs in i stugorna på 50-talet var det ingen som kunde förutse hur mycket den kan användas till...... och idag vet vi att nya tjänster och användningsområden är på väg!

Läs mer

Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen

Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen PM 2017:213 RI (Dnr 111-1133/2017) Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen Remiss från Stockholms läns landsting Remisstid den 19 oktober 2017 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner.

Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner. Utredning gällande framtida bredbandsutbyggnad i länets kommuner. Know IT AB (publ) www.knowit.se Håkan Häggblad Sida: 2 (44) SAMMANFATTNING I Regeringens bredbandstrategi för Sverige (N2009/8317/ITP)

Läs mer

Tjänsteskrivelse handlingsplan Bredbandsstrategi 2018

Tjänsteskrivelse handlingsplan Bredbandsstrategi 2018 1 (3) Ärende 6 TJÄNSTESKRIVELSE 2017-10-02 Samhällsbyggnadskontoret Enhörna kommundelsnämnd Järna kommundelsnämnd Hölö-Mörkö kommundelsnämnd Vårdinge-Mölnbo kommundelsnämnd Tekniska nämnden Stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020

Region Värmlands bredbandsstrategi 2013-2020 Bilaga 1 Enheten för Regional Tillväxt Sara Johansson Lars Christensen TJÄNSTEUTLATANDE Sida REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND 1(7) Datum 2012-10-25 Ärendenummer KARLS MMUN Kommunstyrelsen dji!miii: Region

Läs mer

VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD. Mikael Ek VD

VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD. Mikael Ek VD VIKTEN AV ETT ÖPPET NÄT OCH FORTSATT FIBERUTBYGGNAD Mikael Ek VD Vad gör SSNf? Utveckling Standardisering Möten Svenska Stadsnätsföreningen är en bransch och Informationsspridning intresseorganisation

Läs mer