12 frågor och svar om GIS

Transkript

1 12 frågor och svar om GIS Ett läsmaterial för chefer och beslutsfattare Detta material utgör en uppdaterad och omarbetad version av den ursprungliga texten 12 frågor om GIS. Uppdateringen är gjord på uppdrag av StrateGIS-projektet och utförd av Eken och Arken samt MS GIS & Karttjänst hösten 2003.

2 12 frågor och svar om GIS Detta läsmaterial skall försöka ge svar på de vanligaste frågorna som beslutsfattare, verksamhetschefer och företagsledare ställer sig inför en satsning på Geografisk InformationsTeknik (GIT) i sin verksamhet. Dokumentet inleds med en sammanfattning av de viktigaste faktorerna när man överväger ett GIS-införande Användning av Geografiska Informationssystem (GIS) är inte enbart en teknisk fråga. I GIS-användning ingår även organisatoriska aspekter, arbetsprocessaspekter, medarbetarnas kompetens, principer för informationshantering samt viktiga etiska frågor. Det finns också ett antal lagar och förordningar som inverkar på GISverksamheten. Allt detta inkluderas normalt i begreppet GIS och avhandlas i de 12 frågorna. Frågeställningarna är följande: Vad är GIS? Varför GIS? Kan GIS löna sig? Hur införs GIS? Hur påverkas organisation och arbetssätt när GIS införs? Vad krävs för att informationsutbytet skall fungera med GIS? Vilken programvara skall vi välja? Är det svårt att använda GIS? Hur fattas beslut med hjälp av GIS? Hur skaffar man data? Vilka trender finns inom GIS-världen? Hur gå vidare Att införa GIS i verksamheten innebär inte bara att ta nya hjälpmedel i bruk. Det handlar också att bygga upp ny och bredare kompetens. Det blir på sikt nödvändigt att förändra såväl organisation som arbetssätt, och därmed se över metoder, rutiner, instruktioner etc. Till 12 frågor och svar om GIS hör också 12 motsvarande presentationer i form av bildspel avsedda att användas vid lärarledda genomgångar. Presentationerna finns tillgängliga via StrateGIS-webben, 2(38)

3 Inledning GIS - Geografiskt InformationsSystem - är ett arbetssätt för att hantera information om lägesbundna företeelser. Med GIS avses således inte enbart programvaror utan även datorer, data, organisation samt användarna, med allt vad det innebär. Med GIS hanteras både de lägesbestämda företeelserna/objekten (normalt presenterade på något slags karta) och den information (egenskaper eller attribut) som hör till dessa objekt. IT-utvecklingen har förändrat våra möjligheter att kommunicera och analysera information samt fatta beslut. Information kan lagras i en datormiljö, och bearbetas, för att sedan kunna presenteras på ett sätt som är anpassat till aktuella frågan. Med GIS fås möjlighet att sambearbeta just den information som behövs i en viss given situation, även om informationskällorna är många. Övrig information kan sorteras bort. Den stora styrkan med GIS är möjligheten att sammanföra olika slags information och presentera den på ett sätt som ger alla användare tillgång till, och förmåga att använda, informationen. Införande och användning av GIS skapar möjligheter att effektivisera och kvalitetshöja arbetet i en organisation. Utvärderingar visar att satsningar på GIS kan ge mångfaldig avkastning på gjorda investeringar. Viktigt är att GIS kommer till bred användning och att tillgänglig information kan nyttjas gemensamt. En avgörande faktor är att informationen snabbt kan göras tillgänglig så att inte uppbyggnadsfasen blir för lång. En annan är att GIS-införandet får genomslag på organisation och arbetssätt. Införande av GIS måste baseras på ett strategiskt ställningstagande i organisationens högsta ledning. Det är nödvändigt att organisationen har, eller utformar, en IT/GIS-strategi som behandlar införande av GIS. En sådan strategi kan mycket väl vara en del av införandeprocessen. Införande av GIS och utbildning av medarbetarna måste gå hand i hand. De nyutbildade skall direkt, när de kommer tillbaka efter utbildning, kunna sätta igång och arbeta med GIS. Med utgångspunkt från verksamhetens behov, och tillgången till geografiska data, bör man sträva efter att bygga sig stegvis uppåt, från enkla tillämpningar som många har nytta av mot mer komplexa och kvalificerade användningsområden. GIS-samordnaren och GIS-ingenjören har nyckelroller i processen Användning av GIS innebär förändringar i organisation och arbetssätt genom att : geografisk information och möjligheter till geografiska analyser blir tillgängliga direkt oavsett var man är annan information kan kopplas till den geografiska informationen överföring av information såväl inom egen organisation som till andra organisationer, eller till allmänheten, blir mycket enklare. Användning av GIS, tillsammans med annan information, medför helt nya krav på den interna informationshanteringen. Det gäller samverkan mellan olika verksamhetsområden då det gäller insamling, registrering, förvaltning och tillhandahållande av data. Några konsekvenser är att: analyser av geografiska förhållanden utförs utifrån ett urval av all den geografiska information som finns lagrad för gemensam åtkomst. informationshantering inom organisationen sker enligt ett gemensamt regelverk och med stöd av metadata De stora vinsterna med GIS uppstår först när data kan utbytas mellan skilda producenter och användare av den geografiska informationen. Antalet användare, samt organisationens storlek och därmed mängden geografiska data, har betydelse för valet av programvara, inte bara vad gäller GIS utan även för hantering av data. Det finns enklare programvaror ( TittskåpsGIS ) för viss hantering av geografiska data samt särskilt utformade GIS-komponenter och kapacitetshöjande tilläggsfunktioner till de generella 3(38)

