Allt fler anmäler sextrakasserier

Transkript

1 Illustration: Katarina Seth Uppsala studentkårs tidning. Grundad #2 9/2 1/ / Utomordentligt märkligt agerande av åtalad Uppsalaprofessor 18/ Uppsalastudent kan få ett av Sveriges finaste musikpris 19/ Briljant Christie på Väsgöta nation Bostadsbristen är över 05/NYHETER Åtta av tio Uppsalastudenter är nöjda med sitt boende och tycker att de har en rimlig hyra. Antalet student som tycker att det finns en bostadsbrist i Uppsala har halverats på två år. Att folk inte alls pratar lika mycket om bostäder tyder på att situationen har lugnat ner sig, säger Susanna Hansson, vice ordförande för Uppsala studentkår. Bostadsbristen för Uppsalastudenter, som har varit ett dominernade inslag i kårens verksamhet under det senaste decenniet, kan alltså sägas vara över. Samtidigt medför det förbättrade läget att det kan bli svårare för kåren att få gehör i studentbostadsfrågor hos kommunen och universitetet. Susanna Hansson menar att det finns mycket kvar att göra. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA Trycket på Flogstas höghus har minskat de senaste åren. Foto: Ergo Fyrgradig skala i Uppsala 07/NYHETER Uppsala universitet ska framöver använda sig av en fyrgradig betygsskala istället för dagens tregradiga. Några sjugradiga ECTS-betyg blir det alltså inte, enligt beslut av rektor Andres Hallberg. Beslutet kan dock komma att ändras framöver, efter diskussioner i frågan med andra svenska lärosäten. Allt fler anmäler sextrakasserier 04 05/DEBATT Allt fler anmäler sexuella trakasserier, men universitetets resurser att agera har inte vuxit i takt med arbetsbördan /NYHETER Jämställdhetshandläggare Annika Lindé har de senaste åren kunnat se en tydlig ökning av antalet anmälda fall av kränkning på grund av kön vid Uppsala universitetet. Men det behöver inte betyda att det är fler som utsätts än tidigare. Jag tror snarare att fler studenter vet vem man ska vända sig till om man blir utsatt. Annika Lindé menar också att studenter anmäler tidigare än förr; man väntar inte längre till situationen har blivit ohållbar. KLAGA INTE STÄLL EGNA FRÅGOR«JAG BEDÖMDES PÅ FEL GRUNDER«

2 STIPENDIER FÖR HANDELS- OCH HANTVERKSUTBILDNING Kallenbergs Stiftelse utdelar individuella stipendier till studerande som är under 30 år, från Uppsala län och som har genomfört sin grundskole- eller gymnasieutbildning i länet. Stipendiet avser eftergymnasial grundutbildning inom områdena handel, ekonomi, juridik, hantverk och teknik. Ansökningsblanketter kan erhållas från stiftelsens hemsida eller skriftligen. Ansökan insändes senast 15 mars Kallenbergs Stiftelse Nedre Slottsgatan Uppsala Fax Har du en akut infektion? Kostnadsfri mottagning Kontakta vår undervisningsmottagning och få tid samma dag! För vem? Vuxna patienter med för undervisningen lämpliga akuta infektioner som pågått mindre än en vecka. Var? Infektionsmottagningen, ingång 33. Vem undersöker? Läkarkandidater på näst sista terminen tillsammans med infektionsläkare. Undersökningen tar något längre tid än ett ordinärt läkarbesök. När? Måndag torsdag från kl Hur gör jag? Ring från kl 9.30 och få tid på eftermiddagen samma dag. Telefonsvarare om mottagningen är fullbokad. Väg 282, 15 km öster om Uppsala. Buss 809, hållplats, avfart Fjällnora, 3 km. Öppet alla dagar Plogade banor för långfärdsskridskoåkningen. Hyr din utrustning, vi har 115 par. Skidspår och skiduthyrning. Servering Tel Telsvar/info Stans snabbaste Cykelaffär! Nya och begagnade cyklar Vi säljer inga billiga cyklar. Vi säljer cyklar billigt! Cykel- VIKTOR Svartbäcksgatan 25 Öppet: Vard 8 17 Tel SÄLJER KÖPER BYTER REPARERAR Fräsch och modern salong Långt hår 230 kr Kort hår 200 kr Alla studenter är välkomna! TEL Öppettider Mån-fre 9-18, Lördagar S:t Olofsgatan 15, Uppsala

3 Ergo #2 / 2007 LEDARSIDA / 03 BOSTADSKARRIÄR ERSÄTTER BOSTADSBRIST Man har ganska länge haft på känn att något har hänt på bostadsfronten. Visst finns fortfarande lapparna där på anslagstavlorna på Carolina eller Folkes: AKUT behov av någonstans att bo, Hjälp!, eller Hittelön: 500 kronor för ett bostadskontrakt. Men inte lika ofta. Och det går inte längre att på rak arm räkna upp fem bekanta som snart blir utslängda från sina andrahandsrum. Nu kommer kårens kartläggning av Uppsalastudenternas bostadssituation och bekräftar bilden. Bostadsbristen är, om inte historia, så på god väg att bli det. Givetvis förutsatt att universitetet inte expanderar på nytt, vilket höstens maktskifte i Rosenbad dock inte bäddar för. Regeringen tycks stå fast vid sin utlovade högskolepolitik: kvalitet ska hädanefter gå före kvantitet. Att tre av fyra studenter numera redan under sitt första år i Uppsala hittar en bostad där de både får och kan tänka sig att stanna i flera år framöver är såklart först och främst en vinst för de enskilda studenterna. Det innebär färre nätter av grubbel, mindre slit med att sätta upp lappar och ringa på annonser, och sparade slantar såväl som relationer (efter sisådär fem flyttar brukar även de närmast stående börja grymta över att åter behöva kånka kartonger i snöslask). Men också universitetet och kommunen kan glädja sig åt utvecklingen. Lyckas man nu även få ut budskapet i landet borde resultatet bli att färre potentiella Uppsalastudenter vänder staden ryggen för att man hört att det inte går att få ett anständigt boende. Det som händer nu är att studenter kan börja ställa krav på sitt boende. Det är inte självklart att man ska hålla tillgodo med sina elva kvadratmeter för kronor plus el. Bostadskarriär blir ordet som ersätter bostadsbrist. Läs mer på sidan 5 7. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Hannes Ljunghall cred@ergo.us.uu.se REDAKTÖR Hanna Lundquist red@ergo.us.uu.se SIDREDIGERING Robert Ringefors och redaktörerna Kö till Uppsala studentkårs bostadsjour Foto: Staffan Claesson AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. VÅREN 2007 UTKOMMER ERGO: berglin # 3 2/3 # 4 16/3 # 5 30/3 # 6 20/4 # 7 25/5

4 04 / DEBATT Ergo #2 / 2007 KONSTIG KRITIK MOT HEIMDAL«Heimdals programsekreterare tillbakavisar anklagelser om ensidighet vid föreningens torsdagsmöten. SVAR PÅ SIGNHILD PETRÉNS OCH ANDERS WÅCKNERS INLÄGG I ERGO 1/07 Den 9 november hade Föreningen Heimdal bjudit in Israels ambassadör för att tala på ett av våra torsdagsmöten. Kritik har framförts om att Heimdal borde ha bjudit in en motdebattör eller ställt egna kritiska frågor när han talade på föreningen. Detta ser vi som en tämligen konstig kritik med tanke på att Föreningen Heimdal faktiskt bjudit in en föreläsare till torsdagen därpå som skulle komma och tala just ifrån en mer pro-palestinsk hållning nämligen förbundsordföranden för Ung Vänster Ida Gabrielsson. Tyvärr blev Ida sjuk och var tvungen att ställa in. Detta har vi denna termin försökt kompensera genom att bjuda in PLO:s representant i Sverige, Abdel Shafi,»VI SER EN POÄNG I ATT TORSDAGSMÖTENA ÄR ÖPPNARE OCH SER HELST ATT MEDLEMMAR AV PUBLIKEN STÄLLER SINA FRÅGOR«att tala nu den 12 april om The Middle Eastern Conflict a Palestinian perspective. Då är Signhild och Anders samt våra gäster varmt välkomna tillbaka. När det kommer till att ställa förberedda frågor till talarna är vi som arrangerar mötet skeptiska till att engagera oss för mycket. Vi ser en poäng i att torsdagsmötena är öppnare och ser helst att medlemmar av publiken ställer sina frågor. Om nu Signhild och Anders ansåg att mötet var för snedvridet fanns all möjlighet för dem att ställa kritiska frågor, en möjlighet de också kommer ha den 12 april när Abdel Shafi besöker Heimdal. Till nästa gång rekommenderar vi att Signhild och Anders tittar över hela vårt torsdagsmötesprogram innan de framför sina åsikter och istället för att klaga över att andra inte ställer kritiska frågor kommer med sina egna. Peter Sullivan programsekreterare 116:e verksamhetsåret Föreningen Heimdal JAG BEDÖMDES PÅ FELAKTIGA GRUNDER Juridikstudenten Johanna Norberg riktar kritik mot genomförandet av genusmomentet på hennes utbildning, och menar att hon bedömdes efter personligt politiska snarare än analytiska parametrar. Här är inte fråga om min åsikt om huruvida det är bra eller dåligt med ett genusmoment på juristutbildningen, utan endast om hur jag tycker att momentet har hanterats på Juridiska institutionen. Höstterminen 2005 läste jag T5 och vi hade den ganska korta period av koncentrerat genusperspektiv på utbildningen som har diskuterats på Ergos debattsidor under hösten. Även jag var frustrerad över de påtvingade ickejuridiska timmarna som avbrottet innebar. Inte för att jag generellt anser att det inte behövs utan för att planeringen var gravt bristfällig och momentet hade kunnat ge mycket mer. Min kritik riktar sig alltså främst mot planeringen och utförandet av momentet. Problemen är många. I ett e-postmeddelande till kursföreståndaren uttryckte jag bland annat en oro för att det var en individs högst personliga, politiska åsikt som skulle komma att bedömas i vår så kallade genusvetenskapliga PM. De frågor vi fick som förslag att skriva om var just sådana som bygger på en politisk åsikt och inte på en kritisk analys. Ska jag bedömas utifrån mitt användande eller ickeanvändande av debatterminologi och min medhållande respektive avvikande åsikt? Ytterligare en del av problemet anser jag vara institutionens syn på själva diskussionen. Tyvärr har det framstått som om ett genusperspektiv endast existerar i en diskussion när man explicit nämner att det är med. Min uppfattning är att ett påpekande om vad samtalet innehåller är överflödigt och inte förstärker närvaron av genusperspektiv. Ämnet kan med fördel diskuteras utan att behöva etiketteras. Tyvärr besannades min oro. PM:n rätttades av en ung lärare, inte själv utbildad i genusvetenskap och med en mycket bestämd åsikt. Kommentaren till min PM var att jag uppenbarligen inte förstod hur det verkligen var och att jag skulle öppna ögonen och gå ut i samhället och titta så kanske jag skulle förstå bättre. Jag blev alltså bedömd efter min avvikande åsikt dessutom med ganska nedvärderande kommentarer. Även på det lilla seminarium vi hade med samma lärare var det tydligt att mina åsikter inte var välkomna. När man behandlar momentet på detta sätt anser jag att man är ute på mycket djupt vatten. Det är säkerligen ett viktigt moment i utbildandet av morgondagens jurister men då måste också avvikande åsikter få komma till tals och inte slås ned med kommentaren att man ju inget förstår. Redan då påpekade jag också att institutionen skulle överväga att ta in en föreläsare som faktiskt kunde sin sak om det har ändrats till årets T5 vet jag inte. Jag anser personligen att institutionen hanterade momentet på ett bristfälligt sätt och att det med säkerhet kan bli ett givande inslag i utbildningen om de ansvariga ser över utförandet av momentet. Det gör mig illa berörd att debatten så hastigt har tagit en vändning mot»kommentaren TILL MIN PM VAR ATT JAG UPPEN- BARLIGEN INTE FÖRSTOD HUR DET VAR OCH ATT JAG SKULLE ÖPPNA ÖGONEN OCH GÅ UT I SAMHÄLLET OCH TITTA SÅ KANSKE JAG SKULLE FÖRSTÅ BÄTTRE«personangrepp och förhållandevis stor brist på respekt för andras ståndpunkter. Jag hoppas att detta skall ändras. Johanna Norberg, T7 HT2006 SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språkgranska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 19/2. nina hemmingsson

