Mia Lindberg Vägar till vägledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mia Lindberg Vägar till vägledning"

Transkript

1 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning rapport Mia Lindberg Vägar till vägledning En historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst

2 Titel Vägar till vägledning En historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst Författare Mia Lindberg Medförfattare Anders Eklann, Eva-Lena Axelsson Utgiven Oktober 2008 Upplaga 700 Grafisk form P&P Kommunikation Tryckeri Tryckeribolaget Rapport 8:2008 ISBN (tryckt version) (pdf-version) NSHU Adress Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning Box 194 Brunnshusgatan Härnösand telefon Fax E-post

3 Vägar till vägledning En historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst Författare Mia Lindberg Medförfattare Anders Eklann, Eva-Lena Axelsson

4 2

5 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 1. Inledning Nätuniversitetet och NSHU Nätuniversitetets portal Några korta fakta om Vägledningsinfo.se Marratech MSN Skype Bakgrund Vägledning eller information? Vägledning inom Nätuniversitetet Nätverket Join IT och vägledande projekt Webbaserad vägledning, nationellt och internationellt Nationellt Internationellt Learn Direct Vägledningsinfo.se innan vi började En inledande samverkan Namnet Vägledningsinfo.se Marknadsföring av projektet Utbildningen för vägledare i webbaserad tjänst Socialt och teoretiskt Att vägleda i nätverk Etik och praktik Hur gör andra? En startklar webbtjänst? En oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst Verktyg Schema/tider Webbplats Marknadsföring av vägledningsinfo.se Webbaserat valstöd Vägledningsinfo.se öppnar maj Om bloggen och nätverket Nätverk och kompetensutveckling Den sociala interaktionen Kommunikationsverktygen Telefon E-post MSN Övrigt Skype Lite statistik kring Vägledningsinfo.se 41 3

6 5. Vägledningsinfo.se stänger maj Projektet avrundas och avslutas Telefon Diskussion om telefon och vägledning E-post Diskussion om e-post och vägledning MSN Diskussion om MSN och vägledning Skype Webbaserat valstöd Karriärpaketet Vad tycker vägledarna? Hur ser vägledarna på Vägledningsinfotjänstens förutsättningar Vägledarkompetens och yrkesrollens krav Vägledarna om nätverk Vad tycker den vägledningssökande? Enkätsvar Respons via e-posten Vad tyckte referensgruppen? Referensgruppens reflektioner Diskussion Myndighetsövergripande samverkan för en oberoende och nationell vägledning Flexibel vägledning Att arbeta och lära genom nätverk Avslut 71 Bilagor 79 Bilaga 1: Att vägleda med stöd av ny teknik, 7,5 högskolepoäng Bilaga 2: Minnesanteckningar från arbetsmöte med referensgruppen Flexibel vägledning Bilaga 3: Minnesanteckningar från referensgruppen Projektområde flexibel vägledning Bilaga 4: Anteckningar från möte på Hotell Sheraton med arbetsgrupp och projektgrupp för Vägledningsinfo.se Bilaga 5: Kort presentation av projektet Bilaga 6: Utbildning för vägledare aktiva i nationell vägledningstjänst. Vagledningsinfo.se. Bilaga 7: Sveriges Vägledarförening. Etisk deklaration. Bilaga 8: Vägledningsinfo en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst. 4

7 Förord Den här rapporten beskriver vägledningstjänsten Vägledningsinfo.se. Jag har som huvudförfattare varit med från början till slut, i formuleringen av projektplaner, som utbildare för det vägledarnätverk som bemannat tjänsten, och som vägledare i tjänsten under projektets senare del. Under projekttiden har främst Eva-Lena Axelsson men också Per Westman och Jonas Paulsson, alla NSHU (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning), sett till att förverkliga Vägledningsinfo.se. Studievägledare Anders Eklann, Högskolan Väst, fick i uppdrag att koordinera och knyta ihop trådarna för projektet när man från politiskt håll påannonserade avvecklingen av NSHU. Rapporten är skriven i ett mycket nära samarbete med Anders och Eva-Lena. Av naturliga skäl är därför rapporten skriven i både jag- och viform. Ett särskilt tack vill vi rikta till dem som på ett eller annat sätt deltagit i det fleråriga inledande arbetet. Utöver studie- och yrkesvägledarna som bemannat Vägledningsinfotjänsten vill jag nämna; Agneta Wallin, FIN Folkhögskolornas informationstjänst, Daniel Johansson, Regionförbundet Östsam, Kent Wallén, Nitus Nätverket för kommunala lärcentra, Lars-Erik Johansson, CFL Nationellt centrum för flexibelt lärande, Lisa Tönus, Skolverket, Peter Knutsson, Växjö universitet och Tomas Mjörnheden, Göteborgs vuxenutbildning. Utvecklingen av tjänsten Vägledningsinfo.se är en historia som började med den e-post som kom till Nätuniversitetets studievägledning och som i sin tur mynnade i nätverket Join IT. Det nätverket, och de nätverk som följde i dess fotspår, hade inte varit desamma utan Malin Pongolini och Christer Ljungberg på Högskolan Väst. Med deras kontinuerliga, pedagogiska och tekniskt praktiska support kunde vi mötas och växa. Ett särskilt tack för stöd och support i rapportarbetet vill jag också rikta till Anders Lovén, Malmö högskola, Mattias Danielsson, Högskolan i Borås, Ninni Granit, Högskolan Dalarna och Ann Sofie Fredriksson, NSHU, som fick dra det sista lasset. OCH, utan följande eldsjälar hade det inte blivit någonting att skriva om. Varmt tack till Vägledningsinfos studie- och yrkesvägledare! Utan ert engagemang, ert mod och tålamod, er prestigelöshet och er energi, hade det här projektet aldrig gått att genomföra. Tack också till de kommuner, organisationer och arbetsgivare som mer eller mindre, stöttat projektet trots brist på tydliga politiska direktiv. 5

