ffiree.#*remffi # S*p'r*per*rrc*f 4 ffi*f*rpt # H3'Ssgr*fmm*fl # ffispff+w*rf*rereg g# ff*r#*mmfs

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ffiree.#*remffi # S*p'r*per*rrc*f 4 ffi*f*rpt # H3'Ssgr*fmm*fl # ffispff+w*rf*rereg g# ff*r#*mmfs"

Transkript

1 ,"-,:{r::1i:*: ffiree#*remffi 4 ffi*f*rpt # H3'Ssgr*fmm*fl # ffispff+w*rf*rereg f rf3:e*$ -**ft #*ie;ft # S*p'r*per*rrc*f * fr3 a:$qe*cflfl 3# #r*effis$ysf#ffi g 3 ffiy*fg*flt"r#st?s#r' E# Fge*#rireg 5# #fsy*f*sffi** gd# ffi*$vssr*m6 +*fu ssflfsx*r gs #urdg asfr*s*mrru$ g# ff*r#*mmfs g #rffi?e*ss*mmr H ffiesstu#mrmg g# S*mmmmfumpp$rmff *v f*s*fusf rp*ft sdep

2 4 Motorn Motortekniska be$repp Sp6nning Strtim Inom fordonstekniken anvdnds minga begrepp Hiir redovisar vi de vanligaste Elektricitet Spiinning [r det elektriska tryck som driver strcimmen runt Enheten for spiinning iir volt (V) i en sluten krets Striim 2ir styrkan eller det fl<ide av strom som trycks fram med hjiilp av sp?inningen i en sluten krets Enheten for striim iir ampere (A) Kapacitet Kapaciteten [r den miingd elektrisk strdm som t ex ett batteri kan leverera innan det iir tomt Enheten ftir kapacitet dr amperetimmar (Ah) Effekt Effekt iir den kraft man kan ffl ur en motor MawArdet av denna kraft anges numera i kilowatt (kw) Tidigare angavs motorns kraft i hiistkrafter (hk) t hk motsvarar 0,736 kw Omviint iir 1 kw=1,36 hk 6vrigt Varvta! Vridmoment Varvtal anges i antalet varv per minut r/min (r - revolutions) Pi vissa varvtalsmdtare finns fortfarande den gamla beteckningen varv per sekund - r/s Det kan ftirekomma engelska beteckningar som rpm och rps - Vridmoment eller kraftmoment anger kraften pi vridningsrcirelsen i motorn vid ett visst varvtal I fordonets instruktionsbok kan du se vid vilket varvtal som motorn har det maximala vridmomentet Enheten dr newtonmeter (Nm) Vridmoment eller kraftmoment iir den kraft som vrider runt motorn precis som den kraft du anvdnder niir du drar 6t en bult med ett sp?irrskaft Ju liingre ut pi ett spiirrskaftet du hiller desto starkare blir du Diirf<ir blir ocksi motorns vridmoment hdgre om man ftirl2inger vevaxelns slagliingd Vridmomentets storlek beror alltse i grund och botten pi motorstorleken En stor motor har ett stort vridmoment Trots detta [r det vridmomentkurvan (vridmomentet vid olika varvtal) som 6r intressant, och inte maxvdrdet Enheten for vridmoment dr newtonmeter (Nm) Armbrytning dr ett s(itt att m(ita sitt vridmoment mot ndgon annans Det starkaste vridmomentet vinner

3 Vridmomentet i en frirbriinningsmotor kan jiimftiras med en cykel Vridmomentet (Nm) = kraften pi pedalen (N) x liingden pi vevarmen (m) I motorer anger vridmomentet kraften pi vridningsrtirelsen vid ett visst varvtal En traktormotor och en sportbilsmotor utvecklar sina htigsta vridmoment vid helt olika varvtal I fordonets instruktionsbok kan du se vridmomentskurvan Effekten iir alltid densamma oavsett hur den produceras En traktormotor pi 300 kw har samma effekt som en sportbilsmotor pi 300 kw Traktormotorn kan liknas vid en cykel som en tyngdlyftare trampar pi med en htig viixel Tyngdlyftaren har ett stort vridmoment vid ett lflgt varvtal Sportbilsmotorn kan jiimftiras med en sprinter som trampar samma cykel med en 169 viixel Sprintern har stort vridmoment vid htigt varvtal Bida utvecklar samma effekt Effekten = kraften pi pedalerna x pedalhastigheten Tyngdlyftaren har stor kraft pi pedalerna men lflg hastighet Sprintern har liten kraft pi pedalerna men h<ig hastighet Fundera Om tyngdffiaren och sprintern byter plats, vad hrinder med effekten och vridmomentet

4 Lufttryck Lufttryck anges i Pascal (Pa), och anvdnds till exempel vid miitning av lufttrycket i dzicken eller vid mzitning av'kompressionstrycket i motorn 1 kilopascal (kpa) motsvarar Pa Andra mfltt f<ir att miita lufttryck iir bar och kg/cm2 1 bar motsvarar 100 kpa 1 bar motsvarar l,}2kglcm2 Atdragningsmomentet fcir bult- eller skruvf<irband anges i Newtonmeter (Nm) Tidigare angavs det i kilopondmeter (kpm) 1 kpm motsvarar 9,81 Nm Hastighet Vid miitning av hastighet anviinds begreppet meter per sekund - m/s Ett fordons hastighet uppges diiremot i kilometer per timma - km/h 10 m/s motsvarar 36 km/h 10 km/h motsvarar 2J78 mls Slagvolym Slagvolym anger utrymmet mellan kolvarnas civre och nedre viindpunkt i motorn Ovre vdndpunkt F-1 Cylinderdiameter Man kan ocksi kalla det motorstorlek Ju st<irre slagvolym, desto mer kraft frin motorn Nedre vdndpunkt Mittenheten?ir liter eller kubikcentimeter (1 liter = cm3) Cylindervolym anger hela volymen i cylindern d v s slagvolymen plus fdrbriinningsrummets volym

5 Dieselmotorn De flesta lastbilar och bussar har lnsprutare en dieselmotor TEindstift Dieselmotorn och bensinmotorn har i stort sett samma uppbyggnad, men i briinslesystemet hittar vi en viisentlig skillnad Pi bilderna hlir W E-T_B EtE g*r-n*e fl(%\\ q\v l/ intill kan du bland \/ annat se att dieselmotorn saknar tiind- Bensinmotor stift lnsueninestakten Luft sugs in genom den 6ppna insugningsventilen pfl grund av undertryck i cylindern Avgasventilen 2ir stlingd l(ompressionstakten Insugningsventilen har stiingt Avgasventilen iir fortfarande stiingd Kolven iir pi viig upp och komprimerar luften som blir mycket varm Ndr kolven ndstan under h<igt tryck Zir lnda uppe sprutas briinslet in Arbebtakten ' Bflda ventilerna iir fortfarande stiingda Brdnslet antiinds genom luftens hdga temperatur De expanderande gaserna pressar kolven nerflt Avgstakten M Avgasventilen oppnas Insugningsventilen iir fortfarande st2ingd Kolven pressar avgaserna ut genom avgasventilen Dleselmotor Fyra takter

6 Cylindrarnas antal och placering Siviil tvitakts- som fyrtaktsmotorer kan ha en eller flera cylindrar Detta giiller siviil diesel- som bensinmotorer Det enklaste borde vara att endast ha en cylinder men det skulle orsaka mycket vibrationer Delar man upp motoms cylinder- volym pi flera cylindrar gir motorn jdmnare De vanligaste motorerna har fyra, sex eller itta cylindrar, men det flnns iiven de som har tvil,tre eller fem Det flnns dven fordonsmodeller med fler dn ittta cylindrar, till exempel har Ferrari en modell med tolv cylindrar Ju fler cylindrar desto jiimnare ging Radmotor De vanligaste motorernahar fyra eller sex cylindrar placerade i rad efter varandra De vanligaste person- bilarna har fyrcylindriga radmotorer (iiven kallade raka motorer) En sexcylindrig radmotor 6r ndstan helt vibrationsfri tack yare att t2indningarna kommer i jiimn fdljd och arbetstakterna civerlappar varandra V-motor (vinkelmotor) Stcirre fordon har ofta en v-motor dzir cylindrarna sitter i tvi rader i vinkel mot varandra Denna motortyp har vanligen fr6n sex upp till sexton cylindrar Problemet med vibrationer dr lite annorlunda i en v-motor En v-motor med sex cylindrar gflr inte lika j?imnt som en sexcylindrig radmotor Ddremot 5r en tolvcylindrig v-motor ndstan helt vibrationsfri Dieselmotorns utveckling Alltsedan mitten av 80-ta1et har utvecklingen av dieselmotorn framfiirallt g?illt tre mfll: 6kad miljiianpassning - bland Fiirbiittrad briinsleekonomi - annat har avgaserna gjorts mindre skadliga genom att motorn ftirbiittrats och komponenter som katalysatorn och olika filter utvecklats en ny dieselmotor iir oftast billigare att krira tack vare att den utnyttjar brzinslet biittre (verkningsgraden 2ir hiigre), den har l2lngre livsliingd och lzingre serviceintervaller Hiigre effekt - detta har man lyckats med tack vare en fcirbiittrad motorteknik (bland annat biittre vridmoment) och stcirre cylindervolym Milen har varit gemensamma fdr de flesta fordonsfabrikanterna, men de har valt olika viigar ftir att ni dit I vissa fall har man utvecklat dieselmotorns traditionella uppbyggnad, i andra fall har man kommit fram till helt nya lcisningar

7 Dieselmotorns f6r- och nackdelar Siviil bensinmotorn som dieselmotorn har fdrdelar och nackdelar, dels ur miljtisynpunkt, dels ur effektsynpunkt Som du redan vet iir de flesta tunga fordon idag dieseldrivna Hiir fbljer nigra av dieselmotorns for- och nackdelar jimftirt med bensinmotorn Dieselmotorns ftirdelar arbetar pfl l6gt varvtal arbetar med htigt kompressionstryck har htigt vridmoment har inget elektriskt tiindsystem tikar inte briinsleftirbrukningen vid en kallstart lika mycket som en bensinmqtor 6r mer energieffektiv Den drar i de flesta fall mindre briinsle lin vad en bensinmotor gtir med motsvarande prestanda, vilket medftir liigre koldioxidutsl?ipp Dieselmotorns nackdelar behdver ha starkare motorblock (och vissa andra delar) pfl grund av den htrga kompressionen, vilket gdr dieselmotorer tyngre och dyrare har en htigre ljudnivi, [ven om den i nflgon min diimpas av det kraftigare,: motorblocket sliipper ut mer kvziveoxider, partiklar, kolv2iten och aldehyder bidrar i sttirre omfattning till att smog (avgaser + dimma) bildas

8 Hybrider En hybrid har oftast tvfl eller flera drivkzillor Det vanligaste iir fordon med en frirbriinningsmotor och en elmotor Det finns i huvudsak tvi modeller av hybrider; parallellhybrider och seriehybrider Parallellhybrider Batteri Med en parallellhybrid eller fullhybrid, som den ocksi kallas, menar vi ett fordon som du kan kdra pfl enbart elmotor, enbart pfl dieselmotorn eller med hjiilp av bida samtidigt Parallellhybridens elmotor anvdnds vid start och acceleration upp till 15 km/h Niir du kcir i hdgre hastigheter tar dieselmotorn civer Laddningen av hybridens batterier sker pi tv6 siitt Dieselmotorn laddar batterierna dven bromskraften utnyttjas ftir laddning Det finns minga ftirdelar med parallellhybriden Den bidrar till minskad tomgingskdrning Andra fcirdelar med denna typ iir att vid sttirningar pi tekniken piverkar den ena inte den andra Ju fler start och stopp man har desto mer effektiv blir den jiimfort med en konventionell motor Seriehybrider Batteri Den stora skillnaden i teknik Ar att pfl seriehybriden anviinds en mindre fcirbriinningsmotor?in pi en parallellhybrid Anledningen 2ir att det inte iir ftirbriinningsmotorn som i huvudsak driver fordonet framit Motorn kan arbeta med ett jrimnare och mer briinsleoptimalt varvtal, vilket leder till liigre koldioxidutsl2ipp Fiirbriinningsmotorn driver en kraftig generator som i sin tur driver elmotorn som skiiter framdrivningen av fordonet Har fordonet plats fcir minga batterier klarar seriehybriden att framf<iras en liingre stracka utan att frirbriinningsmotorn 6r iging Pfl bussar fcirekommer seriehybridkonstruktionen oftare iin parallellhybridkonstruktionen En anledning iir att batterierna kan placeras pfl taket Plugin eller laddhybrider Detta 2ir en hybridbil med laddningsmojlighet genom anslutning till elniitet Denna teknik kommer du ftjrst att se pi liitta fordon, men sen 2iven pfl liitta lastbilar Ldtthybfider Llitthybriden kallas dagens bilar med start-stopp-system, bromskraftsitervinning och solceller i takluckor etc

9 Diagnostik styrs eller kontrolleras de flesta system pi en lastbil eller buss av elektronik Dagens tunga fordon iir uppbyggda av liknande teknologi som flnns i personbilar Diagnossystem iir egentligen inte nigot nytt men 6r allt vanligare i dagens tunga fordon D[rftir behtiver du som fcirare veta hur du anvdnder och utnyttjar informationen pi biista siitt I allt st<irre utstrackning Diagnossystemet bygger pi att kontrollera och jiimfora fcirprogrammerade viirden och meddela avvikelser Systemet kan meddela information, varning eller stopp Niir du t ex vrider pfl nyckeln till ffindningsliiget sfl startas ett kontrollprogram som med hjiilp av fordonsdatorerna gir igenom de olika systemen och meddelar eventuella fel Det ar bra om du l6ter kontrollprogrammet arbeta klart innan du startar fordonet Beroende pi fabrikat kan informationen och felmeddelanden visas som sifferkoder eller som symboler pfl instrumentpanelens display Du bor veta hur ditt fordons diagnossystem fungerar och forsti de symboler som visas fcir att inte traflksiikerheten ska dventyras Det kan vara ekonomiskt fordelaktigt att itgardafelen niir informationen visas f6r frirsta gflngen Viintar du med attrcparcra det fel som uppstitt kan kostnaderna 6ka viisentligt Du kommer att kunna se de olika symbolerna som kan visas pfl displayen vid respektive avsnitt Avvikelser kan fcirekomma Hiir visas nigra exempel pi infodisplaysymboler: Ldg oljenivd, motor Vatte-n i brdnsle Fdr ldgt dricktryck Strdmvarning E Ldg nivd, spolarvritska Temperatur, hydraulisk retarder Stopp Varning halkrisk Fel E Motorfel Fdr hdgt motorvarvtal pdfdrvcirmning Motortemperatur fdr ldg fdr motorbroms (VEB)

10 Brdnslesystem fiir tun$a fordon Som fdrare bdr du ha kunskap om hur ett briinslesystem dr uppbyggt i stora drag Briinslesystemen kan se olika ut beroende pi fordonstillverkare Det stiills allt hiigre miljtikrav pi fordonstillverkarna vilket leder till att briinslesystemen har fitt st<irre betydelse Elektron iskt brinslesystem med enhetsi nspruta re Briinslesystem med enhetsinsprutare dr ett vanligt fdrekommande system Vi kommer att beskriva systemet schematiskt och syftet ar att fi en bild av hur briinslesystemet fungerar Briinslet sugs upp frin tanken med hjiilp av matarpumpen (1) genom silen (2) i tankarmaturen och in i briinslefllterhuset (3) Om motorn iir utrustad med fcirfilter och vattenavskilj arc (4) sugs briinslet dven genom dessa Briinslet gir sedan vidare genom styrenhetens kylslinga (6) upp till overstrcimningsventilen (7), diir briinslet frin tanken blandas med returbr2inslet frin cylinderhuvudets brlnslekanal (8), och vidare till matarpumpens sugsida Matarpumpen (1) trycker briinslet till briinslefilterhuset (3) genom huvudfiltret (5) till cylinderhuvudets liingsgiende br?inslekanal (8) Denna kanal frirser varje enhetsinsprutare (9) med briinsle via en ringformad kanal runt varje insprutare i cylinderhuvudet Overstrdmningsventilen (7) reglerar trycket f<ir briinslematning till insprutarna I matarpumpen (1) finns tvi ventiler Den ena iir siikerhetsventilen som liter briinslet att stromma tillbaka till sugsidan niir trycket blir ftir htigt t ex niir briinslefiltret iir igensatt Den andra iir en backventil som oppnar niir handpumpen (10) anviinds

11 Matarpump Matarpumpen ska suga upp briinsle frin tanken och trycka det vidare i systemet Pumpen drivs av motorn via kugghjul PA bilden till hoger ser du en matarpump som dr isiirtagen M atarp ump av ku g g hj ul s typ Handpump For att manuellt kunna suga upp briinsle fr6n tanken finns det en handpump Handpump i dppen respektive stringt liige Brdnslefilter Renar frin Briinslesystemet mdste skyddas mot smuts Aven mycket smfl partiklar kan stzilla till problem och foriindra briinsleinsprutningen si att motom 96r siimre pi vissa delar i insprutningssystemen ligger pi en tusendels millimeter (ett h6rstrfl iir tjugo gflnger tjockare) Precisionen Fdr att stoppa eventuell smuts flnns ofta tre fllter ', Tankflltret som sitter silduk av metall Huvudfilte r o ch v attenav skilj are pi sugrdret i briinsletanken Det 2ir en finmaskig TV6 briinslefilter av veckat och spirallindat papper Holjet och insatsen iir gjorda som en enhet och det kallas boxfllter eller spin-on-fllter Du bor byta fllter enligt instruktionsboken Byte av brenslefiltet Det nya briinslefllterhuset fcirhindrar att luft kommer in i systemet niir briinsleflltren byts Ventilkiiglorna som sitter i brlinslefilterhuset (3) stiinger niir briinsleflltren skruvas bort Avtappning av vatten For att kunna tappa ur vatten ur vattenurskiljaren si mflste nigra villkor vara uppfyllda Givaren (11) pi sidan 74 miste indikera hog vattennivi Fordonet ska sti med ansatt parkeringsbroms och motorn avstiingd men startnyckeln i krirliige Med hjalp av spak (ld gaff du in i menyn under "Fordonsinstdllningar" och diirefter "Drdnering/Luftning" Starta driineringen och viinta tills symbolen fcirsvinner fr6n displayen Fcirst di iir driineringen slutf<ird E Vatten i briinsle d Jlii,!

12 Elektronik Ftir att uppni miljrikraven och kunna Motorfel styra briinsleinspr[t- ningen pfl ett effektivt siitt, finns det en miingd elektronik som ger information till en styrenhet Enheten styr och ger signaler som justerar och opti- merar insprutningen Kallstarter och olika belastningar pi motorn regleras enkelt med hjiilp av styrenheten Enhetsinsprutare Som vi tidigare sagt miste briins- let vara mycket flnfiirdelat ntir det sprutas in i cylindern och detta iir insprutarens uppgift Bilden visar ett exempel pi hur en enhetsinsprutare kan se ut Briinsletrycket som byggs upp pi mekanisk viig med hjiilp av en rullvipparm till ca 2000 bar iir fcirbunden med den riverliggande kamaxeln Insprutaren styrs via elektronik och iippnar ventilen vid riitt tillfiille Luftning For att veta hur du ska gora b<ir du titta i instruktionsboken f6r det fordon du ska kora Hiir ges dock exempel pi hur du kan gdra Briinslesystemet har automatisk luftning om du bara byter briinslefllter Du vrider pfl startnyckel och niir motorn startar kan tomgingen hdjas till ca 1000 varv/min Sjiilva starten kan ta liingre tid iin normalt, iinda upp till 2 minuter Detta beror pfl att systemet luftas automatiskt och motorn kan under denna tid fi en ojiimnare ging Har du kort briinsleslut, kommer det att kriivas att du anvdnder handpumpen for att manuellt suga upp brzinsle frin tanken Pfl tidigare modeller kan det iiven krdvas att du fir lossa en luftningsnippel

13 Common Rail Tryckregulator Tryckgivare 4 w 2 Hogtryc[<s Styrenheten 6vervakar och styr insprutningen av dieselbrdnslet pump Matarpump Elektriskt reglerade insprutningsventiler Varje insprutningsventil <ippnas individuellt av signaler frin styrenheten Tank med matarpump Ett annat vanligt briinslesystem pfl dieselmotorer 6r Common Railsystem Systemet har likheter med personbilars briinslesystem Common Rail som betyder gemensamt fcirdelningsrdr iir uppbyggt av en matarpump (1), en hrigtryckspump (2), ett fordelningsrtir (3), en styrenhet (4) samt elektriska insprutningsventiler (5) Fiirdelingsrciret iir kopplat till insprutarna via tryckrcir (6) Pumpen alstrar ett mycket hogt tryck (1600 bar) i det gemensamma frirdelningsrciret Styrenheten ger impulser som rippnar insprutningsventilerna Tiden niir insprutningen gcirs iir variabel och kan ske upp till fem g6nger under en insprutningscykel Olika miingd briinsle sprutas in i vid olika tillfiillen vilket optimerar fdrbriinningen iir att exaktare mzingd briinsle kan sprutas in i fdrbriinningsrummet vilket leder till renare avgaser Andra frirdelar iir att det blir liigre briinslefdrfdrdelen brukning, motorljud och lugnare gflng pfl alla varvtal En nackdel 2ir att flera komponenter stflr under mycket hiigt tryck Liickage frin fordelningsrciret och tryckrdren kan ge mycket allvarliga skador Strfllar med briinsle som kan vara svira att se med blotta rigat kan triinga in i kroppen och orsaka mycket sv6ra skador Du kan enkelt kontrollera kickage genom att hfllla ett mjukt papper iiver rciren Automatisk luftning Du b<ir kontrollera i instruktionsboken for det fordon du ska kora Briinslesystemet har automatisk luftning om motorn kdrs slut pi briinsle Efter att briinsle fyllts pi igen kriivs det att du med handpumpens hjiilp fir runt diesel i systemet Detta system kan kriiva mer arbete om motorn kdrs briinsleslut 2in det tidigare beskrivna br?inslesystemet Generellt kriivs det minga pumptag fdr att fi runt briinslet Korta slag gor att du fflr trycka pi handpumpen upp till 150 g6nger Pumpens placering kan variera och kan i vissa fall fiirsvira pumprcirelserna

