När vi blir dom och dom blir vi. En studie om tidningen Kom Ut:s normaliseringsprocess som utmanar samhällets heteronormativitet

Transkript

1 När vi blir dom och dom blir vi En studie om tidningen Kom Ut:s normaliseringsprocess som utmanar samhällets heteronormativitet

2 C-uppsats Medie- och kommunikationsvetenskap Internationell inriktning Handledare: Ulla Moberg Författare: Caroline Nord, Johanna Keskitalo Örebro Universitet Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Grafik: Caroline Nord

3 Abstract Författare: Caroline Nord och Johanna Keskitalo Titel: När dom blir vi och vi blir dom En studie om tidningen Kom Ut:s normaliseringsprocess som utmanar samhällets heteronormativitet Nivå: Medie- och kommunikationsvetenskap C Universitet: Örebro Universitet Språk: Svenska Antal sidor: 77 Uppsatsen är baserad på kritisk diskursanalys och syftar till att undersöka i vilken grad tidningen Kom Ut bidrar till att normalisera det som av samhället anses avvikande. Det empiriska materialet består av de fem senast utgivna numren. Analysen är avgränsad till två dubbelsidiga uppslag i varje nummer som går under benämningen Kompott. Uppsatsen syftar till att granska hur tidningens språkbruk kan bidra till en könsneutral diskurs, samt vilka identiteter som representeras. Studien har sin grund i queer- och genusteori. Målet med uppsatsen är att påvisa språkets inverkan över sociala maktförhållanden. Nyckelord: HBT, HBTQ, Queer, Homosexualitet, Heterosexualitet, Heteronormativitet, Kom Ut, Kritisk diskursanalys

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Avgränsningar Disposition Bakgrund Kom ut RFSL HBT och HBTQ Heteronormativitet Tidigare forskning Teoretiskt ramverk Diskurs Kritisk diskursanalys Ideologier Hegemoni Genusteori Queerteori Queerlinguistic Metod Material och urval Metod Bildanalys Tillförlitlighet och giltighet Tillvägagångsstätt Metodproblem Resultat och analys Överblick Stereotypiseringar Reproduktion av stereotyper Reproduktion av ideologier Könsföreställningar Reproduktion av identiteter Vi och dom Framställningen av HBTQ...50

5 Framställningen av heterosexuella Fördomar Diskussion och slutsats Sammanfattning...76 Källförteckning Bilaga 1 - Begreppsordlista

6 1. Inledning Dagens samhälle präglas av en skriftkultur. Dagligen exponeras vi för skrifter av olika slag, genom dagstidningar, e-post, instruktionsskrifter, recept, vetenskapliga rapporter, skönlitteratur och mycket mer. Texterna ger oss kunskap om omvärlden och hjälper oss att skapa vår egen identitet i relation till andra. Eftersom texterna har inverkan på oss både privat och offentligt är det av intresse att undersöka vad dessa texter gör med oss (Hellspong & Ledin 1997:7). Kan man välja att gå emot normen och skriva på ett annorlunda sätt? Hur skriver man på ett könsneutralt sätt? Dominerar vissa identiteter i media? Studien avser att undersöka om HBTQ-tidningen Kom Ut använder språket för att normalisera det som av samhället anses avvikande. Om så är fallet, ämnar vi undersöka på vilket sätt identiteter framställs. Kom Ut är ett redaktionellt oberoende magasin som ser som sin uppgift att bevaka alla politiska, sociala, medicinska och kulturella områden av särskilt intresse för HBTQ-personer ( Vi kommer ta hjälp av queer- och genusteorin för att undersöka om Kom Ut har ett kritiskt synsätt till reproduktionen av det som anses vara det normala i samhället. Genom kritisk diskursanalys undersöks om och hur tidningen gör för att undvika att reproducera stereotypa identiteter, samt hur de framställer och reproducerar HBTQ-identiteter. Begreppet queer översätts på svenska till konstig och avvikande. Benämningen var från början ett skällsord, men började användas av radikala homosexuella på åttiotalet och uttryckte då stolthet och avståndstagande från den normativa heterosexualitetens påbud och krav. Idag är det ett begrepp för att se på samhället genom att ifrågasätta normer, framför allt könsnormer och sexuella normer. Queer kan även vara en identitet där 6

7 personen eftersträvar att inga socialt konstruerade normer ska begränsa ens liv. En individ kan vara heterosexuell och queer, eller homosexuell utan att vara queer, det centrala är att personen ifrågasätter det som av samhället anses som normalt och accepterat (Ambjörnsson 2006: 13-17). Sverige är ett demokratiskt land som anses vara öppet och accepterar olika kulturer och identiteter. Trots detta har det gjorts begränsad forskning inom området queer. Med studien hoppas vi kunna tillföra kunskap om hur man genom språket inte diskriminerar eller förminskar någon identitet eller sexuell läggning. Det har förts många debatter i medierna angående kvinnligt och manligt kön. Under decennier har feminister fört kampen om jämställdhet för kvinnor och män. Det har dock talats väldigt lite om människor som befinner sig mittemellan båda könen. Personer som inte följer de sociala normernas regler hamnar utanför systemet, bortom normen. Studien avser att lyfta debatten om ett neutraliserande av det som anses avvikande och studera vad det är i språket som ger makten till vissa identiteter och osynliggör andra. Tidigare forskning om queerpersoner (se avsnitt Tidigare forskning ) visar att många homosexuella människor i media placeras in i ett visst fack och tillskrivs ett visst återkommande beteende (2009). Människor försöker förstå utifrån tidigare erfarenheter, vilken grupp en person kan placeras i. 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur tidningen Kom Ut bidrar till att normalisera det som av samhället anses avvikande. För att besvara syftet har vi brutit ner det i ett antal undersökningsbara frågor: I vilken grad och på vilket sätt formulerar Kom Ut texter och stereotypa identiteter på ett könsneutralt sätt? 7

8 Hur framställer och reproducerar Kom Ut HBTQ-identiteter? I vilken grad och på vilket sätt synliggörs olika identiteter i texten? 1.2 Avgränsningar Som analysmaterial har vi avgränsat oss till Kompott. Kompott är en del i tidningen som består av två uppslag i början av varje nummer. Uppslagen skiljer sig från nummer till nummer, de är fyllda med notiser, bilder, reportage, limerickar, korta intervjuer och aktuella HBTQ-frågor. Innehållet är varierat och har vanligen någon koppling till det aktuella numrets tema. Vi kommer ta hänsyn till hela den språkliga och sociala miljö som texten kommer ur, det vill säga att tidningen ges ut av en HBTQ-organisation. Texterna och bilderna måste ses i sitt sammanhang, vi har därför beaktat de bilder som haft relevans för texternas betydelse. De bilder som inte varit utmärkande har vi valt att bortse ifrån, eftersom studiens huvudsakliga syfte är att analysera språket. 1.3 Disposition Uppsatsen disponeras enligt följande: Kapitel ett presenterar inledningen och studiens syfte samt frågeställningar. I kapitel två redogörs bakgrunden, där presenteras tidningen Kom Ut, RFSL som tidningen ges ut av, HBTQ-begreppet samt heteronormativiteten. I kapitel tre presenteras relevanta delar av den tidigare forskningen som genomförts. I kapitel fyra beskrivs det teoretiska ramverket som består av kritisk diskursanalys, genusteorin, queerteorin samt queerlinguistic. Kapitel fem innehåller en beskrivning av metod och metodproblem. I kapitel sex presenteras analys och resultat. Kapitel sju utgörs av författarnas slutsats, diskussion och vidare forskning. 8

9 2. Bakgrund 2.1 Kom ut Kom Ut är redaktionellt oberoende och ges ut av RFSL. Att tidningen är oberoende betyder att det inte är någon annan än de anställda som kan påverka artiklar som publiceras. De beskriver själva tidningen som: Kom Ut är ett utmanande, queerlyxigt magasin som tar ett brett grepp på sexualpolitiken och både skapar och bevakar samtidens queerpolitik och kultur. Läsning som väcker tanken och matar själen med nya insikter. ( Kom Ut ges ut i pappersform fyra gånger per år, det finns även tillgängligt på tidningens hemsida: Varje utgivet nummer har ett särskilt tema, som tar upp aktuella händelser/problem ( Varje nummer innehåller Kompass, Kompott, Korrespondens och Kultur som genomsyras av det aktuella numrets tema. På hemsidan finns ingen information om vilka Kom Ut vänder sig till. Redaktören anger att de vill att deras material ska vara så tillgängligt som möjligt, både i pappersform och på nätet, det tolkar vi som att tidningen är öppen för alla. På Kom Ut:s hemsida finns ett citat från en journalist på expressen som beskriver tidningen i en mening: Kom Ut är rent livsnödvändig som intellektuellt aktivistisk motvikt till förment apolitiska skitprodukter [i genren]. enligt Johan Hilton, Expressen. ( RFSL RFSL står för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och trans- 9

10 personers rättigheter. Enligt RFS- L:s hemsida arbetar organisationen för att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra. Rent konkret arbetar de med att påverka politiker och anordnar informerande och stödjande verksamheter. Det är en av världens äldsta HBTQ-organisationer, och det grundades år I Sverige har RFSL 30 lokala avdelningar runtom i landet och cirka 4600 medlemmar. Organisationen är partipolitiskt och religiöst obunden ( HBT och HBTQ HBT är benämningen på gruppen där homosexuella, bisexuella och transpersoner ingår. Homo- och bisexualitet är två sexuella läggningar som innebär att individen attraheras av människor av samma kön eller båda könen. Transpersoner är ett samlingsnamn för människor som inte identifierar sig med sitt biologiska kön. Det kan också vara människor som inte följer normen för hur man enligt samhället bör uttrycka sitt kön. Transpersoner kan vara hetero-, homo- eller bisexuella eller queer. Ibland används HBT tillsammans med ett Q. Q står för queer och representerar den grupp människor som har ett kritiskt synsätt till det som anses vara det normala i samhället. Ett problem för många HBTQ-personer är samhällets fördomar och behov av att hela tiden placera in olika identiteter i fack. RFSL har en vision om ett samhälle där en persons sexuella identitet inte spelar någon roll och att människor inte behöver känna att de ska tillhöra en viss grupp. Framförallt inom queer-rörelsen misstycker människor med heteronormativiteten ( 10

11 2.1.3 Heteronormativitet Heteronormativitet innebär att heterosexualitet anses vara det normala, det som förväntas och det givna. Andra sexuella identiteter som inte ingår i den heterosexuella normen anses vara onormala, konstiga och avvikande mot det vanliga ( Begreppet heteronormativitet kan enligt Ambjörnsson, sägas stå för de institutioner, lagar, strukturer, relationer och handlingar som upprätthåller heterosexualiteten som något övergripande och naturligt. Heteronormativitet framstår i de flesta samhällen som det mest åtråvärda och som det naturliga (Ambjörnsson 2006:52). Genom att vi beter oss som det förväntas av oss kan vi uppleva en känsla av välbehag och tillfredsställelse, medan vi i situationer som vi inte riktigt behärskar kan känna oss hjälplösa och obekväma, till följd av att vi inte vet vilka sociala normer som förväntas av oss (Ambjörnsson 2006:47). Samhällets föreställningar om vad som är rätt och fel, önskvärt och förkastligt, normalt och onormalt skiftar över tid. Därför är det inte helt omöjligt att heterosexualiteten som biologisk naturlighet kommer få lämna plats till andra sexualiteter som också kan komma att klassas som normer i framtiden (Ambjörnsson 2006:59). 11

12 3. Tidigare forskning Den tidigare forskningen inom området handlar främst om hur medier skapar stereotypa bilder av hetero- och homosexuella människor. En stor del av forskningen går ut på att studera amerikanska medier och på vilket sätt de reproducerar typiska könsroller. De vanligaste studieobjekten är teveprogram, både underhållningsprogram och dokusåpor. Studierna använder främst queerteori som teoretisk bakgrund med inslag av feminism och genus. Den metod som dominerar bland studierna är kritisk diskursanalys. Återkommande resultat bland de olika studierna är att när homosexuella personer är med i någon form av underhållningsprogram så representerar de ofta de stereotypa rollerna och trots att de är homosexuella får de oftast varsin kvinnlig/manlig roll. Få studier är inriktade på queerbegreppet och hur tidningar framställer en neutraliserad könsbild. Queer är ett relativt nytt begrepp och det kan vara en orsak till att det finns begränsad forskning på området. Avhandlingen Nothing queer about queer television: televised construction of gay masculinities av Guillermo Avila-Saavedra (2009) undersöker hur media konstruerar en stereotyp bild av den homosexuella mannen. Författaren undersöker med hjälp av diskursanalys hur och på vilket sätt amerikanska medier konstruerar homosexuella mäns identiteter. Genom diskursanalys upptäcks återkommande och rådande teman som används för att skapa en bild av homosexualitet. Författaren har låtit sig inspireras av Foucaults idéer om att sexuella identiteter skapas av samhället med syfte att undertrycka individer vars beteenden avviker från den heterosexuella normen. Avhandlingen undersöker vilka berättelser och bilder inom amerikanska medier som dominerar representationen av homosexuella män. Författaren analyserar en säsong av teveprogrammet Will och Grace, komediserien It s all relative och en make over show Queer eye for the straight 12

13 guy. De tre programmen är alla influerade av homosexualitet. I resultatet av undersökningen framgår det att det är endast tydliga och klara könsroller som porträtteras. Antingen är personerna hetero- eller homosexuella och det finns inga identiteter däremellan. Ett återkommande tema i teveserierna är att de homosexuella paren präglas av ett heterosexuellt beteende eller ett behov att ha en heterosexuell del i sina liv. Om det är två tjejer som är tillsammans så har en av dem ett grabbigt beteende och är de två män så har en av männen ett typiskt tjejigt beteende eller intresse. Ett annat återkommande tema är att homosexuella män har en bra insikt i kvinnors liv. De männen är vänner till kvinnor som berättar allt för dem och framförallt sexuella historier. De porträtteras ofta som de perfekta männen då de har en förståelse, kunskap och en insikt i kvinnors liv samtidigt som de är snygga, vältränade med sinne för kläder och skönhet. Jimmy Draper (2010) har gjort en diskursiv analys av tidningen Details, där han undersöker representationen av homosexualitet. Gay or not?! : Gay men, straight masculinities, and the construction of the Details audience, studerar hur tidningen omvandlats från att vara associerad till homosexuella män, till en livsstilstidning för män oavsett sexuell läggning. Forskare inom queerteorin menar att media ofta visar upp en stereotyp bild av homosexuella män för att avgränsa skillnader mellan homosexuella och heterosexuella. Draper har undersökt hur Details har lyckats särskilja sig från konkurrenterna genom att konstruera en ny bild av det manliga som inbegriper den tidigare stereotypa bilden av homosexuella män. Draper hävdar att genusrelationer är dynamiska och präglas av diskursiva mönster, studien bidrar till att teoretisera förhållandet mellan homosexuella och heterosexuella konsumenter. Sedan början av talet har en del studier diskuterat hur medietexter har en förmåga att knyta ihop personlighet, konsumtion och sexualitet i ett komplett paket av förväntningar om vilken typ av manlighet som är attraktiv. Enligt Draper har forskare hävdat att det finns en central betydelse i att tidningar distanse- 13

