Projekt Alkohol- och drogsamordnare Bilaga 1 Rapport Vad mer kan göras med förenade krafter?

Transkript

1 Projekt Alkohol- och drogsamordnare Bilaga 1 Rapport Vad mer kan göras med förenade krafter? Analys Analysdelen omfattar prevention (s. 9) utifrån senast gällande forskning inom tobaks-, alkohol- och drogområdet. Sidhänvisningar inom parentes avser huvuddelen av rapport Vad mer kan göras med förenade krafter? Analys samt förslag till förebyggande insatser inom alkohol- och drogområdet i Simrishamn, Sjöbo och Tomelilla kommuner. Kommunens ansvar Ansvaret för alkoholfrågorna överfördes till kommunerna under slutet av talet, enligt Sven Andréasson (2002:11) i boken Den svenska supen i det nya Europa. Nya villkor för alkoholprevention; en kunskapsöversikt. En förutsättning för att förebyggande åtgärder ska kunna genomföras är en policyförändring (s. 10) och att preventionspolicy utvecklas för alla samhällssektorer och omfattar alla relativa komponenter i det förebyggande arbetet. Detta sker bl.a. i form av alkohol- och drogpolicy i skolan, kommunal policy för tillståndsgivning för alkoholservering på restauranger, policy för sekundärprevention av alkoholproblem i sjukvården, policy för tillsyn av åldersgränser för alkoholförsäljning. Evidensbaserad kunskap Målsättningen måste vara att, så långt som möjligt, tillämpa evidensbaserade metoder (s. 10) och att prioritera dessa metoder framför icke dokumenterat effektiva metoder, anser Thorsen & Anderssons (2000) i sin rapport Upplysning och undervisning begränsar det alkohol- och narkotikaproblem? Att utveckla kunskapen inom området och i avvaktan på evidensbaserad kunskap, tillämpa de metoder som på nuvarande kunskapsnivå förefaller mest lovande. Forster och Sundell (2005:1) skriver i rapporten En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem hos barn att det finns vissa problem som försvårar en bred introduktion av evidensbaserad prevention i Sverige. För det första finns det inte någon tradition att basera förebyggande arbete på vetenskaplig grund. En annan svårighet är att problembeteenden är ojämnt fördelade inom en och samma kommun vilket innebär att preventiva insatser riskerar att hamna fel. Enligt Thorsen & Anderssons (2000) bör vissa punkter uppmärksammas i den del av det förebyggande arbetet som tillämpar upplysning och undervisning utifrån syftet att påverka individer att begränsa sina alkohol- och/eller narkotikavanor. En sådan är att sätta upp realistiska mål och förväntningar på upplysnings-/ undervisningsinsatser med hänsyn till den empiriska (grundad på erfarenhet) kunskap som finns tillgänglig. 1

2 En annan mycket viktig punkt är att anpassa insatsen till befintlig teoretisk och empirisk kunskap om kopplingen mellan orsaksfaktorer och alkohol-/narkotikakonsumtion, om samspelet mellan kunskap, attityder och beteende, om kommunikationsteoretiska erfarenheter m.m. En tredje respektive fjärde aspekt är att konsekvent låta varje insats föregås av en noggrann målgruppsanalys och att, så långt som möjligt, rikta insatsen till en så homogen målgrupp som möjligt. En sannolikt mycket viktig punkt är också att lägga ned mycket arbete på att se till att implementeringen av insatsen fungerar optimalt. Upplysningsinsatser och undervisning bör, för att nå större möjligheter till framgång, integreras med andra förebyggande insatser. Insatsen bör ges gott om tid och äga rum i ett sammanhang, präglas av långsiktighet och ej ske som isolerad punktinsats, enligt Thorsen & Andersson (2000). Detta utifrån att kampanjer som inte äger rum i ett sammanhang är verkningslösa. Uppföljningssessioner bör inkluderas och föräldrar och andra relevanta aktörer i närsamhället (näringsidkare, idrottsföreningar, närpolis etc.) bör i möjligaste mån involveras i det förebyggande arbetet. Preventionsprogram Det som kännetecknar verkningsfulla preventionsprogram är att insatserna styrs av en uttalad teori om vad som ökar respektive minskar risken för problembeteenden, det vill säga vilka risk- och skyddsfaktorer som identifierats som viktiga och som interventionerna (åtgärder) riktas mot. Vidare kännetecknas verkningsfulla preventionsprogram av att de kombinerar undervisning om kunskaper med träning av sociala färdigheter (t.ex. verbal konfliktlösning, självkontroll) och att programmet är utvecklingsmässigt och sociokulturellt adekvat, enligt Forster & Sundell (2005:1) som uppger följande komponenter i preventionsprogram: Färdighetsträning handlar om att läraren eller annan skolpersonal har återkommande lektioner där eleverna, genom rollspel, diskussioner och lekar, får träna på olika typer av sociala och emotionella färdigheter. Vanliga komponenter i färdighetsträning är social färdighetsträning, motståndsträning, konfliktträning, självkontrollträning, problemlösning och emotionell träning. Ledarskap i klassrummet (Classroom Management) handlar om att lärare skapar en god arbetsmiljö i klassrummet genom att introducera effektiva regler och instruktioner och en god kommunikation med hela klassen. Enligt det engelska begreppet behavior management kan lärare arbeta med enskilda elever som kräver extra mycket uppmärksamhet. Pedagogiska program kan vara arbetsmaterial som direkt handlar om skolarbetet (t.ex. läsning) eller extraundervisning i olika former. Många forskare anser att det bästa sättet att arbeta preventivt är att göra skolor effektiva så att elever lär sig läsa så tidigt som möjligt. Organisation innebär övergripande åtgärder i t.ex. skolan i form av förbättrat samarbete mellan lärare och skolledning, skapa tydliga gemensamma regler som man konsekvent följer upp. Hem och skola innebär program som syftar till att förbättra kommunikation och samarbete mellan lärarna och föräldrarna. Det kan handla om möten, sociala aktiviteter, att arbeta med gemensamma normer och regler eller att involvera föräldrarna i skolarbetet. Föräldraträning kännetecknas i princip samtliga program är att stödja föräldrarna i att fokusera på positivt umgänge med barnen, samt på uppmuntran och förmågan att sätta gränser. 2

3 Socialt stöd är en komponent som kan förekomma enskilt eller i kombination med andra komponenter. Det innebär att föräldrarna får någon form av individuellt stöd. Insatserna riktas ofta till utsatta familjer. Familjeterapi påminner till stor del om föräldraträning, men är mer intensivt. Åtgärderna omfattar ofta flera olika områden ungdomens liv, såsom skolan, familjen och fritiden. Informationsarbete handlar om att påverka barn och ungdomar genom informationskampanj och media. Mentorskap är stödjande och uppbyggande aktiviteter där en mentor fungerar som förebild och ledare. Mentorn kan vara frivillig eller professionell och verksamheten kan vara baserad i skolan eller fritiden. Skydds- och riskfaktorer Riskfaktorer ökar sannolikheten för att ett problembeteende ska förekomma, enligt Forster & Sundell (2005:1). Skyddsfaktorer innebär att sannolikheten för problembeteenden minskar när det förekommer riskfaktorer. Enstaka riskfaktorer innebär sällan någon påtagligt ökad risk men det gör däremot flera parallella riskfaktorer. Olika problembeteenden, t.ex. missbruk och kriminalitet, har många gemensamma riskfaktorer. Därför kan interventioner mot ett problembeteende, t.ex. alkoholkonsumtion, även ha gynnsamma effekter på andra problembeteende, t.ex. kriminalitet. Målet för de flesta preventionsprogram att förändra risk- och skyddsfaktorer. Forster & Sundell (2005:1, s. 6) ger exempel på sammankopplade problembeteenden över tid: Barndom Tidiga skolår Ungdomsår Vuxen ålder Kriminalitet Alkohol- och drogbruk Svagt socialt nätverk Kriminalitet Alkohol- och drogbruk Låg skolmotivation Låg skolmotivation Låg utbildning Beteendeproblem Dåliga skolprestationer Dåliga skolprestationer Arbetslöshet Familjeproblem Familjeproblem Familjeproblem Dålig ekonomi Dåliga kamratrelationer Dåliga kamratrelationer Äktenskapsproblem Skolk Tidig sexuell debut Skilsmässa Psykisk ohälsa Tidig död Utvärdering/uppföljning I handlingsplanen mot narkotika (2001/2002:91) poängteras att undervisning om tobak, alkohol och andra droger liksom olika former av riskbeteende bör bygga på effektiv och utvärderad metodik. Enligt Anna Hedin (2002:32) i rapporten Vikten av evidens är det viktigt, för att få fram evidens, att ställa upp delmål och mål som är utvärderingsbara. En avgörande faktor är att veta vad det är som ska mätas, för att veta när mätningen ska göras. Barnombudsmannen Lena Nyberg (2005) och Alkoholkommittén (2004) betonar vikten av att utvärdera det förebyggande arbetet och aktivt sprida de metoder som visat sig ha den avsedda effekten. Det är inte självklart att utländska preventionsprogram fungerar i Sverige. Det behövs svenska kontrollerade utvärderingar av dessa program. 3

4 Ett annat problem kan vara att konsulter vill sälja sina utbildningar och program till socialtjänst och skola. Dessa tar ingen hänsyn till forskning eller vad som händer efter utbildningen, enligt Forster och Sundell (2005:1). Ung i Skåne Sedan 1971 har Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomfört årliga undersökningar av skolungdomars tobaks-, alkohol-, narkotika-, och sniffningsvanor. Urvalet har utförts på riksrepresentativa urval i årskurs 9 och med hjälp av anonyma gruppenkäter i klassrummen. Avseende regionala skillnader har årskurs 9-elever i Skåne andra förutsättningar jämfört med ungdomar i övriga Sverige. Erfarenheten av smuggelsprit är störst i Skåne och det är också betydligt vanligare att ha köpt alkoholen i ett grannland jämfört med resten av landet. Flickorna i Skåne har en högre alkoholkonsumtion jämfört med pojkarna i Stockholms län och norra Sverige. Det är också vanligare i Skåne, i jämförelse med norra Sverige, att man haft möjlighet att pröva narkotika, speciellt bland pojkarna. I undersökningen visade det sig att en större del av pojkarna och flickorna i Skåne får alkoholdrycker av sina föräldrar (CAN, 2004:84). Även Barnombudsmannen (2005) berättar i årsrapporten Öppna för gränser att vid samtal med skånska ungdomar framkom att det är lätt för dem att få tag på cigaretter, sprit, öl eller narkotika. De kan bara ringa och beställa så kommer leveransen med en skåpbil. Ingen kontrollerar åldern och priset är lågt. Barn som riskerar fara illa eller far illa Enligt Ungdomens Nykterhetsförbund uppskattas ca barn leva med minst en förälder som missbrukar. Andra grupper av barn som riskerar att fara illa eller far illa är barn till psykiskt sjuka, barn till föräldrar som sitter i fängelse, barn som lever i familjer med som präglas av fysiskt och sexuellt våld, barn i dysfunktionella familjer och barn i hemlöshet. Alkohol- och drogproblem är oftast dolda vilket innebär att endast en bråkdel av de ca barnen får hjälp. De barn som senare i livet riskerar att hamna i missbruk kan ofta identifieras tidigt. Riskfaktorerna är kända och därför är det viktigt att insatserna görs på ett tidigt stadium. Enligt Alkoholkommitténs skrift (2004) Om barnen i missbrukets skugga. Vad kan du göra i din kommun? har barn till missbrukare fyra till nio gånger större risk att utveckla missbruk jämfört med barn vars föräldrar inte har alkoholproblem. Här finns också en ökad risk för faktorer som våld och kriminalitet. Såväl Barnombudsmannen (2005) som Alkoholkommittén (2004) understryker vikten av att tänka på att olika problemgrupper bland vuxna kan ha barn och att dessa barn inte glöms bort. De som kommer i kontakt med vuxna som har sociala eller psykiska problem av olika slag måste ställa sig frågan: Finns det barn i familjen? Hur mår barnen? Kan vi göra något? Det finns risk att man missar en del barn om informationen hämtas via register och andra informationskällor, t.ex. barn i samboförhållanden. 4

5 Ett tydligare barnperspektiv och mer samarbete över professionsgränserna krävs för ett lyckat förebyggande arbete. Det är viktigt att socialtjänsten står för det övergripande arbetet för barn som far illa. Men även mödravården, förskolan, skolan och polisen m.fl. har ett grundläggande ansvar för att förebygga problem och att upptäcka barn som far illa. Riksidrottsförbundet betonar vikten av att ledare och tränare som ett led i utbildningen görs uppmärksamma på att många barn och ungdomar och ungdomar har föräldrar med missbruksproblem och att dessa barn och ungdomar därför kan behöva speciellt stöd. Förutsättningarna blir betydligt bättre om det finns en förebyggande strategi i kommunen där det tydligt anges vem som har ansvaret för vad och där det finns en upparbetad kontakt. Föräldrar och andra vuxna En stor del av det förebyggande arbetet är koncentrerat till barn och ungdomar, enligt Thorsen & Andersson (2000), och när de vuxna utgör förebilder som de unga strävar efterlikna så vore det bättre att i stället försöka påverka de vuxnas alkoholvanor och därigenom nå de unga. Därför skulle upplysningen riktas mot den vuxna befolkningen, eller som en kompromiss, till både unga och vuxna. Enligt Ferrer-Wreder, Koutakis och Stattin (2002:11) finns det ett starkt samband mellan föräldrars attityder till sina barns alkoholvanor och barnens alkoholvanor. Detta utgör ett starkt skäl för att engagera föräldrar i förebyggande insatser. Lilja & Larsson (2003) anser att föräldrarnas förmåga att skapa nära relationer tycks vara mer avgörande för barnens alkoholdrickande än föräldrarnas eget drickande. Ungdomar som har svaga band till sina föräldrar tenderar att skapa starka barn till kompisar som har ett större riskbeteende. En bra kommunikation mellan barn och föräldrar är viktig och föräldrar som inte har förmågan att kommunicera med sina barn, visa värme och stöd samt sätta tydliga regler och gränser innebär en stor risk för barnen. Barnombudsmannen (2005) poängterar att barn vill ha regler, att vuxna tar ansvar och är bra förebilder samt sätter gränser. Barn blir otrygga om de tvingas ta ett för stort ansvar för det egna agerandet och kanske också för den övriga familjen. En del av den positiva, ansvarsfria barndomen berövas dem om de vuxna abdikerar som ansvarstagare. Enligt Barnombudsmannen (2005) har även de familjebaserade normerna stor betydelse för debutåldern. Äldre syskon har en viktig roll när det gäller att förmedla föreställningar och attityder om alkohol och droger till ungdomar i lägre tonåren. Forskningen visar att ju tidigare alkoholdebut desto högre tenderar alkoholkonsumtionen att bli senare. Det förefaller viktigt att påbörja en sådan intervention innan barnet debuterat med alkohol. Om föräldrarna har en restriktiv inställning till ungdomarnas kontakt med alkohol kan det senarelägga barnens debut och minska missbruket. Det har visat sig att ju äldre ungdomarna blir desto mindre restriktiva tenderar föräldrar att vara, enligt Lilja & Larsson (2003). Alkoholvanorna i hemmet har också stor betydelse, om ungdomar tillåts dricka i hemmet eller inte har betydelse. Barnombudsmannen (2005) och Lilja & Larsson (2003) är eniga om att det finns ett stort behov av att organisera stöd till föräldrar som är villrådiga och i behov av stöd. 5