4 programvarorna (Word, Excel etc.) Därutöver kan man att anpassa de generella GIS-programvarorna för olika användningsområden i form av tillämpningar, som antingen kan köpas färdiga, utvecklas på beställning alternativt anskaffas genom egenutveckling. Därutöver finns också inbyggda GIS-funktioner i olika former av handläggar- och beslutsstöd samt utpräglade webb-gis-tillämpningar för funktioner som skall vara publikt tillgängliga. Anpassade tillämpningar, samt integration med annat IT-stöd, innebär stora förenklingar beträffande sökning, bearbetning och presentation av den geografiska informationen tillsammans med annan information. Ett GIS går aldrig att köpa 'nyckelfärdigt'. Det krävs alltid viss anpassning beroende av användare, krav på funktioner etc. För de enklaste tillämpningarna krävs nästan ingen utbildning eller handledning alls utöver en grundläggande datorvana. Mer avancerad användning kan kräva grundläggande GIS-kunskap, viss programmeringsförmåga, omfattande utbildning avseende den aktuella GIS-programvaran samt en betydande erfarenhet av arbete med GIS. Med stöd av GIS kan man skapa bättre beslutsunderlag, genom att fler relevanta faktorer kan beaktas i övervägandena före beslut. Ett bättre beslutsunderlag åstadkoms även genom att den viktigaste informationen kan lyftas fram i ärendehandläggningen. Den riskerar inte att 'drunkna' i en mängd annan information. De svaga delarna, av systemet, är tillförlitligheten, kvaliteten, fullständigheten och relevansen hos använd data samt beslutsfattarnas förmåga att tolka informationen. Inledningsvis arbetar man, i ett GIS, till stor del med geografiska data som förvärvats med nyttjanderätt från andra dataproducenter, exempelvis Lantmäteriet, SCB eller SGU. Till dessa kopplar man den egna informationen. Undan för undan växer sedan andelen egna geografiska data. Man får, med tiden, en ansenlig mängd data att underhålla i sina system. De resurser som erfordras för att vidmakthålla data måste skapas redan från början. Man bör vara medveten om att den egna organisationen är oftast den största producenten av geografiska data för verksamheten. Utvecklingen inom GIS-området går snabbt, liksom som inom den övriga IT-branschen. Möjligheterna med GIS förbättras med en rasande fart, främst genom att programvarorna blir allt kraftfullare och bättre, inte minst när det gäller att hantera olika dataformat. Användarvänligheten blir också allt bättre, liksom utbudet av produkter. En tydlig trend leder mot allt mer webb-baserad GIS-användning, liksom mot att GIS och andra typer av digitala tjänster vävs ihop. Det blir vanligare med användning av GIS i fältdatorer (handdatorer) med direkt koppling till satellitpositionering för direkt insamling av data i fält. Detta kan vara inkörsporten till mer avancerad och bred GIS-användning. Fokus flyttas allt mer mot datautbyte och dataförsörjning, spridning av geografiska data samt samanvändning av data från många olika källor. Standardisering spelar här en viktig roll. Ett annat område med ökad betydelse är ledning av GIS-verksamhet, d v s GIS-management, ända upp på högsta ledningsnivå i organisationerna. Detta kopplas ihop med det vidare begreppet Information Management, vilket omfattar alla typer av digitala tjänster. 4(38)

5 1. Vad är GIS? Ett GIS - Geografiskt InformationsSystem - är ett arbetssätt för att hantera information om lägesbundna företeelser. Med GIS avses således inte enbart programvaror utan även datorutrustning, data, den organisation som krävs för att administrera detta samt användarna, med allt vad det innebär. Med GIS hanteras både de lägesbestämda objekten (normalt presenterade på något slags karta) och information (egenskaper eller attribut) som hör till dessa objekt. GIS kan användas i många sammanhang GIS används för att hantera, arbeta med och presentera information om allt som går att lokalisera till en plats (ett läge). Det kan handla om i stort sett vad som helst; kunders boende, affärer och andra serviceställen, invånare, byggnader, naturobjekt, skolelever, hemtjänstens kunder, vattenledningar, vägar, markbeläggning, ägande, bygglov, taxeringsvärden, adresser, hållplatser, brottsstatistik, arbetsplatser, daghem, miljöfarliga utsläpp, trafikflöden allt som går att sätta en adress i någon mening på. Åtminstone 75 % av all information som en organisation utnyttjar i sin verksamhet och i sina beslut har geografisk anknytning. GIS kan alltså verka som ett hjälpmedel i nästan all verksamhet. Användning av GIS kan effektivisera all informationshantering samt göra informationen lättbegriplig och tillgänglig - samtidigt för många olika användare. GIS ger möjlighet att insamla, producera, söka, samanvända, analysera, bearbeta och presentera information om lägesbestämda företeelser oavsett ursprung. Västra Gärdet Schubergstorpsskolan 2 Vid planering av en ny förskola behövs information om allt från markägare till var småbarn bor. Där används GIS för att skapa, bearbeta, presentera och lagra information med lägesanknytning. Information, som ligger lagrad i databaser, kan presenteras mot en kartbakgrund. Informationen är sedan lätt att göra tillgänglig, t ex via Intranet, så att hela organisationen alltid arbetar med samma material som också kontinuerligt uppdateras när förändringar sker. 5(38)

6 3 Räddningstjänsten har behov av aktuell information om hur man hittar till en insats, vilka faktorer man behöver känna till vid insats och hur omgivningen ser ut för att man skall kunna spärra av för att förhindra att andra kommer till skada. Här spelar ett bra GIS en avgörande roll. Vad är geografisk information och hur används den? Geografisk information är information om alla företeelser som man i någon mening kan beskriva läget på. Lägesbeskrivningen kan bestå av koordinater i ett lägessystem, en gatuadress, en kvartersadress etc. Uppgifter-na om alla dessa företeelser kan lagras i en databas och hanteras med GIS. Vanligen används en bakgrundskarta som hjälp för att presentera den lagrade informa-tionen. Det sker ofta i form av i olika teman vilka innehåller de företeelser (byggnader, avloppsledningar, fornminnen, kunder etc), eller indelningar (fastigheter, kommuner, län, försäljningsdistrikt etc) som man valt Till alla dessa förteteelser kan kny-tas ytterligare information i en eller flera databaser eller register. Sådan information kan vara text, tabeller, bilder, ritningar eller videosekvenser. Enkelt uttryckt är GIS ett informationssystem där man utnyttjar det geografiska läget för att sammanföra och samanvända information om en företeelse oavsett vem som producerat informationen, när den producerats, hur den producerats etc. Det viktiga är att informationen finns lagrad på sådant sätt att man kan använda den i sin verksam-het samt använda och tolka den tillsammans med annan information. En del av den här informationen finns redan datoriserad i olika ADB-system, såsom CAD-ritningar eller databaser med text-, tabell- eller ritdokument. Genom att strukturera informationen på ett genomtänkt, och enhetligt, sätt samt koppla den till ett geo-grafiskt läge kan informationen användas i GIS. 6(38)

7 Att anlägga en väg - informationsbehov Information: Terräng Berg och jordarter Egna mätningar SGU Primärkarta Datakällor: Arbetssätt: Med GIS: Digitalt snabbt- säkert Bebyggelse Markanvändning Ägare Skyddade områden Avrinning CAD-ritningar Vegetationsskarta Fastighetsregister Länsstyrelsen SMHI Komplext! Mycket information! Tiden kritisk! 4 Ett ord som ofta används är digitalisering. Med det menas egentligen att överföra pappersinformation till datoriserad form. I GIS- sammanhang innebär det att informationen också kopplas till ett geografiskt läge (s.k. geokodning) så att den blir GIS-användbar. Geografer, lantmätare, geologer och andra tek-niker använder GIS mest för att skapa olika slags kartor eller rita in nya objekt på redan befintliga kartor. Man kan jämföra det med hur industrins konstruktörer använder CAD-system. Planerare, administratörer och marknadsförare utnyttjar möjligheten att kombinera kartbilden med annan information från olika databaser. De gör analyser för att finna trender, mönster eller tendenser som annars skulle varit svåra att identifiera. Exempel kan vara att söka ut hur elevunderlag för skolor förändras eller hur kundunderlag för företagsetablering kan komma att utvecklas. GIS i var mans hand GIS har använts i Sverige sedan talets mitt. Systemen var länge en angelägenhet för en relativt liten skara experter. GIS har huvudsakligen används för att framställa kartor, administrera vägnät eller kommunala avloppsnät. Detta förändras nu raskt. Många grupper har länge velat använda GIS. Systemen var avancerade och dyra och krävde hög teknisk kunskap. Detta har förändrats under de senaste 10 åren. Bra programvaror är nu billiga och lättanvända. Datorer är billiga och finns nästan överallt. Den allmänna ITutvecklingen med Internet och lokala nätverk har skapat nya möjligheter. Man talar allt oftare om geografisk informationsteknik, GIT. Den geografiska informationstekniken är på väg att bli var mans egendom. Digitala kartor används i kombination med satellitstödd positionsbestämning av småbåtsägare, taxiföretag och även enskilda bilägare. GIS-tillämpningar på Internet börjar bli vanliga. Den enskilde medborgarens användning av GIS har också blivit verklighet och är här för att stanna. GIS-tillämpningar finns idag tillsammans med traditionella kontorshjälpmedel för ordbehandling, kalkyl och presentation eller för användning i handdatorer och mobiltelefoner. 7(38)

8 Tekniken bakom GIS I GIS hanteras de olika objekten som punkter, linjer, ytor eller som små rutor i ett rutnät. Till dessa objekt knyts information om deras egenskaper (attribut eller tabellinformation). För en fastighet kan det vara fastighetsbeteckning, typ, ägare, taxeringsvärde, antal boende i olika åldrar eller förekomst av olika installationer. Det kan också handla om förekomst av en viss produkt eller tjänst. Med GIS kan sedan en rad olika operationer och analyser genomföras på såväl geografiska data som övriga data. Geografiska analyser av typen "Hur många bor i fastigheter inom 500 meters avstånd från skolan?" eller "Var finns fastigheter för permanentboende med enskilda avloppsanläggningar?" är inte svåra att utföra. Geografiska presentationer av typen "Var finns fastigheter som ägs av Andersson?" eller enkla sökningar av typen "Var ligger fastigheten Utby 2:14?" blir inte heller särskilt svåra att skapa. Att läsa mer: 1. Geografiska Informationssystem (Wellving). Natur och Kultur ISBN Geografisk Informationsbehand-ling metoder och tillämpningar (Eklundh, red) Byggforskningsrådet och ULI ISBN Hemsida för Utvecklingsrådet för landskapsinformation, 4. Tyresö kommuns interaktiva karta på Internet ( 2. Varför GIS? Erfarenheter från organisationer som redan använder GIS visar att de fått effektivare arbetsmetoder - GIS innehåller stor potential för vardagsrationalisering av verksamheten fått högre kvalitet på beslutsunderlag, och därmed förutsättningar för bättre beslut integrerat information och arbetsprocesser enklare mellan olika verksamheter fått snabbare tillgång till information genom ordning och reda i databaserna fått effektivare informationsspridning till andra, såsom myndigheter, egna beslutsfattare, affärspartners och till medborgarna Användning av GIS ställer krav på en mer systematisk hantering av information för att öka tillgängligheten och göra och nyttoeffekter möjliga. Det är möjligt att sänka kostnader genom användning av GIS. Det sker genom att: sammanställa många slags information om företeelser, från olika källor, samt hantera informationen tillsammans genom koppling till det geografiska läget lagra, aktuellthålla och tillhandahålla information för många användare från ett enda ställe samt göra den enkelt sökbar analysera, bearbeta och presentera data med stöd av kartbilder integrera geografisk information, som en komponent, i beslutsstöd och andra IT-system 8(38)

9 GIS förbättrar möjligheterna att arbeta med information IT-utvecklingen har förändrat våra möjligheter att kommunicera och analysera information om vår omgivning samt fatta beslut. Information om olika företeelser kan lagras och bearbetas i en datormiljö för att sedan kunna presenteras på ett sätt som är anpassat till det problem ska lösas. GIS ger oss dessutom möjlighet att sambearbeta just den information som behövs i en viss given situation, även om den kommer från många olika källor. Övrig information kan sorteras bort. Med GIS hanteras geografiska data, med tillhörande attribut. GIS har sin stora styrka genom att det finns möjlighet att sammanföra olika slags data, från många olika källor, och presentera dem på sätt som ger alla användare tillgång till, och förmåga att använda, informationen. För att optimera nytta/vinster måste man utgå från, och utveckla, såväl organisation och medarbetare som de arbetsprocesser som ingår i verksamheten. Det gäller att utforma verksamheten utifrån de möjligheter som användning av GIS och en strukturerad information medger. Med hjälp av GIS kan man, t ex i samband med olika planeringsprocesser, studera förutsättningar och olika handlingsalternativ samt snabbt få en tydlig redovisning i form av kartor mm. GIS skiljer sig från övrigt IT-stöd. Att etablera användning av GIS kan vara resurskrävande. Det krävs att: systemet kan hantera både spatial (rumslig) information och annan information samt kan koppla ihop dessa olika informationsslag systemet kan hantera de mycket stora datamängder som den grundläggande geografiska informationen innebär, och detta med många samtidiga användare all data, inte bara den geografiska, är strukturerad på ett enhetligt sätt och sökbar med enkla metoder Kort sagt: med hjälp av ett GIS är det möjligt att behandla olika slags objekt, med alla deras egenskaper och karakteristika, tillsammans med deras geografiska läge i ett sammanhang. Hantering av information om ledningsnät med hjälp av datorstöd har blivit vanligt inom kommunala tekniska förvaltningar. En orsak är att denna verksamhet redan är standardiserad och att aktörer inom detta område tagit fram användbara lösningar. Integration av data från många källor Det som utmärker ett GIS är möjligheten till samanvändning av data från olika källor där geografiskt läge och egenskaper kopplas ihop. Samanvändning av information i GIS Terräng Berg och jordarter Infrastruktur Markanvändning Ägare Skyddade områden Vattendrag, sjöar, avrinning Planer Bestämmelser Befolkning Kulturmiljö Lagar Adresser m.m. 5 9(38)