14 Luftens veg Frir att dieseln ska kunna forbriinnas i cylindrarna krdvs det att man tillftjr luft Det gir it mellan tio och tjugo kubikmeter luft for att fdrbriinna en enda liter diesel Frfln luftintaget (1) sugs luften genom luftfiltret (2) dar den renas for att sedan 6ka vidare till turbokompressorn (3) Turbon trycker den vidare till laddlufr kylaren (4) Nar luften nir inloppsrciret (5) frirdelas luften till cylindrarna diir den iir en nddviindig del i fdrbriinningen av dieseloljan Niir luften kommer ut ur cylindrarna kallar vi den avgaser Den iir nu blandad med rester av dieseloljan och den trycks genom avgasgrenrdret (6) tillbaka till pi turbinhjulet och skickas sedan vidare till avgastryckregulatorn (7) Avgasernas viig avslutas med att de passerar ljuddiimparen for att sedan komma ut i luften turbon (3) Har sdtter avgaserna fart Luftfilter Om man inte renade den luft som sugs in i motorn skulle sand och damm snabbt slita ner motorns inre Stcirre motorer kan behciva flera kubikmeter luft per minut sfl det iir stora mdngder luft som luftflltret m6ste rena Den sammanlagda pappersytan i filtret kan uppgfl till 10 kvadratmeter Mellan luftfi ltret och turbo-aggregatet sitter en indikator som mdter undertrycket i roret mellan luftflltret och turbokompressorn Minskar Om undertrycket blir for hcigt tyder detta pi att luftfiltret iir igensatt Di tiinds en varningslampa pfl instrumentpanelen Okad branslefltging och onormal svartriik dr tecken pi att luftfiltret iir Luftfilter igensatt igensatt

15 Turbo effekten Motorns effekt piverkas av mflnga olika faktorer En av de viktigaste dr den miingd syre (luft) som finns i cylindern nzir briinslet sprutas in Ju mer syre det flnns desto mer brzinsle kan f<irbriinnas och desto stdrre blir motorns effekt For att cika miingden syre som pressas in i cylindern (insugningstakten) har de flesta tunga fordon och minga personbilar en fl2ikt som kallas turbo eller turbinkompressor av avgaser Turbon iir placerad mellan luftflltret och motorn Den drivs av motorns avgaser Luft med overtryck lnstromma nde luft Turbinhjul med ledskenor Kompressorhjul med ledskenor Kompressor Turbin Si htir fungerar den Niir turbon ar ighng suger den in luft genom luftflltret Samtidigt komprimeras luften, det vill siiga den pressas samman och fflr htigre tryck Det betyder tvfl saker: Pfl grund av det hciga trycket blises luft in i motorns cylindrar (Pfl fordon utan turbo miste motorn suga in luften) Genom att luften iir komprimerad kommer mer syre in i cylindrarna och fdrbriinningen blir biittre Fdrdelarna med turbokompressorn dr att den ftirser motorn med en storre miingd luft (civerladdning) att mer briinsle kan fdrbriinnas vilket kraftigt rikar effekten att avgaserna blir renare eftersom br2inslet fdrbriinns biittre att bullernivin siinks

16 Smiirjning av turbon Smdrjning av turbon skijts av fordonets ordinarie smtirjsystem Eftersom turbons varvtal iir mycket hdgt (vid fullvarv mellan varv/min) iir det viktigt att smorjningen fungerar perfekt Du m6ste vara forsiktig nar du startar och stannar motorn, siirskilt om du kijr ett tungt fordon utrustad med turbo ffi Turbotryckmcitare Vid start miste du krira iviig i lugnt tempo och motorn fir inte koras pi hdga varvtal Skiilet iir att turbons trycksmdrjning ska hinna komma iging innan turbon g5r upp i hciga varvtal Vid start Har du kcirt sparsamt under en "lugn korning" kan du stiinga motorn direkt niir du stannar Har k<irningen ddremot varit "hirdare" ska du l6ta motorn gi pfl tomging i sekunder sfl att turbons varvtal hinner sjunka Om du sl6r av motorn direkt efter en h6rd belastning, fortsiitter turbon att gi pi mycket hoga varvtal en stund utan att fi nflgon smorjning Detta tikar slitaget och kan allvarligt skada turbon om det upprepas fijr ofta Vid stannande La d d t uftt<yl i re (l nte rcooler) Niir turbon pressar samman laddluften blir den varm och varm luft tar stdrre plats Hiijer effekten kall Diirftjr finns en laddluftkylare mellan turbon Zin och motorn Luften kyls och tar dzirmed mindre plats vilket medfor att 6nnu mer syre fir plats i motorn Pi si siitt blir ftirbriinningen iinnu blttre och Laddlufteffekten kan <ika med cirka o kylare Startelement (fiirvdrmning) Ett problem under den kalla irstiden dr att luften som sugs in i motorn iir ftir kall For att r6da bot pi detta har en del fordon ett startelement som vdrmer upp luften innan den skickas in i cylindrarna Elementet sitter i inloppsrdret och vid temperaturer under 10 minusgrader vdrms luften upp, vilket kan ta frin ett par sekunder upp till cirka en minut I Vdrmer upp Har ditt fordon ett startelement ska du vrida startnyckeln till fdrviirmningsliiget Da tands en kontrollampa - vdnta en stund Niir luften iir uppviirmd slzicks kontrollampan och du kan vrida nyckeln till startliiget och starta som vanligt Om fel uppstitt pi frirviirmningselementet visas en symbol i displayen Du inte anviinda startgas eller startspray i en motor med startelement Ftjrdelarna med frirviirmning tir att motorn startar lattarc att avgaserna minskar, vilket minskar miljtiskadorna attbrdnsleforbrukningenminskar fir Fel pd fdr- viirmning

17 Avgastryckregulator (Af,-regulator) Som du redan vet drivs turbon av motorns avgaser Niir avgaserna ldmnar turbon miste de passera Al-regulatorn, som iir monterad efter turbon AT-regulatorn stryper avgasflodet si att motorn miste arbeta under tryck Regulatorn styrs oftast automatiskt av elektroniken eller piverkas ndr du anvdnder hjiilpbromsen luppvdrmning avgaser AT-regulatorn har tv6 uppgifter Ndr den iir i funktion belastar den motorn, vilket betyder att motorn vdrms upp snabbare Detta iir naturligtvis bra vid start och vid andra tillfiillen di motortemperaturen ar lhg Genom att Al-regulatorn cikar motortemperaturen blir frirbriinningen effektivare Diirmed minskar miingden rykande och illaluktande avgaser AT-regulatorn kan ocksi anviindas som motorbroms, si kallad avgasbroms Se kapitlet om hjiilpbromsar

18 Onormal avgasr6k Om det ryker onormalt mycket frin fordonets avgasror bcir du undersdka vad det beror p6 Ar rtjken svart kan det bero pi att motorn fir frir mycket briinsle och sotpartiklar bildas Orsaken kan bland aflnatyara att det uppstatt fel pfl en sllidare 'W,tlJilglIfr att det uppstitt fel pi turbon att avgasbromsen har hiingt sig Ar rbken vit kan det bero pi att motorn fir ftlr lite brzinsle, vilket iir vanligast vid kallstart Orsaken kan vara att kompressionstrycket iir ftir l6gt att driftstemperaturen iir ftir 169 -att det uppstfltt ett fel pi spridare att det 2ir fel pi elektroniken att det uppst6tt en vattenldcka i ftirbriinningsrummet Ar roken bl6 kan det bero pi att briinslet inte ftjrbriinns p[ riitt siitt Orsaken kan vara att det uppstfltt ett fel pfl insprutarna att driftstemperaturen att det iir fel?ir for lig pi elektroniken Kontroll av dieselmotorn Du ska hfllla rent runt pifyllningsniret Det iir mycket viktigt att dieseloljan inte fdrorenas Se ocksi till att tanklockets luftningshil inte iir igensatt regelbundet kolla oljenivin i motorn byta briinslesystemets fllter minst varje h<ist Var noga med renligheten vid bytet si att ingen smuts kommer in i brlinslesystemet Minsta gruskorn kan villa driftstdrningar Folj instruktionsbokens anvisningar fdr tankning, oljekontroll och byte av filter Om motorn inte vill starta eller om den kiinns kraftlos kan det bero briinsleflltret iir igensatt det har kommit vatten eller smuts i brtinslet det iir fel pfl avgasreningen pi att E Motorfel

19 Smrirybystem I motorn flnns minga rtirliga delar som glider mot varandra ndr motorn iir iging Utan olja skulle friktionen och vdrmeutvecklingen i motorn snabbt bli s6 stor att motorn tog skada Oljans uppgifter- dr att minska friktionen och slitaget genom att bilda ett tunt oljeskikt mellan motorns rtirliga delar kyla motordelarna genom att leda bort viirme de hetaste stiillena hfllla rent i motorn genom att fiira med sig fdroreningarna frin till fllter som renar oljan fungera som tiitningsmedel vid kolvringarna si att kompressionen i cylindrarna blir biittre diimpa motorljudet ftirhindra korrosion i motorn OIjet169 Oljan finns i oljetr6get (oljesumpen) under motorblocket Den pumpas runt av oljepumpen som drivs av vevaxeln, kamaxeln eller transmissionen Oljetryck Oljan trycks ut i motorns olika delar och rinner sen tillbaka ner i oljetrflget F<ir att oljan ska ni ut till alla stiillen som behdver smdrjas pumpas den runt under ett visst tryck Blir trycket ftir l6gt nir inte oljan ut <iverallt Alla bussar och lastbilar har en varningslampa pi instrumentpanelen som varnar f6r l6gt oljetryck Borjar denna lampa lysa under ktir-ningen ska du omedelbart stanna motorn, annars riskerar du motorhaveri Kolv

20 Oljetemperatur En del fordon har dessutom en oljetrycksmdtare och ibland en oljetemperaturmatare pi instrumentpanelen gradel Oljans temperatur 6r normalt cirka 'C Hdgre temperaturer kan vara skadliga for motorn Diirfdr har minga tyngre fordon en oljekylare, den kan vara kopplad till motorns kylsystem eller vara placerad framtill i fordonet sfl Oljetrycksmdtare att fartvinden kyler oljan Oljefilter For att smorjningen ska bli effektiv m6ste oljan hflllas si ren som miijligt, vilket sker i ett eller flera oljefllter Det iir viktigt att du byter olja och oljefilter enligt fordonets instruktionsbok Ar oljan grivit tyder det pi att det kommit in vatten i oljan En liten del av oljan forbrukas neir du kor och diirfcjr mflste du regelbundet kontrollera oljenivin och vid behov fylla pfl olja W Oljefilter Ldg oljenivd, motor Mineralolja eller syntetolia? Det finns i huvudsak tvfl sorters motorolja - mineralolja och syntetolja I tillverkningsprocessen av syntetolja ingflr det mineralolja Mineraloljan tir billigare men har inte samma fordelar som syntetoljan Tittar man pi den totala kdrekonomin s6lcinar det sig att anviinda syntetolja Syntetoljan iir brittre vid lflga temperaturer Mineraloljan blir triigflytande redan vid 20 minusgrader, medan syntetoljan iir flytande dnda ner till 50 minusgrader, iitrlli t:'!ii] i,,rlt iir blittre iiven vid hdgre temperaturer och vid hirda pifrestningar minskar motorslitaget och okar diirmed fordonets livsl2ingd minskar briinsleforbrukningen och gor att motorn arbetar liittare,:ti';il,l) ';,ii i;lii} iir biittre fdr milj6n Itr,t :tt::tll, Tiink pfl att syntetoljans egenskaper kan ftjriindras om du blandar den med mineralolja For att fi biista resultat bor du borja med syntetolja i samband med service och oljebyte Hiill aldrig ut oljor p6 marken eller i avloppet De riiknas som farligt avfall och ska tas om hand enligt siirskilda regler De flesta kommuner har fltervinningsstationer diir man kan liimna oljor och andra miljiifarliga avfall Farligt avfall tliij

21 o 5 Kylsystemet I cylindrarna i motorn omvandlas briinslets kemiska energi till viirmeenergi och rcirelseenergi Temperaturen kan bli upp till tusen grader och n6r vdrmen sprider sig kan motorns olika delar bli mycket varma Frir att motorn inte ska civerhettas miste denna vdrme ledas bort Kylningen kan istadkommas med luft eller viitska De flesta motorer iir viitskekylda Vattenpump Vattenpumpen, som drivs av vevaxeln, pumpar runt vdtska i kanaler i motorblocket och i cylinderhuvudet Viitskan tar flt sig vdrmen och pumpas sedan till Kylare kylaren som sitter bakom <ippningen i fordonets front Diir kyls viitskan av fartvinden Riicker inte fartvinden till Termostat kan en flakt fa luften att passera kylaren Denna fliikt drivs av remmar och iir termostatreglerad - det vill siiga den kopplas in vid en viss temperatur Kylare Kylvritskepump For att motorn snabbt ska ni upp till sin arbetstemperatur flnns en termostat som stdnger cirkulationen genom kylaren under motorns uppviirmning Frirst vid omkring 80 grader oppnar termostaten Slutna kylsystem De flesta motorer har ett slutet kylsystem som arbetar under tryck Systemet iir tiittslutet och trycket gtir att viitskans kokpunkt hrijs, vilket minskar risken fcir att viitskan ska koka E Nivd, lqtlvritska Vid uppviirmning utvidgas kylviitskan och riverskottet strommar till ett expansionskiirl Eftersom det finns en stor i systemet piverkas viitskenivin i expansionskiirlet kraftigt miingd vatten mellan kall och varm motor Eftersom kiirlet zir genomskinligt iir det latt att se ndr kylviitskenivfln sjunker under sin normala nivimiirkning och en symbol visas i displayen fcir 169 viitskenivi Varning het inga Ett trycklock sitter normalt pi expansionsklirlet och var forsiktig niir du ska oppna locket till ett varmt kylsystem Eftersom kylviitskan st6r under tryck kan het 6nga spruta upp och briinna dig

22 Kup6virmare Ftjr att vdrma upp hyttutrymmet anvdnds overskottsvdrme fr6n motorn Detta sker n6r kylvritskan passerar igenom ett element som dr placerat i fdrarhytten' Luft passerar genom elementet och vdrmer hytten Kylviltskan Det iir viktigt att kylsystemet Glykol och inte fryser eller rostar Diirfor tillsiitter man vanligen glykol i kylarvattnet Glykolen fdrhindrar siv2il frysskador som rostangrepp Kontrollera i instruktionsboken vilken typ av glykol fabrikanten rekommenderar Blanda aldrig olika sorters glykol Vissa blandningar ge negativa effekter pa kan materia- Vofuo har t exvalt att placera en dekal pd expansionskiirlet somfdrklarar vilken sorts glykol som du ska anvcinda Glykol I dexafall rir glykolen gul let i o-ringarna vilket kan skada motorn fiir vana att kolla kylviitskan fore k<irning och niir du tankar Glykol?ir giftigt, var ftirsiktig niir du hanterar det Hundar och andra djur kan dti om de slickar pi marken diir glykol spillts ut Ta dverhetta inte kylsystemet och motorn Det flnns risk fiir dverhettning niir: du kdr med sltip uppfdr branta backar med ligt motorvarv och h<ig belastning (segdrar dig uppftir) du kcirt fort en 18ng stund och diirefter omedelbart stiinger av motorn Du kan minska risken fdr tiverhettning genom att sdnka hastigheten n?ir du k<ir med sliip uppftir l6nga och branta backar inte ha motorn iging i onodan sdnka hastigheten sista striickan innan stopp Instrumentbriidans temperaturmdtare varnar dig om kylviitskan blir fdr varm Pekar visaren pi varningsfiiltet (vanligen rdtt) btjr du stanna fordonet och ftlrsdka hitta felet Annars kan motorn bli iiverhettad och diirmed ftirst<ird Kylviitskemiitare Hdg temperatu4 lcylvritska

23 gradel lcylvritska Ett tips ar att ge full viirme i kup6n om kylviitskan pldtsligt blir fcir varm, eftersom elementet i hytten hjiilper till att fi ner viirmen i kylviitskan Det Zir inget fel att visaren stir niira varningsfiiltet Kylviitskan ska ha en ganska hcig temperatur ( oc pi moderna fordon) ftir att motorn ska slitas si lite som m6jligt De vanligaste felen vid fdr hdg motortemperatur [r foljande: Viitskenivin i kylaren iir fdr lflg Det har blivit stopp i kylaren pfl grund av smuts eller isbildning Vattenpumpen har gett sdnder En slang hargitt sdnder ' I(ylaren har sprungit liick och all kylviitska har runnit ut I detta fall stiger visaren mycket snabbt till varningsfiiltet fiir att snabbt itergi till att visa kall motor Sli genast av motorn Om viitsketemperaturen under krirningen pl<itsligt skulle bli frir lig oftast pi termostatfel De flesta fordon har en varningslampa som tiinds vid fel pi kylsystemet rberor det

24 6 Kraftiivertiirin$ Allmdnt o Kraftdverf<iring iir ett gemensamt namn fdr motorn koppling viixellida kardanaxel bakaxel Motorn producerar drivkraften (1) till och ifrin motorns kraft Kopplingen (2) kopplar Viixellidan omvandlar motorns kraft med hjiilp av olika utviixlingar En 169 v2ixel ger hdg drivkraft och lig hastighet medan ftirhillandet 2ir tviirtom ftjr en hdg viixel drivkraft och hdg hastighet (3) frin viixellidan till Kardanaxeln (4) <iverfrir kraften Bakaxeln (5) f<ir kraften vidare ut till drivhjulen bakaxeln och genom olika utviixlingar kan fordonet anpassas till olika arbetsuppgifter I centrumvdxeln vinklas kraften 90 grader innan den nir drivtrjulen Navreduktionen (6) viixlar ner hastigheten ute vid drivhjulen si att pifrestningarna pi andra delar av kraftciverfdringen minskar

25 Kopplin$en Kopplingen ska pi ett mjukt siitt overfrira motorns kraft fr&n till drivaxlarna till viixellidan och diiri- Det vanligaste systemet pi tyngre fordon iir den tryckluft-hydrauliskt mancivrerade kopplingen Si hiir fungerar den i princip: BehAllare for kopp: lingsvdtska Kopplingslamell Kopplingspedal Huvudcylinder Svdnghjul Kopplingshdvarm KopplingsSETVO Tryckluftsventil Lufftankar Niir kopplingspedalen trampas ner piverkar den en hydraulkolv cylindern, som pressar viitska mot en tryckluftventil tryckluft f koppli hjul Se skissen ovan! i huvud- fram lufttankar (anti ngslamellen frin motorns wtng- Fordelen med denna kombination av tryckluft och hydraulik iir att den gor kopplingsarbetet lattare Liimna alltid fordonet i neutralliige Fordelen rir att om luften skulle liicka ur systemet kan du fortfarande starta fordonet Kopplingspedalen kan vara mycket svir att trycka ner utan lufthjalp Vdtska till hydrauliskt maniivrerad koppling till en personbil Denna vtitska har en nackdel som du brir kzinna till- den absorberar vatten frin luften Ju iildre viitskan iir desto mer vatten innehiller den vilket kan innebiira att frys- och kokpunkterna iindras Det iir vanligt att viitskan dr av samma typ som bromsviitskan Det iir viktigt att du byter viitska enligt instruktionsbokens rekommendationer

26 Vdxelldda Skiftgaffel Kopplingshylsa lngdende axel fran kopplingen UtgAende axel Mellanaxel kraft ur motorn V2ixellidan bestflr av ett antal kugghjul av varierande storlek, med vars hjiilp man kan ta ut olika stor kraft ur motorn P6 tunga fordon har viixellidan ett stort urval vdxlar fdr att man ska kunna utnytda motorns effekt och vridmoment pi biista siitt Dessutom iir viixellfldan anpassad efter fordonstypen Vissa viixellidor iir specialkonstruerade frir mycket tung och varierad kdrning Andra iir gjorda enbart ftir landsviigsktirning Split (frin engelskan = dela) Den skapar tvi utviixlingsmojligheter htig och lflg - pi varje "grundviixel" Split- vdxeln styrs med tryckluft Viixelspaken har en vippknapp med vars hjiilp du kan vlilja h<ig eller 169 utviixling Du kan forviilja viixel-valet si att htig- eller lflgdelen pfl varje viixel 96r in nrir du trycker ner kopplingen Enbart splitviixellflda dr ovanligt pi dagens lastbilar Range Split (frin engelskan = omrade) Den skapar tvi olika viixlingsomriden, lflg respektive hog Har du stiillt knappen pi vzixelspaken i liige ldg fhr du ligviixelomridet, viixel 1-4 Stiills knappen i liige hdg sit fir du hogviixelomridet, viixel 5-8 Du kan bara skifta mellan 169- och hogl2ige niir viixelspaken iir i neutralliige, vilket gor att du kan ftirviilja viixelvalet Det flnns dven ett skydd mot att veixla till lflgl2ige i ils ftir hog hastighet ilc Range

27 Automatvfrxell6da I de flesta stadsbussarna sitter det en automatlflda Pfl lastbilar forekommer det ocks6 men di pi de lite mindre modellerna Lamellkoppling Planetvdxlar Med hjalp av en knappsats, ett vred eller en spak kan du maniivrera viixellidan Kraften frin motorn dverfors via en momentomvandlare som driver en oljepump Trycket frin oljepumpen styr olika lamellkopplingar som piverkar planetviixlarna som utgdr de olika viixelliigena Exempel pd knappsats till automatlddanfrdn en stadsbuss MAN

