Välkommen till Prata Landsbygd!

Transkript

1 Välkommen till Prata Landsbygd! Sverige har under senare år upplevt en kraftig urbanisering. Det innebär att befolkning, näringsliv och andra samhällsfunktioner har koncentrerats i större städer. Befolkningen på många platser utanför städerna har minskat, särskilt unga har flyttat. Detta i sin tur har bidragit till en minskad service på landsbygden, både privat och offentlig. En av landsbygdens samtida utmaningar är därför att bemöta denna trend, inte bara för att våra orter ska finnas kvar utan även kunna växa i framtiden. Skellefteås landsbygd har trots trenderna stora förutsättningar för att öka sin tillväxt. Kommunen har en jämförelsevis mycket väl utbyggd offentlig service, dessutom finns ett väl utbyggt vägnät. Kommunen är även rankad tvåa i Svenska stadsnätsföreningens undersökning över antal hushåll med bredband vilket skapar förutsättningar för internetbaserade näringar att etablera sig på landsbygden. För att inte tala om det entreprenörskap, lokalproducerade produkter, rekreation, gemenskap och samverkan som går att finna på landsbygden. Landsbygdernas sociala och ekonomiska ut veckling bygger i högre grad än t ätorternas på et t samspel mellan privata, offentliga och ideella insatser. Enskilda människor, byalag och organisat ioners engagemang st år för en ökande del av initiativ och ent reprenörskap. (Utvecklingskraft, regeringskansliet) Hur kan vi samverka på landsbygden för att motverka de övergripande utvecklingstrenderna med minskande befolkning och förändrad service? Låt oss prata om eventuella utmaningar, vad som behöver göras och vem som ska göra det. Tanken är att Prata landsbygd ska bli ett verktyg för att samla och sprida goda idéer, stötta engagemag, bygga nätverk och förmedla kontakter. Samtidigt som det ökar kommunens kunskap om utmaningar och lösningar och samlar underlag för både småskaligt förbättringsarbete och långsiktiga planer. Nedan finns mer information om cirklarnas upplägg, och en sammanställning av delar av den information som finns att läsa på

2 Studiecirklarnas upplägg Studiecirklarna är uppdelade i två faser. Den första lägger fokus på vilka utmaningar landsbygden står inför idag, både lokalt och i resten av landet. Den andra fokuserar på möjligheter att skapa utveckling i framtiden. Exempel på teman att diskutera är näringsliv och sysselsättning, offentlig och kommersiell service, trafik och infrastruktur, boende, trygghet, fritid och kultur och samverkan/gemensamma lösningar med andra byar/aktörer. Fas 1) Fördjupa er i förutsättningarna för modern landsbygdsutveckling idag På hemsidan och i detta häfte finns underlagsmaterial för samtal och reflektion. På hemsidan: finns utförligt material om nuläge och utveckling framförallt i Skellefteå kommun, men även i Skellefteregionen och resten av landet. Där finns även en karta med statistik på bya- och kommundelsnivå. Hur påverkas landsbygden allmänt avomvärldens förändringar? Hur förändrar den nat ionella politiken förutsättningarna på landsbygden? Vilka ut maningar måste bemöt as för att skapa långsiktigt hållbar ut veckling hos er? Fas 2) Samtala kring framtida möjligheter Fas två handlar om att hitta lösningar på de utmaningar och möjligheter som diskuterats i del ett. Fokus ligger på hur långsiktig utveckling kan skapas på er plats. Vilka möjligheter finns att ta vara på/ut veckla för att skapa långsiktigt hållbar ut veckling? Konkretisera sedan vad som behöver göras. Vilka insat ser behövs? På kort sikt På lång sikt Avsluta med att reflektera kring vem som har mandat och resurser att bidra till att de föreslagna insatserna blir verklighet. Vilka akt örer har möjlighet att genomföra insatserna? Vad är er roll, och vad är andra akt örers roll?