10 Den, i exemplet beskrivna, typen av system kan betraktas som specialsystem. De har som syfte att stödja verksamheten för planerings-, drifts- och underhållsuppgifter. Hittills har möjligheterna att integrera denna typ av system med andra IT- system varit begränsade. Man talar om s.k. stuprörssystem. De är anpassade till en specifik verksamhet och därför svåra att samordna med andra system. Behoven av integrering finns dock. Genom att medge integrerad användning av information från flera system har GIS sin styrka. Det går att sammanföra olika slags data och presentera dem. Det ger alla användare tillgång till den geografiska informationen. Informationsspridning Med hjälp av dagens teknik finns goda förutsättningar att sprida information såväl internt inom egen organisation som externt. Information producerad med hjälp av GIS kan spridas i form av kartor mm. Den blir lätt att förstå för de flesta. GIS och web-teknik kan, med fördel, användas inom ett flertal verksamheter, även inom en geografiskt spridd organisation, där många behöver ta del av information. Det ger möjlighet att söka efter lämplig information baserat på ett geografiskt sökbegrepp (t. ex. adress) Informationstillgänglighet Effektiv användning av GIS, kommer att ställa krav på informationstillgänglighet. Det finns, i de flesta organisationer, en mängd information om geografiskt relaterade objekt antingen okänd för de som behöver den eller inte samanvändbar med annan geografisk information. Detta medför datainsamling i o- nödan, dubbellagring av data och rena produktivitetsförluster. Kostnaderna kan uppgå till avsevärda belopp årligen. En viktig följd av införande av GIS är att man behöver se över hela sin informationshantering. Information skall vara : känd tillgänglig sökbar har en redovisad kvalitet För att uppnå detta fordras ett antal åtgärder: Den första åtgärden är en ordentlig informationsinventering. Vad finns och var? Hur är befintlig information uppbyggd och hur är lagringen strukturerad? Hur komma åt information? Resultatet av denna inventering redovisas i en metadatabas, där man kan få svar på sådana frågor. Metadata-basen ger också information om hur man kommer åt sökt information och om det finns några restriktioner beträffande åtkomst eller användning. Nästa åtgärd är att ordna lagring av information så den verkligen blir åtkomlig i hela organisationen. Parallellt behövs ordentlig information om metadatabasen och vad man kan finna i den. Därutöver måste också informationen kvalitetsbeskrivas så att den som söker får en uppfattning om vad den funna informationen kan användas till. Slutligen måste man, genom verksamhetsanalys och verksamhetsmodellering skapa den beskrivning av verksamheten som erfordras för att strukturera data så att allt går att använda tillsammans i många olika kombinationer. Det sista är en process över ett par - tre år, men nödvändig för att man skall ha fullt utbyte av ett GIS-införande. Nytt sätt att tänka GIS har ibland setts som ett nytt hjälpmedel med vilket man utför samma typ av arbetsuppgifter som tidigare, fast på ett mer automatiserat sätt, och med hjälp av dator. Med GIS skapas möjligheter att lösa arbetsuppgifter på ett annorlunda sätt om man bara förstår potentialen. Men man måste också vara medveten om existerande begränsningar. Det är särskilt viktigt då det gäller data som används i flera olika sammanhang. Det finns risk att beslutsunderlag inte har tillräcklig kvalitet på grund av att man utnyttjat data fel eller gjort tolkningar som saknar grund. Det mesta data som finns tillgängligt idag har producerats för helt andra ändamål än användning i GIS. Man tar, trots detta, tillgänglig data och använder i GIS utan tillräcklig bakgrundskunskap. Det är en av de stora riskerna med okritisk GISanvändning. Att läsa mer: Geografisk IT som strategisk resurs (ULI rapport 2001:1, Lindgren) Finns att beställa från ULI kansli ( ). 10(38)

11 3. Kan GIS löna sig? Flertalet utvärderingar visar att satsningar på GIS kan ge mångfaldig avkastning på gjorda investeringar. Viktiga förutsättningar är att GIS kommer till bred användning och att befintlig information kan nyttjas gemensamt. En avgörande faktor är att informationen snabbt kan göras tillgänglig så att inte uppbyggnadsfasen blir för lång. En annan är att GIS-införandet får genomslag på organisation och arbetssätt. Kostnader och nyttoeffekter Införande och användning av GIS medför stor potential när det gäller effektivisering och kvalitetshöjning av arbetet i en organisation. I många av de kostnads- och nyttoanalyser som utförts ser man att det främst är den tidsbesparing som införandet och användningen av GIS skapar, vid t ex ärendehandläggning, som beaktats vid beräkningen av nyttoeffekter. En viktig komponent i förarbetet inför ett GIS-införande är en grundlig kostnads/nyttoanalys. Den ska: ge stöd för ett beslut om prioritering av investeringar bidra med underlag för målformuleringar inför införandet Kostnader och vinster kan beskrivas som projektmål som stöd för styrning av projektet som kontrollstationer för att säkerställa att planerade resultat uppnås. Kostnaderna är förhållandevis enkla att beskriva. Det är betydligt svårare att redovisa nyttoeffekterna. Nyttoeffekter kan delas in och beskrivas på olika sätt: A. Interna nyttoeffekter Avveckling av gammal programvara och gamla utrustningar. Vidmakthållandekostnader är ganska enkla att redovisa. Studera befintliga underhållsavtal Sparad tid genom att flerfaldigt underhåll av gemensamma geografiska data försvinner. Det är tämligen enkelt att redovisa i form av persontid och nyttjanderättsavtal med aktuellthållningskostnader. Tidsvinster vid ändring av arbetsprocesser och införande av moderna digitala tjänster. Detta kan vara svårt att beskriva eftersom det bygger på bedömningar av hur tid kan sparas i varje enskilt ärende. Det kan även vara riskabelt att 'hugga till med schabloner'. Detta kräver en hel del eftertanke. Insamlade data, förvarade hos en enskild handläggare görs tillgängliga för alla. Resultatet är stor tidsbesparing när man söker data. Ett annat resultat är att organisationen inte längre, av okunskap om vad som faktiskt finns, skaffar dubbla eller flerdubbla uppsättningar av samma data, med onödiga kostnader som följd. Detta förutsätter tillgång till en fungerande metadatabas. Här återfinns, kanske, de verkligt stora vinsterna. De är, trots det, svåra att redovisa eftersom beräkningarna, återigen, måste bygga på bedömning av tidsåtgång för sökning av data i varje enskilt ärende. En annan faktor är att dittillsvarande användning av piratkopior av data med därav följande aktualitetshållningsproblem kan elimineras. Effekter av bättre kvalitet i handläggning, beslut, analyser Bättre stöd för verksamheten avseende drift och underhåll samt ökad service inom organisationen. Nyttan är de möjligheter till nytt sätt att arbeta och nya aspekter som kan vägas in vilka ligger i användning av GIS. Framtida nyttoaspekter som även bör beaktas är ianspråktagande av programvaror, vilka ger möjligheter till tredimensionella bilder, modeller och simuleringar för att testa olika lösningar. 11(38)

12 B. Övriga nyttoeffekter Extern nytta: I rapporten 'Kostnads/nyttoanalyser av GISprojekt (ULI rapport april 1997, Katarina Lindgren, Eken och Arken) redovisas praktikfall med beskrivningar av nyttoeffekter av GIS-användning. Samarbetspartners nytta: Nyttoeffekter erhålls genom att information kan överföras mellan olika organisationer och ge mervärde hos flera aktörer. Nytta för medborgare och företag: Användning av system för handläggning av information knuten till fastigheter eller adresser kan ge förbättringar i utåtriktad service och kommunikation. Nyttor med GIS Finansie llt Billigare tjänster Lägre kostnad/ärende Investering ger flerdubbelt tillbaka Strategiskt Konkurrensfördelar Bättre miljö Kraftsamling av resurser Höjd beslutskvalitet Samarbetspartners Branschsamverkan Nya typer nätverk skapas Sektorssamverkan stimuleras Parallella arbetsprocesser görs m öjliga Mål & Strategi In te rn t pe rspe ktiv Säkrare information Effektivare arbetsform er Bättre arbetsmiljö Roligare arbetsuppgifter Mer flexibla arbetsuppgifter M e dbo rga re & fö re ta g Ä dlare varor Bättre service Större delaktighet Färre missförstånd Förnyelse & utveckling Modernare arbetssätt Förnyad kompetens Nya uppgifter möjliggörs 6 Se vidare Katarina Lindgrens rapport Geografisk IT som strategisk resurs (ULI rapport 2001:1) Det behövs en plan för införande av GIS som grund för att bedöma lönsamhet När man inför GIS i en verksamhet krävs en genomarbetad plan som även innehåller en redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av införandet. Redan här måste man veta, och kunna presentera, vad man vill åstadkomma med GIS. Det är nödvändigt som underlag för ett korrekt beslut om vilken satsning och vilken nytta man vill uppnå. derlag, osäkra förutsättningar och oförutsägbara konsekvenser. Man måste dock på något sätt försöka kvantifiera själva osäkerheten - och därmed uppnå robusthet i beslutet om att satsa på GIS. Osäkerheter måste redovisas som en del av beslutsunderlaget. Värdering av kostnader och nyttor Det är svårt att beskriva alla nyttoeffekter i kvantifierbara termer. Samtidigt är det också viktigt att försöka beskriva de kvalitativa nyttoeffekterna. Redovisningen av nyttor ovan kan tjäna som ledning. Vissa former av nytta är svåra att förutse eftersom man, vid planeringen, har ett begränsat erfarenhetsun- Nyttor, utveckling Att eller inte satsa på GIS? Kostnader, osäkerheter 7 12(38)

13 Både interna och externa effekter viktiga I offentlig verksamhet kan interna effekter vid införande av GIS mätas i termer som ökad produktivitet, eller sparad tid och kostnader. Tidsbesparing är relevant förutsatt att tiden, med fördel, kan användas på annat sätt. Ett uttryck för den externa effektiviteten hos en organisation är på vilket sätt den ger service till medborgarna eller andra offentliga och privata verksamheter. Att läsa mer: 1. Geografisk IT som strategisk resurs (ULI rapport 2001:1, Lindgren) Finns att beställa från ULI kansli ( ). 2. GI i Sverige 2000 (ULI rapport 2001:3, Andersson) Finns att beställa från ULI kansli ( ). 3. GIS i Uddevalla. Ett förslag till kommungemensamt GIS i drift inom tre år (Söderberg, rapport ) Rapporten finns tillgänglig på StrateGISprojektets hemsida ( ), underavdelning Västra Götalands Län, regionalt kurs-material 4. StrateGIS-projektets hemsida, Gå in under GIS för samordnare, Strategier och planering, läs under Modul 5. Checklista för att identifiera nyttor Gamla, dyra, avtal för underhåll av datorer, data och programvaror ersätts Dubbel eller flerfaldig lagring av samma slags information elimineras Tid för att söka information i arbetet minskas Tid för att hantera information minskas Remisser och samråd kan ske snabbare och bättre Distribution (tillgängliggörande) av information förenklas såväl internt som externt Service till andra avdelningar inom organisationen och till medborgarna förenklas Beslutsvägar förenklas Kostnader för att samla in information minskas Andras information kan användas lättare Det interna arbetet i ärendehandläggningen förenklas Förfrågningar från medborgarna kan besvaras direkt över telefon Omplanering på grund av förändrade förhållanden går mycket snabbare, t ex i hemtjänst och färdtjänst Beslutsärenden återremitteras mer sällan på grund av bristande underlagskvalitet Kvalitetsmärkt information medför färre osäkerheter i arbetet Medarbetarna vill lära sig fler och svårare arbetsuppgifter Den centrala frågan g s Hur får man största möjliga nytta av informationen? 13(38)

14 4. Hur införs GIS? Med utgångspunkt från verksamhetens informationsbehov, och tillgången till geografiska data, bör man sträva efter att bygga sig stegvis uppåt, från enkla tillämpningar som gör nytta i många rutinartade arbetsuppgifter mot mer komplexa och kvalificerade användningsområden. Dessa senare kräver mer av data, mer avancerad programvara samt utvecklad kompetens. Införande av GIS måste baseras på ett strategiskt ställningstagande i organisationens högsta ledning. Dessutom är det nödvändigt att organisationen har, eller under processens gång utformar, en IT/GIS-strategi som behandlar införande av GIS. En sådan strategi kan mycket väl vara en del av införandeprocessen. Införande av GIS och utbildning i att arbeta med GIS måste gå hand i hand. De nyutbildade skall direkt, när de kommer tillbaka efter utbildning, kunna sätta igång och arbeta med GIS. Annars glömmer man det man lärt sig och motivationen för att komma igång med det nya sjunker drastiskt. I många organisationer har man redan och börjat använda, något geografiskt informationssystem i en eller flera isolerade verksamheter. För att kunna dra maximal nytta av geografisk informationsteknik behövs ett brett GIS-utnyttjande. Införandet behöver högsta ledningens stöd. Information måste vara tillgänglig via gemensamma databaser. Målet är en bred användning av GIS. Här diskuteras några viktiga faktorer som bör beaktas i arbetet. Eldsjälar har insett möjligheter med GIS och fått tillstånd att skaffa programvara för att bygga någon eller några enkla tillämpningar som stödjer just deras verksamhet. Det skapar en insikt om fördelarna med GIS, genererar en mängd värdefulla idéer samt etablerar en kunskapsbas som kommer att visa sig nödvändig för ett bredare införande senare. GIS-samordnaren är nyckelperson Många organisationer har, idag, en person som ansvarar för GIS-frågor, en GIS-samordnare. Arbetsgruppen bör utgöra ett GIS-nätverk där medlemmarna tillsammans har motsvarande kunskaper som GISsamordnaren. Så skapas en robust GISorganisation. En av dom viktigaste uppgifterna för GISsamordnaren är att få igång en samverkan mellan olika avdelningschefer samt potentiella användare i hela organisationen. GISsamordnaren har därutöver en mängd uppgifter att lösa. I en liten organisation kan detta uppfattas som tungt. Då är det lämpligt att två, eller flera, liknande organisationer (exempelvis kommuner) går samman om en gemensam GIS-samordnare. Kommuner som samarbetar behöver inte nödvändigtvis gränsa till varandra! Kompetensen hos GIS-samordnaren, och hos medlemmarna i GIS-nätverket, måste fortlöpande utvecklas. Det sker genom kurser, deltagande i konferenser och seminarier etc. Det kan tyckas vara kostnadskrävande i det korta perspektivet. En välutbildad GIS-organisation är dock alltid lönsam. GIS-samordnaren behöver kompetens, tid, befogenheter och mandat för att klara av sin uppgift. GIS-samordnaren får dessutom inte vara ensam om spetskompetensen. Vad händer när han/hon har semester, är på kurs, är sjuk eller tar ut föräldraledighet? Därför behövs det också en särskild arbetsgrupp som hanterar GIS-frågorna inom organisationen. Så har många också gjort. 14(38)

15 Införandeplanering En viktig uppgift är att, utifrån organisationens IT/GIS-strategi och ett fattat beslut genomföra noggrann planering. Viktiga frågeställningar för planeringen är: Vilka avdelningar tycks mest mottagliga för införandet av GIS? I vilka avdelningar är det troligast att man får stöd från ledningen? Vilka datasystem finns och hur används de? Hur är det med användarnas datakunskaper? Finns det några speciellt intresserade personer? Med vilka verksamheter skall man börja för att många användare skall få någon eller några enkla tillämpningar att påbörja arbete med ('minsta gemensamma nämnare')? En införandeplan kan grovt innehålla följande steg: 1. Tillgängliggör grundläggande GIS-funktioner (TittskåpsGIS) samt grundläggande data så att så många som möjligt får känna på arbetssättet. 2. Ta tillvara det intresse som genereras genom införande av TittskåpsGIS. Höj kompetensen på olika sätt inom organisationen. 3. Anskaffa ytterligare data bl a från länsstyrelsen. 4. Koppla ihop i bruk varande verksamhetssystem (exvis MiljöReda) med GIS för att bredda och fördjupa verksamheten. 5. Utveckla ytterligare tillämpningar enligt en gemensam plan. 6. Komplettera med ytterligare funktioner och data. 7. Inventera vilka gränsytor som finns mellan flera förvaltningar när det gäller informationsbehov. Prioritera utvecklingsinsatser till dessa. Hur når man målet? TittskåpsGIS Grundl data Höj kompetensen Data från länsstyrelsen Koppla GIS till nuv vhtsystem Skapa ny data Nya tillämpningar Gemensamma infobehov 8 Tillgången till data är en framgångsfaktor Tillgången till relevanta data är en kritisk förutsättning vid alla typer av GIS-införande. Det är därför nödvändigt att göra en noggrann utvärdering av existerande informationskällor under planeringsfasen. På många arbetsplatser ar det med hjälp av kalkylprogram, t. ex. Microsoft Excel, som medarbetare hanterar och lagrar information som de arbetar med. Det kan vara alldeles utmärkt för den enskilda medarbetaren men det är inte säkert att det passar i GIS. Att göra information GIS-användbar är ofta de mest arbets- och kostnadskrävande momentet vid ett GIS-införande. Parallellt införande av GIS och utbildning En annan avgörande framgångsfaktor vid införande av GIS är att de som skall använda det nya hjälpmedlet också kan börja arbeta direkt efter avslutad utbildning. All erfarenhet visar att, även ett kort, mellanrum mellan utbildning och användning medför att man glömmer hur man skall göra. Motivationen sjunker och man upplever ett motstånd mot 15(38)

16 att komma igång; en svårighet att komma ihåg hur man gjorde. Den ideala lösningen är att den nyutbildade har programvara och data tillgängliga i datorn vid hemkomsten. I början handlar det om att kunna hitta information, skapa egna presentationer, göra enkla sammanställningar och andra liknande uppgifter. Efter hand vill ofta användaren ta på sig mer avancerade uppgifter och GIS blir ett fullvärdigt hjälpmedel i det dagliga arbetet. Generella GIS-funktioner och verksamhetsspecifika tillämpningar Man skiljer normalt på 'generella GIS-funktioner' och 'verksamhetsspecifika tillämpningar'. Generella funktioner är sådana funktioner som tillhandahålls som standardfunktioner i de kommersiella GIS-programvarorna. Funktioner, som ser likadana ut, för många användare vid flera förvaltningar, avdelningar eller enheter brukar också benämnas 'generella GIS-funktioner'. Dessa bör utvecklas och införas centralt inom organisationen och ställas till alla GIS-användares förfogande. Verksamhetsspecifika tillämpningar är sådana tillämpningar som skapas för en viss verksamhet vid en viss förvaltning eller avdelning. Det kan gälla transportplanläggning, handläggning av tekniska försörjningssystem, administration av skydds- och säkerhetsfrågor, hantering av områden med riksintressen eller andra slags restriktioner. Utveckling av sådana tillämpningar bör genomföras vid berörd avdelning/enhet. Det är där som kunskap finns att beskriva verksamheten så att den kan ligga till grund för en GIS-tillämpning. När den verksamhetsspecifika tillämpningen är färdig för införande skall den godkännas för användning i det gemensamma IT-stödet (ackrediteras). Det innebär att den utvecklade tillämpningen stödjer anbefallda standarder, fungerar friktionsfritt ihop med andra delar av IT-stödet samt kan utnyttja data med den datastruktur som finns beslutad för de utnyttjade databaserna. Verksamhetsspecifika tillämpningar måste kunna arbeta med samma gemensamma data och grundfunktioner som andra GIS-användare utnyttjar om de skall få finnas i samma IT-miljö. Innan man börjar utveckla en verksamhetsspecifik tillämpning bör man undersöka om någon annan redan skapat motsvarande tillämpning som, vid utvärdering mot den egna verksamheten, visar sig tillräckligt bra. Det blir billigare och enklare samt går snabbare att få till sig den funktionalitet som önskas på det här sättet. Dessutom blir man flera som delar risker och kostnader för en eventuell framtida vidareutveckling. De fyra S'-en Det finns inget enhetligt och perfekt sätt att införa GIS i en organisation, eftersom förutsättningarna alltid varierar. Dock finns dock några allmänna riktlinjer som man bör ha i åtanke. Ibland uttrycks det med fyra S: Små Säkra Synliga - Succéer Tänk stort men börja försiktigt - små insatser i tid och pengar är lämpligt för att undvika felinvesteringar. Börja inom ett användningsområde (gärna med ett pilotprojekt med ett klart definierat mål) där man bedömer att man säkert kan nå fram till ett resultat relativt snabbt. Det får gärna vara ett område där resultatet blir att många får något litet och grundläggande att börja arbeta med. Följden kommer att bli en uppsjö av idéer för hur gå vidare. "Kan man göra det här med GIS så borde man också kunna..", brukar vara en vanlig reaktion. Resultaten bör snabbt göras synliga så att det är tydligt att investeringen varit förnuftig. Om de första tre S'en uppnås kan man räkna med en viss succé... Att läsa mer: 1. LedningsGIS i Örebro kommun (ULI rapport 1999:3, Rosander) Finns att beställa från ULI kansli ( ). Kostnadsfritt för medlemmar, 100 kr för icke medlemmar. 2. GI i Sverige 2000 (ULI rapport 2001:3, Andersson) Finns att beställa från ULI kansli, Kostnadsfritt för medlemmar, 100 kr för icke medlemmar. 3. GIS i Uddevalla. Ett förslag till kommungemensamt GIS i drift inom tre år (Söderberg, rapport ) Rapporten finns tillgänglig på StrateGIS-projektets hemsida ( ). 4. GIS i Hofors. En strategi för ett införande av GIS i Hofors kommuns verksamhet (Söderberg, rapport ). Rapporten går att få tillgång till hos författaren 16(38)

17 5. Hur påverkas organisation och arbetssätt när GIS införs? En allmän användning av GIS innebär förändringar i organisation och arbetssätt genom att : lämplig geografisk information och möjligheter till geografiska analyser blir tillgängliga direkt på skrivbordet, eller i fält via modem och mobiltelefon, för alla som behöver detta annan information kan kopplas till den geografiska informationen överföring av information såväl inom egen organisation som till andra organisationer, eller till allmänheten, blir mycket enklare. Användning av GIS, tillsammans med annan information, kommer att ställa helt andra krav på den interna informationshanteringen. Detta innebär nya och ökade krav på samverkan mellan olika verksamhetsområden då det gäller insamling, registrering, förvaltning och tillhandahållande av data. Några konsekvenser är att: analyser av geografiska förhållanden utförs utifrån ett urval av all den geografiska information som finns lagrad för gemensam åtkomst. informationshantering inom organisationen sker enligt ett gemensamt regelverk och med stöd av metadata Medarbetarens arbetssituation Datoranvändningen kommer att öka ytterligare. Antalet pärmar med information, som behöver sökas igenom i samband med ärenden, kan minska eftersom informationen, om den är rätt strukturerad samt tillgänglig, kommer att vara kopplad till geografiskt lokaliserade objekt, samt digitalt lagrad och sökbar i dator. Tabeller, sammanställningar och annan, icke geografisk, information kan efter hand överföras till digitalt format samt göras tillgängliga i datorn. Med hjälp av de moderna kontorsprogramvarorna kan användaren skapa de dokument som behövs direkt i datorn och därvid kombinera text, tabeller, bilder etc. med kartor. Kartorna kan få ett informationsinnehåll som, i varje enskilt fall, är anpassat till den specifika uppgiften. Analyser kan genomföras med ett urval av all den information som finns lagrad för gemensam åtkomst. Urvalet kan göras specifikt för varje särskilt ärende. Detta arbetssätt innebär nya krav på den enskilde medarbetarens kompetens. Han/hon behöver exempelvis behärska grundläggande 'desk top publishing' för att kunna skapa erforderliga dokument med en tilltalande layout. En ökad kunskap om vilken information som verkligen är relevant i en viss given situation är, därutöver, nödvändig. I hittillsvarande sätt att arbeta, med många personkontakter i ett ärendes handläggning, har urvalet av personer för intern delgivning, i stor utsträckning 'givit sig själv'. Med utökad tillgänglighet till information och nya sätt att arbeta med den kan behoven av delgivning inför beslutsfattande komma att behöva utvecklas. Ett annat, alltmer, viktigt område är kompetens i informationshantering, d v s att kunna samla, analysera och värdera den information som används i ärendehanterigen. Detta är endast exempel på behov av ny eller utökad kompetens. Informationshantering All väsentlig information, såvitt den ej är sekretessbelagd, måste vara känd, sökbar och tillgänglig samt ha en deklarerad kvalitet. Minimikrav är att lagrad information innehåller uppgifter om: när den samlades in på vilket sätt den samlades in vem som samlat in informationen för vilket ändamål den samlats in kvalitetsdeklaration för informationen ägare till informationen 17(38)

