nummer FYrA 2006 vision och tradition

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nummer FYrA 2006 vision och tradition"

Transkript

1 Nummer FYRA 2006 vision och tradition

2 I K O N E R i n n e h å l l Omslag:. Bokslukare. Foto: Mathias Thinsz Antonio Magliabechi Ledare Folkebibliotekerne i New Orleans efter Katrina Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen De moderna pionjärerna Carl-Otto von Sydow Gutenberg världens mest firade uppfinnare Karl Erik Gustafsson BTJ framtid och tradition Sophie Persson Är det slut mellan upplysningen och biblioteken? Inger Eide-Jensen Leif Panduro tandläkaren i Osby Per Erik Tell Vad händer med biblioteket när samlingarna finns överallt och ingen särskild stans? Sigfrid Lundberg Att hitta hem med Bruce Springsteen Richard Ohlsson Framtidsfilen Det finns olika framtider Sven Nilsson Antonio Magliabechi skötte biblioteket hos storhertigen av Toscana. I den mån bibliotekarien alls gjort sig känd så är det för det enda han ägnade sig åt, det att alltid läsa böcker. Han lär ha lämnat biblioteket två gånger under sitt 81-åriga leverne och då på befallning för att besöka några mycket näraliggande orter. Som när den tyske generalen Moltke under hela sitt liv spred summa två leenden omkring sig: det första när svärmor dog, det andra när han fick se Vaxholms fästning. Magliabechi skickade kolossala mängder brev åt alla möjliga håll. Han skrev aldrig några böcker själv, bara läste sådana men sålunda så många fler. Ihågkommen är han ändå för en egenformulerad devis slingrande sig runt hans eget porträtt på en medalj förfärdigad till 75-årsdagen 1708 på uppdrag av arbetsgivaren: Läsning utan eftertanke gagnar föga. Frans G. Bengtsson har berättat: Magliabechi förtröttades aldrig och kom ihåg allt. Om någon forskare nått slutet på sina lärda resor, om en viss upplysning inte stod att uppdriva hos tillgängliga auktoriteter, om ett undangömt citat av avgörande vikt inte vid behov kunde påträffas, då fanns för vederbörande bekymrade lärde alltid en sista utväg kvar, nämligen att resa till Florens och bana sig väg in i det storhertigliga bibliotekets innandömen samt fråga Magliabechi till råds: Magliabechi visste besked. Biblists föregångare benämnd! JEM Nästa nummer skickas den 6 november. Manusstopp den 13 oktober. 2 4/2006 Årgång 9 I K O N E R v i s i o n o c h t r a d i t i o n Redaktör: Jan-Eric Malmquist Redaktionskommitté: Inger Eide-Jensen Tomas Lidman Sven Nilsson Birgitta Olander Grafisk form: Identitet, Oberoende publikation utgiven av BTJ Ansvarig utgivare: Sophie Persson Postadress: Lund Besöksadress: Traktorvägen 11, Lund Telefon: Fax: ISSN Teknisk produktion: Grahns Tryckeri AB, Lund PRENUMERERA! BTJ Prenumerationsservice Lund 046/ , fax 046/ ,

3 D en njugghet med vilken stat och kommun alltid omfattat bibliotek, och för all del också annat inom ett seriöst kulturområde, måste på något sätt ha sin förklaring. Kunde denna friläggas skulle mycket inte bara bli klarlagt utan också vara embryot till förändringar till förbättringar. Kulturella yttringar var ursprungligen förborgat ett frälse med medel och makt. Initiativen var privata och aktiviteterna utförda på egen risk. Teatersällskapen slog sina kullerbyttor på kullriga och kulliga borggårdar. Mozart for runt som en tätting och visade upp sig, farsan och komponistkonsterna för furstar och majestäter, grevinnor och baronessor. Konstnärer i prestigestinna kolonier drog i väg till mecenater och mecenatsfruar. Kungens hemrövade bokverk krävde ett kungligt bibliotek, prosten i Kjula inrättade sitt för mer gement folk. Böcker var dyra att köpa, billigare att låna än om till en början inte kostnadsfritt. När läsförmågan lagstiftades 1842 blev biblioteken fler, både de lokala och de statliga efter det att kyrkan och skolan tidigt gett upp konkurrensen. Med tiden tillkom organisation och administration av mer övergripande slag. Vissa bibliotek kom att förvaltas av ortens fäder, andra via statsapparaten och aldrig möttes de två. Ändå blev det lite kommunal reda och departemental ordning, och även om de monetära resurserna knappast någonsin kom att nå de saligas höjder så har det från och till i biblioteksvärldens rabatter blomstrat en mångskiftande flora. Det var bra förr, det är bättre nu och det blir bäst framöver. Också byråkratin började brösta sig i takt med den rätt ansenliga expansionen. Ordföranden och förste vice, chefer och underchefer, föreståndare, ansvariga, konsulenter, strateger, utvecklare, handläggare, experter, projektledare I ett slags bakvänt ökningstempo till avlövade anslag, bantade medieinköp, rasande utlåning, nedmonterade öppettider och 382 nedlagda filialer under en sen 15-års period. Men sådant är nog ett modernt samhällssyndrom. Här krävs det trehundrasextio administratörer för att driva ett sjukhus, tjugoåtta små vårdcentraler och en handfull andra verksamheter, skriver Maciej Zaremba i nyss utkomna Den polske rörmokaren. Det kommunala självstyret kan möjligen ha bidragit till att biblioteket kan synas en smula hemlöst även om det så klart någonstans har sin plats i kommunhierarkin. Men nutida titulatur kan få en att fara lite vill: barn- och ungdomsnämnd, barn- och utbildningsnämnd, barn- och bildningsnämnd, verksamhetsnämnd, fokusnämnd, M- nämnd. Däremot sprider kultur- och fritidsnämnd, kultur- och servicenämnd, kultur- och tekniknämnd en rejäl och transparent trygghet omkring sig. Kanhända är det sådant som föder tanken att en kulturpolitikers ambition är att bli åtminstone suppleant i gatunämnden. På motsvarande sätt som varje kulturminister sannolikt har drömmen att få vara vilken annan departementschef som helst. I så fall är det klart att entusiasm och förhandlingskamp inte alltid blir den största. För några ministärer sedan löd det: Det är jag som är er biblioteksminister! Närmast självklart kom orden från en kulturminister, och även om det säkert är just självklart, så finns andra håll i regeringen där biblioteksfrågor kan komma att, eller borde, dryftas. Näringsdepartementet kan vara ett, samhällsbyggnadsdepartementet ett annat t.ex. Men framförallt är det ju ytterst Finansdepartementet som har ett avgörande inflytande, för det är ju där de ekonomiska besluten stadsfästs för allt och alla. Men att det i regi av regeringskansliet skulle finnas någon sammankallande för att med berörda parter gemensamt diskutera biblioteksfrågor torde inte vara en verklighet. Bibliotekssamfälligheten har länge haft sina sammanslutningar. De har sett olika ut och lyhört förändrats under tidens gång. Senast buntades två föreningar ihop till en, vilket var välgörande och rationellt även om den tidigare sektoriseringen fortfarande kan anas och det vattentäta skottet ännu har sina små fragment. ABM är ett försök att få arkiv, bibliotek och museer att samsas på områden som kan uppfattas som gemensamma, men där den innersta målsättningen nog inte är att vara drivande gentemot anslagsgivande myndigheter. Men kultursektorn är ju mycket vidare än så här. Det finns akademier för litteratur, konst, musik, film och teater i alla fall. Det finns oändliga mängder kulturföreteelser som är organiserade eller inte. Det finns ett kulturråd, det finns kulturtidskrifter och kultursidor. Kanske vore det dags att nu samordna alla sådana här kulturförekomster i ett slags gemensam federation. För att dymedelst ha både en bredare och tyngre bas att stå på, anfalla från och argumentera med hjälp av. I stället för att var och en var för sig kommer till beslutsfatteriet, blir vänligt lyssnad på och sedan ivägskickad med en nog så liten och egentligen verkningslös dusör. Det torde vara effektivare med en stor, stark och stabil företrädare som för mångas talan i egen och gemensam sak i en samlad uppvaktning. I varje fall i väl valda situationer. Ikoner 4/2006 3

4 Förra årets Bengt Hjelmqvist-stipendium om kr instiftat av BTJ till Bengt Hjelmqvists 100-årsdag den 28 oktober 2003 tilldelades lärarna och forskarna vid Danmarks Biblioteksskole, Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen. Stipendiet har tilll en del använts till en USA-resa för studier och forskning av amerikanskt folkbiblioteksväsen, varifrån en rapport följer här för att följas av ytterligare några framöver. Det akademiska avhandlingsprojektet Biblioteksbrug mellem hverdagsliv og institutionel identitet består av två kompakta verk. Gør biblioteket en forskel? utgivet år 2000 och det nu precis utkomna Folkebiblioteket under forandring. I samband med årets utdelning av Bengt Hjelmqvist-stipendiet håller de båda författarna/pristagarna en föreläsning om sin forskning och sina forskningsresultat. Det sker den här gången under konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås, torsdagen den 12 oktober kl Som det var tilfældet med de tidlige nordiske bibliotekspionere, lader biblioteksledere og bibliotekspolitikere sig igen inspirere af biblioteksudviklingen i USA. Mange studieture går derfor i disse år til bl.a. Seattle, Los Angeles eller San Francisco, hvor der bygges nyt og stort. Nu finns det givetvis redan åtskilligt sådant här. Myndighetsförankrat, institutionaliserat, statligt och privat i alla möjliga konstellationer och schatteringar med uppgifter, ansvar och anspråk av diverse vikt och värde. Men eftersom de syn(t)s och hör(t)s rätt dåligt med resultat som förfaller tveksamma så skulle det nog föga skada att pröva något nytt och hittills annorlunda. En löst sammansatt intressegruppering som företräder merparten kulturinrättningar. En bred sammanslutning, men måttligt befolkad. Kunnig, stursk, övertygande, orädd och kanske provokativ, med anlag att ta sig fram och in överallt där det behövs och med stor opinionsbildande styrka. För att tillskansa uppdragsgivaren det resursansvariga förvaltandets omsorg och omtanke såväl i sak som praktik. En allians bland andra högtstående sådana med andra ord! En re-nymornad tidningsredaktör talar nu ihärdigt om morgondagens DN. Morgondagens bibliotek diskuterar vi tillsammans på konferensen Biblioteket som öppet rum och offentlig mötesplats i Stockholm den 17 november. Välkomna! Jan-Eric Malmquist Foto: Eva Ingvarsson 4 Ikoner 4/2006

5 Folkebibliotekerne i Ne Or ean efter Katrina Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen l Orkanen Katrina ramte den 29. august 2005 den amerikanske sydøstkyst. Flere lavtliggende bebyggelser i de kystnære områder blev helt eller delvist ødelagt. New Orleans blev umiddelbart ikke så hårdt ramt af orkanen. Det skete først, da flere af de diger, der beskytter byen, brød sammen. Herefter blev ca. 80 procent af byen oversvømmet et areal svarende til syv gange Manhattan. Vi tog til New Orleans for at danne os et indtryk af folkebibliotekets situation efter denne ufattelige katastrofe, og ikke mindst også for at undersøge, hvilken rolle biblioteket spiller i forbindelse med genopbygningen af byen og de forskellige lokalsamfund. New Orleans hovedbibliotek Det er tidlig formiddag, og vi befinder os på Bourbon Street i det franske kvarter. Skraldemænd er ved at rydde op efter nattens udskejelser. Gaden flyder af plastikkrus, fastfood-rester og andet affald. En mand antaster os, og forklarer med alvorlig mine, at vi overtræder loven: Det er ikke lovligt at medbringe vandflasker, når man befinder sig i centrum af sprutzonen. Vi kigger lidt uforstående på ham, indtil han lyser op i et smil, og det går op for os, at det er en joke. Vi går ud på Canal Street, der er en af New Orleans brede boulevarder med to spor i midten til kabelvogne. Indtil videre kører de ikke som følge af orkanen Katrina, men ellers er det faktisk svært at få øje på nogle nævneværdige ødelæggelser. Man kunne såmænd udmærket holde en uges ferie i det franske kvarter uden at blive konfronteret med katastrofen, som ramte byen for blot et år siden. Som vi bevæger os op af boulevarden, ændrer byen karakter. Butikkerne bliver færre og andelen af sorte betydeligt flere. Vi drejer til venstre ned ad Loyola Avenue, hvor hovedbiblioteket ligger. Det er ikke vanskeligt at aflæse en symbolsk dimension i bibliotekets placering. Her i skellet mellem det franske kvarter, forretningskvarteret og de relativt fattigere sorte boligområder, er hovedbiblioteket en mediator af mangfoldighed placeret i skellet mellem meget forskellige bydele. Der er få minutter til at biblioteket åbner, og udenfor har der dannet sig en lang kø, som kontrolleres af to bevæbnede vagter. Selvom der er meget kriminalitet i New Orleans, er dette ikke normalt. Forklaringen er derimod, at FEMA (de føderale katastrofemyndigheder) midlertidigt har til huse i en tredjedel af underetagen af biblioteket. Det er her de sociale følger af Katarina behandles de berørte kan ansøge om erstatning, få opdateret identitetspapirer etc. Vel inde i biblioteket, efter et sikkerhedstjek, der på mange måder ligner det, man oplever i en lufthavn, bliver vi budt velkommen af lederen af New Orleans Public Library, Bill Johnson. Han viser rundt i hovedbiblioteket, der som bygning ikke har lidt den store overlast. Et smadret vindue i det noget bedagede teknologi-center er blandt de få synlige beviser på orkanens hærgen. Her otte måneder efter sidder der stadig en træplade i vindueshullet. Men det var ellers tæt på at gå rigtig galt. Vandet var kun en tomme fra at trænge ned bibliotekets kældre. Udover at indeholde bibliotekets magasin, rummer kældrene uvurderligt historisk materiale fra Louisiana Division, der er en referenceafdeling, som indsamler dokumenter vedrørende New Orleans og Louisiana. Bill Johnson indrømmer, at det umiddelbart kan virke besynderligt, at placere så vigtigt materiale under Ikoner 4/2006 5

6 Hus i Lower 9th Ward. Det spraymalede kryds giver informationer om det redningsmandskab, der har undersøgt huset, dato for undersøgelsen og antallet af fundne døde. vandlinien i en by som New Orleans. Men arkiverne blev etableret under den kolde krig, hvor kælderen blev anset for at være det sikreste sted. Selvom hovedbiblioteket i første omgang ikke direkte blev skadet synderligt af Katrina, er dens konsekvenser ikke vanskelige at på øje på, når man bevæger sig rundt i biblioteket. Der er således meget langt mellem, at man får øje på noget personale. Før Katrina var der ansat 216 personer i New Orleans biblioteker, men næsten 200 blev fyret efter orkanen, da der ikke var økonomisk grundlag for at holde bibliotekerne kørende med normal bemanding. Lige efter katastrofen var de fleste flyttet fra byen, ligesom de fleste virksomheder lå stille. I dag går det lidt bedre, da der nu er ca. 40 ansatte. Herudover arbejder en del frivilligt. Det er f.eks. tilfældet i børnebiblioteket, hvor den enlige børnebibliotekar i dag arbejder ulønnet i sin gamle stilling. Haves: Bøger. Ønskes: Penge Budgettet er i dag en tredjedel af, hvad det var før Katrina. Men ifølge Bill Canal Street i New Orleans. 6 Ikoner 4/2006

7 Ikoner 4/2006 7

8 Biblioteket har ikke penge til at anskaffe de samme tidsskrifter som tidligere. Johnson er bibliotekerne ikke blevet så hårdt økonomisk ramt, som man kunne frygte, da bibliotekerne finansieres med en fastlagt procentdel af skattegrundlaget. Det betyder, at det er svært for politikkerne at allokere midler fra biblioteket til andre områder som f.eks. politi og brandvæsen. Områder som politikkerne nok umiddelbart ville have prioriteret i højere grad på bekostning af bibliotekerne, hvis de havde haft bedre muligheder for det. En ikke uvæsentlig del af det nuværende budget er udefrakommende støttedonationer, som særligt den amerikanske biblioteksforening, ALA, både har bidraget til og vid udstrækning administreret. Men det grundlæggende problem ved de løbende støttebidrag er, at de både er en kortsigtet og uforudsigelig indtægt, der gør det vanskeligt at ansætte mere personale. Et af bibliotekets mest presserende problemer i øjeblikket. Bøger skorter det derimod ikke på. Bibliotekslederen anslår, at biblioteket hver uge modtager omkring titusinde bøger. De kommer fra nær og fjern: En spejdergruppe fra Idaho eller foreningen Bibliotekets Venner fra et bibliotek i Californien. Og ugen før vores besøg modtog biblioteket en hel container med bøger fra Rusland på russisk! Det er derfor ikke overraskende, at de to medarbejdere i bibliotekets accessionsafdeling ser trætte ud. De er bogstavelig talt ved at drukne i bøger. Ødelagte filialer Efter en rundvisning på hovedbiblioteket og interview med udvalgte medarbejdere, tager Bill Johnson os med på en køretur til nogle af New Orleans biblioteksfilialer, hvoraf otte ud af tolv blev totalt ødelagt af den oversvømmelse, som fulgt i kølvandet på Katrina. Først kører vi til Lower 9th Ward, der er et af de områder, som er hårdest ramt. Det er en spøgelsesby, hvor de hullede veje nødtørftigt er gjort farbare, men ellers står det meste, som det gjorde efter vandet trak sig tilbage. 8 Ikoner 4/2006

9 Interiør fra Nora Navre biblioteksfilial. Det samme gør sig gældende for filialen Nora Navra. På hoveddøren af glas ind til biblioteket indikerer algebegroningen, hvor højt vandet har stået (ca. 70 cm.). Indenfor ligger bøger og inventar spredt udover gulvet. Lugten af mugne bøger og fugt er påtrængende. Ligesom det kan fornemmes, at biblioteket er blevet forladt med en følelse af, at nok en orkan skulle rides af. Der er sat sorte plasticsække over computerne, på kontorerne stå indtørrede kaffekopper og der ligger huskesedler med næste uges gøremål. Men med de begrænsede personaleressourcer har biblioteket ikke haft tid til at rydde op. Men det betyder måske heller ikke så meget, da brugerne er væk. Det tidligere lokalsamfund er i dag en ødemark. Som udefrakommende og måske især som skandinav kan man undre sig over, at lokalsamfundet ikke er genopbygget. Men hvad ville man egentlig selv gøre i samme situation? Ville man forsøge at genopbygge sin tilværelse i et område, hvis fremtid er usikker, og hvor de tidligere naboer måske aldrig dukker op igen, eller ville man søge mod et andet og mere velfungerende lokalsamfund? Overvejelser som disse betyder, sammen med begrænsede ressourcer og manglende tradition for offentlig indsats og koordinering, at genopbygningen bliver langvarig. Udgifter til folkebiblioteker. pr. indbygger (tal fra 2003) Landsgennemsnit: 29, 60 $ Louisiana: 24, 50 $ New Orleans: 15, 33 $ Bibliotekets rolle. efter orkanen Den 3. oktober var Elisabeth A. Konrad, teknisk leder af New Orleans Public Libraries, som en af de første biblioteksfolk tilbage i New Orleans. Her kunne hun ved selvsyn konstatere, at alle byens folkebiblioteker i større eller mindre grad var skadet af enten orkanen eller den efterfølgende oversvømmelse. Ikoner 4/2006 9

10 I lighed med det øvrige New Orleans havde Katrina sat en helt ny dagsorden for bibliotekerne, der skulle til at redefinere deres opgaver under nye vilkår. Og da de lokale politikere og embedsmænd havde hænderne fulde af andre vigtige gøremål, var denne opgave i vid udstrækning overladt til bibliotekerne selv. Ifølge Elisabeth A. Konrad var der et stort behov for bibliotekerne. Først og fremmest havde folk brug for at kommunikere med omverden. Telefonsystemet var brudt sammen, og mange havde ikke adgang til nettet. Derfor var der run på bibliotekets computere, der blev brugt til at søge efter slægtninge og venner. Ligesom biblioteket formidlede kontakt til de føderale katastrofemyndigheder. Af mere traditionelle bibliotekstilbud Hoveddøren til biblioteksfilialen Nora Navre, hvor vandlinien kan ses. nævner Elisabeth A. Konrad, at der var et stort behov for underholdning, der for en tid kunne aflede tankerne for den forfærdelige situation. Mange havde bogstaveligt talt læst telefonbogen fra ende til anden, da de ikke havde adgang til TV og radio. Derfor blev der udlånt meget skønlitteratur. Udover disse konkrete behov fornemmer man også, at bibliotekerne, i lighed med andre lokale institutioner, har haft en symbolsk betydning for lokalbefolkningen. Således fortæller Elisabeth A. Konrad, at hun blev kontaktet af mange mennesker, da hun var rundt og danne sig et overblik over skadernes omfang. Igen og igen blev hun spurgt om, hvornår biblioteket ville åbne. I mange tilfælde var det ikke kun fordi folk havde brug for at komme på biblioteket, men også det at et åbent bibliotek signalerer hverdag og orden midt i alt kaoset. Arven fra Tocqueville Men der har ikke kun været tale om, at bibliotekerne har understøttet lokalsamfundets behov. Omvendt har lokale frivillige også deltaget i genopbygningen af bibliotekerne. Set gennem nordiske briller kan de ansatte ved biblioteket fortælle op den ene mere rørende historie end den anden. F.eks. har lokale beboere til en af de genåbnede filialer sørget for, at grunden rundt om filialen er blevet ryddet og genplantet, ligesom de har påtaget sig den løbende vedligeholdelse. Noget det økonomiske klemte bibliotekssystem i New Orleans ellers ikke ville have haft råd til. Mens beboere fra et andet område, hvor den lokale filial blev totalskadet, har samlet penge sammen til driften af en stationær bogbus. Blandt den megen støtte som bibliotekerne i New Orleans 10 Ikoner 4/2006

11 Ikke alle er lige tilfredse med FEMA s indsats. har modtaget fra andre dele af USA og resten af verden, fik man også lovning på en bogbus fra Ohio. Problemet var bare, at man ikke havde råd til at køre bussen til New Orleans, betale forsikringer og elektricitet. Men her trådte lokalsamfundet til, og fik rejst de fornødne midler. En del af forklaringen på civilsamfundets deltagelse i genopbygningen af bibliotekerne i New Orleans skal findes i den amerikanske tradition for frivilligt arbejde. Den har rødder tilbage til den franske filosof og klassiske liberalist Alexis de Tocqueville ( ), der har leveret væsentlige ideologisk bidrag til udviklingen af det amerikanske demokrati. Et centralt spørgsmål for Tocqueville var balancen mellem individuel frihed og samfundets sammenhængskraft, hvor sidstnævnte i vid udstrækning skulle sikres ved, at civilsamfundet og det frivillige arbejde i lokalsamfundet skulle styrkes. Denne tradition er ikke svær at få øje på i de amerikanske folkebiblioteker generelt. Alle de amerikanske biblioteker vi har været i kontakt med, har haft lokalt valgte bestyrelser, der har udstukket linierne for bibliotekets drift. Derudover har stort set alle biblioteker tilknyttet Friends of the library, der samler penge ind og giver en hånd med, når der skal flyttes om på biblioteket etc. Ligesom det er normalt at benytte sig af frivillig arbejdskraft f.eks. til undervisning i brugen af IT på biblioteket og opstilling af bøger. Umiddelbart er der mange gode ting at sige om det lokale engagement. Men ingen rose uden torne. Ulempen ved at basere sig på frivilligt engagement, som New Orleans biblioteker har været tvunget til, om de har villet det eller ej, er, at tiltagene ofte sker der, hvor de frivillige ressourcer er. Her vil biblioteker i ressourcestærke områder ofte kunne tilbyde en bedre service end biblioteker placeret i kvarterer med social slagside. Således er den typiske frivillige arbejdskraft en hvid midaldrende kvinde fra middelklassen. Ligesom traditionen for frivilligt arbejde og private støttebidrag fjerner noget af det ansvar, som politikkerne ellers kunne være pålagt. F.eks. har begge demokratiske borgmesterkandidater op til det nyligt afholdte lokalvalg i New Orleans flere gange slået til lyd for, at genopbygningen af byens biblioteker både kan og skal overlades til Bill og Melinda Gates biblioteksfond. Men det har dog alt andet lige overrasket lederen af New Orleans Public Libraries, Bill Johnson, hvor meget lokal folkelig støtte bibliotekerne har fået til genopbygningen: Det har været overraskende, at folk der ikke længere har et hjem, har prioriteret at bruge energi på at få det lokale bibliotek på fode igen. Og han forsætter: Et af de meget diskuterede emner er jo, hvad vi skal med biblioteket, nu vi har fået Internettet. Men hele situationen med Katrina har jo vist, at det er vigtigt at have et bibliotek. Selv folk der ikke bruger biblioteket, har støttet op omkring genopbygningen. Källor: National Center for Education Statistics: Public Libraries in the United States Fiscal year State Library of Louisiana: Public Libraries in Louisiane Statistical report E-post: ; Ikoner 4/

12 Bidragen i den här serien är samtliga personligen författade av Pionjärerna själva. Det är bara i förekommande fall de s.k. frågorna, frivilliga att hålla sig till, som är redaktionellt sprungna. JEM D e m o d e r n a p i o n j ä r e r n a Carl-Otto von Sydow Jag är född 1927, och den första kontakt med den lärda biblioteksvärlden fick jag som abiturient i Saltsjöbadens samskola då jag hade filosofie och teologie doktor Axel Nelson som censor i studentexamen. Han var nu pensionerad men hade i många år varit chef för handskriftsavdelningen vid Uppsala universitetsbibliotek. Han hörde snällt på förhöret i historia och tänkte möjligen: Där skulle jag kunna ha min efterträdare. Jag såg honom sedan många gånger komma över Slottsbacken i sin höga stärkkrage på väg till Carolina, men han fick aldrig se mig som chef för handskriftsavdelningen. Den förste bibliotekarie jag lärde känna var dåvarande stadsbibliotekarien i Härnösand, senare i Borås, Jörgen Elgström. Jag var då fänrik vid Norrlandskustens marindistrikt och blev i honom bekant med en sällsynt kunnig och självständig människa. Se hans artiklar i Biblioteksbladet! Med särskild förtjusning visade han mig sitt exemplar av Thomas De Quinceys The Confessions of an English Opium Eater, och jag började förstå att en bibliotekarie kanske lätttare än andra kunde lära känna läsvärd, ja kanske uppbygglig litteratur. Jag vände mig därför till Skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter, som rådde mig att hos stadsbibliotekarien i Nacka Boris Beltzikoff, en på sin tid tyckande och skrivande bibliotekarie, höra mig för om yrkets för- och nackdelar. Jag fastnade för de förra och började mina akademiska studier. Som elev till Johan Nordström och Sten Lindroth och med bord i Carolinas läsesal stod det snart klart för mig att det var här jag borde stanna även som yrkesman. Jag hade lyckan att samtidigt med studierna under några år dels vara Stockholms nations bibliotekarie, då jag fick mottaga och 12 Ikoner 4/2006

13 Ugglas 80-årsdag, kunde presentera och kommentera det enda i vår tid funna Linnémanuskriptet. Jag hade uppdagat det i ett (även av andrastuderat) samlingsband i Linköpings stifts- och landsbibliotek. En annan som betytt mycket för min entré i biblioteksvärlden var Wilhelm Odelberg. Som Vetenskapsakademiens överbibliotekarie lät han mig först göra den lärdomshistoriska utställningen Arvet från Newton och Linné och sedan vara sekreterare i den kommitté som förberedde det nya universitetsbiblioteket i Umeå. omsätta Axel Hirschs stora penninggåva, dels få göra Samlarens årsbibliografier i svensk litteraturhistoria, vilket gav mig fritt tillträde till Carolinas magasin; där såg jag ännu Otto Walde blek som en skugga vandra mellan bokhyllorna. Mitt arbete som utgivare av Linnés resor i Wahlström & Widstrands kommenterade serie med illustrationer av Gunnar Brusewitz gjorde att jag lärde känna Anders Grape och Arvid Hj. Uggla, båda Linnékännare och framstående Carolinabibliotekarier. Jag vågar påstå att jag under flera år nästan dagligen träffade Uggla som hans biträdande sekreterare i Linnésällskapet och småningom även som hans efterträdare som redaktör för sällskapets årsskrift. Låt mig här få inskjuta att jag i en av dennas årgångar, utformad som en festskrift till Min licentiatavhandling om svensk Lapplandsforskning och lapplandsuppfattning i äldre tid var inte mer än avslutad förrän jag 1963 blev amanuens vid Uppsala universitetsbibliotek. Där hälsades jag välkommen av bl.a. Axel Liljencrantz, som varit min företrädare på Stockholms nation och som i ett av Knut Bondes historiska dräkttåg på Julita skans föreställt min far i sin skepnad som Paul Khevenhüller. (Fotografiet av oss båda i 1600-talsdräkt, jag som liten gosse, har jag inte lyckats återfinna.) Under dessa år skrev jag några omsorgsfulla recensioner av viktig facklitteratur i Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen och höll ett antal kurser i bibliotekskännedom för universitetets studenter. Bl.a. dem jag höll för teologie studerande gör att jag torde ha dunkat bibliografiska elementa i en stor del av det nu tjänstgörande prästerskapet. Jag gjorde även flera utställningar. Om Linné naturligtvis jubelåret 1978, om Ikoner 4/

14 Harry Martinson, om grafikern och bokstavsgestaltaren Karl-Erik Forsberg, om den mångsidige Björn von Rosen med flera. Småningom organiserade jag och igångsatte biblioteket vid universitetsfilialen i Örebro. Men jag ville få vidare erfarenhet av yrket och sökte därför tjänsten som chef för skandinaviska avdelningen vid Library of Congress i Washington. Den tjänsten gick emellertid min näsa förbi. Något vidgade vyer fick jag dock under ett år som tillkallad sakkunnig vid Sveriges geologiska undersöknings bibliotek, då ännu i Frescati blev jag förste bibliotekarie och chef för Carolinas läsesalar och låneverksamhet, en befattning där jag lärde känna det väldiga referensbiblioteket i de fyra läsesalarna. Och 1977 blev jag chef för handskriftsavdelningen. Nu hade jag funnit min nisch, nu var det inte längre tal om att förkovra sig på något annat bibliotek. Här ville jag förbliva, och dessa sista femton år som bibliotekarie blev mina lyckligaste. Den första gåva till avdelningen som jag fick ta emot var den Geijer-Hamiltonska manuskriptsamlingen från familjen Stiernstedt på Risberga i Östuna socken. Nu lärde jag mig en sak: aldrig åter vika ihop ett papper som man en gång öppnat. Det sena 1800-talets brev låg ofta i flera delar. Många forskare hade ute på Risberga idogt öppnat och sedan vikt ihop breven så att de inte längre höll ihop. På ett stort biblioteks handskriftsavdelning speglas i unika manuskript gångna tiders tankeliv och fjärran länders andliga odling. Jag är ledsen att jag inte kan arabiska eller persiska, på vilka språk Uppsala universitetsbiblioteks handskriftsavdelning har rika skatter. Men med tanke på den av Magnus Gabriel De la Gardie skänkta samlingen fornisländska manuskript, däribland den berömda Uppsala-Eddan, lärde jag mig isländska och gjorde i bibliotekets tjänst flera resor till Reykjavik. Av bara farten sit venia verbo översatte jag några dikter av föreståndaren för Arnamagnaeanska samlingen i Köpenhamn Jón Helgason och tryckte dem i olika omgångar av Scripta Islandica. De är de enda översättningar till svenska som mig veterligt gjorts med noggrant iakttagande av den isländska verskonstens detaljerade regler om meter, rimflätning och bokstavsrimmens placering på endast vissa versfötter i raden. Märkvärdigt att säga har den poetiska glansen ingalunda fördunklats av detta tillvägagångssätt. Dock gör även samtiden sina nedslag i handskriftsavdelningen. Den viktigaste manuskriptsamling som under min tid förvärvats till Uppsala var Harry Martinsons efterlämnade papper, och som bibliograf är jag än i dag sysselsatt härmed. (Harry Martinsons bibliografi. D.1, 2005 red:s tillägg). Låt denna upplysning bli slutvinjetten i denna korta presentation av mitt liv som bibliotekarie. Det torde härav ha framgått att jag ingalunda varit någon pionjär, som vinjetten antyder, men en gammaldags, och vill jag hoppas, hederlig yrkesman. 14 Ikoner 4/2006

15 Gutenberg världens mest firade uppfinnare Karl Erik Gustafsson Tryckpressens uppfinnare, Johannes Gutenbergs ryktbarhet är i ständigt växande. Det gäller både honom och hans uppfinning, men som person är han fortfarande nästan okänd. Vi vet inte när han föddes, inte när han dog och inte så mycket om vad han gjorde däremellan. Ändå är hans berömmelse oomtvistad. Victor Hugo utropade redan 1831 Gutenbergs uppfinning till det största som hänt vår civilisation. Vid sekelskiftet 2000 firades Gutenbergs 600-årsjubileum på Gutenbergs museum i hans födelsestad Mainz men också på andra ställen. British Library arrangerade utställningen Gutenberg Som en utställning i utställningen visades hur Gutenberg och hans uppfinning firats under sex sekler. Separatutställningen, som kallades Gutenberg Years, gjordes av Susan Reed, intendent och ansvarig för bibliotekets tyska samlingar före Gutenberg föddes någon gång mellan 1393 och 1404, vilket gjorde att man till en början som utgångsår för att uppmärksamma honom inte kunde välja födelseåret utan i stället tog 1440 det år då den första tryckpressen byggdes. I slutet av 1800-talet byttes basår. Tyska Gutenbergforskare slog med internationellt bifall fast år 1400 som ett symboliskt födelseår för Johannes. Eftersom det när han föddes var vanligt att barn fick namn efter almanackan blev hans födelsedatum helt enkelt Johannesdagen den 24 juni Etthundraårsjubileet 1540 förefaller enbart ha firats inom boktryckarbranschen. Det tycks där inte rått någon tvekan Fiktivt porträtt av Gutenberg. Kopparstick efter André Thevet om att Gutenberg var boktryckarkonstens fader. När det begav sig hade hans medarbetare och kolleger markerat sig som tryckare av de alster som vid något tillfälle passerade dem men det hade Gutenberg aldrig gjort. Hans namn finns ingenstans, inte ens på den bibel som bär hans namn. Gutenberg hade inga efterlevande som kunde hävda hans rätt till sin uppfinning, samtidigt som hans medarbetares familjer arbetade hårt för att beröva Gutenberg äran. En viss tid var Gutenberg faktiskt borta ur historien, men vid hundraårsjubileet var ordningen återställd: Gutenberg var på plats som tryckpressens uppfinnare. Vid etthundraårsjubileet hade tryckpressar med utbytbara typer hunnit installeras på våra breddgrader. I början spreds tryckpressarna främst i Sydtyskland och Norditalien. Uppfinningen drog söderut längs upptrampade vägar. Norröver fick Lübeck sin första tryckpress 1474, Rostock 1476, Odense 1482 och Stockholm Vår förste boktryckare hette Johann Snell och till hans produktion hörde en populär uppbyggelsebok, en latinsk språklära, ett avlatsbrev och en mässbok. Eftersom nästan allt europeiskt tryck på denna tid var på latin hade boktryckarna en gemensam Europamarknad. Ikoner 4/

16 Vid tvåhundraårsjubileet 1640 mitt under trettioåriga kriget med en mindre uppbygglig användning av blyet firade man åter uppfinningen men fortfarande bara inom boktryckarbranschen. Under mellantiden hade ett nytt försök gjorts att lyfta bort Gutenberg som tryckkonstens uppfinnare. Från holländskt håll hävdades att en boktryckare i Haarlem, Laurens Jansz. Coster, redan 1428 hade uppfunnit tryckpressen. Debatten om detta fortsatte länge och väl. Först efter två hundra år gav holländarna upp. Man kan undra vad som hänt med de monument som holländarna hann bygga till Costers ära. Åren före trettioåriga kriget kom de första tidningarna. De spelade en viktig roll i förspelet till kriget. Post- och Inrikes Tidningar startades 1645 och ingick som ett led i det svenska stormaktsbygget. Tidningen var ett medel för en expanderande stat att inåt och utåt sprida information och propaganda. De första tidningarna underlättade handel och sjöfart men de var också instrument för protestantismens idé. Det krig som tidningarna därmed bidrog till skapade behov av en kontinuerlig rapportering av krigsnyheter. Posttidningen blev världens äldsta tidning, men den var inte den första. Med en utställning på Gutenbergmuseet i Mainz förra året, Schwartz auf Weiss. 400 Jahre Zeitung ein Medium macht Geschichte fastställdes den periodiska pressens ursprungsår till Hösten detta år meddelade boktryckaren och nyhetskrämaren Johann Carolus magistraten i Strassburg att han börjat trycka sitt veckoutgivna, handskrivna nyhetsbrev. Han ansökte samtidigt om ett tioårigt patentskydd. Det kunde inte magistraten ge honom men den lovade att inte lägga sig i hans verksamhet. Den första tidningen startades alltså inte långt ifrån platsen för den första tryckpressen. Från och med trehundraårsjubileet 1740 finns forskarsamhället representerat i arrangemangen. Firandet spred sig också över hela Tyskland med parader och fyrverkerier. Fortfarande stod Gutenbergs uppfinning i centrum. Först vid fyrahundraårsfirandet 1840 lyftes Gutenberg själv fram och då som en hjälte. En rad mer eller mindre fantastiska berättelser om denne fantastiska människa spreds till en allt läskunnigare och läshungrigare allmänhet. Som en upptakt till detta romantiska hyllande, hade man i födelsestaden Mainz 1837 rest en staty av Gutenberg förfärdigad 1836 av ingen mindre än Bertel Thorvaldsen. Denne eftersökte porträtttör hade 1821 gjort Kristus och höll på med de tolv apostlarna för Vor Frue Kirke i Köpenhamn och ansågs därför väl kvalificerad att ta sig an den store Johannes Gutenberg. Gutenbergs hjältestatus utnyttjades i vissa läger för att främja Tysklands enande. Vid jubileet talade man också om tryckkonsten som en enande kraft mellan världens folk precis som man hundra år senare skulle komma att säga om radion. Efter justering av basåret för firandet 16 Ikoner 4/2006

17 av Gutenberg och hans uppfinning kom femhundraårsjubileet alltså redan I det nu enade Tyskland försummade man inte att slå mynt av detta jubileum. I Mainz arrangerades festspel och parader. Som en viss motvikt mot politiska övertoner och kommersiell yra fick utgivningen av vetenskapliga arbeten om boktryckerikonstens historia försöka fungera. Lagom till femhundraårsjubileet hade dagspressen tack vare en snabbare produktionsprocess och ett populärare innehöll nått miljonupplagor. Le petit journal i Paris passerade som första tidning i världen en miljon i upplaga I Stockholm tog sig Stockholms- Tidningen vid sekelskiftet över exemplar. Vad mer behövdes av bevis på Gutenbergs storhet? Året efter jubileumsåret, 1901, bildades ett internationellt Gutenbergssällskap och 1926 kom den första Gutenbergsårsboken. Den bokvetenskapliga forskningen flyttade fram sina positioner ytterligare. Hitlerregimen försökte utnyttja Gutenberg för sina egna syften och firade honom så ofta som möjligt. En rad årliga festivalveckor hann nazisterna arrangera men 1940 var det ingen i Europa som kunde eller ville fira Gutenberg. Enligt Susan Reed på Gutenbergs första bibel, ca 1450, kallas B42 eftersom varje spalt innehöll 42 rader. B42 bestod av sidor och gavs ut i två band. Den tog två år att sätta och två år att trycka i 180 exemplar. Ett 35-tal kompletta finns bevarade. British Library högtidlighölls detta femhundraårsjubileum enligt den första tideräkningen endast i Förenta Staterna. Det var ett år kvar till Pearl Harbour. 600-årsfirandet år 2000 kunde genomföras helt enligt planerna, som nämnts på Gutenbergmuseet och på British Library. I god tid till 600- årsfirandet hann Gutenberg att utropas till det andra tusentalets främsta person. Det var två djärva journalistpar från New Jersey, Barbara och Brent Bowers respektive Agnes och Henry Gottlieb, som tog sig för att rangordna det andra tusentalets tusen viktigaste personer. Värderingen gjordes efter fem grunder. Det viktigaste kriteriet var personens bestående inflytande och påverkan. Därefter följde dennes bidrag till kunskap och skönhet, samt påverkan och inflytande på samtiden. Dessutom bedömdes det unika i bidraget och personens karisma. Maximalt antal poäng var Johannes Gutenberg vann på poäng. Han fick höga poäng i allt utom karisma. Där blev det endast 210 poäng av möjliga. Vittnesbörden om honom som person är som antytts inte många. Avståndet till de närmaste på rangordningen, tvåan Christopher Columbus och trean Martin Luther, var Ikoner 4/

18 Karl Erik Gustafsson är professor i massmedieekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping bara några poäng. På fjärde och femte plats placerade sig Galileo Galilei och William Shakespeare. Journalistparen Bowers och Gottlieb gav Gutenberg extrapoäng för att det var genom hans tryckpress som de andra vunnit en stor publik för sina idéer, sin visdom och stora konst. Vad hade Columbus varit med sina kartor, Luther med sina teser och bibelöversättningar, Shakespeare med sina dramer utan Gutenbergs tryckpress? Sedd i detta perspektiv blir Gutenberg onekligen masskommunikationens fader. Därför var det självklart att Johannes Gutenberg vid dagspressjubileet 2005 skulle tillskrivas äran för den fyrahundraåriga dagspressen. Hans uppfinning av tryckpressen lade grunden till allt tryck: boken, avlatsbrevet, flygbladet, kalendern, de periodiska publikationerna, skillingtrycket osv.. Tusenårsrangordningen kritiserades bland annat för eurocentricitet den förste utanför Europa hamnade först på tolfte plats men ingen ifrågasatte Gutenbergs förstaplacering. Väntad kritik om att trycktekniken var känd i Kina långt före Gutenbergs entré i världshistorien, bemötte författarna i förväg i sin motivering för Gutenbergs förstaplats. Kineserna tryckte inte några böcker. I en uppsats som Harry Järv skrev Gutenbergforskarna håller Väinö Aaltonens bronsbyst av Gutenberg högt för att den återger en karaktärsfast person som utstrålar både målmedvetenhet och eftertänksamhet. i anslutning till 500-årsutställningen Det tryckta ordet på Sveriges Tekniska Museum 1983, berättar han att den amerikanske författaren Michael Hart 1978 presenterade en rangordning av de hundra personer han ansåg påverkat vår historia mest. Om vi begränsar jämförelsen mellan rangordningarna till det andra tusentalet var det bara Isaac Newton som hamnade före Gutenberg. Harry Järv tyckte att Gutenbergs placering var ganska rimlig och instämde i Harts slutsats att Gutenbergs uppfinning säkerligen var en av de faktorer som utlöste den moderna tiden, kanske rentav den avgörande. Gutenbergforskningen avser i modern tid nästan enbart spridningen av hans uppfinning, vidareutvecklingen utav av den och hur den förändrade världen. Den digitala revolutionen ses i detta perspektiv som en fulländning av det som Gutenberg påbörjade, det vill säga att snabbt kunna placera kunskap inom räckhåll för var och en. Om Gutenberg själv är det färdigforskat, trots att vi nästan inte vet något om honom. Det går inte att få fram mer. Gutenberg är en man utan biografi, född symboliskt den 24 juni 1400 och död senast den 26 februari Närmare än så kommer man inte. Med en viss överdrift kan sägas att mytbildningen om Gutenberg varit så omfattande att det mesta av den moderna forskningen om honom gått åt till att avliva alla myter. För att skriva ned det man säkert vet om den historiske Gutenberg, behövs det inte mer än ett 10-tal rader. Om dessa rader gav den franske historikern Guy Bechtel 1992 ut en bok på 700 sidor: Gutenberg et l invention de l imprimerie. Boken gäller än i dag som standarverket om mannen och är spännande som en detektivroman av Edgar Allan Poe. En biografi i förlaget Rowohlts monografiserie, Johannes Gutenberg, föreligger sedan 2003 i en tredje upplaga. Den första upplagan kom lagom till sexhundraårsjubileet 2000 för att möta en väntad stor efterfrågan. Denna utmärkta lilla 18 Ikoner 4/2006

19 bok har författats av Stephan Füssel, Gutenbergprofessor i bokvetenskap vid universitetet i Mainz. Det finns inte många äkta dokument om Gutenberg. Några av dem innehåller dessutom mest kuriosa. Som hovman i Mainz hos ärkebiskopen fick Gutenberg ersättning i natura. I uppgörelsen som är bevarad ingick en leverans varje år av drygt två tusen liter vin vilket man snabbt kan räkna ut svarar mot en förbrukning på fem liter per dag. Vi kan väl anta att Gutenberg levde ett intensivt sällskapsliv, eller bidrar vi bara till mytbildningen om honom? Ingen vet hur Gutenberg såg ut. De bilder som finns har gjorts minst hundra år efter hans död. Det är ett gott betyg åt finländsk bildkonst att det bästa verket anses vara en bronsbyst av Väinö Aaltonen från 1962, placerad vid museet. Den anses mer verklighetstrogen än den staty som Thorvaldsen gjorde på 1830-talet. Det mesta av det som skrivits om Gutenberg behöver man alltså inte bry sig om. Det gäller till exempel att det skulle ha funnits två Gutenberg, men det är samme person. Förklaringen är att man på hans tid valde efternamn efter det hus eller den gård där man bodde. Johannes hette därför först Gensfleisch zur Laden och sedan zum Gutenberg. Man kan också glömma påståenden om att han inte skulle ha kommit från Rhendalen utan från till exempel tjeckiska Kuttenberg (numera Kutna Hora) och egentligen hette Johannes Kuttenberger, vilket med litet slappt uttal och god vilja kan bli Gutenberg. I Rhendalen har det varit en lång strid mellan Mainz och Strassburg om rätten till Gutenberg. Förfalskade brev har förekommit i den striden. Gutenberg föddes och dog i Mainz men han verkade under ett decennium i Strassburg och bedrev säkert där försöksverksamhet med tryckpressar. Mainz avgick med segern och 1901 invigdes ett Gutenbergsmuseum i Gutenbergstaden. Alternativa möjliga platser för uppfinningen av tryckpressen har pekats ut i till exempel Italien och Holland, Laurens Jansz. Coster från Haarlem har nämnts ovan, men på den punkten råder inget tvivel. Uppfinningen gjordes i Rhendalen där det fanns en välutvecklad finmekanisk industri. Rhendalen med Basel, Strassburg och Mainz var helt enkelt senmedeltidens Silicon Valley. Det känns naturligt att avsluta denna uppsats om firandet av Gutenberg med två frågor. Kommer ett andra 600- årsjubileum av Johannes Gutenberg och hans uppfinning att äga rum 2040 eller väntar man till 700-årsjubileet 2100? Finns det något kvar att fira? Jag tror att det blir festligheter redan 2040; det finns en apparat för det: ett internationellt Gutenbergssällskap. Jag är övertygad om att de tryckta medierna ska visa sig duktiga på att anta nya utmaningar. Det finns en apparat också för det: Gutenbergs tryckpress. Referenser: Bechtel, Guy, Gutenberg et l invention de l imprimerie : une enquete. Fayard: Paris 1992 Füssel, Stephan, Johannes Gutenberg. Rowohlt Taschenbuch Verlag, 3:e uppl Gottlieb, Agnes Hooper, Gottlieb, Henry, Bowers, Barbara & Bowers, Brent, 1,000 years, 1,000 people : ranking the men and women who shaped the Millennium. Kodansha America: New York, Tokyo, London 1999 Gustafsson, Karl Erik & Rydén, Per (red), Världens äldsta : Post- och Inrikes Tidningar under 1600-, 1700-, 1800-, och 2000-talet. Atlantis: Malmö 2005 Gutenberg 2000 at the British Library: A report. early Järv, Harry, Det tryckta ordets makt. I: Det tryckta ordet. Ridderstad, Per S., Den grafiska tekniken under 500 år. I: Det tryckta ordet. Det tryckta ordet : artiklar om svensk tryckeriteknik under 500 år. LTs förlag, Stockholm 1983 E-post: Ikoner 4/

20 Sophie Persson, VD i BTJ Sverige, håller ett seminarium under torsdagen på Bok- och Biblioteksmässan. Det hon säger där återges här! framtid och tradition Vilken betydelse har BTJ:s tjänster kring medieinköp för den fortsatta. utvecklingen av de svenska biblioteken? Sophie Persson Bibliotekens bästa partner Även i årets valrörelse kunde vi konstatera att biblioteken inte hörde till huvudfrågorna, även om jag gläder mig över att bl.a. Svensk Biblioteksförenings enträgna försök (krönt av den framgångsrika och brett publicerade bibliotekspolitiska debatten den 29 augusti) detta valår givit ett tvärpolitiskt genomslag. Frånvaron av kritisk debatt är kanske inte förvånande jag kan inte dra mig till minnes en enda valrörelse där biblioteken faktiskt har stått i fokus annat än möjligen som tillfälligt slagträ i de ideologiskt färgade debatter som ofta förs i ungdomsförbundens regi. Kanske hänger ointresset samman med det faktum att såväl väljare som politiker är mer intresserade av att diskutera mål, det vill säga vad som ska uppnås, än medel, det vill säga vägen dit. De samhällsproblem som står på agendan är också de klassiska; sysselsättningen samt vård, skola och omsorg. I det perspektivet kan man konstatera att frågan om högre eller oförändrade anslag till folkbiblioteken och bibliotekslagens framtid sannolikt väger lätt. Men och det är ett viktigt men bibliotekens roll som medel för att nå viktiga samhällsmål som exempelvis fler jobb och en bättre start i livet för våra unga ska inte underskattas. När vi talar om möjligheterna att sätta fler i arbete och rusta människor för de snabba förändringar som vi upplever i arbetslivet, så kan biblioteken spela en nyckelroll. Och om vi menar allvar med ambitionen att ge alla barn och ungdomar i vårt samhälle oavsett bakgrund och förutsättningar en rimlig grund att stå på, en kunskapsbas, ja då kan vi rimligen inte betrakta biblioteken som oviktiga. Tvärtom: här finns verktyg, lösningar och möjligheter. Kort sagt så anser jag att biblioteken är av strategisk betydelse för samhällets utveckling. Nya utmaningar för biblioteken Därmed inte sagt att bibliotekens framtid med automatik är ljus och dess ställning i samhället oomtvistad. Det är inte heller så att samtliga bibliotek står färdiga och rustade att möta de nya utmaningarna och är redo att ta sig an nya uppgifter. Ofta hör jag diskussioner och kommentarer kring Varför är inte fler av våra bibliotek redo för framtiden?. Jag tror att det är dels en konsekvens av många års systematiska besparingar som gör att personalens tid bara räcker till måstena, dels ett resultat av att det fortfarande saknas en sammanhållande strategisk vision. En sak är dock säker: Biblioteken behövs även i framtiden (kanske än mer än tidigare), men uppdragen förändras. Ett viktigt uppdrag är att hjälpa människor att kvalitetssäkra information. Vi möter varje dag en uppsjö av budskap, det finns en oändlig mängd information tillgänglig via olika kanaler. Vi ställs inför det som kallas informationssamhällets paradox; att överskottet på information hotar leda till ett underskott på kunskap. Att värdera information så att rätt slutsatser dras är svårare nu än tidigare, trots att Internet åtminstone i teorin ger alla samma möjlighet. Det digitala samhället är både mer tillgängligt och samtidigt exkluderande. Inträdesbiljetten till detta numera famösa samhälle är förmågan 20 Ikoner 4/2006

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Varför arbetar vi med det här?

Varför arbetar vi med det här? Reklam Varför arbetar vi med det här? För att lära sig att analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. För att lära sig att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap.

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD

Läs mer

AVTRYCK. Tid, ting, minne

AVTRYCK. Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne AVTRYCK Tid, ting, minne Vad är historia? Historia är de människor som har levt före oss. Människor som har lämnat spår efter sig överallt. Spåren är avtryck som kan berätta om

Läs mer

Otraditionella matematikuppgifter

Otraditionella matematikuppgifter Otraditionella matematikuppgifter Anne Winther Petersen & Erik von Essen Vid problemlösning eller tillämpningar är det viktigt att kunna redovisa resonemang och ämnesinnehåll för mottagare som inte från

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ditt sociala liv har fått ett ansikte

Ditt sociala liv har fått ett ansikte Prime Public Relations i Sverige AB, Box 38065, SE-100 64 Stockholm, Sweden TEL +46 8 503 146 00 FAX +46 8 503 146 99, info@primepr.se, www.primepr.se 1 (5) Idag reflekterar vi kring den i USA sjätte mest

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar.

Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar. NYHETSBREV FRÅN GÖRAN ADLÉN tankar om TRENDER juli 2010 Gör det roliga först! Det tråkiga är mindre tråkigt när inget roligt väntar. När du gör saker, se till att göra det så lustfyllt som det bara går!

Läs mer

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället

Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen

Läs mer

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN

SMART OCH HÅLLBAR UPPHANDLING inom offentliga kök i NORDEN Uppdaterat program Torsdag 23/1 Varför och hur arbetar vi med upphandling? 11.00 Check-in 12.00 Lunch 13.00 Välkommen och intro Vem är vi och vad önskar vi med oss hem från workshoppen? 13.30 Allmänn session:

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson

Vetenskap och vetenskaplighet. Magnus Nilsson Vetenskap och vetenskaplighet Magnus Nilsson Disposition Universitetets historia Institutionella aspekter på vetenskaplighet seminarieuppgifter Universitetets historia Grunden i antikens Grekland Men mycket

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

STURUP RACEWAY FREDAG 16. MARTS 2012.

STURUP RACEWAY FREDAG 16. MARTS 2012. STURUP RACEWAY FREDAG 16. MARTS 2012. Til alle deltagere, hjælpere og fotografer. Vi mødes på banen Nötesjövägen 317, 233 91 SVEDALA mellem kl. 11.00 11.30 så vi er klar til at holde førermøde kl. 11.45

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra

HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014. Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett nytt imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra Ett imprint för crossover och romaner som har det där lilla extra HÖSTEN 2014 HÖSTEN 2014 KANSKE ÄR DET ALLT DU BEHÖVER VETA E. LOCKHART

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun 1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com

BÖCKER INSPIRATION. www.universeimagine.com BÖCKER INSPIRATION Vår vision är att inspirera minst en miljon människor till att förverkliga sina drömmar och må bra under tiden. Är du en av dem? Personligt entreprenörskap handlar om kraften och förmågan

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete

Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Bibliotekens arbete med nyanlända

Bibliotekens arbete med nyanlända Bibliotekens arbete med nyanlända 2015 kom över 160 000 asylsökande till Sverige. Under hösten såg vi hur flyktingkrisen ställde stora krav på mottagandet på många platser i landet. En institution som

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

De fem vanligaste säljutmaningarna

De fem vanligaste säljutmaningarna De fem vanligaste säljutmaningarna 1 Säljutmaningar De fem vanligaste säljutmaningarna och Smärta, Power, Vision, Värde och Kontroll. När sättet att sälja är ur fas med kundernas sätt att köpa eller när

Läs mer

Best Practice undervisningsforløb

Best Practice undervisningsforløb Best Practice undervisningsforløb I Smile- projektet er der udviklet over 80 undervisningsforløb og aktiviteter med elever gennem de sidste 3 år. Alle forløb offentliggøres i en e- book senere på året.

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST

GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST - 1 - Göteborg den 16 december 2010 GE NÄRING ÅT VÄXTEN AV NY FRISK KONST Rådande kulturpolitik gynnar inte konstnärers möjlighet att utvecklas och skapa god konst. Alltför mycket energi går åt att klara

Läs mer

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark

Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Tryggare kan ingen vara? En studie om ungdomars arbete, trygghet och framtid i Sverige och Danmark Svenskt näringsliv 2006 Grafisk form: Brando designbyrå Öresundsungdomar om dagens och morgondagens arbetssituation

Läs mer

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap }

VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! { ledarskap } { ledarskap } VAD HAR PERSONER SOM WALT DISNEY, OPRAH WINFREY, STEVE JOBS OCH ELVIS PRESLEY GEMENSAMT? JO, DE HAR ALLA MISSLYCKATS. VILL DU LYCKAS? VÅGA MISSLYCKAS! V isste du att de flesta framgångsrika

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Sven Ove Hansson svarar Robert Callergård Jag vill börja med att tacka Robert Callergård för en tänkvärd och konstruktiv

Läs mer

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi

Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Läsnyckel Drakula- klubben och spöket av Sissel Dalsgaard Thomsen illustrationer av Rasmus Bregnhøi Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Renässansen. Prov. Kontext

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Kultur- och idéhistoria Renässansen. Prov. Kontext Bild 1 Kultur- och idéhistoria Renässansen Karlbergsgymnasiet Åmål Jonas Angerud Bild 2 Prov Fredagen den 25 januari har vi prov på Renässansen. Bild 3 Kontext Ca år 1300-1600. Sjöfarten tog över en allt

Läs mer

Erasmus-utbyte jan juli 2010

Erasmus-utbyte jan juli 2010 Erasmus-utbyte jan juli 2010 Hogeschool van Amsterdam, Nederländerna Varför valde du att studera utomlands? Jag ville uppleva annan, ny kultur, träffa människor från olika platser i världen och byta ut

Läs mer

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska

bab.la Fraser: Personligt Lyckönskningar Svenska-Danska Lyckönskningar : Giftermål Gratulerar. Jag/Vi önskar er båda all lycka i världen. Tillykke. Vi ønsker jer begge to alt mulig glæde i verdenen. Vi vill gratulera och framföra hjärtliga lyckönskningar till

Läs mer

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01

Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018. Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan för Vingåkers kommun 2015-2018 Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden 2014-12-11 att gälla fr. o. m. 2015-01-01 Biblioteksplan 2015-2017 1 Inledning... 2 1.1 Styrdokument... 2 1.2 Bibliotekets

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

EWK-PRISET TILL SAAD HAJO FIRADES MED SAMTAL OM SATIR OCH YTTRANDEFRIHET

EWK-PRISET TILL SAAD HAJO FIRADES MED SAMTAL OM SATIR OCH YTTRANDEFRIHET EWK-PRISET TILL SAAD HAJO FIRADES MED SAMTAL OM SATIR OCH YTTRANDEFRIHET Satir är ett globalt språk som öppnar för samtal mellan meningsmotståndare. Samtidigt är balansen skör för att inte falla över i

Läs mer

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund

Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare. Erfarenheter med Produktionsledare. Egen Bakgrund Erfarenheter av danska och svenska produktionsledare Erfarenheter med Produktionsledare Elev 3 steder 79 83 Grönt bevis 83 84 Egen Bakgrund Marienborg 84 92 + Merkonom 89 92 Bregentved 92 06 SAB 07 nov07

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Kvarnstensbladet Nr.12 11 juni 2012 Årgång 6, ansvarig utgivare: Kenneth Modin

Kvarnstensbladet Nr.12 11 juni 2012 Årgång 6, ansvarig utgivare: Kenneth Modin Kvarnstensbladet Nr.12 11 juni 2012 Årgång 6, ansvarig utgivare: Kenneth Modin Hej på er! Så var det då dags igen! Avslutningsvecka för Kvarnstensbarnen efter ett intensivt och spännande läsår Ett stort

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Martin Luther och reformationen Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: T41419 Ämnen: Historia, Religionsvetenskap Målgrupp: Grundskola 4-6 Speltid: 15 min Produktionsår: 2014 INNEHÅLL:

Läs mer

Flygvapenmuseum redan en stor succé

Flygvapenmuseum redan en stor succé 8 Flygvapenmuseum redan en stor succé Det råder stor uppståndelse när TIFF besöker det nya Flygvapenmuseum i Linköping. Vilket inte är så konstigt. Satsningen på museet är minst sagt rejäl. Vi är där på

Läs mer

Dialogforum Tullinge

Dialogforum Tullinge 2011-08-23 Dialogforum Tullinge Innehållsförteckning 1. Inledning....1 2. Kritik mot dialogforum Tullinge...2 2.1 Ett konkret exempel - Kulturhus i Tullinge.....4 2.2 Tullingepartiets inställning till

Läs mer

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb)

En dansk version av detta dokument kan laddas ned här: http://itu.dk/ people/hagerman/retningslinjer.pdf (pdf, 500 kb) Denna guide är till för folk som gör hemsidor med Öresundsregionen som målgrupp. Vilket språk är bäst att använda sig av - danska, svenska eller eventuellt bägge? - eller kanske engelska? Hur riktar man

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie

Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Museum för statens ostasiatiska samlingar staffan nilsson, Fil.dr i konstvetenskap, byggnadsantikvarie Den fjärde september öppnade Östasiatiska museet efter att ha varit stängt för ombyggnad sedan augusti

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten

Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten RAPPORT 1 (6) DNR: HANDLÄGGARE Eva Davidsson TELEFON 0522-69 61 10 Utvärdering av servicedeklaration Biblioteksverksamheten 2007 1. Bakgrund och syfte Uddevalla kommun arbetar sedan några år tillbaka med

Läs mer

Medieplan Olofströms bibliotek 2015

Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Medieplan Olofströms bibliotek 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen A Johnsson / A-C Fandén Datum: 2015-03-20 2 (10) Innehållsförteckning Varför medieplan?... 3 Folkbibliotek i Olofströms kommun... 3

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S)

Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson (S) ordf Bayram Uludag (MP) Fredrik Andersson (V) Anders Runelund (M) Karin Fernstedt (S) MINNESANTECKNINGAR 1 [5] Kommunikation och områdesarbete 2012-04-18 Referens Lena Hellström Dag och tid Onsdag den 18april 2012 Plats Närvarande Alby bibliotek Ledamöter i dialogforum Diana Hildingsson

Läs mer

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar

Läs mer

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03

Case: Kundservice. Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 1 Vad är det som idag kan kallas service? Madeleine Lindqvist 2009-08-03 I alla tider har människor varit krävande och förväntat sig bland det bästa, men aldrig förr, som i dag har service betytt så mycket.

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland Uppdraget Jema Rådgivning har på uppdrag av Regionbibliotek Halland genomfört en undersökning bland ickeanvändare i fyra olika områden inom

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011

Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011 Kyrkstöten Nummer 1 Februari 2011 Värnamo, Fryele och Nydala Församlingar www.svenskakyrkan.se/varnamo Faste- och Passionstid Av Håkan Sunnliden Foto: Kristina Strand Larsson Det finns alltid anledning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen

Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen Kulturdepartementet Enheten för konstarterna 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 28 februari 2013 Remissvar över Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 ALIS (Administration av

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

- KLYS Manifest KLYS

- KLYS Manifest KLYS KLYS Manifest KLYS Förverkliga kultursamhället! Vi vill att så många som möjligt ska ta del av så mycket kultur som möjligt. Vi vill ha ett brett, mångfacetterat, nyskapande och kvalitativt kulturutbud.

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur.

Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 1 Sprida leenden. Folktandvården Skånes varumärke och företagskultur. 2016 Vi människor ler av många anledningar. När vi är glada, när vi känner tacksamhet, när vi känner sympati. Det finns också anledningar

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever

Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Jag ser fram emot att träffa alla nya elever Ulrika Rosengren, rektor på Einar Hansengymnasiet Natur och Estet Ulrika Lena Fredrik Ulrika Mark Erik Stefan Den lilla skolan med de stora möjligheterna Mitt

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.)

Sverige i tiden. Historier om ett levande land. Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) Sverige i tiden Historier om ett levande land Lotta Fernstål, Petter Hellström, Magnus Minnbergh & Fredrik Svanberg (red.) författarna och Historiska museet 2015 Tryck: Taberg Media Group Grafisk form:

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012

Tidigare delar av skriftserien Anarkism: Organisering, första upplagan 2008 Feminism, första upplagan 2012 ANARKISTISKA STUDIER Syftet med Anarkistiska Studier är att genom bland annat studiecirklar, föredrag och utgivning av böcker och texter sprida anarkistiska idéer. Anarkistiska Studier vill inspirera människor

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Det har gått trögt ibland, men alltid framåt

Det har gått trögt ibland, men alltid framåt Maria Rönn om 10 år av dans inom Svenska kyrkan Det har gått trögt ibland, men alltid framåt av Eva Ullner Maria Rönn är danspedagog och präst i Svenska kyrkan. Hon har tidigare arbetat som designer, journalist

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer