Mia Lindberg Vägar till vägledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mia Lindberg Vägar till vägledning"

Transkript

1 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning rapport Mia Lindberg Vägar till vägledning En historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst

2 Titel Vägar till vägledning En historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst Författare Mia Lindberg Medförfattare Anders Eklann, Eva-Lena Axelsson Utgiven Oktober 2008 Upplaga 700 Grafisk form P&P Kommunikation Tryckeri Tryckeribolaget Rapport 8:2008 ISBN (tryckt version) (pdf-version) NSHU Adress Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning Box 194 Brunnshusgatan Härnösand telefon Fax E-post

3 Vägar till vägledning En historia om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst Författare Mia Lindberg Medförfattare Anders Eklann, Eva-Lena Axelsson

4 2

5 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 1. Inledning Nätuniversitetet och NSHU Nätuniversitetets portal Några korta fakta om Vägledningsinfo.se Marratech MSN Skype Bakgrund Vägledning eller information? Vägledning inom Nätuniversitetet Nätverket Join IT och vägledande projekt Webbaserad vägledning, nationellt och internationellt Nationellt Internationellt Learn Direct Vägledningsinfo.se innan vi började En inledande samverkan Namnet Vägledningsinfo.se Marknadsföring av projektet Utbildningen för vägledare i webbaserad tjänst Socialt och teoretiskt Att vägleda i nätverk Etik och praktik Hur gör andra? En startklar webbtjänst? En oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst Verktyg Schema/tider Webbplats Marknadsföring av vägledningsinfo.se Webbaserat valstöd Vägledningsinfo.se öppnar maj Om bloggen och nätverket Nätverk och kompetensutveckling Den sociala interaktionen Kommunikationsverktygen Telefon E-post MSN Övrigt Skype Lite statistik kring Vägledningsinfo.se 41 3

6 5. Vägledningsinfo.se stänger maj Projektet avrundas och avslutas Telefon Diskussion om telefon och vägledning E-post Diskussion om e-post och vägledning MSN Diskussion om MSN och vägledning Skype Webbaserat valstöd Karriärpaketet Vad tycker vägledarna? Hur ser vägledarna på Vägledningsinfotjänstens förutsättningar Vägledarkompetens och yrkesrollens krav Vägledarna om nätverk Vad tycker den vägledningssökande? Enkätsvar Respons via e-posten Vad tyckte referensgruppen? Referensgruppens reflektioner Diskussion Myndighetsövergripande samverkan för en oberoende och nationell vägledning Flexibel vägledning Att arbeta och lära genom nätverk Avslut 71 Bilagor 79 Bilaga 1: Att vägleda med stöd av ny teknik, 7,5 högskolepoäng Bilaga 2: Minnesanteckningar från arbetsmöte med referensgruppen Flexibel vägledning Bilaga 3: Minnesanteckningar från referensgruppen Projektområde flexibel vägledning Bilaga 4: Anteckningar från möte på Hotell Sheraton med arbetsgrupp och projektgrupp för Vägledningsinfo.se Bilaga 5: Kort presentation av projektet Bilaga 6: Utbildning för vägledare aktiva i nationell vägledningstjänst. Vagledningsinfo.se. Bilaga 7: Sveriges Vägledarförening. Etisk deklaration. Bilaga 8: Vägledningsinfo en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst. 4

7 Förord Den här rapporten beskriver vägledningstjänsten Vägledningsinfo.se. Jag har som huvudförfattare varit med från början till slut, i formuleringen av projektplaner, som utbildare för det vägledarnätverk som bemannat tjänsten, och som vägledare i tjänsten under projektets senare del. Under projekttiden har främst Eva-Lena Axelsson men också Per Westman och Jonas Paulsson, alla NSHU (Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning), sett till att förverkliga Vägledningsinfo.se. Studievägledare Anders Eklann, Högskolan Väst, fick i uppdrag att koordinera och knyta ihop trådarna för projektet när man från politiskt håll påannonserade avvecklingen av NSHU. Rapporten är skriven i ett mycket nära samarbete med Anders och Eva-Lena. Av naturliga skäl är därför rapporten skriven i både jag- och viform. Ett särskilt tack vill vi rikta till dem som på ett eller annat sätt deltagit i det fleråriga inledande arbetet. Utöver studie- och yrkesvägledarna som bemannat Vägledningsinfotjänsten vill jag nämna; Agneta Wallin, FIN Folkhögskolornas informationstjänst, Daniel Johansson, Regionförbundet Östsam, Kent Wallén, Nitus Nätverket för kommunala lärcentra, Lars-Erik Johansson, CFL Nationellt centrum för flexibelt lärande, Lisa Tönus, Skolverket, Peter Knutsson, Växjö universitet och Tomas Mjörnheden, Göteborgs vuxenutbildning. Utvecklingen av tjänsten Vägledningsinfo.se är en historia som började med den e-post som kom till Nätuniversitetets studievägledning och som i sin tur mynnade i nätverket Join IT. Det nätverket, och de nätverk som följde i dess fotspår, hade inte varit desamma utan Malin Pongolini och Christer Ljungberg på Högskolan Väst. Med deras kontinuerliga, pedagogiska och tekniskt praktiska support kunde vi mötas och växa. Ett särskilt tack för stöd och support i rapportarbetet vill jag också rikta till Anders Lovén, Malmö högskola, Mattias Danielsson, Högskolan i Borås, Ninni Granit, Högskolan Dalarna och Ann Sofie Fredriksson, NSHU, som fick dra det sista lasset. OCH, utan följande eldsjälar hade det inte blivit någonting att skriva om. Varmt tack till Vägledningsinfos studie- och yrkesvägledare! Utan ert engagemang, ert mod och tålamod, er prestigelöshet och er energi, hade det här projektet aldrig gått att genomföra. Tack också till de kommuner, organisationer och arbetsgivare som mer eller mindre, stöttat projektet trots brist på tydliga politiska direktiv. 5

8 Örjan Albihn, Linköping Emelie Andersson, Öckerö/högskolan i Borås Charlotte Baagöe, Göteborgs universitet Lovisa Bergström, Härryda/Göteborg Göran Boman, Lycksele Katarina Carlsson, Borgholm Lena Dahlgren, Borås Anders Eklann, Högskolan Väst Camilla Fagerström-Grubb, Norrköping Lena Friman-Porelius, Alingsås Karin Foldevi, Linköping Ninni Granit, Högskolan Dalarna Malin Hammargren, Linköping Gun Hasselgren, Katrineholm Caroline Hellqvist, Västerås/Mälardalens högskola Malin Holmström, Finspång Lars Hugsén, Norrtälje Thomas Jonsson, Göteborgs universitet Lillemor Karlsson, Norrköping Monika Karlsson, Katrineholm Anne Lindström, Åtvidaberg Hans-Olov Lundin, Kungsbacka Johanna Möller, Sala Eiris Norgren, Sollefteå Liselott Pettersson, Storuman Per-Göran Spetz, Norrköping Ingrid Svensson, Österåker Mita Thorstensson, Kista Rosa Österberg, Täby Vi har som författare inte gjort någon hemlighet av var vi själva står i frågan om bristen på politiskt stöd beträffande en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst. En tjänst utvecklad i ett myndighets- och organisationsövergripande samarbete. För NSHU Myndigheten för Nätverk och samarbete inom högre utbildning Mia Lindberg, Karriärförlaget AB, i ett nära samarbete med: Anders Eklann, Högskolan Väst och Eva-Lena Axelsson, NSHU Augusti 2008 PS: I skrivande stund lär diskussioner föras inom Nitus och inom Östsam om hur en webbaserad vägledningstjänst skulle kunna förvaltas. 6

9 Sammanfattning Det finns många goda skäl för att en nationell, oberoende och flexibel vägledningstjänst borde finnas i Sverige. Skälen jag lyfter här har sin grund i undersökningar och rapporter från både EU, OECD och de erfarenheter man gjort inom projektet Vägledningsinfo.se som huvudsakligen utvecklades av NSHU Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Ett antal andra myndigheter och organisationer fanns inledningsvis med i diskussionerna, men ingen av våra myndigheter har valt att driva projektet vidare. Projektets huvudtanke har varit att utgöra ett viktigt komplement till den kommunala och statliga vägledningen. Genom IKT-stöd och samverkan i nätverk skulle vägledning göras mer tillgänglig, ett led i att stödja och uppmuntra individen i sin karriärplanering, en planering som måste fortgå kontinuerligt under skoltiden, och finnas med som en brygga mellan och genom de brytpunkter som finns både i utbildning och i arbetsliv. Att myndighetsövergripande utveckla och ansvara för en gemensam vägledningstjänst har inneburit både möjligheter och svårigheter. Det nätverkande samarbetet i vägledningstjänsten har visat ett antal fördelar som en utvecklad, bred, lättillgänglig, vägledning för den vägledningssökande och en god kompetensutveckling för vägledaren. Rapporten belyser hur den vägledargrupp som bemannat tjänsten upplevt det att gemensamt ansvara för en helt webbaserad vägledningstjänst. En tjänst där man har samverkat över både kommun-, lärosätes- och organisationsgränser med syftet att erbjuda en flexibel och kvalitetsinriktad vägledningstjänst. Gruppens utbildning och reflektioner kring IKTstödda kommunikationsverktyg för vägledning beskrivs och värderas. Anders Eklann, koordinator under Vägledningsinfos avslutande projekttid sammanfattar rapportens huvudbudskap i följande rader: När pilotprojektet avslutas den 30 maj 2008 försvinner Sveriges enda oberoende, nationella och flexibla vägledningstjänst. Projektet har initierats av NSHU, Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning, som avvecklas vid årsskiftet 2008/2009. Diskussioner har förts med andra myndigheter om en fortsättning men ingen har velat driva verksamheten vidare. Vi som arbetat i detta projekt är dock övertygade om att detta är framtidens modell när det gäller att samverka och erbjuda oberoende vägledning i flexibla former (Konferensen NU2008 i Kalmar maj 2008). 7

10 8 Vägledningstjänsten Vägledningsinfo.se blev mycket uppskattad under sin operativa period från maj 2007 till och med maj 2008.

11 Kapitel 1 Inledning Rapporten ska ge en bild av hur en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst utvecklades, fick verka och avslutas. Processen kring tjänsten som kom att benämnas Vägledninginfo.se, kommer att beskrivas och vägen från start till slut kommer att belysas. Genom rapporten kommer de som deltagit i projektets planering och de vägledare som bemannat tjänsten att dela med sig av sina erfarenheter. Inledningsvis beskriver jag den myndighet som lät projektet växa och de omständigheter som mynnade ut i webbtjänsten Vägledningsinfo.se. Jag kommer också att klargöra några termer och begrepp som berör tjänsten. Det här är historien om Vägledningsinfo.se. 1.1 Nätuniversitetet och NSHU Som en följd av propositionen Den öppna högskolan (Prop. 2001/01:15) inrättades Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Myndighetens syfte var att i samverkan med högskolor och universitet bidra till att utveckla utbildningsformer som erbjöd möjlighet att delta i högre studier, oberoende av tid och rum. Inom ett par år hade mer än kurser och 100 längre program utvecklats och fanns tillgängliga via den gemensamma portalen och kursdatabasen, Nätuniversitetet. I samband med propositionen Ny värld ny högskola (Prop. 2004/05:162) angavs de direktiv som kom att påverka det fortsatta arbetet. Här föreslog man att en ny myndighet skulle inrättas i syfte att stödja den nya utbildnings- och examensstrukturen (Bolognaprocessen), främja lärosätenas arbete med breddad rekrytering samt verka för en pedagogisk utveckling på lärosätena. Det senare som en följd av propositionens förslag om att lägga ner Rådet för högre utbildning, den verksamhet som tidigare hanterat dessa frågor. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet blev således Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning förkortat till NSHU. Den nya myndigheten skulle också fortsättningsvis främja utvecklingen av IT-stödd distansutbildning. I rapporten kommer jag att för enkelhetens skull, använda mig av begreppet NSHU eller enbart myndigheten oavsett om myndigheten inledningsvis hette Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Begreppet Nätuniversitetet är det begrepp som används för den utbildningsportal med flexibla kurser som utvecklades i samverkan mellan myndigheten och lärosätena. 9

12 1.2 Nätuniversitetets portal När myndigheten och därmed också Nätuniversitetet startade 2002 fanns ingen studievägledare anställd. Lärosätena sågs som ansvariga för sina utbildningar och skulle som tidigare också erbjuda studievägledning kopplade till de kurser och program som erbjöds genom den gemensamma portalen Nätuniversitetet. Det visade sig dock snabbt att många av de frågor som kom till Nätuniversitetets informatörer inte alls var bundna till ett specifikt lärosäte utan snarare berörde olika utbildningar på olika nivåer med ett mer nationellt perspektiv. Frågorna var komplexa och berörde inte alltid bara renodlad information. Inom ett år anställdes jag som studievägledare. Utifrån den mångfald av frågor och funderingar som kom in till Nätuniversitetets studievägledning, väcktes tanken om en oberoende, nationell och flexibel vägledningstjänst. 1.3 Några korta fakta om Vägledningsinfo.se Förberedelsen inför starten av Vägledningsinfo.se pågick under ett par års tid. Initialt under 2005 och mer aktivt under När tjänsten öppnade 2007, bemannades den av ett 30-tal studie- och yrkesvägledare från hela landet, från både högskolor och vuxenutbildning. Alla hade tagit del av en gemensam inledande utbildning. I rapporten kommer de att benämnas vägledare. Projektet har inte haft budget för att ersätta någon vägledare för de timmar de bemannat tjänsten. Vi kommer längre fram i rapporten att beröra under vilka omständigheter vägledarna arbetat. Vägledningsinfotjänsten och de nätverk som beskrivs i rapporten, har använt sig av att ett antal olika kommunikationsformer. För att underlätta för läsaren följer här en översiktlig beskrivning av Marratech, MSN och Skype. Informationen är hämtad och bearbetad utifrån Wikipedia (www.wikipedia.com) Marratech Marratech är ett svenskt företag som utvecklar programvara avsett för e-möten. Några av de viktigaste funktionerna är flerpartsvideokonferenser och flerpartsaudiokonferenser, telefonmöten med möjlighet att ansluta vanliga telefoner. Programvaran tillhandahåller interaktiv whiteboard, som kan användas för visning av till exempel Power Point-presentationer. I programmet kan man också dela skrivbord och applikationer. Mötet kan också spelas in. I normalfallet behöver användaren tillgång till headset, webbkamera och bredbandsuppkoppling. Användaren installerar en kostnadsfri Marratechklientprogramvara och kan därmed ansluta sig till ett e-konferensrum i en Marratechserver. Serverfri kommunikation är också möjlig. Ett flertal universitet och högskolor tillhandahåller sådana servrar MSN MSN Messenger är ett program för direktmeddelanden utvecklat av Microsoft. För att ansluta sig till tjänsten krävs ett så kallat Windows Live ID. En användare 10

13 kan få ett sådant utan kostnad genom att registrera en hotmailadress eller en vanlig e-postadress. Förutom vanliga textmeddelanden finns det också tillgång till smileys. Olika program gör det numera möjligt att chatta över MSN-nätverket från i stort sett vilken internetuppkopplad dator som helst. Kommunikationsverktyget kommer genomgående i rapporten att benämnas MSN. Att chatta, innebär att snabbt utbyta korta textmeddelanden, vanligen via internet. Ordet kommer från engelskan och betyder ungefär snacka, småprata. Ett försök till svenskt uttryck är datormedierade skrivna realtidssamtal. Det man skriver kan läsas med en liten fördröjning på ett fåtal sekunder. Samtalet sparas i regel inte någonstans Skype Skype är en programvara som kan laddas ner till datorn. Man kan också använda Skype via telefon. Alla behöver ett så kallat användarkonto. Det gör det möjligt att söka upp den person man vill komma i kontakt med via Skype. Det är vanligt att man använder webbkamera för att se varandra under samtalet. Samtalet sker över internet utan vare sig uppkopplings-, minut- eller abonnemangsavgifter. Förutom möjligheten att ringa till en eller flera personer med gruppsamtal fungerar skypeprogrammet som en vanlig chattklient med möjlighet till filöverföring etc. 11

14 12

15 Kapitel 2 Bakgrund I bakgrundsavsnittet resonerar jag kort kring begreppet studie- och yrkesvägledning, karriärvägledning och den komplexitet som ofta råder kring professionens arbetsfält samt beskriver vägen från Nätuniversitetets studievägledning 2003 till den tjänst, Vägledningsinfo.se, som öppnades 2007 och stängdes Jag kommer också att ge en kort bild av hur man använt IKT informations- och kommunikationsteknik i vägledning i Sverige samt presentera några internationella exempel och projekt. 2.1 Vägledning eller information? Jag väljer att, utifrån Gunnel Lindhs avhandling Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen (1997) definiera vägledning som en företeelse som kan ses både i snäv och vid bemärkelse. Lindhs definition är ofta använd då den på ett övergripande sätt klargör de aktiviteter som kan förknippas med vägledning. Med vägledning i vid bemärkelse menar jag all den verksamhet som respektive institution/organisation och nation erbjuder som förberedelse för framtida val av utbildning, yrke, arbete och livsform. (sid 4) Med vägledning i snäv bemärkelse menar jag personlig vägledning, enskilt eller i grupp, och de med dem direkt förbundna aktiviteten. Det är den interaktionsprocess som bedrivs inom en institution/organisation, där en professionell vägledare hjälper enskilda individer att utifrån sina unika problemställningar lösa/hantera problem inför val av utbildning, yrke, arbete och livsform (karriärproblem). Den personliga studie- och yrkesvägledningen är ett led i den karriär- och socialisationsprocess som pågår under individens hela livstid. Beroende på vilket problem som fokuseras i denna interaktionsprocess bestämmer vi verksamheten studievägledning, arbetsvägledning, och/eller livsvägledning (alternativt karriärvägledning). (sid 5) För att kunna fatta ett väl underbyggt val krävs ett bra beslutsunderlag. För den som har en stark känsla av att vilja förändra något i sitt liv men inte vet så mycket om yrken, utbildningsformer, behörighetskrav, studieekonomi etc. behövs vägledning. I det vägledande mötet kombineras ett professionellt bemötande med aktiviteter och verktyg som stimulerar och stödjer den vägledningssökande i den mångfald av beslut som karriärval innebär. 13

16 2006 bildades forskningsnätverket Karriärval och vägledning (www.kav.nu). Forskningsnätverket består av forskare knutna till studie- och yrkesvägledarutbildningarna i Malmö, Stockholm och Umeå. Forskningsnätverkets syfte är att belysa området karriärval och vägledning. I artikeln Den resandes ensak (2007) beskriver forskarna Lindh och Lundahl utvecklingen av begreppet karriärvägledning och dess innebörd. Om yrkesvalet tidigare sågs som en engångsföreteelse där den väljandes förmågor skulle matchas mot de krav som ett yrke ställde, och den professionella vägledningen handlade om att ge stöd i detta avseende, ska den idag hjälpa individen i att handskas med ett kontinuerligt formande och omformande av sin egen karriär. Begreppet karriärvägledning har följdriktigt blivit allt vanligare. Karriärvägledningen kan vara förlagd till utbildningssektorn, till kommuners ungdomsoch arbetsmarknadsenheter, till arbetsförmedlingar och näringsliv. I Valideringsdelegationens slutrapport (2008) resonerar man kring vägledningsbegreppet och anger ett antal kriterier som man bedömer ska vara uppfyllda för att ett möte ska anses ha karaktären av vägledning: att det föreligger ett problem att lösa och förstå, att utgångspunkten är personens självbild, att syftet är förändring av attityd eller handlingsberedskap, att kontakten har formen av dialog och att den som vägleder gör det i en professionell roll till vilken det är möjligt att knyta förväntningar om opartiskhet, ansvar, kompetens och integritet. (sid 138) Vi kan utifrån nämnda beskrivningar lätt konstatera att vägledning inte bara är detsamma som att ha tillgång till god information om utbildning och arbetsmarknad. Vägledning är inte heller bara enkla frågeställningar och enkla svar om specifik utbildning utan en rad komplexa och mångfasetterade funderingar om karriär- och livsplanering, där information utgör en liten del av helheten. Valideringsdelegationens slutrapport exemplifierar relationen mellan information och vägledning enligt nedan: Att exempelvis tillhandahålla och mäkla information måste rimligen definieras som att informera snarare än att vägleda och vägledning bör kunna möta förväntningen att i något avseende förändra och utveckla individen och vederbörandes förmåga att hantera problem. För individen handlar vägledning om det personliga mötet och ett samarbete som resulterar i beslut och möjliga vägar att gå vidare inom studier och arbetsmarknad. (sid 137) Den aktuella rapporten Välja fritt och välja rätt Drivkrafter för rationella utbildningsval (SOU 2008:69) problematiserar vilka incitament som kan utgöra grunden för att den enskilde faktiskt väljer en utbildning som kan ses som rätt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Rapporten är en bilaga till den långtids- 14

17 utredning som utarbetas inom Finansdepartementet och utgör den del av betänkandet som ska förbättra kunskapsläget om val av utbildning. Den berör bland annat problemet med det man benämner som den både kvalitativt och kvantitativt bristfälliga studie- och yrkesorienteringen. Här hänvisar man till Skolverkets utredningar både 2005 och 2007 (sid 16). De brister Skolverkets rapporter lyfter, berör huvudsakligen huruvida kommunerna valt att anställa studie- och yrkesvägledare med adekvat utbildning, det varierande antalet studie- och yrkesvägledare per kommun, otydliga organisationer och bristande arbetsplaner samt avsaknaden av samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och lärare för att erbjuda eleven en bättre arbetslivskunskap. I Välja fritt och välja rätt hävdar man att dålig information ofta ligger till grund för felaktiga val. Samtidigt refererar den till forskarna Dresch och Lovén (2003) som menar att mer information kräver mer vägledning och att eleverna måste få lättillgänglig information men också möjlighet att diskutera och analysera den, samt få stöd i att klargöra vilken information som kan ses som relevant för dem. Många vägledningssökande har hela Sverige som referensram för sin kommande utbildning, ibland också Europa eller världen. Det geografiska perspektivet kan vara mer avgränsat men det betyder inte alltid att man har lättare för att hitta någon att diskutera sina utbildnings- och karriärfrågor med. I en webbenkät som lades ut på Vägledningsinfos hemsida besvaras bland annat frågan Varför vände du dig till en webbtjänst för att få vägledning? på följande sätt: Jag tycker inte att det finns någon hjälp att få för oss som tagit studenten. Går man på högstadiet eller gymnasiet så har man enkelt tillgång till en syo på skolan. Men sen då?...jag visste helt enkelt inte vart jag skulle vända mig. För att jag inte vet vart jag ska vända mig i min hemkommun och det var enkelt. De frågor och funderingar som kommer till vägledare är ofta breda och omfattar både det som berör tidigare studier och kommande studier. Funderingar kring behörighet, urval och allmänna frågor om arbetsmarknad och/eller var och ens anställningsbarhet i förhållande till både utbildning, erfarenhet och bostadsort är inte ovanliga. Den sociala situationen dominerar ofta frågeställningen. Det är vanligt att vägledningssökande känner oro inför hur han/hon ska kunna hantera både familj, studier, ekonomi eller eventuellt funktionshinder. NSHU genomförde en kartläggning av till myndigheten inkommen e-post, 2005 (Möller) som tydligt exemplifierar ovanstående:...sätta ihop en hel utbildning kan inte studera på heltid på grund av mitt funktionshinder, fibromyalgi, och söker därför distansutbildning eftersom högskolorna endast kan erbjuda heltidsutbildningar. studier i ekonomi. Jag är 31 år och bor i Skåne, har man och barn och vill därför inte lämna orten. bor i ett samhälle djupt in i Smålands skogar arbetat som timanställd på biblioteket de har fått tag på utbildad personal och då försvinner mitt jobb 15