14 rar sig från dessa paket av förväntningar. Tidningar införlivar uppfattningen av manlighet genom att representera vissa typer av innehåll, som till exempel sport och sexualiserade bilder av den kvinnliga formen. Konsument-driven manlighet har blivit en särskilt relevant fråga för samtida kritiska undersökningar. Till skillnad från Avila-Saavedras slutsatser hävdar Draper att homosexuella förekommer i en mängd olika medier och är inte längre begränsade till de stereotypa rollerna. Dessa förändringar behöver dock inte vara ett tecken på godkännande eller erkännande av homosexuella mäns sociala, sexuella eller politiska verklighet. Draper menar således att denna synlighet har resulterat i en ny uppsättning problem som diskuterar synligheten och motiven för införandet av de nya representationerna. Drapers slutsats är att Details representationer av homosexuella och heterosexuella män är kommersiella strategier som används för att säkra en viss läsarkrets. Manliga livsstilsmagasin säljer en sammanhängande bild av ett modernt manligt ideal, som ofta målas upp som en heterosexuell, vit, mellan- och övremedelklass och med relativt stela föreställningar om heterosexuella köns uttryck. Detail har därmed kunnat positionera sig bland konkurrenterna genom att främja homosexuella modeller som tidigare inte haft något utrymme på tidningsmarknaden. Forskningarna är relevanta för studien då de med hjälp av kritisk diskursanalys undersöker hur homosexuella representeras i media. Dock skiljer de sig från studien, då vår inriktar sig på både män, kvinnor, homosexuella, heterosexuella, bisexuella, transsexuella och queer representationer i media, samt fokuserar på att undersöka hur skribenter kan skriva mer könsneutralt. 14

15 4. Teoretiskt ramverk 4.1 Diskurs En definition av diskurs är att den är ett bestämt sätt att tala och förstå världen (Winther Jørgensen & Phillips 2000:7). Det finns olika diskurser som verkar inom olika sociala sammanhang. Den sociala bakgrunden har betydelse för diskursen och därmed påverkas språket och relationer mellan människor. Eftersom olika diskurser verkar på olika sätt och skiljer sig beroende på kontexten är en central fråga vad det är som händer när olika diskurser möts. Inom den diskursiva analysen finns en mer kritisk inriktning (CDA) som undersöker hur makten utövas i språket och ger vissa grupper i samhället en dominerande position medan andra marginaliseras (Berglez 2010: ) Kritisk diskursanalys Kritisk diskursanalys kallas även för CDA och är en vetenskaplig kritisk teori som analyserar sambandet mellan språk och makt. Det pågår en ständig kamp om makten att definiera verkligheten och en betydelse att bli hegemonisk. Detta är en process mellan olika ideologier och för att en ideologi ska bli den rådande krävs det att den reproduceras för att dominera och det innebär även att andra ideologier åsidosätts och marginaliseras (Winther Jørgensen & Phillips 2000:79). En betydelsefull forskare inom kritisk diskursanalys är Norman Fairclough. Det centrala med Faircloughs kritiska diskursteori är att diskurs är både konstituerande och konstituerad. Det innebär att diskurs är en viktig del i en social process där den har möjlighet att påverka, förändra och reproducera maktförhållanden, identiteter och kunskap men diskurs formas också av sociala strukturer (Winther Jørgensen & Phillips 2000:70-15

16 71). Den heteronormativa diskursen upprätthåller hur heterosexuellt kön och heterosexuell sexualitet ses som det rätta i samhället. Allt som faller utanför den heteronormativa diskursen utgör det avvikande. Fairclough har utvecklat en modell där han utgår från idén att allt språk är kommunikativa händelser som har tre olika dimensioner. Den ena dimensionen är text, där fokus ligger på textens egenskaper. Den andra dimensionen är den diskursiva praktiken som handlar om relationerna som skapas mellan människor och diskurser. Den sista dimensionen är den sociala praktiken som den kommunikativa händelsen är en del av. (Winther Jørgensen & Phillips 2000:74-75). På den sociala praktikens nivå analyseras förhållandet mellan den diskursiva praktiken och redan existerande diskurser. Det är av intresse att se om den diskursiva praktiken utmanar eller reproducerar diskurser som redan finns och vad det har för påverkan på den sociala praktiken. Genom analysen är det möjligt att få svar på frågor om sociala och ideologiska förändringar (Winther Jørgensen & Phillips, ). Van Dijk är ytterligare en teoretiker som har haft stor betydelse för den kritiska diskursanalysen. Van Dijk (1988) har utvecklat en modell där texter studeras på makro- och mikronivåer. På makronivån studeras nyheters hierarkiska ordning, vilka nyheter som får mest utrymme och vilka som får mindre utrymme och därmed anses vara mindre viktiga. På mikronivån studeras textens koherens. Textens globala koherens syftar till textens huvudsakliga mening som hänger ihop genom de mindre delarna och som är den lokala koherensen. På mikronivån studeras texten för att se hur den hänger ihop, vad som berättas och vad som utelämnas (Van Dijk 1988:58 95) Ideologier Ideologier är ett centralt begrepp inom kritisk diskurs analys. Ideologier 16

17 utgörs av förhärskande tankesätt och normer som är mer eller mindre uppenbara och omedvetna. Ytterst handlar det om vi och dem -situationer, och den egna kulturen och livsstilen som den normala och den rätta. Eftersom vi ser ideologier som normala och självklara är de svåra att upptäcka och förändra. Ideologibegreppet förknippas med hur de dominerande klassernas intressen och makt gömmer sig i samhällets institutioner och vardagsspråk. Begreppet syftar på gemensamma föreställningar och sociala värderingar. Ideologier ses som relativt stabila, de är dock inte helt oföränderliga, även om sociala förändringar ofta sker över lång tid. Fairclough anser att människor kan delas in inom olika konkurrerade ideologier och att detta i sin tur kan skapa en osäkerhet (Bergström & Boréus 2005:153). Identiteter i samhället som anses vara avvikande, kan över tid normaliseras och slutligen ingå i en ideologi. Sociala förändringar sker genom språket, och går från att vara avvikande till något mer utbrett som blir normaliserat och slutligen accepterat. En text genomsyras av en ideologi, den ger uttryck för underliggande föreställningar om samhället. Värderingar, normer och maktintressen produceras och representeras i bild och text. Ideologier i samhället bidrar till att vissa identiteter uppfattas som normala och självklara, medan andra anses som mindre önskvärda och avvikande. Mänsklig kommunikation uttryckt i tal, skrift, estetiska uttryck, bilder och fotografier genomsyras mer eller mindre av ideologier som upprätthåller våra föreställningar om hur samhället bör se ut och vara. I många fall träder vissa betydelser fram i ideologierna och gynnar ett särintresse, de kan vara omedvetna och mindre uppenbara (Bergström & Boréus 2005: ). Mediernas vardagsinformation gynnar vissa identiteter och diskriminerar andra. Det ideala samhället skulle premiera alla identiteter, bredda ramarna för vad som anses normalt och medierna skulle låta alla identiteter komma till tals. Ett steg i rätt riktning är att belysa det som idag 17

18 anses avvikande och ifrågasätta de rådande stereotyperna. En avsikt med kritisk diskursanalys är att producera saklig kunskap och bidra till ett mer jämlikt maktförhållande i kommunikationen och samhället (Berglez & Olausson 2008: 133) Hegemoni Fairclough anser att ideologier finns inbyggda i de diskursiva praktikerna och de skapar betydelser i vardagen. Betydelserna upprätthåller i sin tur maktrelationer. Enligt Fairclough är hegemoni ett centralt begrepp i analys av diskurser i maktrelationer (Winther Jørgensen & Phillips 2000:80). Hegemoni är en förhandlingsprocess för ideologier att bli neutraliserade och befinna sig bortom kritiskt ifrågasättande (Berglez & Olausson 2008:133). Den diskursiva praktiken kan ses som en del av en hegemonisk kamp. Termen hegemoni betonar att makt inte utövas av en klass över en annan. Till skillnad från dominans som skapas genom att makthavarna tvingar de undre klasserna så förhandlas hegemoni mellan alla olika klasser. Ingen klass i samhället har, eller äger, hegemoni, utan det är något dynamiskt som människor och grupper ständigt förhandlar sig till. En viktig aspekt av hegemoni är att det är i ständig förändring, och olika diskurser kan ifrågasätta och förändra de tillfälligt rådande hegemonierna (Sturken & Cartwright 2009:70-71). Det existerande maktförhållandena är aldrig säkrade utan det kommer alltid pågå en kamp mellan olika diskurser. Det som får människor att ifrågasätta de dominerande betydelserna tillhandahåller människor med resurser till motstånd att ifrågasätta det som dominerar (Winther Jørgensen & Phillips 2000:80). Språket genomsyras av kulturella föreställningar som har en hegemonisk position. Ett sätt att bryta dem är att premiera det motsatta. 18

19 4.2. Genusteori Barn som föds med oklart kön kan till en början innebära svårigheter. Forskning visar att föräldrar kan ha svårt att relatera till sitt barn, att tala med det eller att hålla i det innan de vet om det är en flicka eller en pojke. Först när barnets kön bestämts, kan barnet tillskrivas en identitet och möta världen efter våra förutbestämda normer och regler (Edlund; Erson & Milles 2007:30). Att könet kan ha så stor betydelse för att bli accepterad och mottagen av omgivningen är något vi sällan reflekterar över. För de flesta är könet något vi tar för givet och inte ifrågasätter. För dem som inte vill kategorisera sig själva vid något av könen eller med det kön de föddes till, blir det här könsidentitetskravet ett problem. Dagens rådande normer utvecklas och blir allt mer accepterande till ett självbestämmande över könet. Dock är det en lång väg kvar till ett jämställt samhälle där inga könsuppdelningar existerar. Självbestämmande över könet fungerar endast i ett samhälle som stöder och underlättar detta val (Butler 2006:28). Språket är en viktig del i ett samhälle som accepterar mångfald. Genom språket kan jämställdhet uppnås, men maktmissbruk kan också utövas med språket som verktyg. På så sätt konserverar språket gamla mönster, som ofta missgynnar kvinnor, homosexuella och andra minoritetsgrupper (Milles 2008:13). Judith Butler är en av vår tids stora tänkare, hon slog igenom år 1990 med boken Gender Trouble. År 2007 kom Genus Ogjort ut, den speglar Butlers tankegångar kring kön, genus och sexualitet. Med begrepp hämtade från feministisk teori och queerteori, betraktar Butler normerna som styr samhället. En återkommande tanke i hennes genusteori är att könsidentiteteter konstrueras genom en stiliserad upprepning av akter. Deras sociala stabilitet bygger på denna upprepning, samtidigt som det finns 19

20 möjlighet till förändring. Det går inte att kopiera något exakt lika varje gång, utan vid varje upprepning finns möjligheten att ta ett steg närmare förändring. Förutsättningen för heteronormativitet är ett samhälle som producerar godkända kroppar, som inte ifrågasätts. Den sociala regeln för genus är att kvinnor och män ska vara tydligt åtskilda och igenkännbara. Transsexuella, intersexuella och övriga genusvariationer hamnar utanför denna begriplighet och är ofta förbisedda i samhället och medierna. Butler argumenterar för att den nya genuspolitiken ska inbegripa de grupper som tidigare varit uteslutna och utsatts för genusdiskriminering. Butler ställer frågor som; Vem räknas som en person? Vad räknas som ett motsägelsefritt genus? Vem meriterar sig till medborgarskap? Vems värld äger legitimitet? och utifrån frågorna diskuterar hon varför många letar efter bevis på könsidentiteter, istället för att utvidga köns-/genusgränserna. I dagens samhälle bidrar genusnormer och genusnormativitet till uteslutning, marginalisering, diskriminering och våld. Dagens genuspolitik leder vidare till en fråga om vem som får vara människa och på vems villkor? Butlers studier är relevanta för vår studie eftersom hon ifrågasätter normen, och de godkända identiteterna i samhället Queerteori Queerteorin uppkom omkring 1990-talet då efterfrågan och kraven av en bredare och mer alternativ syn på sexualitet, identitet och samhälle efterfrågades. Tidigare hade forskningen varit mer inriktad på homosexuella människors vanor och levnadssätt. Queerteoretiker undersökte nu istället hur sexuella normer uppstår, hur de reproduceras och ifrågasätts (Ambjörnsson 2006:35-36). Centrala frågor inom Queerteorin är: Vad är sexualitet? Hur har synen på sexualitet förändrats historiskt? 20

21 Vilken relation har sexualitet till föreställningar om manligt och kvinnligt? Vad har makt med saken att göra? Målet med queerforskning är inte att reda ut och klara upp begrepp för att bestämma identiteter utan istället undersöka hur det som enligt samhället beskrivs som sexualitet regleras, upplevs och organiseras. Sexualitet inom queerteorin är något som kan uppfattas på många olika sätt. En sexualitet kan förstås utifrån identitet, handling, regleringar, begär och tillhörighet (Ambjörnsson 2006:36 39). För att förstå queerteorin är det relevant att sätta sig in i poststrukturalismen då den varit en betydelsefull grund för queerteorin. Det poststrukturalistiska perspektivet har i sin tur influerats av strukturalismens tankar som kortfattat går ut på att betydelse skapas i relation till något annat. Gemensamt för de båda är att det finns en viss skepsis mot en objektiv och observerbar sanning. Sanningen om samhället och världen är inte evig utan förändras och speglar alltid en viss grupps syn på världen vid en viss tidpunkt. Kvinnligt och manligt är ingenting naturligt utan någonting som skapats av samhället. Eftersom betydelse är beroende av skillnad är den relativ i sin karaktär. Jaget skapas i relation till andra, queerteorin motsätter sig att våra identiteter skapats av naturen och delas av alla. (Ambjörnsson 2006:40 43) Queeraktivister syftar till att vända upp och ner på antagandet att det finns ett normalt och ett onormalt sätt att vara en sexuell man eller kvinna, enligt Ambjörnsson. Vidare beskriver hon att queer ger oss redskap att ifrågasätta påstådda sanningar i samhället, som rör sig om allt ifrån genus, sexualitet till andra former av normer. Ambjörnsson poängterar att det centrala med begreppet queer är just att det är svårdefinierbart, tvetydigt och gränsöverskridande till sin karaktär (2006:9). Begreppet queerteori är vagt till sin karaktär, och det är svårt att definiera vad det 21

22 står för, det kan bero på att det inte bara existerar en teori, utan snarare är ett samlingsnamn för teorier som kritiskt granskar sexuella läggningar (Ambjörnsson 2006:37). En Queer person är någon som inte behöver eller vill bestämmas utifrån en speciell identitet. I boken Queer skriven av Martin Berg och Jan Wickman beskriver de begreppet queer på följande sätt: Kärnan i queerteorin utgörs av en kritisk analys av antagandet att en viss relation mellan de tre faktorerna kön, genus och sexuellt begär är självklar, enhetlig och naturlig. Michael Foucault är en teoretiker som betytt mycket för queerteorin. Han har i ett flertal studier undersökt sexualitetens historia, där han redogör för en ökande trend att klassificera, sortera och diagnostisera samhällsmedborgare sedan 1700-talet. Enligt Foucault skapades nya identiteter genom denna språkliga sortering. Vidare menar Foucault att språket, och de identiteter vi ger varandra är avgörande för hur vi ser på oss själva och varandra. Sorteringen av identiteter gav även nya möjligheter till att utöva makt, då vissa identiteter klassades som normala och vissa som ej önskvärda. Det här var början till samhällets normaliseringsprocess som i dagens samhälle sorterar in människor i bra/dåliga, normala/onormala fack. Foucault kännetecknar dagens västerländska samhälle med en ökande disciplinering av medborgarna (Ambjörnsson 2006:45-46). Den ökade disciplineringen av vad som anses normalt kan tänkas bidra till ett ännu större behov av ifrågasättande av normer genom queeraktivism. Queerteorin är relevant för vår undersökning då den studerar hur samhället konstruerar och ramar in olika identiteter och roller. Teorin har ett kritiskt synsätt till det som normaliserats av samhället. Queerteorin bygger på en tanke om att sättet att tala och skriva om människor snarare skapar dem än beskriver dem. Det är relevant för vår undersökning då vi vill se om en queertidning lyckats motverka skapandet av roller och om en queertidning följer queerteorins synsätt. 22

