STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk. Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2003-XX-XX

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod Grundutbildning BI xxxx. LANDSKAPSEKOLOGI SAMHÄLLE OCH NATUR I FÖRÄNDRING, påbyggnadskurs i biologi, 10 poäng Landscape ecology human society and changing natural environment, advanced course, 10 credits Kursplanen är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2003-XX-XX 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Kursen riktar sig till studenter som läst minst 40 högskolepoäng (i Biologi, Miljövård, Naturgeografi, Kulturgeografi eller motsvarande) och som vill integrera sin förvärvade specialkunskap tvärvetenskapligt med andra discipliner. 2. Mål: Övergripande mål: - att ge kunskap om landskapets sammansättning, landskapshistoria och landskapsanalys - att presentera mönster och ekosystemprocesser på landskapsnivå. - att presentera teoribildning och modeller inom landskapsekologin för att med dem tillsammans med bevarandebiologiska principer och modeller lägga en grund för planering på landskapsnivå. - att med olika vetenskapliga utgångspunkter beskriva och förklara hur socioekonomiska faktorer samverkar med ekologiska processer i utvecklingen av landskapet, floran och faunan och därmed föra in en samhällsvetenskaplig dimension i ekologin. Delmål - att presentera och utnyttja landskapsekologiska metoder, t ex kartanalys, GIS, GPS, historiska källor och flygbilder - att utreda vilken kunskap som är relevant för målsättningen, d.v.s. kritiskt diskutera källor, diskutera vilken information som kan användas för att ge underlag att historiskt beskriva landskapsutveckling och hur denna är kopplad till socioekonomiska förhållanden lokalt och regionalt. - att förstå vilka samhälleliga förutsättningar och processer som starkast påverkar naturens och landskapets utveckling. - att ge en samlad bild av de processer som påverkar landskapet utifrån såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga synvinklar. 3 Innehåll. Ett landskap består av en mosaik av olika ekosystem (landskapselement). Landskapekologin behandlar strukturen, funktionen och dynamiken hos landskapselementen samt samspelet mellan dessa i naturliga och antropogena landskap.

2 I landskapsekologin integreras historiska, kulturgeografiska, sociala och socioekonomiska kunskaper om landskapets och befolkningens förutsättningar med ekologiska och biogeografiska processer i syfte att beskriva och förklara hur landskap, fauna och flora påverkas och utvecklas. Forskning inom området behandlar bland annat hur förändringar i landskap, exempelvis utarmning och fragmentering av naturmiljöer, påverkar den biologiska mångfalden och ekosystemen och kan därmed utnyttjas för fysisk planering Delmomentens innehåll kan sammanfattas under rubrikerna A. Sociala och Socioekonomiska förutsättningar. B. Kulturhistoria. Människans kolonisation och utnyttjande av naturresurserna i ett historiskt perspektiv. Den sentida utvecklingen C. Naturförutsättningar och ekologiska processer. 1. Naturgeografisk och kvartärgeologisk översikt. 2. Biogeografisk översikt. 3. Ekologisk översikt. Landskapekologiska modeller spatiotemporal analys av arters utbredning och förekomst. 4. Interaktioner mellan socioekonomiska förutsättningar och naturen med tyngdpunkt på ekologiska effekter i naturmiljön. Implikationer av detta för bevarandebiologin. 4 Undervisning. Undervisningen som ges på svenska ska genomgående vara problemformulerad och genomföras som vetenskapliga fallstudier. Kursdelen består av föreläsningar, seminarier, kortare grupp- eller enskilda arbeten samt exkursioner och studiebesök. Ett eget arbete utförs som en forskningsuppgift inom någon av de relevanta grunddisciplinerna alternativt som en tvärvetenskaplig studie. Ämnen för de egna arbetens bestäms i samråd med de på kursen aktiva lärarna och kursledaren. Det egna arbetet ska rapporteras muntligen och skriftligen samt därefter godkännas av handledare i samråd med kursledaren. 5. Examination Kunskapskontroll för kursdelen sker dels genom mindre kunskapsprov (duggor) och dels genom en mer genomgripande sluttentamen. Vidare ska en en samlad bedömning av muntliga och skriftliga insatser av de olika delmomenten under kursens gång göras. Det egna arbetet redovisas i en skriftlig rapport samt med ett offentligt seminarium. Godkännande av det egna arbetet sker av handledare i samarbete med kursledaren. Som betyg på kursen eller det egna arbetet används något av uttrycken underkänd eller godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom ska göras till styrelsen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur. Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning

3 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod Grundutbildning BI 4600 MILJÖ OCH HÅLLBART FÖRETAGANDE, TEORI 20 poäng (Sustainable environmental enterprise, theory, 20 credits) Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och ändrad 2003-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs: - fil kand eller motsvarande, - minst 20 p inom företagsekonomi/nationalekonomi, - minst 20 p inom naturvetenskap/teknik med tonvikt på ekologi, alternativt - jur kand, - minst 10 p inom naturkunskap/teknik varav minst 5 p i ekologi. 2. Mål Kursen skall ge kompetens för en produktiv insats inom miljöarbete i företag vilket innebär att studenten efter genomgången utbildning skall; - ha kunskap om grundläggande ekologi med fokus på systemekologi, - ha kunskap om miljögifters kemiska egenskaper och effekter på organismer och ekosystem, - ha kunskap om grundläggande naturresurshushållning, - ha kunskap om grundläggande företagsekonomisk teori, företagsstyrning samt miljöekonomisk teori, - ha kunskap om miljörätt och grundläggande juridik, - ha kunskap om införande och drift av miljöledningssystem och miljörevision - ha färdigheter i miljöledning/-styrning Vidare skall studenten under kursen samtliga moment utveckla förmågan till självständigt arbete, förmågan att formulera och lösa problem, söka relevant litteratur, insamla och bearbeta data samt att redovisa kunskaper och uppnådda resultat i tal och skrift. 3. Innehåll Kursen består av fyra moment. Moment 1: Introduktion och Ekologi 5 poäng Momentet omfattar två separata ämnen; systemekologi/ naturresurshushållning och ekotoxikologi,. Samtliga studenter läser alla ämnena, oavsett tidigare studier. Vid seminarier och grupparbeten kommer studenterna att utgöra stöd vid varandras inlärning då de har olika

4 förkunskaper. Studenterna kommer vidare att träna sig att förmedla den kunskap de besitter från tidigare utbildning samt att kommunicera med människor från andra discipliner. Systemekologi, Naturresurshushållning: ekologi (systemekologi, biologisk mångfald, integrerade ekologiska och socioekonomiska system) naturresurshushållning (energi- och materialflödesanalyser, ekologisk teknik, ekologisk design, miljöeffekter av naturresursutnyttjande) Ekotoxikologi: miljökemi och toxikologi (kemisk orientering om miljöföroreningar, deras spridning och omvandling, organismers funktion i störda och ostörda ekosystem, föroreningars uppkomst, omvandling, spridning och fördelning i mark, luft och vatten). Moment 2: Ekonomi och Miljörätt, 5 poäng Momentet omfattar två separata ämnen; ekonomi och miljörätt Samtliga studenter läser alla ämnena, oavsett tidigare studier. Ekonomi: grundläggande verksamhetsstyrning, organisation och management samt miljöekonomisk teori Miljörätt: juridiska principer applicerade på miljöområdet, miljöbalken, internationell och EG s miljörätt, frihandel och miljö) Moment 3: Miljöledning, kvalitetsledning, integrerade ledningssystem, 5 poäng Miljöledning, kvalitetsledning samt integrering av ledningssystem (internationella normer t.ex. ISO 14001, EMAS, BS 7750, ISO 9001:2000, byråkratisk och resultatmässig verksamhetsstyrning, miljölednings- och kvalitetsledningssystems införande och upprätthållande, Moment 4: miljörevision, Kommunikation, etik och hållbart företagande, 5 poäng Momentet omfattar två separata ämnen: Miljörevision samt Kommunikation, etik och hållbart företagande Miljörevision: miljörevisionsutveckling, omfattning, genomförande och uppföljning Kommunikation etik och hållbart företagande: hållbarhet m a p både ekologiska och socio-ekonomiska system, globalt ansvar och etik, hållbarhet ur ett miljö/företagsperspektiv, hållbarhetsredovisning 4. Undervisning Undervisningen kommer att bestå av föreläsningar, studiebesök och seminarier. Studiebesök och seminarier är obligatoriska. Undervisningen kommer att skötas av lärare från universitetets biologiska sektion samt från företagsekonomiska och juridiska institutionerna. Dessutom kommer experter från myndigheter, näringsliv samt andra universitet att anlitas (KTH, SLU). Studenterna kommer till stor del att bedriva självstudier i form av litteraturstudier och grupparbeten som följs upp via seminarier. Studenten förväntas under hela kursen ha en aktiv roll i sin inlärning.

5 5. Examination Kursens enskilda moment kommer att betygsättas separat. Kunskapskontrollen sker genom skriftliga och muntliga prov, inlämningsuppgifter, seminarier samt genom bedömning av de individuella arbetena. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studenter som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning.

6 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk Kurskod Grundutbildning BI 4610 MILJÖ OCH HÅLLBART FÖRETAGANDE, PRAKTIK 20 poäng (Sustainable environmental enterprise, 20 credits) Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och ändrad 2003-xx-xx. 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Miljö och hållbart företagande, teori 20 poäng. 2. Mål Kursen skall bidra till att utveckla studenternas förmåga till självständigt arbete, förmågan att formulera och lösa problem, söka relevant litteratur, insamla och bearbeta data samt att redovisa kunskaper och uppnådda resultat i form av en uppsats av hög vetenskaplig standard. Vidare skall kursen ge kompetens för en produktiv insats för företags miljöarbete bl a inom miljöledning och miljörevision vilket innebär att studenten efter genomgången utbildning skall ha praktiska färdigheter i miljöledning/-styrning. Studenten skall kunna omsätta sina teoretiska kunskaper på företag, myndigheter och kommuner, varvid de tränar förmågan till kritiskt tänkande och aktiv problemlösning. 3. Innehåll Kursen består av två moment: ett individuellt arbete (15p) samt en praktikdel (5p). Det individuella arbetet kommer att utgöra studentens examensarbete och skall bidra till en ökad vetenskaplig kunskap inom de ämnen som berörs på kursen. I praktikdelen skall studenten planera och implementera ett miljöledningssystem eller genomföra en miljöutredning / miljörevision (eller delar därav) på företag, myndigheter eller kommuner. De individuella examensarbetena görs inom respektive students huvudämne. 4. Undervisning Undervisningen kommer att skötas av lärare från universitetets biologiska sektion samt från företagsekonomiska och juridiska institutionerna. Dessutom kommer experter från myndigheter och näringsliv att anlitas samt lärare från andra universitet (KTH, SLU). 5. Examination Kunskapskontrollen sker genom inlämningsuppgifter, redovisningar, seminarier samt genom bedömning av de individuella arbetena.