18 Lindh nämner i sin definition begreppet personlig vägledning medan Valideringsdelegationens slutrapport talar om vägledning som ett personligt möte. Måste ett personligt möte, eller ett personligt bemötande de facto vara ett möte som sker här och nu i det fysiska rummet? I rapportens slutdiskussion återkommer denna fråga. I en rapport som inleder mitt studievägledande arbete inom Nätuniversitetet (På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning, (2003) skriver jag: Den baskunskap som en professionell vägledare har är självklar och nödvändig. Det vi är bäst på, och som alla behöver, är att bidra till att den vägledningssökande känner sig sedd, bekräftad och får tillgång till relevant information om sig själv och omvärlden som ett led i den egna besluts- och utvecklingsprocessen. Det är snarast på vilket sätt, och med vilka verktyg vi distribuerar våra tjänster vi behöver reflektera över. Kan en utökad samverkan mellan professionella vägledare över organisations- och myndighetsgränser bidra till högre kvalité och en högre tillgänglighet för den vägledningssökande? Hur samverkar vi effektivare oberoende av tid och rum? Kan vi utveckla vår kunskap om de verktyg som idag används inom flexibel utbildning så att dessa också blir självklara att använda inom flexibel vägledning? (sid 15) Den avslutande frågeställningen leder vidare till hur man inom NSHU fortsatte att arbeta med den specifika kunskapsutvecklingen, IKT-stöd i vägledning. 2.2 Vägledning inom Nätuniversitetet Nätuniversitetets studievägledning inbjöd i maj 2003, till ett nätverk för studievägledare inom högskolor och universitet, med syftet att kunna stödja varandra i de informerande och vägledande uppgifterna på ett nationellt plan. De ärenden som kom till Nätuniversitetets studievägledning bestod ofta av frågor, eller delfrågor, av informationskaraktär som måste bollas vidare till ett specifikt lärosäte. Under åren besvarades omkring e-post frågor genom myndighetens studievägledningstjänst. Den avvecklades För att effektivisera och fördjupa kommunikationen mellan studievägledarna i nätverket, och samtidigt erbjuda träning i att använda IKT i vägledning, erbjöds alla webbkamera samt kontinuerlig support och fortbildning. Regelbundna möten genomfördes över webben samtidigt som man träffades fysiskt 1 2 gånger per år. Parallellt med nätverkets utveckling började också planeringen av en fempoängskurs Att vägleda med stöd av ny teknik (bilaga 1). Myndigheten såg tidigt behovet av att utveckla kunskaper inom IKT och bidrog med medel till kursutveckling. Kursen planerades initialt i ett samarbete med studie- och yrkesvägledarutbildningen på Malmö högskola och genomfördes av Högskolan Väst. Den har erbjudits som en fristående kurs vid fyra tillfällen. 2.3 Nätverket Join IT och vägledande projekt Studievägledarnätverket som myndigheten initierade kallades Join IT. En kärntrupp av dem utvecklade goda kunskaper i att mötas webbaserat. Möten 16

19 genomfördes via webbkamera och e-mötesprogrammet Marratech. Författarna Ljungberg, C och Pongolini, M har följt de vägledare inom Join IT som varit mest aktiva i sina webbmöten och utvecklar i antologin, Att skapa en synkron gemenskap på nätet (Jobring, O, 2006) nätverkets betydelse för yrkesprofessionen. Författarna menar att kunskapsutveckling främjas om nätverket inbjuder till ett förtroendefullt samarbetsklimat där förutsättningar ges för prestigelös samverkan. I artikeln lyfter de fram vilka faktorer som motiverar till deltagande och aktivitet i nätverk och menar att frivillighet är en förutsättning, lust att lära sig mer om distansteknik och hur den kan användas i studievägledande syfte är två andra. De konstaterar också att mötesformen erbjöd förutsättningar att träffas, som så långt det är möjligt, liknade det traditionella fysiska mötet. Uppsatsen Hör ni mig nu? En studie av ett virtuellt nätverk (Nygren,C, 2006) har också haft fokus på Join IT-nätverkets arbete. Nygren, liksom Ljungberg och Pongolini, konstaterar att nätverket stärkts genom dess möjlighet att mötas oavsett geografiskt avstånd och att det sammantaget bidragit till att göra studievägledning inom högskola och universitet mer tillgänglig för den vägledningssökande. Man har i högre grad tillsammans kunnat ge mer säkra svar beträffande detaljinformation. En annan aspekt som Nygren lyfter är vägledarnas varierande grad av vana, motivation och lust att lära sig den nya tekniken. I följande exempel syftar hon specifikt på webbkamera. Ovana deltagare tvivlar på att de blir sedda och hörda i mötena, medan vana deltagare inte ens reflekterar över att de kanske inte ses eller hörs... (sid 31) Hon diskuterar vidare kring detta:...för att gå över från att se teknik som ett hinder till att se det som ett medel måste man kämpa och ha uthållighet jämför med att lära sig cykla... (sid 32) Inom Join IT-nätverket såg man tidigt fördelarna med att kunna bistå varandra i syfte att ytterligare höja kvaliteten i svaren till de vägledningssökande. I förlängningen startades ett antal projekt där man prövade olika webbaserade kommunikationsverktyg i fortbildande och i vägledande aktiviteter. Aktiviteter som genomfördes i ett samarbete mellan flera lärosäten och/eller i samarbete med lärcenter. Här följer ett par exempel. Projektet Konferens på distans gav 210 vägledare möjlighet att delta i fortbildning och seminarier på plats, via videokonferens eller via strömmande media direkt via sin dator. Av dessa deltog 50 på plats på Högskolan Väst, 130 deltog via videokonferens från tio olika lärosäten och 30 deltog via strömmande media. Mötesformen erbjöd också tid för diskussion mellan deltagare och föreläsare via videokonferensen eller via chatt. Det var kostnads-, tids- och miljömässigt effektivt. Ett annat exempel på webbaserad vägledning var projektet Vägval studier gruppvägledning på distans, som erbjöd vägledning i grupp via videokonferens i ett samarbete mellan tre högskolor och sex lärcentra. Projektet har dokumenterats av Danielsson, M (2005). 17

20 Högskolan på distans din chans var ett projekt som erbjöd information om distansstudier till presumtiva studerande, genom kontinuerliga distansmöten arrangerade i ett samarbete mellan NSHU, Högskolan Väst och lärcentra. Under åren har ett antal nätverk, utifrån samma princip som Join IT, utvecklats med stöd av NSHU, det vill säga med webbkamera och aktiv teknisk/praktisk support. Däribland kan nämnas: Join LC nätverk för lärcentra, Join BiB för studiebibliotekspersonal, Join Coll för de som jobbar med collegeutbildning inom högskolan, Join Dyx för dyslexipedagoger, Join Folk för folkhögskolepersonal, Join Karriär för karriärcentrum/arbetslivscentrum, Join Norr ett nätverk i Norrbotten med studievägledare i alla skolformer, Join Sam funktionshindersamordnare på universitet/högskolor, Join Vux studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildningen, Nord SAM ett nordiskt nätverk för vägledaraktiva och forskare som senare också fick deltagare från övriga världen, Vali Join nätverk för de som arbetar med validering, bedömning och tillgodoräknande. Med de dokumenterade och upplevda erfarenheter av nätverk som presenterats ovan, kändes det naturligt att initiera och driva frågan om en nationell, flexibel och oberoende vägledningstjänst förankrad i ett nätverk av professionella vägledare med ett intresse för att utveckla tjänsten gemensamt. I det kommande avsnittet beskrivs det inledande arbetet, hur man tänkte, vilka som fanns med i planeringen och hur Vägledningsinfotjänsten successivt tog form. Men först kommer lite om de nationella och internationella erfarenheterna av webbaserad vägledning och dess utveckling. 2.4 Webbaserad vägledning, nationellt och internationellt Jag inleder med att kort berätta något om det som jag ur mitt perspektiv sett som viktiga erfarenheter gjorda inom Sverige Nationellt I början av 1990-talet utvecklades i samarbete med Ams (Arbetsmarknadsstyrelsen) ett nationellt nätverk för de verksamheter som kallades Infotek eller motsvarande. Dessa verksamheter präglades av en positiv samverkan mellan kommuner och Ams och hade ambitionen att utgöra en form av neutral och oberoende vägledningstjänst för kommuninvånarna. Verksamheterna inbjöd till öppenhet och lättillgänglighet. En av de stora fördelar som präglade perioden var den samverkan mellan både arbetsförmedlingspersonal och kommunal vägledning som dominerade verksamheterna. Inom det nätverk som Ams bidrog till att stödja, jobbade man mycket med metodutveckling kring vägledning med IKT-stöd. Pedagogiskt betonade man också vikten av hur man samtalar och vägleder i en öppen miljö. Några av de mest aktiva i nätverket drev frågor som berörde vägledningens tillgänglighet på webben, man lyfte de etiska aspekterna och man förde diskussioner om begrepp som berörde den nya tidens kommunikationsformer. Utvecklingen av tjänsten pågick under denna 18

2007-06-25. Till Dig som är ny medlem i något av våra e-mötesnätverk

2007-06-25. Till Dig som är ny medlem i något av våra e-mötesnätverk 2007-06-25 Till Dig som är ny medlem i något av våra e-mötesnätverk Välkommen som nybliven e-mötesdeltagare inom projektet Flexibel vägledning! Här får Du ett välkomstbrev späckat med information i syfte

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007

MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 VÄSTSVENSKA KONTAKTNÄTET 16 april 2007 FÖR FLEXIBELT LÄRANDE MINNESANTECKNINGAR FRÅN VKF-KONFERENS KONFERENS I KARLSTAD 19-20 MARS 2007 Lena Johansson, värd för dessa två dagar, öppnar konferensen och

Läs mer

Information till Dig som är med i Studievägledarnätverket Join IT Nu är slutet nära! Bakgrund NSHU och överlämning inför framtiden

Information till Dig som är med i Studievägledarnätverket Join IT Nu är slutet nära! Bakgrund NSHU och överlämning inför framtiden 2008-01-29 Information till Dig som är med i Studievägledarnätverket Join IT Nu är slutet nära! Med denna dramatiska underrubrik hälsas du välkommen till 2008 års verksamhet inom studievägledarnätverket.

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV

LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV LÄRCENTRAS INTRESSENTER OCH DERAS BEHOV Vägledning Bra lärmiljö Möten med andra Kontakt med UBA Tänka nytt Vara uppdaterad om teknikutv. Ha koll på vad som händer inom utb.omr. Servicenivå och bemötande

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER:

VALLE 2.0 ÖVERGRIPANDE MÅL: UTGÅNGSPUNKTER: ÖVERGRIPANDE MÅL: Etablera en regional stödplattform för validering i Skåne - Innebärande Ökat utbud av validering Ökad tillgänglighet till validering Gemensamt utvecklingsarbete avseende validering -

Läs mer

Karriärpaketet Vägar vidare. till kunskap om studier och arbetsliv

Karriärpaketet Vägar vidare. till kunskap om studier och arbetsliv Karriärpaketet Vägar vidare till kunskap om studier och arbetsliv Om karriärpaketet Till dig som vägleder/coachar elever på väg ut i studier eller arbetsliv! Karriärpaketet har utvecklats vid Loughbourough

Läs mer

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus

Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av

Läs mer

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna

Att studera på distans vid Högskolan Dalarna Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Budgetpropositionen 2013

Budgetpropositionen 2013 Bakgrund Budgetpropositionen 2013 4.2.9 Studie- och yrkesvägledning Det finns behov av en kvalitetsförbättring av studie- och yrkesvägledningen. Den snabba reformeringen av utbildningsväsendet skapar dessutom

Läs mer

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7

Värsta möjligheten Den röda SYV-tråden VÄRSTA MÖJLIGHETEN. Den röda SYV-tråden. Åk 9. Åk 7 VÄRSTA MÖJLIGHETEN Den röda SYV-tråden Åk 9 Åk 7 1. Inledning s 3 2. Styrdokument s 5 3. Definition av vägledning s 8 4. Minsta gemensamma nämnare för elever i Växjö kommun s 10 5. Mål att uppnå s 11 6.

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument Ale - målbeskrivningen är detaljerad och - ska skapa företagsförlagd utbild- - ska öka valideringsmöjligheterna - satsningar på alternativa undervisinriktar sig på verksamhetens ning/lärlingsutbildning

Läs mer

Universitets- och högskolerådet Internationella möjligheter för dig som är studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning

Universitets- och högskolerådet Internationella möjligheter för dig som är studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning 2015-11-12 Universitets- och högskolerådet Internationella möjligheter för dig som är studie- och yrkesvägledare inom vuxenutbildning Ewa Gustafsson Birgitta Fridell Kerstin Hagblom Program 12.30 13.15

Läs mer

Slutrapport Mångfaldens akademiker tilläggsprojekt, projektnummer 5222616

Slutrapport Mångfaldens akademiker tilläggsprojekt, projektnummer 5222616 Slutrapport Mångfaldens akademiker tilläggsprojekt, projektnummer 5222616 Ett projekt i samverkan mellan Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Linköpings universitet och Malmö

Läs mer

Vård- och omsorgscollege i Halland

Vård- och omsorgscollege i Halland En snabbguide inför uppstarten av Vård- och omsorgscollege i Halland en modern samverkansform mellan arbetsliv och utbildningar inom vård och omsorg Baserad på underlag från Vård-och omsorgscollege Västmanland

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv

PROJEKTDIREKTIV. ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Titel: PROJEKTDIREKTIV ESA Entreprenörskap Skola - Arbetsliv Projekt: ESA Entreprenörskap Skola Arbetsliv Idnr: xxx Beställare: Kommunförbundet Västernorrland/Skolcheferna

Läs mer

Ett vägledningscentrum i samverkan

Ett vägledningscentrum i samverkan Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen Vuxenutbildningen Sofia Axelsson, 070-167 89 25 Datum 1 (7) Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden Ett

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor

Plan för studie- och yrkesvägledning. Stockholms stads grundskolor Plan för studie- och yrkesvägledning i Stockholms stads grundskolor 2014 2014 2015 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad, 2014 Adress: Box 22049, 104 22 Stockholm Tel: 08-508 33 000 (vx)

Läs mer

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR

SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning GR SYVBarometern 2011: Regional nedbrytning Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter: Kvantitativ enkätstudie via e-post, genom samarbete med 12 regioner, Lärarnas Riksförbund samt kompletterande

Läs mer

Projektplan med kommunikationsplan

Projektplan med kommunikationsplan Projektplan med kommunikationsplan Projekt E-serviceverkstad 2013-09-01 2014-08-31 Projektägare Regional samarbetspartner Genomförs i Projektbidrag Projektets syfte Regionförbundet i Kalmar län, Christer

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17

Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se

Läs mer

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50%

Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% Slutrapport Digital examination Pilotprojekt i kursen Hållbartfamiljeskosgbruk I, 1TS152, HT14, 50% webbadress https://mymoodle.lnu.se/course/view.php?id=11485 Projektnamn: Digital examination Fastställt

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)?

En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar. 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? En dag om Validering 2 juni 2014 Enkätsvar 1. Vad är i fokus för validering inom er verksamhet (flera alternativ kan anges)? - Yrkeskompetenser 30 - Kompetenser motsvarande 29 yrkesämnen - Reell kompetens

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege Bakgrund Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan arbetsliv och utbildning inom vård och omsorg. Samarbetet ska leda till höjd kvalitet

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013

Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 Sammanställning från Demografiseminariet i Trysil 23-24 oktober 2013 1 Under seminariedagarna som arrangerades i Trysil, Norge, den 22-23 oktober av Gränskommittén Hedmark Dalarna var temat demografi.

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier

Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier Mediekompetens och digital kompetens samhälle och skola utvecklas med IT och medier når bättre uppfyllelse av kunskapsmålen. Dagens ungdomar lever i en värld där kommunikation och samspel med digital teknik

Läs mer

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande www.cfl.soderhamn.se Söderhamn Visionen om växande Centrum för flexibelt lärande, CFL, är Söderhamns arena för vuxnas lärande. CFL erbjuder flexibelt

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 högskolepoäng

Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 högskolepoäng Studie- och yrkesvägledarprogrammet, 180 högskolepoäng STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDAR- PROGRAMMET, 180 högskolepoäng (Bachelor of Arts in Study and Career Guidance) VALET AV LIVSVÄG INNEBÄR EN PROCESS Världen

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning

Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning Utbildningsförvaltningen Datum: 2014-03-20 Utbildningsförvaltningen Handläggare: Anna Gullberg Direktnr: Beteckning: 2014.048 UN Framtida organisation för studie- och yrkesvägledning 1. Bakgrund Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Reseberättelse från IAEVG-konferensen 3-6 oktober 2012 i Mannheim, Tyskland

Reseberättelse från IAEVG-konferensen 3-6 oktober 2012 i Mannheim, Tyskland Reseberättelse från IAEVG-konferensen 3-6 oktober 2012 i Mannheim, Tyskland Att få medverka på en av IAEVG:s årskonferenser har varit en dröm för mig sedan jag började studera studieoch yrkesvägledarprogrammet

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program

HANDBOK. för dig som medverkar i Ifous FoU-program HANDBOK för dig som medverkar i Ifous FoU-program Innehåll Hur är ett FoU-program upplagt?... 3 Vad kommer ut av Ifous FoU-program?... 4 Organisation och roller... 5 Vad behöver ni göra nu?... 7 Det här

Läs mer

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan

Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan MYH/SUHF 2015-09-17 Dnr (MYH) 2014/3999, (SUHF) 14/052 Rapport (REV) Högskola yrkeshögskola. Arbetsgrupp för samarbete mellan SUHF och Myndigheten för yrkeshögskolan Uppdraget SUHF:s presidium och Myndigheten

Läs mer

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se

Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Lärcentrum som infrastruktur för livslångt lärande Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Monika Hattinger www.distans.htu.se Varför en bok om LC? Reflektera och beskriva erfarenheter som finns fast oftast

Läs mer

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Riktlinjer för 2008-2012 för Sveriges Vägledarförening: Synliggöra Sveriges Vägledarförening Bevaka och stärka vägledningen nationellt och internationellt Utveckla vägledningsprofessionen

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet 1(5) BESLUT 2009-05-14 Dnr SU 40-0492-08 Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet Inledning Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 2001-06-20 Reviderad 2004-12-01, 2006-12-21, 2010-04-13 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledningen Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12

Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Styrelsemöte för ViS Lernia, Stockholm 2008-06-12 Deltagare Ronny Spångberg ordförande Katharina Sjögren Edström vice ordförande Annika Ramsell kassör Jussi Koreila vice kassör Jonas Jonsson vice sekreterare

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Utbildning, utbyte, utveckling för alla som vill vidare

Utbildning, utbyte, utveckling för alla som vill vidare www.uhr.se Utbildning, utbyte, utveckling för alla som vill vidare Universitets- och högskolerådet 2016 Text: Universitets- och högskolerådet Grafisk form: Alexander Florencio Foto: Eva Dalin Tryck: E-Print,

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation

Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET

METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET METODHANDLEDNING FÖR KARRIÄRPAKETET Metodhandledning för Karriärpaketet Det här materialet ger en kort handledning i hur du som vägledare/coach kan arbeta med Karriärpaketet tillsammans med klienten. Till

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth

MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande. SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth MOOCs i svensk högskola möjligheter och hinder med ett införande SVERD 22 oktober 2015 Marie Kahlroth UKÄs utredning om MOOCs Uppdraget fick UKÄ våren 2015 (överfördes från Lars Haikolas förkortade utredning

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum

Lotta Naglitsch, Skolverket. Föreståndare Lärlingscentrum Lotta Naglitsch, Skolverket Föreståndare Lärlingscentrum Lärlingscentrum Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att inrätta ett lärlingscentrum. Målet är fler gymnasiala lärlingar och ökad kvalitet i

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Ubn 2014/1 Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m.

Ubn 2014/1 Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2014-11-19 Ubn 2014/1 Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. Redovisning av uppdrag från utbildningsnämnden till förvaltningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Validering för kompetensförsörjning

Validering för kompetensförsörjning Validering för kompetensförsörjning Linda Wiklund Omvärldsanalytiker Anna Kahlson Nationell samordnare validering Myndigheten för yrkeshögskolans uppdrag Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan

Läs mer

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik

2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik 2015 Saco studentråd Så kan studenter bidra till regional kompetens- försörjningunderrubrik Saco studentråds tiopunktsprogram Så kan studenter bidra till regional kompetensförsörjning Saco studentråds

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

INBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning

INBJUDAN Delegationen för regional samverkan om högre utbildning INBJUDAN 2002-03-07 Delegationen för regional samverkan om högre utbildning Vasag.8-10 103 33 Stockholm Kommuner, Landsting. Länsstyrelser, Universitet och högskolor, Folkbildningsrådet Delegationen för

Läs mer

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring.

Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Kvalificerad utbildning inom försäljning och marknadsföring. Mot nya vägar och spännande möten Säljfunktionen har de senaste åren utvecklats mot en allt centralare roll i företagen, samtidigt som yrket

Läs mer

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap

Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret vägen till världens kunskap Internationella programkontoret är en myndighet som främjar kunskapsutbyte och samarbete

Läs mer

Karlstads universitet 2011-06-13

Karlstads universitet 2011-06-13 Karlstads universitet 2011-06-13 Allmänna riktlinjer och kvalitetskriterier för samarbete mellan lärcentra och Karlstads universitet vid genomförande av flexibel/distansutbildning, 2011-06-13. Inledning

Läs mer

Studie- och yrkesorientering

Studie- och yrkesorientering ÄNGDALASKOLAN Studie- och yrkesorientering Arbetsplan Ängdala Skolor AB 130903 Ängdalaskolans arbetsplan för den studie- och yrkesorienterande verksamheten Inledning Följande dokument utgör den arbetsplan

Läs mer