28 M6nga tunga fordon har datorstodd viixling Datorn avldser bland annat vilken effekt som behrivs vid olika hastigheter Di piverkas ett tryckluftsystem som vzixlar automatiskt Fcirutom att datorhjiilpen ger en liitt och smidig viixling bidrar den ocksi till att forbiittra brdnsleekonomin Volvos l-slrift I-Shift iir Volvos senaste viixlingssystem, en l}-vaxlad, icke-synkroniserad splitviixellida med elektroniskt styrd viixling Du kan viilja automatviixling eller att styra viixlingen sjiilv med hjiilp av en knapp p6 viixelviiljaren eller prestanda I automatlziget finns tv6 olika kcirprogram - ekonomi och prestanda Ekonomiprogmmmet iir gjort for biista briinsleekonomi, medan prestandaprogrammet dr gjort for att utnyttja motorns effekt maximalt Exempel pd Volvos I-shift viixelldda Seanias Opticruise Det iir Scanias senaste viixlingssystem Du kan viilja mellan en helautomatisk utan kopplingspedal och en klassisk version med kopplingpedal Vid start med den klassiska vzixellidan trycker du ner kopplingspedalen, sttiller in korliige, sliipper upp kopplingen och ger lite gas Lastbilen kor mjukt iviig och kopplingen behciver inte anviindas igen forriin du ska stanna Viixlingen blir mjuk och snabb, vilket forbiittrar bland annat briinsleekonomin Det flnns ocksi ett Power-liige som ger maximal motorprestanda

29 Bakaxelvixel med differential Principskiss Kronhjul Drivaxel Kronhjul Pinjong Kardanknut Kardanaxel Drivaxel Differentialhus Bakaxeln stflr i direkt f<irbindelse med v2ixell6dan genom kardanaxeln Mitt i bakaxeln sitter en differentialvdxel som delar axeln i ffe halfter Differentialviixeln iir en kombination av kugghjul som gdr att fordonets drivande hjul kan gi med olika hastighet, till exempel genom kurvor diir det yttre hjulet snurrar fortare iin det inre Kardanaxel Mflnga lastbilar och en del bussar har en differentialspiirr (kallad diffspiirr i vardagslag) Den regleras frfln frirarplatsen med hjiilp av tryckluft eller pi elektrisk viig Niir diffsp?irren kopplas in lises differentialviixeln si att bakaxeln blir en enhet som fir drivhjulen pi bflda sidor att 96 med samma hastighet Diffspdrr Diffspiirren har du nytta av i halt och slirigt viiglag Dfl kan det ntimligen hiinda att de drivande hjulen p6 fordonets ena sida slirar och bdrjar spinna, medan hjulen pi andra sidan (pfl grund av differentialen) bara stir stilla Du kommer med andra ord inte ur fliicken Genom att koppla in diffspiirren ger du de hjul som har biist viiggrepp en chans att dra iging fordonet, men kom ihflg att koppla ur spdrren igen sfl snart du kommit iging! Med inkopplad diffspiirr fdrsdmras styrfdrmflgan betydligt Drivhjulen tvingar niimligen fordonet att gi rakt fram

30 lnkoppling Se efter i instruktionsboken hur diffspdrren pfl ditt fordon ska anvdndas Aldre fordon miste i regel sti still eller rulla mycket sakta ndr diffspiirren in Pi nyare fordon kan den in dven vid hoga hastigheter Pi dessa fordon kan du ocksi stiilla kopplas kopplas knappen i automatliige Om fordonets diffspiirr ska manuellt kopplas in frirstik att lltta de drivande hjulen alltid rotera med samma hastighet, annars kan kugghjulen sl6s sdnder med dyrbara reparationer som ftiljd Om fordonet har kopplingspedal ffampa ner den och tryck p6 knappen ftir diffspdrren Niir kontrollampan fcir diffsp[rren lyser, kan kopplingspedalen sliippas upp Anviind aldrig diffspiirren vid kcirning i kurvor och du bide differentialen, drivaxeln och dzicken Urkoppling pi torrt underlag Di skadar Glom inte att koppla ur diffsp2irren si snart den inte behovs liingre Gltjm dfl inte attlatta pi gasen! Drivaxlar Drivaxlarna riverftjr kraften frin differentialen till hjulen Drivaxlarna utsiitts fdr mycket stora p6frestningar Diirfor iir de tillverkade av dubbelhiirdat stil, vilket g<ir dem si starka och elastiska att de kan vridas n[stan ett varv utan att gi Drivaxelknut av Pi framaxlar som 2ir drivande flnns en drivaxelknut, drivas vid sviing for att hjulet ska kunna

31 BaEEi {ltipaxel - stiidaxel) Upplyft std daxel ( b o g gi ) Mflnga tunga fordon har boggi (dubbla bakaxlar) Stodaxel kan sitta framfrir drivaxeln men det iir vanligare att axeln placeras bakom den drivande axeln (se bilden ovan) Dubbla bakaxlar Boggilyften regleras frin forarplatsen med en strombrytare Nzir strcimmen s16s startar en hydraulpump som pressar in olja i en cylinder och cylinderns kolv trycker upp stridaxeln Pa luftfjadrade fordon hojs och siinks boggin med hjiilp av tryckluft Pi fordon som dr utrustade med EBS (se sidan 130) kan stodaxeln lyftas automatiskt niir bzilgtrycket minskar och tviirt om Detta medf<ir mindre dzickslitage och lzigre briinslefcirbrukning Boggilyft Hydraulpumpen tat olja frfln en tank Det iir viktigt att du regelbundet kollar oljenivin i tanken Vid kontrollen ska stcidaxeln vara nedsdnkt, annars flnns en del av oljan kvar ute i systemet Kolla oljenivin till Boggin ska alltid vara i nedsiinkt liige vid tippning, vid korning med lastat fordon samt vid parkering I annat fall kan skador uppsti och giillande axeltryck civerskridas Vid mancivrering av boggilyften ska denna alltid krjras till endera iindliige Grir du inte detta kan kiphjulen studsa mot vdgbanan Siink eller hissa aldrig boggin niir parkeringsbromsen iir ansatt! Pfl nyare lastbilar iir detta inte mojligt Vid halt Ye$ag Om hjulen pfl halt underlag slirar si att du inte kommer ighng, kan du tillfiilligt liitta en aning p5 stodaxeln frir att ffl storre tryck p6 drivaxeln Funktionen kallas f<ir boggipress Si snart hjulen bcirjar rulla ska du 6terg5 till normal korning genom att Aterstiilla knappen och kontrollampan f<ir boggin slocknar igen Nedsdnkt vid tippning och ktirning med last

32 Rdtt ddck 7 Hjul och ddck Fiir yrkesfriraren som k<ir ett tungt fordon har diicken stor betydelse fiir siikerheten, miljtin och ekonomin Diicken har stor inverkan pi viiggreppet och bidrar till en tyst och bekviim fiird De pflverkar briinslef<irbrukningen och diirmed miljdn och ekonomin Dessutom 2ir diicken i sig en dyr affiir Det giiller diirfiir att skdta diicken pi riitt siitt Det finns diick f<ir ndstan alla <inskemfll och det [r viktigt att v[lja rltt diick Ska fordonet anvdndas i anl?iggningsarbete eller distributionskdrning? Ska det ktira i fjiirrtrafik eller stadstrafik? Och sfl vidare Samma diicktyp Man bdr anvdnda samma diicktyp pfl samtliga hjul - i synnerhet om de sitter samma axel Pi personbilar miste alla diicken vara av samma typ 'it: Radialddck pi Det flnns tvfl sorters diick - radial- och diagonaldiick Radialdiicket iir idag den vanligaste Diagonaldiick anviinds mer pi tyngre arbetsmaskiner Bida sorterna tillverkas med olika mcinster, anpassade till olika typer av ktirning Radialdiick dr mer slitstarka och har liigre rullmotstind vilket siinker br?insleftirbrukningen De iir idag vanligast iiven p6 tunga fordon Etempel pd olika ddckmdnster TI Driwndnster respehive rullmdnster -Regummerade - dick ny slitbana Regummerade diick iir gamla diick som forsetts med nytt gummi De iir tilletna pfl samtliga trjul och mycket vanliga pi tunga fordon Du miste dock vara extra noga med att kolla regummerade diick Militiinsats Att anviinda regummerade diick innebiir av jordens en liten miljtiinsats - vi sparar en del oljetillgingar Slitbana Rett mtinsterdiup 1,6 mm Diicken ska ha ett m<insterdjup pfl minst 1,6 mm i slitbanan Mtinsterdjupet miits i slitbanans huvudmtinster (75 7o av dtickets bredd) P& d?icken finns si kallade slitagevarnare Det iir smala band tvdrs 6ver slitbanan dflr diicket har cirka 1,6 mm mindre mdnsterdjup iin pi diickets dvriga yta Niir diicket iir si slitet att det bara flterstflr 1,6 mm miinsterdjup syns banden och du blir pflmind om att du btir ktipa nya diick

33 Ddck vid vintervd$la$ Tung lastbil, tung buss och personbil klass II (husbil) med en totalvikt iiver 3,5 ton ska ha dack (ej krav pi vinterd[ck) med ett mtinsterdjup pfl minst 5 mm ndr vintervdglag rflder (sn6, is eller frost pfl nigon del av vtigbanan) under perioden 1 december till M6nsterdiup och med 31 mars Kravet giiller fdr samtliga d?ick pfl dessa fordon Kravet giiller inte f<ir tillkopplade sliipfordon -Aven f<ir utl2indska tunga fordon giiller samma krav Personbil klass I och personbil klass II med en totalvikt av hiigst 3,5 ton, liitt lastbil och liitt buss samt sl2ipvagn som dras av dessa fordon mflste niir det rflder vinterviiglag under tiden 1 december till och med 31 mars ha vinterdiick med ett minsta mtinsterdjup pi 3 mm Dubbdick Vinterdiick brukar ofta frirses med dubbar Om du ktir med dubbdiick m6ste du kiinna till ftiljande viktiga regler ftjr deras anv[ndning Om dubbdiick anvdnds pi tunga lastbilar och bussar behtiver endast diick pfl samma aiel vara dubbade Det betyder att framaxelns diick kan vara odubbade och bakaxelns dubbade - eller tvirtom (giiller inte vid tvillingmontage) Dubbat pa Dubbdtick Det betyder ocksfl att endast en av axlarna som ing6r i en boggi- eller trippelaxel behciver ha dubbade diick Samma regler giiller fdr en sl2ipvagn som kopplas till dessa fordon Om en skipvagn med en hdgsta totalvikt pi kg dras av ett tungt fordon som har dubbdiick, miste iiven sltipvagnen ha dubbdlick vid vinterviiglag Pi personbilar,lattalastbilar och bussar samt sliipvagnar som kopplas till fordon, giiller helt andra regler om dubbdiick Liis i din grundbok dessa Vid punktering pi ett dubbdiick fir du anviinda ett reservhjul utan dubbar - men bara tills dubbdiicket hunnit repareras, vilket naturligtvis mflste ske si snabbt som mtijligt Pi vissa vagar dtr det frirbjudet att ktira med dubbdiick eftersom de sliter oniidigt hirt pi kcirbanan Dubbdiick fflr normalt anvdndas endast under tiden 1 oktober- den 15 april 1 okt-15 g2iller andra regler for dubbdiick iin i Sverige Om du ska kiira utomlands miste du ta reda pfl vad som giiller i de liinder du ska besoka I vissa liinder iir det helt fdrbjudet att anviinda dubbdiick Utomlands andra reglel I utlandet

34 Pi tunga fordon iir det tillitet att vid tvilling- montage lita det yttre dlicket ha ett mijnsterdjup som 6r mindre dn 1,6 mm, men det fir inte vara si slitet att kordviiven syns Detta giiller inte vid vinterviiglag Dfl miste alla diick ha ett mcinsterdjup pi minst 5 mm (giiller ej slap) Om dubb- diick inte ska anviindas pi samtliga diick vid tvillingmontag, miste de monteras symmetrisk Det innebiir att dubbdiick monteras pi yttre eller p6 de inre hjulen Fcir att fi bra ekonomi pi diick btir dock bida diicken vara lika bra Annars slits diicket som dr biist betydligt mer Mindre dn 1,6 mm Korden ej synlig Minst 1,6 mm Tvillingmontage Rett lufttryck kalla ddck Riitt lufttryck i diicken iir viktigt fdr krirstabiliteten, briinslefdrbrukningen, diickens livsl2ingd och att det inte blir ett onddigt slitage pi hjulupphiingning och chassi Du bdr folja dlickfabrikantens rekommendationer fdr hur hdgt lufttrycket ska vara vid olika belastning pfl fordonet Tiink pfl att det rekommenderade trycket oftast gziller niir d[cken iir kalla Miiter du lufttrycket niir diicken dr varma innebiir det att du sedan kdr omkring med ftjr lite luft i diicken E till att ha samma lufttryck i diicken, framfdr allt om de sitter pi samma axel Ligt lufttryck i ett framtrjul gdr till exempel att fordonet drar it det hillet och Se Fdr ldgt ddcktryck Kolla ofta dzicket slits ojiimnt - i:spara brdnsle Du ska regelbundet kolla att du har riitt lufttryck i diicken Dfl kan du spara mycket briinsle Ligt lufttryck iir en vanlig anledning till ontidigt hdga briinslekostnader Nitrogen Det blir allt vanligare att diicken fylls med Nitrogen (kviivgas) istiillet ftir vanlig luft ldckage Ftirdelarna med att gcira det 2ir att diicken inte blir lika kiinsliga frir temperaturskillnader Gasen stannar kvar i diicket biittre iin vanlig luft Det 6r tack vare att kviivgasmolekylen har en annan struktur iin syrgasmolekylen Vanlig luft i diick liicker ut tre till fyra ginger snabbare [n Nitrogenfyllda diick gdr Trycket i diicken hills mer konstant vilket bidrar till minskad briinslefltging och d?ickslitage skyddshatt Ftir att du ska veta att diicken iir fyllda med Nitrogen byts den normalt svarta skyddshatten ut mot en grdn Pfl de flesta diickverkstlider kan du hitta Nitrogen f6r att fylla pfl diicken Trots att diicken?ir fyllda med Nitrogen brir diicktrycket kollas regelbundet

35 Reft temperatur Viirme Zir diickets v[rsta fiende Fdr ligt lufttryck, tiverbelastning och htiga hastigheter rikar vlirmen vilket medfdr ett stdrre slitage och en 6kad risk ftir att diicket exploderar eller btirjar brinna Kiinn pi diicken vid pauser i kdrningen fdr att kolla att inget diick kdnns onormalt varmt jiimfdrt med de 6vriga fir inte anviinda d2ick som dr avsedda fdr mindre belastning eller mindre dimensioner iin originaldiicken Dfl finns det stor risk ftjr dverhettning och diick- Du explosion nya diick iir det biist att g1radetta under november eller decemmdjlig att planeta sfl Monterar du d[cken under h6sten hjtlper ber om det iir viider och vind till att hilla temperaturen nere vilket minskar slitaget Ett d[ck som monteras i november ger ungefiir 2,5 ghnger sfl minga mil som ett d2ick som monteras i maj eller juni Mil som kan riiknas bide i miljd och pengar Bide dubbade och dubbfria vinterdflck mir bra av att ktiras nigra mil pi barmark Ska du byta till efter sommarfdrvaringen Nya vinterdiick btir k6ras extra lugnt de ftnsta milen Rett 6lder Alla diick ildras beroende pfl att de innehiller en stdrre eller mindre del naturgummi Efterhand blir de hirdare och deras egenskaper f6rsiimras Ozonet och syret i luften angriper gummit si att sprickor uppstir Dessutom iir gummi k2[nsligt ftir oljor och bensin Vinterd2ick innehiller oftast en stor del naturgummi och iir siledes extra utsatta Dlirftir ar detbra attveta att dflck faktiskt Zir datummdrkta Pfl sidan finns en kod som anger ndr diicket iir tillverkat - diir kan till exempel sti vilket betyder att diicket 2ir tillverkat i vecka 08 Fr 2007 Dlick som inte sitter pi ett fordon ska fdrvaras svalt, miirkt och torrt 6vrigt KOr du med tvillingmontage ska du di och di kolla att irrga stenar e1ler andra fdremil fastnat mellan diicken De fastkilade f6remilen kan niimligen ntita sdnder ddcken och i olyckliga fall slungas iv[g som projek- tiler och tr dffa medtrafi kanter viktigt att du kollar i instruktionsboken hur och i vilken ordning du ska dra bultarna Gir en bult sdnder btir du byta alla Gltim inte attefterspzinna dem efter cirka fem mils kiirning Ska du byta hjul ar det Efi er sp dnn hj ulbult arna femmils kbrning eft e r c irka Har du bytt dzick iir det viktigt att hjulen balanseras noggrant Obalans i hjulen miirker du ofta som skakningar irutten Det kan ocksi orsaka "punktvis" slitage pi dflcket Felet btir rflttas till omgiende Felaktig hjulinstiillning sliter ofta pfl framddckens ytterkant Felet kan gdta attfordonet drar snett Varma ddck

36 Sntikedjor Si hiir monterar du sntikedjor Ldgg ut snokedjan pa marken Fdrsdkra dig om att kedjan inte dr vriden eller har knutar nagonstans Haka samman de innersta dndkrokarna Se till att sndkedjan dir jdimnt fdrdelad over ddcket Placera sndkedjan p& d#icket Kor fram cirka en meter Spdnn fast kedjan med de yttersta dndkrokarna OBS! Ndr du har kdrt en bit maste du spdnna kedjan igen - ju bdttre passform, desto bdttre halkskydd Ova gdrna pa att sdtta pa snokedjorna under lugna och varma fdrhallanden PA sd sdtt vet du hur de fungerar innan du ska ut och kora i snoyra

37 StdnksWdd Sfinkskydden best6r av stiinkskiirmar och (ibland) stzinklappar Reglerna for hur stiinkskydden ska vara utformade iir ganska invecklade Du behciver emellertid inte kunna allt Dock btir du veta hur lingt ner skydden mflste gfl bakom hjulen Stankskydden diir kan ju latt skadas, till exempel vid backning och di bor du kunna flterstiilla dem p6 riitt siitt Det flnns tvfl huvudregler for stiinkskydden: Fcir fordon vars hjulradie iir hrigst 375 mm (och som inte har tvillingmonterade trjul) samt ftjr lastbilar och bussar vars samtliga axlar dr drivande giiller samma regler som frir personbilar, det vill siiga att stiinkskydden f6r sluta hcigst 150 mm ovanfor hjulets centrum Max 150 mm For tivriga tunga fordon giiller denna regel: Vinkeln mellan diickets underkant, stdnkskyddets underkant och marken fir vara hcigst 14 grader Vinkeln kan fi tikas till 18,5 grader om det finns siirskilda skiil till det hjulets bredd vid kiirning Allmdnt giller att stiinkskydden baktill ska tiicka hela hjulets bredd (vid tvillingmontage bida hjulens bredd) att stiinklapparna inte fir vara uppvikta vid ktirning pi allmiin viig Om du varit tvungen att vika upp stiinklapparna, till exempel vid backning eller tippning pi en arbetsplats, fflr du inte gldmma att vika ner dem igen

38 8 Styrsystem Kulmutterstyrvdxeln \J Den vanligaste typen av styrsystem pi lastbilar och bussar dr en servoassisterande kulmutterstyrviixel Kraften frfln rattaxeln civerfdrs till en styrvdxel, med en kraftig giingad skruv I giingorna finns smfl kulor, liknande kullager, f6r att underliitta vridningen Vid skruven finns en mutter som overfdr skruvens rdrelse till en sektoraxel Frfln denna axel dverfdrs kraften till sektorarmen - sedan till styrarmen och vidare till hjulspindeln pi vdnster hjul s6 att fordonet kan sviinga Fcir att bida trjulen ska sviinga samtidigt finns ett styrstag (parallellstag) som 96r tvdrs 6ver fordonet mellan framtrjulen Rattaxel Hydraulvdtska Servopump Styrarm Styrstag Hjulspindel Sektorarm Ldnkarm Styrservo fdr tunga fordon

39 Styrservo Ftir att gdra styrningen liittare iir de flesta fordon utrustade med styrservo Systemet diimpar ocksi slag och stdtar frfln viigbanan Servohiiilpen flstadkommes av en hydraulvdtska som kommer frin Underldttar en siirskild behillare och pumpas runt av en hydraulpump Pfl lastbilar och bussar drivs pumpen av kugghjul via motorns transmission I rattens neutralliige - ktirning rakt fram - pumpas viitskan runt i systemet under l6gt tryck Vid vridning av ratten flstadkommer ventiler och andra hjiilpmedel att viitsketrycket hiijs och underliittar styrarbetet Servosystemet smdrjs ocksi av hydraulviitskan (Anviind endast den vdtska som rekommenderas i instruktionsboken!) Varning! Niir du vridit ratten si lflngt det gir ska du aldrig fortsiitta att pressa p6 Det g?iller flven niir hjulen har stoppats av nflgot hindet till exempel en trottoarkant eller en striing snti eller lera I sfldana liigen arbetar niimligen servons hydraulpump maximalt och kan dverhettas och ta allvarlig skada Minga styrviixlar har visserligen dverstromningsventiler som minskar risken ftir denna typ av skador, men du ska likviil aldrig anstr[nga styrservon i ontjdan SlApp i stiillet tillbaka ratten nigot, sfl snart du meirker att det tar emot Fel Pressa inte pi styrservon Det kan naturligtvis uppstt fel pfl styrservon liksom pfl andra tekniska detaljer' Du btir veta f<iljande: Om det hugger i ratten sfl kan det bland annat bero pi att luft eller smuts har kommit in i servosystemet Det kan ocksfl bero pi att en knut i rattstingen iir utsliten ffi5torn stannar till Pfl iildre lastbilar och bussar fungerar styrservon sdmre vid lflgt motorvarv Tunga fordon har sfl kallad progressiv servo, som giir att servoeffekten bibehills dven om motorn gflr pi ligt varv Lastbilar och bussar kan visserligen kiiras om styrservon 5r ur funktion, men du b<ir inte g<ira det i ontidan Styrarbetet blir niimligen si tungt att fordonet blir trafikfarlig Detta iir viktigt att tiinka pi om du ffltt motorstopp och ska bogsera ditt fordon Anlita vid! Motorstopp -,

