Lulebygdens Forskarförening. Luleå Stadshotell före och efter branden 1959

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lulebygdens Forskarförening. Luleå Stadshotell före och efter branden 1959"

Transkript

1 Lulebygdens Forskarförening Lulebygdens 1 orskarförening Medlemstidningen - Nr 85 - Sept 2014 Luleå Stadshotell före och efter branden 1959 Innehåll: Ordförandes spalt, sid 2; Stadshotellet brinner 1959, sid 3; Båten Iris, sid 3; Kyrkorna i Luleå älvdal sid 4; Ångfärjan Trafik del II, sid 5-7; Storätaren Fahle del II, sid 8; Spontanträff med släkting, sid 8; Kursutvärdering, sid 9; Bokrecencion sid 9; Stövlarna sid 10-11; Lunchpriser sid 11; Förbrända hemman på 1600-talet, sid 12; Stora ovädret 1934; Rörmokare och poet, sid 14-15; Styrelse och adressuppgifter, sid 16;

2 2 Lulebygdens Forskarförening Ordförandes spalt Lulebygdens Forskarförening är en ideell förening som drivs enbart av ideella krafter. Vi verkar för att höja intresset för - och att underlätta släkt och bygdeforskning i framförallt Lulebygden men också hela Norrbottens län. I samarbete med biblioteket i Luleå ser vi till att ständigt komplettera med nytt utsläppt material - och i vår lokal tillgängliggöra allt som kan önskas för Din forskning. I lokalen finns även mikrokort från finska Tornedalen samt delar från Västerbotten. Nu när vi närmar oss slutet på sommaren så känns det spännande att åter börja planera för det avsnitt i släktforskningen som jag avser att ge mig in i under hösten och vintern. Vid den här tidpunkten så måste man också summera lite av den sommar som vi haft hittills. Alla tror jag att vi tycker den har varit otroligt på många vis. Det var en märklig känsla att möta en midsommarafton då temperaturen låg nära julaftonens temperatur och lämplig klädsel var fleecejacka, långkalsonger och lovikkavantar. Då kändes det inte att vi skulle få den fortsättning som vi har fått, jag tror att det är väldigt många som liksom jag har njutit och glatt sig åt den värme som varit. Vi får hoppas på att den höst som kommer skall bli lika bra som den senaste delen av sommaren. En sådan här sommar med så varierande vädertyper leder till en djupare frågeställning om det vi ser är naturliga variationer i vädret eller är det ett resultat av ett klimatomslag? Jag vill hälsa samtliga medlemmar välkomna till Vi hjälps åt... Vi är tacksamma för all hjälp och stöd vi kan få av Er medlemmar, exempelvis med städning i lokalen, när och där det behövs, serveringshjälp vid träffar, etikettering av tidningen inför utskick, förslag till aktiviteter etc. - och förstås, öppethållande av lokalen när Ni är där under vardagar! Vi tar också tacksamt emot bidrag till vår bokhylla, gärna böcker med anknytning till Norrbotten. Hör av Er... till föreningen med förslag eller erbjudande om tjänst som kan utföras av Dig nu eller senare, vid enstaka eller flera tillfällen. Ring, maila, posta eller lämna meddelande i den gröna brevlådan inne i lokalen när Du är där, så noterar vi och hör vi av oss till Dig när din insats behövs. Kontaktuppgifter finns i tidningen, hemsidan och anslagstavlan. Tid för släktforskning en ny forskarsäsong. Jag vill påminna om de resurser som finns i vår föreningslokal. Här finns det tillgång till värdefullt material i form av filmrullar, böcker och medlemstidningar från andra föreningar. Ett material som kanske inte är tillgängligt när forskningen sker hemma framför datorn. Sedan kan föreningslokalen erbjuda en social samvaro med andra forskare och som kan ge värdefulla tips om man fastnar i sin forskning. Ni som är intresserade att utveckla Er släktforskning och lära Er mer, håll ögonen på vår hemsida där det kommer att komma information om eventuella kurser både för nybörjare och fortsättningskurser. Men framför allt om Ni är intresserade av någon form av utbildning så hör av Er till någon i styrelsen, kontaktuppgifter hittar Ni också på hemsidan. Detta med att hålla ögonen på hemsidan vill jag också rekommendera för att Ni på ett bra sätt skall få reda på övrig verksamhet i föreningen. Eilert Forskarlokalens öppettider Torsdagar kl september - maj är lokalen bemannad På plats finns alltid en representant för styrelsen för att svara på frågor om nycklar, USB minnen m.m samt att i möjligaste mån hjälpa till i forskningen. Materialet i forskarsalen utökas ständigt! Utöver mikrokort och film finns renskrifter, böcker, ett 15-tal läsapparater, datorer fyllda med sökbara databaser (CD äv. för hela och andra delar av landet) etc. Det är förstås möjligt att hos oss forska i andra landsdelar genom dem datorer med ArkivDigital, som finns i lokalen. Ansvarig utgivare: Sture Karlsson, Redaktör: Jerry Grahn,

3 På kvällen den 7 september 1959 startade branden på stadshotellet i Luleå. Branden var den största branden i Luleå sedan den stora stadsbranden Branden började på vinden på fjärde våningen i ett madrassförråd. Det var två småpojkar som hade lekt där och grillat korv. Det tog eld i en madrass, men de lyckades släcka branden med vatten. Men elden låg och pyrde och utlöstes senare till en storbrand. Hela den stora vinden blev totalt utbränd och delar av tredje våningen skadades också svårt. Lulebygdens Forskarförening Stadshotellet brinner 3 Festivitetssalen räddades Brandkåren jobbade hårt med att begränsa elden och lyckades bland annat till stora delar rädda festivitetssalen. Kristallkronorna lyckades man rädda genom att snabbt plocka ned dem. Ekgolvet i festivitetssalen räddades från att vattenskadas tack vara att brandchefen beordrade att man skulle köra dit spån från Gäddvikssågen. Spånet ströddes ut på golvet och sög upp allt vatten. Efter branden byggdes hotellet delvis om. Tinnarna och tornen ersattes aldrig. Vindsvåningen byggdes om till en fjärde våning med hotellrum och övriga delar som brandskadades renoverades. JG Skönheten Iris I slutet av 1800-talet begärde Ersnäs bybor inrättandet av en farled med 9-10 fots djup upp till den sk. Ersnäs storbro. Länstyrelsen gav sin tillstyrkan och intygade att en ångbåtsled nära kustlandsvägen skulle vara till stort gagn. Sålunda kunde byborna glädja sig åt att få se någon av de mindre kustångarna hos sig. I början av 1900-talet när bönderna började tycka att resorna med häst till Luleå var långa och tröttsamma började ångbåtsförbindelserna att ta fart på allvar. Iris var en stilig skinande vit vacker båt med salong under däck som gjorde dagliga turer till Luleå från. Dålabryggan i Svartskatan där bönderna byggt en stenkaj. Om kvällarna var det ständiga nöjet att gå tillkajen och titta när båten kom. Folk och varor lastades och lossades, handlarna var där med sina hästar och hämtade varor. En del gubbar var uppåt värre ety brännvinet var billigt. Med tiden gjorde bilarna sin entre och i takt med detta blev så småningom båttrafiken olönsam. Kustlandsvägen eller som den nu heter E:4:an har alltid gått genom byn och i sammanhanget kan påpekas att det under några hundra år även fanns ett gästgiveri. Bilden av båten är tagen omkring Båten byggd i Finland 1908 skrotades november Uppgifterna ur Evert Erikssons bok Mörön. JG

4 4 Lulebygdens Forskarförening Kyrkorna i Luleå älvdal Får man tro traditionen skall det ha legat tre kapell i Luleå älvdal. Vad vet man då om dessa? Olle Malmstens berättelse från 1987 Det äldsta skall ha legat i Heden. Nils Hackzell anger i sin beskrivning över Luleå socken att ännu 1731, kunde spara rester av både helgedomen och prästgården. Kapellet skulle ha varit en mindre byggnad och var till för att lapparna skulle få sin gudstjänst. Men man kan fråga sig om detta stämmer att det skulle vara det äldsta? Jag tror att det äldsta låg i Sävast som måste ha till kommit c:a 1330 strax efter det förläningen till ärkebiskop OLOF Johan Ingemarsson, Nils Fartegnsson och Peter Unge kommit till stånd. Hur är det då med Heden, det framkommer ju inte i någon prästlängd, att det skulle finnas någon präst här uppe, men det har det gjort. Hulpets säger att det var tillfälliga gudtjänster i Heden och jag vet att troligen lappmissionären Robert de Gray, som på 1600-talet bodde i Svartbyn, var den som höll gudtjänst med lapparna. Han finns inte omnämnd i något herdaminne, men man kan hitta honom i mantalslängderna för Svartbyn. Därav den s.k. Robbgården och Robb-Malin. Robert de Gray flyttade till Piteå där han avled, han hade en hustru som överlevde honom och som också dog i Piteå. Robert kom till Piteå Mötet den 1 augusti 1374 skall enligt mitt förmenande hållits på Lulo prestbol i Sävast. Försvarsskansarna i Sävast har säkerligen tillkommit i saraband med kapellets byggnad c:a Någon gång efter 1327 börjades det att byggas försvarsanläggningar på den Ö, som sedermera kyrkan uppfördes på. Jag kan nämna att det till Mattisberget var 650 meter vatten, till Rutvikslandet 750 meter vatten och till Bälinge c:a 2000 meter vatten och Lule älvs utlopp gick norr om Gammelstad och ut via Gammelstadsfjärden och Björsbyn testamenterade ju Sveald sin egendom till kyrkan, man skall veta att det inte var mycket av Rutvik över vatten, och jag antar att den holme som kyrkan kom att byggas på kom från Sevalds testamente och bildade grundstommen till prästbordet. Allt eftersom landet höjde sig blev Kyrkholmen landfast först med Kalvholmen och omkring 1400 med Brändö, den nusvarande Karlsvikheden. Någon gång efter 1374 påbörjades det säkert att byggas ett mindre träkapell, som sedan användes under tiden den nuvarande kyrkan byggdes. Den har troligen påbörjats någon gång i slutet på 1300-talet eller i början på 1400-talet. Vad omfattade Svealds testamente, det kan ju inte ha varit mycket i Rutvik och man har aldrig hört talas om kyrkojord i Rutvik, utan det var Kyrkoholmen, Kalvholmen delar av Brändön och kyrkohemmanet i Sunderbyn samt några öar ute i skärgården utanför nuvarande Luleå. Beträffande kapellet i Sävast så uppger ju prosten i Luleå, Andreas Canut 1634 i ett brev att det skall ha funnits ett kapell tremil längre in efter älven. Man kan fråga sig varför kyrkan i Sävast försvann, det finns ju en tradition om ett par drabbningar i Luleå älvdal, men intet av dessa går att bevisa. Förstörelsen av kyrkan i Sävast bör ha skett omkring Man har för övrigt vid de senaste årens byggnation i Sävast hittat en del benrester som tros vara från den gamla kyrkogården. VEM TROR DU ATT DU ÄR? Börja släktforska med - Lulebygdens Forskarförening Är det länge sedan Du har släktforskat så är detta ett lämpligt tillfälle att förkovra dig. Har Du släktingar, eller bekanta, som funderar på att släktforska. Tipsa dem eller överraska dem med en kurs som present. Kurs i Släktforskning - Onsdagar Start: 1 oktober Kurslängd: 30 timmar - Avgift: 850 kr Intresseanmälan: Mer info på vår Hemsida:

5 Lulebygdens Forskarförening 5 Ångfärjan Trafik II Fortsättning av Gunnar Lindgren Det blev allt dyrare att driva färjan. Färjdriften var ingen billig affär för de båda kommuner, Luleå stad och Nederluleå, som skulle svara för driften. Framför allt var det staden som stod för kostnaderna togs avgiften bort. Den hade varit tämligen konstant över åren och svarade ungefär mot utgifterna. År 1930 var stadens inkomster kr. Under den långa brodebatten, som sägs ha börjat med ett förslag redan på 1860-talet, väcktes många idéer om hur färjtrafiken skulle skötas. Hamnkapten Hjalmar Falkland ville i mitten på 1920-talet att man skulle anlägga en linfärja, men den idén föll snabbt på grund av det långa avståndet mellan stränderna. Kriget stoppade Bergnäsbron En ny och större ångfärja var också på tapeten, bland annat som ett alternativ om bro vid Gäddvik föredrogs. Det var först 1927 som något konkret i brofrågan gjordes i form av en motion till Luleå stadsfullmäktige. Stadsfullmäktiges ordförande 1930 Axel Nilsson tog upp tanken på att staten skulle låta uppföra en bro, helt bekostad av bilskattemedel, som man gjort i Kalix. Att skaffa en ny färja skulle mer än fördubbla driftskostnaden för Luleå stad, och den lösningen avvisade också staden, som skulle bli ensam med driftsfinansieringen om Gäddviksbro byggdes. År 1932 fattade fullmäktige beslut om att bro skulle byggas. Sju år senare var allt klart för ett definitivt beslut i riksdagen, men kriget kom emellan och spelade broförespråkarna i Gäddvik i händerna. Av militära skäl måste en bro snabbt byggas över älven söder om Boden och det blev i Gäddvik, där avståndet mellan stränderna var kortast. Ett mått på hur omfattande färjtrafiken kunde vara ett år under andra världskriget är följande: År 1942 transporterades fotgängare, hästskjutsar, cyklar, personbilar, lastbilar, bussar och 330 släpvagnar. Ordinarie turer var och extraturer Siffrorna 1937 var: fotgängare, cyklar och lättviktsmotorcyklar, hästfordon, personbilar och motorcyklar, lastbilar, bussar och släpvagnar. Avgiftsfritt efter 1938 När ångfärjan ersatte roddfärjan ändrades inte avgifterna. Men med tiden skedde smärre justeringar och turlistan 1906 ger vid handen att en heltäckt vagn med skjutsbonde och två hästar betingade 75 öre för överfart. Tvåhjuligt fordon med skjutsbonde och häst kostade nu bara 30 öre, medan en lastvagn med skjutsbonde och två hästar kostade 60 öre. En bryggarvagn kostade lika mycket. Nu hade också cykeln kommit med på ett hörn - 5 öre - och speciella barnbiljetter hade tillkommit - 5 öre även för dem. Enkel resa för vuxen kostade 10 öre. År 1918 hade bilen på allvar kommit med i bilden. För stora personbilar var avgiften 75 öre, för små 50 öre. En krona kostade det för en stor lastbil med lass, 75 öre utan lass. För fångskjutsar och tågande trupp exempelvis utgick ingen avgift och likaså åkte ämbetsmän gratis på sina tjänsteresor. Några större avvikelser från denna prislista blev det inte under årens lopp. År 1938 när avgiften togs bort kostade det exempelvis fortfarande 10 öre för en person, 5 öre för barn. Fahles timmerstock Historier av allehanda slag har naturligtvis florerat kring färjtrafiken. Redan i dess begynnelse kom historien om Fahle Holmgren i svang, storätaren som i en måltid kunde äta 100 ägg och skölja ned det hela med en hink svagdricka. Han kom gående ned mot färjstället i Luleå, där några timmermän var sysselsatta med byggandet av kajanläggningen för den nya ångfärjan, som snart skulle tas i bruk. Fahle brukade försörja sig med vedhuggning hos stadens burgnare familjer och man såg honom ofta komma bärande ett knippe famnved över skuldrorna för att sparas till vinterns behov av bränsle. Han beskådade timmermännens arbete, och till slut kom han med en försynt begäran att få ta med sig hem ett par av de stockändar, som blivit över vid timringen. Då flög en ingivelse i timmerbasen. Han lovade Fahle en hel stock. Under förutsättning att han själv kunde ta den på sina axlar och sen bära den hem utan att vila och utan att lägga ifrån sig stocken. Fahle valde begrundande ut en stor stock, fick den så småningom under stor möda på År 1945 tog riksdagen beslutet om Bergnäsbron men först 1949 gav regeringen efter många uppvaktningar och manifestationer tillstånd till brobygget, som sedan stod färdigt att invigas den 6 juli Ångfärjan gjorde samtidigt sin sista vemodiga resa med passagerare mellan Bergnäset och Luleå.

6 6 Lulebygdens Forskarförening sin rygg och började, starkt framåtlutad, vandringen hemåt. Den lutande ställningen var härvid Fahle till stor hjälp, ity att han alltid gick med överkroppen i vinkel och endast med möda kunde räta upp sin rygg. Med en timmerman som kontrollant stönade Fahle i väg, ginade över stadsparken, och följde sedan Storgatan ned till korsningen mot Kungsgatan, där han strax bakom Bomans snickeri hade sin stuga. Denna sista bit våndades han märkbart och knäna ville vika sig under honom. Men till slut var han i alla fall framme vid sin gård och kunde kasta den vrånga bördan ifrån sig. Tystnaden från de många ungar och gatuvandrare, som följt honom på senare delen av hans mödosamma väg tolkade mer än väl deras beundran för hans uthållighet. Annars var Fahle ständigt och jämt utsatt för alla pojkars påfund, lite bakom flötet som han ansågs vara. befäl. De påstods ha ockuperat färjan vid något tillfälle och begett sig ut på en nattlig extratur på fjärden. Det är inte sant, säger Gunnar Johansson, färjstyrman, som fortfarande är i livet och bara har goda ord att säga om de amerikanska gästerna. Kompassjustering väckte undran Skrönan kan ha emanerat från ett tillfälle då Trafik en natt i juli 1945 justerade kompassen. Detta gjorde trafikmedlet i fråga ute på Södra Stadsfjärden där dess underliga manövrer väckte åtskillig uppmärksamhet. Polis och vanligt folk strömmade till - men skingrades när man fick förklaringen. Ombord befann sig enligt Kuriren till yttermera visso också hamnkapten Åke Andersson, som säkerligen kunde sina saker och syntes handla med sextant och andra sjömansmässiga manicker med tillförlitlig säkerhet.- Den tragiska olycka som blev avgörande för anskaffandet av en ångfärja skildrades i Norrbottens -Kuriren Färjan från år Lägg märke till unionsflaggan Befälhavarna Färjans historia är naturligtvis även dess befälhavares. Den förste var A R Haller ( ), som varit befälhavare på Ångermanälven, han följdes av Erik Sjölander ( ), Alfred Åström ( ), Johan Landström ( ) och Filip Nordgren ( ). Som styrmän fungerade även några av däckskarlarna som Lars Wikström och Gunnar Johansson. Det var inte lätt att manövrera färjan med sin stora överbyggnad, vilken fungerade som mäktigt vindfång, över sundet. Särskilt svårt var det när det stormade från nordväst och man samtidigt skulle beräkna den avdrift som strömmen åstadkom. Någon gång brakade man in i pirarmarna, men då var det tillfälliga skeppare. En försökte inte mindre än sex gånger innan det lyckades. En annan var så nervös att han lät ångvisslan jaga bort måsar, som irriterade honom. De lyckades också väl med att klara av bråkstakar och besvärliga passagerare av annan sort. Det har berättats skrönor, bland annat om de amerikanska flygare som låg förlagda på Kallax under krigsslutet under den legendariske Bernt Balchens Färjan hade också en annan uppgift, nämligen att fungera som flodspruta. Det skedde vid flera tillfällen. Sprutan påstås ha varit så stark, att det fordrades minst tre man att hålla slangen så den inte slängde vid fullt pådrag. Den anslöts till ångmaskinen och lämnade en vattenmängd på liter i minuten. Det var två slangar med samma kopplingsanordning som Luleå stads ångspruta på sin tid. Trafik som brandbekämpare Vid Altappens brand 1908 fick färjans spruta göra ordentlig med fruktlös tjänst, och under tiden åkte den gamla roddfärjan i sjön för att klara hästskjutsarna mellan staden och Bergnäset. Veterligen var detta sista gången roddfärjan var i bruk den var så gisten att den inte kunde brukas förrän den legat i vatten ett bra tag. För övrigt roddes passagerarna över i småbåtar under den tid färjan låg vid Altappen och sprutade. Färjan fick gripa in vid en miljonbrand i Karlshälls trämassefabrik Den gjorde en stor insats vid ett brinnande magasin vid Kolbolaget 1925 och deltog när det stora bostads-

7 huset på Stensborg brann Kanske den gjorde sin största insats under den stora skogsbranden över Kallaxheden 1939, då den låg i Lulviken och bidrog till att Hamnholmen räddades. Och färjan, vart tog den vägen sen då? Jo, den slutade antagligen sina dagar i muddringens tjänst. Den såldes till Skellefteå, där den försågs med grävskopa och alltså förvandlades till mudderverk. Idag är det svårt att se att det funnits färjtrafik över älven. Det enda som återstår är den tjänstebostad som byggdes för färjbefälhavaren i korsningen av Älvgatan och Repslagaregatan. Huset flyttades för en hel del år sedan ett litet stycke upp efter gatan till Repslagaregatan 9 B. Den tragiska olycka som blev avgörande för anskaffandet av en ångfärja skildrades så här i Norrbottens-Kuriren den 27 september Färjan sjönk En man i djupet. En beklaglig olyckshändelse, som kostade en människa lifvet och hade kunnat kräfva sex andra människolif, inträffade strax före kl. 10 i dag på morgonen. En af färjorna, som förmedla trafiken mellan Bergnäset och staden, skulle öfver till stadssidan. I färjan befann sig förutom roddkarlarne fem personer och tre hästar jämte tvänne åkdon och ett mindre Lulebygdens Forskarförening hölass. När färjan hunnit midt på älven, kom ångaren Ingrid för birusande,efterlämnande häftiga svallvågor, af hvilka färjan försattes i gungning. En af hästarne blef häraf skrämd och började, oroad som han var, att stegra sig i den trånga farkosten. Under försöken att lugna djuret och den villervalla, som därvid uppstod, började färjan taga in vatten, och hårdt lastad som den var, dröjde det ej länge förrän den sjönk under passagerarnas fötter. Inom ett ögonblick lågo alla i vattnet. Hästarna summo mot stranden, men för de nödställda människorna fanns ej annan råd än att, fastklängda vid den flytande höskrindan, söka hålla sig uppe i det längsta. Det ruskiga haveriet hade dock observerats, och en båt stack genast ut från Bergnäsets färjställe och rodde mot den plats, där de olyckliga kämpade för lifvet. Äfven ångarena Gellivara och Axel styrde skyndsamt ut mot olycksplatsen för att bistå de nödställda. När ändtligen hjälpen anlände och allt hvad räddas kunde var i säkerhet, befanns det, sorgligt nog, att en af passagerarne funnit sin graf i djupet. Det var soldatsonen Emil Häll från Antnäs, som på detta tragiska sätt fick offra lifvet. Det var soldatsonen Emil Häll från Antnäs, som på detta tragiska sätt fick offra lifvet. Lansering av Sveriges dödbok I samband med släktforskardagarna i Karlstad den augusti lanserades den nya versionen av Sveriges dödbok. Ur Norrbottens Kuriren 1882 Frågan om en färja mellan Bergnäset och staden förekom hos hrr stadsfullmäktige i onsdags. Den kommitté som skulle utreda hwilketdera wore fördelaktigare: en ångfärja eller dubbel uppsättning af färjstugor, materiel och personal, hade ansett att frågan om ångfärjans anskaffande borde anstå till dess den nya, rakare wägen mellan staden och Persön blefwe färdig. En ångfärjas anskaffande skulle kräfwa 15 à 20 tusen kronor och dess underhåll och skötsel sedan kr om året, hwadan det nu wore fördelaktigare att snart anskaffa dubbel uppsättning af färjor och båtar och anställa en färjkarl till, för hwars räkning ny färjstuga uppfördes på östra sidan af färjleden eller å stadens område. Stadsfullmäktige biföllo detta förslag 7 DVD-skivan Sveriges dödbok har utökats med 1 miljon nya poster för åren och cirka poster har tillkommit för åren DVD-skivan finns att köpa i Rötterbokhandeln (www. rotterbokhandeln.se) fr.o.m. den 1 september. Priset är 600 kr. För medlem i medlemsförening hos Sveriges Släktforskarförbund är priset 500 kr. Frakt och emballage tillkommer med 29 kr. (Lulebygdens forskarförening är inte medlem i Sveriges Släktforskarförbund).

8 8 Lulebygdens Forskarförening Fahle del II Fahle född, utom äktenskap, Fahle på väg till tryckeriet ~1900 Fahle var på sin tid en av stadens mest originella personer och otaliga historier cirkulerade om honom. Fahle hade en stor och kraftig kroppshydda och han anlitades ibland för många tyngre göromål. Hans karaktäristiska framåtlutande gångart med ena armen på ryggen, var lätt att känna igen bland stadens invånare. Fahle försörjde sig med bl a vedsågning och vedhuggning i lulebornas vedbodar. I stadshotellets kök var han en trägen besökare och där fick han ta för sig av hotellets överblivna mat. Ofta gick han runt om i stan och plockade upp ved och koksstycken som fallit av något lass. I övrigt var han en helt oförarglig person som inte gjorde någon förnär. Fahle bodde i en liten stuga mellan Bergboms och Bomans hus. Från Köpmanagatan intill Bergboms hus gick en smal grändliknande väg, på lulemål fätån d v s en fä-stig, som ledde till Fahles bostad , Innansjön, Burträsk församling, Västerbotten. Modern var Magdalena Johanna Pehrsdotter, Modern gifter sig så småningom med Olof Gustaf Holmgren , och ger därmed Fahle efternamnet Holmgren. Hans mamma dör Fahle blir alltså moderlös vid 17 års ålder. Vid folkräkningen 1870 och 1880 är hemorten Jeppnästjernliden och han benäms Lösdrivare /Skolbarn har han flyttat, hemort beskrivs som Qvarstående obefintlige sedan Det visar sig att han nu är skriven i Luleå som ensamstående arbetare gifter sig Fahle med Josefina Rönnqvist f Äktenskapet håller till är han skriven i Luleå Domkyrkoförsamling, kvarteret Laxen. Fahle dör i en ålder av 67 år. Det sägs bland annat att han en tid skötte kaptrissan vid Norrbottens bryggeri vid Norra Strandgatan. Där fick han mat så mycket han orkade med som sen sköljdes ner med en kagge svagdricka. Under arbetet med kaptrissan råkade han såga av sig ett par fingrar och var sedan oförmögen att sköta jobbet med kaptrissan. Fahle som pressdragare Fahle blev sedan pressdragare hos Hallmans & Helins tryckeri i gamla Folkets hus lokaler i hörnet av Sandviksgatan och Skomakargatan. I många år arbetade han som pressdragare i Norrbottens-Kurirens tryckeri i slutet av 1800-talet. JG Fotnot: Snällpressen tillsammans med det nya papperet som tillverkades av trämassa och därmed var billigare räknas in i det som brukar kallas för pressens andra tekniska revolution. Tryckpressen drogs för hand, med hjälp av ett stort svänghjul. Christer Öbergs Spontanträff med amerikansk släkting Den 11 juli 2014 sökte jag på efter min frus farfars farfars bror Erik Abraham Sundström ( ) som 1882 emigrerade med sin andra fru och deras fyra barn. De lämnade Alvik och kom till Algona, Kossuth i Iowa. Jag hade sökt och hittat en del uppgifter om dem för några år sedan och orsaken till att jag gjorde detta just nu, var att vi träffade släktingar som bor på den gamla släktgården i Långnäs ( Mitjel ). Den gemensamma förfadern är Abraham Sundström ( ). Nu hittade jag ett nyupplagt familjeträd som kring hennes svenska släkt gick vidare med sonen Augus t ( ) och möjligheten att kontakta hans barnbarn Janet Sundstrom Taylor (f. 1952) i Missouri. Redan senare samma dag fick jag svar från Janet där hon skrev att hon började forskaeftersom hon planerade en trip till Stockholm med sin make Doyle juli, dvs. om tre dagar! Janet och Doyle befann sig då redan i Irland där hennes syster medverkade i kören Mark Twain Chorale. Sedan skulle Janet och maken resa vidare med en grupp från Missouri till Stockholm. Vi har länge tänkt köra bil ner till Stockholm med våra två barn och bestämde oss ganska snabbt för att göra denna resa nu och träffa Janet (som är en fyrmänning till min fru Helenas far) och Doyle. Vi skrev och frågade om dem skulle ha möjlighet att träffa oss, vilket dem kunde och vi bestämde att träffas på restaurangen Under Kastanjen i Gamla stan kl. 12. Janet skrev att de uppskattade vår långa resa för att träffas och göra deras visit i Stockholm så speciell, en möjlighet som inte händer så ofta. >>>>>>>>>>> <<<<<<<<<<<

9 >>>>>>>> <<<<<<<< Tänk att få kontakt med en släkting på väg till Sverige, landet som hennes farfars föräldrar lämnade för 132 år sedan! Bild f.v: Doyle, Helena, Christer, Janet, Anton och Isabelle Kursutvärdering ht 2013 Lulebygdens Forskarförening Bokrecension Eva Ericsson Klang har gett ut en angelägen ungdomsbok som även vuxna har stor behållning av att läsa.. Den handlar om mobbning och hur den kan bearbetas och motarbetas. Boken heter Kalle är mobbad aktionsgruppen ingriper. Målgruppen är ungdomar mellan 12 och 17 år. Den påhittade handlingen är förlagd till Luleå. Tre pojkar i årskurs åtta är huvudpersoner: Kalle som blir mobbad, Klas som är den mest aktive av mobbarna och Viktor, som på olika sätt försöker stötta Kalle och som tillsammans med en kamrat försöker få slut på mobbningen.. Vi får följa alla tre och på nära håll se deras olika utveckling under skolåret. Frågeställningar (Antal svar:11) Total poäng 1 Vilket omdöme vill du ge studiecirkeln som helhet? 11 5,0 2 Vad anser du om svårighetsgraden? 8 3 3,3 3 Vad anser du om tempot? 11 3,0 4 Vad anser du om cirkelledarnas förmåga att lära ut? 11 5,0 5 Vad anser du om cirkelledarnas kunskap i ämnet? 11 5,0 6 Vad anser du om studiecirkelns upplägg (innehåll, arbetssätt 4 7 4,6 etc.)? 7 Vad anser du om studiecirkelmaterialet? 4 7 4,6 8 Anser du att studiecirkeln var värd sitt pris? ,9 9 Har dina kontakter med LFf inför och under studiecirkeln gett dig 11 5,0 ett gott intryck av föreningen? 10 Anser du att kurslokalerna ligger bra till och är lätta att ta sig till? ,0 11 Anser du att kurslokalerna är trivsamma? 9 2 4,2 12 Hur fick du information om studiecirkeln du gått? Via LFf:s hemsida 2 Annons i dagspress 1 Via bekanta/kollegor 2 Jag tog själv kontakt 5 Via medlemstidningen 1 Övriga kommentarer: -Parkeringsmöjligheterna är dåliga i närheten av kurslokalerna; -Komplettera m lista över litteraturtips; -Kursen har gjort mig mycket intresserad av att fortsätta; Trivsamt; 13 Bra med flera kursledare; -Mycket bra kurs med kunniga personer; Bra material; Tack för all hjälp!; Bra med repetition; -Bra och lärorika konkreta fall som gav mycket; Bra info om vilka kyrkböcker som finns. av Leif Larsson Eva Ericsson Klang född i Överkalix men Luleåbo sedan lång tid. Hon var en av författarna till dokumentärboken Morjärvmannen, som handlar om hennes far som oskyldig anklagades för spioneri Boken om mobbningen är hennes första ungdomsbok och hennes första skönlitterära bok. Ämnet är ständigt aktuellt och författaren har ofta upprörts av tidningsartiklar i ämnet. Det material som hon då samlade har legat till grund för boken, som förhoppningsvis kommer att användas i skolorna som ett engagerande diskussionsunderlag. Glöm inte att kolla föreningens hemsida då och då. Där hittar du uppgifter som inte tidningen kan förmedla. Till exempel alla aktuella uppgifter. Bidrag till Julius Sundströms Minnesfond Förvaltas av: Lulebygdens Forskarförening Plusgirokonto: Stipendiegruppen/Lulebygdens Forskarförening Gerd Olovsson, Tel Anders Sandström, Tel FONUS kan förmedla telegram

10 10 Lulebygdens Forskarförening Stövlarna En berättelse om hur det var att föda barn för 100 år sedan. Berättare Gunnar Johansson, son till hinkbäraren Enar. Försommaren 1918 i Långsel, Råneå socken. Hela familjen är samlad. 20 åriga Elin, dottern Den strapatsrika vägen efter Mor Anna säger: i huset, väntar sitt första barn. läkare: - Vi måste få hit en doktor. Hon - 7 km gångstig har haft värkar i tre dagar, men nu - 3,5 km rodd har dom upphört. Elin kommer - 3 km gångstig att dö, hon är för trång. - 1 km rodd Efter en lång diskussion utsågs - 2 km gångstig mågen på gården, Gerhard, att - 2 km rodd. hämta doktorn. Han var den Enkel väg! raskaste karlen av dem alla. Med lämplig utrustning startade han tvåmilapromenaden till Avafors. Väl framme i Avafors gick han in på järnvägsstationen och begärde att få ringa till Boden. Telefonen var den enda och linjen gick till stationen i Boden. - Här är det bara jag som ringer!, sa den barske stinsen. - Det gäller liv eller död,sa Gerhard. - Det spelar ingen roll här är det bara SJ som ringer! Den desperate Gerhard tar telefonen. Nu ringer jag. Efter mycket besvär når Gerhard doktorn på BB i Boden, denne frågar: - Har ni inga gummor i byn, sånt brukar dom klara. Gerhard förklarar läget och efter långt funderande säger doktorn: - Jag måste nog komma. Efter några timmar anländer doktorn med tåget till Avafors station. Gerhard hälsar, tar fram ett par stövlar ur ryggsäcken och säger: - Du måste nog ta på dom här, för vi ska färdas långt och det är lite blött. - Aldrig, svarar doktorn. - Ja, ja. Då går vi, säger Gerhard. Avafors stationsbyggnad Färden Så här gick färden. Avafors Hovlös (7 km gångstig). Hovlös Strandforssel (3,5 km rodd). Strandforssel - Forshed (3 km gång). Ytterligare 1 km rodd, därefter 2 km gångstig. Till sist 2 km rodd över Långselet.

11 En fortfarande irriterad doktor stiger in i ett fullsatt kök. - Vad är det här för pjosk, sånt här måste ni väl klara?. - Nää hon är för trång, svarar mor Anna. Doktorn går in i kammaren, men efter en stund kommer han ut i köket. - Varmt vatten. Det finns här, säger mor Anna. - Jag vill vara ensam nu, men du skall komma med mig, säger doktorn och pekar på Elins äldre syster Elina. I kammaren sätter doktorn upp ett lakan tvärs över sängen och instruerar Elina att hålla hårt om sin systers huvud och axlar och om möjligt över Elins öron. I köket är alla församlade. Husfadern Johannes, husmor Anna, söner, döttrar, mågar, grannfrun Matilda, gamle drängen samt två pigor. Dom enda som är glada är de 1,5 år gamla tvillingsflickorna som leker på golvet. Elins man Edvard sitter på en stol vid dörren, hopsjunken av oro och brist på sömn. Johannes sitter vid bordsändan, han har postillan och psalmboken nära till. Inga babybarn?-skrik hörs från kammaren, någon frågar om detta. Anna skakar på huvudet hon vet. Efter en lång stund, en evighet tycker många, kommer doktorn ut genom kammardörren, rullar ned skjortärmarna, titta sig omkring och säger: - Finns det någon modig man här? Artonårige Enar reser sig. - Vad skall jag göra? Du ska bära ut den här hinken! Över hinken ligger det en handuk. Enar tar hinken, vid dörren stannar han och ser på pappa Johannes, som nickar. Han håller psalmboken i handen. Elina kommer mycket blek in i köket och säger: - Hon sover. Doktorn kommer också in, färdigklädd och med väskan i handen. - Vi har mat, ni måste äta innan ni går tillbaka, säger Anna Lulebygdens Forskarförening Doktorn sitter länge vid bordet innan han börjar äta. Han stöder armbågarna mot bordet, händerna rakt upp, ser på händerna och säger tyst: - Usch, jag känner mig som en mördare. Efter måltiden avtackas doktorn, vid dörren står Edvard, tar i hand och tackar. - Vem är du, frågar doktorn. - Min fru, säger Edvard och nickar mot kammaren. - Kan hon..?, frågar Edvard. - Javisst, lycka till. Ute på bron står Gerhard klar att följa doktorn tillbaka till Avafors. Från skogen kommer Enar med spade och en tom hink. Doktorn säger till Gerhard: - Var har du stövlarna? När dom passerar stugknuten hör dom Johannes ta upp en psalm, Härlig är jorden. Elin fick senare fyra barn, utan större problem. Långsel 1926 Sittande Johannes och Anna Johansson,med son Enar och dotter Ester, samt barnbarnet Sixten Huvudpersonen Elin med maken Edvard Törkvist Lunchpriser då och nu av Arnold Lagerfjärd Priserna för en lunch har stigit väldigt i krontal räknat genom åren. En del beror på inflationen, en del på skatt och andra saker. I Boden kostade lunchmaten i mitten av 1960-talet 2-3 kronor, ofta genom köp av kuponghäften. På sensommaren 1966 kom jag att vikariera för chefskronofogden i Kiruna. Nära kontoret fanns en restaurang, där lunchen kostade 4 kronor, vilket då var ganska mycket. En dag tänkte jag att jag kunde kosta på mej en härlig fläskkotlett och en kall öl på Hotell Standard. Det kostade 8 kronor. Men det var en besvikelse: kotletten var urkokt och ölet var varmt! LULEÅ DÅ? I september 1965 bestämde sig Gunnar Cyrris Söder-holm på Norrbottens-Kuriren (NK ) för att kolla priser. EPA var billigast med 3:10 för varmrätt med smör, bröd och mjölk samt kaffe. På Toppens Grill var priset 3:65 för motsvarande. Men för kaffe tillkom 60 öre. Stadshotellet hade priset 6:50 för allt inklusive kaffe. Hotell Standard hade smörgåsbord med en hel del rätter för 7 kronor. Mjölk 75 öre, kaffe 75 öre. Summa 8:75. MOMS! På 1980-talet hade lunchen gått upp till 40 kronor. Nu hade s- regeringen åter behov av att höja skatterna. Inkomstskatten och moms-procenten var det inte längre möjligt att höja. Så man sökte avdrag att ta bort. Liksom nya skatter och momsfria varor att beskatta. Nu införde man moms på lagad mat. Lunchen steg 1988 direkt med 10 kr till 50! Sedan har utvecklingen gått sin sedvanliga gång. Lunchen kostar nu sommaren á 80 kronor! 11

12 12 Lulebygdens Forskarförening Förbrända hemman på 1600-talet Katastrof för den enskilde av Anders Sandström I Kammararkivets långa serie av landskapshandlingar för Västerbotten finner man ibland under rubriken Avkortningar uppgifter om Förbrända hemman. Det är i princip upplysningar om vilka som under det gångna året drabbats av vådeld och därmed förlorat sin skatteförmåga. Ofta är uppgifterna kortfattade och innehåller inte mer än namnet på den drabbade och vederbörandes hemort, men ibland kan vi skymta veritabla katastrofer där flera bönder i samma by drabbats. Alltnog följande axplock är ett smakprov på vad som kan finnas. Förbrända hemman anno 1601; Jakob Olsson i Uhnebyn miste i Fiord allt det han otte genom Wåd Helld, ähr på Öffuerhetenes N: behagh förskonadt mz alle Wth skyller. Sakarias Larsson i Affuan miste genom wådeld allt han ägde. Wibbe Larsson i Biörslandet och Nils Ersson i Brendöhn hafua nu i år mist allt det de ägde genom wådeldh. Ture Nilsson i Gäddeuich miste ifiord genom wådeld allt det han otte. I Presteholmen hafwa tre bönder anno 99 mist genom wådeld allt de åtthe, skall skatta Förbrenda hemman anno 1612; Hans Hansson i Engesbyn och Lasse Persson i Sundom hafuer mist genom wådeld allt the åtte, därför frie efter kyrkoherdens bevis /12 11/32 mtl. Förbrenda hemman anno 1617; Per och Christiern i Antnäs sampt Per i Bölet, hafuer mistet genom Wådeld deres gårder och allt thet dee äger 1616, hafuer derföre nutit friheet för Åhrlige Rentan allena, der på beuiss den 12 July 1616 och ligger alle för 1 ½ mtl. Förbrenda hemman anno 1623; Nils Jacobsson i Bensbyn genom wådeld tre veckor före midsommar /8 mtl. Förbrenda hemman anno 1625; Jöns Larsson i Haras, 1/3 mtl. Nils Larsson i Alleuich, 1/2 -mtl. Jöns Olofsson i Skatamark - 3/8 mtl. Katastrof för den enskilde Det är först i mitten av talet som vi får säkrare underrättelser om de skador som kunde uppstå i samband med en brand. Då kunde de drabbade med stöd av 1734 års lag söka brandstodhjälp, vilket prövades av häradsrätten och därför avsatte ett protokollfört förhör. Exempel på dylika olyckor är inte ovanliga i domböckerna och genom att ta del av ett enskilt fall förstår vi bättre vidden av en dylik katastrof. Natten mellan den 15 och 16 september år 1748 befann sig bonden Elias Jakobsson o h h Margareta Olofsdotter vid kyrkan i Gammelstad. Hemma på gården i Ale, inte långt från kvarnplatsen, befann sig pigan Malin Henriksdotter och familjens fem små barn, vilka dock vaknade upp och räddade sig ut ur lågorna. Genom eldsvådan förlorade familjen byggnader, skörd och lösöre till ett totalt värde av daler kopparmynt. Byggnaderna och den inneliggande skörden värderades på följande sätt; En ny parstuga fullständigt inredd 160 daler En gäststuga 100 daler En portbyggnad 90 daler En liten visthusbod 24 daler En gammal kornlada 48 daler En ny stallbyggnad 40 daler 60 skylar korn 180 daler 12 lass vallhö 108 daler 6 skylar råg 24 daler Fyrkantsbyggd gård i Tornedalen år 1736 efter Reginaud Outhiers Journal Frånsett den snedväggiga delen av portbyggnaden med påbyggda spiror kan Elias Jakobsson gårdskomplex i Ale mycket väl ha sett ut på detta sätt.

13 Sex år gammal var jag, det har jag förstått senare. Det nya huset i Luledalen hade byggts sommaren Vi hade flyttat in, och nu var det höst med ett snötäcke på ett par decimeter eller mer. Jag lekte ute. I vår bagarstuga, där vi bott i tre år, bodde nu den gamle Anselm Hedberg med sin fru. Han hade gjort ett fågelbo vid gaveln mot älven. Jag stod och tittade på det när gubben börja banka på fönstret och låta elak. Jag hade svårt att veta varför. Kunde jag möjligen ha försökt kasta en snöboll mot boet? Men nu fick jag annat att tänka på. Det började blåsa något förskräckligt, snöa och regna våldsamt. Det blev ett våldsamt oväder, och snön på marken försvann ganska kvickt! Vi hade en djup brunn med timrade väggar, som slutade en halvmeter ovan jord. På en ställning med en trärulle lindades en kedja upp när man vevade upp hinkar med vatten. Nästa dag upptäckte vi att jorden rasat in på ena sidan av brunnen. Ruttnande stockar hade gett vika vid ovädret. Nästa år satte min far cementringar ända från botten, 21 stycken! Lulebygdens Forskarförening Stora ovädret 1934 Stormens vilda framfart Berättat av Arnold Lagerfjärd Storm över Norrbotten, Luleå stad i mörker Karl Johanshamn skadad Ja, så var rubrikerna i Norrbottens-Kuriren dagen därpå, fredagen den 2 november Träkajen i Salmis vid Haparandahamn var förstörd liksom vägbanken Bensbyn Skäret. El- och telefonledningar bröts. Filmvisningarna på biograferna Metropol, Röda Kvarn och Odeon bröts. På Metropol slocknade Män i vitt med Clark Gable och Myrna Loy På på Röda Kvarn var det Anderssonskans Kalle. Och på Odeon visades Nana efter Zolas roman. I Nana var Anna Steen världens främsta skådespelerska enligt förhandsreklamen. Men det var nog inte alla så säkra på! I Norrbottens-Kuriren den 11 februari 1980 har Ulla Persson en artikel om den fruktansvärda stormens härjningar framför allt i Luleåtrakten. Hon berättar om Kyrkliga Missionskretsens möte på Fredsgatan 12 på Gultzauudden i Luleå. När ljuset slocknade fortsatte man med sång och prat. Man hade läst i tidningen att polisen fångat Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson, som varit på rymmen i södra Sverige. De var bl a misstänkta för kassaskåpssprängningar i Röstånga och Ingelsträda. Ovädret föregicks av spöregn. Stormen kom över Luleå vid 16-tiden. En plötslig våld-sam stöt skakade husen, det tjöt och dånade. I Södra Hamnen nådde vattnet nästan kajkanten, och massor av vatten kastades ända till gatan framför hamnhuset. Vid 21- tiden nådde ovädret kulmen. I hörnet Storgatan Kyrkogatan slängdes en kvinna mot ett träd och fick hjärnskakning med efterföljande sjukhusbesök. Ångfärjan Trafik måste inställa trafiken och fick söka lä i norra hamnen. En timmerflotte vid Lule Varv slet förtöjningarna och drevs mor vågbrytaren vid småbåtshamnen. Där kastades stockarna upp på vågbrytaren och över densamma till andra sidan. Vindstyrkan skall ha gått upp till 30 á 35 meter i sekunden. En mängd småbåtsägare försökte rädda sin båtar. En del lyckades. En del båtar vatten fylldes och en del av dem sjönk.i skärgården krossades bryggorna. På Hertsön vräktes 500 á 600 fina timmerträd omkull. Trädfällning förekom litet varstans. Också i Piteorten orsakades mycket skador liksom i övrigt runt Bottenvikens kuster. 13 Forts Förbrända hemman.. Bland lösöret finner vi en gammal Konung Gustavs Bibel i folioformat, ett antal psalm- och betänkelseböcker, 4 silverbägare av olika storlek, 4 silverskedar och en sexdalersplåt. Vidare finns 1 lispund 10 mark tenn i form av fat och tallrikar, 9 alnar blått kläde samt 7 lärftslakan. Dessutom talar förekomsten av en stålbåge (armborst), en fågelbössa och en rävatång om jaktliga intressen. Slutligen finner vi även kör- och åkerredskap samt två tolfter sågbräder och tre mesar näver. Det sistnämnda sannolikt rester från det nyss avslutade husbygget. Eftersom inget sägs om familjens djur, som vid 1750 års jordrannsakning uppgavs till 2 hästar, 10 kor, 2 unga nöt och 13 får, så får vi anta att dessa räddades innan elden nådde ladugården. Till denna avsevärda förlust kan även läggas grannen Nils Nilssons gamla hölada á 18 daler med inneliggande 9 lass vallhö á 9 daler lasset, vilket totalt värderades till 99 daler kopparmynt. I sanning en katastrof för den lilla byn Ale med dess fem bönder!

14 14 Lulebygdens Forskarförening RÖRMOKARE OCH POET Det här handlar varken om någon kalixbo eller lulebo, inte ens om en norrbottning. Det handlar om en rörmokare från Småland med det märkliga smeknamnet Cidden. Han tyckte mycket om fotboll och han skrev dikter om sådant han tyckte om, både om jobbet och om fotboll. Med sina dikter berör han massor av kalixbor, lulebor och andra norrbottningar också. Igenkänningseffekten är mycket stor. Har man nån gång i livet spelat fotboll, så känner man igen nästan allt. Poeten, diktaren, heter BENGT CIDDEN ANDERSSON. Han föddes den 13 juni 1948 och var son till en rysk hockeyspelare och en svensk cirkusprinsessa, sägs det. Han föddes i Billeberga församling, som ligger nära Landskrona men han växte upp i Läckeby i Småland. 64 år gammal dog han där den 4 januari 2013, i Åby församling, norr om Kalmar. Redan 1993, då han bara var 45 år, drabbades han av en stroke, som tragiskt nog gjorde att han tappade talförmågan. Hur det var med den ryske ishockeyspelaren och den svenska cirkusprinsessan är jag osäker på, trots att den uppgiften finns i forskaren Mats Trondmans artikel Skrattspegelns vackra förlorare: Fotbollspoesi, delaktighet och poetisk rättvisa (2012). Mats Trondman är forskare i pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap. En annan källa (Bajen International, juli 2013) berättar att Bengt Andersson i sin ungdom fick sitt smeknamn Cidden efter sin store idol Genrikh Sidorenkov, sovjetisk i s h o c k e y v ä r l d s m ä s t a r e. Uppgifterna behöver inte motsäga varandra var Bengt Cidden Andersson värd för Sveriges Radios program Sommar. I Lyckeby finns sedan 2008 en gata som heter Ciddens väg. Men det är först och främst för boken Hela bollen ska ligga still (1991), som Bengt Cidden Anderson blivit känd. Det lär för övrigt vara den enda bok som recenserats i TVprogrammet Sportspegeln. Bengt Andersson var rörmokare, när han på 1980-talet slog igenom som poet. Han har gett ut 16 böcker varav tre efter det han drabbades av en stroke. Så sent som 2012 gav han ut barnboken Hugo fjäderben. Ungdomstiden med rockmusik och idoldyrkan finns med i böckerna, likaså triumfer och motgångar på Åbyvallen i Lyckeby och dessutom många upplevelser som rörmokare ute på byggena. Till och med om när han som 16-åring insåg att han inte kunde bli fotbollsproffs i Milan eller Manchester United, utan istället rörmokare, berättar han om det i en av sina dikter (Bollvän) på ett sådant sätt att han som inte fick vara med får all sympati från läsaren. 16-åringen jonglerar inför en gapande och skrikande tränare utan känsla för uppmuntran och gemenskap: Jonglera och bli vän med bollen! Pojken jonglerar och misslyckas, byter boll och misslyckas trots att planen är perfekt och han har nya fotbollsskor. Tränaren undrar om pojken har protes på högerbenet och var stelopererad på vänster. Drömmen om framtida proffsspel krossas: nu fick jag bli rörmokare trots att jag aldrig varit ovän med bollen. Text och bild. Leif Larsson Hela bollen ska ligga still Vilken underbar variant på Hela bollen ska vara inne/över linjen Rent av genialisk, tycker jag. En recensent skriver att det är en underdrift att säga att dikterna är en fröjd för sinnet att läsa. En sann fotbollsälskare borde (= måste) ta del av herr Anderssons mästerverk. MATS TRONDMANS forskning utgår från att läsning av skönlitteratur kan utveckla vår förmåga att leva oss in i en annan människas liv. Rent konkret gäller det att skapa förståelse för alla unga människors rätt till delaktighet inom föreningsidrotten, även de som inte har prestationsmålet som främsta motiv. Bengt Cidden Anderssons dikter är insiktsfulla och samtidigt anspråkslösa iakttagelser. De skapar både empati och sympati. Den första dikten i boken heter VM-final. Diktens jag cyklar till stora fotbollsplanen med riktig målbur och riktig straffpunkt och där börjar drömmarna. En minut kvar. Det är oavgjort. Bollen på straffpunkten. Lång sats och så sitter bollen där kanonhårt i krysset. En eftermiddag blev jag världsmästare sjutton gånger. Så slutar dikten. I drömmarna kan varje ung fotbollsspelare bli lika bra som sina idoler, ibland faktiskt bli idolen. I Hela bollen ska ligga still

15 finns både Nacka Skoglund, Kurre Hamrin, Kalle Svensson och hela GreNoLi-trion. Förutom diktjaget själv finns flera andra som är större drömmare än vad de är talanger som fotbollsspelare. Alla drömmer om att få spela med i riktiga matcher samtidigt som de inser att något måste gå fel för att det ska ske. Andra spelare måste bli skadade, sjuka eller vara bortresta. Då vinter börjar övergå i vår tänds dessa pojkars längtan. Säsongsstarten för det egna laget (som pojkarna kanske får vara med i) eller föreningens a-lag närmar sig. Den första matchen är inledningen på hela sommaren. I dikten Vår på Åbyvallen garderar sig diktens jag för alla eventuella motgångar efter nästan dagliga cykelturer förbi fotbollsplanen med orden: Om en vecka ligger bollen på mittpunkten likt en vitsippa. Då är det för sent för våren att ångra sig. Nästan ingenting kunde vara större än att komma med i laget. I dikten Anslagstavlan upptäcker Cidden att hans namn är med på den officiella laguppställningen. Samtidigt var det nästan omöjligt att tro på att det verkligen skulle bli av. Hela kvällen hade jag en känsla att mitt namn på högerbacken skulle suddas bort, att bokstäverna skulle falla ur laguppställningen och ner på marken. Anslagstavlan kontrollerades en massa gånger under eftermiddagen och kvällen. Sista gången strax efter midnatt. I dikten Skapelsen låter Bengt Cidden Andersson humorn komma fram mer. Om Gud varit fotbollsintresserad hade han skapat jorden platt som Åbyvallen. Nu blev det inte så. Gud måste ha varit backhoppare. Lulebygdens Forskarförening Varför inte sluta med dikten Jämlikhet som nog ger de flesta av oss anledning att tänka efter och samtidigt känna sympati och värme för alla dem som inte lyckats så bra med sin fotbollskarriär: En handfull fotbollsspelare tillhör eliten. Cirka 1000 spelare är ganska bra. Men vi är tiotusentals som ingenting är och inget kan bli. När doktorn tittade på min trasiga menisk och sa typiskt fotbollsspelare kände jag en viss glädje trots smärtan. För doktorn sa ju fotbollsspelare. Bengt Cidden Andersson var rörmokare. Hur bra han var i det yrket har jag ingen uppfattning om, men han anses vara Sveriges bästa författare av fotbollslyrik. Det är ett bra betyg. Inte konstigt alls att hans dikter finns på Hammarby IF: s hemsida och på väggarna i Kalmar FF:s hemmaarena. Läs i dikten Grenoli om då Cidden värvades till Milan, då han var åtta år gammal. Övergångssumman var en Loranga och ett stort Toy. Första matchen var det åskådare Eller dikten Bakåtpassningen då diktarjaget gjorde matchens enda mål. Motståndarna vann, men han var lycklig ändå. Det var en snygg lobb. Försök få tag på boken Hela bollen ska ligga still. Läs! Känn igen dig! Känn empati och sympati! Njut av klurigheterna! Leif Larsson också fotbollspelare en gång i tiden. Till denna underbara berättelse kan vi som var fotbollspelare en gång i tiden bara instämma! Ur Norrbottens- Kuriren 1889 Raska skidlöpare Twå lärjungar wid Luleå allmänna lärowerk, William Wallin i sjunde nedre och Frans Bergström i sjette övre, hafwa i dagarne gått på skidor den mer än 17 mil långa wägen från deras hem i Korpilombolo hit till Luleå med undantag af 1 ¾ mil öfwer Räcktträsket, som de af stark motwind och ogynnsamt väder i öfrigt tillryggalade åkande. Affärden från Korpilombolo skedde i lördagsqwell och i onsdags middag woro de framme i Luleå. Den tid de sammanlagdt anwändt på de öwer 15 mil som tillryggalagts på skidor uppgick till 25 ¾ timmar. Uppmuntran för skidsport Lärjungarne wid härwarande allmänna lärowerk, Frans Bergström och William Wallin, båda från Korpilombolo, fingo i dag på morgonen efter morgonbönens slut å lärowerket af rektor mottaga 25 kronor hwardera såsom belöning för deras raska skidfärd wid terminens början från Korpilombolo till Luleå. De utdelade pennigarne hade till rektor insändts för detta ändamål af från en spotwän (förut Luleåbo) i hufwudstaden. Några mindre skolgossar kunna erhålla god wård och ett trefligt rum i närheten af Allmänna lärowerket. Närmare meddelar skollärare Forsén. (annons) Fångarnas antal å härwarande länsfängelse är i dag 18, deraf 2 qwinliga. Poststation öppnades den 1 februari wid Gunnarsbyn inom Råneå socken. JG 15

16 16 Lulebygdens Forskarförening Avsändare: Lulebygdens Forskarförening Residensgatan 6 E LULEÅ Vid obeställbarhet återsänd till vidstående adress! SVERIGE PORTO BETALT Telefon: Telefontid: Måndag: kl 9-11 Torsdag: kl 9-11 E-post adress/hemsida Medlemsavgifter Vuxen 150 kr/år Ungdom tom 25 år 40 kr/år Familj (samma hushåll) 190 kr/år Medlemsavgiften betalas till PG Anmäl alltid adressändring! Nästa nummer av medlemstidningen utkommer den 20 november. Sänd dina manuskript omgående eller senast den 15 november. Vi emotser tacksamt och ständigt materialbidrag till tidningen. Varför inte nu/idag! Redaktionen tar emot alla bidrag. Bilder och texter även handskrivna/ maskinskrivna Manuskript till tidningen sänder Du till : Ordförande Eilert Apelqvist, Tel: Vice ordförande Gunnar Johansson Tel Ledamöter Staffan Sandberg Tel , Sture Karlsson Tel , Kent-Åke Lundebring Tel bredband.net Besökare föreningslokalen Sekreterare Carin Vallgren Tel Kassör Gunnel Jägare Sandin Tel Suppleant Nils-Gustav Ökvist, Tel , Suppleant Kjell Mäki Tel Ytterdörren till föreningslokalen är/skall alltid vara låst. För tillgång till föreningslokalen fordras det numera, för utom nyckeln till innerdörren, en Tagg till ytterdörren. Detta innebär som tidigare - att lokalen är tillgänglig om någon som har nyckel och Tagg finns i lokalen. Besökande hänvisas då att använda ringknappen som finns vid fönstret till höger. Detta gäller BARA BESÖKANDE till föreningslokalen. Besökande till fastigheten hänvisas att använda egen nyckel eller respektive trappingång. Önskar Du tillgång till nyckel och/eller tagg. Kontakta vår kassör Gunnel Jägare Sandin. Välkommen hälsar vi tre nya medlemmar STYRELSEN Ann-Charlotte Alvhult, Luleå Gunnar Holmgren, Luleå Eva Kemi, Luleå Annonspriser 1:- kr / spaltmillimeter Medlemmar får kostnadsfritt marknadsföra sina alster i tidningen. Detta är begränsat till 50 mm/1 spalt respektive 25 mm/2 spalter. Detta under förutsättning att ett exemplar av alstret lämnas till föreningen.

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv

Maria Matilda Henrikssons tragiska liv Maria Matilda Henrikssons tragiska liv En 7,5 poängs uppsats i kursen Släktforskning en introduktion vid Mittuniversitetet Torgny Henriksson Torgny Henriksson 2 Innehåll Uppsatsen, s. 3 Bilagor: Ansedel,

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 9 Fredag 19 mars 2010. Norrbottningar vill åka tåg LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 9 Fredag 19 mars 2010 NORRBOTTEN Norrbottningar vill åka tåg Många som bor i Norrbotten och Västerbotten vill att Norrbothnia-banan ska byggas. Det visar en ny undersökning där 1 000

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret.

Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Vätterrundan 2009 och vi hade inte tur med vädret. Så var det då dags för vår första (och sista?) Vätternrunda. Vi hade ängsligt följt väderrapporterna i veckan och till sist var det bara att inse att

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 2 Fredag den 22 januari 2010. Kvinna blir präst i Övertorneå. Dom tycker inte att kvinnor ska vara präster. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 2 Fredag den 22 januari 2010 NORRBOTTEN Kvinna blir präst i Övertorneå Birgitta Pirhonen blir präst i Övertorneå. I torsdags bestämde kyrkorådet i Övertorneå att hon får jobbet. Det

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 31 Fredag 7 oktober 2011. om kvällarna, bussarna i Luleå har rosa säten och en del parkeringsplatser är rosa.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 31 Fredag 7 oktober 2011. om kvällarna, bussarna i Luleå har rosa säten och en del parkeringsplatser är rosa. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 31 Fredag 7 oktober 2011 NORRBOTTEN Rosa månad mot cancer Mycket i Luleå är färgat rosa nu i oktober. Till exempel ska basketlaget Northland spela i rosa tröjor. -Vi spelar i rosa

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Den. ruttna hämnden MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE

Den. ruttna hämnden MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE Den ruttna hämnden MARIA FRENSBORG INGRID FLYGARE 1 1 så typiskt isabella! Det hade varit inbrott på ICA. Och bara för att hon var ICA-Sivs dotter så var hon tvungen att bete sig som värsta mall-apan.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor.

Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Resebrev nr 9, 12 juli 11 augusti 2011. Rekresa till Kos o mötet med Emma o Andreas med resp, plus Familjen Sturesson som var på besök i 2 veckor. Efter att Elin o Larsa lämnat oss så tog vi en seglig

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011.

Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011. Verksamhetsberättelse för VIF:s Friluftssektion år 2011. Styrelsen i VIF:s Friluftssektion har efter avslutat årsmöte 2011 konstituerat på följande vis. Ordf. Mikael Bernsten V. Ordf. Anders Abrahamsson

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Årgång 11 Nr 5 Juni 2008 VÅRMÖTE HOS PRO FISKEPREMIÄR 6 JUNI. Sida 1

Årgång 11 Nr 5 Juni 2008 VÅRMÖTE HOS PRO FISKEPREMIÄR 6 JUNI. Sida 1 Årgång 11 Nr 5 Juni 2008 VÅRMÖTE HOS PRO FISKEPREMIÄR 6 JUNI LÅDBILS RÄJSET FÖR FUN PÅSE MED PENGAR TILL SIKFORS DIRTBANA Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD MATERIAL TILL REDAKTIONEN SKICKAS TILL:

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer!

Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka. Kungen kommer! Predikan 1a advent 2009 Värnamo Allianskyrka Kungen kommer! Det gick ett rykte på stan, Rykten ska man ta med en stor nypa salt, men även om det var svårt att få bekräftelse på sanningen i ryktet, så kunde

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014

Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Veteranresa till Istanbul 28 31 mars 2014 Deltagare: Stockholmare: Göteborgare Gunnar Landborg Jan Lemos Håkan Karlsson Jukka Hämäläinen Klas Eliasson Bo Hörnquist Birger Vilhjalmsson Magnus Juthage Ingemar

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 19 Fredag 20 maj 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 19 Fredag 20 maj 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 19 Fredag 20 maj 2011 NORRBOTTEN Vargen skjuten I söndags sköts en varg i närheten av Dockasberg i Boden. Vargen var på väg in i ett område med många renar. Det var Naturvårdsverket

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 11 Fredag 25 mars 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 11 Fredag 25 mars 2011 NORRBOTTEN Oro för kärnkraft Jordskalven i Japan har skadat kärnkraftverket i Fukushima. Risken är stor att strålning kommer att läcka ut från kärnkraftverket.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen

Resedagbok. Studieresa Limousin- och Blondeföreningen Resedagbok Studieresa Limousin- och Blondeföreningen - onsdag 24 juli 2013 07:59 Äntligen på väg! Några hade hoppat på redan i Varberg och resten hoppade på på Erikslund utanför Ängelholm. Totalt är 26

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16.

DELA LIKA 20 mars! Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen Färgargårdstorget 66, Stockholm. Årsmöte den 21 mars kl 16. M e d l e m s i n f o r m a t i o n Föreningen för SUS kvinnoprojekt i Bangladesh www.susisverige.se susisverige@gmail.com Rapport från styrelsen Möt Rimu från SUS Lördagen den 21 mars kl 17.00 Föreningslokalen

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Flicka försvunnen - funderingsfrågor, diskussionsfrågor, och skrivövning Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, gymn, vux Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion Flicka

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 28 Fredag 16 september 2011 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 28 Fredag 16 september 2011 NORRBOTTEN Det finns jobb hos LKAB LKAB behöver anställa nya medarbetare. Dom kommande tre åren behöver gruvföretaget 1200 nya arbetare. - Vi försöker få

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött. För psykisk hälsa NÄR EN FÖRÄLDER DÖR...... så förändras ens liv. En dag händer det värsta, det som du varit så rädd

Läs mer

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan.

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Av Agaton Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Hon är gammal och hon har stora tänder. Vi går på

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Det stora kaoset. Simon Petersson

Det stora kaoset. Simon Petersson Det stora kaoset Simon Petersson Marcus har kort blont hår, mycket muskler, är modig och är 32 år. Steve har brunt hår, blå ögon och är 31 år gammal. Cage har kort brunt hår, blåa ögon och är 24 år gamma

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK ÖVNINGAR OCH SVAR This is a document containing all the grammar exercises and answers from the website www.svenska.digital ADJEKTIV ÖVNINGAR: Alla mina (fin) saker Jag har många

Läs mer

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING

BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING 2012 Nr: 2 BUDKAFLE FÖR HÅBO KULTUR OCH HEMBYGDSFÖRENING Museets öppettider: Lördag-söndag under juni-augusti kl.11.00-15.00 Grupper hela året Årsmötet 28 mars i Övergransgården sidan 2 Torpbesök i tid

Läs mer

GENOM HENNES ÖGON. Spelet utgår ifrån: Torget

GENOM HENNES ÖGON. Spelet utgår ifrån: Torget GENOM HENNES ÖGON I detta spel möter du spöket av en ung kvinna som tar dig på en vandring genom de äldre delarna av Staffanstorp. Spelet utgår ifrån: Torget Spelet är skapat tillsammans med Hembygdsföreningen.

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

???????????????????????? Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan

???????????????????????? Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan Nr.1 2015 ???????????????????????? Vad händer i Endre (Datum och tider att skriva in i almanackan * 30 jan. 4H start se program i bladet! * 18 febr. Årsmöte med Hejdeby och Endre Röda Kors kl.19.00 i Hejdeby

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda 2001 NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET Jesper Norda Hyr filmen Breakdown (Kurt Russel, Kathleen Quinlan m fl, regi: Jonathan Mostow, 1997). I det tysta och stilla partiet, när Amy har lämnat Jeff

Läs mer

HÄR FÅR HANDIKAPPADE

HÄR FÅR HANDIKAPPADE HÄR FÅR HANDIKAPPADE Organisationen Maisha Kara Trust arbetar för att funktionshindrade barn i Kenya ska få bättre livsvillkor. Ett viktigt arbete är stödgruppernas hjälp till föräldrar att inse barnens

Läs mer

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade en morgon i mitt hem, jag bodde på landet i en liten by i riket Siltarp. Mitt hem bestod av tre rum där jag, mina sju syskon samt far och mor bodde. I samma sekund kommer

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6

Gula Pressen. Lättläst. Ät bra orka mera sidan 2. Erik gick ner i vikt sidan 3. Lättläst bok om dikter sidan 4. Cirkus i Berlin sidan 6 gp FDUV Lättläst Gula Pressen Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f. Nummer 2 Maj 2011 Ät bra orka mera sidan 2 Erik gick ner i vikt sidan 3 Lättläst bok om dikter sidan 4 Cirkus i Berlin sidan 6 Lättläst

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Innehåll 8 noveller om otrohet

Innehåll 8 noveller om otrohet Innehåll 8 noveller om otrohet Frågan? 11 Herre, skydda mitt barn 15 Ärlig. Jävligt konstigt ord 51 Platt mage 63 Love 69 Nu talar jag 75 Tre (hon) 80 Klara 123 7 Frågan? När jag tittar ut från fjortonde

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014

Wildlifephotographer.se - Leif Bength - PDF-upplaga - Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 page 1 / 39 Table Of Contents Stugor i månsken...... 3 Några fler snöklädda typer...... 8 Snöklädda gubbs och gumms på höjderna...... 12 Månadens bilder för 2009... 16 På väg till Dyverdalen......

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer