Fältstudier och laborationer inom geografiundervisningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fältstudier och laborationer inom geografiundervisningen"

Transkript

1 Estitisk-filosofisk fakultet Ulrika Eriksson Fältstudier och laborationer inom geografiundervisningen Field studies and experiments in geography Examensarbete 15hp Lärarprogrammet Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Abstract Datum: Handledare: Hans-Olof Gottfridsson As a result of field studies and experiments within the subject geography, the new proposed curriculum 2011 will be of great importance. The curriculum states that teaching shall develop the pupils knowledge to interpret, to use and to examine information in a critical way concerning the geographical field. It also states that teaching shall develop the pupils knowledge concerning field studies and experiments. The curriculum for year 6 states that the pupils shall be able to study the real world in a concrete way. They also need to obtain knowledge concerning ground-, water- and air processes and how to achieve this knowledge through experiments and field studies. Pupils also need to know how to achieve knowledge about demography, buildings and transportations through experiments and field studies. The curriculum for year 7-9 states that the pupils shall obtain knowledge through field studies and experiments to be able to characterize places, analyze landscapes and identify borders in their own environment of habit. For a long time I have wondered how the teachers work with geography in school and this was my motivation to this report. Do they work in an experimental way with elements of field studies? I am very interested of this because i have a background in field studies. I used a questionnaire and asked 35 teachers to fill out the form. According to my field data,18,7 % of the teachers use field studies in their teaching and 56,2 % find the field studies important. Examples of experimental work are inner (endogen) and outer (exogen) forces of the earth, dramatizing the planets orbits, testing the composition of different minerals with the help of acid, magnets and experiments with water in different ways. The motivation from the teachers is that the experimental lessons helps teaching become more varied but that it is important that teaching is distinct and clear. The teachers that didn t find the experimental teaching that important thought that field studies were more important but that geography should be a part of the subjects 2

3 within general science instead of social studies. 18,7 % of the teachers use experiments in their teaching and 37,5 % find this way of teaching important. Sammanfattning Fältstudier och laborationer inom geografin kommer i och med den nya föreslagna kursplanen 2009 att ha en större betydelse. Där sägs att undervisningen ska utveckla elevens kunskaper att tolka, använda och kritiskt granska information om det geografiska rummet. Där sägs även att undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om fältstudier och laborationer. Tittar man på kursplanen för år 6 så ska de kunna undersöka verkligheten. De behöver också skaffa sig kunskaper om processer i mark, vatten och luft, och hur dessa processer kan uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Likaså behöver de veta hur kunskaper om demografi, bebyggelse och transporter kan uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Vad det gäller år 7-9 ska de ha kunskaper om hur man genom fältstudier kan karaktärisera platser, analysera landskap och identifiera gränser i sin egen livsmiljö Jag har själv en bakgrund i Bio-geologi där mycket undervisning bedrevs genom fältundervisning och exkursioner, vilket jag anser är ett bra sett att stimulera inlärningen. Anledningen till att jag startade det här arbetet är att jag länge funderat på hur SO lärarna arbetar med geografi. Det jag kan märka utifrån min enkät så är endast 25% av de som undervisar i geografi behöriga. Jag kunde även se att mycket traditionell klassrumsundervisning finns kvar, fältstudier och laborations inlärning skulle kunna prioriteras högre. Många pedagoger visar ett intresse för fältstudier och laborationen, men ser för många hinder för att det ska kunna genomföras. Fältarbete och laborationer användes lika mycket. En större del var mer positiv till fältstudier än till laborationer. Der man idag gör är bl.a. jordens inre och yttre krafter, dramatisera planeternas banor, testa olika mineralers sammansättning med hjälp av syra, magneter och experiment med vatten i olika former. Andelen som inte såg hinder för dessa former av undervisning var 18,7% 3

4 Nyckelord: geografi, fältstudier, laborationer och kursplaner 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Ämnets karaktär och uppbyggnad Bakgrund Syfte Frågeställning Val av metod Urval Datainsamling Procedur Bearbetning Bortfall Reliabilitet och validitet 7 2. Teori Kinesisk perception Laborativa metoder Learning by doing Självständighet Erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande Lärandets förankring Utomhuspedagogik Problembaserat lärande (PBL) Laborationer Resultat Resultatöversikt Diskussion Metoddiskussion Förslag till utökad forskning Slutsats 25 Referenslista Källförteckning Bilaga 1

6 Fältstudier och laborationer inom geografiundervisningen Prolog Dessa unga människor har tillbragt år med att lyssna till ord, och lyssnande skapar inte en människa. Endast praktiskt arbete och erfarenhet för den unge till mognad citat av Maria Montessori 1. Inledning 1.1 Ämnets karaktär och uppbyggnad Kursplanen i geografi omfattar tre aspekter på förhållandet mellan människan och hennes omgivning. Ämnet har en beskrivande aspekt. Det innebär att eleven successivt ska lära känna sin värld och blir förtrogen med likheter och skillnader, vad det avser levnadsvillkor och miljö i olika områden. Geografin ska även innehålla den analyserande aspekten. Det innebär att kunna förklara och förstå förhållanden och förändringar. För det tredje ska eleven kunna tänka konsekvensinriktat. Det innebär att eleven med de två tidigare nämnda aspekterna får bättre förståelse och kan bedöma möjliga konsekvenser av människors påverkan i naturen och av rumsliga samband. Hit hör också förmågan att kunna bedöma olika handlingsalternativ och vilka konsekvenser det kan ha för människor och miljö, för att kunna fatta välgrundade beslut i ett demokratiskt samhälle. Det centrala inom ämnet är begreppet landskap i dess betydelse av både natur- och kulturlandskap. Andra begrepp är plats, läge och utbredning. Samspelet mellan människan och hennes omgivning studeras i olika landskap. Med tiden utvecklas och kompletteras på så sätt kunskaper om såväl det egna landet som världen och jorden som helhet och om skillnader och likheter mellan olika delar. Detta krävs som grund för att få en förståelse av människors skilda levnadsvillkor och hur olika kulturer har utvecklats. Globen är en modell av den helhet inom vilken alla typer av landskap har sin plats. Kartor är nödvändiga hjälpmedel i ämnet. 1

7 Kunskaper om olika regioner och områden ger underlag för studier av huvuddrag och strukturer som exempelvis identifiering av klimat- och vegetationszoner, jordbruksdistrikt och industriregioner. Begrepp som avstånd, utrymme, lokalisering och flöden är centrala i ämnets teorier och analysmetoder. De är nödvändiga hjälpmedel för insikter som inte bara är knutna till en unik plats och en speciell tid utan är generella och användbara för kommande tider, i nya situationer och i nya områden. Modeller av olika slag är liknande hjälpmedel för att förklara och förstå. Kretsloppstänkandet spelar en central roll i analysen av samband i naturen och mellan människa och natur. Annat som är centralt inom ämnet är frågor om natur- och kulturlandskapens uppkomst, framväxt och förändringar, liksom frågor om befolkningsförändringar och dess drivkrafter och konsekvenser. Bakgrunden till sådana förändringar är vanligtvis regionala olikheter i fördelningen av bl.a. naturresurser, befolkning och verksamheter. En analys av förändringar inkluderar också faktorer som: omvärldsuppfattning, människosyn, maktförhållanden, teknikens möjligheter, ekonomiska restriktioner, attityder och värderingar. Dessa faktorer ger upphov till flöden som flyttningar, handel och andra kontakter mellan olika områden och därmed till rumsliga samband. För att analysera sådana komplexa problemområden krävs samverkan mellan geografi och andra ämnen. Grundläggande för geografiämnet är att arbeta med en helhetssyn på omvärlden där centrala begrepp och fakta vävs in i ett holistiskt sammanhang. I geografiämnet skapas möjligheter att tillägna sig kunskaper och erfarenheter genom att iaktta, pröva, utforska, undersöka och skapa. Undervisningen i geografi ger också tillfällen till övning i att argumentera för egna ståndpunkter i tal och skrift. I samtal med andra kan etablerade tankemönster, föreställningar och fördomar utmanas Bakgrund 1 2

8 Jag har en bakgrund i Bio-geologi där mycket undervisning bedrevs genom fältundervisning och exkursioner, vilket jag anser är ett av de bästa sett att stimulera inlärningen. Fältstudier och laborationer inom geografin kommer i och med den nya föreslagna kursplanen 2009 att ha en större betydelse 2 Där sägs att undervisningen ska utveckla elevens kunskaper att tolka, använda och kritiskt granska information om det geografiska rummet. Där sägs även att undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om fältstudier och laborationer. Tittar man på kursplanen för år 6 så ska de kunna undersöka verkligheten. De behöver också skaffa sig kunskaper om processer i mark, vatten och luft, och hur dessa processer kan uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Likaså behöver de veta hur kunskaper om demografi, bebyggelse och transporter kan uppnås genom laborationer och fältundersökningar. Vad det gäller år 7-9 ska de ha kunskaper om hur man genom fältstudier kan karaktärisera platser, analysera landskap och identifiera gränser i sin egen livsmiljö Jag anser också att arbetet med fältstudier och laborationer ger en djupare och bredare förståelse för vad geografi är, utöver det tränas även sociala färdigheter. Det jag menar med laborationer är inte på något sett stora och avancerade laborationen, utan det ska vara de enkla som leder fram till elevens egna funderingar. För att åskådliggöra det låter jag här filosofen/pedagogen John Dewey hjälpa till med att beskriva en enklare laboration: Med en enkel apparatur - ett glas, citron vatten och ett glasrör - fällde barnen ut kalciumkarbonat ur vattnet. Därifrån gick de vidare till att studera de processer genom vilka olika sorters mineraler, vulkaniska och sedimentära osv. har format jordens yta och för att sedan ta reda på de ställen där de nu finns. 2 Skolverket,

9 Sedan vidare till platser i USA:s, Hawaiis och Puerto Ricos geografi, till de effekter dessa bergarter i sina olika former får mänskliga aktiviteter. Så avrundades detta geologiska arbete till sist med människans liv i nutiden 3 Det Dewey kunde märka var att barnen såg och kände sambandet mellan geologiska processer som ägde rum för mycket länge sedan och att de hade förståelse för de fysiska villkor som idag bestämmer industriellt arbete. Själva laborationen kräver lite material och tid, men ett intresse väcks hos eleverna. Även en lärare utan laborativ vana kan på ett lätt sett genomföra en sådan laboration. Inom skolan behöver geografin höja sin status. Återigen kommer Dewey få sätta ord på mitt eget ställningstagande: Anknytningspunkten för alla naturvetenskaper finner man i geografiämnet. Geografins betydelse består i att den framställer jorden som det blivande hemmet för människans arbete. En värld utan relation till mänskligt arbete är inte någon värld. Mänskligt flit och framgång, avskurna från sambandet med jorden är inte ens en känsla, knappt ett namn. Jorden är till syvende och sist den enda källan till människans föda. Jorden är det stora fältet, den stora gruvan, den stora energikällan för värme, ljus och elektricitet. Den är den stora scenen för hav, floder, berg och slätter av vilka jordbruk och gruvdrift och skogsbruk, alla industrier och distributionssystem bara är beståndsdelar. Det är genom vad vi gör i och med världen som vi förstår dess mening och mäter dess värde 4 Det Dewey här vill förmedla är att skolan inte enbart skall vara en praktisk verkstad eller något slags rutinarbete för att barnen skall få bättre tekniska färdigheter som exempelvis kockar eller rörmokare, utan de ska vara verkliga verkstäder för vetenskaplig insikt när det gäller naturmaterial och naturprocesser. Det ska även vara utgångspunkt från vilka barnen skall ledas fram till insikt om människans 3 Dewey, Dewey,

10 historiska utveckling. Den verkliga betydelsen av detta kan bättre illustreras med exempel från verkligt skolarbete än genom endast allmän föreläsning. Jag tror att vi som pedagoger måste se framåt och släppa in de nya undervisningsformerna som skolverket föreslår i och med nya kursplanen. Om man som pedagog ser på det som redan nu kan läsas i Lpo 94, tycker jag att vi pedagoger missat viktiga delar inom geografiundervisningen. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Eleverna skall få möjligheter att ta initiativ och ansvar. De skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga, att arbeta självständigt och lösa problem. Skolan skall stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. I skolarbetet skall de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att undervisningsmålen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas Syfte Anledningen till att jag startade det här arbetet är att jag funderat på hur SO- lärarna arbetar med geografi. Arbetar de i första hand med kartor och länder eller görs något laborativt arbete med inslag av fältstudier? Detta blir viktigt för alla geografilärare i och med den nya kursplanen som kommer Där sägs att undervisningen ska utveckla elevens kunskaper att tolka, använda och kritiskt granska information om det geografiska rummet. Där sägs även att undervisningen ska utveckla elevernas kunskaper om fältstudier och laborationer. 5 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket,

11 1.4 Frågeställning Hur ser behörigheten ut för geografilärare i förhållande till andra SO-lärare? I vilken grad och form används fältstudier och laborationer i geografiundervisningen i år 6-9? Vilken status har fältstudier och laborationer bland SO-lärare? Vilka hinder finns för att använda fältstudier och laborationer inom ämnet? 1.5 Val av metod Efter att ha läst in mig på de nya förslagen om geografiundervisningen valde jag att göra en enkätundersökning för att få så många svar som möjligt, vilket inte hade varit fallet om jag valt intervjuer. Jag använde mig av Johansson & Svedners bok 7 när enkäten skulle konstrueras. De brister de tar upp är bl.a. ofullständigt analyserad problemställning, brister i frågekonstruktionen, ogenomtänkt enkätadministration och brister i databearbetningen, vilket jag försökte undvika Urval Enkäten (bilaga 1) skickades till 35 SO-lärare där anonymiteten kunde garanteras. Enkäten gick ut till 6 skolor i Stockholmsområdet, år 6-9. Dessa valdes ut genom ett avgränsat geografiskt område (en kommun). Utifrån kommunen sett är den då generaliserbar, men dock inte för hela landets kommuner. De 35 lärarna som valdes ut undervisar alla i geografi Datainsamling Alla frågor hade fasta svarsalternativ, men byggdes ut så de även kunde svaras på genom öppna frågor med exempel motiveringar. Frågorna tog upp en sak i varje fråga där språket var lättbegripligt. Enkäten bestod av 3 sidor med totalt 10 stycken frågor. Enkäten inleddes med en presentation från mig och syftet med enkäten, där lärarna själv kunde välja om de ville delta eller ej. Själva frågedelen inleddes med bakgrundsfrågor och sedan de frågeområden jag ville undersöka Procedur 7 Johansson och Svedner,

12 Lärarna hade 2 veckor på sig att svara på enkäten som gick ut till 6 skolor med internpost och vidarebefordrades med hjälp av rektor, som jag haft telefonkontakt med innan enkäten skickades, till den berörda skolans SO-lärare. Enkäten återsändes sedan till mig med hjälp av internpost på skolorna Bearbetning När enkäterna kommit till mig gjorde jag en sammanställning utifrån enkätfrågorna. De öppna frågorna skrev jag ner på en lista utifrån vad de svarat. De som svarat med liknande svar togs endast upp en gång Bortfall Totalt svarade 16st på enkäten och bortfallet var 19st. Bortfallet beror kanske på enkättrötthet hos lärarna. För att motverka detta hade jag tidigare förklarat för rektorerna hur viktigt det var att lärarna svarade på dessa. Genom att så få svar går det inte att räkna på ett signifikant resultat och generaliserbarheten föll i och med detta bort. Det kommer att leda till ett validitetsproblem Reliabilitet och validitet Reliabiliteten bör vara förhållandevis hög eftersom frågorna är utformade på ett sådant sett att om jag skulle göra samma enkät på dessa som svarat får jag antagligen samma svar, om nu lärarna tog sig tid för enkäten och inte endast bara gjorde den lite översiktligt. Det problem jag ser är mitt eget ställningstagande och i och med detta hur jag formulerat frågorna och analyserar de inkomna data. Ett annat problem kan vara att de tillfrågade inte visste skillnader på fältstudier och laborationer. Validiteten är förhållandevis låg eftersom så få enkäter kom tillbaka till mig och en generalisering inom kommunen blir då omöjlig att göra. 2. Teori 7

13 2.1 Kinestetisk perception Det första som vi pedagoger behöver bli mer medvetna om är hjärnan. Det är det viktigaste verktyget våra elever har. För att få en förståelse för hur vår hjärna fungerar kommer här ett fåtal fakta från forskningssidan. Man kan inte tillräckligt mycket understryka hur viktigt det är att barn är motoriskt aktiva under inlärningsprocesserna. Sovjetisk forskning har visat att kinestetisk perception är vår viktigaste inlärningskanal. Om vi ser på barns lek är den präglad av rörelser. Dessa knyter samman alla andra kanaler som aktiveras. Barnet erövrar världen i leken genom syn, hörsel, lukt, smak, information från huden, balans och annat integreras genom barnets aktivitet. Samtidigt ger leken barnet möjlighet att leva ut sina känslor. När vi idag vet hur barnets aktivitet utvecklar hjärnan finns all anledning att förskola och skola använder detta som en ledande princip vid all inlärning 8 Om vi tvingas anstränga oss för att analysera ett nytt och krävande problem lär vi oss mer än om hjärnan bara kör samma program om och om igen, vilket i och för sig är bekvämt men knappast utvecklande. Eftersom vi människor är olika använder vi våra sinnesorgan på olika sätt och olika mycket när vi lär och arbetar. Vissa av oss föredrar att lyssna och diskutera, andra föredrar att se och skriva och så finns det de som helst vill känna, prova på och uppleva. Men gemensamt för oss alla är att vår förmåga att lära ökar om vi använder oss av flera sinnen samtidigt 9 Med taktiltkinestetisk inriktning lär man sig i första hand genom att känna och praktisera. Den lärarstilen används endast till 15 %, vilket är en låg siffra. När vi arbetar med olika lärarstilar arbetar vi med flera olika sinnen och därmed byggs det upp förbindelser i hjärnan, s.k. elektrokemiska spår. Därför är det viktigt att undervisningen varieras så att alla våra sinnen får vara med i lärandet 10 Den som enbart den muntliga vägen presenterar ett budskap, når i genomsnitt 20 % av mottagarna. Kompletterar man med att visa bilder på en overhead når man ytterligare 30 %. Om dessutom mottagarna själva får vara med och diskutera, når 8 Danielsen s. 19, Danielsen s. 23, Danielsen s. 45,

14 man ytterligare 20 %. Om de också aktiveras så att de själva får göra vissa moment, når man 20 % till, man är då uppe i 90 %. Att arbeta i grupp och varierade grupper tränar upp den sociala kompetensen och förmågan att samarbeta, vilket är viktigt inför arbetslivet Laborativa metoder mm. Det är inte enbart i hjärnforskningen man förstått att praktisk problemlösning är viktig inom skolan. Redan så tidigt som 1946 poängterade skolkommission det. En förutsättning för den fria personlighetsdaningen i skolan är en omläggning av undervisningsmetoderna. Arbetsskole metoder, laborativa metoder och aktivitetspedagogik bör av samhället systematiskt understödjas 12 En fördel att använda sig av laborationer är att det ger en bra träning inför gymnasiet och universitet. Genom laborationer kan eleven få prova på och mäta sina praktiska kunskaper, vilken är en fördel inför de nationella prov som hålls i år Learning by doing Uttrycken intelligent action och learning by doing återspeglar en syn på människan som aktiv gentemot sin omvärld, där utveckling är en arbetsuppgift för människan och dess överlevnad. I utbildningen måste då eleven ges möjlighet att aktivt pröva och experimentera. Teori och praktik är inte varandras motsatser, men väl varandras förutsättningar. Därför kan ingendera värderas högre än de andra 13 Dewey betonade även nödvändigheten av att överge ett förlegat ämnesindelat lärarstoff till förmån för ett arbete med de praktiska problem som eleverna skulle möta i samhället. Den skarpa uppdelningen mellan teori och praktik måste därför överges 14 Ögon, öron och händer skall vara redskap färdiga att använda. Omdömet ska kunna fatta de betingelser som barnen måste arbeta under, och den praktiska 11 Danielsen s. 120, Skolkommissionen s. 5, Dewey s. 17, Dewey s. 19,

15 organisationsförmågan skall vara uppövad så den kan användas så väl och så effektivt som möjligt 15 Det avgörande skälet till att den nuvarande skolan inte kan utgöra en naturligt social enhet är just det att detta element av gemensamma och produktiva aktiviteter saknas. På lekplatsen, i lek och idrott uppstår den sociala organisationen spontant och oundvikligt. Det finns någonting att göra, aktiviteter att utföra som kräver en naturlig uppdelning av arbetet, val av ledare och medhjälpare, ömsesidig samverkan och tävling. I klassrummet saknas både motivet och det sammanhållande kitt som den sociala organisationen utgör 16 Är man är i färd med att konstruera något är det en viss typ av ordning som inte går att upprätthålla, det råder en viss oordning i varje fungerande verkstad, där är det inte tyst, man är inte upptagen av att sitta still med knäppta händer, man håller inte sina böcker på det eller det viset. Man gör en mängd olika saker och där råder virrvarr och en röra som alltid blir följden av aktivitet. Men genom arbete, genom att göra något som ger resultat och genom att göra detta i samverkan med andra, uppstår en annan sorts disciplin. Det är bara när man låter en inskränkt och fixerad föreställning om traditionell skoldisciplin ta överhanden som man löper risken att bortse från en djupare och mycket vidare form av disciplin, den som kommer av att man får ta del i konstruktivt arbete, bidra till resultat, som även om det är socialt till sin natur, för den skull inte är mindre uppenbart och påtagligt till formen och följaktligen också i en form där man kan ta ansvar och göra adekvata bedömningar Självständighet Vår upptäcktsfärd med sinnenas hjälp har pågått sedan det första levnadsåret. Genom att se, känna, lyssna, smaka och lukta vidgar barnet sitt vetande om tingen 18 Den naturliga utvecklingen till självständighet börjar med barnets starka krav att få göra saker konkret. De allra flesta vuxna behöver skolning för att tillfredsställande 15 Dewey s. 48, Dewey s. 63, Dewey s. 65, Malmborg s. 19,

16 fylla en uppgift som handledare av barn. Att hålla tillbaka sin egen verksamhetslust och sin egen auktoritet, om dessa hindrar barnet att handla själv, är nödvändigt med inte alltid lätt. De vuxna måste möta barnets behov av frihet och självständighet samtidigt som de bibehåller sin nödvändiga roll att vara barnets naturliga auktoritet 19 Den unga människan, 12 till arton år, har under dessa år behov av självständighet och oberoende. Ett för dessa åldrar alltför intellektuellt upplagt program och för få möjligheter att aktivt satsa på sitt arbete utgör ett problem i skolan, där skolleda och ineffektivitet blir följden. De för ungdomens utveckling så väsentliga praktiska ämnena har fått vika för det ständigt ökande kravet på intellektuellt kunnande 20 Även om psykologisk insikt och kunskap alltmer vunnit terräng, dröjer sig helt naturligt en mängd av de gamla attityderna kvar inom skolans arbete. Barn och ungdomar vilka under småbarnsåren och i grundskolan följt de vuxnas direktiv aldrig behövt ta ställning, bara haft som uppgift att läsa därifrån till dit och lösa på förhand givna uppgifter - kan inte plötsligt vid ca 15års ålder göra självständiga val i ett oerhört brokigt och mångfasetterat studiematerial Erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande Kurt Lewins modell för erfarenhets- och upplevelseförankrat lärande, alltså ett lärande som är förankrat i upplevelse av konkret verklighet. 19 Malmborg s. 26, Malmborg s. 52, Malmborg s. 60,

17 Det modellen 22 vill förklara är att allt lärande som har sin grund i konkreta upplevelser är effektivare än sådant kunskapsförvärv som består i inläsning av texter och föreläsningar. Modellen är basen för allt lärande, nylärande såväl som fördjupat arbete. Direkt personlig erfarenhet ger liv, nyanser och mening åt abstrakta begrepp och gör det möjligt att testa begreppen i en åskådlig verklighet. En god teori är förankrad i praktisk verklighet och kan vägleda oss i praktisk handling. Det är verkligheten som ger feedback, återkoppling till våra sätt att uppfatta, generalisera, bilda begrepp och utforma teorier Lärandets förankring Även David Kolb har gjort sig känd genom att använda sig av Lewins modell, men han byggde ut den på flera olika sätt. Sålunda såg han hur de olika stadierna i tankeutvecklingen enligt Piagets modell kunde läggas in i Lewins modell. Pedagogiken bygger på att lärandet förankras genom att gå igenom fyra olika steg. Elever o studenter ska vara aktiva o självständigt kunna pröva sig fram. Laborationer, arbetsövningar och exkursioner får en ny mening: de ska inte bara ge konkretion och åskådlighet, utan göra de unga vana vid att pröva idéer och uppslag i verkligheten Egidius s. 122,

18 Kolbs cirkel visar hur vi behandlar och uppfattar information Kolbs teori visar en process där alla stadier måste ingå, men vi är alla olika och inte lika effektiva i alla dessa stadier. För en effektiv inlärning behövs förmågor som är antagonistiska: Konkret upplevelse mot abstrakt tänkande och aktivt experimenterande mot reflekterande observation. 1. Konkret upplevelse - Deltagarna blir engagerade i en aktivitet, löser en uppgift, gör saker, ser, observerar och säger någonting. Ju fler sinnen som aktiveras hos eleven desto effektivare blir inlärningen. Vi brukar tala om att också aktivera det "sjätte" sinnet, våra inre känslor. Om jag kan ta med mig upplevelsen i form av känslor och dessa bearbetas på ett bra sätt kan jag stärka min och gruppens inlärning. 2. Processgenomgång - Här tar processen sin början och vi förstärker eller modifierar här vår upplevelse. Vi delar upp processgenomgången i två delar. a) En faktadel, vad hände egentligen under vår upplevelse/uppgift? Vad gjorde gruppen och vad bestod uppgiften av, vilket var händelseförloppet? b) En processdel, vad som skedde mellan gruppdeltagarna och inom respektive individ, känslor och tankar. Deltagarna delar med sig av sina reaktioner och upplevelser till andra som kanske reagerat på ett annat sätt. 13

19 3. Generalisering eller teoribildning - Vi pratar om hur den nya erfarenheten kan användas nästa gång vi stöter på en liknande upplevelse eller uppgift. Vad kan vi lära oss här? Finns det några likheter mellan det vi just upplevt och någon situation i vårt dagliga arbete eller liv? Vi formar en teori - en bild av den verklighet vi varit med om. 4. Pröva ett nytt beteende - Med utgångspunkt från lärdomar vi fått fram i de tidigare faserna förändrar vi vårt beteende och försöker tillämpa den teori vi format. Vi utvecklar ett nytt handlingsmönster. I den upplevelsebaserade inlärningen kan man se att individer lär sig bäst av sin egen upplevelse och undersökning. Den tar även steget bortom kunskap och in i färdighet genom att skapa en lärsituation ju stakare upplevelse desto bättre färdighet. För att något inte ska glömmas bort måste lärprocessen vara njutbar, motiverande och givande Utomhuspedagogik Utomhuspedagogik är ett tematiskt och ämnesövergripande forsknings- och utbildningsområde. Utemiljön med dess upplevelser är centralt och lärandet förläggs i hög grad till utomhusmiljön, vilket även är fallet vid fältstudier. Denna pedagogik bör vara ett komplement till den traditionella pedagogiken och betonar att upplevelser i den miljö som omger oss ska utgöra en bas för inlärning. Utomhusmiljön är en ständigt aktuell kunskapskälla, där det finns ett rikt och varierat material för såväl historiska tillbakablickar som studier av nutid och framtid inom olika ämnesområden. Utgångspunkten för lärandet är att verklighetsanknytningen och utomhusmiljön kan vara av varierande slag; hembygden, staden, skogen mm. Kunskap handlar här om reflekterad erfarenhet; en kunskap som förenar erfarenhet, direkt upplevelse och språkliga begrepp. Att synliggöra människan/samhället i de lokala och globala kretsloppen är en viktig aspekt 25 Som Dahlgren (2007) poängterar har man kunnat se att koncentrationen och hälsan förbättras genom detta sett att arbeta. Likaså nämner han att direkta upplevelser som

20 sker med hjälp av utomhusmiljön ger eleverna både praktiska och teoretiska erfarenheter som sker utanför klassrummet. På det viset öppnar man upp ett vidare lärande inom alla ämnen ex. matematik, natur, svenska och teknik. Det Brugge och Ohlsson förmedlar är vikten av att låta elever undersöka med alla sinnen för att själva lära sig tänka förnuftigt istället för att läsa litteratur där man då måste förlita sig på andras förnuft. 2.8 Problembaserat lärande (PBL) Arbetssättet i PBL har stöd i forskning om människors lärande. I PBL har man försökt skapa en arbetsform som är så gynnsam som möjligt för djupt och varaktigt lärande. Det man tar fasta på är bl.a. att det är lättare att minnas saker om man lär sig dem i ett sammanhang som liknar det där man sedan använder dem - PBL baseras på fall som liknar situationer i verkligheten. Det är lättare att lära om man kan anknyta till de kunskaper man redan har. Förståelse och lärande på djupet underlättas av att man formulerar sina tankar i ord och diskuterar nyvunna kunskaper med andra. Man lär sig också bättre om man baserar sitt lärande på intresse och på ett upplevt behov - de studiemål som gruppen sätter upp bygger på insikt om vad som måste läras för att kunna lösa det problem man själva formulerat. Viktigt är att avsluta arbetet med återkoppling Laborationer Det Sjöberg (2000) vill visa är att laborationer kan ha olika syften. Klassiska försök kan göras för att eleverna ska få ett historiskt perspektiv. Laborationer kan även göras för att eleverna ska få praktisera det de har lärt sig teoretiskt. Eleverna kan också få träna på att använda olika instrument eller prova på en metod. Att ge eleverna ansvar under laborationerna är ett bra sett att bygga upp självförtroende, just för att läraren tror på deras förmåga att praktiskt lösa en uppgift. 26 k ap 15

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan

Södra Innerstadens SDF Sofielundsskolan LOKAL KURSPLAN I Geografi Mål som eleverna lägst ska ha uppnått uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå. Skolan och skolhuvudmannen ansvarar för att eleverna ges möjlighet att uppnå denna. De flesta

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Geografi, 150 verksamhetspoäng Ämnet behandlar människans livsvillkor, naturmiljö och samhälle samt miljöförändringar i olika delar av världen över tid. Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi Centralt innehåll De svenska, nordiska övriga europeiska natur kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag utbredning.

Läs mer

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Geografi Kurskod: GRNGEO2 Verksamhetspoäng: 150 Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att förvalta jorden så att en hållbar

Läs mer

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.

Lärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar. Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN LÄRARHANDLEDNING Producent: Henrik Ahnborg Pedagog: David Örbring Inledning Geografens testamente Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag

Geografi årskurs 7-9. Läroämnets uppdrag Geografi årskurs 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i geografiundervisningen är att stödja eleverna att skapa sig en världsbild. Eleverna ska vägledas att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Jordens processer I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till? "Jordens processer" Ge Sv Vi läser om jordens uppbyggnad och om hur naturen påverkar människan och människan påverkar naturen. Vi läser, skriver och samtalar. Skapad 2014-11-11 av Pernilla Kans i Skattkärrsskolan,

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Geografi 4-6 Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer

Läs mer

Aktivt lärande Senast uppdaterad :03

Aktivt lärande Senast uppdaterad :03 Här presenteras David A. Kolbs teori om lärande och inlärningsstilar och hur man rent praktiskt arbetar på detta sätt med hjälp av simuleringar. Kolb menar att lärande baserat på upplevelser och erfarenheter

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Betyg och bedömning Information till föräldrar Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik. Summativ bedömning Summativ: Kontrollera vad eleverna kan efter genomförd undervisning. Till

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Montessori i Lövestad

Montessori i Lövestad Montessori i Lövestad Vad är Montessori? Montessori är en pedagogik som sätter tilltro till barnens egen förmåga att lära sig. Den har fått namn efter den italienska läkaren Maria Montessori (1870-1952)

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan Samhällsorienterande ämnen 3.12 Geografi Förutsättningarna för liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar att

Läs mer

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att: Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet

Läs mer

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts. Planering Energi 9C Syfte: Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi Genomföra systematiska undersökningar i fysik Använda fysikens begrepp,

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Geografi Analys och reflektion

Geografi Analys och reflektion Analys och reflektion utvecklar förmågan att dra slutsatser och generalisera samt förklara och argumentera för sitt tänkande och sina slutsatser. Kan reflektera över varför livsvillkoren ser olika ut i

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför? Allt vi konsumerar (handlar, använder) kommer någonstans ifrån och tar vägen någonstans när vi har förbrukat det. Vi människor köper och använder mer än vi behöver.

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Kursplanen i ämnet geografi

Kursplanen i ämnet geografi DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet geografi Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010 Det finns fortfarande många poäng att söka för tidigarelärare! För att underlätta valet i lärarlyftet har vi gjort ett urval av de kurser som

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11. Från kapitel 1 Skolan ska syfta till att eleven ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Äventyrspedagogik i skolan, förskoleklassen och fritidshemmet Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik kan utgå från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun

Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Vilket kunnande bedöms i grundskolan? Information till grundskolans elever och föräldrar i Ludvika kommun Innehållsförteckning Förord sidan 2 BILD. 3 ENGELSKA 4 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP 5 IDROTT OCH HÄLSA

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp

Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Naturvetenskap GR (A), Naturvetenskap och teknik för F-3 lärare, 30 hp Natural Science BA (A), Natural Science and Technical Knowledge for Teachers at School Year F-3, 30 Credits Allmänna

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer