Varför är det viktigt att datera för arkeologin? Relativ datering och absolut datering. Dateringsmetoder och deras tillämpning.

Transkript

1 Dateringsmetoder Disposition Varför är det viktigt att datera för arkeologin? Relativ datering och absolut datering Dateringsmetoder och deras tillämpning.

2 Dateringsmetoder Hur gamla är de materiella lämningarna? Hur länge användes de? Hur länge varade perioderna av mänsklig kultur? Relativa kronologier Primära Stratigrafi Typologi Seriation Absoluta kronologier Historiska Associativa (historiska & epigrafiska källor) Inneboende (mynt) Sekundära Naturvetenskapliga Periodisering C 14 Tvärkulturell analys Dendrokronologi Termoluminiscens

3 Dateringsmetoder Relativ datering William Stukeley, engelsk antikvarie på 1700-talet, observerade att en romersk väg rundade Silbury Hill. Alltså var vägen yngre än höjden. Måste ha byggts före romersk tid i England! Idag vet vi att högen är en neolitisk kultplats.

4 Dateringsmetoder - typologi Christian Jürgensen Thomsen ( ). Köpmansson. Studerade i Paris. Ordnade upp lokala och romerska mynt. Observerade präglingsår och stilförändring. Fick uppdraget att ordna upp arkeologiska föremål Utställningsuppgiften gav honom idén om att visa fynden i sten - brons - järn. Treperiodsystemet! Ledetraad til nordisk Oldkyndighed og Historie 1836

5 Dateringsmetoder Typserier Små förändringar över tid. Ett proportionerligt samband mellan likhet och samtidighet. Bygger på att tingen hittas tillsammans med andra föremål. Problem: Hur väljs typelementen ut? Längd på perioderna då tingen används? Jämn eller språngvis förändring? Olikartad förändring i skilda områden?

6 Dateringsmetoder - typologi Typologisk datering delas in i två steg (Gräslund 1996): 1. En grupperande analysnivå där materialet klassificeras, typbestäms. 2. En tidsgradering där typer/typhorisonter sorteras vertikalt i en relativ tidsordning. Den metodiska helhetsbilden: Grupperande dateringsförfarande Instrument: Typbestämning Enkel fyndanalogi Resultat: Separata typer och typhorisonter. Graderande dateringsförfarande Instrument: Cross-dating ( Ex Oriente lux ) Frekvensseriation Stratigrafi Typologi Resultat: Sammankoppling av typer och typhorisonter till relativa tidsföljder.

7 Dateringsmetoder - historiska källor Historiska personer: Graven upptäcktes 1959 i St Denis, Paris. Signetring med namnet ARNEGUNDIS = Arnegundis ( /79) gift med merovingerkungen Chlotar I.

8 Dateringsmetoder - epigrafik Corpus Inscriptionum Latinarum. Första volymen kom För närvarande: 17 volymer med ca inskriptioner. Finns även Inscriptiones Graecae.

9 Dateringsmetoder - epigrafik Rosettastenen. Skriven 196 f. Kr. Hieroglyfer, demotisk egyptiska och klassisk grekiska. Skattelättnadsdekret och instruktioner för att resa statyer i tempel. Tack till det egyptiska prästerna för stöd under en politisk kris. Ptolemaios V ( f. Kr).

10 Dateringsmetoder - numismatik Mynttypologi och datering Gotländska mynt ca Tänk regionalt! Bruket av mynt varierar mellan områden, pga utvecklingsnivå. Danska 1000-talsmynt= daterande. Tyska mynt i Mälardalen= ej säkra. Skattfynd dateras med yngsta myntet som nedläggningsdatum.

11 Dateringsmetoder - stratigrafi Stratigrafins grundprinciper Ett lager som överlagrar ett annat är alltid yngre än det överlagrade. Föremål som är funna tillsammans som ett slutet fynd i samma lager är begravda/nedlagda vid samma tillfälle. Kan användas för en typologisk datering. En serie av föremål från slutna fynd ger en sekvens som kan relateras till ett kronologiskt förlopp. Kan användas för seriation.

12 Dateringsmetoder - stratigrafi Stratigrafins grundprinciper Avspeglar kulturlagrens tjocklek datering? Nej! Tjockleken och variationen avspeglar aktivitet, men inte hur länge den pågått. Kulturlagren påverkas av: Bevarandeförhållanden Dåtidens ackumulation Dåtidens hantering av avfall

13 Dateringsmetoder - stratigrafi Flödesdiagram för utgrävning av en kontext.

14 Dateringsmetoder - stratigrafi Principerna för Harrismatris. Visar enbart relationer, inte kronologi!

15 Dateringsmetoder - stratigrafi Principerna för kontextuell dokumentation Den stratigrafiska enheten (i det här fallet en grop) placeras i relation till andra enheter inom gruppen. Samtliga grupper hamnar i en fas för att utgöra grunden för den stratigrafiska matrisen. På kontextblanketten anger arkeologen vad enheten är för något, som t. ex. aska från en härd, fyllning från ett stolphål eller ett lergolv. Det tolkande momentet i fält är alltså nödvändigt för den vidare analysen av faser och funktioner. Beskrivning av den stratigrafiska enheten på kontextblanketten

16 Dateringsmetoder - stratigrafi Harrismatriser och kronologisk presentation.

17 Dateringsmetoder - stratigrafi Matriser Relationsprogram hjälper till att hålla reda på sammanhangen i fältdokumentationen.

18 Dateringsmetoder - seriation Frekvensseriation som hjälp för datering av flera boplatser. Premissen är att kombinationen av typer avspeglar ett kronologiskt samband. Minimera regional variation-en kulturtradition-attributen måste vara kulturella

19 Dateringsmetoder - seriation Frekvensseriation på en plats Keramikkonsumtionen i Trondheim ca Varje keramiktyp presenteras som % av den totala mängden skärvor inom varje fas. Idag använder man korrespondansanalys som statistiskt redskap för seriation.

20 Dateringsmetoder - naturvetenskapliga metoder Absolut datering Arkeologin kunde till 1950-talet enbart använda relativ datering. C J Thomsen och hans samtida ansåg att Jorden var 6000 år gammal. Med nya naturvetenskapliga metoder insåg man tidsdjupet. Tidsrevolution! Dendrokronologi användes först 1930 i sydvästra USA, expanderade starkt under 1960-talet. Willard Libby 1949: första publicerade resultaten av C 14 test. Resulterade i mängder av nya upptäckter: Jordbruk och bronsteknologi fick mycket tidigare dateringar. Samvariationen dendrokronologi och C 14 visade att diffusionism inte förklarade kulturell förändring. Förmodade orientaliska inslag i Nordeuropas kulturer var ibland äldre än de vid Medelhavet. Kalibrering: Variationen i det radioaktiva infallet kontrolleras mot dendrokronologi. Kalibrerade dateringar tillbaka år.

21 Dateringsmetoder - dendrokronologi Förutsättningar Trädets celler tillväxer olika under årstiderna. Likartad tillväxt regionalt ger möjlighet till överlappande jämförelser.

22 Dateringsmetoder - dendrokronologi Variationer inom tillväxtkurvan ger överlappning bakåt i tiden. Nu når vi dateringar som ligger omkring år 550 e Kr. i Norden. På Kontinenten har man nått till f. Kr.

23 Dateringsmetoder Dendrokronologiska regioner Regionala variationer beror på skilda förutsättningar under tillväxten.

24 Dateringsmetoder - dendrokronologi Alvastra pålbyggnad 3000 f. Kr. Gropkeramisk keramik Trattbägarredskap Ek, alm, apel, asp, lind, al etc. Flytande årsdatering

25 Dateringsmetoder - dendrokronologi Alvastra pålbyggnad - rekonstruktion

26 Dateringsmetoder - dendrokronologi Metoden för stående byggnader kräver både stratigrafisk analys och dendrokronologiska prover.

27 Dateringsmetoder - dendrokronologi Datering av takstolarna i Resmo kyrka, Öland Dateringarna kan vara samvarierande eller kontrasterande. Visar på olika byggnadsfaser. Långhuset byggt tidigt 1100-tal. Dendrokronologi måste kombineras med analys!

28 Dateringsmetoder - C 14 Willard F Libby fick Nobelpriset 1960 Radioaktivt kol produceras i atmosfären och tas upp av levande organismer. Upptagningen upphör när växten-djuret dör. Nedbrytningstiden för C 14 är känd, 50 % borta efter 5730 år. Mätning av ett prov ger mängd C 14 och alltså när växten-djuret dött.

29 Dateringsmetoder - C 14 Effekterna av kalibrerade C14-dateringarna blev viktiga. Exaktare tidpunkter och olikartad längd på perioder. Tempot i förändringen gav anledning att tolka förändring som interna händelser. Stora variationer i det kosmiska radioaktiva infallet skapar oreda. Kalibrering med dendrokronologi till ca år sedan. Avvikelsen störts mellan ca 4000 och 3000 f. Kr.= The Yawning Millenium T ex Renfrews undersökning av megalitgravar: de i norra Europa ÄLDRE än de i Medelhavsområdet. Bondestenåldern blev 1000 år äldre! Problem och lösningar: Mängden kol som krävdes för prov var förr stor. Löstes med acceleratordateringstekniken (AMS Accelerator Mass Spectrometric technique). Idag kan vi datera små mängder organiska rester från grottmålingar, hår, sädeskorn.

30 Dateringsmetoder - C 14 i praktiken Bunkeflo Bebyggelse från yngre bronsålder - äldre järnålder 700 f Kr - ca 200 e Kr.

31 Dateringsmetoder Bunkeflo Bebyggelse från yngre bronsålder - äldre järnålder 700 f Kr - ca 200 e Kr.

32 Dateringsmetoder Bunkeflo Hus 7 med kronologiska och typologiska uppgifter. Kalibrering anges i 1 Sigma och 2 Sigma för att visa på spännvidden i datering.

33 Dateringsmetoder Bunkeflo Dateringen av Hus 7. Dateringen anger förromersk järnålder. Absolut datering efter Hus 26.

34 Dateringsmetoder - C 14 i praktiken Kröjars smedja i Hälsingland ca ca Lab nr Ua-15273: Datering BP= , Kalibrerad 1 Sigma: , Kalibrering 2 Sigma: Lab nr Ua-16997: Datering BP= , Kalibrerad 1 Sigma: , Kalibrering 2 Sigma: Kol av tall med ringa obetydlig egenålder = ungt träd ger god datering. Åkern samtidig.

35 Dateringsmetoder - C 14 i praktiken Björka, Hälsingland Medeltida gård vid kusten ca

36 Dateringsmetoder - kombinationer Kombinerade metoder. Stratigrafi och C14. Inbördes relation: 1. Hus A 7 äldst. 2. Hus A 6 byggs till. 3. Husen A 110 & 109 sist. Kolprover från hus A6 och A7 från spisrösen. Prov från A 103 från väggstock. Risk för hög egenålder på virket!

37 Dateringsmetoder - naturvetenskapliga Ett antal naturvetenskapliga dateringsmetoder. Välj utifrån: Relativ datering Frågeställningar Ekonomiska ramar