Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur (2017)

Transkript

1 Beslutsstöd vid hantering av risk för spridning av zoonotiska smittämnen via vatten till människor och djur (2017) Anna Nordström, Biträdande Statsveterinär Statens Veterinärmedicinska Anstalt

2 Bakgrund Kunskapsluckor förekomst hos svenska djur, smittämnestransport från, till och mellan besättningar Omogna verktyg ex. modeller Bristande kommunikation och tillvaratagande av den kunskap som finns Bristande struktur, dokumentation och transparens i VSO-arbetet

3 Lösningar Kunskapssammanställning Förekomst av zoonotiska smittämnen hos svenska dur Beskrivning av spridningsvägar Riskvärderingsmetodik Metodutveckling och utvärdering Modellering Källspårning Mikrobiell riskanalys VSO

4 Modellering hydrologisk och hydrodynamisk -SVA, SLU, SMHI, Chalmers Syfte och mål Identifiera utslagsgivande faktorer, i både inputvärden och barriärer. Testa användbarhet och tillförlitlighet Identifiera svårigheter, svagheter i verktygen och kunskapsluckor. Resultat, hittills Användbara i vissa fall; för att jämföra scenarier, hitta vissa viktiga faktorer, men inte prediktivt. Rapport i början av 2017

5 Fekal källspårning - SVA, UCV, FOI Syfte och mål Studera transportsträckor och variation Undersöka tillämpbarhet i VSO-arbete. (=ej utbrott eller befintligt problem) Genomförande Fyra provtagningstillfällen 8+7 provtagningspunkter Erken o Skeboån Fekalieprover häst o får Närsalter, turbiditet, total-fosfor och kväve och TOC, för att se om variablerna samvarierar. Rapport under 2017

6 Mikrobiologisk riskanalys vid inrättande av vattenskyddsområde - SVA, UCV m fl Kunskapsunderlag Förekomst av smittämnen, vad vi vet och inte vet Spridningsvägar Riskanalys Metodbeskrivning Process Riskanalys Riskbedömning Rapporter senare delen 2017

7 Vattenskyddsområden Svårt att få tag på underlagsmaterial Mycket material ofullständigt Oklar koppling riskanalys - föreskrift

8 Vårt förslag på processgång 1. Beslut tas om att ta fram nytt VSO eller revidera befintligt 6. Framtagande av förslag på föreskrifter och zonindelning 2. Hydrogeologisk utredning 3. Informera fastighetsägare och andra intressenter inom avrinningsområdet 7. Samråd med berörda -riskkommunikation -diskussion kring : föreslagna föreskrifter, områdets utbredning och zonindelning 4. Inventering av tillrinningssområde 8. Förslagen omarbetas eventuellt om efter inkomna synpunkter 9. Eventuellt ytterligare samråd 5. Riskanalys Mikrobiologisk Kemisk Fysisk Riskprofil Riskbedömning 10. Ansökan lämnas till länsstyrelsen som därefter har samordningsansvaret för ärendet och kungör beslut. Alternativt fattar kommunen beslut att godkänna skyddsområde och föreskrifter

9 Vårt förslag på processgång Viktigt att man genomför alla steg och dokumenterar Rätt sammansättning på arbetsgruppen i de olika stegen Rätt kompetens för varje processteg Intern förankring Samråd Gärna redan tidigt i processen Tvåvägskommunikation, dels för att informera och dels för att inhämta kunskap från verksamhetsutövare och andra intressenter

10 Vårt förslag på processgång Mål: Material som innehåller all nödvändig information om vattenskyddsområdet De underlag som är nödvändigt för riskanalysen Korrekt riskanalys Motivering till föreskrifter Underlag för tillståndsprövning Underlag för tillsyn Material som kan uppdateras

11 Vårt förslag på processgång Processteg Arbetsgrupp Samråd / förankring Dokumentation

12 Ska en mikrobiologisk riskanalys alltid genomföras? JA! När? Hur?

13 Välj rätt verktyg Riskinventering Riskanalys Riskklassificering Riskmatriser Poängsättning Riskvärdering Modellering Kostnad- nyttavärdering Åtgärdsanalys

14 Riskprofil ett första steg eller tillräckligt beslutsstöd Beskrivning av faran samt spridningsexponeringsvägen Beskrivning av befintliga samt möjliga barriärer/åtgärder Innefattar även; Socioekonomiska konflikter Nyttor Övrigt Innefattar inte; värdering

15 Riskprofil Inledning Denna riskprofil beskriver mikrobiologiska risker i tillrinningsområdet för Karakterisering av vattentäkten Tillrinningsområde Rinntider, flöden i sjön Råvattenkvalité idag Skyddsbehov MARKANVÄNDNING OCH VERKSAMHETER I TILLRINNINGSOMRÅDET Planer, och detaljplaner, historisk användning, möjliga verksamheter utifrån marktyp och läge BEFINTLIGA OCH POTENTIELLA FAROR/RISKER Upprättas utifrån listning av verksamheter, bef och möjliga. Underlag i kunskapsrapporten men bör utarbetas tillsammans med eller granskas av någon med kunskap inom aktuell farokategori samt någon med lokalkännedom. Nuvarande barriärer, Naturliga Tekniska Befintlig reglering INTRESSENTER, INTRESSEN OCH KONFLIKTER Nyttor, värden, konflikter (både med/mellan individer och verksamheter men även mellan olika nyttor/värden BEHOV AV RISKBEDÖMNING Mikrobiologisk, kemisk, fysisk BEHOV AV NYTTOBEDÖMNING Utgör någon identifierad fara även en tydlig nytta? KUNSKAPSLUCKOR OCH BEHOV AV YTTERLIGARE UTREDNINGAR RISKPROFILEN UPPDATERAS: Vid förändring av verksamheter kring sjön. Förändrat smittläge i landet eller området. Ny kunskap om identifierade risker inom skyddsområdet.

16 Riskbedömning En metod som: Tar hänsyn även till framtida risker = lång hållbarhet Ger resultat som kan leda till beslut om restriktionsnivå, eller annan åtgärd Varje steg ligger till grund för nästa

17 Riskbedömning I riskbedömningen inkluderas samtliga potentiella faror, även sådana som exempelvis redan vid första påseende uppfattas som försumbara, som regleras i annan lagstiftning etc. Beskriv spridningsväg och barriärer (både naturliga och kontrollerade). Även befintlig lagstiftning behandlas som en kontrollerad barriär (=åtgärd) Om risken bedöms för stor kompletteras med vattenskyddsföreskrift eller annan åtgärd, gör sedan om bedömningen tills tillräcklig riskreduktion uppnås. I första steget gör man en kvantitativ bedömning av risken, vid behov och om data finns, en kvantitativ. BARRIÄRANALYS

18 Faroidentifiering mikrobiologi Jordbruk Spridning av naturgödsel, slam Lagring av naturgödsel, slam Bete Kadaver Vattenbruk Fiskpatogener Fiskfoder Skogsbruk Spridning av slam, gödsel Bebyggelse Avlopp enskilda, samfälligheter, reningsverk, ledningar Avfall Transport Transport av slam, gödsel, ABP Rekreationsaktiviteter Bad Fritidsbåtstoaletter Camping/läger Industri Slakteri Biogas ABP Sjöfart Toalettavlopp Ballastvatten

19 Farokarakterisering Beskrivning av faran, i detta fall vilka zoonotiska smittämnen som kan spridas från djur på bete och vilka hälsoproblem dessa kan ge upphov till. Skiljer mellan djurslag och ålder, områden mm. Beakta även möjlig framtida användning. Kräver kunskap inom området!

20 Exponeringsuppskattning Bete Kristineholm Kontrollprogram Restriktioner i användning, antal/djurgrupp Svanberga Avrinning Direktdeponering Infiltration Fördröjning Avdödning Infiltration (olika delar av) Erken Transport Utspädning Sedimentation Fördröjning Avdödning Vattenverk Beredning D i s t r i b u t i o n Att bedöma biologiska risker och naturliga variabler kräver generellt högre grundkunskaper inom sakområdet

21 Riskkarakterisering (arbetsversion) Påtaglig risk men med tillräckliga barriärer - för alla scenarier, även med hänsyn till variation =ingen ytterligare reglering, men ska motiveras och dokumenteras För hög risk exempelvis vid särskild riskhändelse, eller årstidsvariation =anmälan, föreläggande om försiktighetsåtgärd, alternativ ytterligare åtgärd på annat håll, ex höjd beredskap vid kraftig regn Dagens verksamhet ok, men förändrad verksamhet kräver specifik riskbedömning. =tillstånd. Bra om förändrad verksamhet inte trolig, annars kanske fördel (för verksamhetsutövaren) med utökad värdering och eventuell begränsning redan idag? Disk med verksamhetsutövare, LRF? Oacceptabel risk som ej går att reducera tillräckligt =förbud Detta ska vara så specifikt som möjligt, för att förbjuda just den verksamhet som leder till oacceptabel risk. Risk som behöver bedömas ytterligare

22 Beslut om kompletterande utredning Analyser Kvantitativ Riskvärdering Modellering

23 Föreskrifter, vägledning och kriterier för tillstånd Baserat på vilka barriärer/åtgärder som identifierats i riskprofilen Utformas parallellt med föreskriften I samarbete med tillsynsmyndighet Vem betalar? Är det en fördel för verksamhetsövaren att en riktad restriktion med möjlighet till egentkontroll införs i föreskriften, snarare än att det görs en tillståndsprövning senare?

24 Kvar att göra Dricksvattenutredningen ger vår metod tillräckligt underlag enligt utredningens förslag Motsäger eller kompletterar vår metod andra pågående arbetet? Var finns nödvändig kompetent för att tillämpa metoden (eller andra metoder för MRA)?