23 4.4. Queerlinguistic Taking queer linguistics further: sociolinguistics and critical heteronormativity är författad av Heiko Motschenbacher. Studien syftar till att vara ett tillskott till den kritiska heteronormativitets forskningen. Queer lingustics (QL) är ett relativt nytt tillvägagångssätt för att studera relationen mellan språk, kön och sexualitet. Queerlinguistics har influenser från queerteorin och bygger på studier av bland andra Foucault och Butler. Enligt Motschenbacher (2011) kan man inte jämföra QL med ett homosexuellt sätt att prata, det snarare överför idéer från queerteorin till språklig forskning, som bygger på ett kritiskt förhållningssätt till den heteronormativa diskursen. Drivkraften till queerlinguistic är att utmana den heteronormativa självklarheten, och att studera alla sexuella identiteter och begär och deras diskursiva system. Forskningen ställer sig kritisk till att samhället skapat två motsatta kön och att det inte finns utrymme för ett tredje eller något mittemellan de båda existerande könen. Från ett queerlinguistic perspektiv är alla identiteter som placeras i en kategori problematiska, eftersom de påverkar och utestänger människor som inte uppfyller normen för den kategorin. Kategoriseringarna gäller både män och kvinnor och lesbiska och bögar som får en mening genom att kategoriseras i motsatspar. QL ifrågasätter alla språkliga system som bidrar till att heteronormativitet anses som det normala, och erbjuder ett alternativt språk som premierar ett icke-heteronormativt språk. Motschenbacher belyser att queerteorins syfte inte är att finna en lösning på problem, utan att ifrågasätta och skapa alternativa perspektiv på det som samhället tar för givet. 23

24 5. Metod 5.1. Material och urval Vi har valt att analysera fem av de senaste utgivna tidningarna Kom Ut. År 2000 fanns det fem HBTQ-tidningar i Sverige: Kom Ut, QX, Corky, Zon och Sylvester ( Idag finns fler tidningar på marknaden, som både vänder sig till HBTQ-personer i allmänhet och som speciellt riktar sig till lesbiska, bögar och transsexuella. Kom Ut, har en upplaga på exemplar per nummer ( Eftersom tidningen själv benämner sig som ett queerlyxigt magasin, är det ett brett och relevant material för vår studie. Urvalet är baserat på de nyaste utgivna tidningarna för att få så aktuellt material som möjligt. Anledningen till att vi avgränsat oss till fem nummer beror på den tidsaspekt på nio veckor vi har att röra oss med samt för att kunna gå in på djupet av materialet. Varje nummer behandlar ett visst tema som följs med en röd tråd genom tidningens återkommande rubriker; Kompott, Korrespondens, Kultur och Kompass. De utvalda numren går under fem teman; Triumf nr , Störda nr , Lotteri nr , Vänner nr , Offer nr När vi benämner tidningarna under arbetet kommer vi nämna dem vid utgivningsnummer och årtal. 24

25 5.2. Metod Kritisk diskursanalys strävar efter att förklara sambandet mellan språk, makt och sociala skillnader i samhället. Det finns en strävan i den kritiska diskursanalysen att upptäcka makten i språket och kunna bidra till jämlika förhållanden i samhället (Winther Jørgensen, Phillips 2000:68) Den kritiska diskursanalysen valdes eftersom den är mest lämpad för vårt material och för att besvara syfte och frågeställningar. Analysmetoden har varit relevant för studien då studiens syfte är att ta reda på hur, och om, redaktionen på Kom Ut använder sig av språket för att jämna ut de sociala skillnaderna mellan heterosexuella och HBTQ-personer. Samt hur de normaliserar begrepp som av samhället anses avvikande, genom ett språk som konstituerar och producerar en rättvis verklighet (Bryman 2011:474). Analysen har genomförts med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell där texten framförallt varit det centrala men även den diskursiva praktiken har varit en relevant del i analysen. Analysen har även utförts med influenser från Van Djiiks mikro- och makronivåer. Det är möjligt att använda olika modeller och begrepp för att utföra analysen då det inte finns några specifika mallar att följa. Många teoretiker har själva utvecklat deras teorier med hjälp av andra forskares analysverktyg (Bergström & Boréus, 2005:329). Texten har bland annat studerats utifrån dess modalitet och transitivitet. Modaliteten handlar om talarens grad av instämmande i ett påstående. I analysen undersöks hur Kom Ut presenterar händelser och till vilken grad redaktionens åsikter lyser igenom. Beroende på hur händelser presenteras kan de framstå som objektiva eller subjektiva (Bergström & Boréus 2005:323). Begreppet transivitet innebär att händelser i texten analyseras för att se hur de förbinds med subjekt eller objekt. Olika 25

26 ideologier kan gynnas eller missgynnas beroende på hur de förbind med händelser. I analysen har det varit relevant att se vilka händelser HBTQoch heterosexuella personer förbinds med och hur det påverkar framställningen av dem (Winther Jørgensen & Phillips 2000:87) Bildanalys Språket är samhällets viktigaste kommunikationsform, men bildens inverkan ska inte underskattas. Enligt Marinette Fogde (2010) använder vi oss av sociala och kulturella konventioner och symboler i kulturen när vi läser bilder. Vi har tagit hänsyn till de färger, bilder och illustrationer som finns med i tidningen även om ingen djupgående bildanalys utförts. På ett övergripande plan har de bilder som har haft en betydelse och inverkan på texten analyserats. För att förstå språket i dess kontext bör eventuella bilder i materialet analyseras. Bilder kan, till skillnad från ord, på ett mer direkt sätt skapa associationer och föreställningar i betraktaren. När en bild produceras och tolkas sker det alltid i en viss inramning och i ett visst sammanhang (Fogde 2010:180). Bilderna i vårt material är av betydelse för att kunna uttala oss om helheten av språket Tillförlitlighet och giltighet Giltighet är ett begrepp som används för att beskriva mätningars kvalitet, en studie har giltighet om den mäter det som är avsett att mäta (Ekström & Larsson 2010:14). Vetenskapliga studier strävar efter att kunna generalisera fakta, kunskap om ett enskilt fall är intressant vetenskapligt om man kan generalisera kunskapen. Det är viktigt att tillämpa ett kritiskt förhållningssätt till analysens slutsatser, och enbart generalisera den kunskap som det finns grund för (Ekström & Larsson 2010:17). Texter anses ofta som ett relativt oproblematiskt material att analysera, eftersom de redan ligger färdiga för analys till skillnad från intervjuer och en- 26

27 käter som måste behandlas och transkriberas. Dock är texter ett resultat av ett urval, de har blivit utvalda och insamlade utefter vissa principer (Ekström & Larsson 2010:21). Vår ambition är inte att resultatet ska kunna generaliseras för andra HBTQ- tidningar, däremot är vår förhoppning att de slutsatser vi drar om språket i Kompott under analysen sannolikt gäller för hela tidningen. I vårt fall har vi valt Kompott eftersom det avsnittet har ett brett innehåll, och speglar språket i hela tidningen. För att en studie ska vara tillförlitlig ska det vara möjligt att upprepa undersökningen och få samma resultat. Det är viktigt att vi förhåller oss till analysen på ett distanserat sätt och inte gör egna värderingar och erfarenheter i analysarbetet, det är den kollektiva uppfattningen som är av intresse (Ekström & Larsson 2010:16). För att studien ska vara tillförlitlig kommer vi arbeta med analysen var för sig, för att därefter undersöka om vi kommit fram till samma resultat. Studien och analysen kommer beskrivas i detalj, för att öka den eventuella giltigheten Tillvägagångssätt För att kunna besvara vårt syfte: om och hur tidningen Kom Ut gör för att normalisera det som samhället ser som avvikande, har vi i det första stadiet samlat ihop materialet och skaffat oss en tydlig överblick. Vi har analyserat texterna utifrån begrepp inom kritisk diskursanalys med hjälp av lingvistiska verktyg. Utifrån frågeställningar har vi sammanställt texter, citat och bilder som vi sedan har kunnat placera in under olika teman. Analysen är tematiserad i fyra delar. Det hade varit möjligt att tematisera materialet efter ett nummer i taget, men vi har valt att studera de fem tidningarna samtidigt utifrån olika faktorer. Dessa teman har vi redogjort i resultatkapitlet och dessa är följande: Överblick, Stereotypiseringar, Könsföreställningar, Vi och dem, och Fördomar. Avslutningsvis presenteras en sammanfattning av resultatet där syfte och frågeställningar besvaras. 27

28 I den tidigare forskning förekommer båda beteckningarna HBT- och HBTQ-personer som samlingsnamn. Vi har valt att använda oss av begreppet HBTQ-personer. Vi anser att det är den mest relevanta benämningen i studien, eftersom det täcker in homosexuella, bisexuella, transsexuella och queers. Undantagsvis skriver vi HBT-personer när vi citerar tidningen och tidigare forskning, där det används. I tidningen Kom Ut används både HBT och queer som begrepp. Vi följer Ambjörnssons tolkning av queerbegreppet: en person som inte behöver eller vill bestämmas utifrån en speciell identitet, och som ställer sig kritisk till det som anses normalt (Ambjörnsson 2006:9) Metodproblem Det har visat sig under studiens gång att det funnits ett flertal aspekter att reflektera över. Dels val av metod, samt vårt egna sätt att förhålla oss till metoden. Gällande metoden (CDA) har vi varit tvungna att bortse från vissa moment som skulle kunna tillföra ytterligare resultat till undersökningen. Tidsaspekten är en begränsning men även tillträde till redaktionen på Kom Ut och möjlighet till publikstudier har även det begränsat oss till en fulländad analys. Utifrån vårt förhållningssätt till analysen finns det alltid en risk för subjektiva tolkningar av materialet. Därför är det viktigt att kritiskt förhålla sig till texterna för att kunna ta reda på hur språket används och vad det gör för texten. Genom kritisk diskursanalys har vi undersökt den mening och det betydelseinnehåll som finns i Kom Ut:s texter. Mening kan inte observeras utan måste aktivt tolkas av forskaren. Forskaren måste ha en viss förförståelse för att texten ska bli begriplig i samhällets kontext. Det vetenskapliga värdet i tolkande analyser har ifrågasatts. Enligt Mats Ekström och Larsåke Larsson är det av vikt att forskaren distanserar sig och förhåller 28

29 sig objektivt till studien för att kringgå en subjektiv tolkning (Ekström & Larsson 2010:16). Även Winther Jørgensen och Phillips betonar vikten av att ställa sig främmande inför materialet. Eftersom att man som forskare själv är en del av kulturen, kan de förgivettagna sanningar som man ska hitta, gå forskaren förbi eftersom de upplevs självklara (Winther Jørgensen & Phillips 2000:28). Inom medie- och kommunikationsvetenskap betyder det alltid att forskaren kategoriserar och tillskriver en innebörd när den observerar något. Dock är det inte forskarens egna tolkning som är det intressanta, utan den kollektiva tolkningen som forskaren får fram genom att arbeta med analysen på ett transparent sätt (Ekström & Larsson 2010:16). För att bedöma det vetenskapliga värdet i tolkningarna finns det metodregler och kriterier att förhålla sig till. Under arbetets gång kommer vi beakta de sex kriterier som nämns i Metoder i kommunikationsvetenskap; (1) Koherens - tolkningen bör hänga ihop och vara samstämmig. (2) Omfattning - tolkningen bör så långt som möjligt innefatta och ta hänsyn till all fakta. Det är viktigt att tolkningen inte utgår från ett begränsat och omotiverat urval. (3) Intersubjektivitet - En vetenskaplig tolkning kräver att flera oberoende forskare kommer fram till samma tolkning. (4) Öppenhet - en bra forskare förhåller sig kritisk till sina egna tankar och är öppen för nya infallsvinklar. (5) Djup - En tolkning som tränger in på djupet blir mer trovärdig, än en tolkning som stannar vid det ytliga. (6) Kontextualitet - Texter, bilder och sociala handlingar har olika betydelser beroende på i vilket sammanhang de uppträder. En tolkning blir vetenskapligt trovärdig om den har förmågan att se analysmaterialets som en del, men också som en helhet (Ekström & Larsson 2010:17). 29

30 6. Resultat och analys 6.1. Överblick I kapitlet redovisas en överblick av de fem Kompott-avsnitten i tidningen Kom Ut. Det är av betydelse hur tidningen prioriterar och marginaliserar nyheter för att få reda på vad de själva anser vara viktigt. I detta avsnitt redovisas nyheternas hierarki, hur relationen ser ut mellan huvudtema och deltema. En central fråga är vilka människor som kommer till tals i texten och vilka konsekvenser det får för hur läsaren uppfattar texten (Berglez 2010:275). En text har alltid ett visst antal deltagare, det kan vara sändaren av texten och mottagaren, det vill säga den eller de som läser den. Winther, Jørgensen och Phillips (2000) beskriver interaktionell kontroll som förhållandet mellan talare i texten och vem det är som bestämmer samtalsreglerna. I det här fallet är det Kom Ut:s redaktion som är sändarna och deras läsare som är mottagare. Eftersom läsarna väljer att konsumera och läsa tidningen kan vi anta att tidningen i stort sett har läsarnas förtroende. Både sändaren och mottagaren kan sägas ha makt i samspelet med texten. Redaktionen på Kom Ut har makten över texten och kan förmedla deras ideologi eller världsuppfattning. Läsaren har i sin tur också makt då de kan välja att motstå budskapet eller välja att dela världsuppfattningen (Hellspong & Ledin 1997:161). Analysens första moment var att finna ett samband mellan de fem olika tidningarna för att se om det är återkommande teman som lyfts fram som de viktiga i Kompott. I det första uppslaget är tidningarna uppbyggda på ungefär samma sätt, på den vänstra sidan finns det en bild på en person med en text nedanför. När uppslaget granskas är det personbilden och texten som tar störst plats och fångar vår uppmärksamhet först. 30

31 I nummer ett, år 2011, täcker huvudbilden hela den vänstra sidan, i de övriga numren täcker huvudbilderna endast halva sidan. Gemensamt för artiklarna är att det finns rubriker i antingen fet eller färgad stil och de fångar lätt läsarens intresse. Genomgående för Kompott är att artiklarna på den vänstra sidan i det första uppslaget är huvudartikeln, det är där de längsta texterna publiceras. Ett gemensamt ämne för artiklarna är stolthet, att våga vara den man är och HBTQ-personers rättigheter. Ytterligare ett gemensamt ämne som behandlas är hur samhället har fungerat, fungerar och borde fungera för HBTQ-personer. För att sammanfatta de fem huvudartiklarna kan vi konstatera att en röd tråd genom artiklarna är intervjuer med människor som gjort något annorlunda, något normbrytande, något de är stolta över och som kan inspirera andra HBTQ- personer. Följande citat är citerade från huvudartiklarna, och speglar innehållet i texterna: Vad tror du [Cindy Lauper] kommer att betraktas som vår tids största misstag om hundra år?... förnekelsen av människliga rättigheter runt om i världen på grund av sexuell läggning... Jag hoppas världen lär sig snart (Nr. 4, 2010). För mig är det inte viktigt att vara man eller kvinna, för mig är det viktigt att vara jag (Nr. 1, 2011). I backspegeln förfärades en del över att bilderna som tagits innan upptäckten av hivviruset var en realtidsdokumentär av >>pestspridning<<... När nu fotografiska ställer ut över 200 bilder är det möjligt att för första gången på svensk mark få en heltäckande bild av ett av 1900-talets allra mest betydande konstnärskap (Nr. 2, 2011). Jag vill visa att inte alla jamaicaner är homofober och att inte all reggae är våldsam eller homofobisk och jag vill nå ut till HBT-publiken (Nr. 3, 2011). 31

32 En av de viktigaste utmaningarna i Zimbabwe är att hitta säkra platser där alla kan uttrycka sig (Nr. 4, 2011). Det är tydligt att tidningen vill inspirera och lyfta fram positiva händelser, eftersom huvudartiklarna i huvudsak är uppmuntrande. Ordet queer har ansets vara ett fördömande ord, men eftersom det används med stolthet av HBTQ-personer kan det enligt Ambjörnsson (2006) ses som ett vapen som stjäls från den homofobe för att användas emot honom. På samma sätt används färgen rosa för att bidra till en känsla av gemenskap. Under andra världskriget då homosexuella män togs till fånga och skickades till koncentrationsläger fick de rosa stjärnor att sätta fast på deras kläder. Anledningen till att de fick rosa stjärnor var just att det var en tjejfärg och att de ansågs vara feminina ( I boken Rosa (2011) skriver Ambjörnsson hur färgen rosa kan göra människor till offer men även vara en del i att motverka att vara ett offer. I Kompott används färgen rosa ofta och mycket, även andra HBTQ-sammanhang kännetecknas av starka, granna färger där färgen rosa ofta är central. En annan symbol som kännetecknar gemenskap för HBTQ-personer är regnbågens färger som finns i bakgrunden på en bild av Jimmy Åkesson. 32

33 Regnbågens färger förknippas med HBTQ-rörelsen eftersom det är en symbol som ofta används i HBTQ-sammanhang. Vi drar slutsatsen att det stärker HBTQ-rörelsens gemenskap att ha egna färger och flaggor och att Kom Ut använder sig av samma färger och flaggor för att förmedla den känslan av stolthet och gemenskap. Varje nation har en flagga som just används för att visa hur nationen är en och trots att HBTQ-rörelsen är världsomfattande och gränsöverskridande vill de skapa en känsla av stark gemenskap och tillhörighet. I tidningarna används orden straight, homo, bi, trans, queer, bög, MtF, transpersoner och att komma ut på ett återkommande och självklart sätt. Eftersom tidningen framförallt riktar sig till queerpersoner finns möjligheten att läsaren förväntas ha förkunskap om vad orden innebär. För de människor som inte har tillräckligt med kunskap för att förstå de olika begreppen, kan det vara svårt att tolka texten på det sätt som avsändaren tänkt. Sammantaget använder Kom Ut olika ord som inte är normaliserade i samhället. De utgår från att alla människor känner till begreppen och att de är en självklarhet. Om Kom Ut skulle ge en förklaring skulle informationen kännas överflödig och det skulle hindra de olika begreppen att få fäste i samhället. Texterna präglas av ett relativt lättläst språk och inbjuder läsaren till att ta ställning i viktiga frågor. Språkhandlingar blir tydliga åtaganden när ordet lovar används. En närhet och ett band mellan skribenten och läsaren skapas när löften i en text uttalas (Hellspong & Ledin 1997:165). Kom Ut lovar att följa upp (Nr.3, 2011:7). Citatet kommer från en text om könskorrigering i Argentina. Löftet är en positiv språkhandling, och skapar en relation till läsaren. Indirekt skapar Kom Ut ett förtroende och ett löfte om att uppdatera om könskorrigering som är ett ämne som intresserar läsaren (Hellspong & Ledin1997:164). 33

34 Texterna präglas av ett öppet och inbjudande språk. Det är genomgående uppmuntrande och positiva språkhandlingar. Kom Ut skriver texter som berör ämnet förändring eller förbättring av könsidentiteter på ett öppet och inbjudande sätt. Sammanfattningsvis förmedlar Kompott en känsla av gemenskap för HBTQ-personer Stereotypiseringar När en identitet eller grupp blir representerade på ett stereotypt sätt innebär det att några erkända och lättförståeliga egenskaper får representera allt hos en grupp. Det andra temat som framträdde i analysen av Kompott är hur tidningen förhåller sig till stereotypiseringar Reproduktionen av stereotyper En stereotyp identitet skapas när egenskaperna överdrivs och förstärks (Ambjörnsson 2006:75). I vårt samhälle kan en stereotyp bild av en man innebära att han får överdrivna manliga attribut såsom stor, hårig, grov och stark. En kvinna däremot skulle kunna få extra kvinnliga drag med stort fokus på ett vackert utseende, fin kropp, försiktig och med rosa eller röda färger i anknytning till representationen av henne. Vi och dom är ett sätt att dela in människor i grupper, den uppdelningen förstärks av stereotyper. Tidigare forskning visar hur homosexuella människor ofta representeras på ett stereotypt sätt i media. I avhandlingen Nothing queer about queer television: televised construction of gay masculinities har återkommande teman upptäckts gällande mediers representation av homosexuella män. De homosexuella männen i tv-serierna som studerades är kläd- och utseendefixerade och har stor kunskap om kvinnor. I det första uppslaget i nummer ett, år 2011, finns en artikel och bild på en kvinna. Hon sitter mot en grå vägg med händerna ihop. Hon är 34

35 osminkad, enkelt klädd och har en grå tröja med ett vitt linne som sticker fram på axeln, där tröjan åkt ner en bit. Det finns inga stereotypa drag som utmärker sig, varken som kvinna, man eller homosexuell. Det är svårt för läsaren att identifiera henne med någon stereotyp identitet eftersom hon uppfattas neutral. Varken kläder, hår, smink, hållning eller uttryck antyder typisk kvinnlighet eller manlighet enligt vårt samhälles ideal. Enligt texten framgår det att hon är transsexuell kvinna som är född till man. På nästa uppslag, i samma nummer, finns en bild på Boban Stojanovics ansikte. Han är en av Serbiens tio öppet homosexuella och han intervjuas om sin situation i Serbien: - Folk i Serbien är mer homofobiska nu än vad de var på och 90-talet. Det beror främst på alla krig (Nr. 1, 2011:8). Boban har inga stereotypa drag som liknar de i den tidigare forskningen. Bilden som föreställer Boban är tagen nära framifrån, han har ett neutralt ansiktsuttryck. Enligt Ambjörnsson är den stereotypa bögen fjollig, schlagerälskare och ständigt shoppande (2006:75). Bilden på Boban är en motsats till Ambjörnssons beskrivning. Utan texten som förankrar betydelsen i bilden skulle Boban utifrån dagens samhälles föreställningar uppfattas som en heterosexuell man. Han är hårig, relativt stor och har en ganska ovårdad hy. 35

36 I Kom Ut nummer fyra 2011 finns bilden på Ayanda som är från Zimbabwe. Han ser ut att vara en relativt ung pojke som har skjorta, en tröja och en mössa på sig. Ayanda ser glad ut och på bilden sminkar han sig samtidigt som han speglar sig och skrattar. Artikeln handlar om sexarbetare och HBTQ-personer i Zimbabwe. Texten avslöjar inte Ayandas sexuella läggning utan den enda text som finns om Ayanda är följande: Ayanda är en av dem som kommer till morgonfikat på Sexual Rights Center (Nr. 4, 2011:6). I artikeln framgår det inte om Ayanada är homosexuell eller sexarbetare, men vi utgår från att han tillhör någon av de grupperna eftersom texten handlar om det. Trots att Ayanda sminkar sig anser vi inte att han framställs på samma sätt som de utseendefixerade homosexuella killarna i de tv-program som analyserats i tidigare forskning. Eftersom Ayanda associeras till olika identiteter är det svårt att säga att han passar in på någon stereotyp roll. Han sminkar sig, som är en stereotyp framställning för homosexuella män, men han är också grabbig och välklädd som är en motsats till den bild media brukar visa upp i samband med prostitution. 36

37 I Kom Ut nummer fyra, år 2011 finns rubriken 2 sidor av Kom Ut. Kom Ut har valt att göra två omslag till numret. Båda omslagen finns med på en mindre bild inne i tidningen tillsammans med en text om personen som pryder omslagen, som heter Johanna. Kom Ut beskriver omslagsbilderna och tanken bakom: Ett omslag är en blinkning till damtidningar och livsstilsmagasin för kvinnor: Johanna som klassisk omslagsdam. Det andra förmedlar en känsla av inre styrka, en bild som sammanfattar vad som krävs av en person för att hon i sin tur ska kunna kräva av sin omgivning det hon har rätt till (Nr. 4, 2010:7). Bilden där Johanna är en klassisk omslagsdam har en rosa bakgrund. Johanna har långt, blont hår och mycket smink. Det är möjligt att uppfatta henne som flirtig och glad. Bakgrunden till den andra bilden är ett träplank och bilden har en mörkare nyans. Johanna ser allvarlig ut, och har samma smink och frisyr som på den första bilden. Det framgår inte i texten, men det syns att Johanna är född till man, eftersom att hon har grova ansiktsdrag. I artikeln som finns längre fram i tidningen framgår det att Johanna är transsexuell och att hon nu identifierar sig själv som kvinna. Den andra omslagsbilden där Johanna ser allvarlig ut skiljer sig från vanliga omslagsbilder, framförallt eftersom Johanna inte ser glad ut. Den första bilden däremot påminner mer om omslagsbilder på andra kvinnliga tidningar. Kom Ut skriver att omslaget är en blinkning till andra damtidningar, och vi tolkar det som att de försöker skapa ett omslag som är stereotypt för kvinnor men med avsikt att bryta normen med en transsexuell person där det förväntas 37

38 vara en kvinna. Om Johanna hade varit född till kvinna hade bilden bidragit till att reproducera den stereotypa bilden av kvinnan. En kvinna som klär sig i rosa, sminkar sig mycket, har vackert hår, är glad, och en bakgrund som är helt i rosa är en typisk bild av kvinnan i media. Istället visar tidningen Kom Ut att de klassiska stereotypa identiteterna inte behöver tillskrivas ett visst kön. Som tidigare nämnts, så händer det ofta att homosexuella och transsexuella tillskrivs överdrivna kvinnliga drag med mycket smink och glitter. Även fast Johanna på det ena omslaget porträtteras som en kvinna så har hon inte några överdrivna attribut. Enligt Judith Butler (2005) så krävs det för att en kvinna ska framstå som en kvinna utifrån samhällets normer att hon har en kvinnokropp, klär sig som en kvinna och beter sig som en kvinna. I det här fallet, utifrån Kom Ut:s normer, accepteras Johanna som en kvinna trots att hon inte uppfyller de kraven som det heteronormativa samhället ställer. De HBTQ- personer som skildras i Kom Ut har inte några liknande drag mot de som presenterats i tidigare forskning. Inte heller passar någon av de homosexuella personerna in på Ambjörnssons beskrivning av homosexuella i medier. Istället för att använda de vanliga stereotypa dragen gör Kom Ut det motsatta mot vad vi annars är vana att se i media. Hur kvinnor och män skildras i media, bidrar till föreställningen om hur vi bör vara för att få vara en del av den verklighet som värderas högst i media. Genom att bryta de rådande normerna och skildra män med, så kallade, kvinnliga attribut och kvinnor med manliga attribut, kan vi skapa en bredare syn på vad som är accepterat (Kleberg 2006:7). Oavsett om redaktionen på Kom Ut medvetet eller omedvetet bryter mot de rådande könsidentiteterna så sker långsamt en förändring när de väljer att publicera bilder på människor som inte har de typiska personlighetsdragen som annars publiceras i medier. 38

39 Reproduktionen av ideologier Det kan vara både medvetet och omedvetet som media förmedlar ideologier i samhället. Det intressanta med ideologier är att de endast uppstår i en text när de framstår som en icke- ideologi. Det vill säga, när den är så självklar att läsaren inte märker att det är en ideologi. När ett vinklat maktintresse framträder som neutralt, är det sannolikt att ideologin får fäste, och gynnar makthavaren (Berglez 2010:269). Det är angeläget att rapportera om orättvisor, men samtidigt är det viktigt att se igenom de rådande ideologierna. Om man omedvetet reproducerar maktintressen blir författaren själv budbäraren av detsamma (Berglez 2010:269). En individ eller i det här fallet, en redaktion, är medskapande aktör vars språkhandlingar förändrar sitt eget synsätt och påverkar andras synsätt (Edlund; Erson & Milles 2007:23). I flera textstycken skildras samhället som en plats för heterosexuella personer, och HBTQ-personer måste aktivt söka upp speciella platser för att få vara sig själva utan fördömanden: Vi försöker skapa en trygg och trivsam plats att bygga synergieffekter mellan HBT- och sexarbetarrörelsen, sprida information, men också att bara njuta och hylla mångfalden utan fördömanden (Nr. 4, 2011:6). Meningen speglar ett fördömande samhälle där människor inte får vara som de vill, utan bör följa normer och regler. Genom att reproducera HBTQ-personer som offer vidmakthålls den rädsla ett avvikande beteende kan ge. Stycket förmedlar också ett tydligt vi, där de homosexuella är en stark gemenskap. På sidan sju i nummer fyra, år 2010 står det: - Jag var övertygad. Om jag skulle berätta [om hiv-sjukdomen] skulle jag bli ensam i hela världen (Nr. 4, 2010:7). 39

40 Det förmedlas en ideologi om att vi lever i ett samhälle där människor strävar efter att vara i sällskap och inte ensamma. En avvikande person riskerar att förlora tillhörigheten bland andra människor. En ideologi som denna upprätthåller normen, genom rädslan för att bli lämnad ensam om individen inte passar in. Enligt citatet som följer finns det även en risk med att inte följa de rådande normerna: - Jag skulle aldrig kunna gå hand i hand med honom öppet, vi skulle få stryk eller utsättas för hot (Nr.1, 2011:8). Citatet är taget från en homosexuell man som beskriver situationen för homosexuella i Serbien. Kom Ut skildrar de homosexuellas livssituationer i olika länder och världsdelar. Trots att citatet handlar om Serbien så stärker det vårt samhälles ideologi, där heterosexuella är normen och homosexuella är de avvikande. Det är dem som gör något avvikande, som riskerar att utsättas för hot om de lever ut sin sexuella läggning i en heterosexuell värld. Något som ytterligare bekräftar normen om att den heterosexuella läggningen är den naturliga, är att homosexualitet ofta beskrivs som ett uppvaknande. Det beskrivs som något som behöver talas om och diskuteras, medan heterosexualitet är okej och bara finns : Varje generation kräver sin roman om lesbiskt uppvaknande (Nr. 4, 2011:7). Samhället vi lever i premierar de heterosexuella. Om du är heterosexuell så kan du bara vara den du vill vara, medan någon som är homosexuell måste våga för att få vara den, den är. Den måste vara modig och måste ta ett beslut att vara den som den vill vara: 40

41 - Jag drömmer om en värld där det för varje år, för varje generation blir lite lättare för de unga att våga vara det eller den de är (Nr. 2, 2011:7). Kom Ut rapporterar om orättvisor och diskrimineringar som sker i världen, och bidrar på det sättet till att belysa orättvisor. Dock reproducerar de HBTQ-personers utanförskap genom att återkommande göra skillnad på HBTQ-personer och heterosexuella personer. Då även redaktionen på Kom Ut är en produkt av samhället, kan det vara svårt att undvika att reproducera de förgivettagna ideologierna Könsföreställningar Temat behandlar huruvida tidningen lägger fokus på könet i texterna. Det centrala i temat är om och hur orden hon och han förekommer i texten och även i vilka situationer Kom Ut lägger fokus på könet. Personen som intervjuas i texten, presenteras först med sitt namn och därefter benämns personen vid ett flertal tillfällen vid sitt yrke, som regissören, istället för han eller hon. Med filmen vill regissören nå människor... (Nr. 4, 2011:7). I vissa stycken där personen presenteras med sitt namn och personen i fråga har ett ovanligt namn, eller ett könsneutralt namn, framgår det inte om det är en man eller kvinna: - Sexuella minoriteter och sexarbetare är särskilt utsatta för konsekvenserna av denna situation, säger Sian Maseko, chef på SRC (Nr.4, 2011:6). 41

42 I vissa stycken beskrivs könet och den sexuella läggningen ut explicit: En självbiografisk berättelse om en tidigare alltigenom heterosexuell tjej som hittar... (Nr. 4, 2011:7). På flera ställen betecknas personer som den eller det, när texten beskriver en person som kan tänkas vara både man eller kvinna: -... för varje generation blir lite lättare för de unga att våga vara det eller den de är (Nr. 2, 2011:7). Meningen är citerad från en transformativ skådis som krönts till Drottning Banda Das Quengas. Valet att benämna de unga med det och den, passar in i meningen eftersom den citerade personen uppmanar unga att leva ut och vara den de trivs med och syftar på kön och sexuell läggning. I nummer ett från 2011, presenteras en teatergrupp på fyra personer som ska ut på turné. Gruppen presenteras på ett könsneutralt sätt och det framgår inte om det är män, kvinnor eller både och. Den tillhörande bilden visar de fyra medlemmarna och det är svårt att identifiera dem som kvinnor eller män. Queerekvilibristerna i teatergruppen Subfrau ger sig i vår ut på en nordisk turné... I tio år har de svenskfinska scenkonstnärerna utforskat kön och makt... (Nr. 1, 2011:7). 42

43 Genom att benämna personerna i teatergruppen som Queerekvilibristerna och svenskfinska scenkonstnärerna lyckas Kom Ut skriva en könsneutral text. Enligt Motschenbacher (2011) ställer sig Queerlinguistic sig kritiska till att samhället skapat två motsatta kön och att det inte finns något tredje alternativ. Kom Ut:s texter är kritiska till de klassiska könsfördelningarna eftersom de inte begränsar sig till att endast representera två kön. Kom Ut accepterar att det finns vissa som vill identifiera sig som kvinnor och vissa som män och vissa som inte vill identifiera sig med något kön alls och de speglar det på ett neutralt sätt. Vi har provat att byta ut hon mot han och tvärtom i texterna utan att se någon förändring i betydelsen. I den tidigare forskningen hävdar Draper (2010) att genusrelationer är dynamiska och präglas av diskursiva mönster. Kön ska väck, så lyder rubriken på sidan åtta i nummer två, år Kön har ofta associerats till kvinnor och män som biologiska varelser medan begreppet genus har berört frågan om skillnader mellan könen (Edlund; Erson & Milles 2007:29). När Kom Ut använder ordet kön i rubriken: kön ska väck syftar det på juridiskt kön. Rubriken tillhör en text som handlar om feministiskt initiativ som vill avskaffa det juridiska könet. De vill låta människor själva bestämma om och vilket kön de vill tillhöra. Vid en första anblick väcker rubriken olika associationer och det är öppet för fria tolkningar. Eftersom majoriteten idag klassificerar sig själva som antingen man eller kvinna kan det vara svårt att förstå varför kön ska väck, till och med varför juridiskt kön ska väck. I intervjun med Feministisk initiativs talesperson, Sissela Nording Blanco, ställer Kom Ut följande frågor: Varför vill ni avskaffa juridiskt kön? Men om det inte går att dela in i kön, hur ska då orättvisor kunna synliggöras? I den ideala världen, vad spelar kön för roll? 43

44 Frågorna är kritiska och relativt enkla frågor som vem som helst skulle kunna ställa. För personer som inte är insatta i ämnet skapar dessa frågor en möjlighet att på ett konkret och snabbt sätt, sätta sig in i och förstå problemet. I tidning nummer tre från 2011 finns det en notis om att oralsex är vanligare än analsex bland män som har sex med män. Efter meningen finns förkortningen MSM som står för män som har sex med män. Eftersom MSM inte är ett välkänt begrepp är det möjligt att Kom Ut vill introducera begreppet med en förklaring. Kom Ut lyfter fram enskilda påståendena som har betydelse för hur texten som helhet uppfattas. I en artikel om transsexuella Alexa i nummer ett, år 2011, på sidan sex lyfts könet fram i ett påstående: I originalmanus från 1964 görs rollen av en man (Nr. 1, 2011:6). Att tidningen valt detta påstående av flera möjliga tänkbara påståenden om originalmanuset, bekräftar att könet är en central faktor i texten. I flera meningar kan vi se att olika kön, identiteter och människor lyfts fram i påståenden: Historier på film berättade av kvinnor är inget vi är bortskämda med (Nr. 1, 2011:9). Påståendet lyfter fram kvinnor genom att uppmärksamma att de är underrepresenterade i en viss yrkesroll. Genom påståendet kan vi anta att de är mest män som syns i dessa yrkesroller. En del påståenden får läsaren att dra slutsatser om hur verkligheten ser ut. Kom Ut:s sätt att skriva utan att fokusera på könet kan bidra till en ny könsneutral diskurs på lång sikt. I vissa reportage förekommer könsbe- 44

45 teckningar och i vissa förekommer inga, det är upp till hur personen som blir intervjuad kategoriserar sig. Kom Ut använder ibland orden den eller det i det artiklar där könet inte är identifierat Reproduktionen av identiteter I temat redogörs vilka identiteter som får komma till tals. Sexualitet är en stor del av människors identitet, för att människor ska känna att de är accepterade måste också deras sexualitet vara det. Identiteter är något vi människor tillskrivs av andra, men också något vi skapar själva. En identitet är dynamisk och skiftar i olika sociala situationer. I samspelet med sin omgivning försöker vi positionera oss i förhållande till andra genom att språkligt konstruera vår egen identitet. Ständigt konstruerar vi vår identitet genom att upprepa vissa sociala handlingar. Människans skapande av identiteten håller sig inom kulturellt givna ramar, och personen utsätts för andras bemötanden och tolkningar (Edlund; Erson & Milles 2007:24). Radikala queerteori-forskare anser att genus och sexualitet bör hållas isär. Motschenbacher (2010) motsätter sig den utgångspunkten och hävdar att både genus och sexualitet hör ihop. Han anser att de båda härstammar från samma diskurs och därför gemensamt skapar identiteter. En relevant del i queerteorin är hur saker får mening i förhållande till dess motsats. För att kunna säga att någonting är normalt måste det också finnas något onormalt i förhållande till det. Eftersom heterosexualitet anses vara det normala i samhället är det enligt queerteorin bland annat homosexualitet och transsexualitet som klassas som det onormala. Enligt samhällets normer ligger inte fokus bara på hur man ska vara som man eller kvinna utan framförallt på att man är man eller kvinna (Ambjörnsson 2006: ). En typ av diskriminering i medier är osynliggörandet av en viss grupp människor. De som varken avbildas eller omtalas i medier utestängs. 45

46 Människor osynliggörs när nästan inga filmer handlar om homosexuella relationer, när kvinnor är underrepresenterade i radio eller när funktionshindrade inte får komma till tals i debatter. Det är inte en självklart öppen diskriminering, snarare en som smyger sig på, för det som inte visas brukar vara det man vill gömma undan, det som anses som skamligt eller ointressant (Boréus 2005:20-21). Enligt Boréus har medieforskare hävdat att grupper som anses ha ett lågt värde i ett samhälle blir sällan representerade i medier. Att se och läsa om likasinnade människor är ett sätt för personer att skapa sin egen identitet och en bekräftelse som alla behöver (Boréus 2005:32). På flera ställen i Kom Ut bryts den förgivettagna gruppindelningen av män och kvinnor. Kom Ut motiverar valet av omslagsbilden med Johanna: Ibland har vi svårt att välja antingen eller. Då väljer vi hellre både och. Det här numret av Kom Ut har två olika omslag. Det är Johanna som pryder båda (Nr.4, 2010:7). I texten finns två möjliga tolkningar då de skriver att det är svårt att välja antingen eller. Antingen syftar de till att det är svårt att välja bara ett omslag, eller så syftar de till att det är svårt att välja vilken könsidentitet man vill tillhöra eller så menar de både och. Kom Ut bidrar till att normalisera transsexualitet i det här stycket eftersom det presenterar en transsexuell person på samma sätt som de skulle presenterat en kvinna som lever efter samhällets normer. Det innehåller ingen överflödig information men det är inte heller för lite information, budskapet är fritt för egna tolkningar. Kom Ut presenterar Johanna som en vacker omslagskvinna och trots att hon är född som man uteblir den informationen och hon placeras inte in i något fack. Genom att Kom Ut presenterar en könsidentitet på ett neutralt sätt, trots att det enligt samhällets normer antagligen skulle ha placerats i facket avvikande, bidrar det till att identiteten kan tas förgiven och normaliseras. Det är en början på en ideologisk process med målet att vinna någon form av legitimitet (Berglez & Olausson, 2008:128). 46

47 Om Johanna fått pryda omslaget på någon annan tidning så hade det förmodligen varit i syfte att representera en transsexuell identitet. Det är ovanligt att tidningar använder sig av transsexuella personer när de publicerar modeller på omslaget. Möjligtvis för att det är en grupp som fortfarande i dagens samhälle anses vara annorlunda än normen. Tystnad och ignorans av avvikande identiteter upprätthåller normen om att heteronormativitet är det enda rätta (Ambjörnsson 2006:74). I nummer två från 2011, intervjuas Feministiskt initiativs talesperson, Sissela Nordling Blanco, hon uttalar sig om det juridiska könet; - Man får bekänna sig till ett kön om man vill, och till vilket kön man vill (Nr. 2, 2011:8). I anslutning till intervjun finns en bild på Sissela Nordling. Hon är relativt ung, osminkad och har hårväxt ovanför överläppen. I texten är det tydligt att Sissela inte tycker att samhället ska placera in människor i könsroller. Bilden skiljer sig från andra närbilder på kvinnor i media. Bilden ser inte retuscherad ut och en liten detalj som håret som växer på överläppen, gör att de övriga stereotypa kvinnlighetsdragen rubbas. Här reproduceras identiteten där kvinnan inte behöver följa normen för att vara godkänd. 47

48 6.3. Vi och dom Heteronormativitetet har en hegemonisk position i dagens samhälle. Det är heterosexualitet som anses vara det normala och allt annat faller utanför ramen om normalitet och riktighet (Ambjörnsson, 2006:61). Det är vanligt förekommande att media väljer att sätta två olika grupper mot varandra. Den ena gruppen framställs då som det normala och den andra som avvikande. Ett vi ställs emot ett dom (Kleberg 2006:18). Gemensamt för tidningarna är att det finns ett tydligt vi och dom i texterna. När en vi mot dom situation uppstår i tidningen Kom Ut är det återkommande heterosexuella människor som får rollen som de andra. I nummer fyra, år 2010, beskrivs Cindy Lauper och hennes arbete för HBT-personers rättigheter. Kom Ut beskriver hennes pågående kampanj på följande sätt: Just nu pågår kampanjen Give a Damn, som har ett lite ovanligt syfte: att engagera straighta personer i kampen (Nr. 4, 2010:6). Förgivettagandet är att heterosexuella människor inte engagerar sig tillräckligt i HBT- kampanjer. Ordet straight används här som en självklar 48

49 identitet som inte behöver förklaras. Tidningen utgår från att läsaren vet vad straight betyder, och vi tolkar det som att de syftar på heterosexuella. Efter beskrivningen av kampanjen får Cindy Lauper en fråga: Tror du att straighta vet för lite om HBT-personers situation, eller är de bara lata? (Nr.4, 2010:6). Återigen används orden straight och HBT och frågan handlar inte om straighta gör för lite för HBT-personer utan varför de gör så lite. Det är ett förgivettagande om att heterosexuella personer gör för lite, och antingen beror det på deras avsaknad av kunskap eller att de är lata. När Cindy Lauper svarar använder hon ordet de ett flertal gånger när hon talar om heterosexuella personer, trots att hon själv är heterosexuell. Anledningen till att hon inte själv identifierar sig med de är att hon känner tillhörighet med HBTQ-personerna eftersom att hon för deras kamp. Personen som ställer frågan uttrycker sin åsikt om att heterosexuella människor inte är tillräckligt insatta i HBT-frågor. Här uppstår en vi mot dom relation, en motsats till dagens rådande normer, där de heterosexuella brukar skildras som vi och de homosexuella som dom. I intervjun med Aleksa, nummer ett, år 2011, uttrycker hon sin åsikt om att få ha en egen identitet och hennes fördomar mot Dramaten. Det är Aleksa själv som berättar om föreställningen, om hennes fördomar och om hennes karriär: - För mig är det inte viktigt att vara man eller kvinna. För mig är det viktigt att vara jag (Nr. 1, 2011:6). - Som att det skulle finnas massor med härskartekniker där män ska vara män och kvinnor ska(sic!) kvinnor. Men jag möttes av nyfikenhet, en ömhet och öppenhet och kände inte av att någon ville förminska mig (Nr. 1, 2011:6). 49

50 I det första citatet utgår Aleksa från att hon lever i en värld där andra tycker att det är viktigt att definiera människor utifrån könet. I det andra citatet skapas en motsats då det används en adversativ konjunktion. Ordet men anger att det ligger en motsättning mellan den första och den andra satsen i meningen. Hon trodde en sak men någonting annat hände. Ett samhälle där kvinnor ska vara kvinnor och män ska vara män står i motsats till nyfikenhet, ömhet och öppenhet. Utifrån ett queerperspektiv ska det vara möjligt att vara den man vill vara. Bara för att en person är homosexuell behöver den inte vara på ett förväntat sätt. Samma gäller heterosexuella, därför kan det också finnas manliga män som är nyfikna, ömma och öppna. Från ett queerlinguistic perspektiv (2011) ser man på identiteter som placeras i kategorier som problematiska. De påverkar och utestänger människor som inte uppfyller normen för de olika kategorierna. Kategoriseringarna gäller både män och kvinnor och lesbiska och bögar som får en mening genom att kategoriseras i motsatspar. I ett flertal stycken kan vi se ett tydligt konstruerat vi mot dom. HBTQ-personerna bildar ett vi, och uttrycker en stark gemenskap, medan de heterosexuella blir dom, och ses som det avvikande Framställning av HBTQ Temat behandlar hur tidningen skildrar HBTQ-personer. Det som studerats är om HBTQ- personer presenteras på samma sätt som heterosexuella presenteras, eller om det finns någon märkbar skillnad. Temat behandlar även om det finns några specifika ord eller ämnen som återkommer i samband med presentationer. Vi människor delar in oss i olika grupper som vi tycker att vi tillhör och inte tillhör. Uppdelningen sker i alla tänkbara sammanhang i vardagen, och underlättar relationer i många fall, men blir också problematisk. 50

51 Gruppindelningarna blir permanenta i språket och i kulturen med språkets hjälp, och kan leda till diskriminering. Att vissa grupper blir dominerande i samhället förstärks sedan av språket som vidmakthåller och reproducerar gruppindelningen (Boréus 2005:20-21). Tidningen Kom Ut deklarerar att man arbetar för jämställdhet och områden av särskilt intresse för HBT-personer ( om-komut/). HBTQ-personer återkommande som offer. I nummer ett, år 2011, på sidan sju står det: Därför är det viktigt att som HBT-person vara öppen med vem man är och berätta hur man påverkas av att tillhöra en diskriminerad minoritet (Nr :7). Meningen lämnar inget utrymme för homosexuella som inte känner sig diskriminerade. Här reproducerar Kom Ut antagandet om att HBTQ-personer tillhör en diskriminerad minoritet, där många väljer att hemlighålla sin sexuella läggning. Ideologier skapas när de reproduceras och blir permanenta i språket (Hellspong & Ledin 1997:261). Trots att skribenten uppmanar läsarna att vara öppna så reproduceras de rådande normerna. För att utmana normerna om minoritetsgrupper skulle de kunna välja att inte benämna HBTQ-personer som en minoritetsgrupp. Frågan om att vara öppen med sin sexuella läggning är något som diskuteras på flertalet ställen i texterna. Det är tydligt att Kom Ut uppmuntrar sina läsare att vara öppna och stolta över sig själva, men Kom Ut reproducerar även ideologin om att det inte är en självklarhet att vara öppen med sin sexuella läggning i vårt samhälle.... om Harvey Milk, världens första folkvalda öppet homosexuella politiker (Nr. 1, 2011:7). Det vittnar om att det pågår en konflikt om att vara öppen med sin läggning, och speciellt som offentlig person. Enligt yttrandet verkar 51