40 Kontroll av styrservon Kolla fdre korning att styrservon fungerar G<ir s6 hiir: - Starta motorn Kcir fram fordonet med 169 viixel och fullt rattutslag inom hela styromr6det - Kontrollera att ingen felkod visas i displayen Kolla regelbundet Hydraulbehdllare ' att vdtskeniv6n i hydraulbehillaren iir tillriicklig Kontrollen gors p6 vissa fordon med motorn ig6ng, p6 andra med motorn franslagen iorka av miir stickan Tiink pi att papper och trassel luddar och dven Jet minsta ludd kan frirsiimra styrservons funktion Pi vissa fordon har miitstickan olika graderingar fdr cold (kall) respektive hot (varm) olja Fore korningen fir oljenivin inte civerstiga markeringen cold och efter kcirningen ndr oljan blivit varm, fflr nivin inte overstiga hot Viitska fylls p6 niir nivfln ligger p6 add Se i instruktionsboken ' Exempel pd givare i styrservobehdllare att hydraulsystemets ledningar och kopplingar inte liicker Symbol som indikerar ndgotfel i styrservosystemet

41 9 Tryckluftssystem Alla tyngre fordon dr beroende av tryckluft Stor del anvdnds till luftfjiidringen och bromsarna Men dven en rad andra detaljer pfl fordonen brukar mandvreras med hjiilp av tryckluft, till exempel differentialspiirr avgasbroms viixellida till olika redskap som kopplas lastbilen, till exempel sandspridare och snci- plog man6vrering av dorrar till bussar Parkeringsbromsreglage Reldventil Kompressor Lastkdnnande ventil Fotbromsventil Duomatickoppling Fjdderbromscylindrar Lufttankar Tryckluftbramsar bromskretsar Dessa bromsar iir direktverkande och uppdelade i olika kretsar Fiirdbrom- sen har tvi kretsar, fram- och bakkrets, som dr etskilda men som mancivreras gemensamt Det finns en krets for parkeringsbromsen, vilken dven fungerar som res rvbroms En del fordon har dessutom en krets som ska fcirse en eventuell sleipvagn med tryckluft Fiirdbromssystemet bestir av tre huvudsystem: Matarsptemet Lagrar luft som framstiiller och lagrar tryckluften alltid under tryck i bromssystemet Matarsystemet star lllancirerslatemet Utfiir bromsningen som reglerar trycket i bromscylindrarna och som utfrir sjiilva bromsningen niir dtl t(ycker pi fotpedalen eller ansdtter handreglaget Manciversystemet fflr tryckluft endast niir du piverkar bromsreglagen Mekaniska systernet -{s'+ ft#r'i: S+:!i Ansdtter bromsbackarna sor4 omvandlar tryckluftens energi till mekanisk rijrelse Detta sker i trumbrom- sens bromscylindrar niir bromsbackarna pressas mot bromstrumman bromsen sker det nlir bromsklossarna pressas mot bromsskivan I skiv-

42 Matardelens funktion Matardel [U2n6ygldgl A Lufttorkare B Kompressorn C Primdrtank med luftfilter H Tank fdr parkeringskrets D Tryckregulator E F Framkretstank G Bakkretstank K Reldventil N Snabblossningsventil L Fdrdbromsdelen Fyrkrets skyddsventil Kompressorn (B) suger in luft antingen genom ett eget fllter eller genom motorns luftfilter Luften passerar sedan genom en frysskyddsanordning som vanligtvis iir en lufttorkare (A) Pfl vissa iildre fordon sugs en liten del av luften in via frysskyddsbehflllaren Pi andra sk<its frysskyddet av en frysskyddsinjektor Luften komprimeras och trycks vidare till primiirtanken (C) I primiirtanken lagras tryckluften f<ir att sedan ftirdelas till olika delar av tryckluftsystemet I botten pi tanken sitter en ventil frir avtappning Med hja$ av den kan du tappa ur kondensvatten a,tt H luften i nteska srrttrryhllhkd n"nftm{h5hft D enna i nte t{iar:$ {,{s x'c/4t,1 ru"r",,r *{3i,! {x"{ zmy ;-:",:::::T:ffi till Nir sitter en tryckregulator (D) maxtryck uppnfltts (t ex 8 bar), ser regulatorn att kompressorn avlastas och interliingre pumpar upp trycket V,h k Lbf Niir sedan trycket sjunker (t ex till 7 bar) p g a fjiidring eller broms ser regulatorn till att kompressorn btirjar pumpa upp trycket pfl nytt Antalet bar som reglerar systemet varierar mellan olika fordon

43 1turw\Pt6drv pfimiirmmken sir en fficffifigrffdllden <ippnas om trycket blir fdr hrigt och fdrhindrar diirigenom att ledningar och tankar spriings stjnder S2ikerhetsventilen triider med andra ord i funktion, om tryckregulatorn av nigon anlednins inte funserar skyddsventil,,*ffi-mledningti116vrigatrycklufttankar(rgochdpe denna ledning sitter en fyrkrets skyddsventil (E) Nar riitt tryck uppnfltts i primdrtanken <ippnar fyrkrets skyddsventilen i tur och ordning ledningarna till ovriga tankar, sfl att luft kan strijmma 6ver till dessa Normalt framkrets-, bakkrets- och fjiidringstankarna forst och tanken till parkeringsbromsen sist Frfln lufttankarna gir ledningar till fotbromsventilen Frin bakhjulstanken gflr dessutom en ledning till en reliiventil (K) fdr bakhjulen Framhjuls- och bakhjulstankarna stflr i fiirbindelse med en bromstrycksmanometer i ftirarhytten Manometern har separata visare for trycket i den friimre respektive den bakre kretsen Tryckfall Niir trycket i nigon av kretsarna ligger under 4,5-5,5 bar pflverkas en ligtrycksindikator, som tdnder en varningslampa och slir pfl en ljudsignal (summer) i ftirarhytten Om detta intriiffar under f[rd miste du omedelbart stanna och avhjiilpa felet vemisdarxtfu '- [4,^, uyram bulu Pu-lt-t dtyi\ t,m\'ffid {l*vtoiltn< gq* J tiub(14tu s ^ 1t/L - Trbh ffi,1;ytt,-te - 07ry^0* tnv 5torn5 c-

44 Matarsystemets delar Kompressorn Kompressorn fdrser matarsystemet med tryckluft Den bestir av en eneller tvflcylindrig kolvpump som alltid iir inkopplad via kugghjul till motorns transmission Tryckregulatorn styr nar Tillfrysskydds- S{,k-(,W anordning kompressorn ska alstra tryck eller inte Kompressorn f6r sin smorjning och kylning frfln motorns system Andra system pfl lastbilen t ex farthillare kan pflverka kompressorns tryck Luften som ldmnar kompressorn ska helst vara fri frfln olja Eftersom den iirvarm leds den genom en kylspiral innan den nir frysskyddsanorn i ngen Frysskydd Eftersom luften fr6n kompressorn kyls, bildas kondens Om yttertemperaturen sjunker mot noll grader flnns det risk att kondensvattnet i tryckluftsystemet fryser Detta fir inte hiinda eftersom isbildning i ledningar och ventiler kan leda till att Kugghjul fordonets bromsar upphdr att fungera! Lufttorkare Den vanligaste frysskyddsanordningen lir lufttorkare Lufttorkaren flnns bflde som en- och tvfltornstorkare Vanligast i dagens lastbilar och bussar [r entorn- storken Entornstorkare ftr(w btomlrurk fqfkr*6ru1h'l&4 Lufttorkaren sitter mellan kompressorn och Efiniirtanken(se skiss p6'sidan 116) Den bestflr av tvfl kammare Luften frfln kompressorn kommer in i den undre kammaren, diir den pressas genom en m2ingd smi porosa kulor av kristallzeolit, som har stor fcirmiga att tlupp fukt frfln luften;luftm-remas heir fiffivffig! t --'

45 Den renade luften trycks upp i den dvre kammaren och diirifrfln vidare till bromssystemets tankar Lufttorkarens kristallzeolitkulor btir bytas regelbundet, i vissa torkare varje Vt:,1 i': I botten pi lufttorkaren sitter en driineringsventil; Denlfrc u, t y"ti"gulitorns ffi- oeh urkopplingar Det betyder att det vatten som avskiljs av torkaren automatiskt pressas ut Detta hors tydligt genom en kraftig "nysning" For att driineringsventilen inte ska frysa fast vid kall viiderlek eir mflnga fcirsedda med ett,it i' Drdneringsventil 6r till cirka till uppgift elektriskt element som automatiskt kopplas in nrir temperaturen sjunkit plusgrader Pfl nyare lufttorkar si har delebktriska-elemente$ att hilla luften varm under tiden kompressorn inte alstrar nigon luft Elelementet sitter inte i direkt anslutning till dr2ineringsventilen A B C D E F G H I J K L Luftintag Luftfilter Kompressor Torkardel EI-element - Automatiskdrdneringsventil Overstrdmningsventil Torrluft Backventiler Primdrtank Tryckregulator Returledning P rincip ski s s fdr entorns torkare Exempel pd symbol som indikerar liickage i trycklufissystemet Exempel pd en lufitork

46 S/Stl,yn Tryckregulatorn Ov Tryckregulatorn har en central roll i tryckluftsystemet Det iir diirfor viktigt att den alltid fungerar Tryckregulatorn reglerar sp,qt-t lgmpressorn inte skapar fdr kompressorn slutar hdgt tryck i tankarna Oenregleufirycket i WYAaft alstra tryck niir det maximala arbetstrycket har uppnfltts (cirka J;8 bar) och btirjar pumpa igen niir trycket sjunkit till det minimala arbetstrycftt Girka 6-7 bar) Tryckregulatorn styr ocksi niir bottenventilen i Arbetstryck #, lufttorkaren ska <ippnas och stiingas Fyrkrets skyddsventil Ftir att luften frfln primiirtanken ska i riitt ordskyddsventil Den fungerar ocksi som backventil och hindrar luften att strdmma bakliinges i systemet Om en liicka skulle uppste i nflgon av bromskretsarna, stdnger ven- tilen ledningen till denna krets, sfl att trycket i rivriga kretsar inte p6verkas av ftirdelas till ovriga tankar ning finns en fyrkrets ;,fo"ldon-, I Ll,,r(b&, \ liickan En fyrkrets skyddsventil s[krar ocks6 trycket i lastbilen om sliipet skulle "slita sig" 3 Exempel pd en fu rkrets slqddsventil tjt SrVddsventil rrlt/o t&l'rr Tryckluftbehillar6Det iir vanligt att matarsystemet har fyra tryckluftbehillare som fcirser de olika bromskretsarna med tryckluft Antalet kan dock variera beroende pi fordonets konstruktion och likasfl kan tankarnas placering och storlek variera ry *B Backventil It rilc,,r- "ffiqrh fitr+ ii{ pizr&ea ftir de andra behillarna Frin primiirtanken gir luften vidare till behillarna for den friimre respektive bakre kretsen och behnuarena t,k'lufib Ct" n till sist till parkerings- /qrtt///kfotse, ' Tryckluftmdtare Du kan kontrollera matartrycket i den frdmre respektive bakre kretsen med hjtilp av tryckluftmiitare I regel zir det en eller tvi manometrar som via en luftledning frin respektivd bromskrets kan avliisa trycket Trycklufimiitare med tvd mano' metrar En del fordon har elektriska tryckluftmdtare som kdnner av trycket for vardera bromskretsen med hjiilp av en elektrisk tryckgivare Kolla i instruktionsboken hur det fungerar pi ditt fordon l-agtrycksindikatorn Om trycket blir fdr lflgt i systemet iir det naturligtvis viktigt att du som forare omedelbart fir veta detta Ligtrycksindikatorn tander en varningslampa, och eventuellt ljuder en summer, niir trycket iir si 16gt att du inte liingre kan fi en siiker bromseffekt Normalt varnas du niir trycket sjunkit tlll ca 4,5-5,5 bar tffi iiffrm

47 Vad ir skillnaden mellan skivbromsar och trumbromsar? Skivbromsar tir vanligtvis dverliigsna trumbromsar av flera anledningar Skivbromsen iir biittre pi att omvandla bromsenergin till vdrme Under hflrd anv2indning, sisom upprepade bromsningar eller bromsning i en utftrrsbacke, sfl tar det liingre tid innan en skivbroms tappar effekt (ett fenomen som kallas fading) Trumbromsen rir dock en robust och viilbepr<ivad konstruktion men diiremot vid upprepade bromsningar expanderar trumman nigot och bromseffekten avtar Viirmen som alstras blir svflrare att bli av med och fenomenet fading uppstir ld+ttare i en trumbroms Interna mekaniska delar iir tiliga mot yttre miljdpiverkan och vatten Tills ganska nyligen si sfl som smuts, salt anviinde man trumbromsen till de flesta typer fordon som gir i smutsiga och dammiga fdrhillanden Trumbromsen med sin slutna konstruktion passar mycket vlil till anliiggningsbilar, grusbilar och terriingfordon diir funktionen bibehfllls dven under svira ftirhflllanden av fordon, men i dag anviinder man trumbromsen mest stve{d r\(,il l/r'rbry*j ) ): V,irhw win *{'L - l-l"#/{l ii*- i^tb" f L--- '{r )')N,n,^u 5f D y,' lq m) V/lL,n till

48 Ldsningsfria bromsar - ABS ABS-reglerventil f f ffio#' qfintittritr -"f& ' s6 kallade ABS-bromsar Med hjiilp av elektronik jiimfdrs rotatio_4pn fdr vag njuma8n Hindrar r sig - inte kraftig att nigot av --***is*lf len liser sig att t u I in O^#e6t+eqq: ta att tordonet sar a l'"' rtin kontrollam -:aa r, n r'*mmsm ]ir:[l*m irr'-nqh'j'r-*#4 ag*'t** +'ri tl Irl Tillkopplat '*,S-bromsarna miste iusteras eller reoareras ndr ilo-rjnil-o"reaffia#, - - ee,d :i- ^: -qrs*+ ner niot golvet bromsgn'ltac' lflngt ' -#"\i[-r*-,*yy* qgr en metalliskt liud )-ta sldp utan ml IrI Ddlig bromsil verkan pd

49 Maniiverdelen och det mekaniska systemet ] "flliiditrea#t*#e"{e:}*i''j: Matardel Mandverdel [-EftHff,#lino",, r{ sna-ffiit$enrrrer Niir du trycker pi bromspedalen iippnas ventiler och tryckluft frin matardelen strrimmar ut i ledningarna till den friimre och den bakre bromskretsen Bromskraften regleras direkt av hur pass hirt du trycker pfl pedalen De flesta inbromsningar kriiver inte siirskilt mycket kraft Man riiknar med att cirka 80 procent av dem gcirs med endast 2 bars tryck Vid hjulen gflr luften in i en bromscylinder (bromsklocka) (L), diir den p6verkar ett membran som i sin tur trycker en stflng mot bromshdvarmen Reldventi! Niir du sl[pper upp bromspedalen tippnas en snabblossningsventil (N) vid framhjulen och en reliiventil (K) vid bakhjulen och slzipper ut tryckluft Om dessa ventiler inte fanns skulle luften stanna kvar fdr llinge i bromscylindrarna Fordonet skulle med andra ord fortsiitta att bromsa en liten stund dven sedan du sl2ippt bromspedalen

50 Maniiversystemets och det mekaniska systemets delar Fotbromsventilen gtir det mdjligt att bromsa olika hirt Det 2ir en tvflkretsventil som reglerar den bakre och den friimre bromskretsen pi samma ging Niir du trycker pi bromspedalen piverkas en tryckpinne som i sin tur pressar ner tvfl kolvar Dessa <ippnar ftir luften frfln de bida kretsbehillarna sfl att luft strommar ut till den friimre och den bakre kretsen Bromsverkan blir st<irre ju hirdare du trycker pi bromspedalen Niir luften passerar fotbromsventilen pfl viig till den bakre kretsen tiinds bromsljuset L,,r, r/,t, F<ir att bromsningen ska upphdra niir dfrsliipper brbmspedalen si sl2ipps luften ut frfln bromscylindrarna via en snabblossningsventil som sitter mellan fotbromsventilen och bromscylindrarna Det skulle ta liingre tid att sliippa ut luften via fotbropsventilen och bromsningen skulle fortsiitta en liten stund ftir liinge -Et=till seitill Rdliiventilen att fram- och bakhjulen kan bromsas samtidigt trots att luftens vag bakhjulen iir liingre iin till framhjulen Denna ventil ftjrser snabbt baktrjulens bromscylindrar med luft nzir du trampar pi bromspedalen och tcimmer dem snabbt nrir bromspedalen sliipps '{asttaaois k b ro mskr afitre$u latw) kafl vara fdrsedda med s6 kallad lastkiinnande ventil sl?ip Pfl vissa modeller flnns ventilen endast i den bakre bromskretsen, men den kan ocks6 ftirekomma i bflda bromskretsarna Den lastkiinnande ventilens uppgift iir att automatiskt anpassa bromskraften till lastens tyngd En del lastbilar eller att f<irdela bromseffekten mellan fram- och bakhjul man fir pi ett sidant siitt att en jiimnare bromsverkan Bromscylinder Niir bromspedilen trycks ner strdmmar luft in membranet mot tryckstflngen i bromscylindern och pressar I t I en trumbroms trycker tryckstingen si att bromsbackarna pressas mot bromstrumman s6 att hjulet stannar I en skivbroms trycker tryckstingen s6 att bromsklossarna pressas mot broms- skivan

51 Parkeringsbromsar pe tunsa fordon Fidderbroms Niistan alla moderna tunga lastbilar och bussar har parkeringsbromsar som ansdtts med hjiilp av fjiidrar och lossas med hjiilp av tryckluft Denna typ av parkeringsbroms kallas fjiiderbroms Pa rkeri ngsbromsar av fjddertyp ( tiiiderbromsar) Skissen visar parkeringsbromsens delar p6 lastbilar och bussar: siirskild trycklufttank (H) spdrrventil (blockeringsventil) mellan trycklufttanken och handreglaget (J) handreglage snabblossningsventil(n) fjiiderbromscylindrar (M) En parkeringsbroms av fjiidertyp manrivreras med hjiilp av tryckluft Diirfdr liknar den fiirdbromsen Men det flnns en mycket viktig skillnad: Fjiiderbromsen (parkeringsbromsen) lossas ndrtryckluft sl2ipps in i cylindern och fjiidern pressas ihop Den ansdtts n?ir tryckluften sliipps ur och fjiidern lossas

52 Bilderna visar en fjriderbromscylinder i genomskiirning Som du ser 2ir cylindern dubbel och har tvfl cippningar Det beror p6 att den fungerar som cylinder bide fiir parkeringsbroms och frirdbroms Parkeringsdelen finns bildtexterna till htiger pfl alla bilderna Hur den fungerar framgir av lossad parkeringlsbroms Hdr trycks luft in och lossar bromsen genom att pressa ihop fjddern Bromsens fjdder hoptryckt tdge i Parkeringsbromsde- ren Tillslaglen parkerin$sbroms OUrroW^f Lossad parkeri n$sbroms Tillslaglen firdbroms Bromsens fjider som i detta ldge har slagit till bromsen via tryckstangen tt*lse Hdr kommer tryckluft in och slar till bromsen ndr du trycker pa bromspedalen

53 Nigra viktiga pipekanden om lidderbromsal Parkeringsbromsens handreglage har tre liigen I liige 1 dr bromsen lossad Lage l-2 fungerar som reservbroms Ju ndrmare lage 2 du ftir reglaget desto hirdare ansdtts bromsen Niir du sliipper reglaget iterfjiidrar det till liige 1 I liige 3 iir fordonets parkeringsbroms ansatt, vill siiga fjiiderbromscylindrarna har tdmts pi luft Om ett sl2ip iir tillkopplat innebiir liige 3 att sliipets broms iir lossad det Om lufttrycket i parkeringsbromsens tank skulle bli ftir ligt varnas du genom en lampa och en summerton i ftirarhytten (flgtrycksindikatorn) Parkeringsbromsen kan inte lossas fdrriin trycket i systemet stigit till 4,5-5,5 bal Om trycket i parkeringsbromsens tank sjunker under cirka 4,5 bar stiings ftirbindelsen mellan handreglaget och tanken av en spdrrventil (blockeringsventil) (J) Ventilen iir sfl konstruerad att den inte kan tippnas igen fdrr[n trycket stigit till cirka 4,5 bar Splirrventilen ftirhindrar att parkeringsbromsen lossas oavsiktligt Lit oss anta att du startar fordonet ftrr att ladda upp trycket i bromstankarna Av misstag har du litit handreglaget sti i ktirlzige Om fordonet hade saknat spiirrventil, skulle luften ha strcimmat direkt ut till fiiiderbromscylindrarna och lossat bromsarna Fordonet kunde ha b<irjat rulla pliitsligt och okontrollerat, vilket spiirrventilen alltsi ftirhindrar Om spiirrventilen slagit till gdr du s6 hiir niir du ska lossa parkeringsbromsen Stiill handreglaget i ktirl?ige 6ppna spiirrventilen genom att trycka pfl (eller dra ut) ventilens utldsningsknapp

54 \tos5'rr O"5 EBS (Electroni c Brake System) EBS iir ett elektroniskt styrt bromssystem Det flnns en styrenhet som fflr elektriska signaler frin: givare som kdnner av respektive axels belastning (biilgtryck) givare vid varje hjul som kiinner av hjulets hastighet och bromsbeliiggets slitage frin givarna sdnds som elektriska signaler analyserar och utviirderar informationen Informationen till styrenheten, som Styrenheten skickar sedan signaler till modulatorventilerna, som reglerar bromstrycket ftir respektive hjul och axel Bromsarna mandvreras med tryckluft, men sjiilva regleringen skots av styrenheten Eftersom systemet styrs elektroniskt blir det mycket reaktionssnabbt Frirdelen med detta system dr: att bromsarna aktiveras snabbare och stoppstriickan kortare Ojiimn bromsverkan 'mellan dragfordon di blir att bromskrafterna fdrdelas biittre mellan axlarna pi ett fordon, vilket ger tikad stabi- litet att bromskrafterna fdrdelas biittre mellan dragfordon och sliip, vilket ocksfl ger tikad stabilitet 'iislitagevarning brornsbeliigg att slitaget pi bromsbeliigg och diick ffi-*-**-{i blir Bilden visar ett exempel pd fo tb ro msv entil ens luft d- skulle s lut a fun g e rar ko m mer bromssystemet att styras g enom de s s a lufile dnin g ar Modulatorventil Styrenhet Ie ningar Om elektroniken

55 Fidderbroms av MGM-typ Fjiiderbromsar kan lossas dven utan tryckluft Det gflr till si att man skruvar ut en skruv pi bromscylindern, varvid tryckstflngen ftirkortas Skruven (a) sitter under en kflpa som frirst miste demonteras Denna metod anvf,nds mest om det uppstitt fel pfl endast en bromscylinder Se till att fordonet inte kommer i rullning Fdrdbromsens bromscylinder Fjdderbroms- Lossningsskruv ;I (a) PA skissen har parkeringsbromsen n6dlossats genom att skruven (a) har skruvats ut, sa att tryckstangen fdrkortats Fjdderbroms av MGM-typ Skyddsk6 pa Nyare tunga fordon kan sakna denna anordning Viixellfldan kan ta skada vid bogsering, eftersom smcirjningen inte fungerar niir motorn stflr stilla Lossa diirfdr drivaxlarna eller kardanaxeln innan bogsering Kardanaxeln lossas vid bakviixeln Instruktionsboken ger dig upplysningar om hur detta ska gi till

56 Kontroll av tryckluft broms arna Det iir viktigt att du f61jer de rekommendationer som finns i instruktionsboken Diir hittar du ocksi anvisningar om hur ofta kontrollerna btjr gciras Htir ftiljer ett sammandrag 6ver de vanligaste kontroller som du bdr gtira Innan du kdr iv2ig ska du alltid gtira en provbromsning i lig fart ftlr att se att bromsarna tar jiimnt pi alla hjulen och att alla hjulen snurrar Varje dag bor du kontrollera ligtrycksindikatorn (varningslampaoch summer) tryckregulatorn parkeringsbromsen Varje dag vid fukt och kyla, annars varje vecka, bdr du kontrollera frysskyddet att det inte finns nigot vatten i primeirtanken och andra trycktankar Minst varje vecka btrr du kontrollera, tathetenr5fl# kom-dressorns kaoacitet Minst varje minad bcir du kontrollera tryckstiingernas bromsbel2iggen - slagliingder om det iir mojligt Kontrollera med jiimna mellanrum att tryckluftledningarna sitter ordentligt fastklamrade bide i dragfordonet och sliipet Ledningarna fir inte skava emot nigonstans ftir d6 gir det snart hal pfl;dbm Om fordonet har diagnossystem kan du ffl mycket information frin fordonets egna kontrollsystem Skaffa dig kunskap om vad du som fcirare mflste kontrollera och vad fordonets kontrollsystem utfor flt dig Det skadar inte att du iir observant och g<ir egna kontroller ftir att frirsiikra dig om att systemen fungerar som de ska {,1

57 Kontrollerna ger till Tdtheten pi ftiljande sfrtt i fdrdbromsen Det flnns olika metoder fcir kontrollen L2is i instruktionsboken eller gor pfl fciljande siitt Se till att du har minst 8 bars lufttryck i systemet och att du har motorn avstlingd: Lossaparkeringsbromsen Tryck bromspedalen i botten och hill den diir i 3 minuter Om trycket inte sjunker ar allti sin ordning Om trycket diiremot sjunker, fortsritter du pfl ftiljande siitt: Starta motorn och ladda upp bromstrycket till 8 bar Tryckfall Lit motorn gi pfl tomging och tryck bromspedalen i botten Om trycket okar eller dr konstant, fir du kcira, men du b6r snarast upps<ika en verkstad Om trycket diiremot sjunker, mflste du omedelbart 16ta en verkstad se river bromsarna Biirga fordonet till verkstaden Som alternativ tionsboken, till Ett tryckfall sdmre - i denna kontroll kan du gcira en trithetskontroll enligt instruk- fiirdbromsen betyder att fordonets bromsfdrmiga blir och i vdrsta fall upphcir l(ompresso r ns Ra pa citet Det Zir kompressorn som hiller uppe trycket i bromssystemet Diirftir btir du di och d6 kolla kompressorns kapacitet Vid denna kontroll ska du alltid ha motorn igflng 6 till 7 bar S[nk bromsarnas arbetstryck till 6 bar Oka motorns varvtal till hiilften av det maximal varvtalet Det ska ta h<igst en minut for kompressorn att <ika trycket frfln6till7bar Ldgtrycksindlkatorn (varningslampan och summem) Stink trycket i bromsarna genom att trampa pi bromspedalen nflgra ginger och kolla niir varningslampan och summern kopplas in pi ditt fordon Normalt sker detta vid 5,5-4,5 bars tryck Tryckregulatorn 9 bar utar ladda 6,5 bar ladda Kolla pi tryckluftsmiitaren att kompressorn slutar ladda niir trycket iir cirka 9 bar (eller det vdrde som anges i instruktionsboken) Siink trycket genom att pumpa med bromspedalen och kolla att kompressorn bdrjar ladda igen niir trycket sjunkit till cirka 6,5 bar

58 Parkeringsbromsen Parkeringsbromsens varningslampa ska naturligtvis lysa ndr bromsen 6r ansatt Den ska iiven lysa om trycket iir fdr lflgt (under 5 bar) nlir reglaget siitts i k<irl2ige Ar trycket normalt ska lampan slockna niir reglaget siitts i ktirliiget Prova att parkeringsbromsen fungerar i en lutning Fryssl<yddet Du btir kolla frysskyddet varje dag under den kalla irstiden Pi fordon med lufttorkare f6r du en sdker kontroll av frysskyddet, ndr du driinerar primiirtanken Om det varken kommer ut vatten eller olja ur primiirtanken, fungerar lufttorkaren som den ska Om inte frysskyddet fungerar och temperaturen 5r fem plusgrader eller liigre fordonet belagt med ktjrfcirbud vid en poliskontroll! blir Drdneta tankarna Om det p6 fordon med lufttorkare kommer ut vatten eller oljeblandat vatten ur tanken, tyder detta pi att lufttorkaren inte fungerar p6 ett riktigt siitt och miste ses river Aven de dvriga trycklufttankarna miste drdneras Vid urtappning av tankarna ska du ha fullt tryck i matarsystemet Oppna primdrtankens driineringsventil och kontrollera om det kommer ut vatten Om det kommer oljeblandat vatten ur tanken, tyder det pi att kompressorn dr sliten och miste ses tiver Fjiiderbromsarna Kolla att inga liickor finns i systemet En liicka kan gora att bromsarna ligger an under fiird Sfldan tjuvbromsning kan orsaka varmgflng i bromsarna I olyckliga fall kan ett liickage pltitsligt fcirvdrras under fiird, sfl att parkeringsbromsen s18r till tvlirt Du f6r dfl en ofrivillig och okontrollerbar bromsning som kan resultera i en svir olycka Ko ntrol I e ra fbr sl itni n $ Fordon kan vara utrustade med slitageindikator i form av en kontrollampa' Var noga med att regelbundet kolla bromsbeliiggens eller bromsbandens ftirslitning Med sjiilvjusterande bromsar fir du niimligen full bromsverkan iinda tills beliiggen eller banden iir helt nedslitna Bromsbeliiggen eller bromsbanden fflr inte vara oljiga eller utslitna Inspektera bromsbanden genom inspektionsluckorna pi bromsskdlden (skydd fdr bromsbanden) Se instruktionsboken + 5 grader;

59 Tryckstd nger nas slagldngder Nedanstiende giiller endast pi de fordon som fortfarande har automatiska bromshdvarmar Med sjiilvjusterande bromshiivarmar innebiir det att bromshiivarmarna hiller spelrummet mellan trumma och bromsbackar konstant Allt eftersom bromsbanden slits justerar den automatiska bromshdvarmen och kompenserar fdr bromsbandslitaget Den automatiska bromshdvarmen hiimtar sin justeringsreferens frin Likviil en flxpunkt som dr fiist i en chassiedel ska du kolla slagliingden efter ett visst antal korda mil Folj tillverkarens anvisningar slagldngden pi en sjiilvjusterande bromshiivarm forefalla f<ir stor Det att sjalvjusteringenjust ska hoppa river till ny kugge Felet kan i regel avhjiilpas genom att du trycker ned bromspedalen si hflrt du kan D6 pasibland kan slagl2ingden beror ofta pi seras den nya kuggen och slagliingden itergflr till det normala Kontrollera slagle ngden Bromsat Obromsat ldge ldige TryckstAng Bromshdvarm Sattet att kolla slagl2ingden kan variera nigot mellan olika fordonsmodeller Titta i instruktionsboken frir ditt fordon En vanlig metod 6r denna Tryckst6ng Liigg klossar vid hjulen si att fordonet inte kan komma i rullning Lossa parkeringsbromsen vid fullt arbetstryck (cirka 8 bar) Be en medhjiilpare trampa pi bromspedalen si att du fir normalt arbetstryck i bromscylindrarna Miit diirefter tryckstingens slagliingd pi ftiljande siitt Miit fdrst tryckstflngens liingd niir bromspedalen iir nedtryckt Avstindet a p6 skissen Miit diirefter tryckstingens llingd niir bromspedalen?ir uppe Avstindet b pi skissen sist avstflndet b frin avstindet a och du fir slagllingden, avstindet c skissen Kolla i instruktionsboken vilka mfltt som giiller fdr ditt fordon Dra pi till Om sjiilvjusteringen upphdr att fungera och slagliingden blir fdr stor fdrsiimras bromseffekten och kan i viirsta fall helt upphtira

60 o Avgasbroms VEB Retarder 7l Hidlpbromsar Mflryqet+rnga fordqmr iir utrustadegd en hjiilpbroms, som har till uppgift att minstca slttaget pi den ordinarie fiiidbromsenthjiilpbromsen dr siirskilt nyttig i lflnga utforsbackar och i stadstrafik, diir mati'lnnars blivit tvungen att ideligen smibromsa med den vanliga fiirdbromsen l*a'l"tn 1 r tl )1 De vantigaste hjiilpbromsarna 'J* avgasbromsen, som flnns pi de flesta dieseldrivna lastbilar och bussar dr VEB-bromsen, som finns som tillval!uru till Volvo-fordon den hydrauliska hjiilpbromsen (retardern), som finns pi en del bussar och lastbilar Undvik att anviinda hjiilpbromsarna i halt viiglag Det iir niimligen bara drivhjulen som bromsas Liir du dig att anvdnda hjiilpbromsarna pfl riitt satt sa kan du enkelt siinka din briinsleftirbrukning Under utbildningen brir du fil lara dig att aktivt anviinda hjiilpbromsarna sflvzil i stadstraflk som vid landsviigskcirning Avgasbromsen Stdnger ett i avgasrdret Principen for avgasbromsen dr att man stiinger ett spjiill i motorns avgasrcir Samtidigt stiings briinsletillforseln helt, s3 att motorn gflr ned pi tomgingsvarv Genom att avgaserna inte sliipps ut fungerar motorn som en kompressor, det vill siiga luft trycker pi motorns kolvar och effekten av motorbromsningen cikar Avgasbromsen kan mancivreras pi olika siitt Kontakt pfl instrumentpanel styr hur fotpedal anvdnds Fotkontakt kan dven fcirekomma Pfl iildre fordon miste bromsen anvdndas regelbundet, annars kzirvar spjiillet och kan i viirsta fall fastna Avgasbromsen dr mest effektiv pi hiiga varvtal

61 Kontroll av bromsarnas funktion S[tt tillbaka Duomatic-kopplingen och gor ett bromsprov i lflg hastighet Bromsa bflde med bromspedalen och handreglaget Kontrcll av kompressorns kapacitet 2ir kompressorn som hiller uppe trycket i bromssystemet Diirftir btir du dfl och di kolla kompressorns kapacitet Vid denna kontroll ska du alltid ha motorn Det iging hiir: Siink bromsarnas arbetstryck 6 bar Oka motorns varvtal till halva maxvarvet Inom en minut ska kompressorn rika trycket i bromsarna frin 6 tlll I bar Klarar kompressorn inte av detta, ska du koppla loss Duomatic-kopplingen och gtira samma kontroll med F<ir att kontrollera lastbil med sliip gor du s6 till enbart lastbilen Kontroll av I astbilens trycksdkin$ ' Stanna motorn vid fullt arbetstryck i bromsarna Siitt en kopplingshandske utan slangar i lastbilens Duomatic-uttag Luften pyser di Kolla pi ut ur matarledningen, men luftstrcimmen upphor pldtsligt med ett kniipp Det betyder att fyrkrets skyddsventilen (eller den siirskilda trycksiikringsventilen) har slagit till manometern i frirarhytten att lastbilens bromstryck ligger mellan 4 och 5 bar Kontroll av patkeringlsbrcmsen Ansiitt parkeringsbromsen med Brysselventilen Tappa ur luften ur trycktanken och ftirsok ktira iviig (fjiiderbroms) Frirstik starta med itdragen broms (manuell) Kantroll av tryck$engernas sla$ldn$der Kontrollen av slagliingderna gir till pfl samma siitt som pi lastbilen (se sidan 134) Du btir dock vara uppmiirksam pi att gamla sliipvagnar inte har sjiilvjusterande bromshdvarmar Du ska helst inte koppla ett sl[p med manuell justering till en sjiilvjusterande lastbil Vid liingre fiirder forsiimras nlimligen bromseffekten hos sliipet ganska full bromseffekt Resultatet kan bli att (si kallad f?illknivsverkan) Mycket svira ekipaget viker sig vid inbromsning snabbt, medan lastbilen hela tiden har olyckor har hiint av detta skiil

62 Motorbromsning med VEB (Volvo Engine Brake) Volvo har utarbetat en kompressionsbroms VEB, som samarbetar med AT-regulatorn VEB:en iir alltsi iging enbart under kompres- VEB sionstakten (se sidan 69) Niir AT-regulatorn arbetar uppstflr ett civertryck i avgasroret Avgasventilen cippnas ett kort ogonblick niir kolven iir i dess nedre liige och p6 viig uppit, vilket skapar ett kraftig river- i cylindern Pfl si siitt okas motstindet mot kolven under kompressionstakten och fordonet bromsas ytterligare tryck Handreglage far VE! Med handreglagets olika l2igen kan du aktivera avgasbromsen samt koppla in VEB:en ftir okad bromseffekt Vid behov av full bromskraft frin hjiilpbromsarna aktiveras dven viixellidans nerviixlingsfunktion Anledningen iir frir att optimera motorvarvtalet ftir biista effekt Fler funktioner kan fdrekomma beroende pi fordonets tillval Hydraulisk hiilpbroms ( Retardern) Retardern iir en hjiilpbroms som flnns pi minga lastbilar och bussar Pfl instrumentpanelen finns ett handreglage som ansdtter retardern Oftast finns det fem olika liigen pfl detta handreglage Retarder Sjiilva retardern dr placerad i bakkanten pfl fordonens viixellflda och bestir av bland annat ett pumphjul och ett turbinhjul Pumphjulet iir fast monterat i kardanaxeln och roterar med den Turbinhjulet sitter fast i retarderhuset och roterar ftiljaktligen inte I botten pi retarderhuset finns en behflllare fylld med olja Retarder till en buss Niir ftjraren ansdtter retardern med hjiilp av handreglaget aktiveras en magnetventil och olika styrventiler sa att tryckluft fdrs in i oljebehillaren Med hjalp av tryckluften trycks olja in i retarderhuset Pumphjulet gor att oljan biirjar rtira sig i retarderhuset och pressas mot turbinhjulet Eftersom inte turbinhjulet kan rotera uppstfrr en fdrdrdjning av oljeflodet Diirmed sker en inbromsning av pumphjulet och hela fordonet Den vdrme som uppstir niir oljan bromsar upp pumphjulet kyls bort via en vdrmevdxlare som iir kopplad till Pumphjul motorns kylsystem Pi minga bussar och lastbilar har bromssystemen integrerats (samordnats) Niir du trycker pi fotbromsen samverkar s6viil fiirdbromsen som till2iggsbromsen och avgasbromsen vid inbromsningen Oljekylare

63 o Mjukare ging 72 Fjddring Fjiidringens uppgift iir ju att diimpa de stdtar som uppstir niir fordonet kor over ojiimnheter i viigbanan Pfl tyngre fordon anvdnds luftkuddefjiidring och bladfjiidring Luftkuddetiidring Mflnga tunga fordon har luftkuddefjiidring istiillet for den vanliga bladfjiidringen Fcirdelen lir att luftkuddefjiidringen ger fordonet en mjukare ging, b6de med och utan last, vilket i sin tur minskar belastningen pi chassit och diicken och iikar komforten fcir ftjraren och passagerarna Fjiidringen flstadkommes av luftbiilgar, som fcirses med tryckluft fr6n siirskilda lufttankar (som i sin tur matas frin primiirtanken) En lufrbtilg i genomskiirning Luftkuddefj iidringens princip framg6r av vidstfl ende skiss Exempel pd ett reglage och en luftbtilg fdr nivdreglering av en skipvagn Vissa fordon har ett siirskilt niv6hoj ningsreglage, som kan reglera fordonshojden i forhillande till markniv6n vid exempel ombord- och avkorning frin fzirja, av- och pistigning frfln buss, eller till lastning och lossning av gods Det forenklar lastningen eller lossningen vdsentligt Belastning och fcirslitningsskador pa kroppen minskar kraftigt lr1{:l ii:i;r'

64 Lufttrycket i biilgarna bestiims av nivflgivare, som kdnner av fordonets belastning och reglerar lufttrycket diirefter Nivdgivare Du ska kolla biilghojden och tiitheten minst en ging om 6ret Varning! Om lufttrycket i nflgon biilg skulle sjunka sfl mycket att fordonets kompressor inte orkar med att fi upp trycket igen, s6 miste du omedelbart stanna fordonet och tillkalla hjiilp Det 2ir riskfyllt att fcirs<ika avhjiilpa felet pi egen hand Det iir stor kliimrisk med denna typ av fel Bladtifrdern Bladfjiidern hflller pfl att ersdttas av luftfjiidringen men det finns fortfarande fordon som har bladfiiidring Fj?idern har ett antal fjiiderblad som satts ihop till ett fjiiderpaket For att inte fjiiderbladen ska glida isiir, h6lls de samman av tvi krampor samt en centrumbult som gir igenom fjiiderpaketet Vid striing kyla bor du kora sakta over till exempel jiirnveigskorsningar, eftersom bladfjiidrarna kan spricka Brottet pi bladfjadern kan vara svflrt att upptiicka Kramporna som hiller fast bladfjiidrarna i respektive axel kan d<ilja brottet Smuts och rost gdr att du m6ste vara noggrann ndr du letar efter sprickor Aven bussningar och infiistningarna kan spricka Exempel pdfjiidefiiste i chassi Bilden visar fastsiittning av bladfjiider me d krampor i framaxeln Fjdderpaket

65 73 Elsystemet Batteri iir elsystemets skafferi Ndr motorn iir i ging och generatorn laddar avger den mer strcim iin fordonet fdrbrukar Overskottsstrcimmen overfrirs till batteriet sfl att det stzindigt Batteriet hfllls fulladdat Laddningskontrollampa Batteriets livsl2ingd dr beroende av hur det skots Skciter du batteriet rar du att drabbas av startsvirigheter Det lir viktigt att kontrollera viitskenivin i batteriet Vid frir 169 viitskenivi blir blyoxidplattorna fcirstcirda Fyll diligt riske- pi destillerat vatten Vid ftir htig viitskenivfl kan batteriviitska pressas ut och orsaka korrosion (friitskador) Diligt laddade batterier orsakar ofta startsvirigheter och iir batteriet helt eller delvis urladdat si kan det frysa scinder redan vid 5-10 minusgrader Aven om batteriet iir fulladdat kan du bara utnyttja en del av kapaciteten Vid till exempel 10 minusgrader kan du endast utnyttja 60 procent, vid 20 minusgrader endast 45 procent Batteriets f<irmiga att laddas upp minskar pi motsvarande satt Ska du koppla ur ett batteri miste du tiinka pi fdljande: Batteriviitskan som innehiller svavelsyra och destillerat vatten iir frtitande var forsiktig niir du handskas med batteriet - Ndr batteriet laddas bildas knallgas som kan orsaka kraftiga explosioner Luta dig inte over batteriet n?ir du kopplar in kablarna eftersom det kan bildas gnistor som kan antiinda gasen Du ska aldrig rdka eller anviinda tiindstickor eller tiindare i niirheten av batteriet Det iir mycket viktigt att du siitter pi kablarna riitt igen, pluskabel pfl batteriets pluspol och minuskabel pi batteriets minuspol Plus tir nflgot sttirre iin minuspolen, har riid markering eller ett plustecken instansad i polbulten Minuspolen har en bl6 markering eller ett instansat minustecken i polbulten Kopplar du fel riskerar du att knallgasen antiinds och dessutom skadas generatorn och eventuell elektronisk utrustning Det kan alltse bh ett mycket dyrbart misstag

66 Parallell- och seriekoppling Att koppla batterier som p6 den oversta bilden Parallell- kallas parallellkoppling Att parallellkoppla tv6 nya l2-voltsbatterier ger 12 volts systemspiinning och dubbel kapacitet (Amperetimmar Ah) Att seriekoppla tvfl batterier innebiir att man sammanbinder en pluspol pi det ena batteriet med en minuspol pfl det andra batteriet Parallellkoppling seriekoppla tvi nya 12-voltsbatterier ger 24 volts systemspiinning med bibehillen kapacitet (Amperetimmar Ah) Att Serie - iikad Pfl tunga fordon flnns oftast tvfl 12-voltsbatterier som seriekopplats och systemspiinningen blir d6 24 volt - vilket kriiver f<irsiktigare hantering Generator Generatorn iir fordonets elverk Den drivs med en kilrem frfln motorns vevaxel Den liimnar elektrisk strom sfl att batteriet laddas och ftirser den Laddar Seriekoppling elektriska utrustningen med strom Generatorn ger viixelstrcim, medan batterierna endast kan laddas med hjiilp av likstrtjm Diirfrir likriktas generatorns viixelstrcim till likstrdm Rel6er Generator att koppla pi och av strdmmen, till exempel ftjr hel- och halvljus samt f6 ktirriktningsvis arrra att blinka Reliier har till uppgift Mflnga relder ser till att spiinningsforlusten mellan batteriet och den elektriska utrustningen blir si 169 som m<ijligt S rikrin g - o c h re liic ent ral

67 Starthjiilp Att ge eller ta emot starthjiilp kan vara skadligt for elektroniken i fordonen om man inte g<ir pi riitt siitt De allra flesta tunga fordon har 24 volts systemspiinning TV6 l2-voltsbatterier iir seriekopplade sfl att systemspiinningen blir 24 volt Behover du starthjiilp mflste du f6 trjiilp av ett annat fordon eller frin fristflende hjiilpbatterier som ocks6 har en systemspiinning p8 24 volt Om ditt fordon dr utrustat med ett hjiilpstartuttag ska du i ftjrsta hand anvdnda detta Ska du starta ett fordon med hjiilp av trjiilpbatteri mflste du fcjrst serie- koppla de bflda 12-voltsbatterierna si att systemspiinningen blir 24 volt (se sidan 149) Gflngen frir hur du startar ett fordon med trjiilpbatteri, dr densamma som ndr dq anviinder ett annat fordon Du mflste anvdnda kraftiga startkablar med bra kontaktkliimmor avsedda fdr tunga fordon och inte sfldana som anvdnds till persojuitar Anledningen ar att hogt strcimuttag ska anvdndas och startkablar frir personbilar klarar inte av detta, Plus till plus Minus tilljord Koppla hjiilpstartkablarna i denna ordning: 1 Dpn nida kabeln anvdnds till de bida pluspolerna Montera den frirst pi det "dfida" batteriets pluspol och diirefter pi det "friska" batteriets pluspol 2 Densvarta kabeln seitts f<irst pi det "friska" tteriets minuspol och sedan pd nigon motordel (av jiirn) pa O"t "ddda" fordonet - s6 l6ngt frfln batteriet som mrijligt Detta for att minska risken fdr gnistor 3 Starta sedan det "doda fordonet" 4 Ta fdrst bort minuskabeln frfn motordelen (gpplar frin batterierna Farligt avfall och sedan pluskabeln niir du Tiink pfl att gamla bilbatterier riiknas som farligt avfall och mflste tas om hand enligt slirskilda regler De som stiljer bilbatterier tar emot gamla batterier for vidare omhiindertagande

68 14 Belysning och reflexer Lastbil och buss Framtill ffi"#{ ffi ffi Kontur- och linjemiirkning med reflexband Blink- och kurvljus Halvljus Helljus Blinkers, LED-ljus Helljus Belysning som ska belysa viigen sa att ftjraren fir tillrlickligt bra sikt Antal - bil frin 2r 2005 eller nyare: tvfl eller fyra helljus - bil iildre iin 2005: minst tvi helljus Ftirg pi ljuset - bil frin Fr 2005 eller nyare: vitt - bil iildre an2005: vitt eller gult 6vrigt: kontrollampa som visar blfltt ljus ska flnnas synlig frin ftirarplats ndr helljuset tir tiint Dessutom fir man ha ytterligare flera helljusstrilkastare som bestir av fjiirreller kurvstrilkastare Halvlius Belysning som ska belysa viigen sfl att foraren fir tillriickligt bra sikt Antal - bil frfln hr 2005 eller nyare: tv6 - bil 2ildre an 2005: tvfl (fir ha fyra lampor om endast tv6 kan lysa samtidigt) Fiirg pi ljuset -bil frfln ir2005 ellernyare: vitt - bil iildre iin 2005: vitt eller gult Dimstrdlkastare Belysning som 6r avsedd att anviindas vid korning i dimma eller kraftig bdrd Antal om dimstrilkastare flnns: tv6 (inget obligatoriskt utrustningskrav) Fiirg pi ljuset vitt eller gult neder-

69 Fr d m r e positi o nslyl<ta (parkeringslykta) Lykta som ska tala om hur brett fordonet iir tvi Fiirg pfl ljuset vitt eller gult Varsellykta Lykta som gdr att fordonet syns biittre i dagsljus Antal om varsellyktor flnns: tvi (inget obligatoriskt utrustningskrav) Fiirg pi ljuset vitt eller gult Breddmarkeringslykta Lykta som ska visa andra traflkanter att fordonet iir bredare dn},l meter Antal om breddmarkeringslykta finns: tvi Fir finnas fyra om tvi placeras pi hyttaket och tvi pi pibyggnaden, (inget obligatoriskt utrustningskrav) Fiirg pi ljuset vitt eller gult, (pfl vissa iildre fordon Ziven orangegult) Dessa lyktor fir endast finnas pfl lastbil eller sliipvagn 6vrigt vars bredd dverstiger 2,1meter Kiir riktni ngsyisare (blinkers) Lykta som ska visa fdr andra att fordonet kommer att iindra kdrriktning jiimt antal ska flnnas Antal Fiirg pi ljuset orangegult, (pfl vissa Zildre fordon?iven vitt PA sidan Sidomarkefingslyl$a Lykta som ska gora det l2ittare fdr andra att upptacka fordonet Antal Minst en pfl vardera sidan Avstindet mellan lyktorna fir vara h6gst 6 meter Den friimste fir sitta hcigst 2 meter frin fordonets framlinda och den bakerst hdgst 2 meter frin fordonets bakiinda Fiirg pi ljuset 6vrigt orangegult ska finnas endast pfl buss eller lastbil vars liingd dverstiger 6 meter, samt alla sliipvagnar Sidomarkeringsreflex Reflex som ska gtira det liittare fdr andra att upptiicka fordonet Antal Fiirg pi reflex Ovrigt se sidomarkeringslykta orangegult refl exen fir kombineras med sidomarkeringslyktan Kontur- och llnjemafierlng, Reflexmarkering kriivs pi fordon som tas i bruk efter 10 juni 2011 LED,varsellyktor Anviinds fdreskrivna varsellyktor under dagsljus behriver inte lyktor baktill eller pi sidorna av lastbilen eller bussen vara tiinda

70 Kontur- och linjemdrkning med reflexband Rektanguldra reflexer Blinkers Skyltlykta Baktill positionslykta Bakre positionslykta (parkeringslykta, baklykta) Lykta som ska gtira det liittare for andra att se fordonet och hur brett det tir minst tvi, iiimt antal ska flnnas Antal rott Fiirg pi ljuset Stop ply kta (b ro mslykta) Lykta som ska tala om fcir andra att fordonet bromsas in minst tvfl Antal rtitt (pfl vissa 2ildre fordon iiven gult) Fiirg pi ljuset Ncidstoppssi8nal Korriktningsvisare inbromsning Antal Fiirg pi ljuset eller stopplyktor som avger blinkande ljus vid kraftig minst tv6 orangegult eller rtjtt Kii r r i ktn i n gsv isa re (b I i n ke r s) Lykta som ska visa ftjr andra att fordonet kommer att andra korriktning jiimt antal ska flnnas Antal Fiirg pfi ljuset orangegult, (pfl vissa iildre fordon iiven rott) Sl<yltlykta Lykta som lyser upp den bakre registreringsskylten Antal Fiirg pfl ljuset inte reglerat vitt Registreringsskylten ska i morker vara synlig pi ett avstind av 20 meter

71 Dimbaklyl<ta Lykta som ska gora det liittare fdr andra att upp&icka fordonet vid kdrning i oklar sikt Antal Fiirg pi ljuset om dimbaklyktor finns: hdgst tvi (inget obligatoriskt utrustningskrav) rdtt Backningestrdlkastarc Belysning som vid backning lyser upp viigbanan bakom fordonet samtidigt som det varnar andra traflkanter Antalet Fiirg pi ljuset Ovrigt inte reglerat (inget obligatoriskt utrustningskrav) vitt Kontrollampa i ftirarhytten om backningsstrfllkastaren kan tiindas med separat kontakt frin fdrarplatsen Bakte reflexanordnin$ Reflex som ska gdra det littare frir andra att se fordonet och hur brett det iir Antal tvfl Fiirg pi reflex rtitt Ovrigt Fflr inte vara trekantigt Reflexen fflr kombineras med lykta baktill Rektanguldra reflexanofinin*ar pd tunfi lastbilar Reflex som ska visa vilken typ av fordon det iir en, tvi eller fyra gult med roda diagonala f?ilt Antal F[rg pi reflex Kontur- och linjematkering Reflexmarkering krlivs pfl fordon som tas i bruk efter 10 juni 2011

72 KraftuttaE En del lastbilar har kraftuttag ftir att kunna driva olika hjiilpaggregat, till exempel ett tippflak eller en lastkran indelade i tvi huvudgrupper: kopplingsberoende - som drivs via viixellfldan Kraftuttagen [r kopplingsoberoende - fif som iir sviinghjulsdrivna Koppli ngsberoende kraft uttag Denna typ iir vanligast pi fordon som har tippflak eller lastkran Fordonet miste sti stilla ndr denna typ av kraftuttag kopplas in och anvdnds Inkopplingen kan ga dllpe minga stitt Kontrollera i fordonets instruktionsbok ftir att koppla in kraftuttaget: tryck ner kopplingspedalen och lzigg vdxeln i neutralliige vdnta nflgra sekunder si att viixellidans drev hinner stanna H2ir beskrivs ett av siitten Om kraftuttaget inte iir synkroniserat gdr du sihiir: tryck p6 det speciella reglaget som finns pi instrumentbr?idan ' slzipp upp kopplingen sakta Koppl ingsoberoende kraft uttag Denna typ iir avsedd ftir fordon diir kraftuttaget ska anvdndas under tiden fordonet kdr, till exempel vid kyltransporter eller korning med en cementmixer Du kopplar in ett kopplingsoberoende kraftuttag genom att trycka pfl det speciella reglage som flnns pi instrumentbriidan Lastbil i Du kan koppla in kraftuttaget under tiden du kijr Hastishetsre$u lator Ftir att forhindra att tunga lastbilar och bussar kor ftjr fort finns en anordning som begriinsar briinsletillftirseln till motorn vid en viss hastighet Sedan 1988 har det funnits krav p5 hastighetsregulator pfl vissa tunga fordon Lagkraven har successivt skiirpts for att idag giilla alla tunga fordon Bussarnas hastighetsregulator ska vara instiilld nas pi hdgst 90 km/h pi hdgst 100 km/h och lastbilar- Med hjalp av fiirdskrivaren kdnner hastighetsregulatorn av vilken hastighet fordonet har Ar hastigheten hdgre iin vad hastighetsregulatorn medger stryps briinsletillforseln till motorn Fdljande fordon behdver inte ha en hastighetsregulator: Fordon inom riiddningstj[nsten Lastbilar och bussar med en konstruktiv hastighet som inte iir hdgre iin ovanndmnda hastighetsgrdnser Lastbilar och bussar som bara anviinds som ett allmtint transportmedel tatorten Lastbilar och bussar som anvdnds i vetenskapliga fdrstik i Stryper brdnsletillfiirseln

73 76 Fordonets dimensioner Bestiimmelser kring ett fordons hrijd, bredd och lzingd flnns i Trafikforordning (SFS 1998:1276) och i tillhtjrande ftlreskrifter frfln Transportstyrelsen Tiink diirfor p6 att vid kcirning till andra liinder kan andra bestiimmelser giilla for fri h<ijd, fordonsbredd och fordonsliingd Fijr fordon som ska transportera last som iir hogre, bredare eller liingre iin nedan beskrivet, g2iller speciella bestiimmelser Liis mer om specialtransporter i kapitel 19, Fordons hiijd Det finns inga generella bestlimmelser om hur h<igt ett fordon fflr vara Du bdr emellertid veta att den nolmala fria hojden p6 vflra vdgar ar minst 4,5 meter 4,5 meter din fdrdvdg Det flnns dock gott om broar, viadukter och tunnlar som har liigre fri h<ijd Detta anges med forbudsmiirket Begriinsad fordonshdjd Om du ska kora med hog last gtir du klokt i att pi frirhand ta reda pi vilka fria fordonshciider som giiller liings din f?irdviig Du kan bestiilla kartor frin Trafikverkets butik Ta noga reda p6 hur hogt ditt fordon 2ir vid olika tillfiillen Om du kdr buss, tiink p6 att eventuella takluckor i bussen kan vara iippna och gtira bussen hrigre iin normalt Se upp ftir triidgrenar, hustak, markiser, skyltar med mera som skjuter ut dver viigen En buss som 6r hdgre iin 3,4 meter ska ha en skylt som upplyser om detta Skylten ska vara synlig fr6n fdrarplatsen K6r du en lastbil mflste du sjiilv m2ita htijden pfl ditt fordon 4 meter i EU Inom EU iir fri hdjd minst 4 meter T2ink pfl att vid krirning till andra liinder kan helt andra bestiimmelser giilla fcir fordonsltingd, fordonsbredd och fcir Maxbredd lastbil 260 cm fri hcijd! Fordons bredd Pi allmiin viig f6r ett fordon inte kciras om det iir bredare an 260 cm Inom detta mitt fir last sticka ut max20 cm pi vardera sida Lastbilar som k6rs pi svenska vagar ffu vara 260 cm breda Fdr transporter inom EU giiller maxbredden 255 cm Llis mer om transporter inom EU pi sidan 169 Begriinsad fordonshdjd

74 Maxbredd,il Bussar fir diiremot inte vara bredare an 255 cm (En civergingsregel giiller for bussar som registrerats fore den 1 november 2004 De fflr fram till och med 2020 vara260 cm breda) buss 255 cm Undantag fir kdras pfl allmiin viig iiven om de iir bredare an260 cm: redskap som anvdnds i jordbruket eller traktor med pimonterat redskap eller utrustning F<iljande fordon 255 cm ' motorredskap som transporteras till eller frin en arbetsplats redskap vid viighillningsarbete eller fordon med redskap eller utrustning pimonterad militiira fordon Pfl vissa smala viigar miste man begriinsa den tillitna fordonsbredden Det anges i si fall med ftirbudsmiirket Begrcinsad ^;fi, IT' Fordons liingd Pi allmlin viig fir ett fordon eller fordonsekipage normalt inte Begriinsad vara liingre dn24 meterd& ingir iiven last som skjuter ut fram- ford'onsbredd till eller baktill Med siirskilda krav pfl de ingiende fordonens dimensioner och utrustning fir de var 25,25 meter linga Se mer om det under "Modulsystemet - transporter inom EU" pi sidan 169 Maxl6ngd Iastbi! 24 metet (25,25 24 meter :i,

75 Bussar som registrerats efter 1 juli 2004 fflr ha ftiljande liingder: Maxl6ngd buss 13,5 meter Buss med tvd axlar fdr vara 13,5 meter ldng buss 15 meter Buss med tre axlar fdr vara 15 meter ldng Maxldngd ledbuss 75 meter Ledbuss eller buss med slc)pvagnfdr vara 18,75 meter ldng fir deras sammanlagda liingd (inklusive bogseringsanordning och eventuell last) inte heller dverstiga24 meter Om ett fordon bogserar ett annat, Pi vissa viigstriickor iir fordonsliingden ytterligare begriinsad Det anges i si fall med fcjrbudsmarketbegrtinsadfordonskingd Begrdnsad fordonslcingd,1,,,e #i,, Hlu" I

76 77 Besiktnin Kontrollbesiktning o lbruktagande Alla registrerade motorfordon och sliipvagnar mflste regelbundet kontrollbesiktigas hos ett godk?int friretag frir fordonskontroll Besiktningen styrs oftast av sista siffran i registreringsnumret eller det sfl kalllade ibruktagandet, det vill siiga den m6nad fordonet frjr frirsta g6ngen togs i traflk Pfl tunga fordon styrs besiktningen enbart av ibruktagandet och niir det besiktigades forra g6ngen Bussa6 lastbilar och sldpvagnar med totalvikt iiver 3,5 ton Fordonen ska besiktigas forsta gingen senast ett 6r efter det att de frirsta gingen togs i trafik Diirefter ska besiktning goras varje 6r med max ett 6rs mellanrum Exempel: Ett fordon som genomgick fullstiindig besiktning den 18 april 2011 ska besiktigas igen senast den 30 april ir 2012 Kom ihitg! Fel som pipekas vid besiktningen ska snarast riittas fel som inte kriiver ombesiktning till Det giiller dven sidana Om fordonet inte besiktigas i riitt tid beliiggs det automatiskt med krirfrjrbud efter instiillelseterminens slut

77 Om ett fordon dndras, eller typgodkiinnandet si att det inte liingre sfimmer med registreringsbeviset (till exempel om man forser sin lastbil eller buss med slzipvagnskoppling) miste det genomg6 en ny registreringsbesiktning hos ett godkiint foretag fiir fordonskontroll Detta ska ske inom en minad Har fordonet lnom en varit avstiillt m6ste registreringsbesiktning ske inom en vecka Niir en buss registreringsbesiktigas utfdrs kontroller som bygger p6 att det ska vara tryggt och siikert samt komfortabelt att resa med buss Diirfor kontrolleras bland annat siitenshdjden over golvet och avstfindet mellan stolarna Dessutom ingir det i besiktningen att kontrollera utrymmet ftir antalet stiende passagerare som bussen kan ta Att gripsttid sitter diir de ska samt bussens maxlast Det kontrolleras dven om bussen dr anpassad ftir personer med funktionsnedsiittning och det giiller alla typer av bussar inte bara fcir bussar i linjetraflk Dessa bussar iir ofta utrustade med en bakgavellyft eller speciella ramper fdr att kunna lasta rullstolar Det iir viktigt att lastsiikra sivtil rullstol som passageraren i rullstolen Speciella lflsanordningar for rullstolen finns i bussens chassi Dessa bestiimmelser hittar du i buss- direktivet som giiller fram till 2014 och kommer sedan att ersdttas av ECE-reglemente 107 Anpassnin$ fiir personer med nedsettning

78 o Ndgra tekniska detalier Tillverkarskylt Pi bussar, lastbilar och sliipvagnar ska det alltid Iinnas en tillverkarskylt som iir placerad pi en liitt itkomlig och framtriidande plats som visar: tillverkarens namn EEG-typgodkiinnandenummer (Land) identifieringsnummer hogsta hdgsta tillitna lastvikt tillitna lastvikt for den fordonskombination i vilken fordonet anvdnds som dragfordon Antal stiende hogsta tillitna axeltryck for varje axel i ordningen framifrfln och bakit pi skylten antalet sittande respektive stiende passgerare Det ska i ftjrekommande fall iiven st6 maximalt antal rullstolar bussen iir avsedd frjr Det ska ocksi framgi bussens bagagevikt ndr bussen dr lastad med maximalt antal passagerare F<jr buss ska det separat framg6 Ar bussen hdgre iin 3,40 meter ska det finnas en skylt om hojden p6 bussen, Denna skylt ska vara synlig fr6n lcjrarplatsen Kontrollampor Alla stcirre bussar har en siirskild panel med kontrollampor for de olika funktionerna p6 bussen, till exempel varning fcir rippna dorrar, brandvarnare fr6n motorrummet och signallampa fr6n passagerare som vill stiga av Exempel ptl instrumentpanel med kontrollampor Panelen pd bilden cir iiven kombinerad med videobaserad innerbackspegel som iir pdslagen

79 Dcirrautomatiken brukar vara kombinerad med automatisk bromsning av bussen Niir en dorr oppnas bromsas bakhjulen Bromsningen upphor niir du stiingt ddrren och trycker pi gaspedalen Du fir aldrig anvdnda den automatiska bromsen som parkeringsbroms (eller fiirdbroms) En varningssignal ljuder samt en symbol visas pi instrumentpanelen om forargrinden skulle dppnas utan att parkeringsbromsen dr ansatt Diirrautomatik Bussar kan ha en mlingd tekniska flnesser Som exempel kan vi ndmna att en del stadsbussar har vindrutetorkarna kopplade till ddrrautomatiken Niir dcirrarna rippnas stannar torkarna Bflde stadsbussar och turistbussar har olika typer av extrautrustning, till exempel DVDspelare med skiirmar samt mini-ktlk och toalett Hur man skdter denna extrautrustning, till exempel tijmmer toaletten, varierar friln buss till buss Liir dig hur de olika flnesserna fungerar pfl just din buss Hur vdrmesystemet och luftkonditioneringen fungerar kan ocksfl variera beroende p6 bussmodell En bra yrkesfdrare liir sig sjiilvklart hur systemen fungerar s6 att passagerarna slipper frysa eller svettas Tempo 1OO Att kora buss i Tyskland eller i Osterrike innebtir bland annat att hcigsta tillfltna hastighet iir 80 km/h Genom att gora en speciell besiktning kan bussen fi koras i 100 km/h Detta kan gciras hos i Sverige som har speciella avtal med den tyska motsvarigheten Handlingarna skickas till Tyskland och returneras sedan efter godkiinnande foretag Vid denna besiktning kontrolleras bland annat att bromsarna uppfyller speciella krav Platser diir passagerna sitter oskyddade, till exempel ltingst fram och vid mittgingen kingst bak, ska vara utrustade med bilbiilte Aven forar- och guidestolen ska vara utrustade med bilbiilte och att hastighetsbegrdnsare iir instiilld pfl max 100 km/h Om bussen tagits i bruk forsta gflngen utanfor EU eller EES si giiller det aven att diicken pi framaxeln inte iir monsterskurna Vid registreringsbesiktning av en buss som tagits i bruk efter 8 december 2007 ingir dessa kontroller och nigon speciell besiktning krlivs deirfcir inte Det behovs inget siirskilt intyg och heller ingen dekal bak pi bussen Om viiglaget drbra och de niimnda personerna anvdnder bilbiilte iir hogsta hastighet for bussen 100 km/h Det iir du som forare som dr ansvarig f<ir att alla anvdnder bilbiilte Kom ihdrgj Innan du b<iriar kcira en buss som du inte kdnner till ska du noga satta dig in i hur bussen tekniskt fungerar Ltis instruktionsboken omsorgs- fullt Krdver speciell

80 Sdrskild sdkerhetsutrus tni n$ fiir bussar Brandsldckare Alla bussar m6ste vara forsedda med minst en handbrandsliickare (bussar med tv6 viningar minst tvi sliickare) av godkiind typ, niimligen klass 34A 1838 (6 kg) enligt aktuell standard eller enligt iildre bestiimmelser klass ABE II eller ABC II Sliickarna ska vara liittfltkomliga i passagerarutrymmet och vara placerad sfl atl de syns I annat fall ska det flnnas en skylt som visar var de iir placerade Brandsliickarna ska kontrolleras enligt tillverkarens anvisningar och vara plomberade Bussar kan dven vara utrustade med brandslzickare i form av sprinkler i motor- rummet Symbol fdr brandslcickare och dess placering Motorcumssprinkler Alla bussar bcir vara utrustade med en godkiind frjrbandslflda Bussar i yrkesmiissig trafik ska ha en spegel, som iir instiilld s6 att foraren kan overblicka passagerarutrymmet Det kan dven ske med hjiilp av en kamera och skiirm p6 instrumentpanelen,,$frkerhetsftinster Bussar i yrkesmiissig traflk miste ha fonster och taklucka som kan anvdndas som nodutging En del bussar har hiirdat, krossbart glas i vissa rutor De krossbara fonsterglasen ska vara markerade Det fir inte vara nflgon reklam eller foliering pi dessa rutor I bussen ska det flnnas liimpliga verktyg att krossa rutorna med t ex hammare eller yxa For att lyckas krossa rutan miste du btirja med att s16 frin kanten och inte mitt i rutan Di undviker du ocksi skiirsflr Andra bussar har fcinster som kan tryckas ut eller ldsgoras med ett reglage ovanfcir fonstret Har bussen tagits i bruk frire 1 mars 2004 galler dessa regler endast bussar for 20 passagerare eller fler

81 Dtjrrar utrustas med si kallade kliimskydd f6r att folk inte ska kliimmas fast mellan dorrarna Kzinsliga givare sitter i gummilisten runt dorrarna och forhindrar att dcirren stiinger Naturligtvis finns det siikerhetsanordningar som forhindrar att drirrarna dppnas av misstag Pfl en del bussar hindras bakddrrarna att stangas ndr passagerarna bryter strilarna frin fotoceller som zir monterade vid fotstegen Lar dighur dtjrrautomatiken fungerar pfl din buss Bussar som dr utrustade med hillplatsbroms ansiitts parkeringsbromsen eller frirdbromsen niir ddrren dppnas Bida varianterna fcirekommer Du kan pfl vissa modeller stiinga av funktionen med hflllplatsbroms Det flnns vissa risker med att anv[nda hillplatsbroms Om du skulle l2imna fdrarplatsen utan att parkeringsbromsen ansdtts kan det finnas risk att fordonet kommer i rullning Det sker om nigot fel skulle uppsti pi nigon av komponenterna till hillplatsbromsen och att viixellidan stir i DriveJiige For att ftirhindra detta ljuder en varningssignal och varningssymbol pfl displayen tiinds niir fcirargrinden <ippnas om parkeringsbromsen inte iir ansatt Nyare bussar miste ha bilbiilte pi alla sittplatser, fdrutom bussar som endast anvdnds vid "lokala transporter i $ltbebyggda omriden" Bilbiilte finns dven i 2ildre bussar som dr godkiinda enligt Tempo 100 (se sidan 175) Alla passagerare som ar tre hr eller iildre ska i f<irsta hand siitta sig p& en plats diir Exempel pd symbol fdr bdltesvarning det finns bilbtilte Ar alla sidana platser upptagna fflr man siitta sig pfl en plats utan brilte eller sfl fir man sti upp om bussen Zir godkiind for detta Du iir som ftirare ansvarig ftir att alla under 15 ir anviinder bilblilte Tar du inte detta ansvar riskerar du bciter pil kronor K<ir du i linjetraflk slipper du btita Passagerarna ska informeras om skyldigheter att anviinda bilbiilte Detta kan ske genom att skyltar, enligt bilden, siitts upp vid varje sittplats eller att bilbiilte till exempel du informerar dem Du som ftjrare miste ocksi anviinda Genom praktisk ovning ska du triina in en fast rutin ftir nddutrymniqp ari bussen Vid en eventuell olycka mflste du kunna vidta rzitt fltgarder snabbt och siikert Kontroll av den siirskilda siikerhetsutrustningen ingflr i siikerhetskontrollenspm du kan liisa om pi sidorna

82 o Koder i registreringsbevrbet A B C C1 C2 C3 D D1 D2 E F FI F2 F3 G H I J J1 J2 J3 registreringsnummer datum fijr den forsta registreringen registreringsbevisets innehavare efternamn civriga namn adress i den registrerande medlemsstaten vid tidpunkten fcir dokumentets utfiirdande fordon: tillverkare/handelsbeteckning varumdrke fordonets identifl eringsnummer stdrsta vikt: tekniskt tillitna (kg) utom fcir motorcyklar av fordonet som anvdnds i den registrerande medlemsstaten (kg) av det kombinerade fordonet som anvinds i den registrerande medlemsstaten (kg) vikten av fordon med kaross, och med kopplingsanordning nzir det gziller ett dragfordon, i kdrklart skick (kg) registreringens giltighet, om den inte iir obegriinsad registreringsdatum fordonets iigare eller innehavare efternamn civriga namn adressen i den registrerande medlemsstaten, vid tidpunkten fcir dokumentets utfzirdande M typgodkiinnandenummer N antalet axlar O hjulbas (mm) P ftirdelningen av den tekniskt storsta tillitna vikten pi axlarna: Pl axel 1 (kg) P2 axel 2 (kg) P3 axel 3 (kg) a stdrsta tekniskt tillitna vikt f<ir sliipfordon: Ql bromsat shp (kg) Q2 obromsat sl2ip (kg) R motor

83 Rl R2 R3 R4 S T U W Wl slagvolym (cm3) fcir motorcyklar maximal nettoeffekt (kw) fiir motorcyklar mdrkvarvtal (varv/min) briinsle effekt/vikrfdrhillande (kwkg): R2/G fordonets fiirg antal sittplatser, inklusive fciraren ljudnivi: stillastiende (db) W2 W3 vid motorvarvtal (varv/min) X XI X2 X3 X4 X5 X6 x7 X8 Y avgasutsliipp vid ftirbifartsprov (db) CO (g/km eller g/kwh) HC (g/km eller g/kwh) NOX (g/km eller g/kwh) HC + NOX (g/km) dieselpartiklar (g/km eller g/kwh) korrigerad absorptionskoefficient fdr diesel (/m) C02 (g/km) briinslefcirbrukning vid blandad kcirning (l/100km) briinsletank(arnas) volym (l) For d onskategorier M1 Personbil M2 Buss med en hdgsta M3 f<ir motorcyklar i fiireskrifter vikt av max 5 ton Buss med en htigsta vikt river 5 ton inriittad fiir fler iin 22 passagerare Klass I: Tillverkad fiir stiplatspassagerare Klass II: Tillverkad huvudsakligen fijr sittande och stiende pi siirskilda platser Klass III: Tillverkad for uteslutande for sittplatspassagerare Buss som tir Nl Liitt lastbil \ Lastbil med en hrigsta vikt mellan 3,5 ton men ej river 12 ton N3 Lastbil med en h<igsta vikt tiver 12 ton Sltipvagn (inklusive pflhiingsvagn) ej 6ver 750 kg Sliipvagn med en hrigsta vikt 6ver 750 kg men ej iiver 3,5 ton vikt over 3,5 ton men ej tiver Sliipvagn med en htigsta vikt <iver 10 ton Sl2ipvagn med en hrigsta 10 ton

RRun. TDME-POWER marine. TDME serie marine dieselmotor MANUAL. Innehåll VIKTIG INFORMATIONOM

RRun. TDME-POWER marine. TDME serie marine dieselmotor MANUAL. Innehåll VIKTIG INFORMATIONOM RRun TDME-POWER marine TDME serie marine dieselmotor MANUAL 1. Förord 2. Allmänt 3. Motor komponenter 4. Användar Instruktioner 4.1 Starta motorn 4,2 Körnings instruktioner 4,3 Avstängnings proceduren

Läs mer

Vrid och vänd en rörande historia

Vrid och vänd en rörande historia Vrid och vänd en rörande historia Den lilla bilden nederst på s 68 visar en låda. Men vad finns i den? Om man vrider den vänstra pinnen, så rör sig den högra åt sidan. Titta på pilarna! Problemet har mer

Läs mer

Laboration i Maskinelement

Laboration i Maskinelement Laboration i Maskinelement Bilväxellådan Namn: Personnummer: Assistents signatur: Datum: Inledning I den här laborationen ska vi gå lite djupare i ämnet maskinelement och ge oss in på något som förmodligen

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Skötselanvisning. FTX typ s10. Du har valt ventilationsvzirmeväxlare FTX 510. Om du läser igenom den h2ir informalionen. 95-Maj

Skötselanvisning. FTX typ s10. Du har valt ventilationsvzirmeväxlare FTX 510. Om du läser igenom den h2ir informalionen. 95-Maj Skötselanvisning FTX typ s10 Du har valt ventilationsvzirmeväxlare FTX 510. Om du läser igenom den h2ir informalionen och följer skötselanvisningen kommer aggregatet att fungera både störn ingsfritt och

Läs mer

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL

FORSLAG 2013-tr-21 NARINGSLIVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSINDUSTRIERNA SVENSK HANDEL NARNGSLVETS TRANSPORTRAD GREEN CARGO AB SKOGSNDUSTRERNA SVENSK HANDEL FORSLAG 2013-tr-21 Fiirslag till miite med Alliansgruppen i Riksdagens Trafikutskott: Ta fram alternativa ltisningar till att kraftigt

Läs mer

Tio motoralternativ som alla klarar miljökraven i Euro 5 Nya snåla dieselmotorer ger 120 mils räckvidd Fyror och sexor med och utan turbo

Tio motoralternativ som alla klarar miljökraven i Euro 5 Nya snåla dieselmotorer ger 120 mils räckvidd Fyror och sexor med och utan turbo Pressinformation Motorer Nya turbodieslar toppar motorprogrammet Tio motoralternativ som alla klarar miljökraven i Euro 5 Nya snåla dieselmotorer ger 120 mils räckvidd Fyror och sexor med och utan turbo

Läs mer

Volvo FE Hybrid. Förstavalet inom miljöanpassad distribution och renhållning

Volvo FE Hybrid. Förstavalet inom miljöanpassad distribution och renhållning Volvo FE Hybrid Förstavalet inom miljöanpassad distribution och renhållning En ren och lönsam framtidslösning Volvo Lastvagnar har över tjugo års erfarenhet av hybridteknologi. Redan 1985 presenterades

Läs mer

Funktionsbeskrivning ABS ABS ABS ABS

Funktionsbeskrivning ABS ABS ABS ABS /TC Innehåll Innehåll... 2 /TC... 3 -uppbyggnad och funktion... 4 /TC-uppbyggnad och funktion... 6 /TC med EDC-uppbyggnad och funktion... 7 Gränsvärden för fram- och bakhjulens rullningsomkrets... 9 Kontrollampor...

Läs mer

Användarmanual Snöslunga ST 21

Användarmanual Snöslunga ST 21 Användarmanual Snöslunga ST 21 OBS! Fyll på motorolja innan du startar snöslungan. Layout och medföljande delar 1 Handtag 2 Kontroll av hastighet 3 Kontroll av rotorhastighet 4 Justeringsvev för

Läs mer

VOLVO S80, V70 drive. TiLLäGG TiLL instruktionsbok

VOLVO S80, V70 drive. TiLLäGG TiLL instruktionsbok VOLVO S80, V70 drive TiLLäGG TiLL instruktionsbok Allmänt Tystare och renare Miljöomsorg är ett av Volvo Personvagnars kärnvärden vilket vägleder all vår verksamhet. Denna målinriktning har resulterat

Läs mer

P-seriens kompakta hyttmått ger extra utrymme för påbyggnad och särskilt enkelt insteg. Finns med upp till 440 hk och 2300 Nm.

P-seriens kompakta hyttmått ger extra utrymme för påbyggnad och särskilt enkelt insteg. Finns med upp till 440 hk och 2300 Nm. PRESS info P13102SE / Per-Erik Nordström 29 jan 2013 Scania har marknadens bredaste utbud av tunga lastbilar Tack vare Scanias moduluppbyggda produktsystem kan kunderna välja bland miljontals specifikationer

Läs mer

Aktivering av drivaxelfrånskiljande kraftuttag via BWS

Aktivering av drivaxelfrånskiljande kraftuttag via BWS Allmänt om funktionen Allmänt om funktionen Drivaxelfrånskiljande kraftuttag används framför allt när mycket stora effektuttag krävs. Fördelen är att drivaxlarna då är frånkopplade och all kraft kan användas

Läs mer

Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual

Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual Hydraulstyrning för Utombordsmotorer GF300AT Installationsmanual 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Montering av Hydraulcylinder...3 3. Montering av rattpump...5 4. Montering av slangar...6 5.

Läs mer

Handbok. Automatiska tysta kompressorer

Handbok. Automatiska tysta kompressorer Handbok Automatiska tysta kompressorer Innehåll 1 Allmänt...3 1.1 Använda handboken...3 1.2 Innehåll...3 1.3 Förvarning...3 1.4 Bortskaffande av förpackningsmateriel...3 1.5 Lyftning...3 1.6 Säkerhet...4

Läs mer

VOLVO S60 & V60 DRIV. Tillägg till instruktionsbok

VOLVO S60 & V60 DRIV. Tillägg till instruktionsbok VOLVO S60 & V60 DRIV Tillägg till instruktionsbok Om detta tillägg Denna trycksak Denna bruksanvisning är ett kompletterande tillägg till bilens ordinarie instruktionsbok. Volvo Personvagnar AB Tillägget

Läs mer

Maskinmekaniker 2011. 2. Vilka två typer av glas finns det för bilrutor? Härdat glas Polyvinylklorid Laminerat glas Plastvinylglas

Maskinmekaniker 2011. 2. Vilka två typer av glas finns det för bilrutor? Härdat glas Polyvinylklorid Laminerat glas Plastvinylglas Maskinmekaniker 2011 1. Enligt bilden ska skruven dras åt på ett speciellt sätt. Varför? För att slippa använda onödigt stora momentnycklar För att friktionen i gängor och under skruvskalle inte ska påverka

Läs mer

Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning

Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning Till Ministern fijr forskning och hrigre utbildning Helene Hellmark Knutsson Utbi ldningsdepartementet I nfor rege ri ngens fors kn i ngspropositio n 201,6-2020 overld m na r Svens k sjukskdterskeforening

Läs mer

(2015:XX) om behandling av personuppgifter och journalforing i hiilso- och

(2015:XX) om behandling av personuppgifter och journalforing i hiilso- och Till Socialstyrelsen Stockholm 2015-09-01 Svensk sj ukskdterskeforening Dnr 121 1 81 1 5 Remiss avseende lorslag - Socialstyrelsens foreskrifter och allmiinna rid (2015:XX) om behandling av personuppgifter

Läs mer

Utombordsmotor 9,8 hk 8,0 hk 6,0 hk

Utombordsmotor 9,8 hk 8,0 hk 6,0 hk Utombordsmotor 9,8 hk 8,0 hk 6,0 hk B R U K S A N V I S N I N G Meguro oy PARSUN högteknologiska utombordsmotorer är kraftfulla, ekonomiska och säkra. Läs bruksanvisningen noggrant innan du börjar använda

Läs mer

Tillsatsbromssystem Scania Retarder

Tillsatsbromssystem Scania Retarder 110 971 110 972 Tillsatsbromssystem Scania Retarder Innehåll Innehåll Allmänt Tillsatsbromssystemet, allmän beskrivning... 4 Höga motorvarvtal ger bästa bromsverkan... 5 Driftekonomi... 5 Avgasbroms...

Läs mer

Sverige (83) Deposition av mikroorganism: ---

Sverige (83) Deposition av mikroorganism: --- ..G I s 7 4, x, l ' _, (45) Patent meddelat: 2013-04-02,f s, i-3,--1,

Läs mer

OLJEBYTE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

OLJEBYTE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL OLJEBYTE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL VARFÖR SKA MAN SMÖRJA MOTORN? 1. OLJA Minskar friktion. Begränsar slitage på rörliga delar i motorn (vevaxel, kamaxel ) Möjliggör effektiv kylning av motorn.

Läs mer

Bruksanvisning RINK Modell 1005 & 1010 Maskin nr:

Bruksanvisning RINK Modell 1005 & 1010 Maskin nr: Bruksanvisning RINK Modell 1005 & 1010 Maskin nr: OBS! FÖR ATT SÄKERSTÄLLA SÄKER ANVÄNDNING OCH UPPNÅ BÄSTA MÖJLIGA PRESTANDA ÄR DET MYCKET VIKTIGT ATT DU LÄSER DENNA BRUKSANVISNING INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA

Läs mer

MOTORSPRUTA. klass 2 Fox 2000

MOTORSPRUTA. klass 2 Fox 2000 MOTORSPRUTA klass 2 Fox 2000 PUMPKURVA Fox 2000 SUGHOJD SUCLINJE -3 m STORZ A ANGORING TILL ÖPPET VATTENTAG Stall upp motorsprutan vågrätt och stadigt. Slapp ned stödbenen. Koppla ihop sugslangarna. Se

Läs mer

INSTRUKTIONSBOK OCH RESERVDELSKATALOG

INSTRUKTIONSBOK OCH RESERVDELSKATALOG INSTRUKTIONSBOK OCH RESERVDELSKATALOG Slagklippare Modell KT Innan du tar klipparen i bruk för första gången ska du först läsa igenom bruksanvisningen mycket noga och observera säkerhetsåtgärderna. I denna

Läs mer

Bärgningsinstruktion

Bärgningsinstruktion Bärgningsinstruktion 102 354 Innehåll INNEHÅLL Allmänt... 2 Lyftpunkter i chassit Generella lyftpunkter i chassit 3 Bärgning/bogsering Förberedande arbeten... 6 Bärgning Bärgning från dike... 8 Lyft av

Läs mer

Bruksanvisning. Vattenpump 2 benzin Art.: Annelundsgatan 7A I Enköping I Tel I Fax I

Bruksanvisning. Vattenpump 2 benzin Art.: Annelundsgatan 7A I Enköping I Tel I Fax I Bruksanvisning Vattenpump 2 benzin Art.: 90 42 637 Annelundsgatan 7A I 749 40 Enköping I Tel 010-209 70 50 I Fax 0171-44 14 10 I www.p-lindberg.se Lycka till med din produkt från P. Lindberg! Innan du

Läs mer

fii* ulla luntbruk En srnidig trahton - let

fii* ulla luntbruk En srnidig trahton - let (-\ r)amarbete med lantbrukarna i praktiska fr6gor, 6r den grund Volvos traktorkonstruktiirer bygger ps. Den slitstarka traktorn Volvo T24-T25, har ocksa fitt en utformning, som lantbrukarna gillar. Se

Läs mer

Diesel Tuning Module Teknisk Guide

Diesel Tuning Module Teknisk Guide Diesel Tuning Module Teknisk Guide HUR FUNGERAR DET? För att förklara hur DTM fungerar måste man veta hur en dieselmotor fungerar. Den stora skillnaden mellan en diesel- och en bensinmotor är hur blandningen

Läs mer

Kraftuttag 9. Innehåll

Kraftuttag 9. Innehåll Innehåll KRAFTUTTAG Kraftuttagsmöjligheter Växellådsdrivna kraftuttag Kopplingsoberoende kraftuttag Motorkraftuttag Kraftuttag - Automatväxellåda 5 KRAFTUTTAG - PÅBYGGNAD 6 KRAN BAKOM HYTT 7 Bakmonterad

Läs mer

LÅG BAKRE RAM Tack vare den låga bakre ramen är sikten bakåt bra och konstruktionen gör det möjligt att koppla redskapen även ovanför motorhuven.

LÅG BAKRE RAM Tack vare den låga bakre ramen är sikten bakåt bra och konstruktionen gör det möjligt att koppla redskapen även ovanför motorhuven. HYDRAULIK Willeredskapsbärare är som standard utrustade med ett mångsidigt hydraulsystem. Det gör det möjligt att använda ett mycket brett sortiment av olika redskap. MIDJESTYRNING Tack vare att maskinerna

Läs mer

Bilreparation. Utför testet på en gång från början till slut och tryck till sist på Send. Efter det ska du spara ditt test genom att välja Spara.

Bilreparation. Utför testet på en gång från början till slut och tryck till sist på Send. Efter det ska du spara ditt test genom att välja Spara. Bilreparation Med hjälp av dessa frågor kan du testa dina egna kunskaper om bilreparation. Rätta svar bland svarsalternativen är 0...8 st. Fel svar ger dig minuspoäng. Utför testet på en gång från början

Läs mer

Påfyllning av kylvätska

Påfyllning av kylvätska Arbete med fordonets kylsystem Arbete med fordonets kylsystem VARNING! Vid modifieringar i kylsystemet måste kylsystemet tömmas, fyllas på och provtryckas. Kylsystemet är avancerat och små fel kan orsaka

Läs mer

SMÖRJMEDEL. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET DÄCK

SMÖRJMEDEL. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET DÄCK Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR KLIMATANLÄGGNING BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR

Läs mer

PRESS info. Scania breddar utbudet av anläggningsfordon ytterligare. P11906SE / Per-Erik Nordström 16 sep 2011

PRESS info. Scania breddar utbudet av anläggningsfordon ytterligare. P11906SE / Per-Erik Nordström 16 sep 2011 PRESS info P11906SE / Per-Erik Nordström 16 sep 2011 Scania breddar utbudet av anläggningsfordon ytterligare Scania fortsätter att bredda sitt utbud av bygg- och anläggningsfordon för att möta nya tillämpningar

Läs mer

Manual Förflytta defekt fordon

Manual Förflytta defekt fordon Manual Förflytta defekt fordon Fordon 360 Plus Författarna och Liber AB Version 1.0 Får kopieras 1 Anledning till förflyttning Arbetar du i eller med fordon kommer du troligtvis att behöva förflytta defekta

Läs mer

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6

4.2 Fastställ en referenslösning... 6 4.2.1 Kundvärde... 6 Inlämning 4 IKOT Inlämningsuppgift 4 Anders Segerlund andseg@student.chalmers.se Joakim Larsson joakiml@student.chalmers.se Toni Hastenpflug tonih@student.chalmers.se Fredrik Danielsson fredani@student.chalmers.se

Läs mer

Bruksanvisning. trailerline elvinsch. Bruksanvisning Elvinsch version 3 01.2007. trailerline

Bruksanvisning. trailerline elvinsch. Bruksanvisning Elvinsch version 3 01.2007. trailerline Bruksanvisning trailerline elvinsch Bruksanvisning Elvinsch version 3 01.2007 trailerline INLEDNING Tack för att du har valt en elvinsch från vårt företag. Vi ber dig att noga läsa igenom och sätta dig

Läs mer

Högsta kvalitet för din trygghet

Högsta kvalitet för din trygghet Högsta kvalitet för din trygghet till ett förmånligt pris. BROMSBELÄGG LUFTFILTER BATTERIER BROMSSKIVOR KUPÉFILTER TORKARBLAD OLJEFILTER BRÄNSLEFILTER Honda originaldelar I n n e h å l l BROMSBELÄGG/-SKIVOR...

Läs mer

STIGA MULTICLIP 46 S 46 SE 46 S EURO 8211-0203-11

STIGA MULTICLIP 46 S 46 SE 46 S EURO 8211-0203-11 STIGA MULTICLIP 46 S 46 SE 46 S EURO 8211-0203-11 S 1 2 1 2 3 4 3 4 1. 2. F E E 3. 4. Multiclip 46 SE ADD FULL FULL ADD ADD FULL 0,15 l. 5. Briggs & Stratton LS 45 6. Briggs & Stratton ES 45 G STOP I N

Läs mer

Markfrigång under differentialen Markfrigång under förarhytten. Längd utan aggregat

Markfrigång under differentialen Markfrigång under förarhytten. Längd utan aggregat Sida 1 av 6 Copyright 2000-2011 Bobcat Europe 2200D Nyttofordon 2352 11001 2352 99999 24/08/2005 Mått Markfrigång under differentialen Markfrigång under förarhytten Höjd Längd utan aggregat Hjulbas Lastflakets

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Cell A: Frikolv... 2 Cell B: 1-cylinderrigg för lastbilsdiesel... 2 Cell C: 1-cylinderrigg för bensinmotorer... 3 Cell D: Multicylinderrigg för personbilsmotorer... 3 Cell E: 1-cylinderrigg

Läs mer

AL WINCH LV-X2500, LV-X3500, LV-X4500. Montering & Användarinstruktioner

AL WINCH LV-X2500, LV-X3500, LV-X4500. Montering & Användarinstruktioner AL WINCH LV-X2500, LV-X3500, LV-X4500 Montering & Användarinstruktioner INTRODUKTION Gratulerar till ditt köp av en högkvalitativ vinsch. Vi designar och bygger vinschar i enlighet med strikta specifikationer,

Läs mer

GCV160 GCV190 INSTRUKTIONSBOK SERIENUMMER OCH MOTORTYP. American Honda Motor Co., Inc. 3SZ0LA00 2004.06 00X3S-ZM0-6020

GCV160 GCV190 INSTRUKTIONSBOK SERIENUMMER OCH MOTORTYP. American Honda Motor Co., Inc. 3SZ0LA00 2004.06 00X3S-ZM0-6020 GCV160 GCV190 SERIENUMMER OCH MOTORTYP INSTRUKTIONSBOK American Honda Motor Co., Inc. 3SZ0LA00 2004.06 00X3S-ZM0-6020 1 Denna instruktionsbok beskriver användandet och underhållet av Din motor, GCV160

Läs mer

Hydraulstyrning för Roder

Hydraulstyrning för Roder Hydraulstyrning för Roder Marsili 70/100/120/200 Installationsmanual 1 Även om alla åtgärder har vidtagits för att informationen i denna manual skall vara korrekt och fullständig tar Flotec Marin AB inget

Läs mer

WM Evolution II Bensin/Diesel/Elektrisk

WM Evolution II Bensin/Diesel/Elektrisk WM Evolution II Bensin/Diesel/Elektrisk WM Evolution II Bensin Tekniska uppgifter Motor FORD SOHC 640 V6 4.009 cm 3 Förbättrade köregenskaper genom Reviderad styrgeometri Ökad spårbredd Optimerad viktfördelning

Läs mer

A-serien A 72 A 82 A 92

A-serien A 72 A 82 A 92 A-serien A 72 A 82 A 92 SE Innehåll Inbyggd styrka 3 Hytt 4-5 Transmission och kraftöverföring 6 Motor 7 Hydraulik 8-9 Tekniska specifikationer 10 Extrautrustning 11 Valtra service 11 2 Inbyggd styrka

Läs mer

Parametrar Chassi. Inledning

Parametrar Chassi. Inledning Inledning Inledning För att begränsa förteckningen över parametrar i detta dokument beskrivs endast parametrar som har bedömts vara användbara för påbyggare. För komplett information om aktuella parametrar

Läs mer

Servicemanual för operatör

Servicemanual för operatör Servicemanual för operatör VIMEK 608.2 Revision A Huvudkontor Lidvägen 11 Tel: +46(0)933-135 15 SE-922 31 Vindeln Fax: +46(0)933-710 56 www.vimek.se 1 Service och underhåll Underhåll... 3 Säkerhet... 3

Läs mer

AVD.4 (41) KOPPLING PERSONVAGNAR VERKSTADS HANDBOK

AVD.4 (41) KOPPLING PERSONVAGNAR VERKSTADS HANDBOK AVD.4 (41) PERSONVAGNAR KOPPLING 164 VERKSTADS HANDBOK .. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Specifi kjtioner Verktyg..... Beskrivning.... Reparationsanvisn i ngar Justering av kopplingspedalens spel... Byte av kopplingsvajer............

Läs mer

Växellådan är försedd med en kopplingsaxel som har Ford 1-23 splines för kopplingslamellen.

Växellådan är försedd med en kopplingsaxel som har Ford 1-23 splines för kopplingslamellen. 1 Installationsanvisningar för - SD905 sekventiell växellåda Om du läser detta dokument kommer du att kunna dra nytta av din SD90 växellåda på ett bra sätt, och du undviker en del fällor som, om du ramlar

Läs mer

BRUKSANVISNING ELHYBRIDCYKEL

BRUKSANVISNING ELHYBRIDCYKEL BRUKSANVISNING ELHYBRIDCYKEL INNEHÅLL Diagram delar 2 Användning och säkerhet 3 1. Laddningsinformation 3 2. Innan du cyklar 3 3. Börja cykla 3 4. Cykla 3 5. Stanna och parkera 3 6. Lossa batteriet från

Läs mer

Nya prestandamöjligheter med bioetanol

Nya prestandamöjligheter med bioetanol Information Genève, 6 mars 2007 Världspremiär Saab BioPower 100 Concept: Nya prestandamöjligheter med bioetanol Första produktionsmotorn optimerad för ren bioetanol (E100) 300 hk med betydligt minskad

Läs mer

DANA R. Felsökningsguide

DANA R. Felsökningsguide DANA R Felsökningsguide LARM OCH FELMEDDELANDEN FÖR INSULINPUMPEN SKÄRM BETYDELSE ÅTGÄRD Skärmen för svagt batteri visas när batteriet inte längre räcker till för att driva pumpen. Ett ihållande larm aktiveras

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

STRIX Användarhandbok

STRIX Användarhandbok STRIX Användarhandbok Innehåll 1 Allmänt...2 2 Att använda STRIX...3 3 Användningsområden...4 4 Anslutningar...5 5 säkerhet...6 6 Sist men inte minst...9 7 Garanti...10 1 Allmänt Grattulerar till dit köp

Läs mer

EBK system Suzuki GSXR 1000 2002 Provat i Särimner 090423. Laddis. Komp

EBK system Suzuki GSXR 1000 2002 Provat i Särimner 090423. Laddis. Komp Laddis Turb CAT Komp Sammanfattning Prov med efterbrännkammarsystem på turboladdad motorcykelmotor med långa avgasrör före turbinen visar att systemet fungerar och förbättrar turbons arbetsområde c:a 1000

Läs mer

Bränsleoptimerade dragbilar från Scania

Bränsleoptimerade dragbilar från Scania PRESS info P09904SE / Per-Erik Nordström 17 september 2009 Bränsleoptimerade dragbilar från Scania I samband med lanseringen av nya R-serien introducerar Scania nya dragbilar som skräddarsytts för europeisk

Läs mer

INSTRUKTIONSBOK FETTSPRUTA 907254, 0102459, 0102460

INSTRUKTIONSBOK FETTSPRUTA 907254, 0102459, 0102460 I26143-S-13.04 INSTRUKTIONSBOK FETTSPRUTA 907254, 0102459, 0102460 ASSALUB AB - 1 - www.assalub.se GENERELLA SÄKERHETSFÖRESKRIFTER OBS! Läs instruktionen noga innan fettpistolen tas i bruk. Om inte instruktionerna

Läs mer

Baotian Diablo 50cc Användarmanual

Baotian Diablo 50cc Användarmanual Baotian Diablo 50cc Användarmanual Innehållsförteckning Inledning... 2 Säkerhet... 3 Kontrollera ramnumret mot ditt registreringsbevis... 4 Namn på mopedens delar... 5 Kontrollsystem... 6 Inspektion före

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

Handbok. Avfuktare Attack 10

Handbok. Avfuktare Attack 10 Handbok Avfuktare Attack 10 TACK! Tack för att Ni valde vår luftavfuktare. Vi hoppas att Ni kommer att ha glädje av de många fördelar som den har. Var vänlig läs igenom denna instruktion innan Ni börjar

Läs mer

Bruksanvisning. Värmekanon, Galaxy 25 AP Art.: 90 42 827

Bruksanvisning. Värmekanon, Galaxy 25 AP Art.: 90 42 827 Bruksanvisning Värmekanon, Galaxy 25 AP Art.: 90 42 827 Annelundsgatan 7A I 749 40 Enköping I Tel 010-209 70 50 I Fax 0171-44 14 10 I www.p-lindberg.se Lycka till med din produkt från P. Lindberg! Innan

Läs mer

Användarmanual. Baotian Vintage 125cc

Användarmanual. Baotian Vintage 125cc Användarmanual Baotian Vintage 125cc Innehållsförteckning Inledning... 2 Säkerhet... 3 Namn på scooterns delar... 5 Kontrollsystem... 6 Kickstart... 8 Bränsletank... 9 Bränsle och motorolja... 9 Inspektion

Läs mer

http://localhost/vida/jsp/information/xml/xmldocprintpreview.jsp

http://localhost/vida/jsp/information/xml/xmldocprintpreview.jsp Page 1 of 15 21: Cylinderhuvud, B5204T5 V70 (00-08), 2002, B5204T5, AW55-50/51SN 22/1/2015 SKRIV UT 21: Cylinderhuvud, B5204T5 Cylinderhuvud/- packning, byte Specialverktyg: 999 5452 999 5454 999 5670

Läs mer

Foh Överhäng fram Roh Överhäng bak 1 283 1 583 LT Totallängd (1) 4 183 4 983 R1 R2. Kant till kant 5 920 6 730 CW Hytt, bredd MW Totalbredd

Foh Överhäng fram Roh Överhäng bak 1 283 1 583 LT Totallängd (1) 4 183 4 983 R1 R2. Kant till kant 5 920 6 730 CW Hytt, bredd MW Totalbredd CABSTAR 35.14 Totalvikt: 3.500 Kg. 136 hk Specifikationer M C G. C. A B Underrun protection bar 140 Foh B 109 PÅBGGNAD SKISS DIMENSIONER (mm) 35.14 MB 2 900 3 400 Foh Överhäng fram 1 062 Överhäng bak 1

Läs mer

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19.

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26. Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00 19. KARLSTADS UNIVERSITET Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik Kod: MSGB24 Totalt antal uppgifter: 10 + 5 Datum: 2012-03-26 Examinator: Hans Johansson Skrivtid: 14.00

Läs mer

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun 0498-263328

ffilsl',mn' =dfg. setffixbaollahi Socialsekreterare Enheten for Forsorjning och Stod Individ och familj eomsorgen Gotland Kommun 0498-263328 =dfg. ffilsl',mn' I (1) Socialfdrvaltningen I ndivid- och familjeomsorg Abdollahi Setare Tel: 0498 269000 Avierfiird, Urban Salomon Jungmansgatan 953tr, 62152 VISBY Hej Urban! Oversiinder utredningen till

Läs mer

Reservdelsspecialistprov 2015

Reservdelsspecialistprov 2015 Reservdelsspecialistprov 2015 1. Vilket/vilka av följande är kvalitetskontrollsystem? a. ISO 14000 b. KPL 2000 c. KBV och KSV d. ISO 9000 2. Vad av följande är företagsledarens uppgift(er)? a. Planering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner; SFS 2015:793 Utkom från trycket den 4 december 2015 utfärdad den 26 november 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

SV471-SV601 Bruksanvisning

SV471-SV601 Bruksanvisning SV471-SV601 Bruksanvisning SV VIKTIGT: Läs noggrant alla säkerhetsinstruktioner och försiktighetsåtgärder innan någon utrustning startas. Se även bruksanvisningen för utrustningen som denna motor kan användas

Läs mer

Allmänt. Götaverkens Sportdykarklubb 2006-11-13

Allmänt. Götaverkens Sportdykarklubb 2006-11-13 Allmänt LW-450E är en kompressor som är tillverkad av Leonard & Wagner. Namnet kan tydas så att 450 är kapaciteten i antalet minutliter och E står för att den går på en trefas elmotor. Den har tre stycken

Läs mer

INSUGNINGS-/ AVGASSYSTEM

INSUGNINGS-/ AVGASSYSTEM 5- INSUGNINGS-/ AVGASSYSTEM INNEHÅLL 50900050 ALLMÄN INFORMATION... STANDARDMÅTTUPPGIFTER... SPECIALVERKTYG... ÅTGÄRD I BIL... Kontroll av turboladdarens kompression . Kontroll av avgasöppningens aktivator

Läs mer

Lamellkompressor HV 01 04

Lamellkompressor HV 01 04 HV 01 04 Lamellkompressorn är baserat på en mycket välbeprövad teknologi som har utvecklats under 50 år. IP55 klass F motorn driver kompressorenheten direkt med låga varvtal. Ingen växellåda, inga remmar

Läs mer

Agrifab_A4_Lawn_sweeper.book Seite 1 Freitag, 4. März 2005 5:30 17. Printed in U.S.A. Form 48882

Agrifab_A4_Lawn_sweeper.book Seite 1 Freitag, 4. März 2005 5:30 17. Printed in U.S.A. Form 48882 Agrifab_A4_Lawn_sweeper.book Seite 1 Freitag, 4. März 2005 5:30 17 GR DK Printed in U.S.A. Form 48882 Agrifab_A4_Lawn_sweeper.book Seite 37 Freitag, 4. März 2005 5:30 17 Bruksanvisning Gräs- och lövuppsamlare

Läs mer

BMW MOTORTEKNOLOGI. DIESEL

BMW MOTORTEKNOLOGI. DIESEL BMW MOTORTEKNOLOGI. DIESEL ATT VÄLJA RÄTT MOTOR. DIESEL. BENSIN. HYBRID. ELEKTRISK. Utvecklingen av motorer har tagit enorma steg de senaste åren. BMWs diesel-, bensin- och plug-in hybridmotorer är inget

Läs mer

VÅRT UTBUD AV PUMPAR INNEHÅLL VATTENPUMPAR 26 27 32 BÄRBARA PUMPAR VATTENPUMP 34 HÖGVOLYM-, SLAMOCH KEMPUMPAR OCH HÖGTRYCKSPUMPAR 36 TEKNISKA DATA

VÅRT UTBUD AV PUMPAR INNEHÅLL VATTENPUMPAR 26 27 32 BÄRBARA PUMPAR VATTENPUMP 34 HÖGVOLYM-, SLAMOCH KEMPUMPAR OCH HÖGTRYCKSPUMPAR 36 TEKNISKA DATA VATTENPUMPAR 26 27 VÅRT UTBUD AV PUMPAR Från små bärbara pumpar till stora slampumpar Hondas utbud av pumpar passar för de flesta tillämpningar. Perfekt för den som behöver en effektiv och tyst pump, kombinerat

Läs mer

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner Lag om vägtrafikdefinitioner [8501] Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner 1 [8501] De beteckningar som finns i 2 med den betydelse som där anges är avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning

Läs mer

Instruktion för cylindergräsklippare

Instruktion för cylindergräsklippare Obs, klipparen är tung och du måste köra ut den med hjälp av motorn! Vänster fotpedal är broms, höger fotpedal används vid drift som körriktningspedal. Trampar man ned den övre klacken på höger pedal rör

Läs mer

Driftinstruktioner Arbrå

Driftinstruktioner Arbrå Driftinstruktioner Arbrå Före start av anläggningen. - Stäng alla dräneringsventiler för vatten och tryckluftledningarna (OBS tryckluften i botten på barnbacken) - Använd dränkpumpen i brunnen så att flödet

Läs mer

Profihopper. Profihopper

Profihopper. Profihopper Profihopper Arbetsområden Den UNIKA Profihoppern Vårdar alla dina grönytor! Parker Kyrkogårdar Golfbanor Bostadsområden Grönytor Idrottsplatser Campingplatser Naturskyddsområden Innehåll Arbetsområden

Läs mer

Easy wash Portabel tvätt

Easy wash Portabel tvätt Easy wash Portabel tvätt Art.nr. T95-05 Låg vattenförbrukning och högt vattentryck Låg energiförbrukning miljövänlig Portabel, långlivad, säker och stänkskyddad I hushållet: Badrum, diskbänk, husdjur,

Läs mer

Instruktionsbok. Minilunnare

Instruktionsbok. Minilunnare Instruktionsbok Minilunnare Denna instruktionsbok bör samtliga som handhar OXEN studera. Den innehåller instruktioner om service, underhåll och körning, som om de följs kommer att gynna ägaren genom hög

Läs mer

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner Skatter m.m./vägtrafikförfattningar m.m. 1 1 [8501] De beteckningar som finns i 2 med den betydelse som där anges är avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning som föreskrivs i dessa.

Läs mer

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK

PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK PONSSE-SKOGSMASKINER OCH SCR-MOTORTEKNIK INNEHÅLL 1. Utsläppsstandarderna skärps maskinerna förbättras 2. Utsläppsstandardernas tidsplan 3. PONSSE:s SCR-lösning 4. Fördelar med SCR-systemet 5. Prestanda

Läs mer

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning.

Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. Sparsam körning Eco driving, på svenska sparsam körning, är en körteknik som kan ge 10-20% lägre bränsleförbrukning. men det finns flera sätt att spara bränsle och miljö! Bilens egenskaper Bilen har en

Läs mer

DÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

DÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL DÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL DÄCKEN ÄR GRUNDLÄGGANDE FÖR SÄKERHET OCH BEKVÄMLIGHET UNDER KÖRNING Däcken utgör den enda kontakten mellan fordonet och

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

PÖTTINGER TOP / TOP C

PÖTTINGER TOP / TOP C PÖTTINGER TOP / TOP C Dubbelsträngläggare för sido- och mittsträng 97+027.13.0813 Dubbelsträngläggare för varje användning PÖTTINGER har nu ett brett utbud av nya dubbelsträngläggare för sido- och mittsträngar.

Läs mer

Impulsgivare. Kamaxelgivare

Impulsgivare. Kamaxelgivare "VCC047115 SV 200906 Impulsgivare Utmed svänghjulet/medbringarplåtens periferi finns hål. För varje flank som passerar impulsgivaren induceras en spänning i spolen. Detta genererar en växelströmssignal,

Läs mer

MTD OHV Series I15 FORM NO. 769-01577I. MTD Products Aktiengesellschaft Saarbrücken Germany

MTD OHV Series I15 FORM NO. 769-01577I. MTD Products Aktiengesellschaft Saarbrücken Germany MTD OHV Series I15 FORM NO. 769-01577I MTD Products Aktiengesellschaft Saarbrücken Germany 8 15 23 31 38 46 54 61 68 75 82 90 99 107 115 122 130 138 145 152 159 166 175 183 193 202 211 218 226 Svenska

Läs mer

BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL BROMSGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL BROMSSYSTEMET ÄR VÄSENTLIGT FÖR DIN SÄKERHET Bromsarna måste svara direkt och exakt varje gång du trycker ner pedalen.

Läs mer

Sex cylindrar 350 hk. Fantastisk kraft. Förfinad upplevelse. En perfekt balans mellan prestanda, bränsleekonomi och körupplevelse.

Sex cylindrar 350 hk. Fantastisk kraft. Förfinad upplevelse. En perfekt balans mellan prestanda, bränsleekonomi och körupplevelse. Sex cylindrar 350 hk Fantastisk kraft. Förfinad upplevelse. En perfekt balans mellan prestanda, bränsleekonomi och körupplevelse. Motortyp Rak 6-cylindrig Slagvolym (l) 2.6 Varvtal vid full gas 5800-6400

Läs mer

ORIGINAL LINE A ANVÄNDARMANUAL

ORIGINAL LINE A ANVÄNDARMANUAL ANVÄNDARMANUAL Maskiner med automatisk vattenpåfyllning UM_SV Part No.: 1764079_01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 ALLMÄN INFORMATION... 4 Inledning...4 Varningar...4 Försiktighetsåtgärder...4

Läs mer

AEROVIT Int. Pat. Pend.

AEROVIT Int. Pat. Pend. AEROVIT TEKNISKE DATA OCH INSTRUKTIONER FÖR DRIFT OCH UNDERHÅLL AV SOTBLÅSNINGSANLÄGGNING AEROVIT Int. Pat. Pend. AEROVIT A/S Korden 15 ٠DK - 8751 Gedved Tel. +45 86 92 44 22 ٠Fax +45 86 92 29 19 CVR/VAT

Läs mer

Rover 75 / MG ZT - ZTT SERVICEPROTOKOLL (4 och 6 cylindriga modeller)

Rover 75 / MG ZT - ZTT SERVICEPROTOKOLL (4 och 6 cylindriga modeller) Hr./Fru/Fr.: Modell: Reg nr.: Arbetsorder nr.: Mätarställning: Chassi nr.: Servicetyp A B A C A B A C Service att utföra: År/km x 1000 1 / 25 2 / 50 3 / 75 4 / 100 5 / 125 6 / 150 7 / 175 8 / 200 För utförligare

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

Sparsam körning En pusselbit för hållbara transporter

Sparsam körning En pusselbit för hållbara transporter Sparsam körning En pusselbit för hållbara transporter Miljöförvaltningen i Stockholm September 2014, rev februari 2015 CLEAN and energy efficient TRUCKs for urban goods distribution LIFE08/S/000269 Innehållsförteckning

Läs mer