5 Ergo #2 / 2007 NYHETER / 05 Åtta av tio studenter nöjda med sitt boende Åtta av tio Uppsalastudenter är nöjda med sitt boende och tycker att de har en rimlig hyra. Och antalet studenter som tycker att det finns en bostadsbrist har nästan halverats på två år. Bostadssitationen för Uppsalas studenter har vänt. Tecknen har funnits där ett tag tomma rum hos Studentstaden, outnyttjade vandrarhemsplatser vid terminsstarterna och det förbättrade bostadsläget bekräftas nu av en kartläggning som kåren har låtit göra. En likadan undersökning gjordes i slutet av Då ansåg nio av tio tillfrågade Uppsalastudenter att det rådde bostadsbrist för studenter. Idag är siffran 52 procent. Färre säger sig också vara intresserade av bostadsfrågan. Att folk inte alls pratar lika mycket om bostäder längre tyder på att situationen har lugnat ned sig, säger Susanna Hansson, vice kårordförande med ansvar för studiesociala frågor. Hon är glad över lättnaden på studentbostadsmarknaden, som hon menar är ett resultat av att universitetet har upphört att expandera samtidigt som flera nybyggnationer har kommit till stånd. Särskilt kul är det att se att 95 procent av dem som bor i studentrum har förstahandskontrakt. Det innebär en helt annan trygghet än att bo i andra hand. 65 procent av studenterna fick ett permanent boende under sin första termin, och 74 procent under det första året i Uppsala. I genomsnitt har de tillfrågade flyttat 1,1 gång under studietiden, men nästan hälften har aldrig bytt bostad. Foto: Sveriges riksdag Susanna Hansson. Att bostadsbristen tycks vara historia innebär dock inte att kåren kan lägga ner sitt lobbyarbete eller att det inte behövs några nybyggen, enligt Susanna Hansson. Snarare kan man nu börja ställa krav på billiga och vettiga bostäder, och på att det byggs i den boendeform studenterna helst vill ha: hyreslägenheter. Hon pekar till exempel på möjligheten att göra om fler Flogstakorridorer till lägenheter. En annan uppgift blir att jobba för att de uteblivna statsbidragen för nybyggnationer inte leder till att hyrorna pressas upp. Enligt undersökningen ligger smärtgränsen för vad studenterna kan tänka sig att betala på kronor. SAMTIDIGT MEDFÖR DET förbättrade bostadsläget en risk för att det blir svårare att få gehör för studentbostadsfrågorna hos kommun och universitet, medger Susanna Hansson. Men det finns mycket kvar att göra, anser hon. Fortfarande Siffror ur undersökningen: 500 studerande vid Uppsala universitet (inte distansstudenter) medverkade i undersökningen. 36 % tycker att det fi nns en bostadsbrist. För var fjärde av dem som tycker det har bostadsbristen inneburit ett problem under studierna. 5 % är missnöjda med sitt boende. 31 % fi ck sitt första boende genom kontakter (37 % år 2004), 28 % fi ck det genom Studentstaden. De vanligaste boendeformerna är studentrum (36 %), studentlägenhet (19 %), hyresrätt (18%) och bostadsrätt (18%). Genomsnittshyran är kr/månad, 28 kr mer än Var tredje student vill byta bostad, 19 % försöker aktivt byta. Att boendet är billigt är viktigast för studenterna (91 % tycker att det är viktigt eller mycket viktigt). Ett ögonblick Lennart Hedquist, moderat riksdagsledamot från Uppsala. Värderar du kårfifflare högre än studenternas frihet? Fria moderata studentförbundet kritiserar dig hårt i sin tidning Svensk linje för att du inte röstade för att avskaffa kårobligatoriet senast frågan var uppe i riksdagen. Hur känns det när dina partivänner angriper dig? Det här är ju en gammal grej. Jag har sett den där texten förut, efter varje votering i riksdagen i frågan. Jag tar det med en axelryckning, särskilt som jag har moderata länsförbundet i Uppsala bakom mig. Det är främst ett antal medlemssvaga ungdomsförbund som driver frågan. De har i sin tur lyckats tubba riksdagsledamöter som inte har haft tid att sätta sig in i frågan själva. Svensk linje skriver bland annat: På 1960-talet var Hedquist ordförande för studentkåren i Uppsala. 40 år senare värderar han fortfarande kårfifflarnas får de flesta studenter sin första bostad via kontakter, något kåren vill förändra eftersom det slår ojämlikt. Något annat som återstår är att ändra bilden av Uppsalas bostadssituation ute i landet. Det är visserligen få i undersökningen som hade tackat nej till en studieplats på grund av bostadsbristen, men vi har ju inte kunnat fråga dem som aldrig kom hit. Det tar lång tid att tvätta bort en sådan stämpel som Uppsala har haft. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se förmåner högre än studenternas frihet. Hur kommenterar du det? Rent larv. De som skriver på det sättet har nog inte så stor insikt i problematiken. Jag har aldrig värnat några kårfifflares förmåner. Anledningen till att jag de här åren röstat mot avskaffandet i riksdagen är att det har saknats konkreta förslag på hur man ska gå tillväga. Ur Uppsalas horisont handlar det framför allt om nationernas offentligrättsliga ställning vad gäller skattefriheten, den frågan väntar fortfarande på sin lösning. Jag tror ändå att det går att avskaffa kårobligatoriet genom att man inför ett nollalternativ för kårer, på samma sätt som det i Uppsala idag finns en nollnation utan avgift och aktivitet. HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se NYHETER I KORTHET Kåren vill att UU tillsätter mångfaldshandläggare Uppsala universitet behöver en mångfaldshandläggare för att mångfaldsarbetet ska kunna bedrivas mer effektivt och med större kompetens. Det anser Uppsala studentkår i sitt yttrande om förslaget till ny mångfaldsplan vid universitetet. Kåren är också kritisk till att planen har tagits fram utan att en studeranderepresentant har suttit med, något som bryter mot Högskoleförordningen. Ett förslag i planen handlar om att under 2007 ge ut en mångfaldskalender i syfte att öka kunskapen om olika religiösa och etniska gruppers helg- och festdagar. Kåren stöder förslaget, men vill att institutionerna också ska uppmanas ta hänsyn till kalendern vid planering av t ex tentamenstillfällen. Kåren efterlyser också information om universitetet på de stora invandrarspråken. Leijonborg tillsätter utredning om obligatoriet Kårobligatoriet ska bort innan Det slår utbildningsminister Lars Leijonborg nu fast. Till TT säger Leijonborg att han inom kort kommer att sjösätta en utredning kring hur obligatoriet ska kunna avskaffas utan att studentinflytandet går förlorat. Han menar också att det är viktigt att inte slå sönder den sociala verksamhet som studentkårer och nationer bedriver. Skadeståndsansökan fick nobben av JK Hittills har staten betalat ut kronor vardera i skadestånd till tre studenter som blev bortkvoterade från juristprogrammet vid Uppsala universitet En fjärde student fick dock avslag på sin skadeståndsansökan av JK, som är den som fattar beslut i frågan. Radio Uppland uppger att studenten enligt JK inte hade kommit in i vilket fall, utan stod för långt ner på reservlistan. Västgöta bygger bostäder på nationens tomt Västgöta nations planer på att bygga nya studentlägenheter på sin tomt i korsningen Västra Ågatan/Slottsgränd har fått godkänt av byggnadsnämnden. Bostäderna byggs inne på gården i ett trevåningshus omedelbart väster om nationshuset från 1600-talet. Samtidigt får de befintliga fastigheterna ökat skydd mot rivning eller ingrepp som förvanskar deras kulturhistoriska värden, skriver Upsala Nya Tidning. Väntar tillökning. Foto: Ergo

6 06 / REPORTAGET Ergo #2 / 2007 Från kollektiv till Som student i Uppsala är boendet en central fråga. Även om en färsk kartläggning visar att färre oroar sig över bostadsproblem idag än för två år sedan kvarstår frågan om hur och var man ska bo.vilka fördelar finns det med att bo i korridor? Hur är det att husera i egenägd bostadsrätt redan under studietiden? Varför vill man bo kvar hemma hos föräldrarna och vem väljer att bo i kollektiv? Vi lät Ellen Persson och Christin Lenthamre hälsa på hemma hos fem studenter som har valt att bo på olika sätt. Jag kan göra vad jag vill med lägenheten och har alltid någonstans att bo, säger Minnie Novaky. Nil Lakavivat trivs utmärkt med att bo kvar hos mamma. F oto: Christin Lenthamre JONAS STENBERG, 22 år, pluggar till civilingenjör i molekylär bioteknik och bor i mindre studentkorridor. Hur kommer det sig att du bor som du gör idag? Tidigare bodde jag i en annan korridor i huset bredvid. När korridoren skulle renoveras flyttade flera över hit. Hur trivs du med ditt boende idag? Väldigt bra. Om man bor med färre personer blir man mer som en familj. Kan vem som helst trivas med att bo i korridor? Ja. Om man gillar att ha mycket privacy kan det vara jobbigare. Om man är jättepedant tror jag inte man trivs lika bra. Man bör vara social och kunna ta olika människor. Vilka fördelar resp. nackdelar upplever du med att bo som du gör? En fördel är att man lär känna mycket folk. Sen är det ju mycket roliga fester! En nackdel är om man vill vara asocial ibland, det kan bli lite svårt när man bor så tätt inpå folk. Vilket är det ultimata studentboendet? Att bo i korridor med flera andra. Då blir det inte så opersonligt. Jag vill ha nära till livs, klubbar och sociala människor. NIL LAKAVIVAT, 23 år, studerar datavetenskap och bor för tillfället hemma. Hur kommer det sig att du bor som du gör idag? Jag har alltid bott som jag gör nu. Det har blivit så eftersom det är praktiskt att bo som jag gör under studietiden. Hur funkar det att bo hemma? Bra. Det är bara jag och min mamma, och vi bor ganska litet. Eller lagom stort. Har ni några regler för vem som gör vad i hemmet? Nej, vi hjälps åt, och det funkar bra med allting. Hon gör det mesta, men jag hjälper också till med det som behövs. Kan vem som helst bo hemma eller som inneboende hos någon annan? Jag är sist av mina kompisar att bo kvar hemma, haha. Om man har en egen del i en lägenhet kan det nog funka. Om man inte har det kan det nog vara värre... Vilka nackdelar resp. fördelar upplever du med att bo hemma? Vet inte om det finns några nackdelar. Det är mest fördelar, vilket är skönt. Vilket är det ultimata studentboendet? Om jag inte bodde hemma skulle det ultimtata vara att bo ihop med en kompis. F oto: Christin Lenthamre

7 Ergo #2 / 2007 REPORTAGET / 07 egen bostadsrätt HELENA KJÖRLING, 23 år, studerar Engelska B och bor i en stor studentkorridor i Flogsta. Hur länge har du bott i korridor? Sammanlagt 3 år. Jag har bott 1,5 år här. Hur kommer det sig att du bor som du gör idag? Dels på grund av att jag fick mitt förstahandskontrakt här, och dels på grund av läget (bor granne med min pojkvän). Tidigare hyrde jag i andra hand och bodde i en mindre korridor på Rackarberget. Hur funkar det att bo ihop med flera andra studenter? Genomsnittligt fungerar det bra. Men det beror så klart på vilka man bor med. Det blir lätt stökigt i köket och det är svårt att bo så här om man vill ha det fint. Vilka fördelar resp. nackdelar upplever du med att bo i stor korridor? Det trevliga umgänget, och att ha nära till vänner är charmigt och positivt. Man kan dela studieerfarenheter med korridorarna och få stöd vid en jobbig tenta. Det negativa är att det ofta är skitigt. Vilket är det ultimata studentboendet? Helt klart mindre korridor. Med låg hyra och egen dusch och toalett. Förstahandskontrakt och närheten till pojkvännen blev avgörande för Helena Kjörling. F oto: Christin Lenthamre F oto: Christin Lenthamre MINNIE NOVAKY, 23 år, läser en magisterkurs i humanitärt bistånd och bor i en bostadsrätt i Fålhagen. Hur kommer det sig att du bor som du gör just nu? Jag äger lägenheten tillsammans med syskonen, vi turas om att bo i den. Just nu studerar min syster i England och då bor jag här. Har du provat på något annat studentboende tidigare? Jag har bott hemma, och när jag pluggade i England bodde jag med andra studenter i korridor. Hur länge har du bott i bostadsrätt? Det är väl 2,5 år totalt. Vilka fördelar resp. nackdelar upplever du med att bo som du gör? En klar fördel är att jag kan göra vad jag vill med lägenheten och alltid har någonstans att bo. En nackdel är om man vill flytta och inte hittar någon som vill flytta in. Vilket är det ultimata studentboendet? Det beror på. Om man pluggar ett helt program skulle jag vilja säga att det är bostadsrätt. Men om man ska bo någonstans en kortare tid blir det inte så praktiskt. Det beror också på hur man ser på framtiden vad man vill göra sedan. Karl-Johan Andrén bor i kollektiv med sina vänner. KARL-JOHAN ANDRÉN, 22 år, pluggar teknisk fysik med inriktning mot materialvetenskap och bor i kollektiv tillsammans med tre kompisar. Hur kommer det sig att du ville bo i ett kollektiv? Tidigare var jag kombo i Flogsta, sen fick jag det här erbjudandet. Det som lockade var att bo med kompisar och det centrala läget. Var det lätt att hitta andra personer att bo med? En kompis till oss hade fått kontraktet. Jag fattar inte hur vi lyckades få ihop det på tio dar! Hur länge har du bott som du gör nu? 1,5 månader. Kan vem som helst bo i kollektiv? Nej det tror jag inte. Det beror på i vilken fas man är i livet om det passar. Om man har svårt att anpassa sig och bo med folk kan det vara svårt... Vilka fördelar resp. nackdelar upplever F oto: Christin Lenthamre du med att bo i kollektiv? Mycket är positivt. Man kan ta del av varandras förmåner (till exempel teknik), dela på arbetsbördan och spara pengar. Men det kan bli svårt om man inte kan anpassa sig. Vilket är det ultimata studentboendet? Att bo med någon man pluggar med, som nu. ELLEN PERSSON

8 Foto: Claes Thorson 8 / NYHETER Ergo #2 / 2007 Uppsala universitet FRÅGA KÅRJURISTERNA inför fyrgradig skala Varken dagens skala eller ECTS-varianten. Morgondagens betygsskala vid Uppsala universitet blir i stället fyrgradig, med stegen 5, 4, 3 och U. Diskussionen om vilket betygssystem som ska användas vid universitetet har varit intensiv under hösten. Ett flertal institutioner och fakulteter har tagit avstånd från den sjugradiga europeiska ECTS-skalan som varit uppe på förslag, samtidigt som många har uttryckt önskemål om något ytterligare betygssteg än dagens VG, G och U. Nu har rektor tagit beslut i frågan, och målsättningen är att införa en fyrgradig betygsskala vid hela universitetet. Betygsstegen blir 5 ( med beröm godkänd ), 4 ( icke utan berömd godkänd ), 3 (godkänd) och underkänd. Det rör sig dock om ett tillsvidarebeslut som kan komma att ändras. Universitetet vill nämligen helst se en nationell samordning i betygsfrågan, och rektor för därför samtal med andra svenska universitet om en gemensam linje. För Uppsala studentkår, som bara vill ha två betygssteg (U och G), innebär beslutet om en fyrgradig skala en besvikelse. Det här är ett steg bort från vad vi tycker. Men vi är nöjda över att ha bidragit till att stoppa ett tidigare förslag, som gick ut på att en fyrgradig skala skulle införas på hela universitetet redan från i höst. Och frågan lever vidare, säger kårordförande Jenny Carlsson. FÖR MÅNGA STUDENTER innebär rektors beslut ingen omedelbar förändring. Men de fakulteter som vill kan ansöka om att börja använda den fyrgradiga skalan redan till hösten. Och inte oväntat har teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, där en fyrgradig skala redan tillämpas på civilingenjörsprogrammen, redan hunnit göra det. Vi har skickat in en ansökan om att få använda den fyrgradiga skalan på grundnivå och avancerad nivå. Däremot vill vi att examensarbeten även i fortsättningen bara ska kunna få G och U, säger Roland Roberts, vice ordförande i teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se FRÅGA: För en vecka sedan blev jag ertappad med en minnesanteckning vid en salstenta. Anteckningarna bestod av begreppsförklaringar som jag använt vid pluggandet. Oturligt nog råkade anteckningarna följa med i ett lexikon som var tillåtet hjälpmedel vid tentan. Jag fick slutföra tentan, men blev informerad om att det skulle tillsättas en utredning. Mina intentioner var aldrig att fuska utan detta var ren otur. Vad kommer nu att hända? SVAR: I ditt fall handlar det om att du vid salstentan utnyttjat otillåtna hjälpmedel. Vid misstanke om fusk ska examinator anmäla händelsen till rektor. En skrivande får inte avvisas från eller tvingas avbryta skrivningen på grund av misstanke om fusk. Oavsett examinationsform gäller att rektor gör en särskild utredning av det inträffade. Har du juridiska funderingar som du har ställts inför under din studietid? Kårjuristerna är juridikstuderande och svarar på allmänna juridiska frågor. Om du har en fråga du vill ställa till dem, kontakta dem via mail: karjurist@us.uu.se eller via telefon: på deras telefontid onsdagar Inga frågor publiceras i Ergo utan frågeställarens tillstånd. Utredningen innebär att rektor låter såväl examinatorn som studenten redogöra för sin syn på anmälan. Enligt högskoleförordningen ska därefter rektor besluta om ärendet ska lämnas utan vidare åtgärd, föranleda varning eller hänskjutas till disciplinnämnd för prövning. Nästan alla anmälningar om misstanke om fusk avgörs vid disciplinnämnden. De disciplinära åtgärder som en student kan drabbas av till följd av fuskförsök är varning eller avstängning upp till sex månader. För att påföljd ska aktualiseras i ditt fall krävs att disciplinnämnden kan visa att du medvetet försökt vilseleda examinatorn vid tentamen. Om detta inte går att bevisa så lämnas troligen ärendet utan åtgärd. Dessutom visar tidigare fall att det ofta krävs studentens erkännande för att en disciplinär åtgärd ska aktualiseras. Ett ögonblick Jan Eliasson, aktuell som gästföreläsare vid Uppsala universitet under våren. Hur ser din relation till Uppsala ut? Vad har du egentligen för relation till vår studentstad? Uppsala är en traditionsrik och vacker stad, jag tycker mycket om området kring kyrkan och universitetshuset. När mina barn växte upp brukade vi göra utflykter längs Gamla Uppsalavägen och avsluta på Ofvandahls. Jag har ju även föreläst på universitetet tidigare. Tillsammans med Leif Lewin inledde jag ett samarbete mellan UD och universitetet redan på 70-talet. Förra året blev jag utnämnd till hedersdoktor, och nu i vår ska jag alltså gästföreläsa igen. Professor Peter Wallensteen har bjudit in mig till Institutionen för freds- och konfliktforskning, där jag med hjälp av aktuella exempel från Sudan ska behandla frågor om medling, både teoretiskt och praktiskt. Du är ju nyligen hemkommen från Sudan, där du agerat som FN:s speciella sändebud i Darfurfrågan. Var uppdraget lyckat? Det är en mycket svår konflikt, men både regeringen och rebellerna har i alla fall erkänt att de inte kan se en militär lösning. Regeringen har inte heller något emot att jag träffar rebellgrupperna, vilket är ovanligt i inbördeskrig. Jag har förklarat för båda sidor att de måste upphöra med våldet för att visa att de är seriösa i arbetet för en politisk lösning. Jag har även träffat representanter för Afrikanska unionen, och inlett ett nära samarbete med dem. Du nämner ofta Olof Palme och Anna Lindh som stora förebilder. Är Sverige en stark röst internationellt även utan dem? Olof och Anna var två personer som satte Sverige på kartan. Olof Palme var en skicklig retoriker på sin tid, som tvingade världens ledare att lyssna. Men han representerade Sverige ensamt. Anna Lindh kunde genom vårt ordförandeskap i EU 2001 tala med hela unionen i ryggen. Sverige blev under denna period ett mer inflytelserikt land, och det måste vi fortsätta vara. Jag brukar säga att vi ska använda de fyra hattar vi kan sätta på oss, som svenskar, skandinaver, européer och världsmedborgare, och utnyttja alla dessa roller i det internationella samarbetet. Slutligen, hur påverkas du som person av att ha en sådan viktig roll i konflikter som den i Darfur? Jag har faktiskt blivit beroende av att ta på mig sådana här uppdrag. Det är mycket krävande arbete, och det tar över ens tänkande även när man inte jobbar. Men jag känner att jag måste använda de resurser jag har. Det är en blandning av plikttrogenhet och något av en drog i mina vener som gör att jag fortsätter. SIMON BENDELIN Jan Eliasson ger vårens första gästföreläsning i universitetshusets sal IX den 19 februari klockan

9 Fokus Våldtäkt Uppsala Kvinnojour Har du blivit utsatt för våldtäkt? Ring eller mejla oss för stöd/samtal, månd. tors. 9 15, fokus.valdtakt@hotmail.com Läkemedelsstudie för kvinnor med kondylom (könsvårtor) Vi söker kvinnor som är 18 år eller äldre, som har minst två kondylom (könsvårtor) och är intresserade av att ingå i en läkemedelsstudie. Studieläkemedlet är en salva som appliceras två gånger dagligen, fem dagar i veckan. Salvan stimulerar immunförsvaret så att vårtorna möjligen försvinner snabbare än utan behandling. Studiens varaktighet är åtta veckor, men kortare vid utläkning. Ett uppföljningsbesök för patienter med total utläkning görs efter ytterligare åtta veckor. Av studiens deltagare lottas 50% till behandling med aktivt preparat och 50% till ej verksam behandling, s.k. placebo. Studiedeltagare har rätt att närsomhelst avbryta sitt deltagande i studien och erhåller då lämplig standardbehandling. Kontakta forskningssköterskan: Marita Larsson Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Mail: marita.larsson@akademiska.se Telefon: Olle, 17 år Påträffas av polis på Plattan i Stockholm i mycket dåligt psykiskt och fysiskt skick på grund av långvarigt narkotikamissbruk. Tvångsomhändertas av socialjour och placeras på Sirius -12 hem i Uppsala. Vill du vara med att visa vägen? Vill du vara med att så ett frö till förändring? Sirius behandlingshem söker sommarvikarier samt timvikarier. STUDENTER & ARBETS- MARKNAD PRESENTERAR: Söka jobbkurs för naturvetare 13 februari Naturvetareförbundet informerar om hur du bäst går tillväga när du söker jobb och vilka arbeten det finns för naturvetare. Du lär dig hur du skriver ett vinnande personligt brev och en säljande CV. OBS! Förhandsanmälan: student@naturvetareforbundet.se Geocentrum, Hambergsalen Bara uppsatsen kvar? 14 februari Har du kört fast med ditt examensarbete eller kommer du inte igång? Studenthälsan och Centrala studievägledningen ger råd och tips hur du kan gå vidare med ditt självständiga arbete. OBS! Förhandsanmälan: jobb@uadm.uu.se Universitetshuset, Sal II Anställningsintervju?! 1 mars Vad händer vid en anställningsintervju? Varför ställer arbetsgivaren vissa frågor? Rekryterare från Proffice delar med sig av sina erfarenheter. OBS! Förhandsanmälan: jobb@uadm.uu.se Gamla Torget, Svedeliussalen B 335 Att jobba som arbetssökande eller Så blir du din egen headhunter 6 mars Johan Segergren, Affärsområdeschef på Wise Karriär AB delger oss sina erfarenheter från många års arbete som rekryteringskonsult inom Proffice AB och som Karriärcoach/Outplacementkonsult hos Wise. Johan kommer att berätta om hur man når fram till intervjuer i den tuffa konkurrensen på arbetsmarknaden och hur man sedan lyckas i intervjuprocessen. Tipsen baseras på verkliga erfarenheter från många år inom Human Resource-branschen. Ekonomikum, Hörsal 2 Är det nödvändigt att byta namn för att få jobb? Ska vi ha anonyma CV? 13 mars Ivan Daza är grundare av Blatteförmedlingen, vars mission bland annat är att verka för ökad samverkan mellan invandrare och företag. Läs mer på Ekonomikum, Hörsal 2 Starta eget! 14 mars Sara Arons från Drivhuset berättar hur det fungerar att starta eget hela vägen från idé till färdigt företag. Föreläsningen riktar sig både till dig som har bestämt dig för att starta företag och till dig som bara är nyfiken. Ekonomikum, Hörsal 2 Hos oss kan du kostnadsfritt få: Feedback på CV och ansökningsbrev och tips och råd hur du kan gå tillväga när du söker arbete. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och få bl.a. tips på lediga jobb och intressanta föreläsningar. Öppet måndag fredag Under terminstid även kvällsöppet torsdagar Vi finns på S:t Olofsgatan 10B vid Studerandeexpeditionen/Centrala studievägledningen För mer information gå in på Skicka in din ansökan senast den 25/2 till ansokan.sirius@stat-inst.se jobb@uadm.uu.se

10 10 / NYHETER Ergo #2 / 2007 KRÖNIKA SISELA ROSÉN IGNATKOVA Många har lång resväg till universitetet Var sjunde Uppsalastudent pendlar. Sisela Rosén Ignatkova är en av de tusentals studenter som flera gånger i veckan reser mellan Uppsala och Stockholm. Lektionen börjar få se, då måste jag alltså ta bussen från T-Centralen 8.20 för att hinna, alternativt tåget får alltså gå upp typ halv sju om jag ska slippa stressa. Måste ha en stund på mig att äta frukost och hinna kolla lite i tidningen, annars blir jag inte människa! Med autopiloten påkopplad betar jag av morgonprocedurerna den ena efter den andra och lyckas på något sätt ta mig in med t-banan till stan. Vaknar till ordentligt först när det är dags att kliva av vid Centralen. En rask promenad upp till tåget eller bussen. Oftast tåget det går ju fortare och är bekvämare. Fast dyrare. Särskilt om man har bråttom och slut på sitt pendlarkort och måste köpa en enkel resa. Om man liksom jag har sin undervisning på Ekonomikum kan det vara idé att ta bussen vissa turer tar en hela vägen dit. Vill man plugga under vägen är tåget att rekommendera: få saker är så sövande som att åka buss. De gånger jag har lyckats åka buss mellan Stockholm och Uppsala utan att somna till åtminstone en liten stund kan räknas på ena handens fingrar. I bussen är det ofta tyst, var och en sitter försjunken i sina tankar och tittar ut genom fönstret. På tåget är det mer liv: folk samtalar, hejar på bekanta eller sitter och arbetar koncentrerat med sin laptop i knät. HUR MÅNGA AV STUDENTERNA vid Uppsala universitet som pendlar regelbundet från andra håll är svårt att säga bestämt. En titt i Ergos adressregister visar att tidningen skickas till adresser i hela Sverige, och till omkring adresser bara i Stockholmstrakten. Det säger å andra sidan inte så mycket; i siffran kan ingå både lärare, bibliotek och personer som bara är skrivna där men egentligen bor i Uppsala. Säkrare siffror ger nog i så fall kårens nyss genomförda bostadsundersökning: enligt den bor 86 procent av Uppsalastudenterna i Uppsala. Men oavsett exakt hur många pendlarna är så finns de, och Ergo har träffat tre av dem. SISELA ROSÉN IGNATKOVA som är inne på sin andra termin av pendling. Foto: Hannes Ljunghall MALIN LARSSON Ålder: 25 Pluggar: Till lärare Bor: Stockholm Pendlar: Tre dagar i veckan, ska göra det fram till sommaren. Åker: Tåg Restid: min Vad gör du under resan? Pluggar Om att pendla: Det går bra, det är inte så jobbigt. Fast man får mindre fritid. Varför bor du inte i Uppsala? Jag har en hyresrätt i Stockholm och kommer därifrån. Foto: Christin Lenthamre Foto: Christin Lenthamre Foto: Christin Lenthamre JONAS PERSSON Ålder: 23 Pluggar: Psykologprogrammet Bor: Stockholm Pendlar: Tre gånger i veckan i snitt, kommer göra det under tre år. Åker: Tåg Restid: 40 min Vad gör du under resan? Vi är cirka tio i klassen som pendlar, så vi umgås. Om att pendla: Det går mycket bättre än jag trodde. Varför bor du inte i Uppsala? Jag har köpt lägenhet i Stockholm och trivs där. LINDA BERGMAN Ålder: 21 Pluggar: Psykologprogrammet Bor: Stockholm Pendlar: Tre dagar i veckan, räknar med att göra det i fyra år till. Åker: Tåg Restid: 40 min Om att pendla: Det går bra, fast är dyrt. Vad gör du under resan? Jag läser. Inte skolgrejor, utan skönlitteratur. Pratar med andra på tåget. Varför bor du inte i Uppsala? Jag har sambo, lägenhet och hela mitt liv i Stockholm.