52 det som att det är oväntat att han valdes trots sin sexuella läggning. Som kontrast till politikern som valdes, trots sin sexuella läggning, rapporterar Kom Ut även om människor som inte får behålla jobbet på grund av sin livsstil: Siffrorna är betydligt högre för transpersoner, där hälften inte ens får jobbet om de berättar sanningen vid jobbintervjun och en fjärdedel blivit avskedade när sanningen kommit fram (Nr. 4, 2011:8). Citatet är taget från en artikel om transsexuellas arbetssituation i Italien. Det beskriver verkligheten för många transsexuella. I rapporteringen kan Kom Ut omedvetet falla offer för en ideologisk makt och inte vara medvetna om att deras texter är med och skapar och reproducerar en ideologi där HBTQ- och transpersoner är minoritetsgrupper (Berglez 2010:268). I vårt vardagsspråk gömmer sig samhällets orättvisor och ojämnlikarelationer, de kan vara svåra att upptäcka, så även en tidning som Kom Ut, som arbetar för en minoritetsgrupps rättigheter, kan vara en del i produktionen av ett ideologisk makt- och dominansförhållande (Berglez 2010:269). Ett exempel på ett sådant kan vara i ett samhälle där heterosexuella premieras och homosexuella ses som en minoritetsgrupp. I vissa stycken framstår homosexuella som offer som döljer sin sexuella läggning. Citaten nedan bidrar till en diskurs där HBTQ-personer skildras som offer: Sexuella minoriteter och sexarbetare är särskilt utsatta för konsekvenserna av denna situation (Nr.4, 2011:6). HBT-personer arresteras och utsätts för tortyr av polisen på grund av sin sexuella läggning och könsidentitet (Nr.4, 2011:6). Information i texter kan träda fram som neutral och okontroversiell även 52

53 fast det är ett styrt maktintresse som framträder (Berglez 2010:268). Vissa folkgrupper kan förknippas med specifika ord om de vid upprepade tillfällen förekommer samtidigt. Ord som ofta förekommer i samband med HBTQ-personer i texterna är offer, fördomar och förtryck. Grupper med stereotypa egenskaper blir permanenta i språket och i kulturen med språkets hjälp, och kan leda till diskriminering. Att vissa grupper blir dominerande i samhället förstärks sedan av språket som vidmakthåller och reproducerar gruppen och dess tillskrivna egenskaper (Boréus 2005:20-21). När de ville gifta sig för fem år sedan, var samkönade äktenskap inte tillåtna i deras hemstat.... Sedan dess har de gjort konst om sina liv och om fördomar och förtryck som aldrig tycks lära sig av historien (Nr :7). I citatet ovan nämns fördomar och förtryck som en självklarhet i samband med ett lesbiskt par. Avvikande folkgrupper sätts ofta i motsats till normen, i det här fallet framträder ett lesbiskt par med orden förtryck och fördomar, vilket hamnar i motsats till heterosexuella som enligt motsatsen inte förtrycks eller utsätts för fördomar. Vanligt förekommande i texterna är att travestis/transvestiter beskrivs som människor som inte kan leva ut sitt riktiga jag. I en intervju med Jandira Queiroz, aktiv i det globala forumet Sexuality Policy Watch, beskrivs situationen för travestis i Rio de Janeiro: Skillnaden är kanske speciellt stor för travestis som under karnevalen utses till sambadrottningar och får positiv uppmärksamhet, det skulle man önska höll i sig under resterande delen av året (Nr. 2, 2011:6). Eftersom hon uttrycker en önskan om att den positiva uppmärksamheten höll i sig även efter karnevalens slut, kan man anta att travestis inte 53

54 får positiv uppmärksamhet i vanliga fall. Meningen reproducerar en bild av travestis som avvikande och tillhör inte gemenskapen i samhället. Att kunna leva ut och vara sig själv är ett återkommande problem i Kom Ut:s texter. Gift i tre omgångar med olika män, levde Ulla ett dubbelliv med ett långt kärleksförhållande till en annan kvinna. Då det var omöjligt för dem att leva ut sin kärlek öppet planerade de gemensamt ta sina liv (Nr.4, 2010:9). Att både leva ut sin kärlek och att följa normerna i samhället är något som krockar för många HBTQ-personer. Här reproduceras ideologin om att det inte går att leva ett lyckligt liv om man inte anpassar sig till samhället. Att vara avvikande från normen är något som också skildras i filmer. Citatet nedan är från en text som behandlar queers i filmer: Kanske förväntas queers fortfarande anpassa sig till samhällets normer, eller dö i slutet (Nr.1, 2011:9). Queers målas upp som offer, i ett heterosexuellt samhälle. Antingen kan de anpassa sig efter de rådande normerna eller dö i slutet av filmen. I en annan text som berör filmer förmedlas en syn på ett samhälle som inte accepterar avvikelser: En modig film som vågar sig på det kontroversiella och osynliggjorda ämnet kärlek över blockgränser (Nr. 4, 2010:9). Citatet syftar på en film om en politiker som blir kär i en motstånds politiker. Även om det inte berör HBTQ-ämnet, visar det på ett samhälle som inte accepterar all sorts kärlek. Man är modig om man följer sina egna känslor, som inte alltid överensstämmer med vad som förväntas av en. 54

55 En annan representation av HBTQ-personer som är återkommande är den starka gemenskap som Kom Ut bjuder in till. Kom Ut betonar i flera stycken betydelsen att få vara den man är. Både genom intervjuer och i notiser återkommer uppmaningar om att inte försöka passa in i samhällets förutbestämda roller. -För mig är det inte viktigt att vara man eller kvinna. För mig är det viktigt att vara jag. Det är det jag eftersträvar (Nr.1, 2011:6). Genom att publicera uttalanden som detta, reproducerar tidningen ideologin om att få vara jag, vara könsneutral. I citatet nedan beskrivs en feministisk serietidning, som ifrågasätter dagens kroppskultur och de rådande könsrollerna: Deras värld är snuskig och utopisk med en feministisk och aktivistisk anda av att förändra stigmatiserade könsroller och ensidiga beskrivningar av vår världs kroppskultur (Nr. 3, 2011:8). Transpersoner, butchar, transsexuella eller dragkings (se bilaga) är ofta en central punkt i queerforskning. Istället för att se identiteterna som något avvikande eller konstigt, ser man de som utgångspunkter i det förväntade normala (Ambjörnsson 2006:135). Flera texter i Kom Ut beskriver normbrytande handlingar utan att skildra dem som normbrytande. Citatet nedan är ett exempel på en text om en man som brutit normen och genomgått en transition. Kom Ut beskriver det dock inte som något normbrytande, utan skildrar mannens handling på ett neutralt sätt. På så vis blir handlingen tillslut permanent i språket och legitimerad som norm i samhället. Där skriver hon om sin transition, glädjen över att kunna genomföra den, och sorgen över den ofrivilliga steriliseringen den krävde (Nr. 3, 2011:9). 55

56 Språket i Kom Ut är generellt sätt vardagligt och lätt att förstå, det finns vissa inslag av fakta och ett mer formellt språk, vilket gör att texten upplevs som trovärdig. I nummer två, år 2011, på sidan sex finns en text om fotografen Robert Mapplethorpe: I slutet av 1970-talet hängde Robert Mapplethorpe med sina vänner Patti Smith, Andy Warhol och Grace Jones... (Nr. 2, 2011:6). Ordet hängde ses som talspråk och gör att texten upplevs intim och nära. Artikeln är skriven som en hyllning till den omtalade fotografen. Redan i rubriken Homoerotikens beskyddare framgår det tydligt att texten framhåller Robert Mapplethorpes positiva sidor. I texten dominerar positiva beskrivningar, som till exempel; mest betydande konstnärskap, bild som kom att bli ikonisk känt motiv och omtalad. Rubrik och värdeord samspelar och ramar in texten som en hyllning till den avlidne Robert Mapplethorpe. Jag är med i ett väldigt icke konservativt projekt (Nr. 1, 2011:6). 56

57 Om påståendet är sant vittnar det om en värld med ett dominerande konservativt synsätt, eftersom projektet sätts i motsats när det benämns som väldigt icke konservativt. På samma sätt vittnar vissa påståenden om att ett beteende inte är accepterat när det påstås att beteendet döljs för omvärlden: Det har länge gått rykten om att Hoover var transvestit, många historier har florerat om FBI-chefen i kvinnokläder i olika situationer (Nr. 1, 2011:7). Meningen påstår att det gått rykten och florerat historier. När det går rykten om något eller florerar historier är det oftast om ett oacceptabelt beteende eller något man skäms för eftersom att personen i fråga inte talar ut öppet om det (Boréus 2005:20-21). Påståendet förstärker bilden av ett samhälle där transvestiter inte är accepterade. När vi studerat texterna har vi även hittat åsikter som är med i samma mening som påståendet: 72 procent av alla i Belgrad ville inte ha någon prideparad så genomförandet är ett steg i rätt riktning (Nr. 1, 2011:8). I samma mening som fakta presenteras, finns även en åsikt. Åsikten framställs som en sanning när den presenteras tillsammans med faktasiffror. I vårt samhälle är jämställdhet och lika rättigheter en viktig fråga, av den anledningen är prideparaden ett steg i rätt riktning. Men för de 72 procent i Belgrad som inte vill ha någon prideparad är festivalen ett steg i fel riktning. Här framställs påståendet som en sanning för alla, trots att människor i andra länder kan ha en annan åsikt. I ett annat stycke finns också ett påstående i samma mening som en åsikt: Aktivisterna ville med firandet visa att HBT-personer existerar även i Iran, att de tillhör landet, trots okunskap och ignorans (Nr. 3, 2011:6). 57

58 I nummer två, 2011, på sidan nio presenteras Maria och hennes dotter, och det ges även en förklaring på hur dottern kommit till: Maria med dottern Linnea, som kommit till med donerad sperma på storkkliniken i Köpenhamn (Nr. 2, 2011:9). När ett barn kommer till genom vanlig befruktning i en heterosexuell relation brukar det inte nämnas hur barnet blivit till. Att påståendet beskriver hur dottern kommit till, reproducerar processen med befruktning av donerad sperma som något ovanligt och något som behöver förklaras. På samma sätt kan vi se i texterna att påståenden bidrar med ett antagande om verkligheten: Jag kan inte som medmänniska se på medan vissa gruppers frihet åsidosätts (Nr. 4, 2010:6). Eftersom den intervjuade personen påpekar att hon inte kan se på, gör läsaren ett antagande om att den övriga befolkningen inte gör något åt att vissa gruppers frihet åsidosätts. Om så inte hade varit fallet hade det inte funnits något skäl att nämna det. Kom Ut bidrar till viss del till de rådande normerna i samhället, där heterosexuella premieras. Från redaktionens sida är det omedvetet, och möjligen är det också omöjligt att undvika, eftersom alla människor är en produkt av samhället. Samtidigt premierar Kom Ut medvetet de homosexuella i samhället, och ifrågasätter de rådande ideologierna. Ett återkommande ämne när sexualitet diskuteras är huruvida personen ska vara öppen med sin läggning eller inte Framställning av heterosexuella Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv är det intressant att studera om 58

59 normerna i samhället upprätthålls eller ifrågasätts. I analysen har det framgått att Kom Ut ifrågasätter det som andra anser vara självklara normer. Nedan visas ett exempel på hur könsfördelning, som för många är en självklarhet, ifrågasätts. Meningen visar på att den rådande könsindelningen är permanent i kulturen och att även staten har en del i det: Hela den här uppdelningen i två kön som förväntas medföra vissa egenskaper, att man ser ut på ett visst sätt och är varandras motsatser är väldigt begränsande och det är ett problem att staten är med och legitimerar det (Nr. 2, 2011:8). Oväntade handlingar kan i viss mån ställa heteronormativitetens självklarhet i rubbning. Eller åtminstone få oss att ifrågasätta om den verkligen är den enda rätta normen. Förändring av de rådande ideologierna och normerna sker därmed när någon antingen medvetet eller omedvetet gör något oväntat, omvälvande eller otillåtet (Ambjörnsson 2006:139). Ett exempel är ur nummer två, där heteronormativitet skildras som något allvarligt, vilket kan associeras till tråkigt. Orden fortfarande dras med bidrar till att läsaren får känslan av att heteronormativitet är något omodernt som borde ha tagits bort för länge sedan:... efter att ha konstaterat att ordvitsen fortfarande dras med allvarlig heteronormativitet (Nr. 2, 2011:7). Citatet kan ställas i motsats till de stycken där heteronormativitet neutraliseras och tas förgivet. Ett till exempel på ett citat som bryter mot de rådande normerna om att heterosexualitet är det rätta och det enda önskvärda är i nummer två: Eftersom heteronormativitetens dominans i och med detta äntligen är över...( Nr, 2, 2011:8). 59

60 Texterna i Kom Ut är ofta uppmuntrande, och uppmanar läsarna att våga vara den de vill vara. Att det behövs en tidning som uppmuntrar HBTQ-personer och minoritetsgrupper i övrigt vittnar om att vi lever i ett samhälle som inte välkomnar mångfald. Den andra förmedlar en känsla av inre styrka, en bild som sammanfattar vad som krävs av en person för att hon i sin tur ska kunna kräva av sin omgivning det hon har rätt till (Nr. 4, 2010:7). Meningen uppmuntrar människor till att kräva det de har rätt till. Men meningen säger också att för att få det man har rätt till måste man kräva det, och för att kunna kräva det måste man ha en inre styrka. - Jag hade tagit makten över mitt liv och kämpat för rätten till ett eget jag, men till vilket pris? (Nr.3, 2011:9). Citatet är från en artikel om en person som gjort en transition. Meningen antyder att rätten att vara den man vill är inget man kan ta för givet, om man inte följer de rådande normerna får man kämpa för att vara den man vill. Citatet nedan är från en text om en organisation i Sydafrika som välkomnar sexarbetare och HBTQ-personer: En onsdag i månaden kommer människor hit från alla håll. Det är sexarbetare som slutat jobba för natten och HBT-personer bögar, transpersoner och några flator. Grannarna har klagat, men kan inte göra så mycket (Nr. 4, 2011:6). Det finns ingen förklaring till varför grannarna har klagat, läsaren får själv gissa sig till att anledningen är att grannarna är missnöjda med att sexarbetare och HBTQ-personer rör sig i området. Enligt meningen kan inte grannarna göra något åt det, vilket antyder att sexarbetarna och 60

61 HBTQ-personerna inte gjort något störande eller olagligt och kan därför inte bli vräkta. I texten framstår det som något självklart att grannarna klagar, det är inget läsaren höjer på ögonbrynet för. När ett vinklat maktintresse framträder som neutralt på det här sättet, är det sannolikt att antagandet om att sexarbetare och HBTQ-personer är oönskade i vissa bostadsområden får fäste hos läsaren och i samhället (Berglez 2010:269). Ett annat sätt som heterosexuella blir framställda på, är när de representeras genom HBTQ-personers fördomar om dem. I texterna framkommer det att HBTQ-personer som är öppna med sin sexuella läggning ofta har fördomar om hur de kommer bli bemötta av andra: - Vi trodde inte att folk skulle vara så vänligt inställda till oss, utan kanske tycka att vi var konstiga. Vi hade helt fel (Nr. 4, 2010:9). HBTQ-organisationen PLU Satu Hati och Warias benämner sig själva som att de ska uppfattas som konstiga. Även om citatet avslöjar att de hade fel, så reproducerar texten de fördomar om att HBTQ-personer ska vara annorlunda och ses som just konstiga. I ett flertal stycken kommer det fram att HBTQ-personer hyser fördomar om att heterosexuella hyser fördomar mot HBTQ-personer: -Jag hade jätte mycket fördomar om Dramaten innan jag kom hit. Som att det skulle finnas ordentligt med härskartekniker där män ska vara män och kvinnor ska vara kvinnor. Men jag möttes av nyfikenhet, en ömhet och öppenhet och kände inte av att någon förminskade mig (Nr. 1, 2011:6). Yttrandet skildrar en ideologi om ett samhälle där män är män och kvinnor är kvinnor och rollerna är stereotypa. Här finns ett exempel på att ideologier är dynamiska och kan förändras. Det är möjligt att Dramaten tidigare haft ett konservativt synsätt och inte accepterat avvikande människor, men förändrats över tid. Det är tydligt att tidningen arbetar 61

62 Yttrandet skildrar en ideologi om ett samhälle där män är män och kvinnor är kvinnor och rollerna är stereotypa. Här finns ett exempel på att ideologier är dynamiska och kan förändras. Det är möjligt att Dramaten tidigare haft ett konservativt synsätt och inte accepterat avvikande människor, men förändrats över tid. Det är tydligt att tidningen arbetar för att motverka de fördomar som finns om HBTQ-personer. Dock så förmedlar de själva en del fördomar om heterosexuella. Om kommunikationen ska fungera bör tidningen förmedla ungefär samma attityder som stämmer överens med läsarens. Attityder har stor social betydelse och yttrar sig ofta i form av värdeord, de är ofta tydligt inriktade på att påverka andras inställningar och handlingar. Attityder kan direkt påverka läsaren och visa på gemensamma värderingar mellan parterna (Hellspong & Ledin 1997: ). I Kom Ut visas redaktionens åsikter tydligt på vissa ställen och på vissa kommer åsikter fram genom intervjuer. I ett stycke om Cornelis Vreeswijks förflutna, där det berättas att han knivhuggit två transvestiter, lyser tidningens åsikter igenom: Men detta avskräckte honom inte från att fortsätta uppvigla till våld mot transpersoner (Nr. 4, 2011:8). I och med att det står men detta... så antyder det att det hade funnits andra möjliga sätt situationen hade kunnat sluta på. Valet att använda ordet uppvigla gör att läsaren får en uppfattning av att han medvetet och provocerande utförde våldsdåd. I nummer två från 2011 tar Kom Ut ställning i frågan om det bestämda könet. Tidningen hyllar Pakistans högsta domstol som har beslutat att transpersoner får kryssa sin egen könskategori i vissa offentliga dokument. Genom att visa uppskattning för beslutet skapar skribenten närhet till 62

63 läsaren som vi utgår från är positivt inställd till HBTQ-frågor. Hellspong och Ledin hävdar att positiva språkhandlingar stärker de andras självbilder och svarar mot dennes intressen och värderingar (1997:165). I nummer ett, år 2011, på sidan nio uttrycker Kom Ut sin åsikt om en nyutkommen film: Vi tar tacksamt emot denna motvikt till den annars kompakta dominansen av mansheterofilm i tablån... (Nr. 1, 2011:9). Meningen fungerar som en positiv språkhandling, då de uttrycker sin tacksamhet över den nykomna filmen, men den kan också ses som en negativ språkhandling, då filmbranschen anklagas för att domineras av mansheterofilm. Yttrandet kan ses som en indirekt anklagelse till samhället som helhet, som tillåter en dominans av män och heterosexualitet. I det första uppslaget, i nummer tre från 2011, förlöjligas tre homofobpersoner: 63

64 Det finns tre illustrerade bilder på olika män som i pratbubblor uttrycker en ursäkt för någon form av homosexuell handling som de begått. Männen är illustrerade på ett förlöjligande sätt och deras ursäkter är orimliga och absurda. En av beskrivningarna tillhörande den puertoricanska senatorn Roberto Arrangos lyder följande: När... Arrangos nakenbilder hamnade på gaysajten Grindr, förklarade han att det var bilder som skulle visa hans viktminskning (Nr. 3, 2011:7). Här krävs det ingen förförståelse för att förstå att de tre männen brutit mot normen i samhället, och försöker bortförklara det. Skribenterna är partiska då de valt att förlöjliga männen och en möjlig önskad tolkning är att männens åsikter är omoderna. Det är en förväntad vinkling då de tre männen går emot den öppenhet och stolthet som tidningen Kom Ut står för. Det dominerande i texten är hur löjliga deras ursäkter är. Ett annat exempel där tidningen väljer att förlöjliga en heterosexuell person är på sidan sju i nummer fyra, från Det är Sverigedemokraternas ordförande Jimmy Åkesson som blivit illustrerad i form av en djävul (se bild sid. 21). Rubriken lyder Kluvna tungor. Under bilden finns en rosa ruta som är uppdelad i två textstycken. På den vänstra sidan finns tre citat från Sverigedemokraternas partisekreterare, Björn Söder, och partiledare, Jimmy Åkesson. Det ena beskriver partisekreterarens åsikt om att homosexuella kan jämföras med pedofiler och det sista inlägget citeras Jimmy Åkesson: Inga former av nedsättande attityder gentemot HBT-personer har någon som helst förankring i våra program och policydokument (Nr.4, 2010:7). Anledningen till att det står Kluvna tungor som rubrik är att citaten är 64

65 motsägelsefulla. På den högra sidan i det rosa textstycket recenseras en bok som syftar till är att påvisa Sverigedemokraternas negativa sidor. Det är möjligt att Kom Ut väljer att presentera informationen på det här sättet för att tydligt visa på partiets brister. Det här är inte den enda gången då Kom Ut påvisar problem med beslutsfattare i samhället: Hela den här uppdelningen i två kön som förväntas medföra vissa egenskaper, att man ser ut på ett visst sätt och är varandras motsatser är väldigt begränsande och det är ett problem att staten är med och legitimerar det (Nr. 2, 2011:8). Språkhandlingen är negativ, citatet beskriver uppdelningen i kön som ett begränsande för människor och anklagar staten för det. Anklagelser är också en form av negativ språkhandling, som på något sätt strävar efter att förändra någons beteende (Hellspong & Ledin 1997:165). På samma sätt anklagas omgivningen i samhället för att inte acceptera homosexuellas och transvestiters beteenden och läggning: Trots att en stor procent av befolkningen i Rio de Janeiro är homosexuella och travestis, saknas grundläggande tolerans och respekt (Nr. 2, 2011:7). Det är tydligt att tidningen arbetar för homosexuellas och transvestiters rättigheter, hade samma ämne publicerats i en annan ej-uttalad HBTQ-tidning, är det möjligt att omgivningen inte hade beskyllts för avsaknad av tolerans och respekt. Det intressanta med påståendet är att genom språket läggs makten hos omgivningen; att homosexuella och travestis är beroende av omgivningens accepterande. Gemensamt för tidningarna är att de har en textruta i varje nummer, där Kom Ut väljer att hylla eller bua för en aktuell fråga. I nummer fyra från 65

66 2010, på sidan sex, finns en text med rubriken Kom Ut väljer, bredvid finns ytterligare en rubrik med Kom Ut buar. Det som Kom Ut valt att hylla är Kristdemokraternas val att ta ställning för förslaget om att arbetsgivare ska bli skyldiga att aktivt förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning. Tidningen visar tydligt att redaktionen tar ställning i frågan. Det som Kom Ut buar för är FN:s generalförsamling som strök referensen sexuell läggning, när de antog ett beslut om utomrättslig avrättning. Två kolumner med positiv, respektive negativ kritik är ett tydligt sätt, att på ett partiskt sätt, informera om aktuella HBTQ-frågor. Representationen av heterosexuella människor beror mycket på hur den gruppen förhåller sig till HBTQ-personer. Om heterosexuella har negativa åsikter om HBTQ-personer förlöjligas de i Kom Ut och om de gör någonting bra hyllas de. Det finns en återkommande representation att de inte förstår sig på och inte gör tillräckligt för HBTQ-personer Fördomar I texterna grupperas människor ofta utefter deras sexuella läggning. Det dominerande i texterna är att HBTQ-personer hyser fördomar om att heterosexuella har fördomar om HBTQ- personer. Återkommande i texterna uppmuntrar Kom Ut mångfald och rätten att vara den man vill vara, dock så framkommer fördomar mot heterosexuella i vissa sammanhang, vilket motsäger rätten att få vara den man är. I nummer fyra, år 2010, på sidan sex finns en artikel om Cindy Lauper, som startat True Colors Fund, en organisation som samlar in pengar till arbetet för HBTQ-personers rättigheter i USA. Rubriken inleder artikeln med orden; Popikon & aktivist. Inledningsvis beskrivs en kampanj som pågår vid artikelns publicering: 66

67 Just nu pågår kampanjen Give a Damn, som har ett lite ovanligt syfte: att engagera straighta personer i kampen (Nr. 4, 2011:6). Eftersom tidningen valt att benämna kampanjens syfte som ovanligt ramas textens avsikt in, att påpeka heterosexuellas frånvaro i kampen om HBTQ-personers rättigheter samt att belysa värdet av en organisation som True Colors Fund. Tidningen uttrycker fördomar genom att placera heterosexuella i en grupp som är frånvarande. I den relativt korta intervjun kommer Cindy Laupers åsikter fram ett flertal gånger: Jag tror att för de flesta handlar True Colors om att bli älskad och accepterad för den man är villkorslöst (Nr. 4, 2011:6). I min familj älskar och accepterar vi varandra som vi är. Som familj måste man hålla ihop i vått och torrt, det gör vi (Nr. 4, 2011:6).... Sådant förtryck [förtryck av HBTQ-personer] är ett stort misstag. Jag hoppas att världen lär sig snart (Nr. 4, 2011:6). Citaten ramar tydligt in artikelns budskap, de samspelar även med rubriken som beskriver Cindy Lauper med positiva ord. Genom att uttryckligen anklaga världen för att göra ett misstag, faller de heterosexuella in under benämningen och anklagas för att förtrycka HBTQ- personer. I nummer tre, år 2011, på sidan sex intervjuas Mista Majah P, som är aktuell med världens första pro-gay reggaealbum. Rubriken lyder; Homotolerans i baktakt vilket vittnar om tolerans av homosexuella, samt musik som associeras till ordet baktakt. Texten beskriver hur jamaicansk populärmusik förknippas med homofober och att Mista Majah P återupprättar reggaens förlorade heder. Albumet innehåller elva låtar 67

68 med politiska texter och Mista Majah P beskriver syftet med musiken: - Jag vill visa att inte alla jamaicaner är homofober och att inte all reggae är våldsam eller homofobisk och jag vill nå ut till hbt-publiken (Nr. 3, 2011:6). Citatet, rubriken och ordval som kärlek, fred och sammanhållning skapar en ram för texten som tydligt hjälper läsaren att förstå att musikern är uppskattad och kommer med något nytt och revolutionerande. Åsikten som kommer fram i citatet är Mista Majah P:s, men det är möjligt att även tidningen stöder det eftersom de väljer att publicera det. Det är tydligt att tidningen vill förmedla att alla jamaicaner inte har fördomar mot HBTQ-personer, som vissa verkar tro. Det här är ett exempel på hur en grupp människor har fördomar om att en annan grupp ska hysa fördomar om dem. Attityder i en text är av stor betydelse för relationen mellan skribent och läsare. Om den ena av parterna tycker demonstrativt bra eller dåligt om något så måste den andra parten acceptera ställningstagandet om kommunikationen ska fungera. Attityder är tydligt inriktade på att påverka andras åsikter och ställningstaganden, texter är ofta fyllda med attityder. Om läsaren har samma åsikt kan attityderna vara svåra att upptäcka i texter, eftersom de upplevs självklara (Hellspong & Ledin 1997: ). Attityder kan också förekomma uppenbart i texter: Kom Ut undrar: när ska Migrationsverket börja använda sig av kunskap om asylprövningar de själva tagit fram? (Nr. 4, 2010:8). Tidningen väntar sig antagligen inget svar på frågan, utan använder det som ett sätt att förlöjliga och förenkla migrationsverkets brister. Det är tydligt vad redaktionen har för åsikt om migrationsverkets sätt att arbeta. 68

69 Andra attityder som kommer fram i texterna, återspeglas i positiva ordval inför HBTQ- arrangemang. I nummer tre, år 2011, på sidan sju, rapporteras det om Queeretopiafestivalen i Norberg: Allt i ett regnstänkt men kärleksbubblande Norberg (Nr. 3, 2011:7). Kärleksbubblande används i sammanhang där HBTQ-rörelser anordnat något, medan ord som okunskap och ignorans används i sammanhang där HBTQ-rörelsen har svårt att slå sig fram: Aktivisterna ville med firandet visa att HBT-personer existerar även i Iran, att de tillhör landet, trots okunskap och ignorans (Nr. 3, 2011:6). Ytterligare ett sätt att förmedla fördomar är genom metaforer som används för att beteckna ett fenomen med ett begrepp från ett annat område. Med hjälp av metaforer är det möjligt att framhäva eller dölja aspekter av fenomenet. Metaforer används ofta för att få människor att känna tillhörighet, till exempel att vi svenskar är som en stor familj, eller för att framhäva det negativa om något man hyser fördomar om (Winther Jørgensen & Phillips, 2000: ). Den mest relevanta metaforen är tidningens namn, Kom Ut, som är en förkortning av att komma ut ur garderoben. Att komma ut ur garderoben är en metafor som står för att man berättar vilken sexuell läggning man har offentligt. Garderoben kan vara en plats där man gömmer sig om man inte passar in i den normala, heteronormativiteten (Ambjörnsson, 2006:74). I dagens samhälle antas människor vara heterosexuella tills de upptäcker att de har en annan sexuell läggning och kommer 69

70 ut. I nummer tre, år 2011, på sidan sju finns rubriken: Könskrångel på tapeten. Texten handlar om att det är svårt för människor i Argentina att juridiskt byta sexuell identitet. Tapeten är en metafor och det associerar till att det är ett aktuellt och stort problem i Argentina, då tapeten är något omfattande i ett rum. För att försvara sin nya position på de rosa barrikaderna måste nu KD tillbaka till ritbordet (Nr 4, 2010:7). I den här texten har Kom Ut valt att välja Kristdemokraterna som varit först ut med att ta ställning i en fråga om diskriminering på grund av sexuell läggning. Kristdemokraterna är inte kända för att värna om HBTQ-frågor. De skriver att de ska försvara sin nya position på de rosa barrikaderna. De rosa barrikaderna är en metafor för HBTQ-personers barrikader, då rosa ofta förknippas med HBTQ-personer. Inom politiken får de olika blocken olika färger och här symboliserar rosa HBTQ-personernas färger. Den andra delen av citatet om att de måste tillbaka till ritbordet tolkar vi som att det är en metafor för regeringen, eller regeringsbordet. Samtidigt så är det ett förlöjligande att kalla regeringsarbetet for ritbordet men det kan bero på att många HBTQ-personer inte anser att Kristdemokraterna är tillräckligt seriösa och tillförlitliga på grund av deras syn på HBTQ-personer. Kluvna tungor är en rubrik till en text om Sverige Demokraternas väg in riksdagen. Kluvna tungor används istället för att skriva att de har olika åsikter. Kluvna tungor associerar till en slug, lurig orm. Motarbetad stolthet, det är svårt att gå emot strömmen i Belgrad idag, en stad där alla ser ut att tillhöra samma arme (Nr. 1, 2011:8). Här används metaforen samma arme för att framhäva problemet, vi 70

71 utgår ifrån att det är alla heterosexuella människor som ser ut att tillhöra samma arme. Det låter hemskt att bo i en stad där alla ser likadana ut och framförallt om alla ser ut som de tillhör armen. Sammanfattningsvis ramas Kom Ut in som en HBTQ-tidning genom tydliga ställningstaganden i HBTQ-frågor. Attityder framkommer genom intervjuer och direkta uttalanden av skribenterna. Kom Ut använder till stor del metaforer för att förlöjliga och framhäva dåliga drag hos vissa grupper som på något sätt har eller har haft negativa åsikter om HBTQ-personer. 71

72 7. Diskussion & slutsats Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om tidningen Kom Ut bidrar till att normalisera det som av samhället anses avvikande. Vår avsikt var att identifiera och beskriva tidningens dominerande diskurser, ideologier och dess påverkan. I det här kapitlet redogör vi för våra slutsatser. Vårt huvudsakliga syfte med uppsatsen har varit att studera om tidningen Kom Ut bidrar till att normalisera det som av samhället anses avvikande. Vi anser att de lyckas normalisera genom att inte skildra avvikande identiteter på ett utmärkande sätt. Som vi nämnde inledningsvis ges Kom Ut ut av RFSL. Faktumet att det behövs en organisation som arbetar för HBTQ-personers rättigheter avslöjar att de är en utsatt minoritet. Detta tyder på att det finns traditionella normer i samhället som är levande och utgör en form av sanning. Vi upplever Kom Ut som en bra motvikt till normerna i samhället. Att lyfta upp dessa normer till analys medverkar till att avtäcka föreställningarna om vad som anses vara normalt och avvikande. De slutsatser som redogörs för gäller de senaste fem numren av Kom Ut. Möjligheten finns att vårt resultat gäller hela tidningen men våra slutsatser grundar sig på en analys av avsnittet Kompott. Vi har avgränsat oss till Kompott och därför är det svårt att veta om Kom Ut skriver på liknade sätt i hela tidningen. De artiklar som får mest utrymme är nyheter som handlar om positiva händelser och som betonar gemenskap, stolthet och uppmaningar om kamp för rättvisa. Artiklar som rapporterar om orättvisor och negativa händelser, har i de flesta fall ur ett HBTQ-perspektiv, en positiv vinkel, där HBTQ-personer hyllas och homofober förlöjligas. Språket i Kom Ut är enkelt och inbjudande. På Kom Ut:s hemsida finns ingen information 72

73 om tidningens målgrupp. Vissa texter är vända direkt till HBTQ-personer, medan andra bjuder in även heterosexuella. Det vi grundar det på är hur pass insatt läsaren måste vara i ämnet för att förstå innehållet, och vilka förklaringar som ges eller uteblir. Kom Ut lyckas undvika de klassiska stereotyperna då de publicerar bilder och texter på personer som på något sätt bryter de rådande normerna i samhället. Gemensamt för tidningarna är att de genomgående utmanar de klassiska stereotyperna, utan att uttryckligen benämna dem som avvikande. Genom att ta utgångspunkt i kritisk diskursanalys har vi uppmärksammat att Kom Ut är delaktiga i att utmana heteronormativiteten som har en hegemonisk position i dagens samhälle. Kom Ut förhandlar med de rådande ideologierna om att neutralisera de avvikande begreppen och placera HBTQ-ideologier bortom kritiskt ifrågasättande. På ett flertal ställen i Kom Ut anges könet på personer, dock är det tydligt att Kom Ut anger det kön som människorna själva anser att de har, oavsett vad de är födda till. Vilket kön människorna har får litet utrymme om det inte handlar om att ha möjligheten att bestämma kön själv. Vi tolkar tidningens sätt att benämna kön, som att de vill vidmakthålla ett neutralt perspektiv. Tidningens sätt att skriva kan medverka till en ny diskurs som efter en tid kan bli permanent i språket och bidra till att personer får möjlighet att känna sig accepterade. Det gäller både för de som inte vill identifiera sig med det manliga eller kvinnliga könet och de som inte vill identifiera sig vid något kön alls. Utifrån queerteoretiskt perspektiv har vi sett hur Kom Ut presenterar olika identiteter på sätt som utmanar normen. Kom Ut försöker inte bara normalisera olika könsroller, sexualiteter och identiteter utan försöker även att göra det utan att placera dem i olika fack. Den tidigare forskningen visar att homosexuella människor ofta skildras i medier på ett och samma 73

74 stereotypa sätt men vi kan se att Kom Ut inte ger några identiteter stereotypa drag. Genomgående skildras identiteter på ett motsatt sätt än de som beskrivits i tidigare forskning (Avila-Saavedra 2009). Kom Ut normaliserar och hyllar HBTQ-personer, men i vissa fall leder det till skapandet av två motsatta grupper, där heterosexuella är de andra. Gruppindelningar och identiteter kan ses som en reducering av möjligheter. Det kan begränsa människor att göra vissa saker eftersom de inte tycker sig tillhöra rätt grupp. Trots detta bidrar Kom Ut till en större valmöjlighet för HBTQ-personer, då tidningen genomsyras av uppmuntringar att vara den man vill vara utan att följa samhällets normer. För att få ett jämställt samhälle där alla sexuella läggningar accepteras är det viktigt att inte göra skillnad på vi och dom från något håll. Detta blir en svårighet då vi förstår att Kom Ut tycker det är relevant att skildra verkligheten så som de upplever den. Genom att skildra orättvisor och förtryck reproducerar Kom Ut en bild av att HBTQ-personer är offer. Läsarna uppmanas att kämpa emot, vara stolta och stå upp för den de är. HBTQ-personer som offer och heterosexuella personer som oförstående och passiva är en återkommande skildring. Många HBTQ-personer kan dela liknande erfarenheter, men det räcker inte för att de ska kunna samlas ihop till en och samma subkultur. Samhället tycks ha ett behov av att dela in grupper i vi och dom, och det ställer till problem då det oftast är de utsatta som får rollen som de andra. Den grupp som är accepterad och hamnar under benämningen vi, har en motpol att jämföra sig med och kan känna sig nöjda med sitt liv i jämförelse. Om man ser det på det sättet är det bra att Kom Ut vänder vi och dom till motsatta betydelsen, för att få en motvikt. Naturligtvis skulle det ideala vara om grupperingarna inte existerade. Med genus- och queerteorin som teoretisk bakgrund har det varit möjligt att studera hur Kom Ut skildrar HBTQ-personer. Tidningen lägger tonvik- 74

75 ten på att stärka HBTQ-personer, och rusta dem med självförtroende och en öppenhet för att trivas i ett samhälle där heterosexualitet dominerar. Kom Ut:s språkval, och normalisering kan ge effekt på samhället, och inte bara förändra läsarnas synsätt. När det gäller homofober, lagändringar, institutioner eller grupper som har negativa åsikter eller påverkan för HBTQ-personer förlöjligas de vanligtvis i tidningen. Det enda som nämns om dem är det negativa som de sagt och gjort och antingen nedvärderas de eller så illustreras de på bilder på ett hånande sätt. Kom Ut strävar efter att ge rättvisa och jämställdhet åt HBTQ-personer i samhället. Trots det gör de ofta skillnad på heterosexuella och HBTQ-personer. Vi anser ändå att skribenterna lyckas normalisera de begrepp som andra kan se som avvikande. Den tänkta jämställdheten blir svårgreppbar, då HBTQ-personerna själva förmedlar fördomar om att de heterosexuella ska ha fördomar om HBTQ-personer. Vår reflektion kring dessa upptäckter är att Kom Ut vill jämställa alla sexuella läggningar, men att de verkar inom en diskurs där HBTQ-personer tillhör en utsatt minoritet och där heterosexuella människor har fördomar. Det blir då svårt att undkomma dessa förgivettagna föreställningar i kampen om acceptans av alla människor. Ämnet är relativt outforskat och det finns många olika infallsvinklar att ta sig an inom området. Genom publikstudier skulle det vara möjligt att på ett djupare plan studera vad texterna gör med mottagarna samt studera redaktionen och deras arbete. Genom ytterligare textstudier skulle det vara möjligt att undersöka hur andra HBTQ-tidningar och andra tidningars språkanvändning har likheter eller olikheter med resultatet från vår studie. Det är av intresse att ta reda på hur HBTQ-personer själva känner kring offeridentiteten och vi och dom -situationen. Hindras människors själv- 75

76 förverkligande genom att få höra att de måste kräva sin rätt och att de är offer? Eller är det den enda möjligheten att få rättvisa att skildra orättvisor och olikheter? 7.1. Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka om och hur tidningen Kom Ut bidrar till att normalisera det som av samhället anses avvikande. Ytterligare en frågeställning var att undersöka vilka identiteter tidningen låter komma till tals. Centralt för studien var att ta reda på om Kom Ut utmanar de rådande ideologierna i samhället. För att besvara syfte och frågeställningar har vi utgått från kritisk diskursanalys med queer- och genusteori som bakgrund. Den kritiska diskursanalysen har möjliggjort det för oss att avtäcka dolda maktförhållanden. Analysen är influerad av både Fairclough och Van Dijks kritiska diskursanalys. Vi har tagit hjälp av queer- och genusteorin för att se om Kom Ut har ett kritiskt synsätt till reproduktionen av det som anses vara det normala i samhället. Under studiens gång har återkommande representationer av HBTQ- och heterosexuella personer upptäckts. Tidningen Kom Ut använder sig ofta av ett språk som uppmuntrar och stärker HBTQ-personers identitet. Kom Ut lyckas vara delaktiga i att normalisera olika identiteter genom att presentera dem på ett avdramatiserat sätt. På ett flertal ställen i tidningen återfinns människor som vanligtvis inte får komma till tals i media. I Kom Ut skildras deras identitet och eventuella sexuella läggning på sätt som bidrar till att utmana heteronormativiteten. En upptäckt under analysen gång har varit reproduktionen av HBTQ-personer som offer och heterosexualiteten som de andra och oförstående. Det kan vara en svårighet att skildra ett samhälle där orättvisor och förtryck finns, utan att vara delaktig i den ideologiska processen att acceptera en underordnad roll. Trots detta är det mer vanligt att Kom Ut stärker gruppen HBTQ och skapar en stark gemenskap genom språk, 76

77 bilder och symboler. Sammanfattningsvis drar vi slutsatsen att Kom Ut har en viktig roll i samhället både för HBTQ-personer och som informationsspridare till andra i samhället. Det är relevant att undvika den tydliga stereotypiseringen av minoritetsgrupper och studien bevisar att Kom Ut är en föregångare i att göra det. 77

78 Källförteckning Tryckta källor Ambjörnsson, F. (2006). Vad är Queer? Stockholm: Natur och Kultur Avila-Saavedra, G. (2009). Nothing queer about queer television: televised construction of gay masculinities Media, Culture & Society, vol 31. Sida 5-21 Berg, M. & Wickman, J. (2010). Queer. Malmö: Liber AB Berglez, P. (2010). Kritisk diskursanalys. i: Ekström & Larsson (red.). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur Berglez, P. & Olausson, U. (2008). Kritisk Diskursanalys. i: Ekström, M. (red.). Mediernas Språk. Malmö: Liber AB Bergström, G & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt. Lund: Studentlitteratur AB Boréus, K. (2005). Diskriminering med ord. Umeå: Borea Bokförlag Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi Butler, J. (2005). Könet brinner. Texter i urval av Tiina Rosenberg. Stockholm: Natur och Kultur Butler, J. (2006). Genus ogjort. Norstedts Akademiska Förlag Draper, J. (2010). Gay or not?!: Gay men, straight masculinities, and the construction of the Details audience. Critical Studies in Media Communication. Sid Ekström, M. & Larsson, L. (red.) (2010). Inledning i: Metoder i kommunikationsvetenskap. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur Edlund, A. Erson, E. & Milles, K. (2007). Språk och kön. Norstedts Akademiska Förlag

79 Fogde, M. (2010). Bildanalys. I: Ekström, M. & Larsson, L. (red.). Metoder i kommunikationsvetenskap. (s ). Lund: Studentlitteratur AB Hellspong, L. & Ledin, P. (1997). Vägar genom texten-handbok i brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur Kleberg, M. (2006). Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap. Kalmar: Lenanders grafiska AB Milles, K. (2008). Jämställt språk En handbok i att skriva och tala jämställt. Norstedts Akademiska Förlag Rosalind, G. (2007). Gender and the media. Cambridge: Polity Press. Sturken, M. & Cartwritght, L. (2009). Practices of looking an introduction to visual culture. Oxford: Oxford university press Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (1999). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur Elektroniska källor Tidningen Kom Ut. Om Kom Ut. Hämtad från Kom Ut:s hemsida, RFSL:s hemsida. Vad är RFSL? Hämtad från RFSL:s hemsida, RFSL:s hemsida. Ordlista med förklaringar. Hämtad från Tidningen Kom Ut. Annons. Hämtad från

80 Begreppsordlista Biologiskt kön: Den beteckning som används för att skilja på kvinnan och mannens kön, beroende på vilket könsorgan individen fötts med. Bisexuell: Benämningen på en person som attraheras av båda könen. Butch: Är ett uttryck för en homosexuell kvinna som kännetecknas av manliga attribut. Bög: Benämningen på män som attraheras av män. Dragking: Kvinna som ikläder sig manliga attribut, ofta överdrivet och i syfte att underhålla. FTM: Female-to-man Benämningen på en kvinna som genomgått en transition, och därefter identifierar sig med det manliga könet. Genus: Är det begrepp som används för att förklara kvinnan och mannens sociala beteende. Hen: Könsneutralt pronomen. Används istället för att skriva han/hon när könet är okänt ellerinte av intresse. Heterosexuell: Benämningen på en person som attraheras av det motsatta könet. Homofob: En individ som motsätter sig homosexualitet. Homosexuell: Benämningen på en person som attraheras av samma kön. Intersexuell: Benämningen på ett medicinskt tillstånd, där individen föds med två könsorgan. Juridiskt kön: Det kön som lagen anser att en person har. Det är det könet som finns registrerat i folkbokföringen och i passet.

81 Lesbisk: Benämningen på kvinnor som attraheras av kvinnor. MTF: Man-to-female Benämningen på en man som genomgått en transition, och därefter identifierar sig med det kvinnliga könet. MSM: Förkortning på män som har sex med män. Norm: Butler förtydligar ordet norm med att hävda att det inte är samma sak som en regel, och inte samma sak som en lag. En norm finns inom sociala praktiker som fungerar som en normaliseringsstandard. Normer kan vara både uttalade och outtalade, men när de är outtalade är de svåra att uppfatta och det tydligaste sättet att upptäcka dem på, är att titta på effekterna som de skapar (Butler 2006:59). RFSL: Förkortning för organisationen Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. Sexualitet: Är en integrerad del av människans personlighet. Sexualiteten förknippas med individens könsliga fortplantning, könscykel och könsroll. Socialt kön: Det kön som tillskrivs individen utifrån samhällets normer och sociala förutsättningar. Straight: Engelsk förklaring till heterosexuell, som även används i det svenska språket. Transsexuell: Benämningen på en individ som upplever att den tillhör det kön som är motsatt det biologiska. Travestis: En individ som är född till man, men identifierar sig med det kvinnliga könet. I vissa länder klassas travestis som det tredje könet. Queer: Begreppet beskrivs ofta som ett subversivt och kritiskt ord som inte går att definiera på ett klart och tydligt sätt. Ambjörnsson beskriver ordet queer som; allt ifrån knäpp och avvikande till teori, omstörtande aktivism på en och samma gång (2006:8). I vardagligt tal är det oftast en benämning på HBT-personer eller människor som inte vill identifiera sig vid det kön de är födda till, eller något kön alls för den delen.

82 Caroline Nord och Johanna Keskitalo