18 Med känd menas att det inte får finnas någon information hos någon enskild medarbetare som bara denne har tillgång till. Det förekommer alltför ofta att väsentlig, av många efterfrågad, information bara finns hos en person. När någon annan behöver den medför det ett omfattande sökande. Med känd menas också att den som behöver information för ett visst ändamål skall kunna leta rätt på den på ett enkelt sätt. Med sökbar menas att det behövs ett sökregister, i vilken medarbetaren skall kunna söka efter information som behövs för ett visst ärende. Med tillgänglig menas att den som behöver viss information också skall kunna få tag i den utan att vara beroende av en enskild handläggares närvaro på arbetsplatsen. Detta löses genom gemensam lagring och gemensamma möjligheter att komma åt informationen. Viss information kan vara försedd med olika restriktioner för användning. Det kan lösas genom att berörda delar av databaserna förses med ett behörighetskontrollsystem som styr åtkomst. Information om sådana restriktioner bör framgå i sökregistret. Vidare bör man observera de restriktioner/regler som finns i lagstiftningen. Ett sådant sätt att hantera information kräver väl utformade arbetsbeskrivningar samt en hög grad av etik hos den enskilda medarbetarna. Informationsöverföring Det viktigaste sättet att överföra information mellan organisationer, eller organisationsdelar, blir via olika typer av datanät (Intranät, Internet, e-post). Interna remissförfaranden För interna remissförfaranden gäller i stort sett samma principer som för informationsöverföring mellan organisationer. Berörd medarbetare laddar ner det aktuella dokumentet till sin dator, bearbetar remissen och besvarar den, likaledes med e-post. Det tidigare hierarkiska arbetssättet ersätts med nätverksbildande processer Förändrade arbetssätt Från sekventiella till parallella flöden Från hierarkiskt till nätverksbildande arbetssätt 9 18(38)

19 Externa remissförfaranden Externa remissförfaranden utgörs i regel av remisser till andra myndigheter, företag eller intresseorganisationer samt att material kan tillställas medborgarna för synpunkter. Sådana remisser har hittills, ofta, bestått av relativt tjocka pappersbuntar med åtföljande kartor. Det har tagit lång tid att framställa kartorna eftersom de, ofta, handritats och därefter kopierats med höga kostnader som följd. Användning av GIS skapar en helt ny situation. Remissen kan utgöras av ett enkelt meddelande med erforderliga bilagor, översänt med e-post. Berörd mottagare laddar ner det aktuella dokumentet till sin dator, bearbetar remissen och besvarar den, likaledes med e- post. Detta ställer krav på nya, hittills bristfälligt utformade, regler för diarieföring, lottning och arkivering av handlingar för att förvaltningslagens krav skall uppfyllas. Ny kompetens och nya roller Framgångsrikt införande och användning av GIS förutsätter att organisationens ADB-organisation är 'med på tåget'. Etablering av GIS, med geografiska data, GIS-programvaror, krav på strukturering av data och databaser ställer delvis nya krav på ADB-driften. Det finns två viktiga mementon: Se till att ADB-driftorganisationen är med i arbetet redan från början. Det blir utökade krav på servicevolym, tillgänglighet mm. Detta måste ADBdriftorganisationen få ha hand om och kunna möta redan från början. Se till att ADB-driftpersonalen får behövlig kompetens. Förtänksamt planerad utbild-ning i samverkan med ADB-samordnaren, och där ADBfolket kanske får utbildning tillsammans med medlemmarna i GISnät-verket, medför att riskerna för friktioner kan minska betydligt. Kompetens inom organisationen, som tidigare varit tillfyllest, kommer att visa sig otillräcklig. Medarbetare behöver vidareutbildas, nya medarbetare med annan kompetens behöver nyanställas och åter andra medarbetare kan visa sig obehövliga. Det är fakta man inte får rygga för. Tidigt igångsatt kompetensutveckling och kompetensväxling är nödvändigt för att införande av GIS inte bara innebär att 'göra samma sak som tidigare fast med nya hjälpmedel'. Ny kompetens och nya roller?! Teknikansvarig utvecklad ITchefs-roll Tjänsteansvarig beställarroll i organisationen Informationsansvarig samordningsansvarig för alla informationsresurser 10 19(38)

20 Arbetsinstruktioner och etik Införande av GIS kommer att medföra att såväl organisation som arbetssätt kan behöva förändras. Man får inte vara rädd för sådana förhållanden. I takt med att arbetsuppgifter förändras måste även arbetsinstruktioner ses över. Det är inte något som 'kan vänta till sist' i en lång händelsekedja. Då riskerar man att GIS inte medför den förnyelse som var avsikten. Efterhand kan man komma att inse att organisationen behöver ses över för att de riktiga vinsterna av införande av ny teknik kan 'hämtas hem'. Gör då inte det misstaget att utgå från tekniken! Utgå från verksamheten och dess behov och krav, applicera utnyttjande av ny teknik på verksamheten och skapa därefter organisationen. Det är, idag, så populärt att utgå från de s k huvudprocesserna i verksamheten och skapa organisationen utgående från dessa. Flera stora organisationer har, när man slimmat sin organisation, uppenbarligen glömt bort att informationen, som man förvaltar, är en av de viktigaste resurserna i verksamheten. Resultatet har blivit att hela informationshanteringen har hamnat på mellanhand, med för små resurser och med oklara ansvarsförhållanden. Det har snabbt lett till omfattande resursförlust, med mycket höga kostnader som följd, samt suboptimeringar när man till sist insett behovet av 'rädda vad som räddas kan'. Kvaliteten i arbetet skapas av arbetsinstruktioner, tekniska hjälpmedel samt medarbetarnas kompetens och etik. De två första kan man lägga ner mycket arbete på att förfina. Dessa ansträngningar är inte mycket värda om etiken saknas. Med etik menas, i det här fallet, oskrivna regler och koder för vårt handlande i olika situationer. En god etisk nivå beror bl. a. av medarbetarnas känsla av samhörighet med arbetsplatsen, arbetskamraterna, cheferna och uppgifterna samt en väl utvecklad känsla för vad som är rätt och fel i utövandet av arbetetsuppgifterna. En av de viktigaste, och enklaste, åtgärderna för att åstadkomma en hög etisk nivå är att medarbetarna känner medinflytande och upplever möjligheter att påverka. Införande av GIS kan påverka mångas arbetssituation. Säkerställ att de anställda är informerade redan från början, får möjlighet att vara med i utvecklings- och införandearbetet och får möjlighet att påverka sin egen situation. Bristande information, eller sen sådan, skapar upphov till rykten; sanna eller osanna. Det är lika illa vilket. Framgång skapas av en balans mellan välutbildade medarbetare, arbetsinstruktioner, tekniska hjälpmedel och etik. Att läsa mer: 1. StrateGIS-projektets kursmaterial för Etapp 2, modul 6, 9 och 10. Materialet finns tillgängligt på StrateGIS-projektets hemsida ( ). Sök under GIS för samordnare, därefter Införa GIS 2. Etik och Geografisk Information (ULI rapport 2002:1) 20(38)