6 Skola Enligt Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (2000/01:20) är det värdefullt att skolorna utarbetar riktlinjer i form av policydokument för hur man förebygger problem, i vilka situationer man ska agera, vem som ska agera och på vilket sätt. En sådan policy bör omfatta hela skolan, såväl personal som elever. Enligt Nationell handlingsplan mot narkotika (2001/2002:91) ska undervisningen om tobak, alkohol och andra droger planeras tillsammans med eleverna. Undervisningen ska vara åldersanpassad, kontinuerlig och steg för steg bygga upp elevernas kunskap. Undervisningen ska också ge möjlighet till reflektion och samtal om elevernas angelägna livsfrågor och utgå från elevernas egna frågor. I handlingsplanen mot narkotika (2001/2002:91) betonas också vikten av att undervisningen i de yngre åldrarna bör fokusera på sociala influenser och kompetenshöjande träning, att fatta beslut och stå emot grupptryck, snarare än faktaförmedling och information. Alkohol-, Narkotika- och Tobaksundervisning Barnombudsmannen (2005) har även i tidigare rapporter betonat behovet av förbättring av skolans förebyggande undervisning avseende tobak, alkohol och narkotika. Ungdomarna klagar på ANT-undervisning (alkohol, narkotika och tobak) som ofta blir ett tema under en dag eller ett kortvarigt projekt. Deras önskemål är att vid flera tillfällen få återkommande undervisning innehållande kunskap om samhället, relationer och vad som händer i kroppen. Enligt Bremberg (2002:11) bör antalet undervisningstimmar avseende förebyggande arbete överstiga 40 per år för att påverka alkohol- och andra hälsovanor. Ett mycket vanligt inslag i undervisningen om alkohol och narkotika är att objektivt förmedla fakta och med objektivitet menas att förmedlandet ska vara balanserat och informationen bygga på vetenskapligt grundade fakta. Det innebär att man även redogör för de skadeverkningar som kan uppstå av alkohol- och narkotikamissbruk, men inte i syfte att skrämma, utan informera, enligt Thorsen & Andersson (2000). Enligt Forster & Sundell (2005:1) ger insatser som syftar till att skrämma ungdomar inga eller till och med negativa effekter. Thorsen & Andersson (2000) refererar till Jarlbro i sin rapport (2000) kring användandet av jämnåriga/äldre kamrater som lärare/ledare i undervisningen och påtalar komplikationen att den del av målgruppen som har förtroende för avsändaren, och därmed tar till sig budskapet, är den del av målgruppen som minst behöver budskapet. I varje målgrupp finns det en del som blir hjälpta av upplysningsprogrammet, en del som förblir opåverkade och en del som blir skadade. I de skolbaserade preventionsprogram där läraren används som förmedlare av budskapet har det ofta påvisats att lärarens engagemang, färdigheter, attityder etc. spelar en stor roll för om man ska lyckas eller inte. Skolans uppgift Barnombudsmannen (2005) hänvisar till Alkoholkommitténs skrift (2004) Förebygg alkoholskador insatser för riskgrupper att skolans främsta mål inte är att förebygga alkohol- och drogproblem men att det finns goda skäl för att stärka eleverna socialt och emotionellt inom skolans ram. Enligt Sven Bremberg (2002:11) ligger skolans främsta uppgift, för att påverka ungdomars alkoholkonsumtion, i att erbjuda en miljö som minskar förekomsten av utagerande psykiska problem. 6

7 Det mest verkningsfulla skyddet mot att utveckla missbruk och andra problem är när eleverna tycker det är roligt att gå till skolan, lär sig bra och känner sig sedda och uppskattade av lärare och kamrater, enligt Bremberg (2002:11). Persson & Svensson (2005) i Drogförebyggande arbete i skolan. Möjligheter och dilemman poängterar att förebyggande arbete i skolan handlar om att förebygga mobbing, diskriminering, sexuella trakasserier, våld och andra uttryck för bristande respekt för människors lika värde. Kunskaper och goda skolresultat förebygger utanförskap i samhället och drogförebyggande arbete i skolan kan därför jämställas med skolans arbete som helhet. En fungerade skola är en fungerande prevention, mot droger och mot alla andra oönskade beteenden. Skolor med god ledning, tydliga regler, stödjande miljö, ökat elevinflytande och fritidsverksamhet i skolan kan minska alkoholproblem under uppväxtåren. Att stärka elevernas samhörighetskänsla med skolan och samhället har visat sig ha en klart skyddande effekt. Med tydligt ledarskap och klara regler kan skolan minska risken för psykosocial negativ utveckling inom alla områden. Enligt CAN rapport nr 84 (2004) Skolelevers drogvanor 2004 är elevernas sociala anpassning och hur de finner sig tillrätta i skolan en inte helt oväsentlig faktor för deras drogvanor. Barnombudsmannen (2005) hänvisar till Myndigheten för skolutveckling och Statens folkhälsoinstitut rapport (2003) Insatser i skolan som stärker hälsofrämjande skolutveckling och förebygger alkoholskador och narkotikamissbruk som påtalar kopplingen mellan att de ungdomar som börjar experimentera med narkotika ofta har det svårt i skolan, känner mindre engagemang och skolkar oftare. Det är en stor utmaning för lärare att skapa lust till lärande och motivation just hos dessa elever. Den alkohol- och narkotikaförebyggande verksamheten behöver därför sättas in i ett brett skolutvecklingsperspektiv där framförallt skolklimatet och relationerna mellan eleverna och mellan de vuxna och eleverna är centrala. Men skolpersonalen behöver också hitta nya vägar att föra en dialog kring alkohol och narkotika på ett trovärdigt sätt. Enligt Statens folkhälsoinstitut rapport (2003:39) Att upptäcka mötesplatser efterfrågar lärarstudenter mer kunskaper gällande ledarskap, grupprelationer och samtal. Dessa behov stämmer med, ur preventiv synpunkt, de centrala skyddsfaktorerna såsom struktur, trygghet samt lugn och ro i klassrummet. Man har under årens lopp försökt att informera bort ohälsosamma vanor i stället för att närma sig hälsoproblemen utifrån skolans pedagogik och förmåga att engagera eleverna. Enligt Webster-Stratton (2004) visar utvärderingar att interventioner som sätts in tidigt i förskolan eller under de tidiga skolåren, är de mest effektiva för att förhindra att ett kroniskt mönster utvecklar sig. Därför är det viktigt att tidigt erbjuda barn åtgärder dels för att förebygga beteendeproblem, dels se till att de barn som visar tidiga tecken på aggression inte hamnar i kriminalitet. Enligt Thorsen & Andersson (2000) förefaller skolbaserade program, med tyngdpunkt på social kompetensutveckling, vara mest lovande och har vanligtvis sitt ursprung i social inlärningsteori. Syftet är att utveckla elevernas kompetens att bl.a. kunna förstå skillnaden mellan upplevda och verkliga alkoholvanor bland ungdomar s.k. majoritetsförstånd. Men också för att stå emot grupptryck och påvisa konkreta strategier som eleverna kan använda sig av för att säga nej till alkohol och narkotika, att lösa problem, att fatta beslut, kommunicera m.m. Andréasson (2002:11) instämmer med ovanstående författare att skolbaserade program, som är baserade på social påverkan, har positiva effekter. 7

8 Elevhälsa Barnombudsmannen (2005) betonar elevhälsans stora betydelse för barn och ungdomars hälsa. Skolhälso- och elevhälsovårdens roll när det gäller rutinmässiga medicinska eller miljömässiga insatser kan te sig självklar. Men barn som av olika skäl, t.ex. missbruk, hamnar utanför den normala skolverksamheten kan få ett viktigt och ganska odramatiskt stöd hos elevhälsan. Barnombudsmannen hänvisar till sin rapport (1999) Skolhälso- och elevvården ur ett elevperspektiv där det framgår att skolsköterskan bör finnas tillgänglig i skolan och en majoritet av eleverna på såväl mellan- som högstadiet vill ha större tillgång till skolsköterskan. Även mer kuratorkompetens samt att kuratorn ska vara mer tillgänglig efterfrågas. Elevhälsopersonalen är den kategori av vuxna i skolan som åtnjuter störst förtroende från eleverna om de får problem i skolan, enligt Skolverkets rapport nr 144 (1998) Vem tror på skolan attityder till skolan. Det är också till elevhälsopersonalen som eleverna som skolkar mycket eller ganska ofta vänder sig. Barnombudsmannen (2005) anser att elevhälsopersonalen måste få en mer aktiv och initierande roll när det gäller att förebygga ohälsa och främja hälsa i skolan. Det kan gälla arbetet mot missbruk av alkohol, tobak och narkotika, motverka mobbing och främlingsfientlighet. Barnombudsmannen betonar vikten av att ha en god arbetsmiljö i skolan där eleverna trivs, blir sedda och lyssnade till. Det handlar om att stärka eleverna socialt och emotionellt samt skapa möjligheter för elevinflytande. Föräldrasamverkan Det finns övertygande belägg för fördelarna att involvera föräldrarna i barnens lärande. Det visar de positiva effekterna på såväl barnens studieframgångar som deras sociala kompetens och skolans kvalitet. Enligt Carolyn Webster-Stratton (2004) tenderar barnen inte bara att lyckas i skolan utan också i livet. Skolan är dessutom en viktig kontaktyta gentemot föräldrar vilket kan underlätta genomförandet av föräldrastödsprogram. Skolan möter eleverna bäst genom att bli mer familjeorienterad och mer fokuserad på elevernas emotionella och sociala behov jämfört med deras behov av ämneskunskaper. Trots bevisen på positiva effekter av att involvera hemmen i elevernas skolarbete så sker inte detta i önskvärd omfattning. Lärare stödjer inte alltid föräldrasamverkan på ett systematiskt sätt och lyckas inte utveckla ett kompanjonskap med föräldrarna. Föräldrarna deltar inte alltid i samverkan även om skolan försöker stötta dem i detta. Faktorer som kan förhindra föräldrasamverkan kan vara tidsbrist från såväl lärarens som föräldrarnas sida eller dåligt stöd från skolledningen. Ett annat hinder för samverkan kan vara missförstånd mellan lärare och föräldrarna, läraren upplever föräldrarna ointresserade medan föräldern upplever läraren och skolan som skrämmande, ibland utifrån egna negativa skolerfarenheter. Ett tredje hinder kan vara att läraren saknar kunskap och färdighet i hur man samarbetar med hemmet. Detta kan bero på brister i lärarutbildningen i fråga om sätt att involvera föräldrar, hur man genomför föräldramöten och effektiva kommunikations- och handlingsstrategier. Enligt Webster-Stratton (2004) behöver lärare konkreta färdigheter, kunskaper och positiva attityder till familjesamverkan för att klara denna uppgift. Även om det finns kulturella skillnader mellan Sverige och USA så återfinns liknande behov inom den svenska lärarkåren. I rapporten (2003:39, s. 7) finns från en nybliven lärare följande citat: 8

9 Just nu känner jag att jag skulle ha mer nytta av en kurs i att hålla föräldramöten eller en kurs om läs- och skrivsvårigheter än den C-uppsats jag skrivit i religionshistoria. Kultur, fritid & föreningsliv Barn och ungdomar ska ha samma rätt till kulturutbud som vuxna, enligt propositionen (1997/98:182) Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige. Stat och kommun bör prioritera insatser som riktar sig mot ungdomar i syfte att påverka deras liberalare inställning till droger. Barn och ungas delaktighet och inflytande ska utvecklas i frågor som rör bl.a. samhällsutveckling. Idrottsrörelsens roll och ansvar bör betonas. Idrott främjar en positiv utveckling, eller kan förhindra en negativ utveckling. Information och påverkan är en sida av det generellt inriktade drogförebyggande arbetet för ungdomar medan erbjudande om alternativa sysselsättningar i drogfria miljöer är en annan. Fritidsgårdar, ungdomsgårdar och drogfria arrangemang spelar en viktig roll. En mycket viktig kraft är de frivilligorganisationer som på olika sätt arbetar för att förbättra folkhälsan, bland annat på alkohol- och narkotikaområdet. I SOU:s rapport (2005:25) Gränslös utmaning betonas vikten av att kommunerna aktivt arbetar för att tillsammans med det lokala föreningslivet skapa alkoholfria mötesplatser, främst för ungdomar. I många kommuner arbetar man aktivt med möjligheterna att via olika frivilligorganisationer arbeta förebyggande med tobaks-, alkohol- och narkotikafrågor. Det ställs krav på de bidragsberättigade föreningarna att deras verksamhet aktivt ska präglas av ett alkohol- och drogfritt förhållningssätt. En organiserad föreningsverksamhet är nämligen ingen garanti eftersom en del verksamheter har en positiv inställning till alkohol som kan befrämja drickandet, t.ex. vissa idrottsföreningar, enligt Håkan Stattin (2004) i Förebygg alkoholskador. Insatser för riskgrupper. Fritidsaktiviteter och fritidsgårdar Enligt Alkoholkommittén (2004) minskar socialt utvecklande fritidsaktiviteter risken för alkoholproblem och exempel på sådana aktiviteter är idrott, musik, och andra strukturerade verksamheter. Dock saknar spontana och ostrukturerade verksamheter saknar denna skyddande effekt. Barnombudsmannen (2005) beskriver en utveckling av minskat antal fritidsgårdar och andra aktiviteter jämfört med tidigare. Barnen som föddes under 1990-talets babyboom är nu tonåringar som föreningslivet, idrottsrörelsen och fritidsgårdarna ska kunna erbjuda aktiviteter. Tillgängligheten till alkohol har ökat och även vi vuxna dricker mer. Utgångspunkten för samtliga åtgärder måste vara ungdomarnas egna synpunkter och åsikter vilket innebär att när det planeras åtgärder är det nödvändigt att utgå från det som ungdomar i dag upplever betydelsefullt och viktigt. 9

10 Barnombudsmannen (2005) hänvisar till Håkan Stattins forskning som innebär att olika kultur- och fritidsaktiviteter är en positiv upplevelse för många barn och unga, genom aktiviteten i sig men också genom det kamratskap som kan bli resultatet av deltagandet. Ungdomar med många kopplingar till kompetenta vuxna och kamrater bygger upp sin självkänsla genom att systematiskt bli bättre på aktiviteter som till exempel idrott eller musik. Därmed löper de mindre risk att hamna snett. Enligt CAN (2004) är det viktigt att undersöka hur samhällstödda fritidsaktiviteter ska vara utformade för att ge tydliga alkohol- och drogpreventionseffekter. Alla barn och ungdomar vill inte heller delta i fritidsverksamheter som påminner om skolan, ställer krav på regelbundet deltagande eller ett visst beteende. Därför är det viktigt att möta barn och ungas olika behov och önskemål och även se till att andra sorters aktiviteter håller en hög kvalitet. Bo Vinnerljung (2002:32, s. 24) hänvisar till Stattins forskning om att fritidsgårdarna på många håll sannolikt är befrämjande för kriminalitet, eftersom de samlar många ungdomar i riskzonen som påverkar varandra på ett negativt sätt. Då är det lätt att man från kommunens sida säger att då måste vi naturligtvis lägga ned fritidsgården. Men Håkan Stattin understryker att det är det sämsta vi kan göra av allt. För det är den enda plats där vi kan träffa de här ungdomarna och påverka dem. Det gäller i stället att förändra fritidsgårdarnas arbetssätt. Problemet med fritidsgårdarna är att gruppen som besöker den oftast är homogen och de nya besökarna snabbt anammar de alkoholpositiva normer som ofta råder där. Fritidsverksamheter med blandad sammansättning av deltagare är sannolikt det bästa sättet att motverka ungdomars alkoholbruk. Att arbeta alkoholpreventivt innebär alltså att vara uppmärksam på vilka som deltar i olika verksamheter. Det gäller såväl föreningslivet som fritidsgårdar. Stattin föreslår också att personalen på fritidsgårdarna ges utbildning om vilka samband som styr ungdomarnas val av fritidsvanor. Han ifrågasätter också den traditionella grundidé om att ungdomarna själva tar ansvar för sin verksamhet vilket kan vara svårt och gärna leder till att man tar en fika och pratar i stället. Stattin vill i stället att både kommunen och personalen på fritidsgårdarna ska sätta upp tydliga mål för sitt arbete och regelbundet följa upp vilken effekt verksamheten har. Enligt Ungdomsstyrelsens rapport (2005:1) Arenor för alla är det utan tvekan så att de erfarenheter som ungdomarna gör på kultur- och fritidsarenan kommer att ha betydelse för dem i livet. Faktorer som spelar roll för hur ungas fritid ser ut är bostadsort, kön och föräldrarnas utbildning. Det är t.ex. en större andel ungdomar med universitets- eller högskoleutbildade föräldrar som ägnar sig åt kulturaktiviteter. Det är också en större del ungdomar från hem med högst gymnasieutbildade föräldrar som besöker fritidsgården än från hem med föräldrar som är högskole- och universitetsutbildade. Fritidsgården är också en arena som företrädesvis besöks av pojkar. Flickor idrottar i högre grad, jämfört med pojkar, utan att vara medlem i idrottsförening. De nya formerna av informations- och kommunikationsteknologi som internet, datorer och mobiltelefoni utgör idag ett både viktigt och vanligt inslag i ungdomarnas dagliga liv. 10

11 Idrottsvanorna har förändrats, t.ex. en klar tillbakagång av andelen unga som är medlemmar i en idrottsförening samtidigt som andelen unga som idrottar utan att vara medlem i en förening, men i organiserad form, ökar. Dessa förändringar kan ses som ett uttryck för en möjlig rörelse mot en alltmer privat fritid. Inte privat i den meningen att den unge isolerar sig i en strävan att få vara i fred utan som en rörelse bort från den institutionaliserade fritiden och mot den fritid som ungdomarna själva organiserar och beslutar om. Hemmets roll som arena för diverse aktiviteter, också utan föräldrarnas direkta inblandning, har utan tvekan stor betydelse för ungdomarna. Det finns också skäl att anta att mycket av ungdomarnas identitetsskapande äger rum hemma. Flera ungdomar talar idag om vikten och betydelsen av att stå för sina åsikter och att hävda sig själv. Man ser sig på samma gång både som en del av ungdomsgruppen och som en självständig individ med uttalad vilja, smak och åsikter. Många förverkligar sig själva och sina drömmar på fritiden och valen av fritidsaktiviteter bidrar på så vis till att ge ungdomarna skilda komponenter och olika förutsättningar i livet. Alkohol- och drogfria miljöer Offentliga miljöer ska vara säkra att vistas i för allmänheten, enligt den nationella handlingsplanen (2000/01:20). Därför finns det goda skäl till att verka för att offentliga miljöer ska vara så fria från alkohol som möjligt och därigenom från det våld och den skadegörelse som berusade personer kan orsaka. Det gäller bl.a. miljöer där många människor träffas för att t.ex. delta i sportevenemang eller delta i fritidsaktiviteter. Information och påverkan är en sida av det generellt inriktade drogförebyggande arbetet för ungdomar medan erbjudande om alternativa sysselsättningar i drogfria miljöer är en annan. Fritidsgårdar, ungdomsgårdar och drogfria arrangemang spelar en viktig roll. Attraktiva alkoholfria aktiviteter är något som ungdomarna efterfrågar, enligt Barnombudsmannen (2005), då det på många håll inte finns några ställen för ungdomar som vill träffas, för att slippa alkohol. Barn och ungdomar har egen drivkraft och stor vilja att planera kul och spännande aktiviteter utan droger. Det är vi vuxna som måste ge ungdomarna utrymme och förutsättningar för egna initiativ, anser Barnombudsmannen (2005). Enligt regeringens proposition Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (2000/01:20) är arbetet med att utveckla drogfria nöjesplatser eftersatt i många kommuner, eftersom sådan verksamhet sällan är kommersiellt lönsam. Regeringen vill därför uppmuntra fler kommuner att ta initiativ till sådana verksamheter. Ungdomarna själva bör i sådana fall få delta i planering och utformning av lokaler och ha ett praktiskt ansvar för verksamheten. Hälso- och sjukvård Enligt Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador (2000/2001:20) har flera försöksverksamheter visat på enkla metoder i primärvården som kan leda till minskad alkoholkonsumtion. Inom företagshälsovård och primärvård kan en dialog om dryckesmönster föras vid allmänna hälsoundersökningar och i samband med problem som kan påverkas av hög alkoholkonsumtion. 11

12 Det är lika naturligt att diskutera alkoholkonsumtionens påverkan på hälsan som mat- och motionsvanors påverkan. Syftet med samtalet är inte att få ett erkännande om att vederbörande dricker för mycket utan att alla ska reflektera över hur mycket de dricker. Självreflektion är första steget till förändring. Mödrahälsovård och barnhälsovård Enligt regeringens proposition (1997/98:182) Strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige spelar den förebyggande mödrahälsovården en stor roll i barnets rätt att födas friskt. En stor del av mödrahälsovården tar sikte på att identifiera förhållanden som innebär ökad risk för komplikationer för mor eller barn. Sådana riskfaktorer kan vara missbruk av alkohol, narkotika eller rökning. Barnhälsovården ses mot samma bakgrund. Statens Folkhälsoinstitut har i samverkan med Socialstyrelsen (2002), utifrån regeringsuppdraget, tagit fram underlag till fortbildning för personal inom mödrahälsovården, Fortbildning för mödrahälsovården om samband mellan alkoholkonsumtion och skador under graviditet. Fortbildningen avser att höja kompetensen om sambandet mellan alkoholkonsumtion och fosterskador under graviditet. De önskemål som framkommer från barnmorskorna är ökade kunskaper om alkoholens effekter på graviditet och foster, bättre instrument för anamnesupptagning (patient beskrivning av sin sjukdomsutveckling) när det gäller alkoholkonsumtion samt metoder för att stödja och motivera till punktnykterhet under graviditet. Kommunikation och utveckling/träning av samtalsmetodik framstår som ett av de viktigaste utbildningsområdena. Enligt underlaget upplever många svårigheter då det gäller att samtala och informera blivande föräldrar om sambanden mellan graviditet, fosterskador och alkoholkonsumtion. Detta beror bl.a. på rädslan att frågorna ska upplevas som kränkande och i värsta fall spoliera en förtroendefull relation mellan den gravida kvinnan och barnmorskan eller läkaren. Tillsyn Enligt Statens folkhälsoinstitut rapport (2004:28) Länsrapport Länsstyrelsernas och kommunernas tillsyn enligt alkohol- respektive tobakslagen samt kommunernas alkohol- och drogförebyggande arbete ger inte alkohollagen det skydd för ungdomar som det var tänkt, trots de förändringar som genomfördes Tobak Tillsynen enligt tobakslagen har varit föga intensiv eller omfattande men det finns tecken på tillsynsinsatserna ökat påtagligt under I Simrishamns kommun har antalet tillsynsbesök ökat från 1 (2002) till 23 (2003). I Sjöbo och Tomelilla kommuner har inga tillsynsbesök ägt rum under 2002 och 2003, enligt Länsstyrelsens rapport (2004). Enligt rapporten (2004:28) är den vanligaste bristen att tobaksarbetet generellt är lågt prioriterat och att tillsynsbesöken är få eller obefintliga. Bristen på samverkan mellan de kommunala förvaltningarna påtalas och orsaken återfinns i att olika delar av tobakstillsynen har förlagts till olika nämnder. Ibland är också ansvarsfördelningen inom kommunen oklar. 12

13 I samband med lagändringen avseende rökfria serveringställen från den 1 juni 2005 ges förutsättningar för samsyn och samordning av tobaks- och alkoholfrågorna i större omfattning. Folköl Barnombudsmannen refererar till Statens Folkhälsoinstitutets rapport (2004) Folköl och ungdomar, redovisning av regeringsuppdraget, som anger att ålderskontrollerna vid folkölsförsäljning är fortsatt bristfälliga i Sverige samt att ungdomars konsumtion av folköl är för hög. Under våren 2004 genomfördes en nationell provköpsstudie som resulterade i att endast varannan butik klarar ålderskontrollerna vid folkölsförsäljning. Förbättringar i butikernas efterlevnad av bestämmelserna bör kunna åstadkommas bl.a. genom en mer aktiv tillsyn och påföljdshantering. Enligt Länsstyrelsens rapport (2004) Länsrapport Alkoholområdet mm i Skåne län har Simrishamns kommun genomfört 22 tillsynsbesök under 2003 medan Sjöbo och Tomelilla kommuner inte genomfört några alls. Kommunernas kunskap om försäljningsställen har ökat påtagligt men tillsynsavgiften, som kommunerna kan debitera försäljningsstället kan vara ett skäl till att man inte anmäler sig som försäljare av folköl. Alkohol Enligt Statens folkhälsoinstitut rapport (2004:28) ska kommuner och polismyndighet utöva den direkta tillsynen av alkoholförsäljningen. Ekonomisk misskötsamhet är fortfarande den grund som i stor utsträckning legat till grund för beslut om varning och återkallelse av serveringstillstånd. En stor del av tillsynen har fokuserat på kontroll av kassaregister. Endast 17 % av besluten om återkallelser hade sin grund i alkoholpolitiska angelägenheter, en snedfördelning som kvarstår sedan tidigare års länsrapporter. Statens folkhälsoinstitut betonar att alkohollagens karaktär av skyddslagstiftning, som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar, får större effekt om resurserna framför allt läggs på kontroll av de allmänna försäljningsbestämmelserna snarare än på kontroller av kassaregister. 13

14 Presentation av arbetsmetoder För att få till stånd en förändring inom tobaks-, alkohol- och drogområdet krävs en kombination av policystöd och ökad kompetens för genomförande av effektiva program, metoder och arbetssätt såsom t.ex. skolprogram, föräldraprogram, restaurangprogram, rådgivning för högkonsumenter i sjukvården. När ett alkoholpolitiskt policydokument/handlingsprogram antas är detta i sig själv ett uttryck för permanentning av det förebyggande arbetet. I praktiken finns det dock risk för att policydokument/handlingsprogram/handlingsplan får karaktären av ett tidsbegränsat projekt. Det är därför nödvändigt att tänka igenom vilka strukturer som krävs för att det förebyggande arbetet ska kunna vidmakthållas efter den inledande fasen. Det krävs att handlingsplanerna, som utformas av t.ex. verksamheter och organisationer, i sig är tillräckligt konkreta för att vägleda det praktiska arbetet. Målet är att genomförandet och uppföljningen ska ges de resurser och engagemang från såväl utförare som beslutsfattare som behövs. Huvudbudskapet är att myndigheter, företag och organisationer i lokalsamhället måste anta dessa policybeslut för att långsiktiga förändringar ska ske och för att dessa förändringar ska kunna vidmakthållas. Det gemensamma policydokumentet för tobaks-, alkohol och drogområdet i Simrishamns, Sjöbo och Tomelilla kommuner är utarbetat och beslut fattas i respektive kommunfullmäktige under hösten Därefter ska respektive kommun utarbeta kommunövergripande handlingsprogram som i sin tur ska brytas ner till nämnds- och förvaltningsövergripande handlingsplaner. Kommunala verksamheter kommer utifrån dessa handlingsplaner utforma sina specifika konkreta handlingsplaner. De arbetssätt/-metoder som presenteras i denna del avser långsiktiga, verkningsfulla (effektiva) arbetssätt vars förankring finns i vetenskap och beprövad erfarenhet. Event-liknande, enstaka händelser, som inte sker i ett sammanhang kommer därför inte att ingå i presentationen. Det finns en mängd kortsiktiga satsningar som erbjuds skolor och andra verksamheter, dock saknas till stor del långsiktighet i dessa koncept. Vikten av att identifiera målgruppen (t.ex. barn, vuxna) kan inte nog betonas i syfte att minimera risken för att aktiviteten inte har någon effekt eller i värsta fall motsatt effekt. Uppföljning av uppsatta mål bör ske i syfte att undersöka effekten av insatsen som ägt rum. Föräldrastöd De egenskaper hos föräldrar som betyder särskilt mycket för barns hälsa och välfärd är att föräldrar visar värme mot barnen och att föräldrar kan styra (sätta ramar för) barnens beteenden. Om barnet känner till vilka gränser som gäller, behöver det inte pröva var gränserna går, enligt Sven Bremberg i rapporten Nya verktyg för föräldrar förslag till nya former av föräldrastöd (2004:49). Rapporten ger en bild av olika former av föräldrastöd, med påvisbar effekt, som riktas till föräldrarna och gynnar barnen. 14

15 Stöd till föräldrar med barn i ålder 0-1 år Två verkningsfulla metoder, Från första början samt Vägledande samspel, syftar till att förbättra samspelet mellan förälder och spädbarn och därigenom möjligheterna till trygg anknytning. Dessa metoder är lämpliga att sprida inom barnhälsovården. Inom mödrahälsovårdens föräldragruppsverksamhet rekommenderas arbetsmetoden PREP som utvecklats för att främja god kommunikation föräldrar emellan. Viktiga aspekter att ta hänsyn till är verksamhetens syfte, påvisbara effekter, jämställdhet (flertalet verksamheter attraherar fler kvinnor än män) samt föräldrastödets sociala profil (föräldrarnas utbildningsnivå). Leksand-modellen innebär att en av föräldrarna leder gruppen medan barnmorskor från mödravård och sköterskor från barnhälsovård medverkar utan att styra. Med en förälder som ledare är det lättare att nå en bredare föräldragrupp, oavsett utbildningsnivå. Stöd till föräldrar med barn i ålder 2-9 år Den vetenskapliga litteraturen kring föräldrastöd i dessa åldrar domineras av samspelsprogram som syftar till att utveckla värme och emotionell närhet i relationen mellan föräldrar och barn. Samspelsprogrammen ifrågasätter inte föräldrarnas egen kompetens utan söker istället tillvarata och utveckla föräldragruppens samlade erfarenheter. Programmen innehåller vanligen inte några färdiga lösningar som framhålls som pekpinnar. En av avsikterna med samspelsprogrammen är att minska risken för att barn ska utveckla beteendeproblem. Några exempel på dessa program är De otroliga åren, COPE (Community Parent Education Program) och KOMET. Insatser under skolåren år Program som den vetenskapliga litteraturen framhåller under denna åldersperiod syftar till att utveckla en god kommunikation mellan barn och föräldrar. Detta speciellt utifrån att minska risken för att ungdomar ska börja använda tobak, alkohol och droger samt begå brott. Programmen kallas kommunikationsprogram och följande program rekommenderas Steg för Steg samt Örebro Prevention Program. Skola Förslagen avseende långsiktiga verkningsfulla arbetsmetoder till skolan och föräldrar är i linje med den djupsatsning som Statens folkhälsoinstitut, benämns även FHI, kommer att genomföra i de tre kommunerna t.o.m. år Målet för uppdraget är att föra ut kunskap om verkningsfulla metoder för att stärka det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i skolan. Programmen och utbildningarna riktar sig till föräldrar, föräldrar och skolan, skolan samt elevhälsan. Uppdraget omfattar även fritidsaktiviteter i samarbete med skolan, det vill säga att samtliga barn och ungdomar ges möjlighet att utveckla sina olika kompetenser genom att delta i meningsfulla och stimulerande fritidsaktiviteter. Den öppna skolan kan skapa sådana möjligheter. 15

16 Statens folkhälsoinstitut och Myndigheten för skolutveckling vill också framhålla värdet av en utarbetad och väl känd policy för det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet i skolan. I de kommande förslagen avseende preventionsprogram och metoder talas det om tre interventionsnivåer i det preventiva arbetet: 1. Universella preventionsprogram som fungerar för alla individer oavsett graden av upplevd risk. 2. Selektiv prevention som riktar sig till grupper som identifierats uppleva en specifik riskfaktor(-er). 3. Indikerade program som arbetar med dem som har blivit identifierade med kroniskt eller allvarligt problembeteende. Föräldrar och skolan Stor vikt kommer att läggas vid föräldrastödjande arbete och insatser som stärker dialogen mellan skolan och föräldrarna. Det arbetssätt som i forskning visat sig ge goda effekter, både när det gäller att generera och förstärka varma och tillitsfulla relationer mellan föräldrar och barn samt att förebygga missbruk och riskutveckling hos barn och ungdomar, är i form av studiecirkelverksamhet för föräldrar och barn. Förslag till föräldrametoder: Steg för steg är ett universellt program som vänder sig till alla föräldrar med barn i åldrarna år. Syftet med programmet är att förebygga användning av tobak, alkohol och droger bland tonåringar, stärka familjebanden samt stärka familjekompetensen. Kurserna kan vara skolbaserade, men inte i första hand utföras av lärare. Genomförs exempelvis i samarbete med socialtjänsten. Föräldrastegen har samma teoretiska grund som Steg för steg men vänder sig till föräldrar till stökiga och utagerande barn, det vill säga är ett selektivt och indikerat preventionsprogram. Föräldrakraft vänder sig till föräldrar (och barn) i åldrarna 3 år, 6 år, 10 år, och är ett universellt program. Syftet är att förebygga användning av tobak, alkohol och droger bland tonåringar, stärka familjebanden samt stärka familjekompetensen. Kurserna kan vara skolbaserade, förskola och grundskola, men inte i första hand utföras av lärare. Genomförs exempelvis i samarbete med socialtjänsten. Örebro Prevention Program (ÖPP) är en föräldramötesmetod som syftar till att förebygga tidig alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott. Målgruppen är föräldrar till barn i årskurs 7-9, en universell metod. Komet för föräldrar vänder sig till föräldrar som upplever svårigheter att hantera bråk- och trotsbeteenden hos sina barn. Är en selektiv och indikerad metod. Pedagogiska insatser Forskning visar att lugn och ro i klassrummet förebygger skolmisslyckanden, missbruk och annan riskutveckling hos eleverna. Lärarens förhållningssätt, relation till eleverna och förmåga att leda en klass har stor betydelse för samtliga elever. Det är framför allt viktigt för att de sårbara eleverna inte ska slås ut ur skolan. 16

17 När läraren kan möta och uppmuntra även de stökiga och utsatta eleverna på ett genomtänkt och konsekvent sätt minskar risken att dessa elever marginaliseras. Förslag till pedagogiska program och metoder: Klassrumsledning lärarens förhållningssätt är en utbildning som riktar sig till lärare i grundskolans samtliga årskurser. Utbildning i ledarskap i klassrummet handlar om att skapa ett bra klassrumsklimat, lära sig hantera stökiga elever och grupper genom att arbeta med regler, kommunikation och framförallt uppmuntran. Preventionsnivåerna är indikerad-selektiv och universell. Genomförs av pedagoger/lärare. KOMET kommunikationsmedel för lärare är en forskningsbaserad metod med fokus på hur lärarna ska förhålla sig till eleverna med positiv kommunikation och arbetsro i klassen som mål. Preventionsprogrammet ska hjälpa skolpersonal att arbeta med elever som är bråkiga och okoncentrerade. Programmet är selektivt och/eller indikerat program. Det finns en version för grundskolan årskurs 1-5 samt en för grundskolan årskurs 6-9. Genomförs av pedagoger/lärare. SET (social och emotionell träning) är ett program som syftar bl.a. till att stärka elevernas psykiska hälsa och fungerande i skolan genom att utveckla elevens förmåga att förstå och uttrycka känslor, lösa problem och konflikter samt bygga goda vänskapsrelationer (Webster-Stratton). Programmet riktar sig till samtliga årskurser i grundskolan, är ett universellt program. Dock är evidensen bäst för förskolan och lågstadiet. Genomförs av lämpade pedagoger och personal från elevhälsan. Stegvis är ett undervisningsprogram för förskola ock skola ämnat att främja elevernas sociala och emotionella kompetens och motverka våld. Genomförs inom förskola, fritidshem och skola av pedagoger/lärare/ fritidspedagoger, som arbetar med barn i åldrarna 4-15 år. Är ett universellt program. Elevhälsa Skolans arbetsmiljöarbete har mycket att vinna på att den kunskap elevhälsans personal har om elevernas trivsel och hälsa kommer skolledning, lärare och inte minst eleverna själva till del. Vid sidan av det breda elevhälsoarbete som bedrivs kan hälsosamtalet utvecklas och systematiseras så att skolornas arbetsmiljöarbete stärks. Elevhälsan är en viktig resurs i ett brett tobaksarbete i skolan och bör erbjuda tobaksavvänjning för rökande och snusande elever som vill sluta. Hälsosamtalen är bra tillfällen att ta upp frågan. Förslag till metoder inom elevhälsan: Motiverande intervju (MI) benämns även som Motiverande samtal är en samtalsmetod med målet att hjälpa patienten. I detta fall hjälpa eleven att utforska och lösa tveksamheter i förhållande till en förändring och komma med egna synpunkter, tankar och lösningar på sina problem. För närvarande utbildas skolsköterskor i metoden inom ramen för Folkhälsoinstitutets tobaksprogram. Metodens syfte är att hjälpa skolsköterskan att i hälsosamtalet bygga upp en god relation med eleven, öka den inre motivationen för förändring hos eleven samt hjälpa eleven att ta ett steg vidare på vägen mot förändring. Motiverande intervju/motiverande samtal genomförs av skolsköterskan inom grundskolan och gymnasieskolan. 17

18 Förslag på program som involverar samtliga nivåer i skolan: Olweus mobbningsförebyggande program är ett program som ska genomföras på alla nivåer i skolan för att uppnå effekt. Att enbart rikta insatser till eleverna ger inte någon förväntad effekt när det gäller mobbning. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att mobbningsförebyggande program som konsekvent riktar sig till elever, lärare, skolledning och föräldrar är effektiva. Preventionsnivåerna är universell, selektiv och indikerad. Sjöbo kommun har infört Olweus mobbningsförebyggande program i kommunens grundskolor samt anställt samordnare för uppdraget. Antimobbningsprogrammet benämns i Sjöbo kommun som KRAFT (Kraftfullt Arbete För Trygghet). Policy i skolorna En policy för hela skolans arbete omfattar insatser inom elevhälsan, skolans förhållningssätt till ogiltig frånvaro/skolk, regler kring tobak, alkohol och narkotika, samarbete med socialtjänst och polis men även skolans innehåll och arbetssätt med de ämnesövergripande kunskapsområdena, insatser för att förbättra skolklimatet och samarbetet mellan skola och föräldrar och elever och lärare. En policy/handlingsprogram för hela skolans arbete omfattar insatser inom elevhälsan, skolans förhållningssätt till ogiltig frånvaro/skolk, regler kring alkohol och narkotika, samarbete med socialtjänst och skolans innehåll och arbetssätt med de ämnesövergripande kunskapsområdena, insatser för att förbättra skolklimatet och samarbetet mellan skola och föräldrar och elever och lärare. Skolan bör ha rutiner och beredskap för de problem och val av insatser som uppkommer när någon elev har missbruksproblem eller lever i en hemmiljö med missbruk. Policy för tobak kan vara ett enskilt dokument eller en samlad policy för alkohol och droger, men tobak inte får komma i skymundan för droger. Ett dilemma kan vara att föräldrar tillåter sitt barn att röka och ett annat att elever står utanför skolgården och röker. Dessa gränsdragningsproblem kan undvikas genom att man i tobakspolicyn enas om att eleverna ska vara rök- och snusfria under skoltid. Policyn bör engagera och omfatta alla berörda, elever, lärare samt övrig skolpersonal. Föräldrarna bör också göras delaktiga. Skolledningen bör tydligt markera att arbetet är prioriterat och att medarbetare ges utrymme att diskutera över ämnes- och yrkesgränser. Avseende tobaksanvändning (rökare, snusare) bland barn och ungdomar har kommunerna huvudansvaret för att förebygga tobaksdebut, Myndigheten för skolutveckling är en viktig aktör för att stimulera skolorna att upprätta tobakspolicy eller drogpolicy där tobak tydligt ingår i skolan. 18

19 Barn som riskerar fara illa eller far illa Med stöd från Alkoholkommittén har ett utvecklingsarbete riktat till barn som riskerar fara illa eller som far illa inletts i Sjöbo och Tomelilla kommuner under hösten Grunden till satsningen utgörs av Alkoholkommitténs skrift Om barn i missbrukets skugga. Vad kan du göra i din kommun? Utifrån kommunernas egna förutsättningar är avsikten att skapa bättre handlingsberedskap för att nå barn och ungdomar som riskerar att fara illa eller som illa, t.ex. barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka föräldrar. De tre kommunerna fick under våren 2006 erbjudandet att ta del av utvecklingsmedel i form av vardera kr från Alkoholkommittén. Tomelilla kommun kommer att arbeta med barngruppsverksamhet utifrån Jette Bobergs arbetsmetod Att arbeta med barn i familjer med känslomässiga sjukdomar. Fyra grupp-ledare från skola, fritidsgård och Tomelilla församling utbildas i december Sjöbo kommun vidareutvecklar sommarverksamheten för barn och ungdomar i riskzon. Satsningen medför att tid avsätts till förberedelse och utveckling av samverkan med föreningslivet. Uppföljning och erfarenhetsutbyte kommer att ske kommunövergripande i den samverkansgrupp där även Simrishamns kommun medverkar. Möjlighet ges även barn och ungdomar att delta i annan kommuns verksamhet. Kultur, fritid, alkohol- och drogfria miljöer Nedanstående förslag till arbetsmetoder för fritidsverksamhet och drogfria alternativ avser verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar i åldersgruppen upp till 25 år. Alkoholinförselutredningen har speciellt uppmärksammat gruppen ungdomar i åldern år som det finns ett stort behov av att skapa mötesplatser för. På nationell nivå har Ungdomsstyrelsen fått uppdraget av regeringen att genomföra en förstudie avseende åtgärder för ungdomar i riskmiljöer men också utveckling av drogfria mötesplatser. Regeringen har öronmärkt 125 miljoner till förebyggande och främjande ungdomsverksamhet under Ungdomsstyrelsens förslag går till stor del ut på kompetensutveckling och samverkan mellan olika yrkesgrupper som jobbar med ungas fritid. Förslagen stämmer väl överens med de behov och förslag som framkommit under kartläggningen. I syfte att minska antalet kortsiktiga satsningar bör långsiktigt utvecklingsarbete prioriteras, det vill säga ingå som ordinarie verksamhet i den kommunala strukturen. Kompetens- och kunskapsutveckling av fritidsverksamhet bör utvecklas för att stärka de yrkesgrupper som möts i ett förebyggande och främjande ungdomsarbete i anslutning till ungas fritid. Yrkesgrupperna som berörs är ungdomsledare, fritidsledare, fältarbetare, skolpersonal och andra. En stor del av dem som träffar barn och ungdomar har få tillfällen att mötas. Möten mellan personalgrupper, samverkan samt utvärdering/uppföljning är områden som bör prioriteras i det långsiktiga perspektivet. Vikten av utvärdering och uppföljning kan inte nog betonas, att göra rätt på ett bättre sätt nästa gång och på det sättet bidra till en mer långsiktig kunskapsutveckling. 19

20 Kommunerna har också mycket att vinna på samverkan, resurserna samlas i utvecklingsarbetet och därigenom nås bättre resultat. I förlängningen kan kommunen på ett bättre sätt identifiera unga som riskerar att fastna i ett socialt utanförskap. Utbildning avseende verksamhet som utgår från risk- och skyddsfaktorer bör prioriteras. Verksamheten bör bygga på kunskapen om strukturerade, socialt utvecklande aktiviteter, som är skyddande i sig. Verksamhetens mål bör ses i ett större sammanhang, det vill säga kommunövergripande, och uppnås i samverkan med övriga verksamheter, t.ex. skola, föreningsliv, frivilligorganisationer. Kompetensutveckling kan innebära utbildningar i olika former, metoder för att synliggöra karriärvägar, ledarskapsutveckling eller att utveckla metoder för att tillvarata de ungas perspektiv. Fritidsgårdar samt övrig fritidsverksamhet bör ha en tobakspolicy eller samlad policy för alkohol och droger där tobak tydligt anges. Det är, i likhet med övrig barn- och ungdomsverksamhet, angeläget att personalen har ett genomtänkt förhållningssätt till rökning och snusande och själv föregår med gott exempel. Policyn bör knyta an till de regler och synsätt i tobaksfrågor som tillämpas i området. På så sätt knyts vuxenbudskapen på skoltid och fritid ihop. Sjöbo kommun är ett bra exempel med detta arbetssätt, som innebär att representanter från Råd & stöd, skola och fritidsgårdar för närvarande arbetar med framtagande av handlingsprogram. Syftet är att barn och unga ska möta samma regler och förhållningssätt i skolan och på fritiden. Politiskt sett bör barn och ungdomar ges möjlighet till delaktighet och inflytande utifrån ett konkret arbetssätt. Beslut bör fattas enligt barn och ungdomars verkliga önskemål och åsikter vilket förutsätter att dessa deltar i beslutsprocessen. Ungdomspolitiken kan samordnas med styrdokument såsom kommunallagen, läroplaner, barnkonventionen och Agenda 21. Fältsekreterare I en del kommuner ses fältsekreterare som arbetar uppsökande fredags- och lördagskvällar, som en form av förbyggande arbete. Enligt Bjarne Olsson (2001) i Drogförebyggande arbete kan detta vara en väldigt snäv definition av preventionsarbete. De insatser som görs i veckans övriga dagar kan ha en mycket stor förebyggande effekt utan att någon tjänsteman överhuvudtaget behöver vara ute på fältet en lördagsnatt. Insatserna som görs veckans övriga dagar inom skolan, föreningslivet, fritidsgårdsverksamhet och i socialsekreterarens besöksrum kan vara nog så effektiva. Bjarne Olsson ställer sig också frågan varför förebyggande insatser i det här fallet bara riktas till de ungdomar som befinner sig på vissa platser, på vissa dagar och på vissa tider. Professionellt socialt fältarbete som arbetssätt bygger på uppsökande arbete, analys, insats och dokumentation/utvärdering. Arbetssättet sker utifrån uppdraget som grundar sig på t.ex. reaktioner i form av oro från vuxna och andra i omgivningen. Initialt är det av betydelse att inventera och analysera situationen samt målgruppen, vilket kan ske genom egna observationer men även i kontakten med övriga i närmiljön t.ex. fritidsgårdspersonal, föräldrar, föreningsliv, skolpersonal. Insatsen sker i form av fältsekreterarens egen insats men också i samverkan med nätverk i närmiljön. Personerna i nätverken använder sig av olika strategier för att nå det gemensamma målet. Utifrån den enskilda insatsen eller arbetet i nätverket som ägt rum bör uppföljning ske för att skapa en bild av vilka framgångar/hinder man haft i arbetet samt hur arbetet bör utvecklas för att bli effektivt. 20