8 Örjan Albihn, Linköping Emelie Andersson, Öckerö/högskolan i Borås Charlotte Baagöe, Göteborgs universitet Lovisa Bergström, Härryda/Göteborg Göran Boman, Lycksele Katarina Carlsson, Borgholm Lena Dahlgren, Borås Anders Eklann, Högskolan Väst Camilla Fagerström-Grubb, Norrköping Lena Friman-Porelius, Alingsås Karin Foldevi, Linköping Ninni Granit, Högskolan Dalarna Malin Hammargren, Linköping Gun Hasselgren, Katrineholm Caroline Hellqvist, Västerås/Mälardalens högskola Malin Holmström, Finspång Lars Hugsén, Norrtälje Thomas Jonsson, Göteborgs universitet Lillemor Karlsson, Norrköping Monika Karlsson, Katrineholm Anne Lindström, Åtvidaberg Hans-Olov Lundin, Kungsbacka Johanna Möller, Sala Eiris Norgren, Sollefteå Liselott Pettersson, Storuman Per-Göran Spetz, Norrköping Ingrid Svensson, Österåker Mita Thorstensson, Kista Rosa Österberg, Täby Vi har som författare inte gjort någon hemlighet av var vi själva står i frågan om bristen på politiskt stöd beträffande en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst. En tjänst utvecklad i ett myndighets- och organisationsövergripande samarbete. För NSHU Myndigheten för Nätverk och samarbete inom högre utbildning Mia Lindberg, Karriärförlaget AB, i ett nära samarbete med: Anders Eklann, Högskolan Väst och Eva-Lena Axelsson, NSHU Augusti 2008 PS: I skrivande stund lär diskussioner föras inom Nitus och inom Östsam om hur en webbaserad vägledningstjänst skulle kunna förvaltas. 6

9 Sammanfattning Det finns många goda skäl för att en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst borde finnas i Sverige. Skälen jag lyfter här har sin grund i undersökningar och rapporter från både EU, OECD och de erfarenheter man gjort inom projektet Vägledningsinfo.se som huvudsakligen utvecklades av NSHU Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Ett antal andra myndigheter och organisationer fanns inledningsvis med i diskussionerna, men ingen av våra myndigheter har valt att driva projektet vidare. Projektets huvudtanke har varit att utgöra ett viktigt komplement till den kommunala och statliga vägledningen. Genom IKT-stöd och samverkan i nätverk skulle vägledning göras mer tillgänglig, ett led i att stödja och uppmuntra individen i sin karriärplanering, en planering som måste fortgå kontinuerligt under skoltiden, och finnas med som en brygga mellan och genom de brytpunkter som finns både i utbildning och i arbetsliv. Att myndighetsövergripande utveckla och ansvara för en gemensam vägledningstjänst har inneburit både möjligheter och svårigheter. Det nätverkande samarbetet i vägledningstjänsten har visat ett antal fördelar som en utvecklad, bred, lättillgänglig, vägledning för den vägledningssökande och en god kompetensutveckling för vägledaren. Rapporten belyser hur den vägledargrupp som bemannat tjänsten upplevt det att gemensamt ansvara för en helt webbaserad vägledningstjänst. En tjänst där man har samverkat över både kommun-, lärosätes- och organisationsgränser med syftet att erbjuda en flexibel och kvalitetsinriktad vägledningstjänst. Gruppens utbildning och reflektioner kring IKTstödda kommunikationsverktyg för vägledning beskrivs och värderas. Anders Eklann, koordinator under Vägledningsinfos avslutande projekttid sammanfattar rapportens huvudbudskap i följande rader: När pilotprojektet avslutas den 30 maj 2008 försvinner Sveriges enda oberoende, nationella och flexibla vägledningstjänst. Projektet har initierats av NSHU, Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, som avvecklas vid årsskiftet 2008/2009. Diskussioner har förts med andra myndigheter om en fortsättning men ingen har velat driva verksamheten vidare. Vi som arbetat i detta projekt är dock övertygade om att detta är framtidens modell när det gäller att samverka och erbjuda oberoende vägledning i flexibla former (Konferensen NU2008 i Kalmar maj 2008). 7

10 8 Vägledningstjänsten Vägledningsinfo.se blev mycket uppskattad under sin operativa period från maj 2007 till och med maj 2008.

11 Kapitel 1 Inledning Rapporten ska ge en bild av hur en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst utvecklades, fick verka och avslutas. Processen kring tjänsten som kom att benämnas Vägledninginfo.se, kommer att beskrivas och vägen från start till slut kommer att belysas. Genom rapporten kommer de som deltagit i projektets planering och de vägledare som bemannat tjänsten att dela med sig av sina erfarenheter. Inledningsvis beskriver jag den myndighet som lät projektet växa och de omständigheter som mynnade ut i webbtjänsten Vägledningsinfo.se. Jag kommer också att klargöra några termer och begrepp som berör tjänsten. Det här är historien om Vägledningsinfo.se. 1.1 Nätuniversitetet och NSHU Som en följd av propositionen Den öppna högskolan (Prop. 2001/01:15) inrättades Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Myndighetens syfte var att i samverkan med högskolor och universitet bidra till att utveckla utbildningsformer som erbjöd möjlighet att delta i högre studier, oberoende av tid och rum. Inom ett par år hade mer än kurser och 100 längre program utvecklats och fanns tillgängliga via den gemensamma portalen och kursdatabasen, Nätuniversitetet. I samband med propositionen Ny värld ny högskola (Prop. 2004/05:162) angavs de direktiv som kom att påverka det fortsatta arbetet. Här föreslog man att en ny myndighet skulle inrättas i syfte att stödja den nya utbildnings- och examensstrukturen (Bolognaprocessen), främja lärosätenas arbete med breddad rekrytering samt verka för en pedagogisk utveckling på lärosätena. Det senare som en följd av propositionens förslag om att lägga ner Rådet för högre utbildning, den verksamhet som tidigare hanterat dessa frågor. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet blev således Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning förkortat till NSHU. Den nya myndigheten skulle också fortsättningsvis främja utvecklingen av IT-stödd distansutbildning. I rapporten kommer jag att för enkelhetens skull, använda mig av begreppet NSHU eller enbart myndigheten oavsett om myndigheten inledningsvis hette Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Begreppet Nätuniversitetet är det begrepp som används för den utbildningsportal med flexibla kurser som utvecklades i samverkan mellan myndigheten och lärosätena. 9

12 1.2 Nätuniversitetets portal När myndigheten och därmed också Nätuniversitetet startade 2002 fanns ingen studievägledare anställd. Lärosätena sågs som ansvariga för sina utbildningar och skulle som tidigare också erbjuda studievägledning kopplade till de kurser och program som erbjöds genom den gemensamma portalen Nätuniversitetet. Det visade sig dock snabbt att många av de frågor som kom till Nätuniversitetets informatörer inte alls var bundna till ett specifikt lärosäte utan snarare berörde olika utbildningar på olika nivåer med ett mer nationellt perspektiv. Frågorna var komplexa och berörde inte alltid bara renodlad information. Inom ett år anställdes jag som studievägledare. Utifrån den mångfald av frågor och funderingar som kom in till Nätuniversitetets studievägledning, väcktes tanken om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst. 1.3 Några korta fakta om Vägledningsinfo.se Förberedelsen inför starten av Vägledningsinfo.se pågick under ett par års tid. Initialt under 2005 och mer aktivt under När tjänsten öppnade 2007, bemannades den av ett 30-tal studie- och yrkesvägledare från hela landet, från både högskolor och vuxenutbildning. Alla hade tagit del av en gemensam inledande utbildning. I rapporten kommer de att benämnas vägledare. Projektet har inte haft budget för att ersätta någon vägledare för de timmar de bemannat tjänsten. Vi kommer längre fram i rapporten att beröra under vilka omständigheter vägledarna arbetat. Vägledningsinfotjänsten och de nätverk som beskrivs i rapporten, har använt sig av att ett antal olika kommunikationsformer. För att underlätta för läsaren följer här en översiktlig beskrivning av Marratech, MSN och Skype. Informationen är hämtad och bearbetad utifrån Wikipedia (www.wikipedia.com) Marratech Marratech är ett svenskt företag som utvecklar programvara avsett för e-möten. Några av de viktigaste funktionerna är flerpartsvideokonferenser och flerpartsaudiokonferenser, telefonmöten med möjlighet att ansluta vanliga telefoner. Programvaran tillhandahåller interaktiv whiteboard, som kan användas för visning av till exempel Power Point-presentationer. I programmet kan man också dela skrivbord och applikationer. Mötet kan också spelas in. I normalfallet behöver användaren tillgång till headset, webbkamera och bredbandsuppkoppling. Användaren installerar en kostnadsfri Marratechklientprogramvara och kan därmed ansluta sig till ett e-konferensrum i en Marratechserver. Serverfri kommunikation är också möjlig. Ett flertal universitet och högskolor tillhandahåller sådana servrar MSN MSN Messenger är ett program för direktmeddelanden utvecklat av Microsoft. För att ansluta sig till tjänsten krävs ett så kallat Windows Live ID. En användare 10

13 kan få ett sådant utan kostnad genom att registrera en hotmailadress eller en vanlig e-postadress. Förutom vanliga textmeddelanden finns det också tillgång till smileys. Olika program gör det numera möjligt att chatta över MSN-nätverket från i stort sett vilken internetuppkopplad dator som helst. Kommunikationsverktyget kommer genomgående i rapporten att benämnas MSN. Att chatta, innebär att snabbt utbyta korta textmeddelanden, vanligen via internet. Ordet kommer från engelskan och betyder ungefär snacka, småprata. Ett försök till svenskt uttryck är datormedierade skrivna realtidssamtal. Det man skriver kan läsas med en liten fördröjning på ett fåtal sekunder. Samtalet sparas i regel inte någonstans Skype Skype är en programvara som kan laddas ner till datorn. Man kan också använda Skype via telefon. Alla behöver ett så kallat användarkonto. Det gör det möjligt att söka upp den person man vill komma i kontakt med via Skype. Det är vanligt att man använder webbkamera för att se varandra under samtalet. Samtalet sker över internet utan vare sig uppkopplings-, minut- eller abonnemangsavgifter. Förutom möjligheten att ringa till en eller flera personer med gruppsamtal fungerar skypeprogrammet som en vanlig chattklient med möjlighet till filöverföring etc. 11

14 12

15 Kapitel 2 Bakgrund I bakgrundsavsnittet resonerar jag kort kring begreppet studie- och yrkesvägledning, karriärvägledning och den komplexitet som ofta råder kring professionens arbetsfält samt beskriver vägen från Nätuniversitetets studievägledning 2003 till den tjänst, Vägledningsinfo.se, som öppnades 2007 och stängdes Jag kommer också att ge en kort bild av hur man använt IKT informations- och kommunikationsteknik i vägledning i Sverige samt presentera några internationella exempel och projekt. 2.1 Vägledning eller information? Jag väljer att, utifrån Gunnel Lindhs avhandling Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen (1997) definiera vägledning som en företeelse som kan ses både i snäv och vid bemärkelse. Lindhs definition är ofta använd då den på ett övergripande sätt klargör de aktiviteter som kan förknippas med vägledning. Med vägledning i vid bemärkelse menar jag all den verksamhet som respektive institution/organisation och nation erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform. (sid 4) Med vägledning i snäv bemärkelse menar jag personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med dem direkt förbundna aktiviteten. Det är den interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/organisation, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform (karriärproblem). Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. Beroende på vilket problem som fokuseras i denna interaktionsprocess bestämmer vi verksamheten studievägledning, arbetsvägledning, och/eller livsvägledning (alternativt karriärvägledning). (sid 5) För att kunna fatta ett väl underbyggt val krävs ett bra beslutsunderlag. För den som har en stark känsla av att vilja förändra något i sitt liv men inte vet så mycket om yrken, utbildningsformer, behörighetskrav, studieekonomi etc. behövs vägledning. I det vägledande mötet kombineras ett professionellt bemötande med aktiviteter och verktyg som stimulerar och stödjer den vägledningssökande i den mångfald av beslut som karriärval innebär. 13

16 2006 bildades forskningsnätverket Karriärval och vägledning (www.kav.nu). Forskningsnätverket består av forskare knutna till studie- och yrkesvägledarutbildningarna i Malmö, Stockholm och Umeå. Forskningsnätverkets syfte är att belysa området karriärval och vägledning. I artikeln Den resandes ensak (2007) beskriver forskarna Lindh och Lundahl utvecklingen av begreppet karriärvägledning och dess innebörd. Om yrkesvalet tidigare sågs som en engångsföreteelse där den väljandes förmågor skulle matchas mot de krav som ett yrke ställde, och den professionella vägledningen handlade om att ge stöd i detta avseende, ska den idag hjälpa individen i att handskas med ett kontinuerligt formande och omformande av sin egen karriär. Begreppet karriärvägledning har följdriktigt blivit allt vanligare. Karriärvägledningen kan vara förlagd till utbildningssektorn, till kommuners ungdomsoch arbetsmarknadsenheter, till arbetsförmedlingar och näringsliv. I Valideringsdelegationens slutrapport (2008) resonerar man kring vägledningsbegreppet och anger ett antal kriterier som man bedömer ska vara uppfyllda för att ett möte ska anses ha karaktären av vägledning: att det föreligger ett problem att lösa och förstå, att utgångspunkten är personens självbild, att syftet är förändring av attityd eller handlingsberedskap, att kontakten har formen av dialog och att den som vägleder gör det i en professionell roll till vilken det är möjligt att knyta förväntningar om opartiskhet, ansvar, kompetens och integritet. (sid 138) Vi kan utifrån nämnda beskrivningar lätt konstatera att vägledning inte bara är detsamma som att ha tillgång till god information om utbildning och arbetsmarknad. Vägledning är inte heller bara enkla frågeställningar och enkla svar om specifik utbildning utan en rad komplexa och mångfasetterade funderingar om karriär- och livsplanering, där information utgör en liten del av helheten. Valideringsdelegationens slutrapport exemplifierar relationen mellan information och vägledning enligt nedan: Att exempelvis tillhandahålla och mäkla information måste rimligen definieras som att informera snarare än att vägleda och vägledning bör kunna möta förväntningen att i något avseende förändra och utveckla individen och vederbörandes förmåga att hantera problem. För individen handlar vägledning om det personliga mötet och ett samarbete som resulterar i beslut och möjliga vägar att gå vidare inom studier och arbetsmarknad. (sid 137) Den aktuella rapporten Välja fritt och välja rätt Drivkrafter för rationella utbildningsval (SOU 2008:69) problematiserar vilka incitament som kan utgöra grunden för att den enskilde faktiskt väljer en utbildning som kan ses som rätt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Rapporten är en bilaga till den långtids- 14

17 utredning som utarbetas inom Finansdepartementet och utgör den del av betänkandet som ska förbättra kunskapsläget om val av utbildning. Den berör bland annat problemet med det man benämner som den både kvalitativt och kvantitativt bristfälliga studie- och yrkesorienteringen. Här hänvisar man till Skolverkets utredningar både 2005 och 2007 (sid 16). De brister Skolverkets rapporter lyfter, berör huvudsakligen huruvida kommunerna valt att anställa studie- och yrkesvägledare med adekvat utbildning, det varierande antalet studie- och yrkesvägledare per kommun, otydliga organisationer och bristande arbetsplaner samt avsaknaden av samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och lärare för att erbjuda eleven en bättre arbetslivskunskap. I Välja fritt och välja rätt hävdar man att dålig information ofta ligger till grund för felaktiga val. Samtidigt refererar den till forskarna Dresch och Lovén (2003) som menar att mer information kräver mer vägledning och att eleverna måste få lättillgänglig information men också möjlighet att diskutera och analysera den, samt få stöd i att klargöra vilken information som kan ses som relevant för dem. Många vägledningssökande har hela Sverige som referensram för sin kommande utbildning, ibland också Europa eller världen. Det geografiska perspektivet kan vara mer avgränsat men det betyder inte alltid att man har lättare för att hitta någon att diskutera sina utbildnings- och karriärfrågor med. I en webbenkät som lades ut på Vägledningsinfos hemsida besvaras bland annat frågan Varför vände du dig till en webbtjänst för att få vägledning? på följande sätt: Jag tycker inte att det finns någon hjälp att få för oss som tagit studenten. Går man på högstadiet eller gymnasiet så har man enkelt tillgång till en syo på skolan. Men sen då?...jag visste helt enkelt inte vart jag skulle vända mig. För att jag inte vet vart jag ska vända mig i min hemkommun och det var enkelt. De frågor och funderingar som kommer till vägledare är ofta breda och omfattar både det som berör tidigare studier och kommande studier. Funderingar kring behörighet, urval och allmänna frågor om arbetsmarknad och/eller var och ens anställningsbarhet i förhållande till både utbildning, erfarenhet och bostadsort är inte ovanliga. Den sociala situationen dominerar ofta frågeställningen. Det är vanligt att vägledningssökande känner oro inför hur han/hon ska kunna hantera både familj, studier, ekonomi eller eventuellt funktionshinder. NSHU genomförde en kartläggning av till myndigheten inkommen e-post, 2005 (Möller) som tydligt exemplifierar ovanstående:...sätta ihop en hel utbildning kan inte studera på heltid på grund av mitt funktionshinder, fibromyalgi, och söker därför distansutbildning eftersom högskolorna endast kan erbjuda heltidsutbildningar. studier i ekonomi. Jag är 31 år och bor i Skåne, har man och barn och vill därför inte lämna orten. bor i ett samhälle djupt in i Smålands skogar arbetat som timanställd på biblioteket de har fått tag på utbildad personal och då försvinner mitt jobb 15

18 Lindh nämner i sin definition begreppet personlig vägledning medan Valideringsdelegationens slutrapport talar om vägledning som ett personligt möte. Måste ett personligt möte, eller ett personligt bemötande de facto vara ett möte som sker här och nu i det fysiska rummet? I rapportens slutdiskussion återkommer denna fråga. I en rapport som inleder mitt studievägledande arbete inom Nätuniversitetet (På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning, (2003) skriver jag: Den baskunskap som en professionell vägledare har är självklar och nödvändig. Det vi är bäst på, och som alla behöver, är att bidra till att den vägledningssökande känner sig sedd, bekräftad och får tillgång till relevant information om sig själv och omvärlden som ett led i den egna besluts- och utvecklingsprocessen. Det är snarast på vilket sätt, och med vilka verktyg vi distribuerar våra tjänster vi behöver reflektera över. Kan en utökad samverkan mellan professionella vägledare över organisations- och myndighetsgränser bidra till högre kvalité och en högre tillgänglighet för den vägledningssökande? Hur samverkar vi effektivare oberoende av tid och rum? Kan vi utveckla vår kunskap om de verktyg som idag används inom flexibel utbildning så att dessa också blir självklara att använda inom flexibel vägledning? (sid 15) Den avslutande frågeställningen leder vidare till hur man inom NSHU fortsatte att arbeta med den specifika kunskapsutvecklingen, IKT-stöd i vägledning. 2.2 Vägledning inom Nätuniversitetet Nätuniversitetets studievägledning inbjöd i maj 2003, till ett nätverk för studievägledare inom högskolor och universitet, med syftet att kunna stödja varandra i de informerande och vägledande uppgifterna på ett nationellt plan. De ärenden som kom till Nätuniversitetets studievägledning bestod ofta av frågor, eller delfrågor, av informationskaraktär som måste bollas vidare till ett specifikt lärosäte. Under åren besvarades omkring e-post frågor genom myndighetens studievägledningstjänst. Den avvecklades För att effektivisera och fördjupa kommunikationen mellan studievägledarna i nätverket, och samtidigt erbjuda träning i att använda IKT i vägledning, erbjöds alla webbkamera samt kontinuerlig support och fortbildning. Regelbundna möten genomfördes över webben samtidigt som man träffades fysiskt 1 2 gånger per år. Parallellt med nätverkets utveckling började också planeringen av en fempoängskurs Att vägleda med stöd av ny teknik (bilaga 1). Myndigheten såg tidigt behovet av att utveckla kunskaper inom IKT och bidrog med medel till kursutveckling. Kursen planerades initialt i ett samarbete med studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola och genomfördes av Högskolan Väst. Den har erbjudits som en fristående kurs vid fyra tillfällen. 2.3 Nätverket Join IT och vägledande projekt Studievägledarnätverket som myndigheten initierade kallades Join IT. En kärntrupp av dem utvecklade goda kunskaper i att mötas webbaserat. Möten 16

19 genomfördes via webbkamera och e-mötesprogrammet Marratech. Författarna Ljungberg, C och Pongolini, M har följt de vägledare inom Join IT som varit mest aktiva i sina webbmöten och utvecklar i antologin, Att skapa en synkron gemenskap på nätet (Jobring, O, 2006) nätverkets betydelse för yrkesprofessionen. Författarna menar att kunskapsutveckling främjas om nätverket inbjuder till ett förtroendefullt samarbetsklimat där förutsättningar ges för prestigelös samverkan. I artikeln lyfter de fram vilka faktorer som motiverar till deltagande och aktivitet i nätverk och menar att frivillighet är en förutsättning, lust att lära sig mer om distansteknik och hur den kan användas i studievägledande syfte är två andra. De konstaterar också att mötesformen erbjöd förutsättningar att träffas, som så långt det är möjligt, liknade det traditionella fysiska mötet. Uppsatsen Hör ni mig nu? En studie av ett virtuellt nätverk (Nygren,C, 2006) har också haft fokus på Join IT-nätverkets arbete. Nygren, liksom Ljungberg och Pongolini, konstaterar att nätverket stärkts genom dess möjlighet att mötas oavsett geografiskt avstånd och att det sammantaget bidragit till att göra studievägledning inom högskola och universitet mer tillgänglig för den vägledningssökande. Man har i högre grad tillsammans kunnat ge mer säkra svar beträffande detaljinformation. En annan aspekt som Nygren lyfter är vägledarnas varierande grad av vana, motivation och lust att lära sig den nya tekniken. I följande exempel syftar hon specifikt på webbkamera. Ovana deltagare tvivlar på att de blir sedda och hörda i mötena, medan vana deltagare inte ens reflekterar över att de kanske inte ses eller hörs... (sid 31) Hon diskuterar vidare kring detta:...för att gå över från att se teknik som ett hinder till att se det som ett medel måste man kämpa och ha uthållighet jämför med att lära sig cykla... (sid 32) Inom Join IT-nätverket såg man tidigt fördelarna med att kunna bistå varandra i syfte att ytterligare höja kvaliteten i svaren till de vägledningssökande. I förlängningen startades ett antal projekt där man prövade olika webbaserade kommunikationsverktyg i fortbildande och i vägledande aktiviteter. Aktiviteter som genomfördes i ett samarbete mellan flera lärosäten och/eller i samarbete med lärcenter. Här följer ett par exempel. Projektet Konferens på distans gav 210 vägledare möjlighet att delta i fortbildning och seminarier på plats, via videokonferens eller via strömmande media direkt via sin dator. Av dessa deltog 50 på plats på Högskolan Väst, 130 deltog via videokonferens från tio olika lärosäten och 30 deltog via strömmande media. Mötesformen erbjöd också tid för diskussion mellan deltagare och föreläsare via videokonferensen eller via chatt. Det var kostnads-, tids- och miljömässigt effektivt. Ett annat exempel på webbaserad vägledning var projektet Vägval studier gruppvägledning på distans, som erbjöd vägledning i grupp via videokonferens i ett samarbete mellan tre högskolor och sex lärcentra. Projektet har dokumenterats av Danielsson, M (2005). 17

20 Högskolan på distans din chans var ett projekt som erbjöd information om distansstudier till presumtiva studerande, genom kontinuerliga distansmöten arrangerade i ett samarbete mellan NSHU, Högskolan Väst och lärcentra. Under åren har ett antal nätverk, utifrån samma princip som Join IT, utvecklats med stöd av NSHU, det vill säga med webbkamera och aktiv teknisk/praktisk support. Däribland kan nämnas: Join LC nätverk för lärcentra, Join BiB för studiebibliotekspersonal, Join Coll för de som jobbar med collegeutbildning inom högskolan, Join Dyx för dyslexipedagoger, Join Folk för folkhögskolepersonal, Join Karriär för karriärcentrum/arbetslivscentrum, Join Norr ett nätverk i Norrbotten med studievägledare i alla skolformer, Join Sam funktionshindersamordnare på universitet/högskolor, Join Vux studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen, Nord SAM ett nordiskt nätverk för vägledaraktiva och forskare som senare också fick deltagare från övriga världen, Vali Join nätverk för de som arbetar med validering, bedömning och tillgodoräknande. Med de dokumenterade och upplevda erfarenheter av nätverk som presenterats ovan, kändes det naturligt att initiera och driva frågan om en nationell, flexibel och oberoende vägledningstjänst förankrad i ett nätverk av professionella vägledare med ett intresse för att utveckla tjänsten gemensamt. I det kommande avsnittet beskrivs det inledande arbetet, hur man tänkte, vilka som fanns med i planeringen och hur Vägledningsinfotjänsten successivt tog form. Men först kommer lite om de nationella och internationella erfarenheterna av webbaserad vägledning och dess utveckling. 2.4 Webbaserad vägledning, nationellt och internationellt Jag inleder med att kort berätta något om det som jag ur mitt perspektiv sett som viktiga erfarenheter gjorda inom Sverige Nationellt I början av 1990-talet utvecklades i samarbete med Ams (Arbetsmarknadsstyrelsen) ett nationellt nätverk för de verksamheter som kallades Infotek eller motsvarande. Dessa verksamheter präglades av en positiv samverkan mellan kommuner och Ams och hade ambitionen att utgöra en form av neutral och oberoende vägledningstjänst för kommuninvånarna. Verksamheterna inbjöd till öppenhet och lättillgänglighet. En av de stora fördelar som präglade perioden var den samverkan mellan både arbetsförmedlingspersonal och kommunal vägledning som dominerade verksamheterna. Inom det nätverk som Ams bidrog till att stödja, jobbade man mycket med metodutveckling kring vägledning med IKT-stöd. Pedagogiskt betonade man också vikten av hur man samtalar och vägleder i en öppen miljö. Några av de mest aktiva i nätverket drev frågor som berörde vägledningens tillgänglighet på webben, man lyfte de etiska aspekterna och man förde diskussioner om begrepp som berörde den nya tidens kommunikationsformer. Utvecklingen av tjänsten pågick under denna 18

2007-06-25. Till Dig som är ny medlem i något av våra e-mötesnätverk

2007-06-25. Till Dig som är ny medlem i något av våra e-mötesnätverk 2007-06-25 Till Dig som är ny medlem i något av våra e-mötesnätverk Välkommen som nybliven e-mötesdeltagare inom projektet Flexibel vägledning! Här får Du ett välkomstbrev späckat med information i syfte

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Information till Dig som är med i Studievägledarnätverket Join IT Nu är slutet nära! Bakgrund NSHU och överlämning inför framtiden

Information till Dig som är med i Studievägledarnätverket Join IT Nu är slutet nära! Bakgrund NSHU och överlämning inför framtiden 2008-01-29 Information till Dig som är med i Studievägledarnätverket Join IT Nu är slutet nära! Med denna dramatiska underrubrik hälsas du välkommen till 2008 års verksamhet inom studievägledarnätverket.

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Karriärpaketet Vägar vidare. till kunskap om studier och arbetsliv

Karriärpaketet Vägar vidare. till kunskap om studier och arbetsliv Karriärpaketet Vägar vidare till kunskap om studier och arbetsliv Om karriärpaketet Till dig som vägleder/coachar elever på väg ut i studier eller arbetsliv! Karriärpaketet har utvecklats vid Loughbourough

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Riktlinjer för 2008-2012 för Sveriges Vägledarförening: Synliggöra Sveriges Vägledarförening Bevaka och stärka vägledningen nationellt och internationellt Utveckla vägledningsprofessionen

Läs mer

Budgetpropositionen 2013

Budgetpropositionen 2013 Bakgrund Budgetpropositionen 2013 4.2.9 Studie- och yrkesvägledning Det finns behov av en kvalitetsförbättring av studie- och yrkesvägledningen. Den snabba reformeringen av utbildningsväsendet skapar dessutom

Läs mer

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET Metodhandledning för Karriärpaketet Det här materialet ger en kort handledning i hur du som vägledare/coach kan arbeta med Karriärpaketet tillsammans med klienten. Till

Läs mer

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Deltagare Ronny Spångberg ordförande Katharina Sjögren Edström vice ordförande Annika Ramsell kassör Jussi Koreila vice kassör Jonas Jonsson vice sekreterare

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning

Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning Skolverket Stockholm Uppsala den 8 november 2013 Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning No one can predict the

Läs mer

Karlstads universitet 2011-06-13

Karlstads universitet 2011-06-13 Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Reseberättelse från IAEVG-konferensen 3-6 oktober 2012 i Mannheim, Tyskland

Reseberättelse från IAEVG-konferensen 3-6 oktober 2012 i Mannheim, Tyskland Reseberättelse från IAEVG-konferensen 3-6 oktober 2012 i Mannheim, Tyskland Att få medverka på en av IAEVG:s årskonferenser har varit en dröm för mig sedan jag började studera studieoch yrkesvägledarprogrammet

