Styrelsen för. Förbundet Djurens Rätt. Org nr får härmed avge. Årsredovisning. för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2014

Transkript

1 Styrelsen för Förbundet Djurens Rätt får härmed avge Årsredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2014 Innehåll: sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 6 Balansräkning 7 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 8 Rapport över förändringar i eget kapital 9 Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 10 Underskrifter 20

2 2 (20) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Förbundet Djurens Rätt är en ideell organisation grundad 1882 med syfte att verka för avskaffandet av plågsamma djurförsök och övriga former av förtryck av djur. Djurens Rätt arbetar med opinionsbildning och politiskt påverkansarbete. Huvudområdena är djurförsök, djuren i livsmedelsindustrin, pälsdjursfarmning samt djurvänlig konsument. Djurens Rätts vision är ett samhälle fritt från djurförtryck. Djurens Rätts verksamhet finansieras på frivillig basis. De största inkomstkällorna är medlemsavgifter, gåvor och testamenten. Djurens Rätt kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll, och har tre 90-konton med kontonumren , samt Det sistnämnda används uteslutande för insamling till behövande djur och benämns Chickas minnesfond. Verksamheten är inte skattepliktig. Djurens Rätt är medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII) och följer dess kvalitetskod. Djurens Rätt är även medlem i de internationella samarbetsorganisationerna Eurogroup for Animals, European Coalition to End Animal Experiments och Fur Free Alliance. För mer detaljerad information om vårt arbete, se separat verksamhetsberättelse. Den finns att läsa på och kan även beställas via Väsentliga händelser under räkenskapsåret samt efter räkenskapsårets utgång Djurens Rätts medlemsantal ökade med personer vilket är den bästa medlemsutvecklingen på 26 år och den sjunde största enskilda medlemsökningen sedan bildandet Det totala medlemsantalet uppgick vid årsskiftet till Flera år av stukturellt arbete med att vända den negativa medlemsutvecklingen har gett effekt. Vid årsskiftet hade vi månadsgivare, vilket är en ökning med närmare 2 200st sedan Min röst för minkarna har varit Djurens Rätts huvudkampanj under året. Som en del av kampanjen överlämnades drygt namnunderskrifter till riksdagens talman. En stor pälsdjursdemonstration anordnades i Stockholm inför riksdagsvalet. Vi ser ett konkret resultat av vårt arbete i och med att opinionen mot pälsdjursfarmning har ökat under det senaste året från 7 av 10 till 8 av 10 svenskar som är för ett förbud. Förändringen är fastställd av Demoskop blev ännu ett nytt rekordår för pälsfria listan och 34 nya företag och märken anslöt sig. Listan har nu 119 anslutna företag. Djurens Rätt medverkade i TV4:s morgonsoffa angående läderproduktion och har fortsatt diskussionen med flera företag om alternativa material. För nionde sommaren i följd genomförde Djurens Rätt en sommarturné. Totalt gjordes 77 turnéstopp (69 st under 2013) och närmare medlemsanmälningar togs emot (741 st under 2013). Vår återkommande opinionsundersökning om vegetarisk mat visade att 1 av 10 svenskar äter vego. Opinionsundersökningen fick stort genomslag i nationell media, och även internationellt. Under året anslöt sig fyra nya företag till märkningen 100 % VEGANSKT, Sveriges första veganmärkning för livsmedel, som lanserades Djurens Rätts äggkampanj, som startade 2008, gav gott resultat i och med att livsmedelskedjorna Willys och Coop meddelade att de blir buräggsfria. Tidigare har kampanjen gett motsvarande resultat hos Hemköp, PrisXtra och Lidl. Det innebär att äggkampanjen har lett till att de största livsmedelskedjorna, förutom ICA och City Gross, numera är buräggsfria. Djurens Rätt har fått tjugonio debattartiklar publicerade i riks- och branschmedia. Vår debattartikel om kycklingindustrin rankades som Sveriges hetaste artikel just nu av Socialanyheter.se och blev en av de mest lästa någonsin på nyhetssajten Nyheter24. Vi vann priset Årets bästa nyhetsrum 2014 som delades ut av Mynewsdesk och vi utsågs, som en av ett fåtal ideella organisationer, till Årets verksamhet 2014 i Sverige, av European Business Awards.

3 3 (20) Under 2014 har Djurens Rätt publicerat en effektrapport, i enlighet med den kvalitetskod som upprättats av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII). Rapporten avser verksamhetsåret Revision har även genomförts avseende efterlevnaden av kvalitetskoden. Djurens Rätt fick under 2014 högsta betyg av Givarguiden/Charity Rating. För mer detaljerad information om vårt arbete, se separat verksamhetsberättelse. Den finns att läsa på och kan även beställas via Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång I januari flyttade vi vårt kontor från Gamla Huddingevägen 437, Älvsjö, till Hornsgatan 123, Stockholm. Det nya kontoret har en tydligt utåtriktad profil och är mer tillgängligt för medlemmar och volontärer. Kontorsbytet medför lägre hyreskostnader eftersom kontorsytan bantas kraftigt. Många avtal knutna till kontoret har förhandlats om med bättre villkor. Det centrala läget innebär vidare att restiderna inom organisationen minskar. Utveckling av företagets verksamhet, resultat och ställning Ekonomisk översikt Antal medlemmar Medlemsintäkter Arv, gåvor och bidrag Överskott från verksamheten Ändamålskostnader/totala intäkter 64% 55% 76% 67% Adm.kostnader (inkl insamlingskostnader)/totala intäkter 16% 16% 18% 20% Insamlingskostnader/Medel från allmänheten 5% 4% 5% 6% Nyckeltal, Svensk insamlingskontroll Medlemsantalet i organisationen fortsätter att öka, liksom andelen medlemmar som väljer att bli månadsgivare vilket syns tydligt i utvecklingen av medlems- och gåvointäkterna. Intäkter från arv är fortsatt betydande. Totalt uppgick arvsintäkterna under året till tkr. Det avviker mycket från genomsnittet och inverkan på organisationens resultat och nyckeltal är därför stor. Nyckeltalet för ändamålet blir därmed fortsatt lågt. Finansiella instrument En trygghet för Djurens Rätt som organisation är det kapital som finns i form av värdepapper. Syftet med att ha detta kapital är att säkerställa att Djurens Rätt kan bedriva en stabil och målmedveten verksamhet till gagn för djurs rättigheter, även om övriga intäkter periodvis skulle minska Detta gäller inte minst för arv, som av förståeliga skäl inte kan prognostiseras. Nuvarande kapitalplaceringspolicy anger att kapitalet ska vara placerat i räntebärande papper med ett riktvärde om 50 procent (minimum 40 procent och maximum 60 procent) och i aktier med ett riktvärde om 50 procent (minimum 40 procent och maximum 60 procent). Av respektive sort får högst 50 procent placeras på utländska marknader. Djurens Rätt vill placera sitt kapital med låg till måttlig risk. Enligt gällande policy investerar Djurens Rätt inte i företag vars årsomsättning till mer än 5 procent kommer från vapen, pornografi, tobak eller alkohol. Djurens Rätt avstår helt från att investera i verksamheter där djur utnyttjas. En granskning av portföljen görs årligen av ett oberoende företag för att säkerställa att kapitalplaceringspolicyn följs. Kapitalplaceringspolicyn finns publicerad på Inga anpassningar i kapitalplaceringspolicyn har gjorts på grund av det rådande ränteläget på marknaden. Strategin är istället att hålla maximum andel aktier i portföljen och på så sätt få en god avkastning.

4 4 (20) Medlemmar och organisation Medlemmar Lokalavdelningar Kontaktpersoner Ungdomsgrupper Kommuner med lokalorganisationer Lokalorganisationer omfattar i vissa fall mer än en kommun. Alla lokalorganisationer arbetar ideellt. Stor vikt har under 2014 lagts vid att Djurens Rätts lokalorganisationer ska genomföra aktiviteter som bidrar till genomförandet av den av riksstämman fastslagna verksamhetsinriktningen. Den största ideella satsningen är sommarturnén som årligen engagerar mellan volontärer. Inför sommarturnén genomfördes en utbildningshelg i april. I maj genomfördes Djurens Rätts rikskonferens. Konferensen var förlagd till Stockholm, och mer än 150 medlemmar lyssnade till föredrag och deltog i workshops. Anställda Djurens Rätt har utöver ideellt engagerade medlemmar också anställd personal i riksorganisationen. Dessa finns primärt stationerade på tre större kontor: Stockholm, Göteborg och Umeå. Personalen utför en rad olika arbetsuppgifter som t.ex. att understödja den lokala verksamheten, ansvara för medlemsregister, koordinera kampanjer och bedriva politiskt påverkansarbete, samordna företagskontakter, ta fram informationsmaterial, och vara sakfrågeexpertis inom Djurens Rätts huvudarbetsområden. Under 2014 har en ny jämställdhetsplan antagits och handlingsplanen vid fall av diskriminering har uppdaterats. En större satsning på ett förbättrat mångfaldsarbete har inletts under hösten tillsammans med stiftelsen Crossing Boarders. En personalenkät inför flytt av huvudkontor har genomförts. Arbetsplatsen Djurens Rätt omfattas av kollektivtalet som träffats mellan IDEA och Unionen. Miljöinformation Djurens Rätt är med sin övergripande veganska matpolicy, och sitt begränsade flygresande, sannolikt en av Sveriges mer miljövänliga organisationer sett till storleken. Det beror på att när vi väljer veganska produkter, så minskas miljöpåverkan drastiskt. Miljöpolicyn anger att vid inköp ska varor och tjänster väljas som i sin produktion tagit hänsyn till miljö så långt det är möjligt. När så är möjligt ska vi företrädesvis välja varor och tjänster som är miljömärkta eller miljöcertifierade. Förväntad framtida utveckling samt väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer Djurens rätt har som mål att ha ett medlemsantal uppgående till medlemmar vid utgången 2018, vilket bedöms som ett rimligt mål med tanke på de senaste årens medlemsutveckling. Djurens Rätt har historiskt genomlevt både med- och motgångar. Kapital motsvarande två till tre års verksamhetskostnader har byggts upp i syfte att användas om det sistnämnda skulle inträffa. En stor del av kapitalet består av finansiella tillgångar i form av aktier. En aktieportfölj ger oss valfrihet att följa de etiska riktlinjerna i vår kapitalplaceringspolicy, och aktier ger god avkastning till verksamheten. Även om aktieportföljens sammansättning är väl avvägd bör vi vara medvetna om riskfaktorn som börsnedgångar utgör.

5 5 (20) Förvaltning Djurens Rätts förbundsstyrelse ska enligt stadgarna bestå av nio ledamöter och tre suppleanter. Förbundsstyrelsen leder organisationen mellan riksstämmorna. Till stöd har förbundsstyrelsen en riksorganisation som leds av verksamhetschefen och underställd personal, samt volontärer. Sammanlagt involveras närmare 100 personer i riksorganisationen, varav ett 30-tal som anställda. Under 2014 har förbundsstyrelsen haft nio protokollförda möten och bestått av: Camilla Björkbom, förbundsordförande (8/9) Charloth Johansson, 1:a vice förbundsordförande (6/9) Camilla Bergvall, 2:a vice förbundsordförande (9/9) Madeleine Johansson, ledamot (0/9) Daniel Marklund, ledamot (4/9) Leo Mille, ledamot (9/9) Joakim Minerbi, ledamot (8/9) Susanne Thörnqvist, ledamot (3/9) Kristofer Leander, suppleant (7/9) Oskar Sjödin, suppleant (2/9) Inom parantes står mötesnärvaron angiven. Under året har Pernilla Nordström (ledamot) och Penny Davies (suppleant) lämnat styrelsen i förtid. Djurens Rätts valberedning har haft tre ledamöter under räkenskapsåret: Anders Ekelund, Jonas Norberg och Lina Dahl Djurens Rätt har haft två auktoriserade revisorer under räkenskapsåret: Knut Heilborn och Fredrik Sjölander, båda från KPMG. Tre lekmannarevisorer har granskat genomförandet av riksstämmans beslut: Tore Andersson, Elisabeth Gustavsson och Sofia Jörgensson Övrig information Medlemmar i Djurens Rätt får årligen fyra nummer av medlemstidningen, med samma namn, samt nyhetsbrev via e-post varannan vecka. Medlemmar i åldern 0-13 år får tidningen Rädda Djuren Klubbnytt fem gånger under året. Djurens Rätt driver bloggen vegokoll.se och har en webbutik med försäljning av främst litteratur. Vad beträffar resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande noter.

6 6 (20) Resultaträkning Belopp i tkr Not Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter Gåvor Bidrag Nettoomsättning Övriga intäkter Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Verksamhetsresultat 5, Resultat från finansiella poster Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Årets resultat

7 7 (20) Balansräkning Belopp i tkr Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för programvara Materiella anläggningstillgångar Pågående nyanläggningar avseende installationer och förbättringsutgifter på annans fastighet Inventarier, verktyg och installationer Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuell skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

8 8 (20) Balansräkning Belopp i tkr Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Donationskapital Ändamålsbestämda medel Balanserat resultat Årets resultat Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i tkr Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga

9 9 (20) Rapport över förändringar i eget kapital Donationskapital Ändamålsbestämda medel Betty Boehm Ändamålsbestämda medel övriga Balanserat kapital Totalt eget kapital Ingående balans Ändamålsbestämt av styrelsen Utnyttjade Årets resultat Utgående balans

10 10 (20) Noter Belopp i tkr om inget annat anges Not 1 Redovisningsprinciper Insamlingsorganisationens redovisnings- och värderingsprinciper överrensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3) och FRIIs styrande riktlinjer för årsredovisning. Övergång till K3-regelverket innebär byte av redovisningspricip. De ändrade redovisningsprinciperna har inte medfört någon effekt på resultat- eller balansräkning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Immateriella tillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar Övriga immateriella anläggningstillgångar som förvärvats är redovisade till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Avskrivningar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningen redovisas som kostnad i resultaträkningen. Förvärvade immateriella tillgångar Verksamhetsportal Nyttjandeperiod 5 år Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår förutom inköpspriset även utgifter som är direkt hänförliga till förvärvet. Anskaffningsvärdet för materiella anläggningstillgångar förvärvade genom testamente eller gåva överensstämmer med det skattemässiga värdet. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter som uppfyller tillgångskriteriet räknas in i tillgångens redovisade värde. Utgifter för löpande underhåll och reparationer redovisas som kostnader när de uppkommer. Inventarier, verktyg och installationer Datorer och nätverk Nyttjandeperiod 5 år 3 år Nedskrivningar - materiella och immateriella anläggningstillgångar Vid varje balansdag bedöms om det finns någon indikation på att en tillgångs värde är lägre än dess redovisade värde. Om en sådan indikation finns, beräknas tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet beräknas nuvärdet av de framtida kassaflöden som tillgången väntas ge upphov till i den löpande verksamheten samt när den avyttras eller utrangeras. Den diskonteringsränta som används är före skatt och återspeglar marknadsmässiga bedömningar av pengars tidsvärde och de risker som avser tillgången. En tidigare nedskrivning återförs endast om de skäl som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet vid den senaste nedskrivningen har förändrats.

11 11 (20) Leasing Alla leasingavtal redovisas som operationella leasingavtal. Operationella leasingavtal Leasingavgifterna enligt operationella leasingavtal, inklusive förhöjd förstagångshyra men exklusive utgifter för tjänster som försäkring och underhåll, redovisas som kostnad linjärt över leasingperioden. Varulager Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Därvid har inkuransrisk beaktats. Anskaffningsvärdet beräknas enligt först in- först ut- principen. I anskaffningsvärdet ingår förutom utgifter för inköp även utgifter för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick. Finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och skulder redovisas i enlighet med kapitel 11 (Finansiella instrument värderade utifrån anskaffningsvärdet) i BFNAR 2012:1. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när företaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när den avtalsenliga rätten till kassaflödet från tillgången har upphört eller reglerats. Detsamma gäller när de risker och fördelar som är förknippade med innehavet i allt väsentligt överförts till annan part och företaget inte längre har kontroll över den finansiella tillgången. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när den avtalade förpliktelsen fullgjorts eller upphört. Värdering av finansiella tillgångar Finansiella tillgångar värderas vid första redovisningstillfället till anskaffningsvärde, inklusive eventuella transaktionsutgifter som är direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. Finansiella omsättningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar och övriga fordringar som utgör omsättningstillgångar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Finansiella anläggningstillgångar värderas efter första redovisningstillfället till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Räntebärande finansiella tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. Vid värdering till lägsta värdets princip respektive vid bedömning av nedskrivningsbehov anses företagets finansiella instrument som innehas för riskspridning ingå i en värdepappersportfölj och värderas därför som en post. Värdering av finansiella skulder Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Utgifter som är direkt hänförliga till upptagande av lån korrigerar lånets anskaffningsvärde och periodiseras enligt effektivräntemetoden. Derivatinstrument med negativt värde och för vilka säkringsredovisning inte tillämpats redovisas som finansiella skulder och värderas till det belopp som för företaget är mest förmånligt om förpliktelsen regleras eller överlåts på balansdagen.

12 12 (20) Ersättningar till anställda Ersättningar till anställda efter avslutad anställning Klassificering Planer för ersättningar efter avslutad anställning klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda. Vid avgiftsbestämda planer betalas fastställda avgifter till ett annat företag, normalt ett försäkrings- företag, och har inte längre någon förpliktelse till den anställde när avgiften är betald. Storleken på den anställdes ersättningar efter avslutad anställning är beroende av de avgifter som har betalat och den kapitalavkastning som avgifterna ger. Vid förmånsbestämda planer har företaget en förpliktelse att lämna de överenskomna ersättningarna till nuvarande och tidigare anställda. Företaget bär i allt väsentligt dels risken att ersättningarna kommer att bli högre än förväntat (aktuariell risk), dels risken att avkastningen på tillgångarna avviker från förväntningarna (investeringsrisk). Investeringsrisk föreligger även om tillgångarna är överförda till ett annat företag. Djurens Rätt tillämpar avgiftsbestämd plan. Avgiftsbestämda planer Avgifterna för avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad. Obetalda avgifter redovisas som skuld. Skatter Föreningen är skattebefriad från inkomstskatt och betalar därför ej skatt på exempelvis realisationsvinster. Ändamålsbestämda medel I posten ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade gåvor och andra ändamålsbestämda medel. Se även eget kapital-rapporten. Donerade tillgångar Donerade tillgångar behäftade med särskilda villkor, redovisas som skuld inom eget kapital.

13 13 (20) Intäkter Det inflöde av ekonomiska fördelar som företaget erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas, med avdrag för rabatter. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i organisationen. Medlemsavgifter redovisas vid inbetalning från medlemmen och intäktsredovisas över den tidsperiod som avses. Årsbetalande medlemmars avgifter som inkommer efter den 15 sept gäller medlemskap nästkommande år varför de inte intäktsförs det året. Gåvor Gåvor och arv redovisas som huvudregel som intäkt när de erhålls. Gåvor i form av kontanter redovisas till nominelt belopp. Gåvor som utgörs av annat än kontanta medel värderas till marknadsvärdet vid gåvotillfället. För gåvor i form av fastigheter som inte hunnit avyttras före balansdagen anses taxeringsvärdet utgöra 75 procent av marknadsvärdet vid gåvotillfället. Bidrag Bidrag resovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget uppfyllts. Erhållna bidrag redovisas som skuld till dess villkoren för att erhålla bidraget uppfylls. Erhållna bidrag värderas till verkligt värde. Nettoomsättning Intäkt vid försäljning av varor redovisas normalt vid försäljningstillfället. Verksamhetens kostnader Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner: ändamålskostnader, insamlingskostnader, och administrationskostnader. Indelningen av den funktionsindelade resultaträkningen överensstämmer med de kostnadsbegrepp som används av Svensk Insamlingskontroll. Med ändamålskostnader avses kostnader som kan hänföras till föreningens ändamål enligt stadgarna. Insamlingskostnader avser huvudsakligen kostnader för att föreningen ska kunna samla in medel och generera externa intäkter. Administrationskostnader är främst kostnader som föreningen har för redovisning, medlemshantering, riksstämma och styrelse. Kostnader som är gemensamma för ändamåls-, insamlings-, och administrationsfunktionerna sk samkostnader, fördelas på respektive funktion enligt fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna uppdateras årligen. Kostnader bokförs normalt under det år de uppstår och i det fall faktura inte erhållits före bokslutsdagen så reserveras för kostnaden ifråga. I det fall föreningen har förpliktigat sig att utföra en viss åtgärd bokförs detta som en kostnad då motparten meddelats beslutet. Not 2 Uppskattningar och bedömningar Inga uppskattningar och bedömningar av betydelse föreligger.

14 14 (20) Not 3 Gåvor och bidrag Gåvor som redovisats i resultaträkningen Insamlade medel: Gåvor Arv Summa Gåvor som inte redovisats i resultaträkningen Annonsutrymme Google 195 Summa 195 Bidrag som redovisats som intäkt Offentliga bidrag: Lönebidrag Summa offentliga bidrag Summa bidrag Not 4 Övriga intäkter Deltagaravgifter riksstämma och kurser Övrigt

15 15 (20) Not 5 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer Medelantalet anställda varav varav 2014 män 2013 män Medelantalet anställda 25 24% 25 28% Könsfördelning bland styrelseledamöter och ledande befattningshavare Andel kvinnor Andel kvinnor Styrelsen 63% 63% Övriga ledande befattningshavare 60% 60% Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader, inklusive pensionskostnader Löner och ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnad) 1) (556) (576) 1) Av företagets pensionskostnader avser 44tkr organisationens styrelseordförande och verksamhetschef avseende 2 personer. Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda Förbunds- Övriga Förbunds- Övriga ordförande anställda ordförande anställda och kanslichef Löner och andra ersättningar Arbetet som ledamot i Djurens Rätts förbundsstyrelse är oavlönat. Av de löner och ersättningar som lämnats till övriga anställda avser tkr andra ledande befattningshavare än förbundsordförande och kanslichef. Ledningens löner är beräknade per tjänst. Dock omfattar inte tjänsterna enbart ledningsarbete. Ideellt arbete Under året har ca 150 personer arbetat ideellt för organisationen, framförallt i sommarturnéerna, men även som kontorsvolontärer. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen men antalet arbetstimmar uppgår totalt till ca Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG AB [Knut Heilborn, Fredrik Sjölander] Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget

16 16 (20) Not 6 Operationell leasing Leasingavtal där företaget är leasetagare Framtida minimileaseavgifter avseende icke uppsägningsbara operationella leasingavtal Inom ett år Mellan ett och fem år Räkenskapsårets kostnadsförda leasingavgifter Leasingavtalen gäller främst kontorslokaler men även kontorsmaskiner. Not 7 Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Utdelningar Realisationsresultat vid försäljningar Återföring av nedskrivningar Övrigt Not 8 Ränteintäkter och liknande resultatposter Ränteintäkter Övrigt

17 17 (20) Not 9 Balanserade utgifter för programvara Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Vid årets slut Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Not 10 Pågående nyanläggningar avseende installationer och förbättringsutgifter på annans fastighet Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut Not 11 Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Vid årets slut Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning på anskaffningsvärden -3-3 Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut - 3 Not 12 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Tillkommande tillgångar Avgående tillgångar Vid årets slut Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början -310 Under året återförda nedskrivningar 310 Vid årets slut Redovisat värde vid årets slut

18 18 (20) Specifikation av värdepapper Antal Redovisat Verkligt Aktier värde värde ABB LTD Atlas Copco A Autoliv AXIS BE group Bilia A Billerudkornäs Björn Borg Boliden Bulten Castellum Catella A Catella B Clas Ohlson Danske Bank Diös Fastigheter Doro Electrolux B Ericsson B Fabege Fastighet AB Balder Preferens Getinge B Handelsbanken A Handelsbanken B Hemfosa preferens Husqvarna A Husqvarna B Hyresfastigheter Holding III Hyresfastigheter Holding III (B) JM Klövern A Klövern B Klövern bta pref Lundbergföretagen B Lundin Mining AB Mekonomen NCC B Nobia NOKI OYJ SEK Nordea Renewable Energy Corp Sandvik SEB A SEB C Skanska B SKF B SSAB A Swedbank A Swedish Match Systemair Thule group Volvo B

19 19 (20) Övriga värdepapper Ekobanken Sparbrev, förfaller var 6e mån Ekobanken Spec.inlån Nordea Institutionell Kortränta Nordea likviditetsinvest Nordea Bostadsobligationsfond Nordea DNB Bank Nordea A Ekobanken andelar 1 1 Krav andelar SKIS andelar 2 2 Obligationsfond OMEGA Derivat ABB5A ATCOA5A BOLI5A LUMI5A NDA5A SAND5A SEBA5A SHBA5A SKAB5A SWEDA5A Not 13 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror Övriga poster Not 14 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Förutbetalda medlemsavgifter Upplupna personalkostnader Bidrag från ungdomsstyrelsen 296 Övriga poster

20

21