7 Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studenter som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning.

8 Biologikollegiet Önskemål om förändringar i GMT:s påbyggnadskursutbud Den 1 januari 2004 går nuvarande institutionerna för genetik, mikrobiologi respektive genetisk och cellulär toxikologi samman till en institution, kallad GMT. Vi vill då göra en del förändringar i vårt utbud av påbyggnadskurser för att rationalisera och bättre utnyttja vår gemensamma kompetens. Kurserna Cellulär och genetisk toxikologi 10 p och Strålningsbiologi 10 p slås ihop till en toxikologisk vårtermin bestående av fyra 5 p-kurser (se separat skrivelse från Dag Jenssen). Kurserna Prokaryot och eukaryot genreglering 10 p och Bakteriegenetik 10 p slås ihop till en 10 p-kurs med namnet Molekylärgenetik. Det är också namnet på vårt nya gemensamma forskarutbildningsämne. Den nya påbyggnadskursen är tänkt att innehålla det bästa från de två tidigare kurserna samt en del nya moment. Ett förslag till kursplan kommer att presenteras senast vid kollegiemötet. Kursen skall ges i period IV. Kurserna Genetik 10 p och Mikrobiologi 10 p kommer att finnas kvar men moderniseras. Förslag till ändrade kursplaner kommer att lämnas in senare. Mikrobiologikursen skall som nu ges en gång per läsår i period II. Genetikkursen skall också ges en gång per läsår i period I. På grund av den stora arbetsbelastningen i samband med institutionssammanslagningen och annat reformarbete vill vi dock inte ge genetikkursen alls under nästa läsår. Däremot bör den stå kvar i katalogen som vilande. Vårt förslag till utbud av påbyggnadskurser för GMT ser alltså ut så här: Ht 04 Period I - (Genetik 10 p vilande, ges ht 05) Period II Mikrobiologi 10 p Vt 05 Period III Cellulär toxikologi 5 p Genetisk toxikologi 5 p Period IV Molekylärgenetik 10 p Genomisk instabilitet 5 p Experimentell strålningsbiologi 5p Med vänliga hälsningar Margareta Ohné (efter samråd med Anders Nilsson och Dag Jenssen)

9 Till Stockholm 3 oktober 2003 Prefekten och Styrelsen för Biologisk grundutbildning Ang. ny påbyggnadskurs i ämnet Växter i miljöns tjänst 10 p. Det har blivit aktuellt att använda växter i syfte att åtgärda förorenade miljöer, s.k. phytoremediation. Det kan handla om att rena luft, vatten och mark från toxiska substanser och ämnen, men även att växter tar hand om avfallsprodukter samt vegetationsetablering på industriell mark för fastläggning av föroreningar. Vidare använder man sedan länge växter för att kartlägga föroreningssituationen i ett område. Växter används också i s.k. toxtest, för att ta reda på grad av giftighet hos olika kemikalier, förorenat vatten och jord/sediment. Många av dessa tekniker, speciellt phytoremediation är nya och kommer framöver att användas i landet, speciellt av industrier och byggföretag. Andra tekniker är delvis etablerade. Kunskapen om vad som egentligen händer när växter används på detta sätt saknas dessvärre i många fall, vilket kan ställa till problem istället för att lösa ett föroreningsproblem. Vi ser därför en ny marknad för biologer i och med det ökande intresset för att använda phytoremediation. Eftersom kunskapen i området finns och forskas på vid Botaniska institutionen, avd. för Fysiologisk Botanik, så önskar undertecknad att starta en ny påbyggnadskurs i ämnet Växter i miljöns tjänst 10 p, som behandlar ovan nämnda område. Dels är syftet att lära ut dessa metoder, men ännu viktigare att ge studenterna en grund till hur växterna fungerar i dessa situationer, vilket i sin tur förklarar varför metoderna fungerar och vilka betingelser som behövs för att metoderna skall fungera optimalt. Kursen kommer att via föreläsningar, lägga grunden för förståelse av växtens funktion vid användande av teknikerna, samt diskutera varför vissa arter fungerar bra men inte andra. Toxtester med växter och analysmetodik kommer att belysas i specifika laborationer. Vidare kommer teknikerna att tas upp rent teoretiskt, genom studiebesök samt genom praktiska försök. Utifrån den tillskansade kunskapen kommer studenterna att göra en utvärdering av teknikerna. Undertecknad har fått frågan från olika håll om vi kan erbjuda en sådan kurs. Dessutom finns ingen likartad kurs i Sverige, ännu, enbart enstaka föreläsningar på tekniska högskolor. På europeisk nivå, bl.a. inom COST-programmet 837 där 23 Europeiska länder arbetar med phytoremediation, har man uttryckt önskemål om att kurser inom området i de olika länderna skall kunna erbjudas, och det vore bra om Sverige kunde vara ett av de länder som låg i täten. Vi kan ta emot 16 studenter på kursen. Maria Greger Docent i Fysiologisk Botanik Botaniska institutionen Tel Fax maria.greger@botan.su.se

10 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI BI??????? VÄXTER I MILJÖNS TJÄNST, påbyggnadskurs i biologi, 10 poäng (Plants in environmental treatment, advanced course, 10 points) 1. BESLUT Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 200?-??-??. 2. FÖRKUNSKAPSKRAV För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande Biologi baskurs 40 p samt kemi 20 p. 3. MÅL Kursens mål är att ge en bred såväl som specialiserad och fördjupad kunskap i hur och varför vissa växter kan användas att åtgärda förorenade miljöer s.k. phytoremediation, som föroreningsindikatorer samt i andra relaterade områden, som ex. kartläggning av föroreningssituationen i ett område och omhändertagande av avfallsprodukter som ex. askåterföring till skog att ge förtrogenhet med de tekniker som finns avseende användning av växter i miljöns tjänst att ge övning i att praktisk och teoretisk angripa föroreningsproblem mha växter 4. UPPLÄGGNING Undervisningen består av föreläsningar, gruppundervisning, laborationer, en längre gruppuppgift samt ev. studiebesök. 5. INNEHÅLL I kursen ingår teori, arbetsmetodik och övning i att teoretiskt och praktiskt ta fram möjliga lösningar där växter ingår för att åtgärda ett föroreningsproblem. Undervisningen är uppdelad på följande huvudmoment: Hur växter fungerar i naturlig samt förorenad miljö samt skillnader mellan arter. Växtens inverkan på mark, luft och vatten Toxicitetstester med växter

11 Kartläggning av föroreningssituationen m. h. a. växter Phytoremediation olika metoder där växter används för att åtgärda föroreningsproblem i miljön Laborationsmoment: ingår att lära bl.a. följande metodik - Toxicitetstester med växter - Provbearbetning för koncentrationsbestämning av ämnen i jord, vatten och växter Egen gruppuppgift De olika momenten bygger sammantagna upp en bas för förståelse av om och i så fall vilka växter som kan användas vid olika åtgärdssituationer, som indikatorer, vid kartläggning av föroreningar m.m. Det egna arbetet, som går över hela kursen och avslutas med muntlig och skriftlig redovisning, belyser hur och om man praktiskt kan lösa ett föroreningsproblem m.h.a. växter. 6. OBLIGATORISK UNDERVISNING Deltagande i gruppundervisning samt den egna uppgiften är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 7. KUNSKAPSKONTROLL OCH BETYGSÄTTNING Examination sker genom skriftligt prov samt redovisning av en egen uppgiften. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande, som underkänts i ordinarie prov, har rätt att delta vid ytterligare provtillfällen. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom skall göras hos styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 8. KURSLITTERATUR Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 9. ÖVRIGT Kursen har delvis samma innehåll som kursen BI 4420 och BI 3390.

12 Biologikollegiet Förslag om ett påbyggnadsblock i toxikologi I anslutning till samgående i januari 2004 för institutionerna genetik, mikrobiologi respektive genetisk och cellulär toxikologi vill vi föreslå en ökad flexibilitet i vårt kursutbud att börja gälla VT2005. Kurserna Cellulär och genetisk toxikologi 10 p (period III) och Strålningsbiologi 10 p (period IV) slås ihop till en toxikologisk termin 20 p och delas upp i fyra 5 p-kurser. Tanken är att full flexibilitet skall råda så att kurserna kan sökas som ett block om 20 p, enskilt som tidigare som två 10 p-kurser eller som enskilda 5 p-kurser. Kvoteringar sker mellan dessa kategorier. Vi vill påtala att ingen egentlig förändring kommer att ske av kursernas innehåll eller ändring i tidsperiod. Kursen Cellulär och genetisk toxikologi delas upp med samma namn. Kursen I Strålningsbiologi får nytt namn som bättre speglar kursens innehåll och förslås få benämningen Genomisk instabilitet, 5 p och Experimentell strålningsbiologi, 5 p (se bifogade kursplaner). Syftet är att öka flexibiliteten för påbyggnadskurser inom biologi och kemi samt att öka utbudet även för Nutritions- och Miljövetarlinjerna. Ändringen skulle även underlätta för andra institutioner att skapa påbyggnadskurser 5 p. Vi hoppas härmed att uppnå en bättre balans i söktrycket för våra två nuvarande påbyggnadskurser. Med vänliga hälsningar Dag Jenssen

13 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk BI???? grundutbildning CELLULÄR TOXIKOLOGI, påbyggnadskurs i biologi, 5 poäng Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet Placering i utbildningen och förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande antingen Biologi baskurs 45 p samt kemi 20 p, varav minst 5 p biokemi, eller basblocket på Naturvetarlinjens molekylärbiologiska inriktning, eller Kemi baskurs 40 p samt biologi 20 p, eller basblocket 100 p på Nutritions- eller Miljövetarlinjen. Av förkunskapskraven skall minst ¾ av kurserna vara genomgångna med betyget godkänd eller väl godkänd. 2. Mål Efter genomgången kurs skall studenten - tillgodogjort sig kunskaper om gifters verkan på individ-, organ-, cell-, organell- och molekylnivå med tonvikt på cellulära effekter, - fått praktisk erfarenhet i metodologi baserad på olika cellodlingstekniker, - med behållning kunna kritiskt läsa vetenskaplig originallitteratur inom området, - fått kunskap som kan utgöra en bas för högre studier och forskning inom toxikologin, - förstå strategier och val av metodik inom området för att lösa forskningsproblem, - hämtat kunskap för att yrkesmässigt kunna arbeta med kontroll och förbättring av vår miljö. 3. Innehåll Kursen behandlar toxikologin utifrån en naturvetenskaplig-biologisk grundsyn och beskriver såväl effekter som mekanismer för toxiska ämnens verkan på högre organismer inklusive människan. Inledningsvis behandlas giftverkan i organismen och därefter verkan i organ, celler, organeller och på molekylär nivå. Exempel på viktiga områden som tas upp till behandling är extrapolering från cellulära modeller, toxikokinetik, neurotoxikologi, immunotoxikologi, reproduktionstoxikologi, organtoxikologi, cellulära och subcellulära modellsystem, riskbedömning. Naturvetenskaplig toxikologi är experimentell till sin natur och kursen innehåller därför en stor del undervisning i metodologi och av praktiskt arbete på laboratorium. Kursdeltagarna indelas i grupper om två och varje grupp utför ett antal laborationer som belyser institutionens forskning.

14 4. Undervisning Kursdeltagarna indelas i grupper om två och varje grupp utför ett antal laborationer som belyser viktiga delar av forskningsområdet. Laborationerna avslutas med muntlig och skriftlig redovisning. Inga försöksdjur används på laborationerna. Deltagande på föreläsningar, laborationer, seminarier och studiebesök är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator i samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Examination sker genom skriftligt prov samt redovisning av laborationerna och en litteraturuppgift. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen har delvis samma innehåll som kurserna BI???? och BI????.

15 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk BI 4430 grundutbildning CELLULÄR OCH GENETISK TOXIKOLOGI, påbyggnadskurs i biologi, 10 poäng Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet Placering i utbildningen och förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande antingen Biologi baskurs 45 p samt kemi 20 p, varav minst 5 p biokemi, eller basblocket på Naturvetarlinjens molekylärbiologiska inriktning, eller Kemi baskurs 40 p samt biologi 20 p, eller basblocket 100 p på Nutritions- eller Miljövetarlinjen. Av förkunskapskraven skall minst ¾ av kurserna vara genomgångna med betyget godkänd eller väl godkänd. 2. Mål Efter genomgången kurs skall studenten - tillgodogjort sig kunskaper om gifters verkan på individ-, organ-, cell-, organell- och molekylnivå med tonvikt på cellulära effekter, - att ge kunskaper om gifters verkan på arvsmassan och hur denna effekt kan kopplas till olika sjukdomstillstånd främst cancer, - fått praktisk erfarenhet i metodologi baserad på olika cellodlingstekniker, - med behållning kunna kritiskt läsa vetenskaplig originallitteratur inom området, - fått kunskap som kan utgöra en bas för högre studier och forskning inom toxikologin, - förstå strategier och val av metodik inom området för att lösa forskningsproblem, - hämtat kunskap för att yrkesmässigt kunna arbeta med kontroll och förbättring av vår miljö. 3. Innehåll Kursen behandlar toxikologin utifrån en naturvetenskaplig-biologisk grundsyn och beskriver såväl effekter som mekanismer för toxiska ämnens verkan på högre organismer inklusive människan. Inledningsvis behandlas giftverkan i organismen och därefter verkan i organ, celler, organeller och på molekylär nivå. Exempel på viktiga områden som tas upp till behandling är extrapolering från cellulära modeller, toxikokinetik, neurotoxikologi, immunotoxikologi, reproduktionstoxikologi, organtoxikologi, cellulära och subcellulära modellsystem, riskbedömning.

16 Genetisk toxikologi är en väsentlig del av kursen och viktiga områden som tas upp till behandling är grundbegrep och historik, olika typer av DNA-skador, mekanismer för DNA-reparation, cellulära modeller för genotoxicitet, mutationsmekanismer, cancermekanismer, riskmodeller för cancer, förekomst av genotoxiska och cancerframkallande ämnen, myndigheters syn och regelverk för hantering av genotoxiska ämnen. Naturvetenskaplig toxikologi är experimentell till sin natur och kursen innehåller därför en stor del undervisning i metodologi och av praktiskt arbete på laboratorium. 4. Undervisning Kursdeltagarna indelas i grupper om två och varje grupp utför ett antal laborationer som belyser viktiga delar av forskningsområdet. Laborationerna avslutas med muntlig och skriftlig redovisning. Inga försöksdjur används på laborationerna. Deltagande på föreläsningar, laborationer, seminarier och studiebesök är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator i samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Examination sker genom skriftligt prov samt redovisning av laborationerna och en litteraturuppgift. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen har delvis samma innehåll som kurserna BI???? och BI????.

17 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk BI???? grundutbildning GENETISK TOXIKOLOGI, påbyggnadskurs i biologi, 5 poäng Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet Placering i utbildningen och förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande antingen Biologi baskurs 45 p samt kemi 20 p, varav minst 5 p biokemi, eller basblocket på Naturvetarlinjens molekylärbiologiska inriktning, eller Kemi baskurs 40 p samt biologi 20 p, eller basblocket 100 p på Nutritions- eller Miljövetarlinjen. Av förkunskapskraven skall minst ¾ av kurserna vara genomgångna med betyget godkänd eller väl godkänd. 2. Mål Efter genomgången kurs skall studenten - ha kunskaper om gifters verkan på arvsmassan och hur denna effekt kan kopplas till olika sjukdomstillstånd främst cancer, - fått praktisk erfarenhet i metodologi baserad på olika cellodlingstekniker, - med behållning kunna kritiskt läsa vetenskaplig originallitteratur inom området, - fått kunskap som kan utgöra en bas för högre studier och forskning inom toxikologin, - förstå strategier och val av metodik inom området för att lösa forskningsproblem, - hämtat kunskap för att yrkesmässigt kunna arbeta med kontroll och förbättring av vår miljö. 3. Innehåll Kursen behandlar såväl effekter som mekanismer för genotoxiska ämnens verkan på högre organismer inklusive människan. Exempel på viktiga områden som tas upp till behandling är grundbegrep och historik, olika typer av DNA-skador, mekanismer för DNA-reparation, cellulära modeller för genotoxicitet, mutationsmekanismer, cancermekanismer, riskmodeller för cancer, förekomst av genotoxiska och cancerframkallande ämnen, myndigheters syn och regelverk för hantering av genotoxiska ämnen. Genetisk toxikologi är experimentell till sin natur och kursen innehåller därför en stor del undervisning i metodologi och av praktiskt arbete på laboratorium. 4. Undervisning

18 Kursdeltagarna indelas i grupper om två och varje grupp utför ett antal laborationer som belyser viktiga delar av forskningsområdet. Laborationerna avslutas med muntlig och skriftlig redovisning. Inga försöksdjur används på laborationerna. Deltagande på föreläsningar, laborationer, seminarier och studiebesök är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator i samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Examination sker genom skriftligt prov samt redovisning av laborationerna och en litteraturuppgift. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen har delvis samma innehåll som kurserna BI???? och BI????.

19 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk BI???? grundutbildning TOXIKOLOGISK TERMIN, påbyggnadskursblock i biologi, 20 poäng Fyra påbyggnadskurser i toxikologi, totalt 20 poäng ( ) hörande till den blivande ( ) institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi (GMT). Start våren Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet Placering i utbildningen och förkunskapskrav. Terminen ligger på våren och innefattar redan befintliga påbyggnadskurser i biologi. För tillträde krävs kunskaper motsvarande Biologi 45 p samt Kemi 20p, varav minst 5 p biokemi, CMB 20p eller motsvarande. Kvotering av platser kommer att ske för de studenter som söker alla 4 kurserna. Avnämare till Toxikologisk termin är studenter på samtliga Biologlinjer, Nutritionslinjen samt den nya Miljövetenskapliga linjen. 2. Mål Målet med detta utbildningsblock är; - att ge studenten insikt i grunderna i toxikologi på molekylär, cellulär, individ och populationsnivå, - att presentera toxikologiska problemställningar och deras relevans för samhället, - att belysa toxikologiska processer med laborativa exempel relaterade till aktuell forskning inom området, - att ge praktiskt träning i relevant metodologi, - med behållning kunna kritiskt läsa vetenskaplig originallitteratur inom området, - fått kunskap som kan utgöra en bas för högre studier och forskning inom toxikologin, - att belysa möjligheterna att minska djuranvändning för att lösa toxikologiska problemställningar, - hämtat kunskap för att yrkesmässigt kunna arbeta med kontroll och förbättring av vår miljö. 3. Innehåll De två nuvarande 10 poängskurserna cellulär och genetisk toxikologi och strålningsbiologi, men uppdelade på fyra 5-poängskurser: - Cellulär toxikologi, 5p (se separat kursplan). - Genetisk toxikologi, 5p (se separat kursplan). - Genomisk instabilitet, 5p (se separat kursplan). - Experimentell strålningsbiologi, 5p (se separat kursplan).

20 4. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, litteraturuppgifter och laborativa moment. Kursen i Experimentell strålningsbiologi innefattar ett mindre projektarbete. Deltagande på samtliga moment är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldighet att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Kunskapskontroll sker genom skriftliga prov, utom för kursen i Experimentell strålningsbiologi som sker genom inlämnande av projektrapport. För godkännande krävs också godkända laborationer och seminarier. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Se separata kursbeskrivningar. 7. Övrigt Kursen har delvis samma innehåll som kurserna BI???? och BI????.

21 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk BI 3350 grundutbildning GENOMISK INSTABILITET OCH EXPERIMENTELL STRÅLNINGSBIOLOGI, påbyggnadskurs i biologi, 10 poäng Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet XXXX 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande antingen Biologi baskurs 45 p samt kemi 20 p, varav minst 5 p biokemi, eller basblocket på Naturvetarlinjens molekylärbiologiska inriktning, eller Kemi baskurs 40 p samt biologi 20 p, eller basblocket 100 p på Nutritions- eller Miljövetarlinjen eller motsvarande. Av förkunskapskraven skall minst ¾ av kurserna vara genomgångna med betyget godkänd eller väl godkänd. 2. Mål Efter genomgången kurs skall studenten: - ge studenten insikt i faktorer som kan påverka replikationsprocesserna och reparationsfunktionerna, - erhållit kunskap om andra kontrollsystem som utvecklats för att minimera konsekvenser av genomisk instabilitet, - erhållit en grundläggande inblick hur endogena och exogena faktorer påverkar genomets stabilitet, - inhämtat kunskap om de mekanismer som bibehåller genomets integritet, avseende replikation och reparationsfunktioner, - erhållit en grundläggande inblick i de mekanismer som driver åldrandets biologi, - tillgodogjort sig kunskaper vad gäller joniserande och icke joniserande strålnings uppkomst samt fysikaliska och kemiska egenskaper, - tillgodogjort sig de olika dosbegrepp som används samt hur strålning kan mätas med kemiska, fysikaliska och biologiska metoder, - tillgodogjort sig kunskaper om strålningens verkan på materien, - erhållit en grundläggande inblick i effekter av strålning på molekylär och cellulär nivå,

22 - tillgodogjort sig principerna för den riskbedömning som används i strålskyddsarbetet, - erhållit en grund för att jämföra inverkan av strålning med risker av andra miljöpåverkande faktorer och kemikalier, - erhållit förståelse för de medicinska och biologiska användningsområdena, - erhållit praktisk träning inom för området relevant metodologi. 3. Innehåll Kursen inleds med en noggrann genomgång av de mekanismer som berör genomets integritet och stabilitet. Här berörs olika DNA reparationsmekanismer, replikationsmaskineriet, cellcykelkontroll, apoptosvägar, mekanismer för åldrande och olika faktorer som påverkar genomets integritet. Syftet med en teoretisk genomgång av olika celmetaboliska processer och genomets uppbyggnad och funktion är att kunna diskutera effekter av olika strålkällor i jämförelse med effekter av kemiska ämnen. Kursen innehåller också en orienterande översikt av strålningsfysik där man går igenom strålningsslag och hur de växelverkar med materien, samt hur stråldoser mäts, beräknas och uttrycks. För att ge förståelse rörande de primära biologiska effekterna av strålning beskrivs konsekvenser av strålning på cellulär nivå med DNA som viktigaste målstruktur. Fokus läggs på cellens och organismens skyddssystem mot de skador som strålning producerar. Ur risksynpunkt beskrivs kunskapsläget vad gäller biologiska effekter av låga doser med fokus på cancerrisker och med anknytning till de normala åldrande processerna. Grunderna ges för medicinska applikationerna som cancer terapi. En översikt ges vad gäller konsekvenser av olyckor med exponeringar till människa och miljö och hur riskbedömningar har gjorts och vilka konsekvenser som dokumenterats. Praktiska arbeten: Den laborativa kursdelen utförs som projektarbete. Exempel på ingående laborationer är stråldosmätning med jonkammare och kemisk dosimeter. Biologiska försök utföres på cellkulturer, odling och tekniker gås igenom. Celler används för studier av DNAskador och deras reparation, strålningsinducerad celldöd, mutation och cancer. Studiebesök: Ett antal studiebesök görs till institutioner med anknytning till strålning; cyclotronen i Uppsala, kärnreaktorn i Studsvik, Strålskyddsinstitutet, någon onkologisk avdelning (tumörterapi) m.m.. 4. Undervisning Kursdeltagarna indelas i grupper om två och varje grupp utför ett antal laborationer som belyser viktiga delar av forskningsområdet. Laborationerna avslutas med muntlig och skriftlig redovisning. Inga försöksdjur används på laborationerna. Deltagande på föreläsningar, laborationer, seminarier och studiebesök är obligatoriskt.

23 Om särskilda skäl föreligger kan examinator i samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Examination sker genom skriftligt prov samt redovisning av laborationerna och en litteraturuppgift. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen har delvis samma innehåll som kurserna BI???? och BI????.

24 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk xxxxx grundutbildning Genomisk instabilitet, påbyggnadskurs i biologi, 5 poäng Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet XXXX 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Biologi 45 poäng samt kemi 20 poäng varav 5 poäng i biokemi, alternativt Cell- och molekylärbiologi, 20 poäng, eller motsvarande. 2. Mål Efter genomgången kurs skall studenten: tillgodogjort sig kunskaper vad gäller mekanismer på cellulär och organismnivå som bevarar genomets integritet. tillgodogjort sig betydelsen av genomisk instabilitet vad gäller evolution, samt hur åldrandeprocesser och relaterade sjukdomar beror på genomisk instabilitet tillgodogjort sig kunskaper om hur genotoxiska agens som kemikalier och strålning påverkar genomet, samt skyddsmekanismer för specifika former av skador. tillgodogjort sig principerna för hur riskbedömningar görs för kemikalier och strålning. 3. Innehåll Kursen fokuserar på de mekanismer som bevarar genomets integritet och stabilitet. Detta omfattar DNA-reparation, cellcykel kontroll, apoptos processer och immunförsvar. Vidare studeras hur DNA skador uppstår genom endogena processer som oxidativ stress samt påverkan av strålning och kemikalier. Effekter av låga doser av genotoxiska ämnen, med fokus på cancerrisker och med anknytning till de normala åldrande processerna studeras. Vidare belyses arvets inflytande, livsstilsfaktorer och underlag till riskanalyser. 4. Undervisning Huvuddelen av kursen utgörs av föreläsningar samt enskilda/grupp övningar.

25 Ett mindre antal laborativa moment som belyser viktiga delar av forskningsområdet ingår då kursdeltagarna indelas i grupper om två. Laborationerna avslutas med muntlig och skriftlig redovisning. Inga försöksdjur används på laborationerna. Deltagande på föreläsningar, laborationer och seminarier är obligatoriska. Om särskilda skäl föreligger kan examinator i samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Examination sker genom skriftligt prov samt redovisning av laborationerna och en litteraturuppgift. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen har delvis samma innehåll som kurserna BI???? och BI????.

26 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk xxxxx grundutbildning Experimentell strålningsbiologi, påbyggnadskurs i biologi, 5 poäng Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet XXXX 1. Placering i utbildningen och förkunskapskrav Biologi 45 poäng samt kemi 20 poäng varav 5 poäng i biokemi, alternativt Cell- och molekylärbiologi, 20 poäng, eller motsvarande. 2. Mål Efter genomgången kurs skall studenten: tillgodogjort sig kunskaper vad gäller joniserande och icke joniserande strålnings uppkomst samt fysikaliska och kemiska egenskaper. tillgodogjort sig de olika dosbegrepp som används samt hur strålning kan mätas med kemiska, fysikaliska och biologiska metoder. tillgodogjort sig kunskaper om strålningens verkan på materien. erhållit en grundläggande inblick i effekter av strålning på molekylär och cellulär nivå. tillgodogjort sig grunderna för den riskbedömning som används i strålskyddsarbetet samt hur risker kan jämföras. erhållit förståelse för de medicinska och biologiska användningsområdena. 3. Innehåll Kursen ger en översikt av strålningens (UV, elektromagnetiska fält, gamma och partiklar) verkan på materien, samt hur stråldoser mäts, beräknas och uttrycks. De biologiska effekterna studeras med fokus på cancerrisker och de normala åldrande processerna. Medicinsk användning som cancer terapi beskrivs. Risker och dokumenterade konsekvenser för människa och miljö av bakgrundsstrålningen och olyckor studeras. I ett laborativt arbete om 4 veckor studeras verkan av strålning på cellulära modellsystem (DNAreparation, apoptos och cell cykelkontroll).

27 4. Undervisning Huvuddelen av kursen (4 veckor) utgörs av projektarbeten som görs i grupper om två studenter. Den första veckan är teoretisk, men enstaka föreläsningar samt enskilda arbetsuppgifter förekommer under hela kursen. Laborationerna avslutas med muntlig och skriftlig redovisning. Inga försöksdjur används på laborationerna. Studiebesök görs till en cancerterapiavdelning (Radiumhemmet på KS) samt Statens strålskyddsinstitut Deltagande på föreläsningar, laborationer och seminarier är obligatoriska. Om särskilda skäl föreligger kan examinator i samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 5. Examination Examination sker genom skriftligt prov samt redovisning av laborationerna och en litteraturuppgift. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen har delvis samma innehåll som kurserna BI???? och BI????.

28 STOCKHOLMS UNIVERSITET KURSPLAN BIOLOGI Institutionen för biologisk BI XXXX grundutbildning GENETISK OCH CELLULÄR TOXIKOLOGI, orienteringskurs i biologi, 5 poäng Kursplanen är fastställd av matematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet Placering i utbildningen och förkunskapskrav Förkunskapskrav är allmän behörighet. Kursen ger en allmän insikt i olika toxikologiska problemställningar. 2. Mål Genomgången kurs skall: - ge inblick i gifters verkan på individ-, organ-, cell-, organell- och molekylnivå med tonvikt på cellulära effekter, - ge viss kunskap om gifters verkan på arvsmassan och hur denna effekt kan kopplas till olika sjukdomstillstånd främst cancer, - få demonstrerat metodologi i olika cellodlingstekniker, 3. Innehåll Kursen behandlar toxikologin utifrån en naturvetenskaplig-biologisk grundsyn och beskriver såväl effekter som mekanismer för toxiska ämnens verkan på högre organismer inklusive människan. Inledningsvis behandlas giftverkan i organismen och därefter verkan i organ, celler, organeller och på molekylär nivå. Exempel på viktiga områden som tas upp till behandling är extrapolering från cellulära modeller, toxikokinetik, neurotoxikologi, immunotoxikologi, reproduktionstoxikologi, organtoxikologi, cellulära och subcellulära modellsystem, riskbedömning. Genetisk toxikologi är en väsentlig del av kursen och viktiga områden som tas upp till behandling är grundbegrep och historik, olika typer av DNA-skador, mekanismer för DNA-reparation,

29 cellulära modeller för genotoxicitet, mutationsmekanismer, cancermekanismer, riskmodeller för cancer, förekomst av genotoxiska och cancerframkallande ämnen, myndigheters syn och regelverk för hantering av genotoxiska ämnen. 4. Undervisning Kursen bedrivs i första hand som föreläsningar. Gruppövningar och demonstrationer förekommer i begränsad omfattning. 5. Examination Examination sker genom skriftlig tentamen. Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå förnyat prov. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära annan examinator. Framställan härom skall göras till styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 6. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs av styrelsen för institutionen för biologisk grundutbildning. 7. Övrigt Kursen har delvis samma innehåll som kurserna BI???? och BI????.

30 Utvärdering av basblocken på biologlinjen och molekylärbiologlinjen ht 01-vt 03 några synpunkter från huvudämnesansvarig En del av synpunkterna känns igen från tidigare utvärderingar, t ex tidsbristen, den ojämna arbetsbelastningen, bristen på motivation för en del kemikurser och kritiken mot Vår plats i universum. En annan men positiv återkommande synpunkt är att vi har mycket bra lärare. Att statistikmomenten under CMB-terminen inte kommenterades så mycket beror säkert på att studenterna vet att en förändring är på gång. Problemet med att vissa kemikurser upplevs som onödiga kan förhoppningsvis lösas i det pågående projektet Samordning mellan kemi- och biologimomenten på biologlinjen och molekylärbiologlinjen, som finansieras av fakulteten. Jag föreslår att kollegiet och styrelsen i första hand diskuterar följande punkter: Vår plats i universum. Vad är syftet med kursen och hur ska det uppnås? Den ojämna arbetsbelastningen mellan olika kurser i basblocket. Hur kan undervisningstätheten variera så mycket under biologistudierna, när vi har samma lärarresurser per poäng? Har vi verkligen råd att undervisa så mycket som vi gör på vissa kurser? Behövs alla laborationer som görs idag? Biologlinjen uppfattas av en del studenter som ett grönt alternativ till molekylärbiologlinjen. Själv uppfattar jag i stället biologlinjen som en bred utbildning som ska ge kompetens inom hela biologiområdet. Är vi överens om vad vi vill med biologlinjen? Bör vi vara tydligare i vår information? Margareta Ohné