11 LEDIGA STIPENDIER vid Uppsala universitet höstterminen 2007 Stipendier utgår endast för heltidsstudier. Även forskarstuderande skall vara registrerade på 100% för att kunna tilldelas stipendium. Sedan lång tid har konkurrenssituationen varit sådan att, om inte särskilda behörighetskrav för visst stipendium uppfylls, urvalet av sti-pendiater görs bland dem som fullgjort minst 4-5 terminers studier vid universitetet. Det så kallade stipendietaket reglerar att en student inte kan inneha flera mindre stipendier till ett belopp överstigande taket, f n kr/år. Studerande som innehar fullt utbildningsbidrag för forskarstuderande eller motsvarande inkomst är endast behörig att söka stipendierna i kategori A och B samt stipendier som enligt statuterna är avsedda endast för forskarstudier. Uppgifter från ansökningshandlingarna registreras och databehandlas. OBS! De extra stipendier som utlyses är engångsbelopp. Universitetets stipendiehandbok kan köpas för 30 kr vid studerandeexpeditionen eller i receptionen, S:t Olofsg 10 B, plan 1. Upplysningar om gällande bestämmelser för de olika stipendierna finns också på Ansökningsblanketter kan hämtas på studerandeexpeditionen, i receptionen, på nationer-na och från universitetets hemsida (klicka på stipendier). OBS! En ansökan skall lämnas för varje stipendium under A och B. Där inte annat anges skall en ansökan lämnas för fakultetsstipendierna C, en för nationsstipendierna D och en för övriga stipendier E. De stipendier som markerats med SSK ANSÖKAN (sär-skild ansökan) skall sökas på separata ansökningsblanketter. Om behörighet till visst stipendium (släktskap eller dylikt) skall styrkas måste sådana handlingar bifogas. Den som tilldelas stipendium får meddelande per post till i ansökan angiven adress. Ansökningshandlingar från dem som inte tilldelas stipendium makuleras. Förteckning över tillsatta stipendier anslås på studerandeexpeditionen och nationerna i slutet av vårterminen. A. FORSKNINGSSTIPENDIER Andrej Berzins å smlgt kr för främjande av historisk forskning och skriftlig dokumentation av det lettiska folkets nationella liv Olof Gjerdmans å smlgt kr, kr för forskning rörande det svenska språket och kr för forskning inom den allmänna språkvetenskapens områden. Kostnadsberäknad projektplan bifogas. B. RESESTIPENDIER Stipendierna söks på separata blanketter. Observera att bidrag ej ges till konferensresor. Resplan och uppgift om beräknad tid och kostnad samt utlåtande av professor eller annan ämnesföreträdare skall bifogas varje ansökan om resestipendium. Fred Andersons resestip å kr till forskare som nyligen avlagt doktorsexamen i kemi för studier vid utländskt universitet. Bjurzons resestip å smlgt kr för resor inom Sverige för naturhistoriska studier. Busolis resestip å smlgt kr för studier i kulturfrämjande syfte vid italienskt universitet. Håkanssons resestip å smlgt kr till utrikes resor med vetenskapligt ändamål. Leffmans resestip å smlgt kr till stud inom apotekar- och receptarieprogrammet eller forskarstud. Sven Linders resestip å smlgt kr för teol stud som avlagt kandidat- eller licexamen inom exegetik eller till disputerad vars examen kvalificerar för bibelvetenskapliga studier i Orienten. Axel W Perssons resestip å kr till stud eller forskare i antikens kultur och samhällsliv för resa till Grekland eller det grekiska Mindre Asien. Studentkårens nordiska resestip å smlgt kr för vistelse minst en termin vid nordiskt universitet. Gertrud Thelins resestip å smlgt kr till kvinnlig forskarstud inom teknisknaturvetenskaplig fakultet. C. FAKULTETSSTIPENDIER Teologiska fakulteten Stipendium som markerats med SSK ANSÖKAN söks separat, de övriga på gemensam blankett. 1 Ahlbergers extra stip å kr till stud med gymn ex fr Nyköping eller Göteborg 3 Banérs å kr SSK ANSÖKAN 1 O Ekmans å kr 2 Hedréns å kr, varav ett till medlem av Östg nation och ett till medlem av Värml nat. SSK ANSÖKAN 1 Håkanssons å kr 3 Höijers å kr till stud från Väster- eller Norrbotten 1 O S Kjellins å kr samt 2 O S Kjellins extra å kr 1 C o L Linddahls å kr 1 Lindströms å kr till medlem av G-H nation 1 K Lundbergs å kr 2 Schlachters å kr 1 Stjernecreutz å kr (gymnasiekunsk i latin erfordras) Göteborgs nation 1 Anna Sunefelts å kr till medlem av Östgöta nation 1 Thalins å kr Juridiska fakulteten Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 Dicksons å kr 2 Landins å kr 1 Stjernecreutz å kr (gymnasiekunsk i latin erfordras) Medicinska fakulteten Stipendium som markerats med SSK ANSÖKAN söks separat, de övriga på gemensam blankett. 2 Boman-Blixéns å kr 1 W Hiertas å kr till kvinnlig stud 2 Jubelfest å kr 1 von Kraemers å kr till kvinnlig stud 1 W Linds å kr till manlig stud 1 Nymans å kr 4 G Nyströms å kr 1 Plengiers å kr 1 Reenstiernas å kr 1 Regnells för med stud å kr 1 Stjernecreutz å kr (gymnasiekunsk i latin erfordras) 1 Strömbäcks å kr 3 Sylvéns å kr SSK ANSÖKAN 1 Wallins, August å kr till manlig stud + 1 extra stip å kr Historisk-filosofiska fakulteten Stipendium som markerats med SSK ANSÖKAN söks separat, de övriga på gemensam blankett 1 G W Ekmans å kr SSK ANSÖKAN 1 Ellen Fries å kr till kvinnlig forskarstud i historia SSK ANSÖKAN 1 Gernandts å kr till stud i egyptologi SSK ANSÖKAN 1 Thalins å kr 1 Törnlunds å kr Språkvetenskapliga fakulteten Stipendierna söks på separata blanketter. 1 Björnståhls extra å kr till stud i semitiska språk som är medlem av S-N nation SSK ANSÖKAN 1 Myhrmans å kr till stud i assyriologi 1 Tranérs å kr till latinstud SSK ANSÖKAN Samhällsvetenskapliga fakulteten Stipendium som markerats med SSK ANSÖKAN söks separat, de övriga på gemensam blankett. 1 Stjernecreutz å kr (gymnasiekunsk i latin erfordras) 1 Thalins å kr Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Stipendierna söks på gemensam blankett. 2 Gahns å kr för kem stud 1 Håkanssons å kr 1 Monsons å kr till stud med kemi som huvudämne 1 Palmstruchs å kr till manlig stud 2 Stjernecreutz å kr Farmaceutiska fakulteten Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 Cavallis å kr Hills å smlgt kr 2 Kylanderska å kr 5 Leffmans å kr 1 Sederholms å kr 1 C B Sjömans å kr D. NATIONSSTIPENDIER Gotlands nation Stipendium som markerats med SSK ANSÖKAN söks separat, de övriga på gemensam blankett. 1 Burmeisters å kr SSK ANSÖKAN 1 Karlesonska å kr 1 Lokrantz å kr Gästrike-Hälsinge nation Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 Holsts å kr 1 Lemans å kr 1 Selggrens å kr 1 Örtqvists å kr Göteborgs nation Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 Anderssons i Taflebord å kr 1 Börjessons äldre å kr 1 Ewerlöfs å kr 1 M o I Hallbergs å kr 2 L V Levins å kr 1 Hans Linds å kr till manlig stud 1 O o A Platins å kr 1 Rhedins å kr 1 Skarstedts å kr 2 Wallbergs å kr till teol stud 1 af Wingårds å kr Norrlands nation Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 Adlersparres å kr 1 Boströms å kr 1 Bylunds å kr Engströmers å smlgt kr till jur stud som inte avlagt gymn ex för mer än tre år sedan. 1 Isac Norbergs å kr 1 Stagnells å kr 3 Stecksén-Norbergs å kr Smålands nation Stipendium som markerats med SSK ANSÖKAN söks separat, de övriga på gemensam blankett. 2 Cervins å kr 3 A W Ekmans å kr till teol stud SSK ANSÖKAN 1 Lagercrantz å kr 1 Lindhska å kr 5 Edward Malms å kr 1 Nilsson-Aschans å kr 2 C o H Palmaers å kr 1 Sjöbrings å kr till stud i klassiska el semitiska språk 1 Tingstens å kr Stockholms nation Stipendierna söks på gemensam blankett. 2 Björns å kr 1 Flodins å kr 1 Jägerskiölds gåva å kr 1 A L Levins å kr Södermanlands-Nerikes nation Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 von Beskows å kr 1 Engborgs å kr 1 Graffmans å kr 1 Palmbergs å kr 1 Åqvists å kr Upplands nation Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 Björcks å kr 1 Bobergs å kr 1 Lindelii å kr 2 Nesselii å kr Nils Pihlblads å smlgt kr med företr för kemistud 4 Possieths å kr, varv ett till teol stud 1 Rinmans mindre å kr 1 Södermans å kr 1 Tollstens å kr 1 Törnlunds å kr 1 Winboms å kr 1 Zedritz å kr 1 Österbys extra å kr Värmlands nation Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 Alsterblads å kr 2 Bjurzons å kr 1 Brattströms å kr 1 Groth-Schuberts å kr 4 Gudmundifondens å kr 1 Mitanders å kr 2 O E o Emma Nygrens minne extra stip å kr till stud i historia eller ek historia 1 Petter Olssons å kr 2 Ribbings å kr 1 Waerns å kr Västgöta nation Stipendium som markerats med SSK ANSÖKAN söks separat, de övriga på gemensam blankett. 1 Holmgrens å kr 5 Lidbecks å kr till manlig stud 1 A O Noréns å kr 2 Stalins å kr till forskarstud 1 Wadells å kr 2 O Westmans å kr till manlig stud med gymnasieex från Skara + 1 extra stip å kr 1 Victorins å kr till stud med gymnasieex från Skara stift SSK ANSÖKAN 2 Västgöta nations jubelstip å kr 1 Ödbergs å kr Västmanlands-Dala nation Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 Henrik Gahns å kr till manlig stud 1 Lindhska å kr 1 Molins å kr 2 Nibelii å kr 1 Nissers å kr 1 Emma Zorns å kr + 1 extra å kr Östgöta nation Stipendierna söks på gemensam blankett. 1 Alreiks I å kr 5 Alreiks II å kr 1 Berglunds å kr med företräde för släkting 2 Adolf Buréns å kr 1 Hellviks å kr 1 Lincks å kr 1 Lindbloms å kr 1 Nilsson-Aschans å kr 1 Rhyzelii å kr 2 Stenhammars å kr 1 eller flera K-G Westmans å smlgt kr till manlig forskarstud E. ÖVRIGA STIPENDIER Stipendium som markerats med SSK ANSÖKAN söks separat, de övriga på gemensam blankett. 1 Sophia von Anderssons å kr till forskarstuderande 1 E o C Bergströms å kr 1 J Bergströms å kr 2 Boman-Blixéns, endast för släktingar 1 Byströms å kr 1 Böttigers å kr (kopia av gymnasiebetyg bifogas ansökan) 3 H W Carlssons å kr 1 Ekendahl å kr 7 Eneströms å kr 1 Falkenbergs å kr till adlig stud 1 Forslings å kr 1 Grenanders å kr 2 Gyllenhjelms å kr SSK ANSÖKAN 1 Malin och Ivar Hallbergs å kr SSK ANSÖKAN 1 Hammarskjölds å kr SSK ANSÖKAN Hedmans, endast till släktingar SSK ANSÖKAN 2 Helmfeldts å kr varav ett med företräde för adlig stud, endast till släktingar SSK ANSÖKAN 1 Jungblads å kr för medlem av S-N nation 1 Jungblads å kr för medlem av Vg nation SSK ANSÖKAN 1 Kåhres å kr till teol stud föd i Uppland 1 Kåhres å kr till jur, med el fil stud född i Småland o Växjö stift 1 Lagerheims å kr 3 Herman Levins å kr med företräde för stud som genomgått Östermalms gymn i Sthlm 1 J G Lundbergs å kr till teol stud 1 Löwenhielms å kr till stud som avlagt gymn ex i Karlstad Marins, endast till släktingar Marins till manlig stud för tillfället i behov av läkar- eller sanatorievård, dock inte obotligt sjuk..., (läkarintyg bifogas) - SSK ANSÖKAN 1 Nesselii å kr till finsk stud 1 Oscariska å kr Paasches å smlgt kr till norsk medborgare, ej äldre än 25 år, inskriven vid norsk högskola för studier vid Uppsala univ under minst en termin SSK ANSÖKAN 1 Renströms å kr 2 Robsahms å kr 1 Sernskjölds å kr + 1 extra stip å kr 1 Sollenii å kr till adlig stud 2 Sparfelts å kr 3 Sparres å kr SSK ANSÖKAN 1 Stieglers kl III å kr till historiestud född i Öster- el Västergötl. 1 Stieglers kl III å kr till språkstud född i Öster- el Västergötl. 1 Svanbergs å kr N o A Söderbloms, endast till släktingar 1 Wallmarks å kr SSK ANSÖKAN 1 eller flera K-G Westmans å smlgt kr till manlig forskarstud SSK ANSÖKAN 1 Wirsells allmänna å kr 1 A N Sundbergs å kr till medlem av 1 Törnlunds å kr 1 Possieths å kr 1 Wollins å kr Ansökningar skall ha inkommit till Uppsala universitet, Stipendiekansliet, S:t Olofs-gatan 10 B (Box 256, Uppsala) senast tisdagen den 20 februari 2007 kl

