Innehåll Kvartalsporträtten Två utbildare i psykosocialt omhändertagande Kristina Andersson Barbro Silfverstolpe.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll 1 2. 7 Kvartalsporträtten Två utbildare i psykosocialt omhändertagande Kristina Andersson Barbro Silfverstolpe."

Transkript

1 PKMC-nytt Ansvarig utgivare: Annika Hedelin, , Redaktör: Iréne Johansson, , December 2006 Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum/pkmc Innehåll Annikas ruta Regionens Hus, GÖTEBORG Besöksadress: Svangatan 4 Tel Fax Jordskalv i Japan Ett nytt klimat i Sverige ställer nya krav på regionens beredskap? SKMF:s temadagar 2007 Utbildningar och övningar 10-p högskoleutbildning Att förstå och möta människor i olika kritiska situationer Samverkansperson i stabsarbete RSK 2006 Socialstyrelsens hypotermikurs steg 2, havsmiljö Övning SNABEL Kvartalsporträtten Två utbildare i psykosocialt omhändertagande Kristina Andersson Barbro Silfverstolpe 10 Rapporter och andra lästips 4 th European Congress on Emergency Medicine 7 th International Disaster and Emergency Resilience Conference KAMEDO Annikas ruta Den 29 november informerade de brittiska myndigheterna att man funnit mycket små mängder Polonium 210 i flygplan som trafikerat sträckan London-Stockholm. Socialstyrelsen informerade den 30 november samtliga landsting om händelsen. Den regionala katastrofmedicinska ledningen höjde sin beredskap under förmiddagen och informerade då samtliga sjukvårdsinrättningar, sjukvårdsupplysningarna, den prehospitala akutsjukvården och regionledningen. Samverkande myndigheter i Västra Götaland informerades också. Socialstyrelsen uppdaterar kontinuerligt sin hemsida med information och länkar till bl a SSI, British Airways m fl. Polonium 210 är en radioaktiv isotop. Halveringstiden är 138 dagar. Utvärtes är polonium ofarligt. Ämnet är en s.k. alfastrålare vilket innebär att ett helt vanligt papper stoppar strålningen. Invärtes är polonium däremot mycket skadligt och det räcker med en mycket liten mängd. Enligt den information som Strålskyddsinstitutet gått ut med är risken för passagerare som varit ombord på de aktuella planen mycket liten. Den information som Socialstyrelsen lämnat till sjukvårdshuvudmännen finns på Socialstyrelsens hemsida och på PKMC:s hemsida Detta är årets sista PKMC-nytt. År 2006 har återigen visat hur sårbart och skört vårt samhälle är. Vikten av att ha en god planering, att ha utbildad, tränad och övad personal är en förutsättning för kunna ge våra medborgare det bästa möjliga omhändertagandet om det händer som inte får hända. Regionen har även detta år bidragit med personella resurser vid akuta insatser internationellt. Inom Västra Götalandsregionen har vi förmånen att få arbeta med de katastrofmedicinska frågorna under intresserade och kunniga politiker och regionledning. Att Västra Götalandsregionen finns som en naturlig del i samverkan inom landet och att vi också anlitas internationellt innebär att vi kan hjälpa till med att marknadsföra vår region. Vill slutligen önska er alla från oss alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! Annika Hedelin Beredskapschef PKMC-nytt december

2 Jordskalv i Japan Den 15 november kl inträffade ett jordskalv med styrka 8.1 på Richterskalan 400 km norr om Hokkanda i Japan. Varningssystemet i Japan fungerade mycket bra. Knappt fem minuter efter skalvet avbröts alla TVprogram och TV-apparater som inte var påslagna tändes automatiskt. Information såväl skriftligt som muntligt gick ut på alla media. Befolkningen utmed kusten i norr uppmanades att omedelbart söka skydd. Risken för en Tsunamivåg var överhängande och den beräknades nå kustområdet inom 70 minuter. Evakueringen inom de aktuella områdena fungerade enligt planerna. Varningssystemet gav korrekt och tydlig information. Någon panik utbröt aldrig. Denna gång hände det lyckligtvis ingenting, det blev dock en realistisk övning! Annika Hedelin annika.hedelin@vgregion.se SKMF-dagarna 2007 PKMC har fått uppdraget av Svensk Katastrofmedicinsk Förening att genomföra 2007 års temadagar. Temadagarna går av stapeln den augusti på konferensanläggningen Arken i Göteborg. Program och mer information kommer i början av Frågor kan ställas till annika.hedelin@vgregion.se eller per.ortenwall@vgregion.se Ett nytt klimat i Sverige ställer nya krav på regionens beredskap? I Räddningsverkets tidning Sirenen den 7 november 2006 fanns flera artiklar om klimatförändringarna och hur samhället drabbas. Klimat- och sårbarhetsutredningens delbetänkande visar på skrämmande konsekvenser om inte mycket kraftfulla åtgärder sätts in. Klimatförändringarna berör alla, på alla nivåer i samhället och enskilda individer. Exempel på konsekvenser för Västra Götalandsregionen finns också beskrivna i Sirenen; Om Göta älv svämmar över hotas dricksvattnet i Göteborgsregionen Ett skred som täpper till Göta älv kan skapa meterhöga flodvågor i göteborgsregionen Om ett skred täpper till Göta älv kan farliga ämnen från kemindustrin skada miljön och ge allvarliga hälsoeffekter Väderförändringar i form av kraftiga höststormar, varmare somrar, kraftiga regn och översvämningar i våra sjöar Vänern måste tappas på vatten, Lidköpings sjukhus ligger i riskzonen och måste eventuellt evakueras. Detta är några exempel på händelser som kan inträffa p.g.a. klimatförändringarna och som kan komma att påverka regionens verksamheter med katastrofala följder. Planer, utbildningar och övningar måste fortsättningsvis också ha med detta perspektiv. Tidningen Sirenen ges ut av Räddningsverket och du kan prenumerera gratis genom att gå in på hemsidan eller per post till Sirenen, L 257, Karlstad Annika Hedelin, annika.hedelin@vgregion.se PKMC-nytt december

3 Utbildningar och övningar Tvärprofessionell och tvärvetenskaplig högskoleutbildning i kriskommunikation, 10 poäng Att förstå och möta människor i olika kritiska situationer Utbildningen är en uppdragsutbildning som Luleå tekniska universitet genomför i samverkan med Kunskapscentrum katastrofmedicin i Göteborg, Kunskapscentrum katastrofpsykiatri i Uppsala, Krisberedskapsmyndigheten, Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen och Piteå kommun. Målgruppen är personer som arbetar inom myndigheter, organisationer, kyrka och samfund, kommuner, landsting och näringsliv. Utbildningen, som sker på distans, genomförs på 30 platser på halvfart med tre sammankomster i Piteå. Ytterligare information lämnas av gib.ahlen@vgregion.se Samverkansperson vid stabsarbete Ett policydokument har tagits fram av sju samverkande organisationer i Västra Götalandsregionen. Syftet med policyn är att tydliggöra rollen som samverkansperson vid stabsarbete i annan stab samt att beskriva funktionens arbetsform i olika situationer. Vid tre tillfällen under 2006 har personer från de olika organisationerna haft möjlighet att deltaga i en specialutbildning för uppgiften. Utbildningstillfällen kommer även att erbjudas under 2007 för de som inte kunnat deltaga vid något av de tre kurstillfällena under Utbildningen genomförs i form av problemlösande diskussionsspel utifrån olika scenarios. Diskussionsspelen fokuserar på samverkanspersonens roll och uppgifter i samverkan mellan olika myndigheter och organisationer. Arbetsformerna är varierande och växlar mellan föreläsningar, diskussionsspel och erfarenhetsutbyte mellan de deltagande organisationernas representanter. För ytterligare information kontakta gib.ahlen@vgregion.se Västra Götalands regionala samverkanskurs (RSK) 2006 Under vecka 47 genomfördes årets RSK-kurs på Räddningsskolan i Skövde. Kursdeltagarna kom från olika samverkande myndigheter (polis, räddningstjänst, kommun, länsstyrelse, flyg- och sjöräddning m. fl.). Från Västra Götalandsregionen deltog i kursen Tina Hofeldt från SÄS, Per Lilja, Kungälvsambulansen, Karin Svensson, Sjukhuset i Lidköping och Per Örninge från ambulanssjukvården Göteborg. Syftet med kursen var att utveckla deltagarnas förmåga i lednings- och stabsarbete samt samverkan vid såväl större räddningsinsats, extraordinär händelse som vid påfrestning på samhället. Målgruppen var personer i ledande ställning från de organisationer som normalt samverkar vid dessa händelser. Under veckan gavs insikt i olika organisationers arbetssätt samt föreläsningar bl a om klimatförändringar, epidemier samt vad som kan väntas i framtiden. Diskussionerna gick höga både under lektionstiden och kvällar ibland även till sena nätter. Också nästa år kommer kursen att gå av stapeln vecka 47. Är du intresserad, tag kontakt med annelii.kivi@vgregion.se PKMC-nytt december

4 Socialstyrelsens kurs Hypotermikurs steg 2, havsmiljö 12:06 På Arkö i S:t Annas skärgård i Östergötland genomfördes den första hypotermikursen steg 2 som en pilotutbildning, 8-10 november Kursgården som tillhör Sjöfartverket har tidigare varit lotsstation. Att kursarrangören valt att förlägga kursen till Arkö var ett utomordentligt bra val! Skärgårdsmiljön ute på Arkö och att det samtidigt fanns kursdeltagare som tillhörde andra marina utbildningar gav oss alla en extra krydda och ökad realism till den utbildning vi själva deltog i. Kursdeltagarna i hypotermikursen var en blandad sammansättning av läkare och sjuksköterskor från Västerbotten i norr ner till Skåne i söder. Samtliga kursdeltagare hade goda erfarenheter från prehospitalt arbete alternativt akutsjukvård. Att ett av kursens huvudsyften är att vara en praktisk tillämpningskurs var något kursledaren Helge Brändström nogsamt markerade vid ett flertal tillfällen. Scenarierna för de praktiska övningarna var av varierande svårighetsgrad med olika komplexa problem att lösa. Alla övningar genomfördes i samverkan med kursdeltagare från de andra marina utbildningarna som samtidigt befann sig på Arkö. Transporterna skedde med olika typer av ytgående enheter. Vissa modeller av farkosterna var helt öppna, vilket innebar att man blev rejält våt när man skulle transporteras ut till skadeområdet. Detta tydliggjorde att även sjukvårdspersonal behöver anskaffa lämplig klädsel för att klara denna typ av uppgifter. Eftersom detta var en pilotkurs önskade kursledningen få förslag på hur kursen skulle kunna förändras och utvecklas vidare. Många positiva och konstruktiva förslag diskuterades. Vid utvärderingen framkom från samtliga kursdeltagare att det finns klara sekundära utbildningsvinster med att utöka integreringen och samverkan mellan de olika utbildningarna i såväl de teoretiska som de praktiska momenten. Det är också mycket viktigt att se över vilken typ av personlig skyddsutrustning som behöver anskaffas för sjukvårdspersonal som kan komma att medverka vid denna typ av insats. Alla var likaså rörande överens om att utbildningen innebär unika och värdefulla tillfällen för sjukvårdspersonal att få samverka med olika kategorier av räddningspersonal i havsmiljö. För Dig som är intresserad av denna utbildning finns datum och anmälningsblankett på Socialstyrelsens hemsida, För personal anställd i Västra Götalandsregionen måste anmälan alltid skickas till beredskapschefen, som i sin tur vidarebefordrar den till kursanordnaren. Ytterligare upplysningar kan lämnas av gib.ahlen@vgregion.se PKMC-nytt december

5 Övning SNABEL 2006 Övning SNABEL genomfördes den 1-2 november med start och avslut på Arlanda flygplats och landningar på Västerås och Landvetter flygplats. Som utsänd reporter åkte jag ut till Landvetter flygplats för att dokumentera och fotografera för PKMC:s räkning. Vädret var en aning kylslaget för att vara tidigt i november med någon minusgrad i luften, solsken och ett tunt snötäcke över marken. SNABEL står för SNAM, beredskap och ledning. Syftet med övningen var att träna de olika komponenterna vid en nationell insats med Svenska Nationella Ambulansflyget, SNAM. Målet var att öva larmfunktioner, säkerställa att samtliga övade har förmåga att inom sitt kompetensområde kunna genomföra en insats med SNAM samt att utvärdera och utveckla handboken. Fakta om SNAM SNAM ägs och leds av Luftfartsstyrelsen i samarbete med Socialstyrelsen och SAS. Verksamheten finansieras med krisberedskapsmedel och planet kan användas vid större olyckor, katastrofer eller terroristangrepp eller vid internationella humanitära biståndsinsatser. SNAM ställs till förfogande av regeringen genom Luftfartsstyrelsen till sjukvårdshuvudmännen, utländska regeringar eller internationella organisationer. Verksamheten underhålls och övas inom ramen för krisberedskapssystemet, insatsen betalas av beställaren och administreras av Luftfartsstyrelsen och opereras av SAS. Planet som används för uppdraget är av modellen Boeing och ska vara fullt operationellt 6 timmar efter larm. På de 6 timmarna ska planet byggas om, utrustas och bemannas för att fungera som ett kvalificerat ambulansflygplan. Planet kan ta 6 intensivvårdspatienter, 6 bårpatienter med lättare skador och 23 sittande patienter, anhöriga eller andra passagerare. Bårarna som används i planet är av modellen MICU, Mobile Intensive Care Units, och är anpassade för användning ombord. De har en inbyggd kraftförsörjning för 4 timmars drift och internt förråd av liter syrgas. De innehåller en tryck- och volymkontrollerad ventilator, övervakningsutrustning, sprutoch volyminfusionspumpar, defibrillator, sug och utrustning för blodgas- och blodkemianalys. Specialutbildad och övad medicinsk personal från Umeå, Norrköping och Göteborg bemannar planet. Vid larm ska de kunna ta sig till Stockholm för att lyfta därifrån inom den utsatta sextimmars gränsen. Övningsupplägg i stort En allvarlig händelse i Västerås den 1 november innebar att Landstinget i Västmanland (LtV) behövde sända patienter till sjukhus i Västra Götalandsregionen. En förfrågan till Luftfartsstyrelsen om insats med SNAM ställdes på kvällen den 1 november. Efter beredning med de berörda inom SNAM meddelades LtV att flygningen kunde genomföras på morgonen den 2 november. Av övningstekniska skäl, för att få ut så mycket som möjligt av PKMC-nytt december

6 dagen, flög man även med markörer och besättning mellan Landvetter och Arlanda. Planet lyfte från Arlanda klockan den 2 november, med medicinsk besättning, mot Västerås. I Västerås lastades 19 skademarkörer ombord, 12 av dem på bår. Den medicinska besättningen bestod av totalt 19 personer varav 7 läkare, 11 sjuksköterskor, en medicinsk tekniker samt en koordinator. På plats i hangaren Jag, beredskapschef Annika Hedelin och beredskapsöverläkare Per Örtenwall, kom till Landvetter cirka Efter viss väntan, registrering och säkerhetskontroll slussades vi tillsammans med ambulanspersonal från SkaS och Storgöteborg, poliser och andra observatörer med buss till hangaren. Flyget var försenat 20 minuter så det blev ytterligare väntan i hangaren innan planet landade vid 12-tiden. Planet taxades in i hangaren och dörrarna stängdes för att hålla kylan ute. Utifrån såg det ut som ett helt vanligt SASplan. SNAM-besättningen var den första att lämna planet för överrapportering till medicinsk personal från Västra Götalandsregionen. De bårbundna markörerna lastades sedan av Inne i hangaren med hjälp av en stor hydraullyft som kördes fram till främre dörren. Där rullades bårarna ut, mestadels en i taget. Sedan återstod vidaretransport av markörer i ambulans till det fingerade sjukhuset i brandstationen på Landvetter. Tunga bårar MICU-bårarna väger en hel del (närmare bestämt 85 kg exklusive patient) det är uppenbart när de ska lyftas från marken. Det gick åt fyra ansträngda och knäande starka män/kvinnor för att klara uppgiften. I övrigt gick ilastningen till ambulanserna mycket smidigt. Problemet när båren väl är lastad är att maxgränsen för hur tung last en ambulans kan ta är cirka 350 kg. Med medicinsk personal inräknat är det inte helt säkert att ambulanserna klarar den maxgränsen med MICUS-båren ombord. Det är än så länge oklart hur man ska lösa det problemet. Medicinsk besättning var markörer Den medicinska personalen fungerade både som skademarkörer och medicinsk besättning med byte av roller efter landning och urlastning på Landvetter flygplats. Med på planet från Västra Götalandsregionen fanns Anette Svantesson och Gun-Britt Westberg båda från ambulanshelikoptern och Bengt-Åke Henriksson från SU/Sahlgrenska. Joakim Linde, Kungälvs sjukhus, och Karin Svensson, Lidköpings sjukhus, medverkade som observatörer ombord. Helge Brändström, medicinskt projektansvarig och beredskapsöverläkare Per Örtenwall Tekniken fungerade som den skulle Enligt Helge Brändström, medicinskt projektansvarig, höll man inte riktigt den utsatta sextimmars gränsen för färdigställandet av flygplanet denna gång. Förklaringen ligger i att SAS installerat ytterligare en toalett i planet, som vanligtvis används vid charterflygningar. Den nyinstallerade toaletten innebar att elledningar fick dras om och bårarna istället fick placeras framtill i planet. Detta är något som de vid nästa tillfälle tar med i beräkningarna och är förberedda på. Helge Brändström tyckte annars att övningen hittills gått mycket bra. Teknik, elektricitet, syrgas och alla anslutningar fungerade som de skulle under flygningen. Man har bland annat övat regional ledning och larm från landstinget i Västmanland, larm- och beslutsvägar, uppsättning av SNAMledningen med teknik och stabsrutiner, iordningställande av flygplanet, inkallning av medicinsk personal, förberedelse och lastning av mediciner och medicinsk utrustning. PKMC-nytt december

7 Viss förvirring kring logistiken När markörer, personal och observatörer hade bytt om och lunchat uppstod viss förvirring kring logistiken. Det visade sig att viktigt material för omsminkning lämnats kvar i hangaren i stället för att tas med till sjukhuset (brandstationen). Anne-Lii Kivi och Gib Åhlén från PKMC, som skötte sminkningen, fick organisera om och ta sig ut till hangaren istället. Rapportering av patienter från Västra Götalandsregionen fick också lösas med viss improvisation eftersom det inte från början ingick i övningsförutsättningarna. Några övningstekniska detaljer som troligen skapade ytterligare förseningar. Då jag, Annika och Per hade en tid att passa fick vi ge oss av innan planet åter lastades och lyfte. Enligt utsago ska planet ha avgått ungefär som beräknat för återresa mot Arlanda, skickligt gjort. Jenny Erkholm, Informatör PKMC jenny.erkholm@vgregion.se Kvartalsporträtten Kristina Andersson, utbildare i psykosocialt omhändertagande Jag heter Kristina Andersson och är urdalslänning, uppvuxen på en gård i trakten av Kroppefjäll. Dalslänningar är egentligen ganska modesta till sin natur men i vissa fall tänker de stort. Sålunda kallas detta skogsområde fjäll och Valboån, som rinner längs våra marker, kallar vi älv. Vi har fortfarande kvar gården och den är en oas för mig, som nu bott många år i Göteborg. Här följer en liten berättelse om min krokiga väg fram till uppdraget vid PKMC som utbildare i psykosocialt omhändertagande. Min första större erfarenhet av katastrofer var invasionen i Tjeckoslovakien. Jag var på ett internationellt arbetsläger (!) i norra Tjeckien och både lägret och Pragvåren fick ett abrupt slut morgonen den 21 aug Vi vaknade av att en ledare kom in i sovsalen och jag kunde urskilja några tjeckiska ord: revoluce, Praha, armáda. Det ryktades att enda sättet att komma ut ur landet var via Prag, så vi tog oss dit. Det var som om en rullgardin hade dragits ned över hela landet. Jag övernattade hos mina tjeckiska vänner i centrala Prag. Det var ihållande skottlossning i närheten under natten. På gatorna kryssade man mellan militärlastbilar, tanks och beväpnade soldater och känslan av otrygghet var monumental. På statyerna hade tjeckerna symboliskt täppt till munnarna med plåster. Svenska ambassaden hjälpte till med att PKMC-nytt december

8 skicka telexmeddelande till familjen via UD. Bilfärden till Västtyskland var rätt dramatisk i en gammal Ford Anglia med två av fyra cylindrar fungerande och vi blev stoppade av rysk militär vid tre tillfällen. Jag lärde mig mycket av denna erfarenhet, kunskaper som jag haft med mig vid förståelsen av andras upplevelser av katastrofer. Nästa möte med en katastrof, då som professionell men utan någon speciell utbildning i psykosocialt omhändertagande, kom när jag som skolpsykolog i Göteborg ombads att åka ut till skolor i Tuve och prata med lärare och barn, som drabbats i Tuveraset För tjugo år sedan bad min chef mig att skriva en PM om katastrofer och kriser. På den tiden arbetade jag som psykolog på den psykiatriska öppenvårdsmottagningen vid Alingsås lasarett. Jag tog mig an detta. Vi var litet mer förberedda på vad som är viktigt i det psykosociala omhändertagandet när de två tågen kolliderade på Lerums station 1987, då även Alingsås lasarett blev involverat, om än i mindre utsträckning. På den tiden fanns det en katastrofkommitté på Alingsås lasarett och det fanns en katastrofplan omfattande några få rader. Jag skulle vilja påstå att det var först när vi märkte, hur väl man tog hand om de drabbade efter bussolyckan 1988 med de svenska skolbarnen i Måbödalen i Norge, som vi i Sverige insåg hur det psykosociala omhändertagandet kan organiseras och genomföras på ett bra sätt. Omkring 1990 formaliserades PKL (psykiatrisk/psykologisk katastrofledning) vid Alingsås lasarett. Vi var en grupp pionjärer, som byggde upp verksamheten. De första åren hade vi mycket samarbete, och närmast personalunion, med motsvarande verksamhet vid Borås lasarett. Jag var många gånger under 1989 och i början på 90-talet ute och föreläste om krisreaktioner och krisomhändertagande för olika avdelningar inom sjukhuset, räddningstjänst, på vårdcentraler och t.o.m. på Landvetter flygplats. Så småningom var jag även adjungerad i POSOMgruppen under en period, när den byggdes upp i Alingsås på 90-talet. En mycket positiv följd av detta var att man byggde upp ett kontaktnät och fick personlig kännedom, vilket ju är ovärderligt i katastrofsammanhang. En annan sak är att detta är färskvara, som tid efter annan måste uppdateras. Detsamma förefaller även gälla katastrofplanerna. Under årens lopp har det blivit en hel del minnesvärda kurser och utbildningar inom området. Mycket intressant var veckan på Söderköpings Brunnshotell 1993 i Socialstyrelsens regi. Och 1999 fick vardagsarbetet med PKL en ny dimension, då jag efter moget övervägande, bestämde mig för att bli utbildare inom psykosocialt omhändertagande inom dåvarande regionala beredskapsenheten. Det började med en vecka på Lökeberg, där vi var tretton psykologer och kuratorer från olika PKLgrupper i Västra Götaland, som tillsammans började att arbeta fram gemensamma riktlinjer för utbildningen inom detta ämnesområde. Av olika anledningar är vi inte längre så många utbildare kvar som kan lyfta fram och hävda denna viktiga del av arbetet i kris och katastrof. För tre år sedan slutade jag min tjänst inom psykiatrin och arbetar nu inom privat primärvård i Göteborg. Men eftersom min arbetsgrupp, Hälsopsykologerna i Göteborg, har vårdavtal med Västra Götalandsregionen har det tursamt nog varit möjligt för mig att fortsätta detta stimulerande uppdrag på PKMC. Som motvikt mot alla kriser har jag bl a två stora fritidsintressen dansa folkdans och spela tennis. Har t o m spelat på centercourten i Båstad! God jul förresten! Kristina Andersson kristina.andersson@mbox 318.swipnet.se PKMC-nytt december

9 Barbro Silfverstolpe, psykosocial utbildare i SKAS Fartygsexplosion i Göteborgs Hamn står det på en av bilderna i PKMC:s OH-presentation under rubriken Händelser i Västra Götalandsregionen. Kanske var det då som jag fick upp ögonen för katastrofmedicinsk verksamhet? Jag var sommarvikarierande sjukvårdsbiträde på Sahlgrenska, på Klin Fys Lab och gick runt på sjukhuset med en EKGvagn. Ett av uppdragen blev att gå till infektionsavdelningen, där två av offren från den danska båten Poona låg i var sitt isoleringsrum. De två besättningsmännen, en dansk och en svensk, hade svåra brännskador och de dagliga besöken för att ta EKG gav mycket påtagliga syn- och luktintryck! Som ung och grön tyckte man det var ganska otäckt, men vågade ju inte klaga och någon debriefing fanns inte på den tiden! Senare i livet har jag ibland undrat hur dessa överlevande klarade sig igenom sitt trauma, både fysiskt men framför allt känslomässigt hur levde de vidare? Någonstans där formades nog också beslutet att arbeta med människor i behov av hjälp och stöd, vilket efter en del turer ledde till en ansökan till Socialhögskolan och en socionomexamen. När jag blev färdig socionom arbetade jag inom socialtjänst, omsorgsverksamhet och Försäkringskassan och först 1990 återvände jag till sjukvården, då jag fick jobb som kurator på Kärnsjukhuset i Skövde. Där har jag min dagliga verksamhet som kurator för lung- och gastropatienter men efter några år blev jag också indragen i PKL:s verksamhet och år 2000 tog jag över som ledningsansvarig för PKL på KSS då vår chefskurator gick i pension. Dessförinnan hade jag kommit med i den nya gruppen med psykosociala utbildare, som startade en minnesvärd vecka på Lökeberg med Rolf Glavmo. Både den gruppen och kontakten med övriga utbildare och PKMC tycker jag är ett mycket positivt inslag i arbetslivet! Jobbet som kurator och PKL-arbetet tycker jag går bra hand i hand, vardagen handlar om de små katastroferna som drabbar den enskilda människan men reaktionerna är ofta de samma som i den stora olyckan. När jag slutar för dagen och kommer ut ur KSSbunkern har jag 20 minuters promenad hem till radhuset där jag och maken bor. Våra två döttrar har flugit ur boet och landat i Stockholm, vilket är en trevlig orsak att besöka huvudstaden då och då. Till vår familj har nyligen tillkommit en liten hundfröken Jack Russell-tiken ASTA! Förhoppningsvis kommer hon att dela vårt intresse för långa promenader i skog och mark i det vackra Skaraborg. Nästa utbildningsprojekt blir väl lydnadskurs.. Vill du veta mer, kontakta barbro.silfverstolpe@vgregion.se PKMC-nytt december

10 Rapporter och andra lästips 4 th European Congress on Emergency Medicine (ECEM) The European Vision for Emergency Medicine Den 4:e europeiska kongressen om akutsjukvård hölls på Creta Maris Convention Center, Heraklion Kreta, Grekland den 4-8 oktober Kongressen, som arrangerades av The European Society of Emergency Medicine (EuSEM) och The Department of Anaesthesiology of the University of Crete, hade samlat cirka deltagare, vilket tyder på ett mycket stort internationellt intresse för de akutmedicinska frågorna. Kongressen pågick under fem dagar med uppdelning av programmet i nio lokaler. Programmet omfattade 130 föreläsningar och 470 vetenskapliga presentationer. 91 talare från 22 länder stod för presentationerna, vilket gav ett brett spektrum av ämnesområdet. Därutöver arrangerades en posterutställning med 258 posters. Från Västra Götalandsregionen deltog regionala beredskapsläkare, representanter från ambulanssjukvården samt representanter från PKMC. Denna grupp hade möten tre kvällar efter kongressen för att diskutera föreläsningar m m samt ämnen enligt särskild agenda. Kongressen syftade till att stödja vetenskaplig och praktisk utveckling av europeisk akutsjukvård och underrubriken var just The European Vision for Emergency Medicine. Kongressen hade fokus på det akuta omhändertagandet och ett stort inslag var redovisningar och diskussioner om akutläkarkonceptets uppbyggnad i olika länder. Vid en internationell jämförelse tycks USA ligga i täten i detta avseende. Frågor besvaras av birger.kollberg@vgregion.se 7 th International Disaster and Emergency Resilience Conference, IDER 2006 Årets IDER-konferens genomfördes i Rom, Italien, den oktober där Tina Hofeldt från SÄS och undertecknad medverkade under två intensiva dagar. I konferensen deltog personer från totalt 20 länder. IDER bildades 1997 och är ett internationellt forum där specialister inom katastrof och beredskap träffas för att utbyta erfarenheter i ämnet allvarliga händelser. Årets kongress inriktade sig på bl.a. internationell och nationell katastrofledning, erfarenheter från olika händelser (där redovisades bl.a. KEMIRAolyckan i Helsingborg), planering för stora evenemang och pandemi. Ytterligare information lämnas av annelii.kivi@vgregion.se KAMEDO Socialstyrelsen utger rapporter s.k. KAMEDO-rapporter (Katastrofmedicinsk dokumentation), som sammanfattar erfarenheter från allvarliga händelser runt om i världen. KAMEDO startade 1964 och ansvaret för verksamheten överfördes 1988 till Socialstyrelsen. KAMEDO:s huvudsakliga uppgift är att skicka sakkunniga observatörer till platser runt om i världen som drabbats av stora olyckor eller katastrofer. Observatörerna samlar in information som enbart skall användas i vetenskapligt syfte. Det är främst de medicinska, psykologiska, organisatoriska och sociala aspekterna på katastrofer som studeras. Den 16 november arrangerade Socialstyrelsen en konferens med inriktning på KAMEDO:s verksamhet. Cirka 100 personer deltog i konferensen, där bl a tre nya rapporter presenterades; Översvämningarna i Tjeckien och östra Tyskland 2002 (nr 88) Terrorattacken på Bali 2002 (nr 89) Terrorattackerna i Madrid i Spanien 2004 (nr 90) Totalt har utgivits 90 KAMEDOrapporter. Mer information om KAMEDO finns på ämne krisberedskap. Ytterligare information lämnas av birger.kollberg@vgregion.se PKMC-nytt december

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006

Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Rapport Busskraschen vid Högsjö utanför Arboga 27 januari 2006 Foto: Närkes Brandkår, Örebro Foto: Närke Brandkår, Örebro Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 405 44 GÖTEBORG www.vgregion.se/pkmc

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20

Mall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20 Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och

Läs mer

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter

Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter Schema Dag l 08.00-08.20 Introduktion 08.20-09.20 Traumatologi 09.20-09.40 Prehospital sjukvårdsledning 09.40-10.20 Samverkande myndigheter 10.20-10.40 Fika l 0.40-12.00 Triage 12.00-12.45 Lunch 12.45-13.30

Läs mer

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap

Steget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,

Läs mer

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg

Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse. Politisk Styrgrupp Skaraborg Rutin samverkan mellan PKL POSOM vid allvarlig händelse Politisk Styrgrupp Skaraborg 170922 Krisstöd/PKL PSYKOLOGISK / PSYKIATRISK Krisstödsledningsgrupp Peter Ekholm Ledningsansvarig PKL, SkaS Katarina

Läs mer

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning

EMS Köpenhamn Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning Sjukvårdens larmcentral och Prehospital samordning EMS Köpenhamn 2018 Under tre dagar fick vi ta del av senaste nytt inom ambulanssjukvård utifrån ett internationellt perspektiv. I programmet var det ett

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt

Traumadagen. Stockholm. 14 september Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Traumadagen Stockholm 14 september 2016 Regional psykologisk och social krisberedskap i Stockholms län ett samverkansprojekt Monika Scott Näslund, psykolog www.katastrofpsykologi.se Regionalt kunskapscentrum

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer

Höstkonferens om landstingens krisberedskap

Höstkonferens om landstingens krisberedskap VÄLKOMMEN TILL Höstkonferens om landstingens krisberedskap Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har glädjen att bjuda in till årets

Läs mer

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige

Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Katastrofmedicinsk beredskap i Sverige Per-Åke Nilsson Enheten för krisberedskap Generaldirektörens stab 2014-03-21 Mot bakgrund av de allvarliga händelserna som inträffande i Norge i slutet av juli 2011-

Läs mer

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006

~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006 ~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare

Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare Regional tjänsteman i beredskap Regional beredskapsläkare i Västra Götalandsregionen Verksamhetsrapport 2011 Prehospitalt och Katastrofmedicinskt Centrum 1 Sammanfattning Under 2011 larmades regional tjänsteman

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA

POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM plan 1 (5) Dnr: nr POSOM-PLAN FÖR UDDEVALLA POSOM-planen är framtagen av POSOM:s ledningsgrupp Antagen av socialnämnden 2015-09-16 1 POSOM Syfte och uppdrag 1.1 Lagstöd Kommunen ska minska sårbarheten

Läs mer

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska

Sjukvårdspersonalen i akutbilarna har hög medicinsk kompetens. Oftast ingår en anestesisjuksköterska Region Skåne Gemensam Katastrofplan Sid 1(20) Övergripande regional katastrofplan a ens termer och begrepp Bilaga B akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård ARCC ATLS bil bemannad med

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Lättläst program för landstingsvalet 2018

Lättläst program för landstingsvalet 2018 Lättläst program för landstingsvalet 2018 Kristdemokraternas förslag för ett bättre Västra Götaland Facebook: facebook.com/kdvastragotalandsregionen Twitter: @KD_VGR Webbplats: wp.kristdemokraterna.se/vg/

Läs mer

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård Västa Götalands Center för utveckling av prehospital akutsjukvård Högskolan i Borås och Sahlgrenska

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne

Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att samhället är sårbart. Stora olyckor

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Haveriövning ARN 08 Utvärdering

Haveriövning ARN 08 Utvärdering Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap RAPPORT 1 (6) 2009-03-23 Rapporten har utarbetats av Roger Bolling Haveriövning ARN 08 Utvärdering Regionala Enheten

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse

Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse Regional plan för krisstöd vid allvarlig händelse Sidan 1 av 10 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund Riskbilder och beredskapsnivåer Syfte mål Ledning och samordning av Region Skånes resurser samt

Läs mer

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen

KAMEDO. Stavanger 16 februari 2010. Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen KAMEDO Stavanger 16 februari 2010 Åsa Molde Susannah Sigurdsson Krisberedskap Socialstyrelsen Krisberedskap Föreskrifter, rekommendationer handböcker utbildning, övning beredskapslager kunskapscentra (katastrofmedicin,

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Regional plan för krisstöd till drabbade

Regional plan för krisstöd till drabbade Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...

Läs mer

Plan för krisstödssamordning

Plan för krisstödssamordning Plan för krisstödssamordning POSOM Mönsterås och Högsby kommun 2017 Dokumentet har antagits av kommunstyrelserna i Mönsterås och Högsby Bakgrund Landstingets och sjukvårdens planering för allvarliga händelser

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Men även en förändrad familjesocial struktur och en ökad sekularisering bidrar till att den enskilda individen blir mer sårbar.

Men även en förändrad familjesocial struktur och en ökad sekularisering bidrar till att den enskilda individen blir mer sårbar. Reviderad. År 2010 FÖRORD Vårt moderna samhälle är sårbart och orsakerna till det är flera. Här kan nämnas att fler bor i tätorter, infrastrukturen har ändrats och antalet transporter med varor och människor

Läs mer

MEDLEMSINFO. INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN Raindrops keep falling om my head...

MEDLEMSINFO. INFO FRÅN VERKSAMHETSLEDAREN Raindrops keep falling om my head... 03-2012 Ålands Brand och Räddningsförbund MEDLEMSINFO Blöta bilder: De ungdomar som deltog i FSB-mästerskapen i Lappfjärd fick transporteras i bilar till och från området eftersom översvämningen gjorde

Läs mer

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd

Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Exempel på organisering av psykosocialt krisstöd Åklagarmyndigheten har med stöd av bidrag från Satsa friskt byggt upp en organisation för psykosocialt omhändertagande vid hot och våld. Åklagarmyndigheten

Läs mer

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) Regionsjukvårdsledningen Tomas Wibble

Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) Regionsjukvårdsledningen Tomas Wibble Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) Regionsjukvårdsledningen 2017-12-08 Tomas Wibble Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) Bakgrund 2013 En politisk samordningsgrupp etableras och arbetar

Läs mer

Katastrofmedicin. B. Pålsson -13

Katastrofmedicin. B. Pålsson -13 Katastrofmedicin B. Pålsson -13 Katastrofmedicin Katastrof? Olyckans art (naturkatastrof, trafik, kemi, kärnenergi, epidemi, krig/terrorism etc) Geografi (land, stad/terräng, avstånd etc) Tidpunkt (årstid,

Läs mer

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING NI N G GÖTEBORG SH LD TBI SU GRÄD D -LUN NI NG RT JÄ WW E W.GBG-HLR.S GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING Det händer plötsligt men med rätt kunskap kan du rädda liv! Du eller Jag? Presentation Syftet

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland

Nationell utredning. Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland Nationell utredning Traumavård vid allvarlig händelse Anita Mohall Beredskapsöverläkare Region Östergötland 1 Prehospitalt Transportmedicin Traumaenheter hela kedjan akut till rehab och kontinuerligt Alarmering

Läs mer

Regional katastrofmedicinsk plan

Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan Regional katastrofmedicinsk plan för Region Skåne Inledning: I det moderna samhället strävar vi efter robusthet och olycksprevention. Samtidigt är det viktig att inse att

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075 Kmc_ra_06_075 006-11-13 Landstinget Sörmland Enheten för kris- och katastrofberedskap Att: Thorbjörn Olsson Utvärdering av regional sjukvårdsledning vid samverkansövning Mårten Nyköping 06-11-09 Samverkansövning

Läs mer

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7)

Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands (Ds 2013:7) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-04-17 LS 1303-0325 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 3-04- 23 00025 Yttrande över promemorian Om katastrofmedicin som en

Läs mer

Handlingsplan/ Krishantering

Handlingsplan/ Krishantering Handlingsplan/ Krishantering KATASTROFPLAN En dramatisk händelse, som en olycka eller ett dödsfall kan få stora konsekvenser för både den drabbade och hennes/hans omgivning. Därför är det viktigt att denna

Läs mer

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten AKMC Akutsjukvården i Västerbotten Inbjudan till trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare hösten 2015 Akut- och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) är en del av Akutsjukvården Västerbotten. Inom

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_020 kmc_ra_6_2 26-1-9 Lokala katastrofkommittén Vrinnevisjukhuset i Norrköping Christer Liedgren Kopia: Eva Bengtsson LiÖ katastrofberedskap Redovisning utav övning i lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Katastrofmedicinskt centrum KMC

Katastrofmedicinskt centrum KMC Syfte Att öka kunskaperna om kris och katastrofmedicinsk beredskap utifrån perspektivet medicinisk teknik Vad är er roll före under efter en allvarlig händelse, samhällsstörning, kris? Vad behöver ni förberda?

Läs mer

Table of Contents. Copyright. Casper talar om nya boken. Innehållsförteckning. Hybridsatsning i Trelleborg. Ljustest på polisbilar

Table of Contents. Copyright. Casper talar om nya boken. Innehållsförteckning. Hybridsatsning i Trelleborg. Ljustest på polisbilar Table of Contents Copyright Casper talar om nya boken Innehållsförteckning Hybridsatsning i Trelleborg Ljustest på polisbilar Dubbel utlarmning vid hjärtstopp Kameror på ambulanser ska filma olycksplatser

Läs mer

Landstingsrådsberedningen LS Yttrande över promemoria Mottagandet vid nationella evakueringar till Sverige (Ds 2016:43)

Landstingsrådsberedningen LS Yttrande över promemoria Mottagandet vid nationella evakueringar till Sverige (Ds 2016:43) P 30, 2017-04-04 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2017-03-29 LS 2016-1651 Landstingsstyrelsen Yttrande över promemoria Mottagandet vid nationella evakueringar till Sverige (Ds 2016:43) Föredragande

Läs mer

Mediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter

Mediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter En mycket förkortad version med de flesta bilder borttagna, samt merparten av opublicerade resultat borttagna. Mediernas olycksrapportering Utmaningar och möjligheter MSB konferensen För ett säkrare samhälle

Läs mer

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008)

Förslag till handbok om katastrofmedicinsk beredskap (DNR /2008) Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningen Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap Handläggare: Ulla Hedström, REK YTTRANDE Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 1 (6) Förslag till handbok

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Landsting och regioner i samverkan

Landsting och regioner i samverkan Landsting och regioner i samverkan Kommunalförbundet Svenskt Ambulansflyg (KSA) Stockholm 22,55% Uppsala 3,58% Ägarandel i KSA är beroende av landsting/regionens befolkningsandel. Driftkostnader för KSA

Läs mer

Regional ledningssamverkan

Regional ledningssamverkan Regional ledningssamverkan Medborgaren i fokus Effektiv samverkan Samlad lägesbild Prioritera resurserna dit där de gör störst nytta 2 Krissamverkan i Blekinge Inledning I Sverige lever vi i ett samhälle

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013

Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap. Vilhelmina. 17-18 april 2013 Landstinget Gävleborg Katastrofberedskap Vilhelmina 17-18 april 2013 Carina Clemin 2013 1 Målet för den katastrofmedicinska beredskapen i landstinget är att: Minimera konsekvenserna för såväl somatiska

Läs mer

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20

Bussolycka Fredag Gräsnäs trafikplats E18/E20 OLYCKSORSAKSUTREDNING 1 (5) 20111-06-10 Tomas Fransson, 0221 670111 tomas.fransson@vmkfb.se DNR: 2011-70:1 Bussolycka Fredag 2011-06-10 Gräsnäs trafikplats E18/E20 n:\vmkf\rt\rt-utredningar\olycksorsaksutredningar\utredningar

Läs mer

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011

SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:X (M) Utkom från trycket den XX xxxx 2011 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk

Läs mer

Handlingsplan. Reviderad

Handlingsplan. Reviderad Handlingsplan FÖRORD Krisstöd vid allvarlig händelse, POSOM. Om du har behov av stöd när det inträffat något som är en kris för dig är de som är närmast dig viktigast. Ibland behöver dock samhället hjälpa

Läs mer

EpC/Klassifikationer och terminologi 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastroftermer och begreppsdefinitioner

EpC/Klassifikationer och terminologi 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastroftermer och begreppsdefinitioner EpC/Klassifikationer och 2001-09-24 Dnr 24-8781/2001 1(22) Medicinska katastrofer och begreppsdefinitioner definition kommentar synonym akutbil alarmering ambulans ambulanslarm ambulanssjukvård bil bemannad

Läs mer

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07

Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Mötesanteckningar- dialogmöte med patient- och handikappföreningar, 2015-12-07 Hälso- och sjukvårdsnämndens presidieberedning samt hälso- och sjukvårdsdirektören hade inbjudit samtliga länsföreningar till

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Regional Samordnings funktion (RSF)

Regional Samordnings funktion (RSF) Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan Kris och katastrofmedicin

Utbildnings- och övningsplan Kris och katastrofmedicin HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER/DOKUMENTNUMMER Euan Morin, Joakim Strand, Åsa Hessel 2018-03-28 LS-LED18-1486 Utbildnings- och övningsplan 2018-2020 Kris och katastrofmedicin SID 1(11) Bakgrund Hälso- och

Läs mer

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus

Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus Trygghetens Hus, samverkan i Jämtlands län med medborgarna i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 invånare glest befolkat många små orter utspridda i länet befolkningen tredubblas

Läs mer

Forskningssymposium om prehospital akutsjukvård Sjukvårdens larmcentral

Forskningssymposium om prehospital akutsjukvård Sjukvårdens larmcentral Forskningssymposium om prehospital akutsjukvård 2018 Sjukvårdens larmcentral Västra Götalandsregionen Mats Kihlgren Områdeschef Hur kan vi organisera oss för att möta framtida behov? Patienter Personal

Läs mer

Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik Universitetssjukhuset i Linköping (US)

Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik Universitetssjukhuset i Linköping (US) 1 (6) Redovisning av övning lokal sjukvårdsledning samt stabsmetodik i Linköping (US) Den 10 december 2008 övades 9 personer ur US lokala sjukvårdsledning vid allvarlig händelse. Övningen arrangerades

Läs mer

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats

Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Preparandutbildning för deltagare i Räddningsinsats Datum: 2011-09-26 10-07 (v 39 och 40) Plats: Swedish Rescue Training Centre i Skövde (Hasslum) Kursen vänder sig till personal inom kommunernas organisation

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun

Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun 2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith.

Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. Kurskatalog 2013 1 Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. 2 Kurser Grundläggande ledningsmetodik Datum: 11 april

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2014-02-27 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 REAKTIONER Akut reaktion Under den första tiden efter en allvarlig händelse har många en känsla av overklighet. Det som inträffat känns ofattbart. Vanligt

Läs mer

Samverkan i gränsområde

Samverkan i gränsområde Samverkan i gränsområde Foto: Görgen Åberg Gränsöverskridande sjukvårdsledning i fokus Fokus på gränsöverskridande sjukvårdsledning - Välkommen till nyhetsbrev april 2013 för projektet Samverkan i gränsområde.

Läs mer

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)

Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) 1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

ISSN 1400-5719. Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007

ISSN 1400-5719. Rapport RL 2008:10. Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007 ISSN 1400-5719 Rapport RL 2008:10 Olycka med flygplanet SE-LYM söder om Siljansnäs, W län, den 12 augusti 2007 Dnr L-21/07 SHK undersöker olyckor och tillbud från säkerhetssynpunkt. Syftet med undersökningarna

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Krisberedskap - förstudie

Krisberedskap - förstudie Revisionskontoret AM Rev/17022 Krisberedskap - förstudie Rapport 9-17 2 Krisberedskap förstudie Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för att genomföra årlig granskning av landstingets samtliga verksamheter.

Läs mer

Katastrofberedskap med barnet i fokus

Katastrofberedskap med barnet i fokus 2:a Barnsäkerhetsforum / 10:e Nordiska Skadekonferensen Svenska Mässan 15 oktober 2013 Mikael Engvall Instruktör Barnintensivvård (BIVA) Barn är inte små vuxna i samband med stora olyckor (heller...) Anatomi

Läs mer

Presentation om Skaraborgs Sjukhus

Presentation om Skaraborgs Sjukhus Presentation om Skaraborgs Sjukhus Skaraborgs Sjukhus Östra hälso- och sjukvårdsnämnden beställer från styrelsens för Skaraborg Sjukhus specialiserad hälso- och sjukvård till befolkningen. Cirka 266 000

Läs mer

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län

Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län Hur hanterar vi krisen? 15 oktober 2014, Stephen Jerand, länspolismästare, Polismyndigheten i Jämtlands län 1 Detta har hänt! Så arbetar vi med händelsen - i samverkan Normalläge Olycka! Kris! Fara! Kommun

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

Vision för Alingsås Lasarett

Vision för Alingsås Lasarett Vision för Alingsås Lasarett april 2011 Inledning 3 1. Alingsås lasaretts självständighet ett föredöme 4 2. Basutbud på närsjukhuset 4 3. Specialiteter på närsjukhuset 5 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Traumavårdsuppdrag

Traumavårdsuppdrag Traumavårdsuppdrag 2013-2015 Enheten för krisberedskap Johan Carlstedt 2015-03-13 Översikt 1. Uppdraget 2. Organisation 2013-2015 3. Mål 4. Omfattning 5. Delprojekt - frågeställningar 6. Genomförande 7.

Läs mer

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2013 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2013 Section 1, Part A Text 1 Meddelande för resenärer på perrong tre. Tåget mot Söderköping

Läs mer

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade:

Granskningen har genomförts i form av en hearing vid vilken följande personer/befattningshavare närvarade: Landstinget Blekinge Landstingets revisorer Räkenskapsår 2010 Datum 2010-10-07 Till Från Angående Landstingets förtroendevalda revisorer Ernst & Young AB, Andreas Endrédi Grundläggande granskning / hearing

Läs mer