3 Mötesplats för cirklarna, och med samarbetspartners Skellefteå kommuns förhoppning är att det kommer att pågå cirklar på flera håll i kommunen samtidigt. Många av de frågor som kommer upp under cirklarnas gång, och många utvecklingsidéer, kommer säkert att vara intressanta även för de andra cirklarna, och inte minst för Prata landsbygds samarbetspartners. Därför finns en mötesplats på internet där cirklarna kan kommunicera med varandra, och med Prata landsbygds samarbetspartners. blogg.skelleftea.se/pratalandsbygd/ Cirkelledare och samarbetspartners kan skriva på mötesplatsen. Du som cirkeldeltagare kan läsa vad som står där. Vill du även ha tillgång att skriva så kontakta din cirkelledare. Samarbetspartners: Skellefteå byautvecklingsråd LRF Hushållningssällskapet Västerbottens idrottsförbund Västerbottens läns bildningsförbund Länsbygderådet Västerbotten Föreningen social ekonomi Övre Norrland Destination Skellefteå Umeå universitet Företagarorganisationer Folkhögskolor och studieförbund som är verksamma i Skellefteå kommun Skellefteå Kraft Folketshus och Parker Återkoppling Skellefteå kommun vill ta del av cirklarnas kunskap och slutsatser! Därför ska cirklarna avslutningsvis skicka in en sammanfattning av sina samtal. Observera att cirkeln får pågå så länge ni önskar.

4 Vid önskemål återkopplar kommunen gärna med ett avslutande möte med respektive cirkel. Sedan skickas en skriftlig återkoppling på reflektionerna och idéerna i ert formulär. Slutsatserna som skickas in kommer att användas till både långsiktigt kommunövergripande arbete så som kommande strategi för att nå invånare år 2030 och en trafikstrategi, och till mera fysiska planer. De kommer även att bli underlag i arbetet med att utveckla befintlig verksamhet.

5 Sammanfattning av underlagsmaterial på hemsidan Nedan följer en kort sammanfattning av delar av den information som presenteras på Prata landsbygds hemsida. Där kan du hitta utförlig information och statistik som visar utveckling i enskilda byar och kommundelar, samt mera läsning om du vill fördjupa dig. Statistiken nedan är framförallt hämtad från SCB. Slutsatserna och analyser är baserade på rapporter, strategier och planer framtagna av Skellefteå kommun. Befolkningsutveckling 2012 ökade Skellefteås befolkning med 194 personer, från till invånare. Detta var den största ökningen på 20 år, och ett slut på den negativa trend kommunen har haft sedan Den månadsvisa statistiken för 2013 pekar mot att 2013 i sin t ur blir ett bättre tillväxtår än Den 30 juni i år hade Skellefteås befolkning ökat till invånare, vilket är en större ökning än samma period förra året. Kommunen hade under denna period ökat sitt invånarantal mest i hela länet! Befolkningen i Skellefteå kommun har minskat något under 2000-talet men inte i samma omfattning som under 1990-talet. En förbättrad konjunktur torde vara en viktig förklaring till detta. Skellefteå har haft ett negativt födelsenetto (antalet döda överstiger antalet födda) och inrikes flyttnetto (det flyttar ut fler personer till övriga Sverige än som flyttar in från övriga Sverige) under talet. Under hela perioden har Skellefteå haft ett positivt invandringsnetto som har dämpat befolkningsminskningen, men ökningen under 2012 berodde i första hand på att det inrikes flyttnettot förbättrades även om det fortfarande var negativt. Ca åtta av tio invånare bor i någon av kommunens 20 tätorter. År 2012 bodde personer eller 50 % av kommunens invånare i Skelleftedalen. Förutom Skellefteå stad så finns alltså 19 andra tätorter i kommunen varav sju uppvisar en befolkningsökning sett över de senaste tio åren, t.ex. Boliden, Bureå, Byske och Ersmark. Skellefteå stads andel av den totala befolkningen ökar dock. Det finns även mindre samhällen som på senare år ökat sin befolkningsmängd något, som till exempel Österjörn/Dalliden, Grönliden och Boviken/Fällbäcken.

6 Sveriges befolkning har ökat med drygt invånare de senaste 30 åren, vilket är en ökning med nästan 15 %. Utan inflyttning från andra länder under dessa 30 år hade Sverige knappt haft någon befolkningstillväxt över huvudtaget; immigrationsnettot står för över 70 % av tillväxten, medan födelsenettot står för resterande 30 %. En annan stark trend är inflyttningen till storstadsområden. Enligt ny statistik från Eurostat är Sverige det land i EU som haft den allra starkaste urbaniseringstrenden sedan Åldersfördelning Medelåldern i Skellefteå kommun är 43år vilket är något högre än riket som helhet. Samtidigt har landsbygden i Skellefteå har en högre andel äldre personer än Skelleftedalen. En åldrande befolkning är en global trend som sträcker sig långt över kommungränsen. Det föds färre barn och lever längre än tidigare. Dessutom förstärks trenden på många platser på landsbygden av att fler unga människor att flyttar till städer. Enligt prognoser från Arbetsförmedlingen beräknas omkring 1,6 miljoner personer lämna arbetslivet av åldersskäl i Sverige fram till och med 2025, vilket är drygt fler åldersavgångar än under de gångna 15 åren. För första gången i modern tid blir antalet nytillträdande ungdomar på arbetsmarknaden därmed lägre än åldersavgångarna. Av alla kommuner i landet står 90 % inför ett underskott på sin arbetsmarknad. Balastal är ett mått på förhållandet mellan antalet ungdomar som beräknas tillträda arbetsmarknaden och antalet som beräknas lämna arbetsmarknaden av åldersskäl. Skellefteå kommer enligt prognosen få ett balanstal på 0,69. Det betyder att när 100 personer lämnar arbetsmarknaden av åldersskäl, finns endast 69 ungdomar att träda in i deras ställe. Att tillgodose framtida personalbehov kommer därmed att bli en utmaning, inte minst inom vård- och omsorgssektorn eftersom andelen äldre ökar. Befolkningstäthet Befolkningstäthet anger hur tätt befolkat ett område är, det vill säga kvoten mellan folkmängd och area. Av Skellefteå kommuns invånare bor cirka hälften inom Skelleftedalen vilket omfattar områdena Centrala Skellefteå, Myckle, Falkträsket, Tjärn, Bergsbyn, Södra Bergsbyn, Ursviken, Skelleftehamn samt Örviken. Att befolkningstätheten är större i kommunens centrala delar är ingen trend

7 unik för Skellefteå. Däremot är det mer unikt att så stor del av befolkningen bor utanför de centrala delarna. Förutom Skelleftedalen kan vi se att koncentrationer av människor finns i alla väderstreck. Bureå, Lövånger, Burträsk, Boliden, Jörn, Kåge och Byske hade år 2011 sammanlagt ca invånare, i dessa orter är även koncentrationen av service som störts utanför Skelleftedalen. Andra platser med hög koncentration av människor är bland annat samhällen som Medle, Bygdsiljum och Fällfors. Flyttnetto Personer i åldern år står för merparten av alla flyttar i Sverige, och så även i Skellefteå. Unga vuxna både flyttar till och från Skellefteå i högre utsträckning än andra ålderskategorier. Merparten av in- och utflyttningen sker från och till kommuner i Skellefteås närområde, storstadsregioner och kommuner med etablerade universitet. Skellefteå har en positiv attraktionskraft på framför allt boende i Norsjö, men även Malå, Lycksele, Robertsfors med flera. Umeå är den kommun till vilken Skellefteå har störst negativt flyttnetto (räknat som årligt genomsnitt för perioden ). Skellefteå förlorar nästan 100 personer netto varje år till Umeå och drygt 50 personer till Stockholm. Därefter följer Uppsala, Linköping och Göteborg (ca personer). Alla är de universitetsstäder. Förutom centrala Skellefteå är det främst Bureå, Kåge, Boliden, Byske, Jörn, Lövånger samt Burträsk som visat högre positivt flyttnetto under åren Även Boviken/Fällbäcken har under denna period haft en stark inflyttning på i snitt 13 personer per år. Skellefteå har idag en hög förvärvsfrekvens (den andel av befolkningen som har eller söker ett förvärvsarbete), som har ökat kraftigt under senare år och ligger på en högre nivå än i riket. En utmaning är dock att klara av att integrera de unga snabbare på arbetsmarknaden, inte minst för att klara av att möta framtida kompetensförsörjningsbehov. Arbete utifrån näringsgren De största näringarna i kommunen är vård och omsorg samt tillverkning och utvinning. Runt om i kommunen jobbar 35 till 43 % av befolkningen inom dessa näringar. År 2012 var Skellefteå den kommun som presterade bäst i Västerbotten i undersökningen Årets företagarkommun. Hela 62 % av kommunens aktiebolag redovisade en ökad omsättning. Näringslivet har också återhämtat sig relativt snabbt efter finanskrisen, även om konjunkturläget framöver är mycket osäkert.

8 Sysselsättningen ökade med 5 % i Skellefteå och med 8 % i riket under perioden Industriella verksamheter minskade med 11 % under perioden, vilket relativt sett ändå är en mindre tillbakagång än i riket. Däremot har sysselsättningsutvecklingen i Skellefteå inte varit lika god i flertalet av de tjänstenäringar som i riket. I den privata sektorn handlar det framför allt om företagstjänster, detaljhandel och personliga tjänster. Inom den offentliga sektorn handlar det om utbildning samt hälso- och sjukvården, där den sistnämnda uppvisar centraliseringstendenser till regionsjukhusen. En framtida utmaning är att få fler i Skellefteå att starta företag. För det behövs fler företagare, särskilt som många av dagens företagare förväntas gå i pension under de kommande åren. Arbete utifrån yrkesställning 2011 hade Lövånger störst andel egna företagare i kommunen. Hela 15 % av alla boende inom det området (som arbetar) var egenföretagare. Även Jörn och Burträsk hade allmänt högre andel egna företagare än resterande områden i kommunen, vardera 10 % av befolkningen som arbetar. För en ort är nyföretagande viktigt ur flera perspektiv. För det första bidrar nyetablering av företag till att inkomstmöjligheterna förbättras för enskilda individer som på så vis finner sysselsättning. För det andra kan nyetableringar minska sårbarheten i näringslivsstrukturen. En ort med en mer diversifierad företagssammansättning och fler arbetsställen, är mindre sårbar vid rationaliseringar och nedläggningar av större företag. Hur många nya företag som etableras påverkas bland annat av allmänna förhållanden på arbetsmarknaden och konjunkturläget men också av förändringar i statlig och kommunal näringslivspolitik samt attityder till företagande. Ett sätt att mäta nyföretagandet är etableringsfrekvensen, det vill säga antalet nystartade företag per invånare. I landet som helhet startades år 2010 cirka 11,2 företag per invånare, där storstäderna drar upp genomsnittet avsevärt. Skellefteås nyföretagande, enligt detta mått, har ökat sedan år 2009 och uppgick år 2010 till 6,3 företag per invånare (totalt 280 företag). Det är fortfarande en relativt låg nivå i jämförelse med de andra kommunerna. Företagen som startades år 2011 sysselsatta totalt 582 personer i Skellefteå.

9 Utbildningsnivå År 2011 hade 19,6 % av Skellefteåborna en eftergymnasial utbildning på minst 3 år, en ökning med drygt 58 % under 10 år. Utbildningsnivån i Skellefteå har stigit t.o.m. mer än i riket motsvarande period. Samtidigt ligger kommunen fortfarande under rikssnittet. Andelen med högre utbilningsnivå är högst i centrala Skellefteå. En viktig förutsättning för näringslivets fortsatta tillväxt är tillgången på högutbildad arbetskraft. Ett sätt att ytterligare höja utbildningsnivån är att erbjuda fler attraktiva utbildningar på Campus Skellefteå. Konkurrensen om studenter kommer dock att öka mellan lärosätena framöver, vilket kan bli en särskilt stor utmaning för utlokaliserade campus (som i Skellefteå, där universitetens huvudkontor ligger på annan ort). En trend inom den högre utbildningen är nämligen att centralisera verksamhet till huvudorten. Vägnät Skelleftebon väljer av tradition bilen som sitt primära färdmedel. Andelen resor som sker med kollektivtrafik är låg jämfört med många andra kommuner. Vad gäller kollektivtrafik återfinns den största trafikomfattningen på linjerna mellan större tätorter och centralorten. I de glesare befolkade områdena är linjetrafik baserad på skolskjutsen. Skellefteå kommun har ett väl utbyggt vägnät. Något som är viktigt med tanke på den stora inomkommunala pendling som kommunen har. Kartan på hemsidan visar vilka vägar som ägs av kommunen, staten eller är enskilda vägar (privata) som ägs av bland annat vägföreningar, företag eller privatpersoner fast där kommunen ansvarar för driften. På kartan framgår att många av de större vägarna i kommunen ägs av staten ( oftast Trafikverket). Tekniska kontoret ansvarar för driften av de kommunala vägarna, vilket är cirka 370 km gator och vägar, 90 km gång- och cykelvägar samt 950 km enskilda vägar. De arbetar för att kunna erbjuda alla invånare i kommunen så bra och trafiksäkra gator som möjligt. I driften ingår bland annat snöröjning, halkbekämpning, renhållning, lagningar och beläggningar. Fibernät För att lättare kunna utföra privata ärenden, få tillgång till service och samhällsviktigt information, driva företag eller jobba hemifrån är en väl utbyggd informationsteknisk infrastruktur viktig.

10 Genom ett utbyggt fibernät kan servicen till viss del tryggas i kommunens mest glesa delar och företag lättare hantera de geografiska konkurrensnackdelar som finns. Det ökar möjligheten att bo och verka på valfri plats. Bredband via fiber erbjuder idag den mest framtidssäkra infrastrukturen med den högsta kapaciteten och Skellefteå kommun är rankad tvåa på Svenska stadsnätsföreningens undersökning över antal hushåll med bredband. Vi har ett relativt utbyggt nätverk där nästan 80 % av kommunens invånare har tillgång till fiberoptik. Enligt Post - Och Telestyrelsen har näst intill hela kommunen tillgång till någon form av mobilt internet där hastigheten dock kan variera kraftigt. Bland annat beroende på vilket 3G det finns tillgång till, tekniska förutsättningar (enheten som surfas på), förhållanden i närmiljön samt hur många som nyttjar nätet samtidigt. Föreningar Föreningslivet är en viktig kugge i samhället, inte minst för barn och ungdomars utveckling och fostran. Genom engagemang och aktivering skapas naturliga mötesplatser. Skellefteås föreningsliv är rikt, med olika verksamheter inom många områden. Idag 2013 finns det ungefär 880 föreningar registrerade i Skellefteå kommun. Föreningslivet representerar många olika specialområden och är spritt över hela kommunen. Kartan på Prata landsbygds hemsida visar fördelningen av olika sorters föreningar runt om i kommunen. Centrala Skellefteå har överlägset flest antal föreningar. Men för att skapa en rättvisare bild visar graferna i kartan andelen (%) av olika slags föreningar för att lättare kunna utläsa vilken föreningstyp som dominerar i de olika områdena. Efter övriga föreningar är idrottsföreningar den föreningsform som är överlägset störst runt om i kommunen, förutom i Jörn och Lövånger där samlingslokalföreningar är till andelen störst. Pendling Pendlingen är viktig för kommunens orter, den stärker utbud och efterfrågan på arbetskraft och kompetensförsörjning. Den bidrar också till ökad konkurrenskraft och bättre fungerande lokala arbetsmarknader. Efter centrala Skellefteås samt Skelleftehamn/Ursviken har Kåge den största inpendlingen i kommunen med 752 inpendlare till sitt område. Därefter följer i

11 ordningsföljd Boliden (447), Byske (334) samt Burträsk (298). Tabellen nedan visar att det endast är i Boliden samt Centrala Skellefteå där högre antal personer pendlar in till området än pendlar ut från området. Antal in- och utpendlare år2011 Nyckelkodsområde Utpendlare Inpendlare Centrala Skellefteå Skelleftehamn / Ursviken Kåge Byske Bureå Burträsk Boliden Lövånger Jörn Skellefteå kommun har förhållandevis få invånare som jobbar i andra kommuner. Antalet pendlare över kommungränsen ökade avsevärt mellan 1980 och 1990 men har efter det stabiliseras något. Skellefteå kommuns struktur, såväl som angrändande kommuners, medför att arbetspendlingen över kommungränsen är förhållandevis låg. Däremot är den inomkommunala pendlingen desto högre. Från Skellefteå kommun arbetspendlar cirka människor ut till andra kommuner, varav män och 900 kvinnor. Största målet för utpendling är Umeå, dit cirka 300 män och lika många kvinnor pendlar. Piteå och Luleå är också populära mål, med cirka 200 utpendlare var från Skellefteå. Till de kommunerna är det dock 75 % män som pendlar. I närområdet pendlar även många till Robertsfors och Norsjö, med 100 respektive 150 utpendlare jämnt fördelade mellan könen. Den sista betydande utpendlingen är utomregional och sker till Stockholm, dit 150 män och 100 kvinnor pendlar vilket gör det till största utpendlingsmål näst efter Umeå. Vad gäller inpendling så är flödena mindre. Cirka 1800 människor pendlar in till Skellefteå kommun, varav drygt män och drygt 500 kvinnor. Den största kommunen är återigen Umeå, med 200 män och 100 kvinnor som pendlar till Skellefteå. Även Luleå, Piteå, Robertsfors och Norsjö återfinns i topp, precis som vad gäller utpendlingen. Från de kommunerna är det mellan 50 % och 80 % män som pendlar in.

12 Statistiken är framräknad baserat på folkbokföringsort och lokalisering av arbetsplats. De som jobbar i en kommun och bor i en annan klassas därigenom som pendlare. Värt att nämna är att statistiken inte tar hänsyn till de som jobbar hemifrån men har sin anställning på annan kommun. Dessa klassas som pendlare. Avstånd till service Landsbygden bidrar till städernas utveckling och hållbara tillväxt, på samma sätt som städer och tätorter bidrar till landsbygdens. Många människor jobbar på en ort men bor på en annan. Samtidigt finns det även många som bor i någon av kommunens större ort er men har ett fritidsboende på landsbygden. Vare sig det handlar om arbete eller service är vi alla beroende av att hela kommunen lever. Stor del av kommunens befolkning har inom rimliga avstånd tillgång till den mest grundläggande servicen, så som matvarubutik, bränslepump och apotek/apoteksombud. Under de senaste åren har dock antalet butiker och annan service minskat kraftigt i hela landet, vilket resulterar i att all fler har fått ökat avstånd till närmaste butik. I Skellefteå kommuns västra delar har sedan länge de största servicebristerna funnits. Det gäller främst de tidigare församlingarna Kalvträsk, Jörn och Fällfors där avstånden till närmaste butik kan uppgå till km. Landsbygdsbutikens fördelar är närhet, tillgänglighet samt möjligheten till annan service i anslutning till butiken. Handlarens intresse och idealitet samt kundernas behov och lojalitet är viktiga förut sättningar för ett fortbestånd, samtidigt är antalet kunder inom rimligt avstånd helt avgörande. Turism Den ökande turismen innebär en möjlighet för landsbygden då den inte bara bidrar till ökad ekonomisk omsättning, utan även arbetstillfällen och ökar aktivitetsutbudet. En definition på turism är människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för fritid, affärer eller andra syften för kortare tid än ett år. Besöksnäringen kan sägas bestå av alla de leverantörer som levererar varor och tjänster till turister.

13 År 2012 genererade besöksnäringen i Skellefteå kommun en omsättning på drygt en miljard kronor, en ökning med 14 % från år Turismen sysselsatte dessutom ca 763 personer på helårsbasis. Daggästerna var den kategori som spenderade mest under 2012, nästan 50 % av turismens totala omsättning. Men den främsta orsaken till den ökade omsättning beror till stor del på ett ökat antal övernattningar. Totalt genomfördes 1,6 miljoner turistiska övernattningar i Skellefteå Kommun år Shoppingen står för den största andelen av den turistrelaterade omsättningen, hela 39 %. Därefter kommer restaurangverksamheten (19 %), transport inklusive bensin (14 %) samt Logi (11 %). Turismen påverkas av faktorer som väder, ekonomin och olika typer av omvärldshändelser och under de senaste åren har turismen förändrats mycket. Det finns några nationella trender när det kommer till turismen: - Vi gör hellre flera längre övernattningsresor än få korta, mätt i avstånd - Resan blir kortare, mätt i tid (ex weekendresor eller kortveckosemester) - Generellt kräver turister allt mer innehåll i sin resa, mer att göra - Generellt kräver turister större tillgänglighet, kortare tid till resmålet