12 12 / NYHETER Ergo #2 / 2007 Allt fler anmälningar om Allt fler studenter anmäler att de har blivit utsatta för kränkning på grund av kön. Samtidigt går universitetets jämställdhetshandläggare på knäna resurserna har inte vuxit i takt med arbetsbördan. KRÄNKNING PÅ GRUND AV KÖN (även kallat sexuella trakasserier) kan vara allt från skämt med sexuell innebörd eller kommentarer om en persons utseende, till fysisk beröring eller att en lärare föreslår en student att de ska umgås privat. Gränsdragningen kan vara svår, men det är alltid individen som blir utsatt som avgör vad som är kränkande, betonar Uppsala universitets jämställdhetshandläggare Annika Lindé. De senaste åren har hon kunnat se en tydlig ökning av antalet anmälda fall av kränkning på grund av kön vid universitetet. Men det behöver inte betyda att det är fler som utsätts än tidigare. Min upplevelse är snarare att fler studenter känner till jämställdhetsfunktionen, att vi finns, och att man vet vem man ska vända sig till om man blir utsatt. Annika Lindé menar också att studenter anmäler tidigare än förr; man väntar inte längre till situationen har blivit ohållbar. Enligt henne är studenter på det stora hela också den grupp som är mest benägen att anmäla. Man har mindre att förlora än om man är anställd eller doktorand och måste stanna kvar vid samma institution i flera år framöver. Och har man som student gjort en anmälan mot en lärare kan man enligt regelverket aldrig mer bli examinerad av läraren, oavsett utfallet av anmälan. Ändå finns ett betydande mörkertal, tror Annika Lindé. Fortfarande är det långtifrån en självklarhet att anmäla något man har upplevt som obehagligt. Det är vanligt att man lägger skulden på sig själv: vad har jag skickat för signaler? Men det är alltid den överordnades ansvar att upprätthålla en professionell roll. Även det faktum att en anmälan blir offentlig handling så fort den görs i skriftlig form även i ett mail till en enskild universitetsanställd kan verka avskräckande, liksom att beviskraven är högt ställda. Annika Lindé uppmanar den som tvekar över hur man ska göra att höra av sig till henne på telefon. Man har rätt att vara anonym om man ringer och rådfrågar mig. Beslutar man att anmäla är det heller inte förgäves, menar hon. För även om det är ytterst sällsynt att den utpekade läraren stängs av från undervisning, är universitetet skyldigt att vidta åtgärder för att hindra att liknande situationer uppstår i framtiden. I klartext handlar det ofta om att institutionens personal utbildas i frågor som rör jämställdhet och kränkning på grund av kön. Annika Lindé håller ofta själv i kurserna. Jag kan inte nå dem som medvetet beter sig på ett könskränkande sätt, men jag kan nå deras kollegor. Och den omgivande miljön är avgörande för vilket handlingsutrymme enskilda personer har. Kurserna kring könskränkande beteende och diskriminering efterfrågas i allt högre grad. I regel är hon ute och utbildar universitetsanställda en till två gånger i veckan. Intresset tyder på att man pratar om de här frågorna i organisationen. De har kommit upp på bordet. Baksidan är att tiden inte räcker till. Jämställdhetsfunktionens resurser har inte utökats i takt med arbetsbelastningen. Och eftersom fallverksamheten måste prioriteras blir det preventiva och strategiska arbetet lidande. Väntetiden för en utbildning är i dagsläget ungefär fem månader. Det är tråkigt, för den här sortens arbete tar en enorm tid. Även om den stora bilden är att det går framåt finns det fortfarande bastioner av motstånd mot jämställdhetsarbete ute på universitetet. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Så går en anmälan till: Den som anmäler ombeds att skriva ned vad som har hänt. Anmälan går till universitetets juridiska avdelning, som skickar den för yttrande till den person som anmälan gäller. Också institutionens prefekt och eventuella andra personer (t ex kollegor eller studiekamrater) som kan ha något att säga i ärendet får yttra sig. Därefter får anmälaren yttra sig över svaret från den anmälde, som ibland får replikera igen. En rapport skrivs och skickas till rektor. Rektor kan besluta att avsluta ärendet eller att låta det gå vidare till ansvarsnämnden. Om den anmälde är en student skickas det i stället till disciplinnämnden. Ansvarsnämnden kan besluta om varning, löneavdrag eller om att skilja en person från tjänsten. Eftersom beviskraven är höga och de situationer som är aktuella ofta har inträffat mellan fyra ögon är det dock ovanligt att några sanktioner utdöms. I stället blir ärendet i regel en arbetsmiljöfråga på institutionen. Källa: Universitetsjurist Per Abrahamsson.»Ledningen är avgörande«förekomsten av kränkning på grund av kön hänger tätt samman med hur ledningen hanterar frågan. Att rektor har sagt att nolltolerans för dålig arbetsmiljö ska råda lovar därför gott, menar Anneli Andersson, som forskar på jämställdhet inom akademin. ANNELI ANDERSSON var under tre år universitetets jämställdhetshandläggare och har på olika sätt jobbat med jämställdhetsfrågor inom akademin i femton års tid. Idag skriver hon på en avhandling om just könskränkande behandling, vars förekomst hon menar är nära sammankopplad med organisationsledningens inställning. Finns det ett organisatoriskt utrymme att kränka finns det alltid personer som tar det. Därför är det oerhört glädjande att den nya universitetsledningen har sagt att nolltolerans ska råda vad gäller arbetsmiljöproblem. Förutsatt att man lever upp till det. Hur vanligt är det då med kränkning på grund av kön vid Uppsala universitet? Jag skulle säga att det förekommer på nästan alla institutioner, vilket innebär en oerhörd arbetsbelastning för en jämställdhetshandläggare. Vill man försöka komma tillrätta med problemen måste man hantera dem i stunden, och hinna ta sig an både förövaren och offret. Samtidigt är det långsiktiga och förebyggande arbetet viktigt, betonar Anneli Andersson. Att det på institutionsnivå finns fungerande strukturer för att hantera den här sortens frågor är avgörande för att studenter ska våga anmäla, menar hon. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Illustration: Katatrina Seth

13 Ergo #2/ 2007 NYHETER / 13 sexuella trakasserier Anna är en av de studenter som har anmält sin lärare för kränkning på grund av kön. Under kursens gång hade jag fått kommentarer om mitt utseende och små hintar om att han tyckte att jag var vacker. Verkligen subtila, men ofta hade han tittat åt mitt håll när han pratat om»vackra kvinnor«. Det var verkligen ingenting jag fäste mig vid. Jag tyckte att sådana ögonkast och antydningar var lite klantiga, men det var ingenting jag mådde dåligt över. Vid ett seminarium frågade läraren, Lars, om någon student samma eftermiddag ville följa med på en tillställning på en för kursdeltagarna attraktiv arbetsplats han fick bara ta med en. Anna tackade ja. Seminariet fortsatte och lite senare stoppade jag in en snus. Lars ville ha en, och en diskussion tog vid mellan honom och en annan student om vad som var godast, cigaretter eller snus. Lars sa då med menande blick till den andra studenten att det finns ingenting som går upp mot att kyssa en kvinna som precis har stoppat in en snus. Jag hann uppfatta att han riktade sina blickar mot mig innan jag vände ned blicken i bänken. Anna blev då tveksam till om hon verkligen skulle följa med på besöket samma dag och försökte dra sig ur. Då sa han medan han snabbt gick ut ur lokalen att nu har du ju sagt att du ska gå, vi ses klockan tre. Jag hade liksom ingen chans att säga nej så jag sprang inte efter och tjatade. Jag övertygade mig om att min magkänsla var obefogad och att jag var löjlig. När de väl hade kommit till tillställningen presenterade han Anna med orden varje år väljer jag ut den vackraste och mest intelligenta studentskan och tar med henne hit. Jag var illa till mods. Jag hade i min enfald trott att jag åkt dit som en student. Jag har varit aktiv på seminarier och lektioner och trodde kanske att han ville stötta mig i min karriär genom att presentera mig för inflytelserika personer. Nu var jag helt plötsligt där i rollen som den terminens vackra student. Det var genant för mig och för de personer han presenterade mig för. När Lars senare skulle hämta ett andra glas vin åt dem gjorde han klart för Anna att han som person är väldigt fysisk och snart skulle komma att börja ta på henne. Han lade handen på min axel för att visa på vilket vänskapligt och asexuellt sätt det skulle ske på. Han sa också att han skulle försöka stå emot sitt begär att vara fysisk kring mig, men att det skulle bli väldigt svårt. Jag tyckte att hela konversationen var märklig och gav antydningar om mer än bara en vänskaplig klapp på axeln. I kombination med de andra männens menande skrockande kändes det hela mer än olustigt. Efter det lämnade Anna ganska snart tillställningen.»han SA ATT HAN SKULLE FÖRSÖ- KA STÅ EMOT SITT BEGÄR ATT VARA FYSISK KRING MIG, MEN ATT DET SKULLE BLI VÄLDIGT SVÅRT«Han har alltså inte förgripit sig på mig fysiskt, ändå grät jag när jag kom hem och tyckte nästan att det varit bra om han kladdat på mig så att jag hade fått större legitimitet att anmäla honom. Hela situationen kändes fel, att jag hade åkt dit som en student men nu befann mig i situationen att vara hans kommande erövring. Hon valde att inte gå på de återstående seminarierna på kursen. Jag känner mig äcklad och vill inte träffa honom en gång till. Jag vill inte höra en till kommentar eller på något sätt hamna i en situation med honom som inte är till 100 procent sterilt professionellt. Jag vill inte gå in i institutionsbyggnaden eftersom jag är rädd för den märkliga situation som kan uppstå om jag träffar honom i en korridor. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Fotnot: Anna och Lars är fingerade namn. Annas anmälan mot Lars är under utredning. Illustration: Katatrina Seth

14 14 / NYHETER Ergo #2 / 2007 Kränkande behöva registrera sig när man kopierar litteratur Den som vill kopiera på Ink n art på Svartbäcksgatan måste ange namn, vilken bok man kopierar ur samt om man har CSN-kort. Kränkande, menar juridikstudenten Carin Wesslau. Sedan upphovsrättslagen skärptes den 1 juli 2005 är det inte längre tillåtet att kopiera hela litterära verk, ens för privat bruk. Kopieringsbutikerna är skyldiga att se till att den kopiering som sker hos dem inte bryter mot lagen. Ser man mellan fingrarna kan man dras inför rätta. I april förra året stämdes Ink n art i Göteborg och Kopieringshörnan i Uppsala av förlaget Studentlitteratur, som med hjälp av smygfilmande väktare kunde visa att studenter kopierade hela kursböcker i deras butiker. MOT DEN BAKGRUNDEN kräver Ink n art i både Göteborg och Uppsala nu att alla kunder skriver upp sitt namn och vilken bok man kopierar ur på en lista. Man måste även intyga att man har läst och förstått en text som handlar om de nya upphovsrättsreglerna, samt kryssa i om man har eller inte har CSN-kort. Studenten Carin Wesslau reagerade starkt när hon nyligen var inne på Ink n art för att kopiera några sidor ur ett par juridiska verk. Det känns kränkande, och ligger bra nära åsiktsregistrering. Det är helt okej att be mig följa lagen, och jag kan ha sympati för att Ink n art inte vill bli stämda igen. Men man går för långt när man ber om mitt namn och vill veta vilka böcker jag läser. David Rooney som äger Ink n art i Uppsala tycker att det är tråkigt att behöva agera kopieringspolis. Jag förstår att folk kan känna att det är olustigt. Men det här är vårt sätt att skydda oss mot framtida stämningar, vi vill kunna visa att vi har gjort vad vi kunnat för att följa lagen. Och vi tvingar ingen att skriva på listan om man verkligen inte vill. ENLIGT DAVID ROONEY har företaget tappat 30 procent av sina kunder sedan den nya upphovsrättslagen trädde i kraft. Det som händer när studenterna nekas att kopiera mer än en tredjedel av en bok är att de vänder på klacken och går till kopieringsmaskinerna på Carolina eller något av de andra universitetsbiblioteken, menar han. Universitetet har tagit över våra kunder, det är lite tråkigt. Där är det ingen som övervakar maskinerna. Och Studentlitteratur skulle aldrig få för sig att stämma Uppsala universitet. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se Listorna på Ink n art arkiveras och stannar inom företaget. Varför företaget frågar om kunderna har CSN-kort fi nns det inget egentligt svar på det var en ruta John Lindholm, ägare till Ink n art i Göteborg, slängde dit när han tryckte formulären, enligt egen uppgift. Att Ink n art bara tillåter kunder att kopiera en tredjedel av en bok trots att det inte har prövats rättsligt vad en begränsad del av ett verk innebär, grundar sig i en överenskommelse med Studentlitteratur. Olika syn på kårens åsiktsprogram Ska kårens åsiktsdokument vara levande politiska dokument, eller ska alla partier i fullmäktige kunna stå bakom dem? Frågan står i centrum för den senaste tidens debatt om åsiktsprogrammen, och splittrar styrelsepartierna. S-studenter och VSF:s nu genomröstade revidering av åsiktsprogrammen har varit den senaste tidens hetaste kårpolitiska fråga. En grundläggande tvistefråga handlar om hur man ska se på kårens åsiktsdokument (som sätter ramarna för vad kårstyrelsen får tycka och göra). Martin Hofverberg, VSF, anser att programmen i grund och botten är politiska dokument som bör vara dynamiska och förändras allt efter att kårmajoriteteten skiftar. Även de gamla programmen var politiskt färgade, menar han. Rickard Eriksson, partiombud för kårfackliga UUS, ser annorlunda på saken. Han menar att ju oftare åsiktsprogrammen förändras, desto mindre kan man tala om en enad studentröst och desto svårare blir det för kåren att påverka universitetet. Rickard Eriksson medger att en revidering av åsiktsprogrammen var nödvändig, men håller fast vid att VSF och S-studenter borde ha bjudit in övriga partier. Om kåren ska kunna vara livskraftig även i en framtid där obligatoriet är avskaffat krävs att den står för frågor som kan attrahera i princip alla studenter, menar han. Och han håller det för troligt att man hade kunnat nå fram till ett gemensamt förslag över partigränserna. Han kan dock inte på en rak fråga peka på vad i de nya programmens sakinnehåll som han och UUS inte kan tänka sig att stå bakom. Det handlar mycket om attityden, som stycket om den vite medelklassmannens frihet. Jag upplever det som en slags näsknäpparjargong mot universitetet som jag inte tror att man vinner något på. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se motion och hälsovård Kursstart! Tai Chi/Qi Gong Start 13/2. Anmälan senast 10/2. Magdans Start 15/2. Anmälan senast 12/2. Yoga Start 14/2. Anmälan senast 11/2. Anmälan via Stallets/Svettis reception. Trist att gå till gymmet ensam? Utmana dig själv med styrketräning i grupp! Prova en intensiv intervallträning där du tränar vid redskapsstationer och tar i efter egen förmåga! Cirkelträning på Svettis, onsdag och fredag Klättra på Stallet! Prova på klättring torsdagar Nybörjarkurs måndag, onsdag Teknikkurs söndag Ledklätterkurs tisdag Boka via Stallets reception. Kursstart! Stresshantering Tidspress, krav och måsten... Stanna upp! Öka din självkännedom minska din stress. Start tisdag 13/3. Anmälan senast 27/2. För ytterligare information och anmälan, kontakta Studenthälsans mottagning tel SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel reception STALLET Dag Hammaskjölds väg 58 tel reception STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7, 2tr, tel reception

15 Ergo #2 / 2007 NYHETER /15 Krogkonkurrens slår mot nationerna Konkurrensen ökar bland Uppsalas krogar och nationsklubbar stadens studenter är en hetare målgrupp än någonsin. Populära krogar som Birger Jarl och Escobar erbjuder gratis inträde eller andra rabatter till gäster som kan uppvisa kårleg, och nationerna känner av tappet. Vi nationer har inte hängt med i konkurrensen, säger Snerikes tredje kurator Andreas Nork, och konstaterar att det jämfört med fem sex år sedan är klart mindre folk ute på nationsklubbarna. Delvis handlar det om att folk går ut mindre överlag, tror han. Men också om att studenter oftare går till civila krogar, som har ökat sin marknadsföring gentemot studentgruppen och dessutom inlett samarbeten till exempel har Uppsalaekonomerna haft klubb på Birger Jarl. Det är bra att nationerna tvingas vakna till. Annars kommer folk kanske inte välja att vara med i nationerna längre om kårobligatoriet slopas. På Värmlands har man gjort om sitt klubbkoncept i en professionellare riktning med nytt namn, ny interiör och bättre marknadsföring eftersom besöksstatistiken började dala. Men om det berodde på yttre faktorer är osäkert, säger nationens förste kurator Carl Nygårdh. Stockholms nation har däremot inte drabbats av någon riktigt kännbar nedgång i besöksantalet, enligt förstekurator Richard Lindeen. Självklart är vi medvetna om den stora 3Q Andreas Nork konstaterar att det är mindre folk på Snerikes och andra nationers klubbar än det var för fem- sex år sedan. Foto: Hanna Lundquist konkurrensfaktor som civila krogar innebär. De arbetar ju med helt andra budgetar och mål än nationerna. Jag tycker ändå det är trist att de civila krogarna går på så hårt gentemot studenterna. Visst är det upp till studenterna själva vart de vill gå, men samtidigt är nationerna del av en uråldrig tradition och till för studenterna. Det är krogen Birger Jarl som har blivit nationernas största konkurrent. Samtidigt som besökssiffrorna började gå ned på Snerikes var de först ut med en klubb där besökare med kårleg går in gratis, under parollen I nationens intresse. Vi har försökt samarbeta med studenterna, och det har funkat, berättar Birger Jarls ägare Johan Lindh. Det tar tid att jobba in någonting för studentgruppen när det hela tiden kommer nya studerande som alla slussas direkt till Stockholms och Snerikes. Många inrutade mönster är svåra att bryta Snerikes på tisdag, Stockholms på torsdag, Värmlands på fredag. Johan Lindh har själv varit student i nationssvängen. Jag gillar ledigheten och gemenskapen på nationerna. Men vissa känner kanske att man vill ha lite mer, och träffa människor utanför studentlivet. CLAUDIO PINONES ARCE, som driver Escobar på Drottninggatan, vet hur det är att vara konkurrensutsatt och vilken skillnad priser, tider och lokaler gör. Tack vare närheten till Stockholms kommer mycket folk till Escobar på torsdagar, ofta när nationen stänger och studenterna vill fortsätta. På fredag och lördag kör de klubben Förfesten, med fritt inträde mellan klockan nio och tolv, och i baren har de servitörer som talar göteborgska och norrländska för att medvetet öka studentkänslan. Men nattklubbsbranschen är svår i Uppsala. Av 100 studenter är det kanske 30, 40 som ser det som finns utanför nationerna. Det är inte heller självklart att studentrabatter ger ett ekonomiskt lyft. Drottninggatan 12, som också flörtade med studentvärlden har nyligen gått i konkurs, och nattklubben Seven har slutat med sina studenttorsdagar och tycks nu rikta sig till andra målgrupper. HENRIK LIDBJÖRK Per Löwdin Utomordentligt märkligt agerande av åtalad professor Vid en disputation vid Teknisk-naturvetenskaplig fakultet hösten 2005 agerade en professor utomordentligt märkligt. Det får nu ett rättsligt efterspel. Uppsala universitet anmälde professorn till Statens ansvarsnämnd och denna konstaterar enhälligt att professorn är skäligen misstänkt för tjänstefel varför han nu åtalas. Professorn ogillade avhandlingen och ville att den skulle underkännas. Därför införskaffade han högskoleförordningen, och läste föreskriften som säger att [b]etygsnämnden är beslutför när alla ledamöter är närvarande. När det stod klart för honom att alla ledamöters närvaro krävs för att betygsnämnden ska kunna fatta beslut, drog han den skarpsinniga slutsatsen att om en ledamot avvek från sammanträdet skulle avhandlingen inte kunna godkännas. I denna anda avtalade han med en lektor, som också ingick i betygsnämnden, att en av dem skulle avvika från sammanträdet för att förhindra att nämnden skulle kunna fatta beslut. När nämnden inledde sitt sammanträde föreslog lektorn att professorn skulle vara ordförande och då det efter diskussion stod klart att en majoritet ville godkänna avhandlingen lämnade lektorn rummet efter att upprört ha utropat detta är mystik. En ledamot försökte hindra lektorn från att avvika, eftersom det skulle göra det omöjligt att fatta beslut. Ordföranden sade dock att för honom fick lektorn gärna gå. Lektorn ställde sig därefter utanför dörren och väntade på att bli inkallad. När lektorn lämnat rummet tog professorn fram ett papper och läste upp vad som gällde angående beslutsförhet i betygsnämnden och sade att betygsnämnden nu inte kunde fatta beslut. Professorn sade även att han och lektorn hade kommit överens om att en av dem skulle lämna sammanträdet. När lektorn återvände informerades lektorn av professorn om att de övriga hade bestämt att de skulle inhämta sakkunnigutlåtanden över avhandlingen. Enligt övriga ledamöter togs dock inte något gemensamt beslut om att inhämta sakkunnigyttranden. Ej heller fattades något beslut om när sammanträdet skulle återupptas eller om hur man skulle gå vidare. För doktoranden var det hela ytterst plågsamt. Efter drygt två timmars väntan kallades doktoranden till sammanträdesrummet. Alla nämndens ledamöter var då närvarande och professorn förklarade att betygsnämnden inte var kompetent att bedöma avhandlingen. Doktoranden ställde då två frågor: vilken procedur skulle tilllämpas och när skulle besked komma? Professorn svarade då, att proceduren var hemlig och att doktoranden inte fick ställa frågor om den och att svar kunde ges någon gång i framtiden. Professorn berättade sedan för de cirka 20 personer som väntat utanför sammanträdesrummet att avhandlingen skulle skickas på remiss. Efteråt visste doktoranden inte alls när besked skulle komma om avhandlingen. Kort därefter ingrep universitetsledningen. Professorn uppmanades av vicerektor att snarast möjligt sammankalla betygsnämnden för att ärendet skulle kunna avslutas. Efter fem dagar hölls ett telefonsammanträde vid vilket doktoranden godkändes. När saken utretts framstår det som om professorn slingrat sig och inte alls är medveten om att han handlat fel. Han motiverar sitt agerande med tveksamhet om avhandlingen hörde hemma inom ämnet och med misstanke att det kunde vara frågan om plagiat. Senare utredning visade att det inte var något plagiat. Vid betygsnämndens sammanträde nämnde han heller aldrig dessa misstankar. Ansvarsnämnden är stenhård. Den konstaterar att professorn är skäligen misstänkt för att, i samråd med lektorn, uppsåtligen ha förhindrat betygsnämnden att fatta beslut vid sammanträdet om betyg för avhandlingen och att fatta beslut om det fortsatta arbetet i nämnden. Professorn har därigenom åsidosatt vad som ålegat honom som ledamot och ordförande i betygsnämnden. Ansvarsnämnden konstaterar också att betygsnämndens uppgift är myndighetsutövning. Resultatet av uppdraget måste anses ha varit av utomordentligt stor betydelse för doktoranden. Brottet kan inte anses som ringa. Det rör sig om tjänstefel. I beslutet deltog en av Sveriges främsta jurister, professorn i straffrätt, Madeleine Leijonhufvud. Fälls professorn, och det är mycket troligt, döms han sannolikt till dagsböter. I den vetenskapliga världen lär han knappast få sitta i fler betygsnämnder. Med stor sannolikhet har även lektorn åtal att vänta.

16 16 / NYHETER Ergo #2 / 2007 Uppsala inleder utbyte med Harvard Från och med i höst får två Uppsalastudenter per år åka på utbyte till anrika Harvard University i USA. Harvard rankas som ett av världens främsta universitet och är mycket restriktiva med studentutbytesavtal. Det är en stor framgång för Uppsala universitet, säger Lars Fransson, chef för universitetets internationella kansli. Hur är det då att plugga vid ett toppuniversitet? I väntan på att de första Uppsalastudenterna kommer hem från Harvard har Ergo träffat Sonya Piskounova, nybliven doktorand i materialkemi, som har läst vid två av världens främsta lärosäten. Sonya Piskounova, född i Ryssland och uppväxt i bl a Kanada och USA, har de senaste åren studerat på toppuniversitet i Frankrike och USA. Med sig tillbaka till Uppsala har hon erfarenheter om skillnader i universitetsmiljö och kultur. Det var för att få arbeta praktiskt i högre grad som hon valde att komplettera sin utbildning i bioteknologi med två halvårslånga sidoprojekt vid Ecole Normale Supérieure (ENS) i Lyon och Massachusetts Institute of Technology (MIT) i Boston. Medan MIT är ett väldigt stort universitet har ENS bara runt niohundra studenter. Båda universiteten är mer campusbundna än Uppsala. PÅ ENS UPPLEVDE Sonya Piskounova en nära forskningsanknytning, jämfört med MIT som var väldigt industribundet. Projektet i Frankrike handlade om hur HIV-partiklar formar och sprider sig, medan forskningen i USA gick ut på att utveckla mikropartiklar för läkemedelstransport i kroppen. MIT är speciellt eftersom de duktigaste av de duktigaste går där. Det märks inte bara på kraven utan även på forskningen. De var världsledande på det område jag jobbade inom. Jag hade aldrig kunnat göra ett så spännande projekt i Sverige, det hade varit alldeles för dyrt. Till skillnad från i Uppsala var dock utrymmet att jobba på väldigt litet. Ungefär hundra personer skulle trängas i fyra labb. I gengäld hade man råd med mer avancerad apparatur. På både ENS och MIT var arbetsmoralen också en helt annan än hon var van vid. Där bodde folk i princip på labbet Studenter inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik kan söka en av de åtråvärda platserna. Robert Beronius vid Internationella kansliet menar att Harvard har ett så gott akademiskt renommé att det blotta faktum att man har läst där är en värdefull merit vilka kurser man tar spelar mindre roll. DE TVÅ UPPSALASTUDENTER som blir först ut har redan vaskats fram. Söktrycket till platserna tretton personer ansökte var dock inte så högt som man Sonya Piskounova har studerat på toppuniversitet i tre olika länder. Foto: Christin Lenthamre medan man i Uppsala är bättre på att dela upp jobb och privatliv. I Frankrike läste Sonya Piskounova även kurser utöver sitt projekt. Hon såg då att det var vanligt att studenterna gick på föreläsningarna utan att ställa frågor och sedan lärde sig anteckningarna utantill. Hon tycker att Uppsala är mycket bättre på lärare-student-interaktion och är glad över att ha läst en stor del av sin grundutbildning här. En annan sak som skiljer Uppsala universitet från både ENS och MIT är den betydligt större friheten att själv planera sina studier. I UPPSALA ÄR DET MER VUXET. Man väljer själv hur man lägger upp sina studier och när man tar en tenta. Vi får ju utbildningen gratis och kan därför bestämma mer själva. På MIT känner sig studenterna mer pressade det är svårare att hoppa av när föräldrarna har investerat i utbildningen. I Frankrike är det fult att ta studieuppehåll, det ses som slöseri med tid. I Uppsala är det däremot helt normalt att man gör något annat ett tag. hade kunnat vänta sig, säger Robert Beronius. Det var till exempel betydligt fler som sökte till California State University. Allra populärast bland utresande Uppsalastudenter är University of British Columbia i Kanada. Betyg och ett personligt motivationsbrev på det aktuella språket är de främsta urvalskriterierna när flera sökande slåss om utbytesplatser. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se»Det är mer vuxet i Uppsala«Sonya har nästan bara positiva minnen från sina utlandsvistelser. En sak hon upplevde som jobbig var byråkratin på ENS. De är duktiga på att krångla till det och det är alltid många papper som ska fixas. På MIT var det också så men där är de väldigt serviceinriktade och hade folk som fixade allt åt mig. NÄR SONYA KOM HEM från MIT för ett knappt år sedan hade hon inga planer på att doktorera. Men under sommarjobbet på Institutionen för materialkemi kände hon att hon ville lära sig mer om något specifikt innan hon började inom industrin, och i januari i år började hon på forskarutbildningen. När jag kom till ENS 2004 kände jag att jag varit i Sverige för länge, eftersom jag flyttat mycket som barn och tycker att det är roligt. Så efter disputationen blir det nog en postdoc eller ett jobb på ett bioteknikföretag i USA. ANNETTE ÖSTRAND Dags att lämna ansökan om UU:s stipendier Funderar du på att söka stipendium? Förutom Uppsala universitet, utlyser också Uppsala studentkår, näringslivet och offentliga sektorn egna stipendier. Ergo har sammanställt en guide för dig som vill söka stipendium för dina studier, din uppsats eller ditt forskningsprojekt. UU: s stipendier på nätet Vill du veta mer om vilka stipendier Uppsala universitet utlyser kan du gå in på och ladda ner Stipendiehandboken, eller söka efter stipendier direkt på nätet. Universitetet tillhandahåller bland annat stipendier som belönar ens forskning, nationstillhörighet och studieinriktning. Universitet delade sammanlagt ut 126 miljoner kronor i stipendier och anslag under år OBS! Ansökan skall ha inkommit senast tisdagen den 20 februari kl 18. Studentkåren förfogar över nio stipendier Uppsala Studentkår förfogar sammanlagt över nio stipendier, dock utlyses inte alla samtidigt. Sex stipendier utlyses under vårterminen 2007, bland annat Syskonen Stranenskys stipendium på kr till studerande i verkligt behov av ekonomiskt stöd. Ansökningshandlingar finns på studentkårens hemsida Uppsatsstipendier delas ut av Uppsala kommun och näringslivet Uppsala kommun har ett uppsatsstipendium på kr till studerande vid Uppsala universitet som i sin uppsats behandlat frågor av betydelse för den kommunala verksamheten. Konkurrensverket har ett uppsatsstipendium på kr, men även Lärarförbundet, Patentoch Registreringsverket och Jämställdhetskommittén hör till dem som gärna vill belöna C- och D-uppsatser inom sina ämnesområden. Offentliga sektorn stödjer forskning För att få ekonomiskt stöd för sin forskning kan man bland annat vända sig till Svenska institutet, Vetenskapsrådet, Vinnova eller Stiftelsen för strategisk forskning. Vetenskapsrådet kan ge anslag direkt till forskare, medan andra myndigheter oftare arbetar utifrån olika program. Mer information om ansökningsförfarandena till dessa myndigheter och vilka program som är utlysta just nu finns på deras hemsidor: www. vr.se, och Fler tips om stipendier finns på: GUNCHA WELSAPAR

17 Ergo #2 / 2007 NYHETER / 17 FORSKNING PÅGÅR KRÖNIKA/NINA BRANDER Nina Brander är språkvetare, journalist och översättare Ny hjälp för komplexfyllda En stor andel av befolkningen lider av att inte uppfylla de krav som de tycker ställs på deras utseende i dagens samhälle. Nu inleder Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet en självhjälpsstudie, där deltagarna ska lära sig att acceptera sitt utseende och på så sätt börja leva ett rikare liv. Nästan alla vi känner har den här sortens problem i någon mån, de känner sig för långa, för korta, tycker att de har för stora näsor eller vad det kan vara, säger Jennifer Saverstam-Lydecker, som tillsammans med Hanna Granroth går sista terminen på psykologprogrammet. Som gemensamt examensarbete håller de i en självhjälpskurs för personer som vill arbeta bort överdrivet negativa tankar om sitt utseende. Detta är något som verkligen behövs, menar Hanna Granroth. Det är alldeles för många som begränsar sig i onödan. De undviker att göra sådant som de egentligen vill göra, som att träna på gym, prova kläder i en affär, gå på fest m m, på grund av att de känner sig fula. Dessa personer riskerar att bli deprimerade och få låg självkänsla, och om de inte gör någonting åt saken kan de negativa tankarna i värsta fall utvecklas till ännu värre problem, som social fobi eller ätstörningar. SJÄLVHJÄLPSOMRÅDET ÄR FORTFARANDE outvecklat och Jennifer Saverstam-Lydecker och Hanna Granroth menar att det är omöjligt att hjälpa alla som behöver utan effektiv självhjälp. För det handlar om stora skaror; det finns inga exakta siffror, men en amerikansk studie kom fram till att 60 procent av kvinnorna och 40 procent av männen var missnöjda med sitt utseende med vilket avses ett så pass stort missnöje att det innebar praktiska konsekvenser för deras liv. Detta är också en trend som har blivit allt tydligare de senaste decennierna i och med att utseendefixeringen i framför allt västvärlden har tilltagit. Jennifer Saverstam-Lydecker uppger att antalet plastikoperationer i USA år 1992 var och att antalet 2002 hade stigit till 6,6 miljoner. Medierna fokuserar hela tiden på hur man kan ändra sin kropp och bli snyggare. Det är viktigt att det finns alternativ som inte går ut på att man ska förändra sin kropp, utan istället de tankar man har om sin kropp. Båda betonar att ett bra utseende inte alls är samma sak som ett bra liv, vilket många tror. Livet är mer än bara kropp och utseende. Man blir inte lycklig bara för att man är vacker, livskvalitet har så många fler aspekter. Dessutom uppfattas många som lider av sitt utseende som jättefina av omvärlden, det är bara de själva som tycker att de ser konstiga ut. HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se DEN KBT-BASERADE (kognitiv beteendeterapi) metod som kommer att användas i självhjälpskursen vid Psykologiska institutionen har prövats tidigare med goda resultat. I den aktuella studien handlar det främst om att utvärdera metoden sedan den har anpassats efter svenska förhållanden. Kursen är öppen för alla intresserade över 18 år. Om man lider av ätstörningar eller andra allvarliga problem bör man dock söka vård på annat håll, då resurserna inte är avsedda för mer långtgående behandling. Mer information och möjlighet till anmälan fi nns på projektets hemsida: Psykologistudenterna Jennifer Saverstam-Lydecker och Hanna Granroth erbjuder en självhjälpskurs för dem som lider av att inte kunna motsvara de skönhets ideal som sprids i medierna. Foto: Hannes Ljunghall Den svenska individen Okej, det här är ingen tevekrönika men jag måste bara få uttrycka min sorg över att Världens modernaste land nu är slut. Säga vad man vill om Fredrik Lindström, men nog är han ovanligt intelligent och observant. Studiogästerna var också väldigt väl valda, och stundvis sprakade programmet av blixtrande intellektuell briljans något som, för att uttrycka det milt, inte är så där jättevanligt på teve. Kartläggningen av den svenska mentaliteten väckte många igenkännande skratt hos mig (fast jag inte ens är svensk egentligen utan finländare.) En sak förbryllade mig dock, och det var framställningen av svenskarna som ett extremt individualistiskt folk. (Denna tes illustrerades med kärnsvenska ordspråk som Ensam är stark, Själv är bäste dräng etc.) Visst, det stämmer väl att gemene svensk vill äga sin egen täppa och sitta ensam på bussen och inte har mycket till övers för integritetskränkande auktoriteter typ påven, men låt oss icke förglömma att Sverige är landet där Allsång på Skansen är det ultimata folknöjet och där alla får vara Lucia på julfesten (vilket Lindström & Co förvisso också nämnde). I Sverige skriker en stor del av befolkningen i högan sky då det föreslås att småttingars skolprestationer ska betygsättas, eftersom betygen ju kan medföra att någon tror sig vara bättre eller sämre än någon annan. Är inte detta raka motsatsen till individualistiskt tänkande? I de flesta andra europeiska länder anses det fullständigt normalt att barn får betyg. SJÄLV ÄR JAG NOG, skulle jag tro, extraordinärt individualistiskt lagd. Sedan barnsben har jag mått illa vid blotta tanken på föreningsverksamhet, skoluniformer, allsång, fotbollspublik, aerobics, demonstrationståg och skrikande pöblar försatta i masspsykos. Därför blev jag ytterst bestört en dag för några år sedan, då en föreläsare på universitetet plötsligt utropade att samtliga studenter skulle ägna sig åt fem minuters gruppgymnastik före pausen. För att undkomma förnedringen, och för att protestera mot hela grejen, steg en kursare och jag upp och gick ut. Senare fick vi höra att föreläsaren hade sagt till de övriga studenterna att alla utom två hade varit väldigt duktiga. Min motvilja mot kollektivitet är inte medvetet vald och absolut inte ett resultat av något slags ideologi. Jag tror inte heller att den är kulturbunden. Ändå är det lite intressant att notera att varken jag eller kursaren som jag allierade mig med den där gången är född i Sverige. Alla svenskarna stannade kvar och genomförde gymnastiken, vissa pliktskyldigt, andra glatt. Jag lägger ingen värdering i detta, men jag vidhåller att det är felaktigt att kalla svenskarna för extremt individualistiska. Eller kan det vara så att individualismen finns där, men fegheten väger ännu tyngre?

18 Foto: Sveriges riksdag 18 / KULTUR Ergo #2 / 2007 ERGO VÄLJER FÖREDRAG/I tio års tid såg och hörde vi honom nästan dagligen, sedan försvann han tvärt. Han har irriterat och inspirerat. För den som har saknat Göran Persson i Stjärnhov, och inte vill vänta till Erik Fichtelius omsusade dokumentär visas, finns chansen att se och höra honom i egen hög person den 22 februari i universitetshusets sal X, där han talar under rubriken Internationellt samarbete i vår tid. En gång i månaden bjuder Stefan Aronssons fap:klubb på såväl dansant som experimentell musik på Orange på Svartbäcksgatan. Foto: Hannes Ljunghall FrAPperande eklektiker Uppsalastudenten Stefan Aronsson kombinerar stenhård metal med abstrakt eletronika, det senare både som musiker och klubbarrangör. Den 9 februari kan han få ett av de finaste svenska musik priserna. Det finns på något sätt galor, och så finns det galor. De flesta är mer eller mindre till för att ge ett positivt sken till den ansvariga organisationen, medan vissa har en uttalad ambition att lyfta fram saker som annars inte hade uppmärksammats. Ett fint musikexempel på sistnämnda är Manifest som delas ut den 9 februari och vars nomineringar utgörs av artister som uteslutande hör hemma på oberoende skivbolag. I kategorin Årets elektronika/postrock/synth är den Uppsalalokala duon FAP nominerad, vilken består av de inflyttade Stefan Aronsson och Jens Eriksson. Som FAP gör inte bara uppmärksammad elektronika, de arrangerar även fap:klubb på Orange nere på Svartbäcksgatan. Ergo tog en pratstund med Stefan Aronsson. Kom Manifest-utnämningen som en överraskning och vad tror du om era chanser att ta hem det? Ja, det kom onekligen som en trevlig överraskning och det känns oerhört roligt att bara vara omnämnd i ett så fint sällskap. Samtidigt vågar vi så klart inte tro att vi skulle ta hem priset. Bara nomineringen känns jättetrevlig men vi tror att vår skiva står ut som den enda riktigt experimentellt elektroniska skivan bland de nominerade. Det kan bli vår styrka, om juryn gillar sådant förstås. Så, hur går det till när FAP skriver musik? Jag tror att det alltid startar med någon sorts ljuddesign som sedan (om man har tur) mynnar ut i en komposition. Vårt musikskapande handlar ju till stor del om att hitta och skapa klanger och texturer som vi tycker låter bra däri designen. Sedan återstår den största utmaningen att försöka ta det till nästa steg och göra någon sorts låt av det med allt vad det innebär, början, slut, spänning och avspänning etc. Du medverkar ju även som gitarrist i dödsmetallbandet Terminal Function, vilka skillnader och likheter finns det mellan att skapa teknisk och progressiv metal och elektronika? Likheterna ligger mest i de kompositoriska friheter som det ges uttryck för i bägge genrerna och FAP har ju faktiskt gjort en cover på King Diamonds Phone Call också. En riktig rökare. Vi har även tänkt låta oss inspireras av den estetik som är förknippad med, låt säga, black metal, inför kommande släpp. Har det faktum att du pluggar musikpsykologi vid universitetet påverkat ditt sätt att göra FAP-musik? Kortfattat kan man väl säga om musikpsykologi att man tittar på hur människan fungerar i olika musikaliska sammanhang. Det kan röra sig om att försöka utröna hur vi lyssnar på musik och varför. Varför tycker vi att musik svänger och varför gör den det? Vilka faktorer spelar in? Egentligen har musikpsykologin inte förändrat mitt sätt att göra musik på något särskilt sätt. Möjligen har jag fått större förståelse för exempelvis övningsstrategier, hur man uppnår en effektiv övning på sitt instrument, vilket jag troligtvis hade kunnat implementera på ett bättre sätt förr då jag övade mycket gitarr. Okej, om vi istället går över till att prata om fap:klubb. Hittills har era bokningar varit väldigt varierade med konserter av Differnet och Sophie Rimhedens nya hiphopprojekt, och dj-bokningar av Tony Senghores kaliber. Vilken är er främsta vision? Vi blandar två lite mer experimentella livekonserter per kväll med ett dansant DJ-set som avslutar kvällen. Det handlar om att uppleva ny och spännande livemusik samt att sedan dansa skiten ur sig till taktfast house/electronica. Ungefär så, hehe. Om ni hade obegränsad budget, vad skulle ni då boka till Orange? Ja, drömma kan man ju. Det vore väldigt roligt att boka Alva Noto som liveakt och Twerk som DJ. Ingen dödsmetall som avrundning, Morbid Angel eller så? Tjaa, i sådana fall kanske vi skulle ta hit Cannibal Corpse som kunde få komma och köra Hammer Smashed face. Det vore en bra topping. BJÖRN BERGLUND Nästa fap:klubb arrangeras den 24 februari. De nominerade till Manifestpriset hittar man på LUNCH/ Varför alltid klämma i sig medhavd pasta i Carolinas kalla vestibul eller äta i larmet på Ekonomikums lunchrestaurang? Ta en promenad till Musicum och få stillsam näring för både kropp och själ. Hemlagad soppa serveras till självkostnadspris samtidigt som Kammarmusikkören framför klassisk musik. 23 februari och 23 mars, kl 12. KLUBB/ Man behöver inte ha varit i Berlin för att gilla electronicaklubben Autobahn, men det hjälper. Autobahn huserade på Kalmars källarplan under hösten men flyttar nu till större lokaler på Norrlands. Kvar är ljusprojektionerna och den tyskinspirerade menyn, nytt är att klubben hålls på lördagskvällar och gästas av olika liveakter. Först ut är bröderna Kallioinen, vars elektroniska pop har beskrivits som Slagsmålsklubben, Pluxus och 047, fast med mer självkänsla och kreativitet. Norrlands nation, 10 februari.

19 Ergo #2 / 2007 KULTUR / 19 Från Bronx till Polack Hill Ida Sylwans favoritmove är masken. Foto: Christin Lenthamre Tuff träning som ger grym koordination men ändå lättare än det ser ut. Breakdans i ett nötskal, enligt studentbreakdansföreningen Polack Hill Gang. Arvid Rudling parkerar sin cykel framför träningslokalen i Ekeby. För två år sedan bestämde han sig för att starta en breakdansförening i Uppsala. Som teknolog på Polacksbacken föll det sig naturligt att höra efter med teknolog- och naturvetarkåren. De var allmänt positiva. Vi började med bara teknologer men nu läser hälften andra ämnen. Vår tanke är att erbjuda halvseriös breakdans för den som passerat tonåren. Breakdansen dök upp bland gatugäng på 70-talet i Bronx, New York. Men det var först under 80-talet med hjälp av film och musikvideor som dansen blev upptäckt i resten av världen. Själv blev Arvid Rudling sugen när han 1998 såg Run DMCs video It s like that, men det dröjde ytterligare några år innan han började dansa. Ordförande för Polack Hill Gang namnet är influerat av hiphopgruppen The Sugarhill Gang är Ida Sylwan: Många tror att det bara är killar som dansar, men hälften av oss tio som tränar regelbundet är tjejer. Sedan brukar det vara ungefär fem personer till som dansar sporadiskt. Omsättningen på folk är ganska stor. Bakom henne värmer några studenter upp. Alla är på olika nivåer så efter uppvärmningen väljer var och en själv vilka rörelser, moves, som ska övas på. Men om det är nybörjare med brukar de dansa gemensamt. Ibland battlar de, vilket innebär att varje person påhejad av de andra visar vad man lärt sig. Många tror att breakdans är svårare eller otäckare än vad det egentligen är. Men de som kunde minst när de började här är de som har blivit bäst, berättar Ralf Stelander, som introducerade Ida Sylwan för föreningen. Arvid Rudling blir motiverad av uppmärksamheten han får från tjejer när han dansar, men menar att det ändå är sekundärt. Han håller på för att det är en mångsidig rolig träning som ger grym koordination. Jag har märkt att personer som tränat mest för att få tjejer bara har lärt sig några saker som ser coola ut, men inte blivit så duktiga på att dansa. Polack Hill Gang har bland annat uppträtt på gasker, skoldiskon och kulturnatten. Då och då går de även ut på olika nationer och dansar. Någon gång har andra besökare blivit störda. Det har hänt en gång att några hoppat runt och lekt apa för att förlöjliga oss, innan de insåg att de inte hade något att komma med. Men oftast är andra studenter snarast uppmuntrande, säger Ralf Stelander. Ibland kommer folk fram och säger att de också skulle vilja börja dansa. Eftersom ett intresse verkar finnas bland fler tror Arvid Rudling att de om fem år har spritt sig än mer utanför teknologsfären. ANNETTE ÖSTRAND Läs mer: TEATER Briljant iscensättning av Christieklassiker och så var det ingen kvar Västgöta nationsteater Regi: Morgan Malm Medverkande, Maria Söderbäck, Gustav Marteleur, David Magnusson, Annika Müllern-Aspegren, Johan Borg, m fl Mord i mondäna miljöer från 1900-talets förra hälft verkar vara en trend på Uppsalas scener för närvarande. Efter Stadsteaterns succé med von Sydowmordens gåta, fortsätter nu Västgöta nationsteater med en riktig gammal deckarklassiker: Agatha Christies och så var det ingen kvar (tidigare känd som Tio små negerpojkar ). Det är f d curator curatorum, Morgan Malm, som gör regidebut med den kusliga historien om tio främlingar som bjuds in till en ö, där de sedan oförklarligt dör en efter en. Malm, själv alltid klädd i oklanderlig klubblazer, har låtit sitt sinne för kostymer prägla pjäsen. Tillsammans med kostymör Marie Bengtsson, samt en hel stab av scenografer, sminkörer och ljudtekniker, har han skapat en för nationsteater ovanligt trovärdig och realistisk scendekor. Man har låtit sig inspireras av René Clairs filmatisering av dramat från 1945, men det finns också en air av Brideshead Revisited över det hela. Scenen är en salong i ett gammalt engelskt Manor House med veranda vid kusten. Det är så man riktigt känner den råkalla dimman som kommer krypande utanför. Illusionen förstärks också av att skådespelarna passar bra för sina roller, och har repeterat väl. Inte en enda gång under den drygt två och en halv timme långa föreställningen sker någon märkbar replikmiss. Deckargenrens gal leri av stereotypa karaktärer är tacksamt för en lätt överdriven, ironisk spelstil. Kristina Rudbjer lockar till skratt med sin hycklande moraltant till Miss Brent, och även David Magnussons gubbiga privatspanare och Pierre Sunds rika slyngel är sevärda. Maria Söderbäcks gestaltning av sekreteraren Miss Claythorne höjer sig dock över stereotypen. Hennes Före detta CC Morgan Malm har låtit sitt sinne för kostymer prägla iscensättningen av deckarklassikern och så var det ingen kvar på Västgöta nation. I förgrunden Gustav Marteleur och David Magnusson. Foto: Christin Lenthamre ångestfyllda samvetskval går rakt in i hjärtat. Visst finns koloniala tongångar i pjäsen som känns pinsamt förlegade, men tack vare att man hållit på tidstrogenhet i språk och dekor understryks att detta framför allt är en stunds nervpirrande verklighetsflykt till en svunnen tid. KATARINA BÅTH

20 20 / RECENSIONER Ergo #2 / 2007 Betygen sätts i skala 0 5 MUSIK FILM Inte låst till Falkenberg Erik Enocksson Farväl Falkenberg (Kning Disk/dotshop.se) Nytt hopp för filmkonsten Pans labyrint Regi: Guillermo del Toro (Premiär 9 februari) Ända sedan John Williams inspelning av Cavatina utgjorde ledtemat till Deer Hunter, har akustisk och instrumental gitarrmusik förknippats med film om manlig sentimentalitet. Minns inte minst Gustavo Santaolallas fina plocktekniker till Brokeback Mountain ifjol. Även om Erik Enockssons kompositioner till Farväl Falkenberg är rikligare instrumenterade än de ovannämnda, är tonläget och atmosfären väldigt likartad. Han skriver otvunget in sig i traditionen samtidigt som han i ett sammanhang av svenska instrumentalister placerar sig i trakterna av Richard Jäverling och Viktor Sjöberg, utan att för den skull bli obsolet i dessa prominenta herrars sällskap. Soundtrack är knepiga på det viset att ens associationer ofta knyts alltför hårt till deras film, och att det bandet dessutom blir starkare ju mer säregen och specifik musiken är. De blir svåra att koda om vilket i allra högsta grad gäller Farväl Falkenberg. Redan efter ett par takter har tanken hunnit färdas iväg till asfaltsplanen framför den gamla högstadieskolan och man spelar fopoll som om ingenting har hänt sen det begav sig. Men sen råkar jag, av en ren tillfällighet, ha Enockssons musik på i bakgrunden när jag läser Mats Jonssons serieroman Pojken i skogen och långsamt skiftar associationerna karaktär. Skådeplatsen byts till Jonssons Kramfors någongång i mitten av åttiotalet. Det är en fascinerande process. I pressreleasen heter det att Farväl Falkenberg skulle kunna vara ljudspåret till en lantlig småstaden-varsom-helst, men så är icke fallet, och jag kan inte förmå mig till att hålla med. Enockssons musik är inte bara soundtracket till ett Falkenberg som än en gång övergår från sommar till höst, det är också soundtracket till varenda serieroman om pojkar som inte kan flytta hemifrån du någonsin läst. Banden som blev kvar Isolation Years Sign Sign (NONS) Last Days of April Might As Well Live (Bas Taste) BJÖRN BERGLUND Isolation Years och Last Days Of April är banden som blev kvar. När andra norrländska swindieband antingen har dragit sig tillbaka till att grovjobba på hemorten på heltid eller remixar varandra på laptops i Stockholm, så lever Isolation Years och Last Days Of April som om året var 1998 och Confusions bara var inne på sitt fjärde försök att slå genom. Skivbolaget hette A West Side Fabrication, man läste demosidorna i Sound Affects först av allt och ibland kanske man till och med petade ner någon tjuga i ett kuvert och beställde en kassett. Jag blir glad av tanken, och faktiskt även av att höra hur oföränderliga de här två banden är. Jag har skrivit om dem förr, men kan inte minnas om det var ifjol eller för fem år sedan. Vi kan kalla det tidlöst om vi vill, men i själva verket handlar det om att de påminner mig om en tid då svensk indiepop faktiskt var något som jag bemötte med entusiasm. Norrländska Isolation Years och Foto: Bad Taste Reccords Last Days of April lever som om året fortfarande var Foto: Mattias Förnell Jag vet inte riktigt varför, för egentligen handlar det ju av rätt ordinär svensk gitarrpop av Musikbyrånsnitt, men det finns ändå något väldigt sympatiskt med att ligga fel i tiden. Isolation Years skriver fortfarande perfekta poplåtar inspirerat av lite för stora skivsamlingar. Jag vet hur det är. Jag har stor skivsamling och det är jättesvårt att komma på något nytt och spännande när man har tusentals skivor som redan har gjort allt man kommer på. Jag tycker ändå att Isolation Years lyckas bra. Musiktyckare kommer nog ha svårt för dem. Originalet är ju alltid bäst liksom. Det får mig att gilla dem ännu mer. Inledande Albino Child är en sån där bekväm, folkpoppig hit som med lite tur kan leda dem till P4-publiken, och sedan via Export Music Sweden till alla i Japan och USA som fortfarande dreglar över perfekt-pop-av- 90-talssnitt. Tills dess lyfter jag hatten för att Isolation Years är ocoola nog att vara Sveriges World Party år Last Days Of April är inte fullt lika gubbiga och tillbakalutade, men jag har ändå svårt att se dem som coola killar på stan. Istället låter de som ett band som skulle blivit ihjälkramade av Terry Ericsson Jag tycker till och med lite synd om dem för att året inte längre än 1996, för deras låtar är helt klart över medel i en genre som jag antar saknar större delen av sin publik numera. Lite för perfekt och opunkigt för kidsen, men ändå för ocoolt för trendkänsliga, vuxna pop-sverige. Might As Well Live är enbra powerpop-skiva. En del av låtarna håller gott och väl Popsicle-klass. Ett Mufflon 5 för 2000-talet. Här i Sverige kommer nog ingen märka det. I Japan kommer de få ett eget turnéflygplan. ROGER GUNNARSSON Ofelia är en liten flicka på väg till sin nye styvfar i norra Spanien med sin höggravida mor. Det är några år efter inbördeskriget och den onde fascistkaptenen Vidal bryr sig synnerligen lite om mor och dotter, men desto mer om att jaga frihetskämpar i de spanska skogarna och det ofödda barnet, som han är övertygad om är en son. Vad han inte vet är att vänsterrebellerna har infiltrerat hans hushåll. I takt med att modern insjuknar försvinner den ensamma bokmalen Ofelia allt längre in i en annan verklighet, där hon av en mystisk faun blir lovad en bättre lott i utbyte mot tre gärningar. Det dras ingen bekväm skiljelinje mellan dröm och verklighet och del Toros remarkabla hantering av den flytande gränsen mellan dessa två berättelser och deras världar är utsökt. Ondskan tar olika skepnader men den är lika närvarande överallt och Ofelia får lita på sin egen förmåga att hitta rätt i labyrinten. Del Toros tidigare filmer (intensiva Cronos, vackra Devil s Backbone eller halvlyckade Hollywoodäventyren Blade II eller Hellboy ) har visat på ett bildsinne utöver det vanliga och en förmåga att hitta rätt mellan det sublima och det groteska. Inget har dock egentligen skvallrat om det idéfyrverkeri som ryms i Pans labyrint. Filmen formligen svämmar över av scener som stannar kvar länge, länge både i maggrop och knopp. Hans förbluffande bildmakande hittar ett samspel med det pådrivande berättarflödet i vad som blir en sällsynt kombination av filmtraditioner. Hur briljant iscensättningen än är så skulle den inte ha hälften så god genklang utan de komplexa tolkningarna av del Toros välskrivna karaktärer. Sergi López gör den blixtrande Vidal ondare än någon filmnazist men ändå intressant, Maribel Verdú vibrerar i rollen som hans hushållerska och Ivana Baquero som Ofelia är lika storögd som känslofull. Alla gjuter de liv i arketyper och tillsammans med del Toro leker de med deras betydelser. Pans labyrint är en poetisk fabel och en politisk fantasi som lyckas vara glasklar och mångtydig på samma gång. Lika grym och skrämmande som den bästa folksaga, lämnar Guillermo del Toros förstummande film ändå en spirande hoppfullhet efter sig, om inte annat så för filmkonstens skull. CHRISTOFFER OLOFSSON Stort hjärta, liten originalitet Hoppet Regi: Petter Naess (Premiär 9 februari på Filmstaden) Azad och hans bror flyr sitt krigshärjade hemland för en tryggare tillvaro hos sina släktingar i Tyskland. Men de blir lurade och kommer inte längre än till mellanlandningen i Stockholm. Pojkarna är nu fast i Sverige och det är osäkert om de någonsin kommer kunna ta sig till Tyskland och återförenas med sina föräldrar. Det nya livet i Sverige blir inte lätt och Azad får problem att smälta in. Hoppet är regisserad av den norska regissören Petter Naess som tidigare bland annat gjort komedin Elling. För manus står Moni Nilsson som skrivit böckerna om Tsatsiki. Det märks väl att filmskaparna verkligen har känsla för att berätta en historia på ett medryckande sätt. Filmen engagerar redan från början och man kan inte låta bli att känna med karaktärerna som tack vare bra barnskådespelare är riktigt livfulla. Ett problem med filmen är dock att det inte är helt