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation

Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning. Pedagogiska krav och supportorganisation Malmö högskolas plattform för nätbaserad utbildning Pedagogiska krav och supportorganisation Oktober 2004 Bakgrund... 2 Nätbaserad utbildning... 2 Sammanställning av pedagogiska krav på LMS för Malmö högskola

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Protokoll från styrelsemötet i Nitus fredagen den 9 mars 2007 via videokonferens. Information Carina Åberg, APeL. 1) Styrelsemötets öppnande

Protokoll från styrelsemötet i Nitus fredagen den 9 mars 2007 via videokonferens. Information Carina Åberg, APeL. 1) Styrelsemötets öppnande Protokoll från styrelsemötet i Nitus fredagen den 9 mars 2007 via videokonferens Närvarande: Karin Berkö, Östersunds kommun Lennart Andersson, Kiruna kommun Jan Bäcklin, Bollnäs kommun Jan Danielski, Lidköpings

Läs mer

MÅL. ge eleverna insikt i hur attityder och fördomar på olika sätt kan styra och begränsa studie- och yrkesvalet.

MÅL. ge eleverna insikt i hur attityder och fördomar på olika sätt kan styra och begränsa studie- och yrkesvalet. 1 MÅL ge förutsättningar att välja med kritik, självständighet och engagemang och ta hänsyn till såväl egna möjligheter och värderingar som utbildnings- och arbetsmarknadsläget på sikt. medverka till att

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande www.cfl.soderhamn.se Söderhamn Visionen om växande Centrum för flexibelt lärande, CFL, är Söderhamns arena för vuxnas lärande. CFL erbjuder flexibelt

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell

Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Vägen till en framgångsrik lärlingsmodell Våra rekommendationer är inom fyra huvudpunkter: Modellens utgångspunkt Organisering Pedagogens nya roll Marknadsföring till nya och befintliga målgrupper Men,

Läs mer

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning Nybyggeskolan 2013-2014 Linda Brüdigam Studie- och yrkesvägledare, Nybyggeskolan, Västerås 2013-14 Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21

Verksamhetsplan för. Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21 Verksamhetsplan för Ronneby Kunskapskälla 2011-03-21 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Syfte... 4 Nulägesbeskrivning... 4 Mission 2012... 5 Vision december 2012... 5 Verksamhetsidé, värdegrund och målgrupp...

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget

Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget Universitets- och högskolerådets arbete med främjandeuppdraget NITUS 14-11-27 Aleksandra Sjöstrand Universitets- och högskolerådets uppgifter Universitets- och högskolerådet ansvarar för uppgifter i fråga

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun Telebild - det nya mediet för att nå maximal kunskap och gemenskap? Med fokus på användaren fördjupad

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitten Utbildning med hög kvalitet Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Utbildning med hög kvalitet Alla människors lärande Kunskap ger människor förutsättningar

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Tre skolmyndigheter Skolverket Skolinspektionen Specialpedagogiska skolmyndigheten Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens.

1 Om undersökningen. 2 Bakgrundsfrågor. 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare. 4 Måluppfyllelse och kvalitet. 5 Kunskaper och kompetens. 1 Om undersökningen 2 Bakgrundsfrågor 3 Rollen som studie-och yrkesvägledare 4 Måluppfyllelse och kvalitet 5 Kunskaper och kompetens 6 Vägledning 7 Samverkan 8 Företagande, entreprenörskap och eget företagande

Läs mer

Validering vid VO-C Gävleborg

Validering vid VO-C Gävleborg VO-C GÄVLEBORG Validering vid VO-C Gävleborg Policy och struktur för validering av formell och reell kompetens inom ramen för Vård- och omsorgsprogrammet vid VO-C Gävleborg 2015-02-06 Bakgrund Validering

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

CreArena DRIVE IN 2014-11-28

CreArena DRIVE IN 2014-11-28 CreArena DRIVE IN 2014-11-28 DRIVE för driv och motivation! IN för innanför hellre än utanför! Vi vill erbjuda en mötesarena för att stötta ungdomar som vi tror på olika sätt kan ha nytta av att bredda

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr FAK1 2012/15 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: SACEK Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Högskolepoäng/ECTS: 240 Beslut om inrättande:

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013

Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 1(6) Beslutsnr: PK 2012-70 Lägesrapport Projektnamn: AcadEMic POWER Diarienummer: 2012-3011277 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2013 och maj 2013 Inledning Integrationsfonden

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län

Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Vägledning för gemensam Lync-användning Västernorrlands län Länsstyrelsen Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 7 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Användningsområden... 3 2.1 Mötesformer med Lync...

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola

Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Miniseminarium den 9 september 2004 på Ålands hotell- och restaurangskola Tema: Deltagare: Nätbaserad undervisning Seminariet är ett inspirations- och samarbetsmöte mellan de tre grupperna. Finlandssvenskt

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens

Resultatmål Nr Aktivitet Aktivitetsmål Ansvar Målgrupp Uppföljning/ utvärdering Internt Antal underlag över. som finns och arbetsmarknadens Aktivitets- och kommunikationsplan för Länsgrupp kompetensplattform Konkretisering av länsgruppens uppdrag som beslutades av styrgruppen för Kompetensplattform Västerbotten den 17 november 2011. A: Ta

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer