Fältstudier och laborationer inom geografiundervisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fältstudier och laborationer inom geografiundervisningen"

Transkript

1 Estitisk-filosofisk fakultet Ulrika Eriksson Fältstudier och laborationer inom geografiundervisningen Field studies and experiments in geography Examensarbete 15hp Lärarprogrammet Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Abstract Datum: Handledare: Hans-Olof Gottfridsson As a result of field studies and experiments within the subject geography, the new proposed curriculum 2011 will be of great importance. The curriculum states that teaching shall develop the pupils knowledge to interpret, to use and to examine information in a critical way concerning the geographical field. It also states that teaching shall develop the pupils knowledge concerning field studies and experiments. The curriculum for year 6 states that the pupils shall be able to study the real world in a concrete way. They also need to obtain knowledge concerning ground-, water- and air processes and how to achieve this knowledge through experiments and field studies. Pupils also need to know how to achieve knowledge about demography, buildings and transportations through experiments and field studies. The curriculum for year 7-9 states that the pupils shall obtain knowledge through field studies and experiments to be able to characterize places, analyze landscapes and identify borders in their own environment of habit. For a long time I have wondered how the teachers work with geography in school and this was my motivation to this report. Do they work in an experimental way with elements of field studies? I am very interested of this because i have a background in field studies. I used a questionnaire and asked 35 teachers to fill out the form. According to my field data,18,7 % of the teachers use field studies in their teaching and 56,2 % find the field studies important. Examples of experimental work are inner (endogen) and outer (exogen) forces of the earth, dramatizing the planets orbits, testing the composition of different minerals with the help of acid, magnets and experiments with water in different ways. The motivation from the teachers is that the experimental lessons helps teaching become more varied but that it is important that teaching is distinct and clear. The teachers that didn t find the experimental teaching that important thought that field studies were more important but that geography should be a part of the subjects 2

3 within general science instead of social studies. 18,7 % of the teachers use experiments in their teaching and 37,5 % find this way of teaching important. Sammanfattning Fältstudier och laborationer inom geografin kommer i och med den nya föreslagna kursplanen 2009 att ha en större betydelse. Där sägs att undervisningen ska utveckla elevens kunskaper att tolka, använda och kritiskt granska information om det geografiska rummet. Där sägs även att undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om fältstudier och laborationer. Tittar man på kursplanen för år 6 så ska de kunna undersöka verkligheten. De behöver också skaffa sig kunskaper om processer i mark, vatten och luft, och hur dessa processer kan uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Likaså behöver de veta hur kunskaper om demografi, bebyggelse och transporter kan uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Vad det gäller år 7-9 ska de ha kunskaper om hur man genom fältstudier kan karaktärisera platser, analysera landskap och identifiera gränser i sin egen livsmiljö Jag har själv en bakgrund i Bio-geologi där mycket undervisning bedrevs genom fältundervisning och exkursioner, vilket jag anser är ett bra sett att stimulera inlärningen. Anledningen till att jag startade det här arbetet är att jag länge funderat på hur SO lärarna arbetar med geografi. Det jag kan märka utifrån min enkät så är endast 25% av de som undervisar i geografi behöriga. Jag kunde även se att mycket traditionell klassrumsundervisning finns kvar, fältstudier och laborations inlärning skulle kunna prioriteras högre. Många pedagoger visar ett intresse för fältstudier och laborationen, men ser för många hinder för att det ska kunna genomföras. Fältarbete och laborationer användes lika mycket. En större del var mer positiv till fältstudier än till laborationer. Der man idag gör är bl.a. jordens inre och yttre krafter, dramatisera planeternas banor, testa olika mineralers sammansättning med hjälp av syra, magneter och experiment med vatten i olika former. Andelen som inte såg hinder för dessa former av undervisning var 18,7% 3

4 Nyckelord: geografi, fältstudier, laborationer och kursplaner 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Ämnets karaktär och uppbyggnad Bakgrund Syfte Frågeställning Val av metod Urval Datainsamling Procedur Bearbetning Bortfall Reliabilitet och validitet 7 2. Teori Kinesisk perception Laborativa metoder Learning by doing Självständighet Erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande Lärandets förankring Utomhuspedagogik Problembaserat lärande (PBL) Laborationer Resultat Resultatöversikt Diskussion Metoddiskussion Förslag till utökad forskning Slutsats 25 Referenslista Källförteckning Bilaga 1

6 Fältstudier och laborationer inom geografiundervisningen Prolog Dessa unga människor har tillbragt år med att lyssna till ord, och lyssnande skapar inte en människa. Endast praktiskt arbete och erfarenhet för den unge till mognad citat av Maria Montessori 1. Inledning 1.1 Ämnets karaktär och uppbyggnad Kursplanen i geografi omfattar tre aspekter på förhållandet mellan människan och hennes omgivning. Ämnet har en beskrivande aspekt. Det innebär att eleven successivt ska lära känna sin värld och blir förtrogen med likheter och skillnader, vad det avser levnadsvillkor och miljö i olika områden. Geografin ska även innehålla den analyserande aspekten. Det innebär att kunna förklara och förstå förhållanden och förändringar. För det tredje ska eleven kunna tänka konsekvensinriktat. Det innebär att eleven med de två tidigare nämnda aspekterna får bättre förståelse och kan bedöma möjliga konsekvenser av människors påverkan i naturen och av rumsliga samband. Hit hör också förmågan att kunna bedöma olika handlingsalternativ och vilka konsekvenser det kan ha för människor och miljö, för att kunna fatta välgrundade beslut i ett demokratiskt samhälle. Det centrala inom ämnet är begreppet landskap i dess betydelse av både natur- och kulturlandskap. Andra begrepp är plats, läge och utbredning. Samspelet mellan människan och hennes omgivning studeras i olika landskap. Med tiden utvecklas och kompletteras på så sätt kunskaper om såväl det egna landet som världen och jorden som helhet och om skillnader och likheter mellan olika delar. Detta krävs som grund för att få en förståelse av människors skilda levnadsvillkor och hur olika kulturer har utvecklats. Globen är en modell av den helhet inom vilken alla typer av landskap har sin plats. Kartor är nödvändiga hjälpmedel i ämnet. 1

7 Kunskaper om olika regioner och områden ger underlag för studier av huvuddrag och strukturer som exempelvis identifiering av klimat- och vegetationszoner, jordbruksdistrikt och industriregioner. Begrepp som avstånd, utrymme, lokalisering och flöden är centrala i ämnets teorier och analysmetoder. De är nödvändiga hjälpmedel för insikter som inte bara är knutna till en unik plats och en speciell tid utan är generella och användbara för kommande tider, i nya situationer och i nya områden. Modeller av olika slag är liknande hjälpmedel för att förklara och förstå. Kretsloppstänkandet spelar en central roll i analysen av samband i naturen och mellan människa och natur. Annat som är centralt inom ämnet är frågor om natur- och kulturlandskapens uppkomst, framväxt och förändringar, liksom frågor om befolkningsförändringar och dess drivkrafter och konsekvenser. Bakgrunden till sådana förändringar är vanligtvis regionala olikheter i fördelningen av bl.a. naturresurser, befolkning och verksamheter. En analys av förändringar inkluderar också faktorer som: omvärldsuppfattning, människosyn, maktförhållanden, teknikens möjligheter, ekonomiska restriktioner, attityder och värderingar. Dessa faktorer ger upphov till flöden som flyttningar, handel och andra kontakter mellan olika områden och därmed till rumsliga samband. För att analysera sådana komplexa problemområden krävs samverkan mellan geografi och andra ämnen. Grundläggande för geografiämnet är att arbeta med en helhetssyn på omvärlden där centrala begrepp och fakta vävs in i ett holistiskt sammanhang. I geografiämnet skapas möjligheter att tillägna sig kunskaper och erfarenheter genom att iaktta, pröva, utforska, undersöka och skapa. Undervisningen i geografi ger också tillfällen till övning i att argumentera för egna ståndpunkter i tal och skrift. I samtal med andra kan etablerade tankemönster, föreställningar och fördomar utmanas Bakgrund 1 2

8 Jag har en bakgrund i Bio-geologi där mycket undervisning bedrevs genom fältundervisning och exkursioner, vilket jag anser är ett av de bästa sett att stimulera inlärningen. Fältstudier och laborationer inom geografin kommer i och med den nya föreslagna kursplanen 2009 att ha en större betydelse 2 Där sägs att undervisningen ska utveckla elevens kunskaper att tolka, använda och kritiskt granska information om det geografiska rummet. Där sägs även att undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om fältstudier och laborationer. Tittar man på kursplanen för år 6 så ska de kunna undersöka verkligheten. De behöver också skaffa sig kunskaper om processer i mark, vatten och luft, och hur dessa processer kan uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Likaså behöver de veta hur kunskaper om demografi, bebyggelse och transporter kan uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Vad det gäller år 7-9 ska de ha kunskaper om hur man genom fältstudier kan karaktärisera platser, analysera landskap och identifiera gränser i sin egen livsmiljö Jag anser också att arbetet med fältstudier och laborationer ger en djupare och bredare förståelse för vad geografi är, utöver det tränas även sociala färdigheter. Det jag menar med laborationer är inte på något sett stora och avancerade laborationen, utan det ska vara de enkla som leder fram till elevens egna funderingar. För att åskådliggöra det låter jag här filosofen/pedagogen John Dewey hjälpa till med att beskriva en enklare laboration: Med en enkel apparatur - ett glas, citron vatten och ett glasrör - fällde barnen ut kalciumkarbonat ur vattnet. Därifrån gick de vidare till att studera de processer genom vilka olika sorters mineraler, vulkaniska och sedimentära osv. har format jordens yta och för att sedan ta reda på de ställen där de nu finns. 2 Skolverket,

9 Sedan vidare till platser i USA:s, Hawaiis och Puerto Ricos geografi, till de effekter dessa bergarter i sina olika former får mänskliga aktiviteter. Så avrundades detta geologiska arbete till sist med människans liv i nutiden 3 Det Dewey kunde märka var att barnen såg och kände sambandet mellan geologiska processer som ägde rum för mycket länge sedan och att de hade förståelse för de fysiska villkor som idag bestämmer industriellt arbete. Själva laborationen kräver lite material och tid, men ett intresse väcks hos eleverna. Även en lärare utan laborativ vana kan på ett lätt sett genomföra en sådan laboration. Inom skolan behöver geografin höja sin status. Återigen kommer Dewey få sätta ord på mitt eget ställningstagande: Anknytningspunkten för alla naturvetenskaper finner man i geografiämnet. Geografins betydelse består i att den framställer jorden som det blivande hemmet för människans arbete. En värld utan relation till mänskligt arbete är inte någon värld. Mänskligt flit och framgång, avskurna från sambandet med jorden är inte ens en känsla, knappt ett namn. Jorden är till syvende och sist den enda källan till människans föda. Jorden är det stora fältet, den stora gruvan, den stora energikällan för värme, ljus och elektricitet. Den är den stora scenen för hav, floder, berg och slätter av vilka jordbruk och gruvdrift och skogsbruk, alla industrier och distributionssystem bara är beståndsdelar. Det är genom vad vi gör i och med världen som vi förstår dess mening och mäter dess värde 4 Det Dewey här vill förmedla är att skolan inte enbart skall vara en praktisk verkstad eller något slags rutinarbete för att barnen skall få bättre tekniska färdigheter som exempelvis kockar eller rörmokare, utan de ska vara verkliga verkstäder för vetenskaplig insikt när det gäller naturmaterial och naturprocesser. Det ska även vara utgångspunkt från vilka barnen skall ledas fram till insikt om människans 3 Dewey, Dewey,

10 historiska utveckling. Den verkliga betydelsen av detta kan bättre illustreras med exempel från verkligt skolarbete än genom endast allmän föreläsning. Jag tror att vi som pedagoger måste se framåt och släppa in de nya undervisningsformerna som skolverket föreslår i och med nya kursplanen. Om man som pedagog ser på det som redan nu kan läsas i Lpo 94, tycker jag att vi pedagoger missat viktiga delar inom geografiundervisningen. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga, att arbeta självständigt och lösa problem. Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas Syfte Anledningen till att jag startade det här arbetet är att jag funderat på hur SO- lärarna arbetar med geografi. Arbetar de i första hand med kartor och länder eller görs något laborativt arbete med inslag av fältstudier? Detta blir viktigt för alla geografilärare i och med den nya kursplanen som kommer Där sägs att undervisningen ska utveckla elevens kunskaper att tolka, använda och kritiskt granska information om det geografiska rummet. Där sägs även att undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om fältstudier och laborationer. 5 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket,

11 1.4 Frågeställning Hur ser behörigheten ut för geografilärare i förhållande till andra SO-lärare? I vilken grad och form används fältstudier och laborationer i geografiundervisningen i år 6-9? Vilken status har fältstudier och laborationer bland SO-lärare? Vilka hinder finns för att använda fältstudier och laborationer inom ämnet? 1.5 Val av metod Efter att ha läst in mig på de nya förslagen om geografiundervisningen valde jag att göra en enkätundersökning för att få så många svar som möjligt, vilket inte hade varit fallet om jag valt intervjuer. Jag använde mig av Johansson & Svedners bok 7 när enkäten skulle konstrueras. De brister de tar upp är bl.a. ofullständigt analyserad problemställning, brister i frågekonstruktionen, ogenomtänkt enkätadministration och brister i databearbetningen, vilket jag försökte undvika Urval Enkäten (bilaga 1) skickades till 35 SO-lärare där anonymiteten kunde garanteras. Enkäten gick ut till 6 skolor i Stockholmsområdet, år 6-9. Dessa valdes ut genom ett avgränsat geografiskt område (en kommun). Utifrån kommunen sett är den då generaliserbar, men dock inte för hela landets kommuner. De 35 lärarna som valdes ut undervisar alla i geografi Datainsamling Alla frågor hade fasta svarsalternativ, men byggdes ut så de även kunde svaras på genom öppna frågor med exempel motiveringar. Frågorna tog upp en sak i varje fråga där språket var lättbegripligt. Enkäten bestod av 3 sidor med totalt 10 stycken frågor. Enkäten inleddes med en presentation från mig och syftet med enkäten, där lärarna själv kunde välja om de ville delta eller ej. Själva frågedelen inleddes med bakgrundsfrågor och sedan de frågeområden jag ville undersöka Procedur 7 Johansson och Svedner,

12 Lärarna hade 2 veckor på sig att svara på enkäten som gick ut till 6 skolor med internpost och vidarebefordrades med hjälp av rektor, som jag haft telefonkontakt med innan enkäten skickades, till den berörda skolans SO-lärare. Enkäten återsändes sedan till mig med hjälp av internpost på skolorna Bearbetning När enkäterna kommit till mig gjorde jag en sammanställning utifrån enkätfrågorna. De öppna frågorna skrev jag ner på en lista utifrån vad de svarat. De som svarat med liknande svar togs endast upp en gång Bortfall Totalt svarade 16st på enkäten och bortfallet var 19st. Bortfallet beror kanske på enkättrötthet hos lärarna. För att motverka detta hade jag tidigare förklarat för rektorerna hur viktigt det var att lärarna svarade på dessa. Genom att så få svar går det inte att räkna på ett signifikant resultat och generaliserbarheten föll i och med detta bort. Det kommer att leda till ett validitetsproblem Reliabilitet och validitet Reliabiliteten bör vara förhållandevis hög eftersom frågorna är utformade på ett sådant sett att om jag skulle göra samma enkät på dessa som svarat får jag antagligen samma svar, om nu lärarna tog sig tid för enkäten och inte endast bara gjorde den lite översiktligt. Det problem jag ser är mitt eget ställningstagande och i och med detta hur jag formulerat frågorna och analyserar de inkomna data. Ett annat problem kan vara att de tillfrågade inte visste skillnader på fältstudier och laborationer. Validiteten är förhållandevis låg eftersom så få enkäter kom tillbaka till mig och en generalisering inom kommunen blir då omöjlig att göra. 2. Teori 7

13 2.1 Kinestetisk perception Det första som vi pedagoger behöver bli mer medvetna om är hjärnan. Det är det viktigaste verktyget våra elever har. För att få en förståelse för hur vår hjärna fungerar kommer här ett fåtal fakta från forskningssidan. Man kan inte tillräckligt mycket understryka hur viktigt det är att barn är motoriskt aktiva under inlärningsprocesserna. Sovjetisk forskning har visat att kinestetisk perception är vår viktigaste inlärningskanal. Om vi ser på barns lek är den präglad av rörelser. Dessa knyter samman alla andra kanaler som aktiveras. Barnet erövrar världen i leken genom syn, hörsel, lukt, smak, information från huden, balans och annat integreras genom barnets aktivitet. Samtidigt ger leken barnet möjlighet att leva ut sina känslor. När vi idag vet hur barnets aktivitet utvecklar hjärnan finns all anledning att förskola och skola använder detta som en ledande princip vid all inlärning 8 Om vi tvingas anstränga oss för att analysera ett nytt och krävande problem lär vi oss mer än om hjärnan bara kör samma program om och om igen, vilket i och för sig är bekvämt men knappast utvecklande. Eftersom vi människor är olika använder vi våra sinnesorgan på olika sätt och olika mycket när vi lär och arbetar. Vissa av oss föredrar att lyssna och diskutera, andra föredrar att se och skriva och så finns det de som helst vill känna, prova på och uppleva. Men gemensamt för oss alla är att vår förmåga att lära ökar om vi använder oss av flera sinnen samtidigt 9 Med taktiltkinestetisk inriktning lär man sig i första hand genom att känna och praktisera. Den lärarstilen används endast till 15 %, vilket är en låg siffra. När vi arbetar med olika lärarstilar arbetar vi med flera olika sinnen och därmed byggs det upp förbindelser i hjärnan, s.k. elektrokemiska spår. Därför är det viktigt att undervisningen varieras så att alla våra sinnen får vara med i lärandet 10 Den som enbart den muntliga vägen presenterar ett budskap, når i genomsnitt 20 % av mottagarna. Kompletterar man med att visa bilder på en overhead når man ytterligare 30 %. Om dessutom mottagarna själva får vara med och diskutera, når 8 Danielsen s. 19, Danielsen s. 23, Danielsen s. 45,

14 man ytterligare 20 %. Om de också aktiveras så att de själva får göra vissa moment, når man 20 % till, man är då uppe i 90 %. Att arbeta i grupp och varierade grupper tränar upp den sociala kompetensen och förmågan att samarbeta, vilket är viktigt inför arbetslivet Laborativa metoder mm. Det är inte enbart i hjärnforskningen man förstått att praktisk problemlösning är viktig inom skolan. Redan så tidigt som 1946 poängterade skolkommission det. En förutsättning för den fria personlighetsdaningen i skolan är en omläggning av undervisningsmetoderna. Arbetsskole metoder, laborativa metoder och aktivitetspedagogik bör av samhället systematiskt understödjas 12 En fördel att använda sig av laborationer är att det ger en bra träning inför gymnasiet och universitet. Genom laborationer kan eleven få prova på och mäta sina praktiska kunskaper, vilken är en fördel inför de nationella prov som hålls i år Learning by doing Uttrycken intelligent action och learning by doing återspeglar en syn på människan som aktiv gentemot sin omvärld, där utveckling är en arbetsuppgift för människan och dess överlevnad. I utbildningen måste då eleven ges möjlighet att aktivt pröva och experimentera. Teori och praktik är inte varandras motsatser, men väl varandras förutsättningar. Därför kan ingendera värderas högre än de andra 13 Dewey betonade även nödvändigheten av att överge ett förlegat ämnesindelat lärarstoff till förmån för ett arbete med de praktiska problem som eleverna skulle möta i samhället. Den skarpa uppdelningen mellan teori och praktik måste därför överges 14 Ögon, öron och händer skall vara redskap färdiga att använda. Omdömet ska kunna fatta de betingelser som barnen måste arbeta under, och den praktiska 11 Danielsen s. 120, Skolkommissionen s. 5, Dewey s. 17, Dewey s. 19,

15 organisationsförmågan skall vara uppövad så den kan användas så väl och så effektivt som möjligt 15 Det avgörande skälet till att den nuvarande skolan inte kan utgöra en naturligt social enhet är just det att detta element av gemensamma och produktiva aktiviteter saknas. På lekplatsen, i lek och idrott uppstår den sociala organisationen spontant och oundvikligt. Det finns någonting att göra, aktiviteter att utföra som kräver en naturlig uppdelning av arbetet, val av ledare och medhjälpare, ömsesidig samverkan och tävling. I klassrummet saknas både motivet och det sammanhållande kitt som den sociala organisationen utgör 16 Är man är i färd med att konstruera något är det en viss typ av ordning som inte går att upprätthålla, det råder en viss oordning i varje fungerande verkstad, där är det inte tyst, man är inte upptagen av att sitta still med knäppta händer, man håller inte sina böcker på det eller det viset. Man gör en mängd olika saker och där råder virrvarr och en röra som alltid blir följden av aktivitet. Men genom arbete, genom att göra något som ger resultat och genom att göra detta i samverkan med andra, uppstår en annan sorts disciplin. Det är bara när man låter en inskränkt och fixerad föreställning om traditionell skoldisciplin ta överhanden som man löper risken att bortse från en djupare och mycket vidare form av disciplin, den som kommer av att man får ta del i konstruktivt arbete, bidra till resultat, som även om det är socialt till sin natur, för den skull inte är mindre uppenbart och påtagligt till formen och följaktligen också i en form där man kan ta ansvar och göra adekvata bedömningar Självständighet Vår upptäcktsfärd med sinnenas hjälp har pågått sedan det första levnadsåret. Genom att se, känna, lyssna, smaka och lukta vidgar barnet sitt vetande om tingen 18 Den naturliga utvecklingen till självständighet börjar med barnets starka krav att få göra saker konkret. De allra flesta vuxna behöver skolning för att tillfredsställande 15 Dewey s. 48, Dewey s. 63, Dewey s. 65, Malmborg s. 19,

16 fylla en uppgift som handledare av barn. Att hålla tillbaka sin egen verksamhetslust och sin egen auktoritet, om dessa hindrar barnet att handla själv, är nödvändigt med inte alltid lätt. De vuxna måste möta barnets behov av frihet och självständighet samtidigt som de bibehåller sin nödvändiga roll att vara barnets naturliga auktoritet 19 Den unga människan, 12 till arton år, har under dessa år behov av självständighet och oberoende. Ett för dessa åldrar alltför intellektuellt upplagt program och för få möjligheter att aktivt satsa på sitt arbete utgör ett problem i skolan, där skolleda och ineffektivitet blir följden. De för ungdomens utveckling så väsentliga praktiska ämnena har fått vika för det ständigt ökande kravet på intellektuellt kunnande 20 Även om psykologisk insikt och kunskap alltmer vunnit terräng, dröjer sig helt naturligt en mängd av de gamla attityderna kvar inom skolans arbete. Barn och ungdomar vilka under småbarnsåren och i grundskolan följt de vuxnas direktiv aldrig behövt ta ställning, bara haft som uppgift att läsa därifrån till dit och lösa på förhand givna uppgifter - kan inte plötsligt vid ca 15års ålder göra självständiga val i ett oerhört brokigt och mångfasetterat studiematerial Erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande Kurt Lewins modell för erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande, alltså ett lärande som är förankrat i upplevelse av konkret verklighet. 19 Malmborg s. 26, Malmborg s. 52, Malmborg s. 60,

17 Det modellen 22 vill förklara är att allt lärande som har sin grund i konkreta upplevelser är effektivare än sådant kunskapsförvärv som består i inläsning av texter och föreläsningar. Modellen är basen för allt lärande, nylärande såväl som fördjupat arbete. Direkt personlig erfarenhet ger liv, nyanser och mening åt abstrakta begrepp och gör det möjligt att testa begreppen i en åskådlig verklighet. En god teori är förankrad i praktisk verklighet och kan vägleda oss i praktisk handling. Det är verkligheten som ger feedback, återkoppling till våra sätt att uppfatta, generalisera, bilda begrepp och utforma teorier Lärandets förankring Även David Kolb har gjort sig känd genom att använda sig av Lewins modell, men han byggde ut den på flera olika sätt. Sålunda såg han hur de olika stadierna i tankeutvecklingen enligt Piagets modell kunde läggas in i Lewins modell. Pedagogiken bygger på att lärandet förankras genom att gå igenom fyra olika steg. Elever o studenter ska vara aktiva o självständigt kunna pröva sig fram. Laborationer, arbetsövningar och exkursioner får en ny mening: de ska inte bara ge konkretion och åskådlighet, utan göra de unga vana vid att pröva idéer och uppslag i verkligheten Egidius s. 122,

18 Kolbs cirkel visar hur vi behandlar och uppfattar information Kolbs teori visar en process där alla stadier måste ingå, men vi är alla olika och inte lika effektiva i alla dessa stadier. För en effektiv inlärning behövs förmågor som är antagonistiska: Konkret upplevelse mot abstrakt tänkande och aktivt experimenterande mot reflekterande observation. 1. Konkret upplevelse - Deltagarna blir engagerade i en aktivitet, löser en uppgift, gör saker, ser, observerar och säger någonting. Ju fler sinnen som aktiveras hos eleven desto effektivare blir inlärningen. Vi brukar tala om att också aktivera det "sjätte" sinnet, våra inre känslor. Om jag kan ta med mig upplevelsen i form av känslor och dessa bearbetas på ett bra sätt kan jag stärka min och gruppens inlärning. 2. Processgenomgång - Här tar processen sin början och vi förstärker eller modifierar här vår upplevelse. Vi delar upp processgenomgången i två delar. a) En faktadel, vad hände egentligen under vår upplevelse/uppgift? Vad gjorde gruppen och vad bestod uppgiften av, vilket var händelseförloppet? b) En processdel, vad som skedde mellan gruppdeltagarna och inom respektive individ, känslor och tankar. Deltagarna delar med sig av sina reaktioner och upplevelser till andra som kanske reagerat på ett annat sätt. 13

19 3. Generalisering eller teoribildning - Vi pratar om hur den nya erfarenheten kan användas nästa gång vi stöter på en liknande upplevelse eller uppgift. Vad kan vi lära oss här? Finns det några likheter mellan det vi just upplevt och någon situation i vårt dagliga arbete eller liv? Vi formar en teori - en bild av den verklighet vi varit med om. 4. Pröva ett nytt beteende - Med utgångspunkt från lärdomar vi fått fram i de tidigare faserna förändrar vi vårt beteende och försöker tillämpa den teori vi format. Vi utvecklar ett nytt handlingsmönster. I den upplevelsebaserade inlärningen kan man se att individer lär sig bäst av sin egen upplevelse och undersökning. Den tar även steget bortom kunskap och in i färdighet genom att skapa en lärsituation ju stakare upplevelse desto bättre färdighet. För att något inte ska glömmas bort måste lärprocessen vara njutbar, motiverande och givande Utomhuspedagogik Utomhuspedagogik är ett tematiskt och ämnesövergripande forsknings- och utbildningsområde. Utemiljön med dess upplevelser är centralt och lärandet förläggs i hög grad till utomhusmiljön, vilket även är fallet vid fältstudier. Denna pedagogik bör vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlärning. Utomhusmiljön är en ständigt aktuell kunskapskälla, där det finns ett rikt och varierat material för såväl historiska tillbakablickar som studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden. Utgångspunkten för lärandet är att verklighetsanknytningen och utomhusmiljön kan vara av varierande slag; hembygden, staden, skogen mm. Kunskap handlar här om reflekterad erfarenhet; en kunskap som förenar erfarenhet, direkt upplevelse och språkliga begrepp. Att synliggöra människan/samhället i de lokala och globala kretsloppen är en viktig aspekt 25 Som Dahlgren (2007) poängterar har man kunnat se att koncentrationen och hälsan förbättras genom detta sett att arbeta. Likaså nämner han att direkta upplevelser som

20 sker med hjälp av utomhusmiljön ger eleverna både praktiska och teoretiska erfarenheter som sker utanför klassrummet. På det viset öppnar man upp ett vidare lärande inom alla ämnen ex. matematik, natur, svenska och teknik. Det Brugge och Ohlsson förmedlar är vikten av att låta elever undersöka med alla sinnen för att själva lära sig tänka förnuftigt istället för att läsa litteratur där man då måste förlita sig på andras förnuft. 2.8 Problembaserat lärande (PBL) Arbetssättet i PBL har stöd i forskning om människors lärande. I PBL har man försökt skapa en arbetsform som är så gynnsam som möjligt för djupt och varaktigt lärande. Det man tar fasta på är bl.a. att det är lättare att minnas saker om man lär sig dem i ett sammanhang som liknar det där man sedan använder dem - PBL baseras på fall som liknar situationer i verkligheten. Det är lättare att lära om man kan anknyta till de kunskaper man redan har. Förståelse och lärande på djupet underlättas av att man formulerar sina tankar i ord och diskuterar nyvunna kunskaper med andra. Man lär sig också bättre om man baserar sitt lärande på intresse och på ett upplevt behov - de studiemål som gruppen sätter upp bygger på insikt om vad som måste läras för att kunna lösa det problem man själva formulerat. Viktigt är att avsluta arbetet med återkoppling Laborationer Det Sjöberg (2000) vill visa är att laborationer kan ha olika syften. Klassiska försök kan göras för att eleverna ska få ett historiskt perspektiv. Laborationer kan även göras för att eleverna ska få praktisera det de har lärt sig teoretiskt. Eleverna kan också få träna på att använda olika instrument eller prova på en metod. Att ge eleverna ansvar under laborationerna är ett bra sett att bygga upp självförtroende, just för att läraren tror på deras förmåga att praktiskt lösa en uppgift. 26 k ap 15

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

NTA som skolutvecklingsprogram

NTA som skolutvecklingsprogram Sammanfattning NTA som skolutvecklingsprogram Utvärdering av effekten av kompetensutveckling på lärarna och deras värderingar samt effekten på kommun- och rektorsnivå Margareta Ekborg Umeå Universitet

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

07-03-09 TORULF PALM 1

07-03-09 TORULF PALM 1 07-03-09 TORULF PALM 1 Prov, betyg och bedömning Torulf Palm Institutionen för Matematik, Teknik och Naturvetenskap Umeå universitet 07-03-09 TORULF PALM 2 Händelser från skolvardagen Martin har bedömt

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF)

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET (BF) Ämne: BARN-, KULTUR- OCH FRITIDSVERKSAMHET Badverksamhet BKF200 Eleven planerar och leder badverksamhet och simundervisning i grupp så att deltagare stimuleras till aktivitet

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren

Boksammanfattning. Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill. Om författaren Boksammanfattning Jag leder hjärna Varför det blir som det blir och hur det blir som du vill Händer det att saker och ting inte blir som du tänkt dig? Att personer i din omgivning inte alls reagerar som

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö

Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö Plan för skolbiblioteksverksamhet på Centrumskolan, Ringsbergskolan och Ulriksbergskolan i Växjö I samråd med förskolans och skolans pedagoger ska skolbiblioteket vara ett stöd inom följande områden: läsa

Läs mer

Hur kan man förankra sitt etwinningprojekt i läroplanerna?

Hur kan man förankra sitt etwinningprojekt i läroplanerna? etwinning i skolan etwinning etwinning är ett program från Europeiska kommissionen. Det ger Europas lärare och elever verktyg och stöd i att arbeta med internationalisering hemma på skolan. Det skapar

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer