Barnens Hav. Östersjön. Lärarhandledning årskurs 1 6. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel!

Transkript

1 Barnens Hav På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel! Ett läromedel från Naturskyddsföreningen om livet och miljön under ytan i Östersjön. Östersjön Foto: Anna Bengtsson Lärarhandledning årskurs 1 6

2 Om Naturskyddsföreningen och Havsnätverket Naturskyddsföreningen är en ideell och partipolitiskt obunden miljöorganisation. Föreningen har runt medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. Kärleken till naturen är föreningens drivkraft. Naturskyddsföreningen sprider kunskap, kartlägger miljöhot och försöker hitta konstruktiva lösningar på problemen. Föreningen arbetar även med att påverka politiker och myndigheter, såväl nationellt som internationellt. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är Naturskyddsföreningens viktigaste arbetsområden. Föreningen står dessutom bakom världens tuffaste miljömärkning, Bra Miljöval, som är en del i arbetet med att utveckla bra verktyg för miljömedvetna konsumentval. Det här läromedlet är sammanställt av Naturskyddsföreningens Havsnätverk. Havsnätverket består av runt 700 medlemmar som är intresserade av havsmiljön. Nätverket utbyter kunskap, ordnar utbildningar och hjälper Naturskyddsföreningens rikskansli att föra ut miljöbudskap genom samordnade insatser i hela landet. Flera av föreningens länsförbund har också havsmiljö- och vattengrupper som driver regionala frågor, anordnar studiecirklar och bidrar med synpunkter i lokala eller regionala miljöfrågor som gäller hav, kust och inlandsvatten. Tillsammans väcker vi opinion och påverkar politiken. Läs mer om Naturskyddsföreningens Havsnätverk på Läs mer om Barnens Hav på naturskyddsforeningen.se/ skola/barnens-hav Innehåll Östersjön vået älskade unika hav 4 Så använder du lärarhandledningen 4 Vad säger läroplanen? 5 1 Strandbesök Förberedande lektion På stranden Tillbaka i klassrummet 14 2 Havet Östersjön Vattnet Undervattenslandskapet Djur och växter Lite om Västerhavet Övningar 24 3 Miljöproblem i Östersjön Övergödning Miljögifter och skräp Ohållbart fiske Övningar 32 4 Hållbart fiske Hållbart fiske i Östersjön Att äta fisk Övningar 36 På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du fler läromedel! 5 Vad kan jag göra? I hemmet I skolan På fritiden Grön guide Övningar 39 Huvudförfattare: Anna Bengtsson Författare: Göran Borgström, Bertil Brånin, Kristin Johansson, Carina Reisö och Charlie Wijnbladh i Naturskyddsföreningens Havsnätverk Layout: Sofia Liljander 6 Mer information 42 7 Referenser 43 2 BARNENS HAV BARNENS HAV 3

3 Östersjön vårt älskade unika innanhav. Östersjön är ett mycket speciellt hav. Dess geografiska läge och bräckta vatten ger havet särskilda förutsättningar och en annorlunda sammansättning av växter och djur. Östersjön är även ett av världens sjukaste hav med stora miljöproblem orsakade av oss människor: överfiske, höga halter av gifter och övergödning med algblomningar och döda bottnar som följd. För att rädda Östersjön krävs förändring snarast. För att åstadkomma långsiktig förändring är det viktigt att dagens unga har kunskaper om vårt fantastiska hav och hur det bör vårdas. Det är dags att vi börjar prata betydligt mer om situationen i Östersjön! Läromedlet Barnens Hav syftar till att ge dig som lärare i årskurs 1 6 underlag och praktiskt stöd för att arbeta med Östersjön och dess miljö, både teoretiskt och praktiskt i fält. Materialet är framtaget av Naturskyddsföreningens Havsnätverk och har testats och utvärderats i en femteklass på Sankt Olofs skola utanför Simrishamn. Kul att du också vill vara med och sprida kunskap om barnens hav! Så använder du lärarhandledningen Den här lärarhandledningen beskriver hur du som lärare i årskurs 1 6 kan arbeta med livet och miljön under ytan i Östersjön. Lärarhandledningen innehåller fem kapitel: Strandbesök, Havet Östersjön, Miljöproblem i Östersjön, Hållbart fiske samt Vad kan jag göra? Enklast är att arbeta med kapitlen i samma ordning som de presenteras här i lärarhandledningen, till exempel under ett temaarbete om Östersjön. Det går även utmärkt att välja en annan ordning och lägga till eller ta bort övningar efter förutsättningar och intresse. Strandbesöket, som beskrivs i kapitlet Strandbesök, kan exempelvis genomföras när som helst under arbetet med Östersjön. Det kan dock vara bra att göra besöket så tidigt som möjligt för att väcka elevernas intresse för havet och ge dem erfarenheter att bära med sig under resten av arbetet. Det är också smart att göra besöket så nära sommaren som möjligt - då är det enklare att hitta arter och vattentemperaturen är behagligare. Alla kapitlen, utom Strandbesök, inleds med en faktabakgrund som tar upp sådant som är intressant att känna till om Östersjön. Faktabakgrunden är tänkt att ge dig som lärare relevant information att utgå ifrån när du undervisar om Östersjöns liv och miljö. Sedan följer ett antal övningar, med tydlig koppling till faktabakgrunden, som du och dina elever kan göra tillsammans i klassrummet eller på stranden. Det är inte nödvändigt att göra alla övningarna, utan välj de som du och dina elever tycker verkar roliga och intressanta! Några av övningarna involverar även föräldrarna, eller andra vuxna, och förhoppningsvis blir även de bli nyfikna på vad som försiggår i klassen. Till exempel innehåller flera av kapitlen rubriken Veckobrevet. Under denna rubrik finns texter som beskriver den kommande veckans kunskaper och aktiviteter och som är lämpliga att skicka ut till föräldrarna via mejl eller liknande. Det här läromedlet är också utformat så att det ger förutsättningar för att skapa en gemensam utställning och/eller ett kompendium till varje elev. Tanken är att utställningen och kompendiet innehåller sådant material som eleverna producerat under arbetet med Östersjön, till exempel undervattenslandskap, algtavlor, fisktexter och mycket annat. Om klassen vill göra en utställning eller ett kompendium är det bra att redan tidigt tänka på att genomföra sådana övningar som resulterar lämpligt material, se avsnitt och I övrigt ger materialet stora möjligheter till egna idéer och påhitt! Lycka till! Vad säger läroplanen? I läroplanen för grundskolan från 2011 nämns i de inledande kapitlen fyra perspektiv som ska finnas med i all undervisning. Både miljöperspektivet och det etiska perspektivet utgör en grund i arbetet med Barnens Hav. Genom ett miljöperspektiv får eleverna möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. I läroplanens andra del om övergripande mål och riktlinjer finns 16 övergripande kunskapsmål. Framförallt fyra av dessa berörs i arbetet med Barnens hav. I de övergripande målen står att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade etiska överväganden, på kunskaper och har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället. I läroplanens kursplaner anges både förmågor som ska utvecklas och centralt innehåll som ska tas upp. Undervisning i ämnet biologi ska enligt kurplanen utveckla förmågan att: använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. Undervisningen i biologi ska under årskurs 1 till 3 ta upp följande centrala innehåll: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. Enkla naturvetenskapliga undersökningar. Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Undervisningen i biologi ska under årskurs 4 till 6 ta upp följande centrala innehåll: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön, samt naturen som resurs. Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. 4 BARNENS HAV BARNENS HAV 5

4 Undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap ska enligt kursplanen utveckla förmågan att: värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling, planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang. Undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap ska under årskurs 1 6 ta upp följande centrala innehåll: Några olika miljömärkningar av produkter och deras 1. Strandbesök Val och användning av varor och tjänster som används i hemmet och hur de påverkar miljö och hälsa. Det här inledande kapitlet beskriver hur klassen kan förbereda och genomföra ett strandbesök. Kapitlet innehåller ingen faktabakgrund, utan istället beskrivs massor av roliga övningar att göra före strandbesöket, på stranden och när ni är tillbaka i klassrummet igen. Strandbesöket kan ske när som helst under arbetet med Östersjön, men gör det gärna tidigt så att elevernas intresse för havet vaknar! Ovanstående ämnen är de som i första hand berörs i arbetet med Barnens hav, men beroende på hur materialet används finns också möjligheter att arbeta med svenska i de kommunikativa bitarna, med bild i en eventuell utställning, med kemi i studier av vattnets egenskaper samt en utvidgad analys av olika kemikalier och deras effekter och så vidare. Endast fantasin och önskan hos pedagoger och elever sätter gränser för hur arbetet utvecklas och vilka ämnen som integreras. 1.1 Förberedande lektion Innan strandbesöket är det bra att fundera över hur det ska gå till. Diskutera hur ni kan undersöka stranden. Vad är bra att samla in? Var är det smart att leta efter det ni vill hitta? Vad behöver ni ha med er? Hur ska ni vara klädda? Foto: Anna Bengtsson betydelse. Det är absolut inte nödvändigt att köpa dyra grejer för att kunna undersöka stranden det är kul att samla och bygga eget! Fråga efter hinkar i skolköket, de som har innehållit crème fraiche är lagom stora. Be föräldrarna att bidra med gamla kräftlådor. Gå till en butik och kolla om de har överblivna godisburkar. Ta även med några skedar, gärna av plast, till stranden. I följande avsnitt beskrivs hur ni kan bygga vissa saker tillsammans i klassrummet Tillverka en egen håv För att tillverka en håv behövs ett kvastskaft, en sil och några skruvar. Montera håven enligt bilden. Håven tål att dras över stenar och i sandbotten! Strandutflykt. 6 BA R N ENS H AV Foto: Kristin Johansson Så här ser den färdiga håven ut. BA R N ENS H AV 7

5 1.1.2 Bygg en vattenkikare En vattenkikare består av ett rör, med en fönsterruta i ena änden, och används för att kunna spana ner i böljan blå. Material som behövs till en enkel vattenkikare är konservöppnare, plåtburk, kraftigt gummiband, plastpåse eller plastfolie. Ta, med hjälp av en konservöppnare, bort botten på en plåtburk. Trä en plastpåse (eller plastfolie) över ena öppningen på burken och spänn plasten ordentligt. Fäst med ett gummiband. Klart! Istället för en konservburk kan även en mjölkkartong eller en bit avloppsrör i plast fungera Bygg en fiskfälla Låt eleverna bygga fiskfällor! Kopiera gärna upp instruktionsbilderna och dela ut i klassen. Det som behövs är en tom tvåliters pet-flaska, ett 1,5 meter långt snöre, en tändsticka eller liten pinne, stark tejp och en vass kniv. Genom att lägga en krossad blåmussla i fällan kan ni locka in småfisk som annars är svåra att fånga med håv. Fiskarna har lätt att hitta in i flaskan genom hålet, men väl inne har de svårt att hitta ut Intervjua en expert Kanske vill en expert följa med till stranden? En marinbiolog, en yrkesfiskare, någon från Naturskyddsföreningen eller en förälder som är intresserad av havet? I så fall är det roligt att låta eleverna intervjua experten. Låt gärna eleverna fundera ut intervjufrågor i förväg. Till exempel kan de diskutera möjliga frågor i grupper och tillsammans enas om några frågor att ställa. Om tid finns kan det vara kul att sedan skriva egna tidningsartiklar med utgångspunkt i intervjusvaren. En annan idé är att rita teckningar om det experten berättade. 1.2 På stranden Nu är det dags att göra massor av roliga strandövningar! I det här avsnittet presenteras ett gäng övningar som tillsammans tar två till tre timmar att genomföra, plus eventuellt för- och efterarbete i klassrummet. Syftet med övningarna är att eleverna ska få en uppfattning om vilka villkor som gäller för de djur och växter som lever i vattnet vid en havsstrand, samt förstå hur arterna samverkar och hur de har anpassats till olika miljöförhållanden. Skriv gärna ut arbetsbladet Havsstranden och låt eleverna använda det när de undersöker stranden. Arbetsbladet är indelat i sex delar: Mångfald, Anpassning, Kretslopp, Trolla med tång, Algtavla och Strandkonst. Arbeta med en del i taget och låt eleverna besvara frågorna genom att undersöka det de finner på stranden. Eleverna kan med fördel arbeta i smågrupper på olika platser utmed den gemensamma strandsträckan. Det här behöver ni: Håvar eller silar, med eller utan skaft Hinkar, baljor, burkar Plastskedar Plastpåsar Luppar Kanske några vattenkikare och fiskfällor Under ytan i Östersjön eller annan bestämningslitteratur, gärna anpassad för barn Mångfald I den här övningen undersöker klassen strandens mångfald av växter och djur. Undersökningen utförs i grupper längs en strandsträcka på mellan tio och trettio meter. Låt varje grupp välja ut en mindre ruta på ungefär tre gånger tre meter, precis i havskanten. Sedan är det dags för grupperna att beräkna hur många arter som finns i rutan. Alla eleverna i gruppen undersöker rutan och varje elev plockar upp ett exemplar av de arter hen hittar i rutan. Sedan sorterar gruppen tillsammans växterna och djuren i olika högar, en hög per art. Antalet högar blir då lika med antalet arter och ett mått på hur stor mångfalden i rutan är. Eleverna kan sedan artbestämma djuren och växterna, men det är inte helt nödvändigt - bara genom att titta på arterna lär de sig mycket Anpassning Låt eleverna välja ut en växt ur rutan och studera hur den har anpassat sig. Utgå ifrån vilka behov växten har: Hur får den ljus och näring? Hur sitter den fast? Kan alla växtens behov uppfyllas idag? Hur gör den för att klara sig under andra tider på året? Till vilket växtslag hör växten? Är den grön, brun eller röd? Skuggas växten av andra växter som finns ovanför den? Hade den fått mer eller mindre ljus om den växt djupare ner eller närmre ytan? Har växten på något vis anpassat sig till hur mycket ljus den får? Kretslopp Hämta ett gäng tångruskor från vattenbrynet och studera dem närmare. Tång på sten Hur kan vi räkna ut tångens ålder? Vissa typer av tång lever i flera år, till exempel blåstång och sågtång. Tången tillväxer i grenspetsarna; den äldsta delen är därför fästskivan och de yngsta delarna är grenspetsarna. Varje år förgrenar sig tången och därför är det möjligt att räkna ut dess ålder. Första gången den delar sig har den levt ett år, andra gången två år och så vidare. Ibland kan tång bli riktigt många år: försök att hitta den äldsta tången! Vem bor i tången? Ta en tångruska, förslagsvis blås- eller sågtång, från havet och lägg direkt i en hink med havsvatten. Skaka tången och se vilka djur som hamnar i hinken. Diskutera vad dessa små djur gör i tången! Vilka djur lever i en tångruska? Vad lever de av? Vad äter de och vem äter dem? Det är vanligen olika små kräftdjur som har tången som bostad. I tången får de skydd och hittar mat. Tånggråsuggan äter till exempel på tången och får sin färg beroende på vilken tång den ätit. Titta noga på tångruskan: finns det något som sitter på den? Djur eller växter? Till exempel kan ni hitta olika fintrådiga alger, havstulpaner och mossdjur. Diskutera var på tången de sitter. Är det i de yngre grenspetsarna eller i de äldre delarna? Varför sitter de här? Vad händer med tångruskan om det är för mycket som sitter på den? Prata om kretslopp och näringskedjor! Rita en näringskedja, till exempel: Blåstång tånggråsugga abborre gädda Leta upp en bit tång som sitter fast på en sten. Testa att bara hålla i tången stenen sitter kvar! Ibland behövs en riktigt rejäl skakning för att få loss tången. Hur kan tången sitta fast så hårt i stenen utan rötter? Om ni undersöker fästplattan (där tången sitter fast i stenen) ser ni att den har små fästtrådar som borrar sig in i stenen och gör att den sitter riktigt hårt fast. Det behövs när vågorna sliter och drar i den hela tiden! 8 BARNENS HAV BARNENS HAV 9

6 Illustration: Kristin Johansson Så gör du en fiskfälla Så gör du en fiskfälla Ta en tom tvåliters pet-flaska, ett 1,5 meter långt snöre, en tändsticka Ta en tom eller tvåliters liten pinne, pet-flaska, stark tejp ett och 1,5 en meter vass långt kniv. snöre, en tändsticka eller liten pinne, stark tejp och en vass kniv. 1. Mångfald 1. Mångfald Hur många sorters växter finns i Hur många sorters växter en ruta finns på 3x3 det i meter en ruta på i vattnet 3 x 3 längs stranden? meter i vattnet längs stranden? Havsstranden 2. Anpassning 2. Anpassning Undersök tång i vattnet. Hur sitter Hur den sitter fast? den fast? Varför sitter den fast? Hur gammal är den? Hur gammal är den? Vad lever den av? Vad lever den av? Undersök tång i vattnet. Varför sitter den fast? 1. Ta av korken 2. Skär av toppen så 1. Ta av och korken etiketten. och etiketten. att 2. Skär du får av toppen tratt. så att du får en tratt. 3. Gör ett litet snitt (0,5 cm) i 3. Gör botten ett litet av snitt flaskan. (0,5 cm) i botten av flaskan. 4. Knyt fast en tändsticka i ena änden av snöret. Trä andra änden 4. Knyt genom fast flaskan en tändsticka och ut i genom ena änden det av lilla snöret. snittet Trä i andra botten änden genom flaskan och ut genom det lilla snittet i botten 3. Kretslopp 3. Kretslopp Vilka djur lever i tången? Vilka djur lever i tången? Vad gör Vad de gör här? de här? Vad äter Vad de äter och de vem och vem äter äter dem? Vilka kom Vilka först kom först och och vilka vilka kom sedan? sedan? Rita en näringskedja. Rita en näringskedja. 4. Trolla med tång 4. Trolla med tång Doppa algbitar i hett vatten. Vilken färg Vilken blir färg kvar? blir kvar? Vilken nytta gör denna färg? Doppa algbitar i hett vatten. Vilken nytta gör denna färg? 5. Sätt 5. Sätt ner ner tratten i i flaskan och fäst fäst den den med med tejp längs kanten. 5. Algtavla 5. Algtavla Samla och pressa alger. Samla och pressa alger. 6. Strandkonst 6. Strandkonst Gör ett konstverk av strandfynd. Var kommer Var kommer fynden fynden ifrån? ifrån? Hur har Hur de fått har de sin fått form? sin form? Gör en lek med fynden. Gör en lek med fynden. Gör ett konstverk av strandfynd. 6. Lägg en bit 6. räka Lägg eller en bit krossad räka eller blåmussla krossad blåmussla i flaskan. i flaskan. Lägg den Lägg på den botten på botten bit en ut bit i vattnet ut i och förankra den vattnet med hjälp och förankra av snöret den i med exempelvis hjälp av en snöret sten. i exempelvis Nu är det en bara sten. att Nu vänta. är det Fiskarna bara att känner doften av mat vänta. och Fiskarna hittar lätt känner in genom doften det av mat stora och hålet, hittar men lätt in när genom de väl det är stora inne hålet, i flaskan men har när de de väl är inne i flaskan har de svårt att hitta ut genom det lilla hålet. Glöm inte att ta svårt att hitta ut genom det lilla hålet. Glöm inte att ta med er all utrustning tillbaka till skolan när med er all utrustning tillbaka till skolan när ni varit på stranden. ni varit på stranden. Fiskfällan är lätt att glömma i vattnet! Fiskfällan är lätt att glömma i vattnet! Illustration: Kristin Johansson

7 Påväxtalgerna (de alger som växer på tångruskan) sätter sig gärna i tångens grenspetsar. De vill vara högst upp för att nå solljuset, som de får sin energi från. Det skapar problem för tången, som också får sin energi från solljuset. Dessutom behöver tången kunna använda grenspetsarna till att ta upp näring från vattnet. Tången har ju inga rötter, kärlsystem, grenar eller blad, som växter på land. Eftersom påväxt kan vara direkt livshotande för tången har den utvecklat ett skydd: den kan utsöndra gifter och slem som gör livet svårt för påväxtalgerna. Blåstångens blåsor Diskutera varför blåstången har blåsor. Vad finns inuti dem? Jo, i blåsorna finns luft som gör att blåstången håller sig upprätt. Testa att trycka sönder alla blåsor och lägg tången i vattnet igen. Då sjunker den! Blåstångens blåsor hjälper den att stå upprätt i vattnet så att den kan fånga solljuset så effektivt som möjligt. De andra blåsorna, som sitter i grenspetsarna, är könsorgan. Visste ni att blåstången bara fortplantar sig under fullmånens sken i maj och juni? Algtavla Samla in alger att pressa när ni kommit tillbaka till klassrummet. Om ni inte kan pressa dem genast är det bra att lägga dem i plastpåsar i frysen. Tänk på att brunalger är slemmiga och behöver ligga i egna påsar för att inte förstöra de andra algerna Gör ett strandkonstverk Leta material på stranden till att göra ett gemensamt konstverk, till exempel tång, snäck- och musselskal, pinnar, stenar, skräp och annat ni hittar. Diskutera varför skräpet finns på stranden. Hur kom det hit? Var kommer snäck- och musselskalen ifrån? Var levde djuren någonstans? Hur har de fått sin form? Välj ut det ni vill ta med hem till ert konstverk och bygg det i klassrummet Trolla med tång Växter behöver sin gröna färg, sitt klorofyll, för att fotosyntetisera och därmed fånga energin i solljuset. Hur kommer det sig då att många alger är röda eller bruna? Testa att doppa ner en bit blås- eller sågtång i hett vatten i en halv minut. Exempelvis kan ni ha med er vatten i en termos. När tången tas upp ur vattnet igen har den doppade biten blivit klargrön. Detta beror på att tångens färgpigment förstörs av det varma vattnet och istället syns den underliggande gröna färgen. Tång fotosyntetiserar alltså med hjälp av grönt klorofyll, precis som andra växter. Ibland är havsvattnet för djupt. 12 BA R N ENS H AV Foto: Anna Bengtsson BA R N ENS H AV 13

8 1.2.7 Håva efter småkryp i vattnet 1.3 Tillbaka i klassrummet Att håva efter växter och småkryp i vattnet är riktigt spännande! Ni behöver inte artbestämma alla småkryp ni hittar, bara genom att titta på dem kan ni få reda på mycket. Väl tillbaka i klassrummet gäller det att tillvarata allt ni samlat in och bearbeta alla intryck Pressa alger gör algtavlor Det kan vara bra att inleda håvandet med en frågeställning, till exempel: Hur många djur kan vi hitta? Förslagsvis kan hälften av eleverna börja med att håva och resten kan vara djurskötare. Efter ett tag byter ni. Djurskötarnas uppgift är att sortera djuren så att samma arter hamnar i samma burkar. Gör gärna ett fint akvarium med olika djur och växter som passar ihop. Fotografera! När alla har fått håva en stund är det dags att samlas. Titta på djuren och diskutera följande frågor: Hur ser djuren ut? Hur rör de sig? Var lever de? Vad äter de? Vilken roll har de i det marina ekosystemet? Varför har de olika färger? Glöm inte att släppa ut alla djuren i havet igen när ni tittat på dem! Ta med er ett gäng alger hem till klassrummet och gör vackra algtavlor! Det här behöver ni: Enfärgade papper (gärna lite kraftigare sort) Liten balja Plexiglasskiva eller liknande med slät yta Wettexduk eller nylonväv Sax Liten pensel Tidningspapper Två skärbrädor eller plankbitar Eventuellt spännband eller grova gummiband Tung sten eller bok som tyngd vid pressningen Alger av olika slag Fiskfångst utanför Simrishamn. Häll några centimeter saltvatten i en balja: tag 2 3 matskedar salt per liter kranvatten om ni gör algtavlorna inomhus, annars går det bra med havsvatten. Lägg ner en plexiglasskiva (eller något liknande med slät yta) och ett papper ovanpå. Skivan skall vara lite större än pappret. Lägg en alg ovanpå pappret. Ju tunnare den är desto lättare är den att pressa. Lyft skivan lite snett uppåt och arrangera algen snyggt med hjälp av fingrarna eller en pensel. Fintrådiga alger blir väldigt vackra om de breds ut ordentligt. Lyft plattan med papper snett upp ur vattnet så att överflödigt vatten kan rinna av. Lägg algpappret på ett tidningspapper och täck algen med en bit wettexduk eller nylonväv så att den inte klibbar fast vid tidningen som läggs ovanpå. När ni har gjort så många tavlor som ni önskar läggs allt i press mellan exempelvis två skärbrädor eller ett par brädbitar. Bind ihop alltsammans med ett par grova gummisnoddar eller spännband och lägg på några böcker som tyngd. Byt tidningar efter ett par timmar och nästa dag om det behövs. Tavlorna är torra efter ett till två dygn Experiment med filtrerande blåmusslor På land rör sig djuren för att skaffa mat: de kryper, jagar, gräver, flyger och så vidare. Liksom många andra djur som lever i havet sitter blåmusslor fast på ett ställe större delen av sina vuxna liv. I havet har de allt de behöver i vattnet runt omkring sig. Vattnet rör sig och levererar ständigt ny mat, så blåmusslan behöver inte röra sig. Genom det här experimentet går det att se hur blåmusslorna filtrerar vattnet och gör det renare. 14 BA R N ENS H AV Foto: Anna Bengtsson Det här behöver ni: 2-4 levande blåmusslor Förvara dem i saltvatten i kylskåp till de ska användas. 3-5 teskedar pulver av nyponsoppa 2 glasburkar 3-4 deciliter saltvatten av bra kvalitet 1. Blanda nyponpulvret i havsvattnet. Häll blandningen i glasburkarna. 2. Lägg blåmusslorna i en av burkarna. Den andra burken är kontrollburk. Det kan vara bra att göra mer än en burk med musslor för att vara säker på att experimentet fungerar; då behövs mer musslor, vatten och pulver. Ha en vit bakgrund till burkarna för att göra det enklare att se förändringen. 3. Låt burkarna stå helt ostörda och inte i solsken. Blåmusslor är lite blyga djur. Se vad som hänt efter en timme. Vad lär vi oss av experimentet? Blåmusslor filtrerar vatten för att få mat och syre. De har ett större ingångsrör med fransar och ett mindre utgångsrör utan fransar. Inne i musslan finns gälmagen där musslan filtrerar vattnet och här tas näring och syre upp. Maten består av mycket små partiklar, framför allt näringsämnena kväve och fosfor, som också gör att havet blir övergött. Vuxna blåmusslor är mycket effektiva på att filtrera vatten, minst två liter per timme, och därför kallas de för havens reningsverk. När vi skördar blåmusslorna, det vill säga plockar upp dem för att äta dem eller göra biogas av dem, tar vi bort näringsämnena ur havet och hjälper på så vis till att rena haven och minska övergödningen. Det finns fler djur som filtrerar vatten, till exempel svampdjur, mossdjur och vissa kräftdjur, men de är inte lika effektiva som blåmusslorna. BA R N ENS H AV 15

9 2 Havet Östersjön Östersjön är ett litet, grunt och ungt hav som sträcker sig från Bottenviken i norr, via Bottenhavet, Finska viken och Rigabukten, ner till Egentliga Östersjön i söder. Havets botten är ett böljande undervattenslandskap med trösklar och djup. Östersjöns medeldjup är bara 54 meter med en djupaste punkt på 459 meter, vilket kan jämföras med Medelhavets medeldjup på cirka 1000 meter. Runt Östersjön bor cirka 90 miljoner människor (1). 2.1 Vattnet Östersjöns vatten är relativt isolerat eftersom det endast står i förbindelse med Nordsjön och Västerhavet vid de danska sunden och Öresund. Vid de danska sunden är havet dessutom bara 10 meter djupt på sina ställen, vilket gör att vattnet har svårt att ta sig in i Östersjön. Därför byts dess vatten ut mycket långsamt. Ett fullständigt utbyte tar 25 till 30 år! Det vatten som kommer in i Östersjön, via de danska sunden, har sitt ursprung i Atlanten och är salt. Att en stor mängd saltvatten kommer in i Östersjön är sällsynt och sker bara vid enstaka tillfällen då kraftiga höststormar med västliga vindar trycker in vattnet genom sunden. Stora mängder vatten kommer istället till Östersjön från omgivande floder och älvar, särskilt i Bottenviken. Detta vatten är sött, vilket medför att Östersjön får en blandning av sött och salt vatten: ett brackvatten. Det salta och det söta vattnet i Östersjön har olika densitet (täthet), vilket gör att två vattenlager bildas. På havsbotten ligger det tunga salta vattnet och vid ytan ligger det lättare sötvattnet (2). De två skikten blandas aldrig helt utan saltvattnet är ständigt djupare än cirka 60 till 80 meter under ytan. Vattnet vid ytan får syre från luften ovanför vattenytan, men på grund av skiktningen är det mycket svårare för djupvattnet att bli syresatt. Dessutom bryts döda växter och djur ned på botten, vilket förbrukar syre. Den låga syretillförseln i kombination med förbrukningen medför att det alltid är syrebrist på stora delar av Östersjöns bottnar. Läs gärna mer om syrebristen i avsnitt 3.1! 2.2 Undervattenslandskapet Östersjöns undervattensmiljö varierar beroende på plats och djup. Den dominerande bottentypen är djupa mjuka bottnar utan ljus. Där finns bara lerslätter utan växter där östersjömusslor och vitmärlor lever. På hårda klipp- och stenbottnar, med mindre än en halv meters djup, växer fintrådiga alger. Där det är något djupare breder skogar av blåstång och sågtång ut sig. I dessa trivs små kräftdjur, fiskyngel och snäckor. På hårdbottnade platser med ett vattendjup över 10 meter trivs rödalgerna, vilka är experter på att tillvarata det lilla ljus som når dit. Där det är ännu djupare lever blåmusslorna. Närmare land är Östersjöns vatten sötare och på grunda, mjuka sandbottnar längs kusten lever ofta sötvattensväxter, snäckor samt sötvattenlevande insekter och larver. Här breder även stora ålgräsängar ut sig (3) Att leva i bräckt vatten Östersjöns bräckta vatten gör att det är mycket krävande för växter och djur att överleva och det är få arter som klarar av det. Många av Östersjöns växter och djur är inte anpassade för att leva i bräckt vatten, utan är istället anpassade till antingen mineralrikt saltvatten eller mineralfattigt sötvatten. Fiskar som lever i saltvatten har en lägre salthalt inne i kroppen än i omgivande vatten. Naturen strävar alltid efter att jämna ut koncentrationer av olika ämnen, vilket innebär att vatten dras ur fiskarnas kroppar för att späda ut saltvattnet i havet. Därför måste de dricka mycket och får då i sig saltvatten. Saltet gör de sig sedan av med genom njurarna, vilka hos saltvattenfiskar är särskilt anpassade för just detta. Sötvattenfiskar har däremot högre salthalt i kroppen än i det vatten de lever i, vilket innebär att vatten tränger in i deras kroppar. De måste därför kissa mycket och har därför njurar som är anpassade för att behålla allt salt i sina kroppar. Eftersom fiskarna som lever i Östersjön antingen är sötvatten- eller saltvattenfiskar kan de inte fungera på bästa sätt i det bräckta vattnet. Då de måste lägga mycket energi på att reglera salthalten i kroppen kan de inte växa så mycket, och är därför oftast betydligt mindre i storlek än om de hade levt på en annan plats (1). Några av arterna som lever i Östersjön idag är dock anpassade för att leva i brackvatten, till exempel havstulpan, kammanet och sandmussla. Dessa arter är invandrade och har sitt ursprung i andra brackvattenmiljöer, till exempel flodmynningar i andra länder. Dessa senare tillkomna arter kan orsaka problem då de inte har en naturlig plats i Östersjöns ekosystem och därmed stör det djur- och växtliv som finns där Växter och djur i Östersjön I det här avsnittet finns en översikt över några djur- och växtarter som förekommer i Östersjön. Se även rubriken Mer information för länkar till hemsidor med mer fakta och fler exempel. Musslor Det finns bara fem musslor som klarar Östersjöns bräckta vatten: blå-, östersjö-, hjärt-, sand- och vandringsmussla. Blåmusslor sprider sig snabbt och sätter sig nästan överallt där det finns en ledig och någorlunda hård plats. Där får de mat genom att filtrera vatten med en hastighet av minst två liter i timmen. Detta innebär att Östersjöns alla blåmusslor varje år tillsammans filtrerar en vattenvolym lika stor som hela Östersjön. Blåmusslan blir i Östersjön sällan större än tre centimeter, men kan på västkusten bli upp till tio centimeter. Detta beror på att Blåmusslan är anpassad för att leva i saltvatten, och har det därför svårare i Östersjöns bräckta vatten (4). 2.3 Djur och växter Blåmusslor Östersjöns vatten är bräckt med betydligt högre salthalt i söder än i norr. Eftersom Östersjön också är ett relativt ungt hav, cirka 7000 år som bräckt hav, har arterna inte hunnit anpassa sig till att leva i det bräckta vattnet. Östersjön har därför ett mycket speciellt växt- och djurliv med relativt få arter (1). I södra Östersjön, där vattnet är saltare, finns framför allt saltvattenorganismer och i Bottenviken, där vattnet är sötare, finns framför allt sötvattenorganismer. Längst i norr liknar Bottenviken faktiskt mer en sötvattensjö. Flest och störst arter finns i Egentliga Östersjön (2), medan Bottenviken och Bottenhavet är betydligt artfattigare. Östersjöns delområden från Bottenviken i norr till Egentliga Östersjön i söder. Bild: Länsstyrelsen Stockholm Foto: Kristin Johansson 16 BARNENS HAV BARNENS HAV 17

10 Mossdjur Om det sitter en vitaktig skorpa på musslor eller alger är det antagligen en koloni mossdjur. Vid en närmare titt syns det tydligt att det vita bildar ett nätmönster, där varje ruta kan vara en boplats för ett mossdjur. Är rutorna fyllda med grönaktig massa är mossdjuren där, men om rutorna är tomma har de redan dött. Mossdjuret är en mycket gammal art som såg likadan ut redan för 600 miljoner år sedan (4). Fiskigel Fiskigeln är en tunn, ljust gulbrun och cirka tre centimeter lång ringmask. I dess fram- och bakände sitter sugskålar som den använder för att suga sig fast på fiskar. Sedan sitter den där och suger blod, varpå den ändrar färg och blir rödbrun eller gröngrå (5). Ålgräs Ålgräset är en fanerogam, det vill säga en växt med blommor och frön. Blommorna är vita och sitter i bladvecken, men är så små att de knappast syns. Bladen kan bli upp till Fisk och andra djur två meter långa och åtta millimeter breda. Dessa syns ofta på stränder och liknar då utrivna trassliga kassettband. Ålgräs lever på grunda strand- och lerbottnar där de bildar stora undervattensängar. Ängarna ger skydd och föda åt flera djur och producerar under dagtid massor av syre. Syrebubblor kan då ses stiga upp från ängarna! Förr användes ålgräset som stoppning i madrasser och som isolering i hus (4, 6). I Östersjön finns snäckor (bland annat algsnäcka och tusensnäcka), maneter och kräftdjur (bland annat tångräkor, havstulpaner, märlkräftor och havsgråsuggor). Där lever även flera olika fiskarter, även om antalet arter är betydligt mindre än i andra hav. I detta material finns ingen information om fiskarter eftersom eleverna själva tar reda på denna information i övningen Min fisk (avsnitt 2.5.6). Alger Havsborstmaskar Det finns flera grupper av alger, bland annat grön-, röd-, och brunalger. Till grönalgerna hör grönslick och tarmtång, som är vanliga i strandkanten. Till brunalgerna hör blåstång och sågtång. Trots färgen växer de genom att utföra fotosyntes, precis som gröna växter. Blåstång kan bli över en meter hög och lever på klippor och stenar på ner till åtta meters djup. Eftersom den klarar bra att leva i bräckt vatten finns den även i Bottenhavet och är där mycket viktig för många djur. På blåstången sitter en mängd blåsor som Rovborstmask och sandmask är två typer av havsborstmaskar. Sandmasken är tio till tjugo centimeter lång och lever i sanden vid strandkanten och neråt. Där gräver den ett U-format hål med två öppningar, en vid huvudet och en vid dess bakdel. Vid huvudhålet syns en liten fördjupning och vid bakdelshålet lämnar den en liten pyramidlik höjd. Sandmasken ligger sedan i hålet och låter vågorna skölja ner mat som den äter upp. Ibland sticker masken upp sin bakända ur hålet och trycker då upp en korv gjord av sand och slem (från masken) (4). Bland tångsnällorna är det hanarna som tar hand om äggen och ynglen. Hanen bär äggen i ett veck på buken ända till de kläcks, och sedan fungerar bukvecket som en tillflyktsort om fara hotar. Foto: Anna Bengtsson Foto: Kristin Johansson Ålgräs 18 BA R N ENS H AV innehåller luft och hjälper blåstången att hålla sig upprätt så att den kan fånga så mycket ljus som möjligt. Blåstången har inga rötter utan en fästplatta med små fästtrådar. Dessa trådar borrar blåstången in i stenar för att inte spolas iväg av vågor (4). BA R N ENS H AV 19

11 Fiskar är mycket speciella djur som alla andas med gälar. Gälarna sitter på vardera sidan av fiskens huvud. När havsvattnet passerar gälarna tas syre från vattnet upp av fiskens blod. Sedan pumpas vattnet ut i havet igen. Fiskar har många muskler och ibland kan nästan tre fjärdedelar av deras vikt utgöras av muskler. När en fisk behöver simma snabbt rör den på sina stora sidomuskler och böjer kroppen i en S-form. På så sätt kan den skjuta ifrån i vattnet. Tonfisk kan komma upp i en hastighet av 60 kilometer i timmen. Vissa fiskar kan också hoppa upp ur vattnet. Då simmar de snabbt upp mot ytan och knycker sedan till med stjärtfenan. Simblåsan hjälper fiskarna att hålla sig på rätt djup. Den är fylld med luft, ungefär som en ballong fylld med gas. När fisken vill stiga uppåt i vattnet pumpar den in luft i blåsan och när den vill sjunka pumpar den ut luft. Särskilt i karpfiskar är simblåsan häftig eftersom den genom en lång rad ben är sammankopplad med fiskens inneröra. Ljud får simblåsans väggar att vibrera och vibrationen överförs sedan genom benraden och gör så att fisken hör (7). Makrillen har inte någon simblåsa och måste därför simma hela tiden för att hålla sig på rätt djup. Detta gör att den kan dyka obehindrat utan att behöva reglera trycket i blåsan. Många bottenlevande fiskar har inte heller simblåsa. Alla fiskar har fenor, men alla har inte lika många. De på ryggen kallas ryggfenor och de på stjärten är stjärtfenor. De flesta fiskarna simmar med stjärtfenan. Bakom huvudet sitter bröstfenor och strax bakom dem bukfenor. Till sist sitter analfenan längst bak under stjärten. Fenorna använder fisken för att styra, bromsa och hålla balansen. Vissa bottenlevande fiskar använder sina fenor som ben och går eller klättrar med dem. De flesta fiskar är kamouflerade för att bli svårare att upptäcka för rovdjur. Bottenlevande fiskar har samma färg som botten och vissa kan till och med ändra färg efter omgivningen. De flesta havsfiskar är mörka på ryggen och ljusa på magen. Det gör att de är svåra att se underifrån mot den ljusa himlen och ovanifrån mot den mörka havsbottnen. Fiskar förökar sig genom att honorna lägger ägg, vilka kallas rom. Dessa befruktas sedan av en fiskhanes spermier, som sprids över rommen och ser ut som mjölk. Därför är det lätt att komma ihåg att spermierna heter mjölke. Vissa fiskarters rom flyter bara runt i havet, medan andra arter gömmer sin rom på botten eller bygger ett bo åt rommen. Fiskars inre och yttre organ Rödspätta Foto: Kristin Johansson Foto: Kristin Johansson Många fiskar livnär sig på plankton som de fångar med hjälp av gälräfständerna. Vattnet silas genom dessa och planktonen fastnar då. Andra fiskar har vassa, spetsiga tänder som de fångar sina byten med. Dessa tänder kan både sitta på tungan och långt ner i strupen. Fiskens fjäll skyddar fisken mot skador utifrån. Fjällen består av tunna benplattor och sitter så att fisken ändå har möjlighet att röra sig. När fisken växer sig större växer även fjällen och därför är det möjligt att bestämma dess ålder genom att räkna fjällens årsvarv. Fiskens slem har också en skyddsfunktion och gör att exempelvis parasiter har svårt att få fäste på fiskens kropp. Dessutom medför slemmet att friktionen mot vattnet minskar. Sågtång 20 BA R N ENS H AV Många fiskar har även en sidolinje. Den består av känselkroppar som gör att fisken kan känna av rörelser i vattnet runtomkring sig. Eftersom sidolinjen följer fiskens hela längd kan fisken känna av tryckskillnader mellan dess framoch bakdel och kan på så vis avgöra varifrån en rörelse kommer. Fiskar har även känselkroppar på huvudet som gör att de kan känna av rörelser framför dem. Detta avancerade känselsystem gör att de kan simma i stim utan att krocka. Illustration: Anna Bengtsson Så funkar fisken BA R N ENS H AV 21

12 2.4 Lite om Västerhavet Väster om Sverige finns haven Skagerrak, Kattegatt och Öresund, vilka tillsammans utgör Västerhavet Vattnet Skagerrak i norr står i direkt förbindelse med Nordsjön och det finns inget som hindrar vattnet från att röra sig däremellan. Omblandingen är därmed stor, salthalten hög och syretillgången god från ytan till botten (9). I Kattegatt och Öresund är omblandningen sämre och beroende på plats tar det mellan ett fåtal veckor och några månader för vattnet att helt bytas ut. I vissa riktigt djupa områden, samt i de Bohusländska fjordarna, tar det ännu längre tid för vattnet att omsättas. De sydliga delarna av Västerhavet, det vill säga södra delen av Skagerrak, hela Kattegatt och Öresund, är också mer påverkade av det bräckta vattnet som kommer från Östersjön. I dessa områden är vattnet skiktat vad det gäller salthalt. Språngskiktet, gränsen mellan sötare och saltare vatten, ligger på ungefär 15 meters djup, vilket kan jämföras med att skiktet i Östersjön ligger på ungefär 60 till 80 meters djup. Skiktningen gör att plankton, näringsämnen och syre har svårt att röra sig mellan olika djup (10). Västerhavets tre delar: Skagerrak, Kattegatt och Öresund (8) I Öresund leder mötet mellan de två olika vattenmassorna till mycket speciella förhållanden. Ständigt strömmar brackvatten ut från Östersjön, faktiskt i så stora mängder att det motsvarar Mississippi, världens åttonde största flod. En del vatten rör sig genom de danska bälten, medan en del rör sig genom Öresund där det möter Kattegatts saltare vatten. Vattenmassorna blandas inte, utan istället består Öresund nästan av två hav ovanpå varandra! På ytan flyter en mäktig flod av brackvatten norrut, och längs botten rör sig en mindre ström av saltvatten åt det andra hållet Västerhavets djur och växter Salthalten i vattnet blir lägre och lägre i områdena som är närmare Östersjön, vilket påverkar antalet arter som kan överleva. I Skagerrak, där vattnet är som saltast, fullkomligen myllrar det av liv, i alla fall i jämförelse med Östersjön. Skagerrak bebos av runt 1500 större växt- och djurarter, vilket kan jämföras med ungefär 800 arter i Kattegatt och cirka 70 arter i Östersjön. Individerna är också betydligt större i Västerhavet än i Östersjön eftersom de slipper lägga lika mycket energi på att försöka överleva i det bräckta vattnet (9). Sillen blir till exempel mellan 23 och 30 centimeter lång på västkusten, medan den i Östersjön bara blir 15 till 24 centimeter (11). Vanliga djurarter i Västerhavet är strandkrabba, hummer och krabba, tångräka, koralldjur, islandsmussla, skeppsmask, spiralrörmask, sjöstjärnor, strandsnäcka och valthornsnäcka. Gaffeltång, blåstång, sågtång, laminaria, tarmtång, knöltång och karragentång är några vanliga växter Miljöproblem i Västerhavet I Västerhavet är problemen med övergödning, miljögifter och överfiske stora (10). Överfisket är det största problemet just nu, vilket har lett till att bestånden av alla stora marina rovfiskar minskat kraftigt (12). Bland annat är torsken allvarligt hotad i delar av Västerhavet. Endast ett fåtal av de torskar som finns kvar i området är så stora att de kan producera ägg med god överlevnadsförmåga, vilket gör att framtidsutsikterna för torsken i dessa delar av Västerhavet är mycket osäkra (12). I Öresund har det däremot rått trålfiskeförbud sedan Förbudet har inte gjort att allt är frid och fröjd under ytan, men torskbestånden är i alla fall avsevärt starkare nuförtiden: det finns stora torskar och ett hållbart torskfiske (13). Arter som lever i Västerhavet: Öronmanet, Vanlig sjöstjärna och Stensnultra Foto: Kristin Johansson I Öresund skapar de unika vattenförhållandena förutsättningar för ett speciellt växt- och djurliv. Salthalten i ytvattnet är låg och där trivs många av Östersjöns brackvattenarter. De är bättre på att klara överraskningar och kan därför överleva trots vattnets oregelbundna variationer i salthalt. På Öresunds bottnar är salthalten däremot hög och sundet utgör därför också en sista utpost för de rent marina arterna, som inte klarar sig i Östersjön. Foto: Kristin Johansson 22 BARNENS HAV Större havsnål. BARNENS HAV 23

13 Foto: Anna Bengtsson 2.5 Övningar Veckobrevet till föräldrarna Den här veckan lär vi oss om Östersjöns naturliga förhållanden och hur de påverkar alla djur och växter som lever där. Vi kommer att lära oss att Östersjön har en låg vattenomsättning, vilket medför att väldigt lite syre tillförs. Därför är det alltid syrebrist på delar av Östersjöns botten och det är mycket svårt för djur och växter att leva där. Det vatten som når Östersjön kommer framför allt från älvar i norr och är sött, vilket gör att Östersjöns vatten blir bräckt. Få djur är anpassade för att leva i bräckt vatten så de måste hela tiden lägga energi på att reglera salthalten i kroppen. Detta gör att antalet arter i Östersjön är lågt, och att en del av de djur som finns där är mycket mindre än de skulle varit om de levt på andra ställen. Kontentan är att djur och växter redan under Östersjöns naturliga förhållanden har svårt att leva där. Under veckan kommer vi att lära oss om de djur och växter som trots allt klarar att leva i Östersjön. Vi kommer även att dyka ännu djupare ner i havsmiljön genom att måla undervattenslandskap, dissekera fisk och smakprova salt-, söt- och brackvatten Intervju Det är viktigt med nyfikna och vetgiriga elever, men det är också fantastiskt bra med engagerade och delaktiga föräldrar. För att uppnå bådadera startar detta projekt med en diskussion eller intervju som eleverna utför hemma med sina föräldrar eller någon annan vuxen. Skriv gärna ut frågorna på A4-papper med utrymme för eleverna att fylla i sina egna och de vuxnas svar. Frågor som eleverna svarar på tillsammans med sina föräldrar eller andra vuxna: Vad vet vi om Östersjön? Vad vet vi om Östersjöns miljöproblem? Vad vet vi om fisket i Östersjön? Vad skulle vi vilja veta om Östersjön? Smaka på vatten Bjud på salt, bräckt och sött vatten utan att berätta i förväg vad det är. Använd smakprovningen som utgångspunkt för att berätta om att Östersjön är ett bräckt, kallt, grunt och ungt hav. Visa Östersjöns och de smala sundens utbredning på en karta! Berätta om de olika arternas svårigheter att leva i bräckt vatten. Det här behöver ni: Små plastglas (snapsglas) Saltvatten Blanda 1/4 deciliter salt i 1 liter vatten, koka upp och låt svalna. Förvara i flaska. Bräckt vatten Blanda 1 rågad tesked salt i 1 liter vatten, koka upp och låt svalna. Förvara i flaska. Sötvatten, det vill säga vanligt kranvatten Ho att spotta i Måla undervattenslandskap Prata om hur ett undervattenslandskap ser ut! Låt sedan eleverna måla sina egna undervattenslandskap. Låt dem även undersöka var deras fisk, se Min fisk på nästa sida, trivs bäst och rita in den i landskapet. Storleken på målningarna kan vara A4 eller A3, men tänk på att de ska få plats på en eventuell utställning om havet Se på film Det kan vara kul och givande att se en filmsnutt om Östersjön. Till exempel ger filmen Det finns bara ett Östersjön en bra översikt och tar upp sådant som detta kapitel gått igenom. Kolla om skolan har avtal med någon som lånar ut filmer, till exempel en mediacentral Min fisk Nu är det dags för eleverna att ta reda på mer fakta om en fisk. Arbetet med Min fisk pågår sedan löpande under de veckor ni arbetar med Östersjön. Tanken är att varje elev skriver ett kortare arbete om en fisk, med frågeställningarna i rutan som vägledning. Uppmuntra eleverna att klargöra om fisken bör ätas eller ej. Information om detta finns i Naturskyddsföreningens fisklista, men även WWFs stora fiskguide är bra och ger detaljerad information om varje fisk. Se under rubriken Mer information längst bak för fler källor och länkar. Fiskar som är mer eller mindre vanligt förekommande i Östersjön och som är lämpliga att skriva om är: abborre, braxen, gädda, gös, hornsimpa, lake, lax, mört, torsk, ål, piggvar, rödspätta, sik, siklöja, sill/strömming, skarpsill, skrubbskädda och öring. Frågor som är bra att utgå ifrån: Hur ser fisken ut? Leta upp en bild på fisken! Beskriv fiskens utseende i text. På vilka platser i havet lever fisken? Är den vanlig i Östersjön? Har fisken några speciella egenskaper? Hur påverkas fisken av miljöproblem och överfiske? Kan vi äta fisken eller är den utrotningshotad? Hur fångas fisken? Dissekera fisk Att titta på de yttre och inre organen hos fisk är spännande och ger förståelse för fiskarnas undervattensliv och hur deras organ fungerar. Fiska själv, be att få fisk från en lokal fiskare eller köp ej urtagen fisk i fiskaffären. Tag lagom stora fiskar; en stor braxen kan vara väldigt svår att öppna, medan en liten strömming är för liten. Tag gärna fiskar av olika arter för att titta på skillnaderna dem emellan, till exempel abborre/gös eller mört/id/braxen. Ha gärna med några andra havsdjur, till exempel en blåmussla, hjärtmussla, märla, räka eller en tångruska. Var beredd på att några kan klaga på lukten! Låt dem inte ta hem fisk ens till katten du kan inte ansvara för hygienen! Det här behöver ni: Plastdukar eller byggplast Ett par saxar Hushållspapper Sopsäck Fiskar Titta ordentligt på fiskens yttre och låt eleverna känna på den! Tag loss ett fjäll och låt eleverna titta på det. Visa även fiskens tänder och gälar. Titta på gällock och slem. Vad är slemmet bra för? Titta på rygg-, anal-, stjärt-, bröst- och bukfenor. Hur många fenor har den? Är de mjuka eller hårda? Vad används de till? Förklara eventuellt sidolinjen. Börja sedan med att visa eleverna hur de ska göra när de dissekerar fisk. Klipp försiktigt upp buken. Använd inga knivar! Visa på de enklaste inälvorna: rom/mjölke, lever, mage, hjärta och simblåsa. Finns något identifierbart i magen? Hur och vad äter fisken? Förklara hur simblåsan fungerar! Prata om fortplantningen med utgångspunkt från rommen eller mjölken. Låt sedan eleverna dissekera fisk i grupper om två till fem elever. Ge instruktioner om det är fiskar de kan göra sig illa på (abborre, gös, gädda, hornsimpa och även flundra). Ge eleverna en tydlig uppgift, till exempel att plocka ut (några av) lever, hjärta, rom/mjölke, en gälbåge, simblåsa (endast i fallet mört eller annan karpfisk) eller en bit muskel. Låt dem skriva ned en beskrivning av vad de hittar: vilken fisk, vilket organ, färg, storlek och så vidare. Undervattenslandskap målat av en femteklassare BARNENS HAV 25

14 3 Miljöproblem i Östersjön Tyvärr är Östersjön ett av världens sjukaste hav. Det bräckta vattnet i Östersjön medför att antalet arter är litet och att de ofta lever på gränsen till vad de tål - därför är de mycket känsliga för störningar. En störning som påverkar Östersjöns arter i stor utsträckning är övergödningen. Denna orsakar omfattande algblomningar vilka medför syrebrist på havets bottnar. Under dessa syrefattiga förhållanden får många arter svårt att överleva. Östersjön har också tagit emot många olika slags gifter. Nya gifter tillkommer hela tiden, medan andra håller på att försvinna efter att ha blivit förbjudna. En annan störning som påverkar många arter är det ohållbara fisket som pågått under lång tid. Vissa av Östersjöns fiskarter är nu allvarligt hotade av överfisket, medan andra återhämtat sig något på senare tid. 3.1 Övergödning Alla växter behöver näringsämnen för att kunna växa, framför allt kväve och fosfor. För att få bättre skörd gödslar därför bönder sina åkrar. Tyvärr rinner en del av näringen ut i omgivande vattendrag som senare mynnar ut i Östersjön och där leder till för höga halter av just kväve och fosfor: Östersjön drabbas då av övergödning (eutrofiering). Vissa arter gynnas av den stora mängden tillförd näring, medan andra utkonkurreras och får svårare att överleva (14). Växtplankton gynnas av de ökade halterna av näringsämnen. De lever fritt i alla hav, även i Östersjön, är mycket små och förs runt med vattenströmmarna. De flesta kan inte ses med blotta ögat (15). Precis som växter på land behöver de både solljus och näring för att växa och de näringsämnen de framför allt behöver är just kväve och fosfor. På våren finns det ofta väldigt mycket av dessa näringsämnen i havsvattnet och därför sker en väldigt snabb tillväxt: en algblomning (16). Efter en tid har den stora mängden växtplankton tagit upp allt lättillgängligt kväve och kvävebristen medför att vårblomningen avstannar (17). Istället kan då cyanobakterier (så kallade blågröna alger) få fritt spelrum, eftersom de kan ta upp kväve direkt från luften. De masstillväxer vanligen under sommaren när vattnet är varmt och syns då på vattenytan som en gulgrön och ibland giftig sörja. När växtplankton och cyanobakterier dör sjunker de till havets botten där de bryts ner av bakterier. Under nedbrytningen förbrukas syre. Utan syre kan nästan inget överleva och stora områden med så kallade döda bottnar uppstår. I dag är ungefär en tredjedel av Östersjöns bottnar döda (1). Övergödning leder också till masstillväxt av fintrådiga alger i nära kusterna. Dessa är ettåriga och tillväxer fort när förutsättningarna är de rätta. De skuggar bottnen vilket försvårar för vissa mer långlivade arter att överleva, till exempel blåstången och ålgräset. Eftersom blåstången och ålgräset utgör boplats och skydd för många arter i kustzonen kan tillväxten av fintrådiga alger medföra ödesdigra följder för havets invånare. Foto: Rickard Gillberg Flygbild med båt i algsoppa Hur uppstår syrebristen på Östersjöns botten? Djuren som lever vid botten av Östersjön har ofta svårt att andas. De får för lite syre. Varför? Det som sker i Östersjön beror på en ökad fotosyntes vid ytan och en ökad cellandning vid botten. Växter, till exempel alger, växer genom fotosyntesen: Koldioxid, vatten och solenergi blir socker (som bygger upp algerna) och syre. Algerna lever vid havsytan där solljuset som de behöver finns. De äter solenergin, dricker vattnet och andas gasen koldioxid (något förenklat). För att de ska kunna leva bra och växa behövs också gödning. Lagom gödning i vattnet gör att det inte blir för mycket alger, men ju mer näringsämnen som finns i vattnet ju mer växer algerna. Detta kallas för algblomning. Efterhand som algerna vissnar och dör sjunker de till botten och blir mat åt de små djuren där. De många små djuren på botten får nämligen energi genom cellandningen: Socker (i algerna) och syre blir koldioxid, vatten och energi. Cellandningen sker när de små djuren äter de döda algerna och andas syret som finns i vattnet. Till en början trivs de små djuren mycket bra: de äter jättemycket, växer och förökar sig. Så småningom finns det alldeles för många små djur som alla andas syre och då tar syret slut. Tyvärr kommer det inte nytt syre så ofta till dessa havsdjup i Östersjön. Därför kvävs och dör många av djuren i dessa syrefattiga delar av Östersjön, och då kallas områdena för döda bottnar. 3.2 Miljögifter och skräp Östersjön är ett litet hav, omringat av land och med långsam vattenomsättning. Det långsamma vattenutbytet medför att näringsämnen och miljögifter, till exempel kemikalier och tungmetaller, kan stanna i Östersjön under mycket lång tid. Därför blir halterna av dessa ämnen höga och Östersjön betraktas som ett av världens mest förorenade havsområden (2, 14) Kemiska ämnen Förutom näringsämnen, som leder till övergödning, har Östersjön länge tagit emot många olika kemiska ämnen. Det sker fortfarande och antalet ämnen ökar. En del av dessa är omedelbart giftiga för djur och växter, medan andra kan ha långsiktig verkan genom att exempelvis vara cancerframkallande. En hel del av gifterna har kommit ut i havet genom avsiktlig användning. Till exempel har vi bekämpat skadeinsekter i jordbruket med farliga kvicksilverhaltiga ämnen. Vi har även använt farligt PCB i byggnader och maskiner, från början utan att känna till att det är giftigt. Dessutom lägger vi kadmiuminnehållande konstgödsel och slam på våra åkrar, och när det regnar förs det giftiga kadmiumet ut i havet via diken och åar. Vi har också använt gifter i färger för att slippa att havstulpaner och alger sätter sig på våra fartyg och båtar. Andra farliga kemiska ämnen bildas genom sopförbränning. Dioxin, som är ett av de giftigaste ämnena vi idag känner till, bildas till exempel när vi förbränner klorhaltiga plaster. På senare tid har även användningen av giftiga bromerade och fluorerade ämnen ökat kraftigt. De bromerade ämnena finns exempelvis i datorer och telefoner för att skydda mot brand, medan de fluorerade ämnena finns i många av våra kläder. En del farliga ämnen har förbjudits, men oftast långt efter det att forskare visat deras giftverkan. Det gäller till exempel kvicksilverhaltiga ämnen i jordbruket, PCB, vissa båtbottenfärger och de giftigaste bromerade och fluorerade ämnena. Tack vare förbuden och andra ansträngningar, inte minst genom Naturskyddsföreningen, har till exempel sälarna i Östersjön överlevt och stammen är nu på väg att återhämta sig. 26 BARNENS HAV BARNENS HAV 27

15 3.2.2 Mediciner Medicinernas miljöpåverkan till havs är ett outforskat område. Vi vet idag att många mediciner går oförändrade igenom kroppen på djur och människor och kommer ut i toaletten. Tyvärr fångas de inte heller upp i reningsverken, utan går rakt ut i våra vattendrag. Detta gäller till exempel östrogenliknande ämnen i P-piller och kolesterolsänkande statiner, som kan ha effekter på fortplantningsförmågan hos fiskar och andra djur när de kommer ut i vattendrag och hav Nanopartiklar Slutligen finns många olika typer av nanopartiklar. Det är partiklar som är extremt små och som tagits fram för att de har mycket speciella egenskaper. Hur dessa verkar när de når djur och växter vet vi idag väldigt lite om, men de misstänks kunna medföra risker av olika slag Skräp På flera håll i världen är skräp ett stort problem och i världshaven samlas oerhörda mängder skräp, framför allt plast. I Sverige är Västkusten mycket utsatt, men även i Östersjön finns mycket skräp. En del spolas upp på stränderna, men mycket flyter omkring eller sjunker till botten. Till exempel har det upptäckts att fåglar, fiskar och andra djur trasslar in sig i plasten och får in småpartiklar i sina kroppar. Får de plast i magen känner de inte av att de är hungriga. Effekten blir att djuren tror att de är mätta, struntar i att äta och blir undernärda. Skräp Båtbottenfärger och havstulpaner Havstulpanen är ett kräftdjur. Som larv lever den frisimmande några veckor innan den fäster på en hård yta: en sten, ett musselskal eller ett båtskrov. Motståndet i vattnet blir mycket större för en båt med havstulpaner. Därför har båtskrov länge målats med giftiga färger, innehållande tenn eller koppar, som är tänkta att hålla havstulpanerna borta. Tyvärr är dessa färger giftiga även för andra djur och slits av när båten rengörs på hösten. Detta gör att färgen kommer ut i viken vid båtuppläggningsplatsen. Vissa färger är förbjudna i Östersjön men tillåtna i Västerhavet. Som tur är går det att helt undvika dessa färger på östkusten. Genom en app, eller på webben, går det att få veta när havstulpanerna nyss satt sig. Då är det lätt att borsta bort dem. Om båten förvaras i sötvatten eller på land under de kritiska veckorna är det också möjligt att slippa havstulpanerna helt. Just nu utvecklas också nya färger som inte är giftiga. Det finns alltså miljövänliga sätt att slippa havstulpanerna! Havstulpaner 3.3 Ohållbart fiske En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (19). Detta innebär att vi inte kan utarma våra naturresurser, för då kommer inte framtida generationer att få tillgång till de resurser de behöver. Ohållbart fiske är ett mycket stort problem i hela världen, även i Östersjön. Det ohållbara fisket har, på en global nivå, bland annat lett till att 4 % av fiskebestånden är utfiskade, 28 % är överfiskade och 53 % är maximalt fiskade (20). Inom EU bedöms 80 % av de kommersiellt viktiga fiskbestånden vara överfiskade (21) och i Östersjön är många av de viktigaste marina fiskeområden fullt utnyttjade eller överexploaterade (22). Världsbanken har beräknat att överfisket kostar det globala fisket hissnande 50 miljarder dollar per år (23). Det finns flera orsaker till att fisket är ohållbart. Ur ett ekonomiskt perspektiv är fisket ohållbart eftersom yrkesfiskarnas lönsamhet ofta är dålig. Detta medför att många tvingas dra upp alltför stora mängder fisk för att få sin ekonomi att gå runt. Detta trots att fiskeindustrin är kraftigt subventionerad av staten. Ur ett socialt perspektiv är fisket ohållbart eftersom de minskade fiskebestånden leder till osäkra arbetsförhållanden för yrkesfiskarna. Många tvingas avbryta sin verksamhet mitt under säsongen eller helt avsluta den. Det medför att Sveriges kustsamhällen inte förblir levande på det vis vi önskar (se Sveriges miljömål). På andra håll i världen leder de kraftigt minskade fiskbestånden till att människor får stora svårigheter att finna mat för dagen. Om världens fiske, till skillnad från idag, vore hållbart skulle 20 miljoner av världens fattiga befolkning slippa undernäring (20). Ett annat problem med bristen på fisk i fattiga länder är att fiskare, för att få mat, tvingas ut på öppet hav i sina mycket, mycket små båtar. Detta är naturligtvis väldigt farligt och en risk ingen människa ska behöva utsättas för. Ur ett ekologiskt perspektiv är fisket ohållbart eftersom så många av fiskebestånden är hotade och haven är ur balans. I faktarutan beskrivs några anledningar till att fisket är ohållbart. Foto: Kristin Johansson Foto: Kristin Johansson 28 BARNENS HAV BARNENS HAV 29

16 Dålig fiskeförvaltning Den tyngsta anledningen till att dagens fiske är ohållbart är att det inte regleras på ett bra sätt. Varje år drar världens yrkesfiskare upp cirka 94 miljoner ton fisk, vilket närmast kan liknas vid en dammsugning som angriper allt i havens alla hörn (21). Idag fiskas det allt djupare och på allt mer otillgängliga platser såsom kring polerna. Vi fiskar även sådana arter som vi förr inte ens var intresserade av (20) och fiskar som är så små att de ännu inte hunnit föröka sig. Denna desperation i fisket beror på att fiskbestånden minskat så kraftigt att det knappt finns någon fisk kvar. Bifångster Bifångst är sådan fångst som fiskaren egentligen inte vill ha, det vill säga sådant som råkar följa med i redskapen under fisket. Bifångster kan innehålla fiskarter som fiskaren inte är intresserad av, till exempel på grund av att de är för små, fridlysta (så att vi inte får fiska dem), ger dålig vinst eller att fiskaren inte har kvoter för fiskarten. Bifångster kan även innehålla sjöfåglar, sälar, tumlare och havsväxter. Bifångsten kastas för det mesta direkt tillbaka i havet, men har då ofta tagit skada av den omilda behandlingen och klarar inte att överleva. Det är dock möjligt att undvika bifångster genom att använda selektiva fiskeredskap och ta till vara all fisk som fångas. Skadliga fångstmetoder Flera av de fiskemetoder som används orsakar fysiska skador på havsbottnarna och dess organismer. Mer om detta i avsnittet Fångstmetoder Läget i Östersjön Överfisket drabbar hårdast de fiskarter som växer långsamt och förökar sig sällan (22). Ofta är detta rovfiskar. Då dessa arter är mycket viktiga för balansen i ekosystemen kan förändringar av antal och storlek ge mycket stora konsekvenser för hela havsmiljön. Den viktigaste rovfisken i Östersjön är torsken, vilken länge varit hårt fiskad och därför funnits i alltför små bestånd. Under 2012 visade Östersjöns torskbestånd som tur var god tillväxt. Framför allt har det östra torskbeståndet återhämtat sig tack vare en minskning av det otillåtna fisket och en långsiktig förvaltning med sänkt fisketryck (24). Flera ovanligt bra saltvatteninflöden har också gynnat torskens förökning, då den är beroende av syrerikt, kallt och salt vatten från Nordsjön. Om saltvatteninflödet från Nordsjön avtar under några år kommer dock reproduktionen förmodligen att misslyckas, vilket återigen kommer att få stora konsekvenser. Detta på grund av att torskbestånden ännu inte uppnått helt stabila nivåer och enbart leker i en djupvattenbassäng (20). Torskens återhämtning är mycket positiv för Östersjön, men flera andra fiskebestånd är ännu hotade. Bland annat har Östersjölaxen fortfarande inte återhämtat sig, trots att fisket är idag är rekordlågt. För flera av bestånden finns, på grund av vattenkraften i flertalet svenska älvar, problem med förstörda vandringsvägar och uppväxtmiljöer. Men det finns också en ännu oförklarad hög dödlighet till havs i både Östersjön och Atlanten. Ålen är akut utrotningshotad och sedan femtiotalet har över 99 % av den europeiska ålens yngel försvunnit (25). Abborre och gädda har också minskat kraftigt i delar av skärgårdarna. Trålfiske En trål är ett nät, format som en påse, som dras efter fiskebåten och fångar det som kommer i dess väg. Bottentrålar används för att fånga bottenlevade fisk, till exempel torsk, och släpas då längs med botten. Flyttrålar flyter istället i det fria vattnet och används bland annat för att fånga sill (20). Problemet med trålning är att trålen även fångar sådant som fiskaren inte är intresserad av att landa. Ofta har trålen maskor eller flyktöppningar som kan släppa ut småfisk och andra organismer, men trots detta kan bifångsterna bli mycket stora. Dessutom orsakar bottentrålning stor förödelse på havsbottnen där den dras fram: många arter krossas och livsmiljöer blir totalförstörda. Att dra fram trålen genom vattnet är tungt, vilket medför att fiskefartygets bränsleförbrukning blir hög, och därför leder trålning även till höga utsläpp av växthusgaser (20). Nät (eller garn) Nät används ofta i grunda, kustnära vatten. Överdelen hålls upp av flöten och underdelen är tyngd av sänken. Detta gör att nätet står vertikalt i vattnet, vid ytan eller på botten, och är skonsamt mot havsbotten. Fiskar som försöker simma genom nätet fastnar i Fiskebåt gälarna och kan på så vis fångas. Tyvärr fångas även en mängd andra djur, såsom sjöfåglar, valar, tumlare och sälar. Dessutom tappas många nät bort, vilket innebär att dessa kan driva runt och fiska helt självständigt (spökfiska) under många år. Snörpvad Snörpvaden är ett avlångt nät som ofta är upp till en kilometer långt. Nätet har flöten upptill och blytyngder nedtill. Vid användningen läggs nätet ut i en ring runt ett fiskstim. Sedan dras nätet snabbt ihop med hjälp av en vajer så att det stängs likt en påse (26). På en gång kan snörpvaden då fånga lika mycket fisk som sexton fullastade långtradare väger, det vill säga tusen ton (1). Tyvärr blir bifångsten ibland mycket stor. Krokredskap Krokredskap består av långa linor med fastsatta krokar med en till tre meters mellanrum. Krokarna agnas oftast innan redskapet används för att fånga exempelvis lax och torsk. Krokredskap är skonsamma mot havsbottnarna, men tyvärr lockar betet bland annat sjöfåglar som fastnar och dör. Dessutom nappar även sådan fisk som yrkesfiskarna inte är intresserade av att fiska (20). Svartfiske Det olagliga fisket i världen, eller det så kallade illegala, oreglerade och orapporterade fisket, omsätter stora pengar och är svårt att kontrollera. Det drivs av de rika ländernas ökade efterfrågan på fisk och bedrivs ofta av fartyg med bekvämlighetsflagg. För att komma till bukt med svartfisket måste spårbarheten i fisket öka Fångstmetoder Det finns många olika fiskeredskap och vilket fiskaren väljer beror på vilken fisk som ska fångas. Många av de redskap som används idag medför tyvärr stora bifångster och att havsbottnarnas ekosystem förstörs. Foto: Mikael Blommé 30 BARNENS HAV BARNENS HAV 31

17 3.4 Övningar Veckobrevet till föräldrarna Den här veckan kommer vi att lära oss om hur människan påverkar Östersjön så att det blir ännu svårare för djur och växter att leva där. Framför allt kommer vi att fokusera på övergödning, miljögifter och det ohållbara fisket. Vi kommer bland annat att prata om att Östersjöns låga vattenomsättning medför att miljögifter och näringsämnen som når Östersjön också stannar där under lång tid och orsakar stora problem. Flera av miljögifterna är direkt farliga för djur och växter. Andra kan ha långsiktig påverkan, till exempel genom att vara cancerframkallande. De höga halterna av näringsämnen leder till algblomningar och när algerna sedan dör och bryts ner åtgår syre. På så vis förstärks syrebristen på havets botten och det blir ännu svårare att överleva där. Exempelvis påverkas torskens ägg av detta och riskerar att dö. Ohållbart fiske är också ett mycket allvarligt problem, både i Östersjön och i jordens andra hav. Det innebär att vi redan har, eller håller på, att förlora en mängd viktiga arter och på så vis riskerar att sätta de marina ekosystemens balans ur spel. I Östersjön är exempelvis ålen akut utrotningshotad; det finns nästan inga ålar alls kvar. Den här veckan kommer vi även att övergöda vatten i akvarium, bygga fiskar i papper och läsa tidningsartiklar om Östersjön Algblomning Låt eleverna komma med egna förslag på vad som behövs för att en växt i ett akvarium ska trivas. Starta sedan experimentet. Fyll akvarierna med kranvatten. Lägg lika många växter i de två akvarierna. Fixa god belysning med hjälp av lamporna. Tillsätt blomstergödning till det ena akvariet. Låt sedan eleverna studera vad som händer i de båda akvarierna under några veckors tid. Låt dem skriva, rita och fotografera vad som händer vecka för vecka. Jämför akvarierna. Är det någon skillnad och vad beror i så fall skillnaden på? Vilket akvarium liknar en sjö som håller på att växa igen eller ett algblommande hav? Prata om var blomstergödningen i ett övergött hav kommer ifrån. Prata om algblomningen och hur syrebristen på Östersjöns botten medför att djur och växter får svårt att överleva. Berätta om att torskägg riskerar att dö vid syrebrist. Är övergödningen något som vi människor kan påverka? Diskussion om ohållbart fiske Diskutera i klassrummet vad som kännetecknar ett ohållbart fiske. Varför är så många fiskarter idag utrotningshotade? Hur bidrar olika fiskeredskap till att fisket är ohållbart? Varför ska vi inte fiska små fiskar? Vad händer om Torsken försvinner i Östersjön? Varför kan en del fiskare frestas att bryta mot reglerna? Läsning av tidningsartikel om fiske i Östersjön Låt eleverna läsa tidningsartiklar om Östersjön och dess fiske. Diskutera innehållet! Förslag på tidningsartiklar finns längst bak i avsnittet Mer information Min fisk i papper Nu är det dags för eleverna att tillverka sina egna fiskar i papper. Det här behövs: Två pappersark Gärna lite större, A3 är lagom. Färg Tidningspapper Häftapparat Tråd 1. Rita en fisk på ett papper och färglägg den. 2. Lägg det andra pappret bakom och klipp ut fisken i båda papprena. Klipp en halv centimeter utanför den ritade fiskens konturer. Färglägg fisken på det andra pappret, så att fisken får en baksida. 3. Lägg de två fisksidorna på varandra och häfta med en häftapparat runt fisken. Lämna en öppning på cirka 10 centimeter. 4. Stoppa fisken med tidningspappret. Häfta igen öppningen. 5. Sätt i en tråd och häng upp fisken. Foto: Anna Bengtsson Pappersfiskar gjorda av mellanstadieelever på Sankt Olofs skola utanför Simrishamn Det här behövs: Två stora glasburkar eller mindre akvarier Akvarieväxter, till exempel Elodea eller Cabomba Två lampor Någon typ av blomstergödning 32 BARNENS HAV BARNENS HAV 33

18 4 Hållbart fiske I korthet innebär ett hållbart fiske ur en ekologisk synvinkel att fiskbestånden får vara på livskraftiga nivåer och att våra hav förblir levande och i balans. Ur ekonomisk synvinkel innebär ett hållbart fiske att haven förvaltas så att de förblir den oerhört stora, givmilda och ständigt förnyande naturresurs som de en gång var. Vidare bör det vara möjligt för yrkesfiskare att försörja sig på fisket utan statligt stöd. Ur ett socialt perspektiv handlar hållbart fiske bland annat om att det är en viktig faktor i upprätthållandet av våra levande kustsamhällen. Utan fisket riskerar många småsamhällen längs landets kuster att dö ut. Det handlar även om människors rätt att äta fisk: på många håll i värden leder utarmade fiskeresurser till brist på mat och därmed kraftigt försämrade levnadsförhållanden. Ett fiske kan bli mer hållbart genom att: Nät med större maskor används, så att små fiskar kan simma igenom och hinna bli stora nog att föröka sig. Fisket sker på natten. På dagen fastnar fåglar i näten och riskerar att dö när näten halas ombord. På natten finns färre fåglar i närheten och då minskar problemet. Modern utrustning används. Denna utrustning gör det möjligt att se hur stora fiskarna i ett fiskstim är och på så vis går det att undvika att fiska för små fiskar. Reglerna följs: tillstånd och kvoter respekteras, svartfisket minimeras och fiske av utrotningshotade arter undviks. Mindre miljöskadliga bränslen används i fiskebåtarnas motorer. Dessutom är det bra att undvika att transportera fisken alltför långt innan den når konsumenten. Yrkesfiskarnas lönsamhet ökar så att de slipper fiska så mycket fisk. Detta kan till exempel ske genom höjda fiskpriser eller sälsäkra burar (se nästa sida). Bottentrålning stoppas och istället övergår fisket till andra mer skonsamma metoder. 4.1 Hållbart fiske i Östersjön Sommaren 2011 blev en del av torskfisket i Östersjön hållbarhetscertifierat (MSC-märkt). Detta innebär bland annat att yrkesfiskarna använder selektiva redskap som minskar bifångsterna och att torsken fredas under lekperioden (27). Vidare måste yrkesfiskarna kunna uppvisa trovärdig information om de bestånd de fiskar på, innehållande exempelvis fiskarnas ålder och kön. Detta krävs för att kunna kontrollera att inte alltför unga fiskar fiskas upp; de måste ju hinna fortplanta sig först (28). Yrkesfiskarna måste även följa lokala regler samt nationell och internationell lagstiftning. I Simrishamnsregionen är just nu ett antal projekt under uppstart, vilka alla kommer att öka hållbarheten i fisket. Läs mer om dessa projekt i rutan! 4.2 Att äta fisk Det kan verka svårt att veta vilken fisk som är hållbart fiskad och går bra att äta, men egentligen är det inte så knivigt. Det allra enklaste är att endast köpa fisk som är miljömärkt. Det garanterar nämligen att fisken är fångad från livskraftiga fiskbestånd med god förvaltning. Om det absolut inte går att få tag på miljömärkt fisk är det i alla fall viktigt att kolla att arten inte är hotad. Det finns flera organisationer som regelbundet uppdaterar listor över fiskarter som är okej att äta. Bland annat har Naturskyddsföreningen en sådan lista och adressen till den finns under Mer information Att äta miljömärkt fisk I Sverige finns idag två miljömärkningar som är vanliga på förpackningar i fiskdisken: KRAV och MSC. Det finns även flera märkningar som är snarlika miljömärkningarna men ändå inte garanterar ett hållbart fiske. KRAV är en svensk märkning som ursprungligen gällde ekologisk odling, men nu även innefattar hållbart fångad fisk och vattenbruk. För havsfångad KRAV-märkt fisk gäller att: Fisken kommer från livskraftiga bestånd som tål fiske och därmed inte riskerar att minska på sikt. Redskap och fångstmetoder som används har valts för att minimera fiskets miljöpåverkan. Detta innebär bland annat att fisk av fel storlek utsorteras och att risken för att sjöfåglar och däggdjur kommer till skada minimeras. Det ska gå att spåra fiskens resa från fångstplatsen till fiskdisken. De fartyg som används ska vara miljöanpassade med avseende på val av motorbränsle och kemikalier. Gränsvärden för främmande ämnen och miljögifter inte får överskridas (20, 26). KRAV märket MSC står för Marine Stewardship Council, vilket är en fristående, icke vinstdrivande, internationell organisation som arbetar för ett hållbart fiske. De företag som lever upp till MSC:s tre huvudprinciper får använda miljömärkningen på sina produkter. De tre principerna innebär att: Fiske endast får bedrivas på fiskbestånd som ligger på en hållbar nivå. Dessutom måste fisket utföras på ett sådant vis att bestånden förblir hållbara, det vill säga utan överexploatering. Fiskets inverkan på havsmiljön skall vara sådan att strukturen, produktiviteten, funktionen och mångfalden hos ekosystemen bibehålls. Fisket måste använda ett förvaltningssystem som kan anpassas till förändrade förutsättningar och dessutom uppfylla alla lokala, nationella och internationella lagar (20, 26). MSCs märke Bild: KRAV Bild: MSC Biogas från fiskrens Ungefär en tredjedel av den fisk som fångas i Simrishamnsregionen blir till fiskrens (29). Detta fiskrens kommer snart att kunna tas om hand och rötas i en biogasreaktor där biogas bildas, vilken sedan kan användas som bränsle i Simrishamns fiskebåtar. Planen är att ersätta luften i båtarnas dieseltankar med biogas, vilket minskar dieselförbrukningen med ungefär en tredjedel (30). På så vis minskar också fiskets klimat-påverkan! Fiske med sälsäkra burar Sälpopulationen i Östersjön har vuxit stadigt sedan början av nittiotalet, vilket orsakat problem för yrkesfiskarna. Problemen beror på att de fiskeredskap som används (garn och krok) gör det möjligt för sälarna att ta den fisk som fångats. Detta leder till minskade fångster och därmed dålig lönsamhet i fisket. Sedan länge finns sälsäkra laxfällor längs med norrlandskusten, men nu pågår också försök att fiska med sälsäkra torskburar. De är konstruerade så att sälarna inte kommer åt fisken. Burarna har en smal tunnel som fisken simmar in i. Då hamnar den i ett utrymme som den inte kan ta sig ut ur och är på så vis fångad. Runt detta utrymme sitter ett kraftigt nät som sälarna inte kan tugga sig igenom. Därmed är fisken säkrad (31, 32). Skräpfiske: Fishing for Litter I våra hav finns stora mängder skräp som absolut inte hör hemma där. Dels kan det skada djur och växter och dels riskerar det att läcka föroreningar som sedan kan spridas i mycket stora områden. Stora mängder av detta skräp fastnar i yrkesfiskarnas trålar. I projektet Fishing for litter har yrkesfiskarna försetts med avfallspåsar, i vilka de kan transportera skräpet till land där det tas om hand och dokumenteras. Bland annat har de fångat bilar, tvättmaskiner och oljefat (31). Spökgarn Foto: Kenneth Olsson Karemo 34 BARNENS HAV BARNENS HAV 35

19 4.2.2 Att äta odlad fisk Odlad fisk blir allt vanligare, och idag kommer nästan hälften av den fisk som äts i världen från odlingar. Det finns odlad fisk som är bra, men ofta orsakar den stora miljöproblem. För att få fram ett kilo odlad fisk går det åt cirka tre kilo foderfisk. Det innebär att en fjärdedel av all fisk som tas upp ur haven används till foder. Foderfisket är inriktat på små arter som inte är eftertraktade som människoföda, till exempel tobis och skarpsill. Dessa arter är däremot viktig föda för större fiskar, sälar och sjöfåglar. Största anledningen till att det omfattande foderfisket har uppstått är att de fiskar vi odlar ofta är rovfiskar. Det vore därför bättre om vi istället började odla fisk som äter vegetarisk mat. Fiskodling till havs eller i sjöar kan också bidra till övergödningen samt sprida sjukdomar och parasiter. Istället vore det bättre med fisk som kan leva i renade dammar på land. Den värsta miljöboven är jätteräkan som också kallas tigerräka, scampi eller gambas. Läs mer om jätteräkan på Naturskyddsföreningens hemsida, och kolla gärna in antiscampifilmen. Länkar finns under Mer information. 4.3 Övningar Veckobrevet till föräldrarna Den här veckan pratar vi om hållbart fiske och om hur vi som konsumenter kan veta vilken fisk som är lämplig att äta. Vi kommer också att laga hållbarhetscertifierad fisk på hemkunskapen och spela ett fiskespel som handlar om vikten av att gynna fisken och fisket. Det enklaste sättet att som konsument vara säker på att fisken är fångad på ett hållbart vis är att leta efter miljömärkningar. I Sverige finns idag två miljömärkningar som är vanliga på förpackningar i fiskdisken: KRAV och MSC. Det finns även flera märkningar som är snarlika miljömärkningarna men ändå inte garanterar ett hållbart fiske. Om det absolut inte går att få tag på miljömärkt fisk är det viktigt att kolla så att fiskarten inte är hotad. Det finns flera organisationer som regelbundet uppdaterar listor över fiskarter som är okej att äta och bland annat finns en sådan lista på Naturskyddsföreningens hemsida: Spel: Räcker fisken? För de lite äldre eleverna är det kul och spännande att spela ett spel som visar på vikten av att gynna fisken och fisket. Fem elever spelar tillsammans. Varje grupp behöver ett hav och två stora tändsticksaskar samt en penna och ett papper att anteckna fångsten på. Havet kan vara en riktig eller en handritad karta över till exempel Östersjön. Lägg 40 tändstickor, vilket motsvarar 40 ton fisk, i havet. Övriga stickor i askarna bildar en fiskebank där en tändsticka motsvarar ett ton fisk. Så här gör ni: Första omgången: En spelomgång är tio rundor. Under den första omgången är det inte tillåtet att diskutera eller samarbeta med någon annan i gruppen. Dra lott om vem som ska börja. Den spelare som kommer sist i rundan börjar nästa runda. Nu börjar fisket! Alla fiskar i tur och ordning genom att plocka tändstickor ur havet. Var och en bestämmer själv hur stor fångst som ska tas upp i varje runda men följande regler gäller: Varje person har en båt och den kan ta högst 6 ton per runda. Varje båt kostar 1 ton fisk per runda i drift. Driftskostnaden betalas till fiskebanken efter varje runda. Fisken förökar sig! Räkna hur mycket fisk det finns i sjön mellan varje runda och lägg genast till lika mycket från fiskebanken. Som mest kan det finnas 80 ton fisk i havet. Den spelare som har störst fångst efter tio rundor har vunnit första omgången. Andra omgången: Alla lämnar tillbaka sina fiskar till fiskebanken och 40 ton fisk läggs ut i havet igen. Nu får eleverna diskutera och samarbeta på alla tänkbara sätt! Målet är att eleverna i gruppen tillsammans ska få så stor fångst som möjligt. Samtidigt ska det finnas lika mycket fisk kvar i havet som när de började fiska. Nu tävlar grupperna med varandra. Den grupp som har störst fångst efter tio rundor, och dessutom lämnar ett hav efter sig med minst 40 ton fisk, har vunnit. Lycka till! Tillaga miljömärkt fisk på hemkunskapen Låt eleverna pröva att laga miljömärkt fisk på hemkunskapen. Passa på att prata om miljömärkningar och läs på eventuella förpackningar. Här följer två recept som båda är för fyra personer. Thailändsk fisksoppa 400 gram KRAV- eller MSC-märkt torsk (KRAV- eller MSC-märkt sej går också bra). 2 klyftor vitlök 1 msk matolja Några goda rotfrukter, till exempel morötter, palsternacka eller rotselleri 3 salladslökar 1 lime (saft och skal) 4 dl kokosmjölk 3 dl vatten 1 st grönsaksbuljongtärning 1 tsk grön currypasta Salt och peppar Hacka vitlök och skär rotfrukter och salladslök. Fräs på låg värme i en gryta. Tillsätt kokosmjölk, vatten, buljong och currypasta. Koka upp och låt sjuda i 10 minuter. Tillsätt fisken skuren i stora tärningar. Låt sjuda i ytterligare 3-4 minuter. Smaka av med lime, limeskal samt salt och peppar. Fisk med äggsås 400 gram KRAV- eller MSC-märkt torsk (KRAV- eller MSC-märkt sej går också bra). 3 dl fiskbuljong Salt och malen vitpeppar Äggsås: 2 msk smör 2 msk vetemjöl 2 dl fiskbuljong 2 dl kaffe- eller matlagningsgrädde Salt och malen vitpeppar 2 hårdkokta ägg 3 msk hackad persilja Thailändsk fisksoppa Fisk med äggsås Smält smöret till såsen i en tjockbottnad kastrull, tillsätt mjölet och låt det fräsa under omrörning. Tillsätt buljongen och kaffegrädden under ständig omrörning. Smaka av grundsåsen med salt och peppar. Hacka äggen och persiljan och blanda ner i såsen strax före servering. Koka upp buljongen och lägg i fisken. Låt fiskfiléerna sjuda i buljongen tills de är vita rakt igenom. Ta upp fisken ur buljongen och håll den varm. Krydda med salt och peppar. Servera fisken med äggsåsen och kokt potatis. Gröna ärter smakar bra till! 36 BARNENS HAV BARNENS HAV 37

20 5 Vad kan jag göra? Till sist är det nu dags att fundera på hur vi kan förbättra situationen i haven. Politikerna har ett stort ansvar för att fatta beslut som räddar haven, men det finns också massor av saker som vi kan göra själva och tillsammans. 5.1 I hemmet Be föräldrarna att köpa miljömärkta fiskar och skaldjur. Visa bilder på märkningarna så att de kan köpa rätt fisk när de är i affären. Har familjen båt? Se till att stoppa påväxten av havstulpaner på ett miljövänligt sätt. Be föräldrarna köpa mer ekologisk mat så att konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel inte hamnar i havet. Se till att föräldrarna köper miljömärkta hushållsprodukter, till exempel märkta med Bra Miljöval (de med falken på). De innehåller lägre halter av biologiskt svårnedbrytbara ämnen. Köp aldrig jätteräkor, varken i affären eller på restaurang! Föreslå att ni ska äta vegetariskt minst en gång i veckan. Se till att inte använda konstgödsel och giftiga bekämpningsmedel i trädgården så minskar ni övergödningen och spridandet av gifter. Använd bilen mindre, istället kan ni gå och cykla mer, eller åka kollektivt när ni ska långt. Detta minskar utsläppen från trafiken. Tvätta inte bilen hemma utan i en biltvätt med slam- och oljeavskiljare. Lämna överblivna lösningsmedel, färg och kemikalier på miljöstationen. Om vi slänger dem i avloppet hamnar de i havet. Dosera tvätt- och diskmedel rätt, de bidrar nämligen till övergödningen. Bli medlem i Naturskyddsföreningen. 5.2 I skolan Prata med köket om vilka som är fina fiskar, det vill säga okej att äta, och vilka som är fula fiskar. Tala om att ni helst vill ha miljömärkt fisk och ekologisk mat. Inför vegetarisk lunch minst en dag i veckan. Lämna egna receptförslag! Prata med lärare och med personalen i skolköket om hur ni kan minska mängden mat som slängs. Sätt upp ett mål för skolan om hur mycket mat som maximalt ska få slängas. Prata med dem som städar på skolan. Kan de låta bli kemikalier eller åtminstone använda rengöringsmedel som är mindre skadliga för miljön? Fråga om de känner till några produkter märkta med Bra Miljöval. Gör en utställning om havet och kolla om den exempelvis kan visas på kommunhuset, stadsbiblioteket eller kanske på någon förälders arbetsplats? 5.3 På fritiden Kissa inte i sjöar och hav, hellre på land! Den mängd som en person kissar under ett dygn ger gödning till ett kilo alger. Skaffa färre prylar, istället för att köpa nytt kan ni låna av varandra. Släng mindre och återanvänd så mycket ni kan. Gamla saker kan göras om till häftiga nya. Kanske ni kan få hjälp i slöjden? Ge bort upplevelser eller tjänster i present i stället för att köpa nya grejer. Var rädd om dina kläder och saker så varar de längre. Har du tröttnat eller vuxit ur dem: ordna en loppis. Pengarna kan till exempel gå till ett bra miljöprojekt. 5.4 Grön guide På Naturskyddsföreningens hemsida finns mycket information att få, bland annat en Grön guide, som hjälper dig att välja rätt varor. Denna finns även i en variant att ladda ner som app till din iphone eller Android. Länkar finns under Mer information. 5.5 Övningar Nu när klassen vet så mycket om läget i Östersjön, och vad var och en kan göra åt saken själv, är det dags att sprida kunskapen vidare. I det här avsnittet presenteras därför saker ni kan göra tillsammans för att nå ut med er kunskap. Passa också på att berätta för alla ni känner om allt ni lärt er om havet! Det här avsnittet innehåller inte något veckobrev till föräldrarna, utan istället är tanken att material från projektet samlas i ett kompendium som varje elev tar med hem direkt eller efter en eventuell utställning Diskussion: vad kan vi göra? Diskutera i klassen vad var och en, och vad hela skolan, kan göra för att förbättra situationen i haven. Gör sedan en plansch där ni sammanfattar era allra bästa tips Redovisa Min fisk i grupper När alla har skrivit klart om sin fisk är det dags att berätta om de olika fiskarna för varandra. Gör gärna redovisningarna i lite mindre grupper. En modell är att eleverna delas in i par och intervjuar varandra om sina fiskar. Sedan presenterar den ena eleven den andra elevens fisk för hela klassen. På så vis får varje elev djupare kunskaper om ytterligare en fisk Utställning På slutet är det kul att sätta samman en utställning om Östersjön och hållbart fiske, ganska mycket material har ju faktiskt producerats under projektets gång. Kanske kan utställningen vara på skolans bibliotek? Då finns det ju chans att kunskaperna når ännu fler! I rutan på nästa sida finns förslag på material att ha med. Foto: Anna Bengtsson Bild från utställning på Simrishamns stadsbibliotek. I bilden syns undervattenslandskap, en pappersfisk, texter om Min fisk och information från Naturskyddsföreningen. 38 BARNENS HAV BARNENS HAV 39