Psykisk hälsa hos unga

Transkript

1 Dags att agera mot ungas psykiska ohälsa! Psykisk hälsa hos unga Dialog och vägledning för bättre självkänsla Konkreta metoder för att höja ungas självkänsla och få dem att känna att de duger Så kan du hjälpa unga att hantera stress och prestationskrav i dagens samhälle Strategier för att hantera depression, oro och ångest Så uppmärksammar du och arbetar förebyggande med killars psykiska hälsa Hör om beprövade sätt att möta ungdomar med destruktiva nät- eller spelvanor SAMARBETSPARTNER: Moderator Talare LIV SVIRSKY STHLM KBT LISA BENGTSSON Mobbning Nej tack! KARINA SOLAX STRIDH Jämställdhetsstrateg MATHS ARNE EKSTRÖM Nystart AB ALFRED SKOGBERG Suicide Zero CAJSA TENGBLAD Cajsa Tengblad Education AB TOMAS OJALA OSKAR FOLDEVI Reconnect IDA-KLARA JOHANSSON PAULA BERGMAN Region Jönköpings län LISA BENGTSSON Mobbning Nej tack! Stockholm 8 9 februari

2 Konferensprogram Måndag 8 februari REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS 9.30 MODERATOR LISA BENGTSSON INLEDER KONFERENSEN Lisa Bengtsson är beteendevetare och driver företaget Mobbning Nej tack! där hon föreläser om mobbning och psykisk ohälsa Hur kan vi bäst hantera ångest, oro och depression hos unga? Konkreta beprövade redskap Psykisk ohälsa i form av ångest, depression och oro är vanligt bland ungdomar. Personal inom skola och vård vittnar om att det finns ett stort behov av verktyg och strategier för att bemöta detta problem, som i längden kan leda till vidare besvär så som social fobi och skolvägran. Hör psykologen Liv Svirsky berätta om vilka konkreta redskap som finns för att uppmärksamma och stötta en deprimerad ung människa. En beskrivning av de olika ångeststörningarna samt depression och hur de yttrar sig hos barn och ungdomar Så kan vården/skolan identifiera ångest, oro och depression Hur känner vi igen signalerna som gör att vi kan fånga upp de unga i tid? Vilka praktiska verktyg finns? Konsekvenser för individ och närstående hur kan vi stötta? LIV SVIRSKY, leg psykolog, leg psykoterapeut med KBT-inriktning. Liv är utbildad handledare i KBT samt författare av böcker om parterapi, ångest hos barn och om föräldraskap. Hon arbetar i privat regi med psykoterapier, handledning, föreläsningar och utbildningar BENSTRÄCKARE Praktikfall från hälsofrämjande normkritiskt arbete! Så kan uppmuntran till kritiskt tänkande kring normer och värderingar stärka ungas psykiska hälsa För att möjliggöra en jämställd utvecklingsmiljö där ungdomar slipper leva upp till snäva mönster och ideal, krävs att vi som arbetar med unga medvetandegör och ifrågasätter rådande normer. Vi måste se kritiskt på dessa för att undvika diskriminering och utanförskap. Karina Solax Stridh inspirerar oss med erfarenheter gällande hur det normkritiska arbetet konkret kan praktiseras. Vad innebär ett normkritiskt perspektiv? Vilken kunskap har vi om hur begränsande normer påverkar ungas liv och utveckling? Exempel från Frejaskolans normkritiska arbete med fokus på våldsprevention och hälsofrämjande arbete KARINA SOLAX STRIDH, jämställdhetsstrateg, lärare och projektledare. Karina har arbetat med systematiskt jämställdhetsarbete med normkritisk inriktning och likabehandling i Gnesta kommun och på Frejaskolan. Idag arbetar hon med mänskliga rättigheter på Försäkringskassan samt håller föreläsningar och seminarier inom områdena jämställdhet, likabehandling och normkritik i egen regi LUNCH Killar och psykisk ohälsa så kan vi arbeta förebyggande Fler unga tjejer än killar söker hjälp för psykisk ohälsa, trots att det är fler killar som begår självmord. En anledning till detta kan vara att killar inte pratar om sina problem eller söker hjälp, de håller ofta sina livsproblem för sig själva. Därför är det viktigt att vuxenvärlden uppmärksammar killars psykiska hälsa, så att det blir en signal till dem att det är okej att vara sårbar även som kille. Q Q Så kan vi samarbeta för att uppmärksamma killars psykiska ohälsa Hur kan vi arbeta preventivt med unga pojkars/mäns psykiska hälsa? Så kan du bemöta unga män som mår dåligt på bästa sätt Varför är självmord vanligare hos unga killar? Värmlandsmodellen en kort presentation om hur HVB-hemspersonal för ensamkommande asylsökande flyktingungdomar utbildas inom sex och samlevnad TOMAS K OJALA, barn- och ungdomssjuksköterska, Karlstads Ungdomsmottagning Druvan. Samordnare på Hagfors Ungdomsmottagning, Tomas har träffat över ensamkommande flyktingpojkar sedan 2007 på deras HVB-hem. Landstinget i Värmland har sedan 2 år anlitat honom som projektledare för att sprida sina erfarenheter inom länet FIKA Så kan vi förebygga självmord hos unga Även erfarenheter från lyckat arbete med ensamkommande flyktingbarn! Hör om lyckad metod som kraftigt minskar antalet självmord! Ungefär en tonåring i veckan tar sitt liv i Sverige. För att minska självmorden bland unga är det viktigt att veta hur du som personal inom vård eller skola kan förebygga dessa allvarliga problem innan de inträffar. Hör Alfred Skogberg berätta om hur du bäst kan uppmärksamma och bemöta den psykiska ohälsan, samt lära dig att känna igen varningsklockor på ett suicidalt beteende.

3 Konferensprogram Tisdag 9 februari 2016 Så minskade självmorden bland ungdomar i Miami med upp till 100 procent kan vi göra detsamma i Sverige? Självmordets budskap det vi måste lära oss av varje självmord och vikten av händelseanalyser Tre punkter som bör känneteckna suicidpreventionen i skolan och i samhället Vilka varningstecken bör skolpersonal uppmärksamma? Och vad gör vi därefter? ALFRED SKOGBERG, generalsekreterare, Suicide Zero. Alfred är en av de två grundarna till Suicide Zero, en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden. Alfred har tidigare gjort ett uppmärksammat program för Kalla Fakta, TV4, som handlade om självmord bland ungdomar och som bidrog till att Sverige fick ett nationellt program för att förebygga självmord. Alfred har även skrivit reportageboken När någon man älskar tar sitt liv tragedierna vi kan förhindra (Ordfront 2012) Så kan vi arbeta hälsofrämjande för flickors psykiska hälsa Stress, höga krav, oro, dålig sömn och nedstämdhet är vanligt bland unga tjejer och faktorer som kan bidra till känslor av utanförskap och nedsatt självkänsla. Flickor med dessa problem tenderar att falla mellan stolarna då de anses för friska för BUP men ändå är i behov av mer stöd än vad bland annat elevhälsan kan erbjuda. Därför har dansprojektet Dansa utan krav initierats, vilket bygger på en forskningsstudie gjord i Örebro Bakgrund psykisk ohälsa hos tjejer och vikten av fysisk aktivitet Konceptet Dansa utan krav! För tjejer år med psykosomatiska problem Så har vi använt oss av forskningsbaserade metoder Implementering, utmaningar och resultat Prova på Dansa utan krav! IDA-KLARA JOHANSSON, projektledare Dansa utan krav! Sektion folkhälsa, Region Jönköpings län. Leg. arbetsterapeut och dansare med uppdrag och projekt inom ramen för psykisk hälsa samt äldre och kultur. PAULA BERGMAN, processledare inom kultur och hälsa, Folkhälsovetare. Sektion folkhälsa, Region Jönköpings län. Praktikfall med forskningsbaserade metoder MODERATOR LISA BENGTSSON AVSLUTAR KONFERENSENS FÖRSTA DAG 8.30 KONFERENSEN INLEDS AV MODERATOR LISA BENGTSSON 8.35 Mobbning nej tack! Så kan vi arbeta mobbningsförebyggande Mobbning är vanligt bland unga, cirka 7-8% av alla skolelever är utsatta. Det är ett allvarligt problem som kan få mycket omfattande konsekvenser för den som utsätts. Mobbning leder ofta till depression, ångest, självskadebeteenden och självmordstankar. Alla vuxna som kommer i kontakt med grupper av unga behöver arbeta mobbningsförebyggande genom attityder och förhållningssätt. Lisa Bengtsson som själv har varit utsatt för mobbning och haft ett självskadebeteende, berättar mer om ämnena och hur du aktivt kan arbeta för att förhindra och bemöta dem. Hur kan du hjälpa de som blir utsatta för mobbning och förhindra unga att utsätta andra för mobbning? Mobbningens olika arenor i skolan, på nätet och fritiden Konsekvenserna av mobbning om vi inte tar upp problemet i tid Konkreta verktyg för hur vi kan förebygga mobbning LISA BENGTSSON, beteendevetare, Mobbning Nej tack! Lisa arbetar bl.a. som föreläsare om sin egen erfarenhet kring mobbning och att ha ett självskadebeteende. Hon föreläser främst för vuxna om att ge rätt verktyg och information och kunskap så att vi kan hjälpa våra ungdomar att känna sig trygga både på fritiden, hemma och i skolan. Hur arbetar vi med att uppmärksamma och bemöta självskadebeteende? Ett självskadebeteende kan vara en följd av utsatthet där många unga redan lider av svår ångest och på så sätt försöker döva smärtan genom att avsiktlig göra skada på sin egen kropp. Beteendet uppkommer främst i tonåren och mycket tyder på att det blir allt vanligare och är därför ett viktigt ämne att belysa och diskutera för de som möter unga i deras vardag. Vad är ett självskadebeteende? Hur många självskadar sig och varför? Så kan vi, uppmärksamma, hjälpa och bemöta unga med självskadebeteende LISA BENGTSSON, beteendevetare, Mobbning Nej tack! FIKA Lyssna till specialistkunskap om digitala livsstilar och spelberoende Hur inverkar ungas digitala livsstil på hälsa och fungerande? Så kan vi hantera och bemöta skärmberoende

4 Datorer och mobiler upptar en stor del av ungdomars vakna tid. Det handlar om snabba belöningar och verklighetsflykt, men också om sökande efter gemenskap och meningsfullhet i en uppkopplad tid. Som förälder eller yrkesverksam är det viktigt att ta hänsyn till livet online i mötet med ungdomar. Hur ser ungas nät- och spelvanor ut idag? Vad innebär det att leva uppkopplat och vilka följder får tiden vid skärmarna? Hur kan vi bemöta och stötta ungdomar med destruktiva nät- eller spelvanor? OSKAR FOLDEVI, leg. psykolog, Reconnect Oskar har lagt mycket energi och tid på att specialisera sig inom spelproblematik och det han valt att kalla hälsa för uppkopplade. Eftersom han har gedigen utbildning som psykolog har han också förmågan att placera in den digitala livsstilen i en helhet. Oskar arbetar med utbildning och rådgivning kopplat till digitala livsstilar och spelande och är verksam som terapeut vid ett behandlingshem för spelberoende LUNCH Hur kan vi hjälpa våra unga till en sund självkänsla, gott självförtroende och sann självbild? För att förbättra ungdomars psykiska hälsa är det viktigt att få dem att känna att de duger som de är, att stärka deras självbild och förbättra den negativa syn som de ofta har på sig själva. En positiv självbild, självkänsla och ett gott självförtroende är grogrunden till psykisk hälsa. Cajsa Tengblad berättar om de verktyg och strategier som du kan arbeta utifrån i mötet med ungdomar som kämpar med dessa frågor. Vad säger forskningen om vilka metoder som leder till en stabil och lagom god självkänsla? Användbara verktyg och strategier för att stärka ungdomars självkänsla och självbild Hur ser vårt allmänmänskliga och grundläggande behov av bekräftelse och kärlek ut? Hör mer om vad forskningen säger om självkänsla! Vad finns det för risker med för låg och för hög självkänsla? CAJSA TENGBLAD, hälsopedagog, författare och yrkesföreläsare Cajsas passion är att förebygga psykisk ohälsa och hon brinner för att möta ungdomar och ge dem redskap till att hantera livet när det är tufft, något hon har arbetat med i över 20 år. Cajsa har skrivit tre böcker som är fyllda av strategier för att uppnå en bättre självkänsla och är prisbelönt för sitt arbete med att lyfta fram frågor om psykisk ohälsa Så boostar vi ungas mentala hälsa! Prestationsprinsessan när duktigheten går från att vara ett privilegium till att bli en piska Pressen är stor på unga idag, många känner krav på sig att uppnå social status, se bra ut, vara vältränade och lyckas i skolan, helt enkelt göra allt rätt och vara ofelbar. Det är viktigt att uppmärksamma unga på att prestation inte är ett sätt att definiera deras värde. Så kan du hjälpa unga att hitta vilan i egenvärdet i ett samhälle där vi är vad vi gör Att hitta balansen mellan krav och resurser, aktivitet och vila, socialt liv och stillhet Strategier för livet så kan du ge redskap för att hantera livet när det är tufft Likabehandling att behandla dig själv på samma sätt som du behandlar dina vänner CAJSA TENGBLAD, hälsopedagog, författare och yrkesföreläsare FIKA Stress och prestationskrav hur kan vi hjälpa unga att förhålla sig till samhället så som det ser ut idag? Ungdomar har aldrig blivit mer störda i sina liv än nu. Skolarbetet är utsatt för hög konkurrens av exempelvis spel och sociala medier, vilket på sikt kan leda till missade deadlines, stress, sömnsvårigheter, skolk, låg självkänsla, depression, avhopp och hemmasitteri. I denna föreläsning visar Maths Arne Ekström de verktyg ungdomar kan använda sig av för att hantera den verklighet de lever i, metoder som är lätta att ta till sig och går att individanpassa. Konkreta tips och redskap som hjälper unga att nå sin fulla potential Vad är prokrastinering och hur kan en fokustaktik hjälpa vid detta beteende? Så kan vi öka ungas självmedvetenhet och förmåga till reflektioner Forskningsbaserade motivationsstrategier för unga som ökar viljestyrkan att rusta sig för vuxenlivet MATHS ARNE EKSTRÖM, skolkurator, psykoterapeut, Nystart AB Maths Arne har arbetat i över 20 års tid med personlighetsutvecklande strategier på individ- och gruppnivå. Han har stor erfarenhet av förändringsarbete med ungdomar och brinner för enkla och lättförståeliga metoder med konkreta redskap som kan stärka unga i deras vardag MODERATOR LISA BENGTSSON SUMMERAR OCH AVSLUTAR KONFERENSEN Ta del av konkreta motivationsstrategier!

5 Psykisk hälsa hos unga Dialog och vägledning för bättre självkänsla Vi nås ständigt av rapporter om att unga mår allt sämre och att självmorden ökar bland denna grupp. Så kan vi inte ha det! Det är högaktuellt att ta reda på vad vi kan göra för att hjälpa och bryta den negativa trenden. Många unga känner höga krav och brottas samtidigt med känslor av otillräcklighet och låg självkänsla. Vi måste ta problemen på allvar, våga ställa frågor och tala högt om svåra saker. Hur kan du arbeta för att höja ungdomars självkänsla och få dem att känna att de duger som de är? Hur känner du igen den psykiska ohälsan hos unga och hur fångar du upp den i tid? Och när du väl har uppmärksammat ett problem, vilken beredskap behövs och vilket ansvar har du som personal? På konferensen Psykiska hälsa hos unga får du som möter unga i din vardag tillfälle att höra mer om de konkreta och hälsofrämjande verktyg som du kan använda dig av för att arbeta preventivt med ungdomars psykiska hälsa. Ta chansen att lyssna till insatta experters kunskaper, självupplevda erfarenheter och lärorika praktikfall. Varmt välkommen! Sigrid Widén Projektledare Teknologisk Institut Lär dig mer om Vad du kan göra för att hjälpa unga till en sund självkänsla Hur du bäst hanterar ångest, oro och depression hos unga Hur du hjälper unga hantera stress och prestationskrav Att hantera och bemöta skärmberoende

6 Porto betalt Sverige Psykisk hälsa hos unga Dialog och vägledning för bättre självkänsla Varför ska du gå på Psykiska hälsa hos unga? Lär dig att hantera oro, ångest och depression hos unga Metoder för preventivt arbete med unga pojkars/mäns psykiska hälsa Hör om sätt att minimera självmord bland unga Så kan du stärka ungas självkänsla Så kan du hjälpa unga att hantera stress och prestationskrav TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG info@teknologiskinstitut.se DATUM OCH PLATS Stockholm 8 9 februari 2016 (3986-1) Hotel Birger Jarl, Birger Jarlsgatan 61 A, Stockholm ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI Hemmasittare Akutpsykiatri Kvalitet och lärande i skolan PRISER Boka innan Boka innan ORDINARIE 18 december 22 januari PRIS * kr i rabatt Konferens kr kr kr * Mängdrabatt: kr / person (vid bokning av tre eller flera personer) kr i rabatt 500 kr i rabatt I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Sigrid Widén på SWI@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Se för datum och mer information RETURADRESS Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm