Möbler för vårdboende Intervjustudie om olika användares behov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möbler för vårdboende Intervjustudie om olika användares behov"

Transkript

1 Möbler för vårdboende Intervjustudie om olika användares behov Oskar Jonsson Rapport 2011:02 Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign

2 Sammanfattning Rapporten beskriver för en intervjustudie om önskade boendemiljöer, inredningar och möbler på vårdboenden. Studien har genomförts inom ramen för FoU Senioriums verksamhet med äldre människors behov i fokus. Tjugotvå personer har intervjuats, både personal och äldre människor boende på tre vårdboenden i Danderyd och Täby. Metoden situerade intervjuer har använts vid intervjuer med de boende. Resultaten pekar på att äldre människor strävar efter självständighet för att behålla sin värdighet, sin frihet och sitt välmående. I resultatanalysen ges förslag till vilka krav man bör ställa för att tillmötesgå och stimulera de användarbehov som resultaten visat. Författarpresentation Oskar Jonsson är utbildad möbelsnickare, har en kandidatexamen i möbeldesign, en master of fine arts i designhistoria och designteori, och arbetar nu som doktorand i industridesign vid institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Metod Avgränsning Metod och urval Deltagare Intervjuer Användarbehov vid offentlig upphandling Resultat från situerad intervjustudie Människor boende på vårdboende Beslutsfattare Personal på vårdboende Möbler lämpade för verksamheten Övergripande behov i gemensamma rum Matplats i dagrum Krav och önskemål på möbler för vårdboende Diskussion Referenser Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 1

4 1 Inledning Processerna vid design och offentlig upphandling bottnar ibland i en förenklad bild av människors behov. Det kan leda till miljöer och möbler som inte tillgodoser användarnas behov. Vid design och offentlig upphandling av möbler anpassade för vårdboende kan både personal och boende ses som användare. Om vi ser äldre som en grupp med rätt så likartade behov, istället för att ha en realistisk bild av äldre som en heterogen grupp, finns det en tendens att vi misslyckas i våra strävanden efter att gestalta miljöer som stödjer människors agerande och välbefinnande. Rapporten beskriver en studie där 22 personer intervjuats, 12 personer boende på vårdboende, 1 anhörig, 4 verksamhetsansvariga, 2 arbetsterapeuter, 1 sjukgymnast och 2 beslutsfattare. Syftet var är att skapa och förmedla kunskap om hur man gestaltar önskade boendemiljöer, inredningar och möbler som möter förväntningar från morgondagens äldre. Vilka krav man bör ställa, samt hur bör man gå tillväga för att ta reda på dem? Frågeställningen har utvecklats från mitt perspektiv; dels att människor som bor på vårdboenden är experter på sina behov; och dels att personal är experter på att skapa de bästa förutsättningarna för att de äldre människorna ska ha goda levnadsförhållanden. Hypotesen är att de boendes och personalens kunskaper behövs som en resurs för design, och att deras medverkan kan utgöra en drivande kraft till innovationer. Forskningsintresset ligger i att bidra till förbättrade möbler och inredningar som ger människor möjligheter till bra livskvalitet hela livet. En förutsättning för att nå dit är att det finns kunniga och kompetenta beställare och beslutsfattare. 1.1 Bakgrund Sverige i likhet andra industrialiserade länder har en åldrande befolkning. Många medborgare går i pension samtidigt som livslängden ökar. Dödsriskerna minskar i alla åldrar, vilket i sin tur beror på att vi blir friskare. Allt fler sjukdomar kan också botas samtidigt som allt färre drabbas av sjukdomar. Idag, år 2011, finns det som är äldre än 80 år i Sverige, om 20 år kommer de att vara nära och om 50 år 2060 över 1 miljon (SCB 2011). Befolkningsförändringarna rymmer en finansiell utmaning för vård och omsorg, eftersom samtidigt som antalet äldre i befolkningen ökar, minskar den del av befolkningen som är i arbetsföra åldrar. Hittills har utmaningen hanterats genom en kombination av resursförstärkningar och förbättrat resursutnyttjande - effektiviseringar. I framtiden blir arbetet med effektiviseringar allt viktigare (SKL 2009). Det borde innebära att omsorgen måste bli ännu mera behovsstyrd. Frågor man då kan ställa är; vem anger behoven och hur definieras de, handlar det enbart om sådant som att människor ska komma upp, klä sig och äta eller handlar det även om värdighet och samvaro? Det finns olika tillvägagångssätt för att öka förståelsen för hur vårboendemiljöns gestaltning påverkar äldre människor. Enligt Wijk (2010) försöker man i allmänhet väga de sammanlagda kraven från miljön mot hur de kan tänkas påverka den äldre personens agerande och välbefinnande, utan att för den skull negligera våra individuella olikheter i form av anpassnings förmåga, kompetens och personlighet. Något som bör uppmärksammas att den ökande äldre befolkningen vi möter, är den största, mest välutbildade, geografiskt mobila, välbärgade grupp av Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 2

5 äldre människor vi någonsin haft i vårt samhälle. Äldrepopulationen förväntas att fortsätta växa och nya generationer av människor går in i senare faser av livet, i alltmer teknologiska och globala samhällen. I och med det, behöver möjligheterna och modellerna vara mer flexibla för att svara på marknadsfaktorerna och efterfrågan på mindre kostsamma, mindre institutionella lösningar kommer att fortsätta att driva den privata och den offentliga sektorn mot konsumentdrivna innovationer menar Feddersen & Lüdtke (2009). Mina tidigare doktorandstudier har skett inom ramen för projektet PLUS-produkter ( vars mål är att utveckla svensk trä- och möbelindustri med användarinriktade och konkurrenskraftiga möbler. PLUS-produkter är en konceptuell kategori av produkter som tilltalar en stor bredd av olika användare och fungerar under en så lång period av livet som möjligt. Min forskning behandlar metoder att kommunicera med användare och processer kring hur kunskaper om användaren och användares kunskap överförs till komplexa innovationssystem. Den röda tråden i avhandlingsarbetet är att utveckla och pröva hur användarcentrerade metoder kan genomföras för att skapa och förmedla kunskap som ger förutsättningar för design av radikalt nya eller förbättrade produkter. Fokus har varit på äldre användares interaktion med möbler. Företag och återförsäljare inom ramen för PLUS-projektet har antytt att inköparna många gånger har bristfälliga kunskaper om vad de behöver. Om det är så att det saknas beställarkompetens är det bekymmersamt dels för kommunerna, som inte får de produkter som verksamheten kräver, och dels för företagen, som inte möter en relevant efterfrågan. Under rubriken Både tillverkare och köpare vet för lite om möbelkvalitet menar Bo Wadling (2010) att inköparna på den offentliga sidan borde veta mer, så att de kan utforma offertanmodan, så att det är rätt krav på material och utförande. I PLUS-projektet har jag mött ett stort intresse från företag att förstå hur inköpare resonerar vid val av möbler. Inom ramen för projektet PLUS-produkter har en likartad intervjustudie genomförts, men då i hem med ordinära boendeformer. Den presenterade studien skiljer sig från tidigare studie genom att den genomfördes i hem med särskilda boendeformer. Den tidigare studien hade som mål att få en ökad förståelse och insikt i hur äldre lever, deras individuella behov av, önskningar om och strävanden efter inredning och möbler. Antalet intervjuade personer och den tematiska intervjuguiden var liknande. Där visade resultaten att möbler som upplevdes som bekväma, flexibla och behagliga uppskattades och gav känslor av stolthet, mening och frihet. Resultaten visade också på många olikartade förhållningsätt till inredning och möbler, och att relationer till ting värderas olika beroende på situationen och individens anknytningar, associationer och preferenser. Figur 1 visar verktyget brukarpyramiden. Den kan användas i design för att få en bättre överblick (Bengtzon 1994). Den illustrerar förhållandet mellan tänkbara användare och deras förmåga att kunna använda produkter i vår vardag. Den grupp som befinner sig längst ned i pyramiden är störst och har minst svårigheter, medan gruppen i toppen är liten och har större behov i sin tillvaro. Behoven ökar alltså ju högre upp i pyramiden man kommer. Det innebär att ju högre man som designer siktar i pyramiden desto större målgrupp täcker man in. Tänkbara användare i projektet PLUS-produkter var grupperna som befinner sig längst och i mitten av Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 3

6 pyramiden. Projektet PLUS-produkter strävade att ge förutsättningar för design av mainstreamprodukter, inte bara för friska människor utan funktionssvårigheter. Tänkbara användare i presenterad studie var personer i gruppen som befinner sig i toppen av pyramiden, och studien strävade efter att ge förutsättningar för design av vård- och omsorgsprodukter för människor med funktionssvårigheter. Personer med behov av hjälp i dagliga aktiviteter Personer med reducerad styrka och rörlighet Ordinära personer inklusive friska äldre Figur 1. Brukarpyramiden från Bengtzon (1994) 1.2 Syfte Syftet med studien var att få en ökad förståelse och insikt i hur äldre lever på vårdboende, deras individuella behov, önskningar och strävanden, relevanta för möbler och inredningsprodukter. Hur definierar människor som bor på vårdboende möblers olika värden? Vad försöker de uppnå och åstadkomma med sitt boende? Enligt Anna Söderholm (2011) från Kammarkollegiet är det är en utmaning att kunna specificera så att man får de möbler man verkligen vill ha. För att studiens resultat ska leda till råd för beslutsfattare, avser rapporten bidra till att utveckla en lösning på utmaningen att kunna specificera och att ge svar på frågorna: Hur ska man beskriva önskade möbler och inredningar som möter förväntningar från morgondagens äldre? Hur ska krav/behov/önskningar beskrivas? Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 4

7 Hur ska funktionalitet 1, användbarhet 2 och tillgänglighet 3 beskrivas? Hur ska efterstävad produktupplevelse 4 och gestaltning 5 beskrivas? Rapporten avser även att diskutera och skapa förståelse för innovationens villkor. Hur skapar man dialog och aktiviteter för att generera och samla fler uppslag till innovationer? Hur möter man användarkrav, i en föränderlig omvärld, för attraktiva arbetsplatser, mer självständiga gäster och en förbättrad situation för de äldre? 1.3 Metod Metoden situerade intervjuer valdes för att intervjuer som sker på plats ger närkontakt med människor som använder, upplever och påverkas av den studerade miljön. Vald metod antogs ge en djupare förståelse av människors känslor, tankar och önskningar om möbler och inredningar än t ex en enkät. Eftersom jag har en bakgrund i möbelsnickeri och möbeldesign har min förförståelse påverkat riktningen i dialogen med deltagarna samt även vilka resultat som valts ut i presenterad rapport. 1.4 Avgränsning Studien har haft ett användarcentrerat perspektiv med äldre människors behov och önskningar i fokus. I designpraktiken är det flera aspekter att ta hänsyn till och avbalansera, inte minst ekonomiska, marknadsmässiga och produktionsmässiga ramar. 1 Funktionalitet är något som visar vilka funktioner produkten har, medan användbarhet är ett mått på hur funktionerna kan användas. Om man inte är uppmärksam kan en funktionsspecificering vara ett sätt att inte se det som gör produkten levande, produktiv och önskvärd, nämligen slutanvändaren. Det är alltså av stor vikt att funktionsspecificeringen av produkten görs ur ett användarperspektiv (Institutet för Human Teknologi 2006). 2 Användbarhet definieras i standarden ISO som den utsträckning i vilken en specifik användare kan använda en specifik produkt för att uppnå specifika mål, med ändamålsenlighet, effektivitet och tillfredsställelse, i ett givet användarsammanhang. I dagligt tal används användbarhet i betydelsen lätt att använda, lätt att förstå, orsakar inte irritation och frustration (Statskontoret 2003). 3 Begreppet tillgänglighet används i detta sammanhang i betydelsen Tillgänglighet för äldre med funktionshinder. I den betydelsen har begreppet ingen överenskommen definition. I denna rapport ses tillgänglighet som de egenskaper hos en möbel som gör den möjlig att använda även för äldre personer med funktionshinder. Funktionshindren kan vara av fysisk, sensorisk eller kognitiv art. 4 Begreppet produktupplevelse syftar i denna rapport på alla upplevelser som interaktion mellan människa och produkt kan ge. Det inbegriper instrumentell, icke-instrumentell och icke-fysisk interaktion. Det kan handla om känsloskapande, identitetsskapande och meningsskapande egenskaper. 5 Begreppet gestaltning används i detta sammanhang för att beskriva de uttryck och den form (tekniskt och estetiskt) man ger ett kunskapsinnehåll för att så starkt som möjligt fånga och vidmakthålla ett intresse hos en tänkt användare. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 5

8 2 Metod och urval Metoden situerade intervjuer valdes med antagandet att relevant kunskap bäst kan skapas i det situerade, där berörda människor lever, arbetar och agerar (Jönsson 2006). Intervjuerna har riktats både till de som bor på ett vårdboende och till de som är personal. Perspektivet har varit att användarna är experter på att se behoven av smarta lösningar på möbler och inredningar i deras boende/arbetsplats. Fokus har varit på hur människor handskas med problem och tillgodoser sin trivsel i vardagen. Syftet var att skapa kunskap om: Hur människor boende på vårdboende och personal definierar möblers värde Människor boende på vårdboende och personals behov Möbelanvändningen i dess kontext Användarsammanhanget Hur möbler anpassade till vårdboenden kan och borde vara 2.1 Deltagare Kraven på de äldre människorna som deltog i studien var att de kunde prata och gå runt. Tolv boende mellan 78 och 98 år deltog i studien, av dem var 7 kvinnor. En anhörig deltog under en intervju. Deltagarnas boendetid på vårdboendena varierade mellan 1-48 månader, med ett snitt på 17 månader. Personernas bakgrund var varierad, de hade olika smak, kroppsmått, förmåga, erfarenheter och förväntningar. Alla de boende bedömde dock sin ekonomiska situation som god på en sjugradig skala som användes i bakgrundsinformationen. Figur 2 visar planritning på en lägenhet. Storleken på lägenheterna varierade mellan kvm på de tre vårdboendena. Intervjuerna spelades in och fotografier togs. Intervjuerna med boende varade under cirka en timme. Figur 2. Planritning från det vårdboende som hade de minsta lägenheterna. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 6

9 Två kommunanställda beslutsfattare samt sju personal på vårdboende intervjuades; fyra verksamhetsansvariga, två arbetsterapeuter och en sjukgymnast. Intervjuerna gjordes under en tidsperiod från december 2010 till mars 2011 på tre vårdboenden i Danderyd och Täby. Ett vårdboende drevs av Blomsterfonden, ett av Attendo Care och ett i egen regi. Intervjuerna med anställda på kommun och hos utförare varade under cirka 30 minuter, och genomfördes enskilt i kontorsrum, personalfikarum eller gemensamma rum på vårdboendet. 2.2 Intervjuer I de situerade intervjuerna användes en öppen, tematisk intervjuguide som täckte teman som trivsel, instrumentell interaktion med möbler och önskningar. Intervjuerna med människorna boende på vårdboendena startade i deras egen lägenhet. I en senare del av intervjun valdes delar av de gemensamma lokalerna som angelägna att titta närmare på. I den första delen av intervjun informerades deltagarna om studien och att fokus var på vardagssituationer. Ett samtycke undertecknades. Några öppningsfrågor ställdes: 1. Vilket rum betyder mest för er? 2. Vad tycker ni speciellt mycket om i boendemiljön? 3. Var sitter ni helst? 4. Upplever ni några bekymmer med möbler och inredning? 5. Har ni några önskemål om förbättringar möbler och inredning? Intervjun fortsatte med frågor från den öppna tematiska intervjuguiden (tabell 1). Tanken var att samma frågor skulle användas i de gemensamma utrymmena, men det visade sig vara svårt att genomföra i alla intervjuer, pga. att deltagare blev trötta, deltagare inte gärna vistades i de gemensamma lokalerna, påverkan av andra boende och personal i de gemensamma utrymmena eller att momentet inte hans med. Följdfrågor som ställdes var: på vilket sätt? hur menar du? varför använder du inte vissa saker? Intervjuguiden var utformad med intentionen att locka fram behov av användbarhet, tillgänglighet och produktupplevelse. Tabell 1. Teman och frågor i den tematiska intervjuguiden Tema Frågor Hur stor del av dagen är du i detta rum? Trivsel Beskriv en bra dag i detta rum? Beskriv en dålig dag i detta rum? Vad känner du i det här rummet? Interaktion med möbler Beskriv hur ni använder möbler och inredning i det här rummet? Hur kommer det sig att rummet är inrett på det här viset? (Vem har valt, påverkat?) Tycker ni att någon av möblerna i detta rum har en särskild positiv egenskap? Tycker ni att någon av möblerna i detta rum har en särskild negativ egenskap? Upplever ni några problem vi användningen? Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 7

10 Demonstration Visa praktiskt eventuella problem och möjligheter med möbler och inredning. Idéer Hur skulle den ideala inredningen i det här rummet se ut och vara? Har ni några idéer om förbättringar av möbler och inredning i det här rummet? Är det något ni skulle vilja göra i det här rummet som ni inte kan idag? När det var möjligt ställdes ytterligare ett par frågor: (1) Vad är ett mervärde hos en möbel eller inredning för er? (2) Om ni fick bestämma över en check på kr vad skulle ni då köpa för möbel? (3) Har ni några ytterligare tankar om det vi diskuterat? (4) Skulle ni kunna tänka er att ha sådana möbler som finns i de gemensamma utrymmena i er lägenhet? (5) Skulle ni vilja att möblerna i de gemensamma utrymmena mer påminde om sådana möbler som ni har i er lägenhet? Slutligen ställdes några frågor för att få bakgrundsinformation om deltagarna. Efter intervjun gjorde jag en skiss på lägenhetens planlösning och skrev ner minnesanteckningar. Personerna i de olika personalgrupperna fick andra intervjufrågor än personerna boende på vårdboendena. Frågor till personalen handlade till viss del om de boendes situation men även om personalens arbetsmiljö, den bakomliggande orsaken till varför det var möblerat som det var och hur de kunde påverka valet av möbler. För att koncentrera sig på dialogen gjordes endast få anteckningar under intervjuerna. Data från ljudinspelningarna skapandes genom ett inspelningsbaserat tillvägagångssätt (Krueger & Casey 2000). Detta är något tidsbesparande jämfört med ett tillvägagångssätt baserat på transkribering. Det inspelningsbaserade tillvägagångssättet innebär att man lyssnar till ljudupptagningarna från varje intervju och sedan utvecklar en förkortad transkribering av relevanta och användbara delar av intervjuerna. Det är en förtätad version av intervjuerna med irrelevant konversation borttagen. Endast en medlem av forsknings gruppen, med en djup förståelse av syftet och målen kan utveckla en förkortad transkription. Varje intervju bearbetades av mig så fort som möjligt efter intervjun, vilket gjorde det möjligt att lägga till ytterligare kommentarer medans intervjusituationen ännu fanns färsk i minnet. Trots den stora mängden av ibland monotont arbete, var den förkortade transkriberingen en god första runda att komma in i det empiriska materialet. I analysen var fokus på hur möbler kan och borde vara, inte hur möblerna var. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 8

11 3 Användarbehov vid offentlig upphandling Vid offentlig upphandling är det liksom vid design många aspekter att ta hänsyn till. I upphandling kommer aspekter gällande äldre människors behov främst in i förstudieprocessen (Institutet för Human Teknologi 2006). Varje förstudie skall identifiera slutanvändarna och analysera deras behov. Det är uppdragsledarens ansvar att se till ämnet tas upp till behandling i förstudien (Stadskontoret 2003). Figur 3 är en grov skiss på var kraven/behoven/önskemålen kommer ifrån. Där är användarbehovet och den övergripande kravformuleringen den viktigaste delen för att skapa önskade boendemiljöer, inredningar och möbler. Som syns i bilden nedan har här användare delats in i två kategorier. Med expertanvändare eller användarexperter, som jag föredrar att benämna dem, avses de som kan specificera de krav som bör ställas på en produkt. Med vanliga användare menas de som själv upplever och nyttjar produkten, vilket i detta sammanhang är människor boende på vårdboende, vård- och städpersonal men även anhöriga. En viktig skillnad mellan vanliga användare och användarexperter är att vanliga användare ger utryck för egna upplevelser. Övergången till att bli användarexpert sker när man börjar utrycka sig för andras räkning. Figur 3. Förstudie information från Institutet för Human Teknologi (2006) Alla produkter förväntas uppfylla de minimikrav som lagar och förordningar ställer (Stadskontoret 2003). De krav på användbarhet och tillgänglighet som ställs vid upphandlingar är därför mer långtgående än och/eller förtydligande av olika lagar och förordningar. Metoden med skall- och börkrav har som princip att undanröja de sämsta produkterna och premiera produkter med bästa prestanda med avseende på användbarhet och tillgänglighet. Skallkrav skall vara proportionerliga och ligga på en sådan nivå att en väsentlig majoritet av anbudsgivarna bedöms kunna uppfylla kraven. Kammarkollegiet beskriver hur man ska göra med börkraven eller utvärderingskriterierna för att avropa på rätt sätt: Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 9

12 Beskriv ert behov med en eller flera av följande utvärderingskriterier: design, funktion, miljö eller produktnära tjänster. Exempel på utvärderingskriterier som får preciseras och vid behov kompletteras med är utformning, färg, formmässigt uttryck, material, miljö, användningsområde, funktion 6 ergonomi, brandsäkerhet. Beskriv produkter/tjänster på ett så detaljerat sätt så att produkterna/tjänsterna uppfyller era behov. I vissa fall kan det finnas behov att bilägga en ritning över lokalerna eller att ramavtalsleverantörerna ges möjlighet att göra mätningar på plats i lokalerna för att kunna räkna på priset till avropssvaret. (Kammarkollegiet 2011, s.2) Man kan tolka det som att Kammarkollegiet med behov menar detaljerade produktegenskaper, och med funktion avses troligen produktegenskaper som stödjer en funktionalitet. Utvärderingskriteriet design kan här tolkas som gestaltning, men begreppet beskrivs explicit i Statligt Ramavtal Möbler Direkt, Bilaga 3 Design och Funktion: FMV definierar design som en process med övergripande mål att identifiera behov, målsätta och utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där funktionella, estetiska, tekniska och miljöaspekter ingår. (FMV 2010, s.4) Enligt Institutet för Human Teknologi (2006) är det i utvärderingen viktigt att se till att alla skallkrav är uppfyllda, och att det tydligt framgår hur viktningen av eventuella börkrav görs. Enligt ett förfrågningsunderlag från Danderyds kommun (ref.nr. KS 2007/0026) är de övergripande skallkraven gällande alla möbelkategorier att offererat sortiment skall vara av aktuell design, vilket specificeras som tidsenlig, modern och neutral design, samt de tekniska kraven att de inte får orsaka besvär eller obehag som kan riskera användarens säkerhet och hälsa. Vad gäller möbler för äldreboende finns det två specificerade skallkrav som är relevanta ur ett användarperspektiv; 1) att möblerna ska vara lämpade för verksamheten, och 2) att tygskikt i sittmöbler ska vara avtorkbara och anpassade för att klara inkontinens. Av elva stycken angivna börkrav avseende möbler för äldreboende, är fyra relaterade till ett användarperspektiv. De sju övriga, som jag inte tar med kategoriserar jag i kvalificeringskategorin tjänst, innehåller t.ex. frakt, inbärning, emballagehantering, montering vilket behövs så att ramavtalsleverantören inkluderar detta i sitt avropssvar. De mätbara börkravet som anges är 1) att förvaringsmöbler bör kunna erhållas med låsbara dörrar, jalusier eller lådor. De estetiska börkrav som anges är; 2) produkter med ergonomiskt utformade handtag och andra beslag med hänsyn till lådors, dörrars och jalusiers tyngd och produktens användningsområde; 3) bord bör upplevas som greppvänliga och ha låg vikt för att underlätta förflyttning och 4) förvaringsskåp och bord med underreden som underlättar åtkomst för städning. Tendensen är att de angivna användarkraven har personalens perspektiv i fokus. Jag anser vidare att de formulerade kraven är bristfälliga, inte specifika för vårdboende och att begreppet estetiska börkrav är förvirrande, eftersom de kraven handlar om ergonomi. Det övergripande skallkravet tidsenlig, modern och neutral design har däremot med estetik och produktupplevelse att göra, men varför produkterna i leverantörernas sortiment ska vara gestaltade på ett sådant sätt, ge ett sådant uttryck samt vilket det bakomliggande behovet är skildras inte. 6 Funktion för skåp exemplifieras med ben/sockel, inredning i skåp, lås och handtag Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 10

13 4 Resultat från situerad intervjustudie Inte oväntat visade det sig att människor boende på vårdboende var en heterogen grupp med olikartade behov, erfarenheter, förväntningar, attityder, preferenser och förmågor. De tre olika vårdboendena som studien genomfördes på gav också olika förutsättningar för individerna. 4.1 Människor boende på vårdboende Den första frågan, vilket rum betyder mest för dig, besvarades av de flesta med att de bara hade ett rum. Få ville kalla det lägenhet såsom det ofta beskrivs av kommunen och utförarna. Exempel på kommentarer om lägenheten, vilken deltagarna ofta kallade det egna rummet var: Här är hela min tillvaro ; Här är mitt livsrum ; Ett bås ledigt ; Det lilla man har kvar utav hela ens liv ; En etta, den är min ; Få det lite beboligt så att jag kan känna mig hemma ; Vanliga ting, som man känner från förr ; Det känns ju lite som mitt hem ; Efter så lång tid så fäster man sig och Särskild känsla av att något kommer hemifrån. Flera av deltagarna kände dock inte att vårdboendet var deras hem. En positiv kommentar om det egna rummet var att den lämnar utrymme för en personlig touch. Figur 4 och 5 visar bilder tagna i det egna rummet. Figur 4. Interiörbild från ett eget rum. Enligt intervjudeltagaren, har de anhöriga hjälpt till att möblera om rummet tre gånger för att personen ska uppnå en känsla av trivsel i sitt rum. Figur 5. Interiörbild från ett eget rum. Kudden i soffan är sydd av bitar som intervjupersonen i unga år själv vävt på en egenbyggd vävstol. Exempel på negativa kommentarer om de gemensamma rummen var; Det andra är mest tråkiga korridorer ; Inte inbjudande ; Tyvärr trivs jag inte där och Jag tycker inte alls om det. Neutrala kommentarer var t ex Jag har ett matställe utanför och Man får acceptera att det måste vara på det Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 11

14 sättet, för att det är så pass många som måste få finnas i den lokalen. Positiva kommentarer som förekom om de gemensamma lokalerna var att de var väl tillgodosedda, snygga och prydliga. Figur 6 och 7 visar bilder från gemensamma rum. Figur 6. Bild på vad som ansågs vara en tråkig korridor i ett gemensamt rum. Figur 7. Bild på fåtölj med fotpall i ett gemensamt dagrum. Bildens motiv påminner om motivet i figur 3, med har en väsensskild betydelse för människor boende på vårdboende. På frågan om var man helst sitter, angav alla deltagare en plats i deras rum, även om flera kommenterade behovet av att se andra människor, och att det ibland blev lite ensamt. Fåtöljen eller soffan på rummet angavs oftast som den plats där man helst satt, flera satt även mycket på sängen delvis beroende på att de hade svårigheter med att komma upp från de befintliga sittmöblerna i det egna rummet. En deltagare kommenterade sitt sittande i sängen med, man behöver inte ryggstöd, utan då hänger man på en arm tills den somnar och somnar den så tar man den andra armen. Två deltagare satt helst vid skrivbordet, den ena var den enda av deltagarna som satt i rullstol, och den andra var den enda av deltagarna som hade dator på sitt rum. Många längtade till sommaren för att kunna komma ut, känna frihet, uppleva en annan gemenskap och sitta i utemöbler. Flera kommenterade behovet av motion och att kunna gå både ute och inomhus. Förändrad syn var bekymmersamt för många då det leder till att individen inte kan göra de aktiviteter som upplevs som meningsfulla. Att möbler och inredning kan gestaltas för att underlätta för personer med synsvårigheter var det dock ingen som kommenterade. Att kunna ta fram rena kläder och klä på sig själv var det många som hade önskningar om. Att nå högt och lågt i garderoben innebar problem för många. Vill gärna själv men har ramlat flera gånger, var en kommentar. Flertalet av de som kunde klä på sig själv sade att de satt i sängen för att göra det. Uppskattande kommentarer om sittande i gemensamma rum var t ex att det var luftigt, mycket fönster, växter, dagstidningar och ibland behov av avskilt för att kunna mötas i lugn och ro. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 12

15 Önskning om de gemensamma rummen som inte infriades var enligt en deltagare; Folk som pratar, spelar spel och frivilliga aktiviteter från de boendes sida. Personen menade att de enda aktiviteterna som skedde var de organiserade och sedan var det slut. Exempel på faktorer som gör sittande i gemensamma utrymmen obekvämt eller mindre lockande är att det är kallt, dragigt, eller att det finns störningar som t ex denna kommentar beskriver: Ibland går jag tillbaka till mitt eget rum därför det att den där TV:n blir för mycket för mig. Många av intervjuerna lockade fram kommentarer om förändringar med att flyta till ett vårdboende, och att flytten upplevdes som en snabb process t ex: Ibland saknar man en sak som man är van vid att gå och hämta i en möbel, men det kan man ju inte längre ; Det kom som en chock att jag skulle flytta direkt hit ; Jag blev tilldelad ett rum att bo i ; De har tagit livet ifrån mig ; Jag är nog glad att jag har mina gamla möbler som jag känner mig bekant med, känner mig vän med och Jag längtar så starkt tillbaka till min lägenhet, jag var fri. Kommentarer från intervjuerna som i analysen indelades till behov av trevnad var t ex: att få energi, att kunna träffas bättre, att känna trygghet, att uppleva miljön som vacker, charmig och ljus samt vistas i en ljudmiljö som bidrar till en god hälsa och livskvalitet. En person hade sin telefon bakom gardinen för att den inte skulle synas vilket ledde till att det blev bökigt när den skulle användas. Flera personer saknade mattor, ser mer ut som ett hem, mer ombonat. Det är många som inte tar chansen att göra i ordning, menade en person. Figur 8 och 9 visar exempel på observationer gjorda av mig som kan bidra till minskad trivsel. Figur 8. Dagrum på ett av vårdboendena där man använder en whiteboardtavla för att presentera matsedeln. Produkter som kan associeras till, eller ger en atmosfär av, en icke eftersträvad miljö, i detta fall kontor, kan ge ett oönskat intryck och bidra till minskad trivsel för människor som förväntas uppleva miljön som sitt hem. Figur 9. Slitage på en målad förvaringsmöbel i ett dagrum. Produkter som tar emot slitage på ett sätt som kan associeras till, eller ger en atmosfär av, en icke eftersträvad miljö kan innebära att möbler och miljöer sjangserar och bidrar till minskad trivsel. Intervjukommentarer som i analysen indelades till behov av frihet var t ex; att inte känna sig instängd; att ha möjlighet att byta miljö; att kunna komma ut själv och få frisk luft; att ha en utsikt; att ha roligt och undvika långtråkighet samt att uppleva ljus, rymd och öppenhet i miljön. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 13

16 Inskränkt och andefattigt är exempel på negativa beskrivningar av det egna rummet som pekar på en upplevelse av ofrihet. En deltagare kände sig väldigt isolerad i sitt rum. Figur 10 visar möbler på en balkong som bl. a uppskattades för att man kunde sitta där och titta på fåglar. Möblerna ansågs vara för ostadiga. Figur 11 visar uppskattade karmstolar i en entréhall med stora fönster och mycket växtlighet. Figur 10. Utemöbler på en balkong som inte ansågs vara lämpade för verksamheten, de var framför allt för ostadiga. Studiens resultat pekar på ett behov av utemöbler, bord och stolar som är stadiga men inte så tunga och klumpiga samt lämpade för målgruppen. Figur 11. Platser inomhus, men ändå nära naturen, uppskattades av många deltagare. Denna plats var dock, under den årstiden som studien gjordes dragig och kall. Det verkade som att dagstidningen som fanns här också lockade hit de boende. Angavs av en verksamhetsansvarig som exempel på möbler med särskilt positiva egenskaper; Äldre möbler med bra sittkomfort, som t ex karmstolar med fast stoppning i entréhallen. Att det, som på bilden, ligger lösa kuddar i möbler för att tillgodose olika behov, var mer regel än undantag. En kommentar som beskriver många av de boendes uppfattning var att personalen betyder allt. En person tyckte att jag hade märkliga frågor om möbler. Jag bryr mig inte om möbler mer än att de är funktionella, sen så tänker jag inte på dem mera, menade personen som inte reflekterat över möbler tidigare. Detta trots att personen saknade sitt hem väldigt mycket. Kommentarer från de boende som i analysen indelades till behov av att känna sig oberoende var t ex; att känna sig stolt; att inte få sitt livsrum inskränkt (t ex att få möjlighet att sätta upp sina tavlor och kunna använda sina armaturer); att ha hjälpmedel och att klara av att göra saker själv. En kommentar om att känna sig oberoende och att göra platsen till sin egen var att detaljer betyder jättemycket. Deltagarna gav en del kommentarer som i analysen kunde indelades till behov som kan mötas genom gestaltning av de gemensamma rummen t ex; att känna sig väl omhändertagen tack vare en välkomnande atmosfär; gemenskap genom attraktiva mötesplatser och känsla av att det händer någonting genom levande rum. Andra önskemål och kommentarer om de gemensamma rummen var; variation av rum, gemensamhetskänsla och bekvämlighet. En person menade att dagrummet ger gemenskap men inte hemkänsla, därför att det inte är mitt hem helt enkelt. Jag har inte ordnat det själv. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 14

17 Kommentarer om sittande var att fotpall spelar stor roll eftersom det ger möjlighet att lägga upp benen. Behovet av en mjukare sittyta eller kuddar i sittmöbler kommenterades ofta, jag upplever att det finns ben i rumpan nu, var en av kommentarerna som pekar på ett förändrat komfortbehov i och med att många av de äldre har avmagrat. En av frågor från den öppna tematiska intervjuguiden var: Tycker ni att någon av möblerna i detta rum har en särskild positiv egenskap? Tabell 2 visar de boendes svar på den frågan i det egna rummet. Den enskilt största orsaken som tillskrivs en möbels positiva egenskap är att den har kommit med från tidigare bostad. Detta leder enligt svaren till hemkänsla, minnen, bibehållna vanor, drömmar om gemenskap, trygghet, invant handhavande, värdighet, mening och glädje. I den öppna tematiska frågeguiden fanns även en fråga om en möbel med särskild negativ egenskap. Den frågan var svårare för de boende att besvara. Ett svar var Nej, nej inget sådant, absolut inte. Tabell 2. Boendes svar på om någon av möblerna i det egna rummet har en särskild positiv egenskap? Har haft skrivbordet länge känner mig hemma direkt. Tryckt på lampan tusen gånger tidigare. Rollatorn skulle inte klara mig utan den, det är en reshjälp från fåtöljen. Runt klaffbord i rökt ask, haft sedan -60, -70 talet. Det är mina gamla, invanda och egna möbler som jag har valt själv. Det är den betydelsen det har för mig. Att jag är omgiven av igenkända saker. Nä, möblerna plockade ju grabben och hans hustru in vad de tyckte skulle passa och få plats. Så det vart ju bra. Svåger tillverkat sängbord på beställning. Nä, det har det väl inte, det är bara till förvaring alltihopa, inget annat. Mina gamla saker naturligtvis. Jag kan inte göra något åt det jag har ärvt. Tillhört en familj i flera hundra år betyder något. Vad mina antika möbler betyder för mig det är svårt att säga. Möblerna står som man vill ha dem. Fläkt skaffade jag i somras. Skönt när det var så varmt förra sommaren. Nej, möjligen TV då. Den har vi jämt på. Nja, jag ska se om det är något jag blir glad åt. Det där skåpet är ju som det var hemma. Det skulle inte vara så roligt om det försvann. Det gäller för mig att försöka få det så beboligt som möjligt. För vad jag behöver är en anläggning så att jag kan lyssna på musik eller ett tal och det har jag där nu. Och jag har dumburken. 4.2 Beslutsfattare Två beslutsfattare intervjuades för att skapa förståelse för innovationens villkor. Den ena stod inför ett planerat vårdboende och den andra hade nyligen varit involverad i ett nybyggt, och ett ombyggt vårdboende. Gemensamma åsikter var att det är en viktig fråga att erbjuda en god miljö, för att det handlar om människors liv. Personer boende på vårdboende ansågs vara en grupp som använder möbler mycket, sitter mycket och vistas inomhus mycket. Inredningen bestäms när man skapar ett äldreboende vilket gör det till en viktig process. Allteftersom ses även verksamheten över, vilket ställer frågor om hur man vill nyttja de allmänna lokalerna och hur man kan utveckla dem på olika sätt. De initiativen kan komma från olika håll. Målet ansågs vara att minimera de boendes hjälpbehov av personal, vilket kan bidra till att de boende kan behålla sin integritet och ger bra träning för kondition och muskler. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 15

18 Den beslutsfattare som stod inför ett planerat boende ansåg att det var viktigt att skapa valmöjligheter från olika behov. Personen trodde inte på en lösning för alla eftersom vi är olika personer och har olika behov. Därför behövs individuella lösningar. Kompetens behövs angående alla aspekter så att man t ex inte bygger in sig i ett hörn, att man har en kostnadskalkyl på långsikt och att det blir en god kvalitet som håller. En kommun bygger inte nytt vårdboende så ofta, kanske var 20:e år, så vi behöver hjälp räkna fram sådant. Byggandet går i vågor och kunskapen finns inte kvar, kontinuitet krävs för att kunskapen ska vara aktuell. Den beslutsfattare som varit involverad i nya vårdboenden menade att fokus var på att dimensionera och organisera så att det blir effektivt. Det behöver vara personaleffektivt och attraktivt för personal i framtiden. Ekonomi, personalförsörjning och yta ansågs vara tre viktiga bitar. Det bör vara funktionellt för både boende och personal. Planlösningen behöver vara organiserad från smutsigt till rent ur smittsynpunkt. Materialen bör t ex vara gedigna, ge hemkänsla, inte vara för hårda och skramliga och tåla desinfektion. Inredningen ska inte vara grå och trist, den ska underlätta för människor med dålig syn och vara lätt att underhålla. Färgerna får gärna vara tydliga och ge kontraster för att de boende se vad som är vad och ge energi i korttids boende och i gemensamma ytor. Enskilda rum får gärna vara lugnare i vitt och beige. Personen ansåg vidare att inredningsarkitekter, som tar fram förslag, sällan tar med aspekt från ett personalperspektiv. Det är komplext för att det är så många aspekter att ta hänsyn till vilket innebär att det blir fel många gånger. Givetvis ska det vara vackert, men inte på bekostnad av funktionaliteten. Man ska ha inredningsarkitekter med sig för en dialog och komplettera kunnandet. Det är en arbetsplats, och någon annans boende som ska inredas. Beslutsfattaren försökte i processen bjuda in för att förstå personalens tankegångar. Detaljer är viktiga, ett exempel är eluttags placering och utformning, så att de inte förstörs av de höj- och sänkbara sängarna. Allt som är special måste specificeras, annars gör hantverkarna så som de brukar göra. Beslutsfattaren ansåg att det var för många steg mellan inredningsarkitekt, inredningsföretag och att det finns en tendens att mellanhänder bara vill sälja. Jag observerade att inredningar inte alltid blivit eller används som det var tänkt, t ex stod det på flera vårdboenden saker framför ledstänger, handsprit var ofta placerad på ledstänger, privata möbler var placerade i gemensamma rum och möbelgrupper var omplacerade. 4.3 Personal på vårdboende Flexibla behov kring matplatsen var något som personalen ofta pekade på, och då speciellt vad gäller ommöblering och omplacering av gästerna där alla har sin egen plats. Ommöblering var vanligt förekommande bl. a nämndes orsaker som, rullstolsburen med ben i högläge, nyinflyttad, vilka som trivs med att sitta bredvid varandra, matningsbehov och förmåga att äta, men även långbord vid storhelger. Andra kommentarer om matplatsen var t ex behov av lämplig belysning, individuella lösningar och att de ska vara lättarbetat. På vissa avdelningar vid ett vårdboende önskade de boende sitta och äta nära fönstren för att få dagsljus och utsikt. Man hade då bytt plats på matgrupp och soffgrupp, vilket innebar att inga nedpendlade armaturer längre fanns över matborden då de istället hamnat över soffgruppen. Figur 12 visar ett dagrum där människors olika kroppsstorlek och komfortbehov innebar att deras sittplats måste anpassas med kuddar på Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 16

19 sitsen och/eller i svanken och/eller fotpallar. på bristfällig möbelkvalitet på nyinköpt Till de små damerna ansågs det särskilt svårt möbel. att hitta lämpliga lösningar. Pall på golvet ansågs vara en ineffektiv lösning då den är tidskrävande och innebär att personalen måste krypa ner på golvet. I en av intervjuerna med personal, kom det fram att personen vid ett tillfälle varit med om att såga av benen på en matsalsstol. Matplatser var även den plats där boende ofta satt när de vistades i de gemensamma rummen. Platsen användes till mer än måltider som t ex samtal, umgänge, korsordslösning, att lägga pussel, titta på TV eller för läsning, detta pekar på behovet av komfort och Figur 12. Nyinköpt stol med hjulbeslag på flexibel belysning. På frågan om var de stolsben som håller på att lossna i skruvfästet boende helst sitter nämndes att de boende mot benet. Vem ska uppmärksamma och byta till gärna vill ha utsikt och uppsikt i de en större skruv då hålet i träet är sönderdraget? gemensamma ytorna. Figur 14 visar en bild Figur 13. Matsplats där tre av fyra stolar på olika sätt har anpassats till de boendes kroppsmått och komfortbehov. Bilden visar även ett vägghängt vitrinskåp med en belysning som inte fungerade. Eftersatt skötsel och underhåll av möbler och inredning var något som jag observerade på flera boenden. Gnisslande hjul kommenterades som bekymmer av ett par boende. Figur 14. Vardagsrum som användes som matsal vid storhelger och för olika aktiviteter som sång, gymnastik och slöjd. Furumöblerna ansågs vara tunga och svårhanterliga vid ommöblering. Underhållet var eftersatt, med trasiga möbler och gnisslande hjul. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 17

20 En av frågorna till personalen var: Tycker ni att någon av möblerna på detta vårdboende har en särskild positiv egenskap? Tabell 3 visar variationen i personalens svar på den frågan, kommentarerna handlar både om den egen arbetsmiljö och om de boendes komfort och trivsel. Tabell 3. Personalens svar på frågan om möbler med särskild positiv egenskap Äldre möbler med bra sittkomfort, som t ex karmstolar med fast stoppning i entréhallen. Matningsstolar för personalen, där jag var delaktig i inköpsprocessen. De boende vill underlätta så mycket som möjlig som de kan för personalen. Jag tycker att de gamla möblerna vi har här ger en hemkänsla och en trivsel, samtidigt finns det många moderna möbler som är väldigt snygga, som jag också skulle kunna se här. Att det är hjul på alla matsalsstolar. Ok med höj och sänkbara bord. Rum som är uppmuntrande för de boende att gå till. Personalen hade lättare än de boende att svara på om de tyckte att någon möbel hade en särskild negativ egenskap. Till exempel nämndes utemöbler som antingen var för tunga och klumpiga, eller för lätta och ostadiga, vardagsrumsmöbler som var tunga, klumpiga och svårarbetade när golvet skulle tömmas för dans eller gymnastik (se figur 13), och soffgrupper som var för låga och mjuka och hade för stort sittdjup för att vara lämpade för de boende. En verksamhetschef ansåg att det var bra att ha de gemensamma ytorna centralt på vårdboendet. En sjukgymnast ansåg att det var lättare att ha aktiviteter och möblera om, om vardagsrum och kök låg var för sig, samt att det kan blir rörigt om vardagsrum och kök finns i en öppen planlösning. Att entrén ser trevlig ut ansågs som viktigt för en verksamhetsansvarig. En arbetsterapeut menade att de gemensamma ytorna borde ha en äldrestil som de boende känner igen sig i och känner sig hemma. Ett av de tre vårdboenden jag gjorde intervjuer på hade på sin hemsida en checklista vid inflyttning där man gav rådet: Tänk på att ej övermöblera rummet och att ha få eller inga mattor pga. fallrisken. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 18

21 5 Möbler lämpade för verksamheten I detta kapitel presenteras en analys av resultaten från intervjuerna för att ge svar på frågorna: Vilka krav bör man ställas på möbler för vårdboenden så att de är lämpade för verksamheten? Hur specificerar man så att man får det man önskar? För att överhuvudtaget kunna ge några råd är det nödvändigt att definiera vilka sammanhang produkterna ska användas i, hur de uppställda målen ser ut och vem eller vilka de tänkta användarna är. Detta blir komplext i ett vårdboende då, det både är ett hem för de boende och en arbetsplats för personalen. De uppställda målen kan följaktligen vara identifierade och avgränsade utifrån olika perspektiv. Rummen och möblerna ska även kunna användas i olika sammanhang av olika individer. De råd jag ger utgår på äldre människors behov i sitt boende, och målet är att i största möjliga mån erbjuda den enskilda äldre människan livskvalitet i form av oberoende och välmående. Råden som ges i den presenterade rapporten avgränsas till möbler för vårdboendens gemensamma rum, där kan beslutsfattare inom kommunen påverka valet av möbler. Vad gäller de egna rummen vill jag ändå ta upp att resultaten pekar på att planlösningen, den fasta inredningen och förutsättningarna bör förmå och uppmuntra de boende till att klarar sig själv i så stor utsträckning som möjligt. De egna rummen bör även ge de äldre människorna och deras anhöriga stora möjligheter och utrymme till att sätta individens egen prägel på rummet för att möjliggöra bästa möjliga trivsel, igenkännande och trygghet samt undvika förutsättningar som inskränker hans/hennes livsrum. Anhöriga och äldre människor som flyttar till ett vårdboende bör få hjälp och råd för att skapa ett eget trivsamt rum, och underlätta aktiviteter i det dagliga livet som t ex att sitta bra, ha lämplig belysning och att komma åt kläder och t ex telefon för att undvika besvär och olyckor. Att det uppkommer känslor av isolering och ensamhet hos äldre individer bör undvikas. Vilka ytor som är privata, halvprivata och allmänna samt variationer däremellan bör tänkas över, tydliggöras och respekteras. Utsikt uppskattades, gärna åt två håll. Resultaten pekar tydligt på att de egna möblerna betydde mycket för många av de boende. Några boende gav till och med sina egna saker mänskliga egenskaper som t ex att möblerna var bekanta och att de var ens vänner. En person kommenterade att möblerna inte alls spelade någon roll, medans andra kommentarer från samma person antydde att de egna möblerna hade en stor påverkan på rutiner, minnen och längtan. Värdighet är något som bidrar till den äldre människans bästa. Värdighet måste handla om att få leva levande tills man dör. Att få behålla sin identitet, sin historia, sina levnadsvanor så länge som möjligt. Att man blir stärkt när det gäller identitet, självständighet, funktion och hälsa. Att inte bli betraktad som en del i ett kollektiv, där alla betraktas och behandlas lika. Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 19

22 5.1 Övergripande behov i gemensamma rum Resultatet pekar på att människor boende på vårdboende inte ser de gemensamma ytorna som sitt hem. De har en förståelse för att det måste vara på det viset, för att det är så pass många som använder ytorna tillsammans. De boende visade på en strävan efter att åtminstone uppleva sitt eget rum som sitt hem. Då önskemål om hemkänsla i de gemensamma rummen uttrycktes var det av personal och anhörig. Delaktighet i rummens utformning är en nyckelfaktor som kan påverka upplevelsen av vad som anses vara det egna hemmet. Rum som är inspirerande och engagerande upplevs som mer attraktiva att vistas i, används därför mer och bidrar till upplevelsen av trivsel. De krav som studiens resultat pekar på är att de gemensamma rummens användbarhet och tillgänglighet ska underlätta för de boende: att mötas och känna gemenskap att röra på sig och få motion att byta miljö för att undvika känsla av långtråkighet och ensamhet att själv ta sig ut och känna oberoende För att uppnå detta bör de gemensamma rummen erbjuda, de äldre människorna som bor där, en inbjudande, inspirerande, trevlig upplevelse och ge en känsla av frihet. Möbler, belysning och andra inredningsprodukter kan användas till att skapa atmosfär i rum. Det innebär att människors behov av och önskningar om det upplevda rummet är en väsentlig aspekt att ta hänsyn till vid gestaltning och specificering av möbler, belysning och andra inredningsprodukter. 5.2 Matplats i dagrum Att matplatser i dagrum används till mer än användarsammanhanget måltid, är viktigt att ta hänsyn till. Resultaten pekar på att det var vid matplatsen i de gemensamma utrymmena, som de boende satt mest. Råd och rekommendationer på användbarhet, tillgänglighet och eftersträvad produktupplevelse kan utifrån studiens resultat beskrivas på följande sätt: Användbarhet Flexibelt för ett stort behov av ommöblering. Uppmuntra till att de boende klarar sig själv i så stor utsträckning som möjligt. Underlätta för personal att hjälpa till då det behövs. Stolar med hjul uppskattades av personal, erbjuder även att personal kan köra den boende till sitt rum vid t ex blodtrycksfall. Belysningen bör vara god och kunna anpassas för olika tänkbara aktiviteter och önskade stämningar. Dagsljuset bör tas tillvara på ett positivt sätt. Ytskikt ska vara avtorkbara och stolars klädslar ska hålla för tvätt många gånger samt vara lätta att byta. Delar bör inte vara lösa för att undvika att de försvinner eller glider av. Möbler ska vara lätta att justera och använda. Underhållet och dess kostnader ska minimeras. (Enligt en verksamhetsansvarig kan dåligt underhåll bero på att det är oklart vem som ska betala för det.) Tillgänglighet Sittmöbler och bordshöjder bör vara individuellt anpassningsbara till den äldre människans kroppsmått och behov av bekvämlighet. Att många boende är kutryggiga och har speciella behov Projektansvarig: Oskar Jonsson, doktorand i industridesign 20

Användarcentrerad design

Användarcentrerad design Användarcentrerad design En drivande kraft för innovation Oskar Jonsson Doktorand i industridesign Industriellt byggande och trämanufaktur innovation över gränserna Session 3 A: Arkitektens och designers

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par

Läs mer

En skolmiljö som inspirerar och motiverar

En skolmiljö som inspirerar och motiverar En skolmiljö som inspirerar och motiverar 3 I grunden handlar det om trivsel Första dagen efter sommarlovet. Hela kroppen pirrar av förväntan och nervositet. Att träffa samma lärare och samma kamrater,

Läs mer

En dynamisk ljusmiljö som stödjer dygnsrytmen. Ett ljuskoncept framtaget av Humana och Ljusrum

En dynamisk ljusmiljö som stödjer dygnsrytmen. Ett ljuskoncept framtaget av Humana och Ljusrum En dynamisk ljusmiljö som stödjer dygnsrytmen Ett ljuskoncept framtaget av Humana och Ljusrum God ljusmiljö - en viktig faktor för livskvaliteten I brist på ett belysningskoncept anpassat för äldre valde

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem.

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Foto www.willanordic.se 2 Höj livskvalitén. En villahiss betyder så mycket mer än att transportera sig från en våning till en annan. Det handlar om att njuta

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES.

SURF IDEA BOOK 2013. www.surfaces.fi/se YOUR IDEA. OUR SURFACES. SURF IDEA BOOK 2013 Arkitekt: Kontakta oss för att få ditt itunes App Store-presentkort på 100 kr för att använda till appar till din iphone och ipad! Länk på sidan 1 Puucomp Frihet att koncentrera

Läs mer

Visionsarbete 2011 Brunnsgården C-hus

Visionsarbete 2011 Brunnsgården C-hus Visionsarbete 2011 Brunnsgården C-hus En tidig vårdag i solen, med boende och personal C-huset är f.d. servicelägenheter som går från norr till söder, vilket innefattar långa korridorer utan gemensamhetsutrymmen.

Läs mer

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017

Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017 Identifierade och prioriterade utmaningar från workshops den 6 och 16 november 2017 Nu är AllAgeHubs innovationsprocess igång! Två workshoppar hölls i november 2017 där AllAgeHubs medverkande kommuner

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten. Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten

Läs mer

Vi bygger bättre boenden för de många människorna

Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi bygger bättre boenden för de många människorna Vi måste bygga mer Det råder stor brist på bostäder och det måste byggas mer, det vet vi alla. Sedan början av 90-talet, då vi senast hade balans, har

Läs mer

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering.

glädjestunder ni kan ha tillsammans på tu man hand minskar sannolikt på känslan av missnöje och desorientering. Skånes universitetssjukhus Minneskliniken i Lund Omvårdnadsplan för TRIVSEL Vårdtagare nr 1, född 1922, diagnos ospecifik demens Läkemedel: Datum: Kontaktperson: Bakgrund: Änkeman sedan flera år, har 2

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad Information om vårdbostad Att bo i vårdbostad Att bo i vårdbostad Den här broschyren ger en kort beskrivning över de krav som äldrenämnden ställer på den vård och omsorg som bedrivs av både privata och

Läs mer

Radius. en möbelserie med mjuka former

Radius. en möbelserie med mjuka former en möbelserie med mjuka former Ett mjukt formspråk med naturliga material och en lugn färgskala. Det är utmärkande för vår nya egendesignade kontorsserie Radius. Snygga och praktiska detaljer i läder ett

Läs mer

Drömmen om ett vackrare hem

Drömmen om ett vackrare hem Drömmen om ett vackrare hem 1 Vår kärlek till trä har sin förklaring Vårt företag har byggt trappor i det lilla inlandssamhället Norsjö i Västerbotten sedan 1923. Det är ganska enkelt att förstå varifrån

Läs mer

Aktivitetsbaserat arbetssätt. Aktivitetsbaserat det nya smarta kontoret

Aktivitetsbaserat arbetssätt. Aktivitetsbaserat det nya smarta kontoret Aktivitetsbaserat arbetssätt Aktivitetsbaserat det nya smarta kontoret FÖRFATTARE: METTE BUNGERFELDT Innehåll AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT 3 DET SMARTA KONTORET 3 VAD INNEBÄR AKTIVITETSBASERAT ARBETSSÄTT

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna Nordin Skånska demensdagen oktober 2017 Begrepp Vårdmiljö Psykosocial miljö Fysisk miljö Hemmet är den plats där man kan klia sig

Läs mer

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 2010-09-23 Sidan 1 av 12 Socialförvaltningen Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 Under våren 2010 genomfördes en brukarundersökning inom de särskilda

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD. Checklista inför fotografering

HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD. Checklista inför fotografering & nabba s g i d r Vi ge på hur s p i t a l enk tänka r ö b n ma r rum rum fö HÖJ VÄRDET PÅ DIN BOSTAD Checklista inför fotografering info @ diakrit.com Det första intrycket av din bostad är avgörande för

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

En skolmiljö som inspirerar och motiverar

En skolmiljö som inspirerar och motiverar En skolmiljö som inspirerar och motiverar 3 I grunden handlar det om trivsel Första dagen efter sommarlovet. Hela kroppen pirrar av förväntan och nervositet. Att träffa samma lärare och samma kamrater,

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet Lilla Verkstan Djurås förskola Utvecklingsarbete hösten 2014 Vår barngrupp består just nu av tio barn, varav fyra är kvar sedan förra terminen och

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Vardagsfärdigheter hos vuxna 1(6) Vardagsfärdigheter hos vuxna Lena Walleborn är arbetsterapeut på Aspergercenter för vuxna i Stockholm. Hon träffar dagligen personer som har svårigheter att klara av sitt vardagsliv. Med sina kunskaper

Läs mer

Vad är delaktighet för dig?

Vad är delaktighet för dig? Vad är delaktighet för dig? Inspiration till samtal om delaktighet, självbestämmande och inflytande Detta häfte bygger på rapporten Vad är delaktighet för dig? ett delprojekt i satsningen för en evidensbaserad

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer.

4. Vad tyckte du om kvaliten på ridningen?: mycket bra Kommentar om ridningen: -man fick rida hur mycket som helst, olika slags turer. Namn: Andrea Renström Resa: Arizona Datum: 9/3 2014 Kommentar mottagande: - Kommentar boende: -underbar stuga, sängarna är jättesköna. Städning varje dag om man vill. Kommentar maten: Maten är grymt god.

Läs mer

Stöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen. Brukarrevision

Stöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen. Brukarrevision Stöd- och serviceboende, Björken Västra Hisingen Brukarrevision 2018 INLEDNING Syftet med brukarrevisionsarbetet är att söka finna nya och bättre sätt att ta reda på vad de vi är till för inom verksamhetsområdena

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Inredning för skolan. Klassrummet

Inredning för skolan. Klassrummet Inredning för skolan Klassrummet lära lyssna planera förvara utvecklas Den kreativa arbetsplatsen för stora och små Få arbetsmiljöer ska tillfredställa så många olika behov som klassrummet. Elever ska

Läs mer

Patientenkät Väntrumsmilj

Patientenkät Väntrumsmilj Patientenkät Väntrumsmilj 1. I vilket väntrum sitter du? 1. I vilket väntrum sitter du? n A. Sunderby sjukhus 79 100 100 100 179 100 B. Kalix vårdcentral 0 0 0 0 0 0 C. Hortlax vårdcentral 0 0 0 0 0 0

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Resultat av SBFs kundundersökning 2013

Resultat av SBFs kundundersökning 2013 Resultat av SBFs kundundersökning 2013 Vår auktorisation genom Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) innebär bland annat att vi ska genomföra regelbundna kundundersökningar. Nedan kan ni läsa svaren

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Statens inköpscentral Vägledning för avropande myndigheter och organisationer Möbler - Helhet

Statens inköpscentral Vägledning för avropande myndigheter och organisationer Möbler - Helhet Vägledning för avropande myndigheter och organisationer Möbler - Helhet 1 Förord vid Kammarkollegiet (nedan kallad ) har 2011 genomfört en ramavtalsupphandling inom ramavtalsområde Möbler Helhet. Ramavtal

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Fundera på, samtala Fundera på, samtala

Fundera på, samtala Fundera på, samtala 2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

GRUPPBOSTADEN U T V E C K L I N G, I D E O L O G I O C H T R E N D E R

GRUPPBOSTADEN U T V E C K L I N G, I D E O L O G I O C H T R E N D E R GRUPPBOSTADEN U T V E C K L I N G, I D E O L O G I O C H T R E N D E R FRÅN INSTITUTION TILL EGET HEM Institutionsavvecklingen blev från början av 1960- talet en tydlig trend i hela västvärlden. Institutionerna

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU

Inspirationsfasen. Fortsättning på nästa sida. Hållbar utveckling B, vårterminen 2013. Cemus/CSD Uppsala, Uppsala universitet & SLU Inspirationsfasen Förvänta er framgång! Fokusera på problemet, men leta efter möjligheter. Titta på världen, observera och låt dig inspireras. Utforska det som kittlar din nyfikenhet! Ha med så många olika

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor

Enkätsvar 2014. Fler kvinnor Enkätsvar 4 Enkäsvaren vid undersökning på Kyrkans Familjerådgivning i Stockholm och Haninge våren 4.. Män 62 47% Kvinnor 7 53% Summa: 32 Fler kvinnor 53% 47% 2. Ensam 26 Flest par Par Familj 5 32 8 6

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE BOENDE OCH BOENDESTÖD - FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN - ALLT!!!!!!!! BOENDE OCH BOENDESTÖD BAKGRUND, HISTORIK AXPLOCK AV VIKTIGA

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008

fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 10 nov 2008 Utveckling av ett anhörigcenter med hälsoprofil Anhörigstödsverksamheten i Hudiksvall permanentades direkt efter projektet Anhörig 300. Ända sedan starten

Läs mer

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen!

Äldreomsorg & Hospice. Välkommen! Äldreomsorg & Hospice Välkommen! Leva livet hela livet Vi vet att du är unik. Du vet själv vad du uppskattar, vad som får dig att må bra och när och hur du vill umgås med andra. Kort sagt är det bara du

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE Social verksamhet SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄT FÖR FALLPREVENTION OCH HÄLSA HOS ÄLDRE SEPTEMBER DECEMBER 2014 Maria Toll Samordnare anhörigstöd/volontärarbete/förebygga Postadress: Besöksadress: socialverksamhet@grastorp.se

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål Hagalund Hagalund Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål På Hagalund arbetar vi med

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

MÖJLIGHETER SOM INSPIRERAR

MÖJLIGHETER SOM INSPIRERAR MÖJLIGHETER SOM INSPIRERAR Bygg dig ett hem med bestående värde! Borta bra men hemma bäst är ett ofta använt, men inte desto mindre sant utryck. Och hemma ska gärna vara ett eget hus, ett boende som man

Läs mer

Solgårdens korttidsvistelse. Enköpings kommun

Solgårdens korttidsvistelse. Enköpings kommun Solgårdens korttidsvistelse Enköpings kommun Välkommen till Solgården Solgårdens korttidsvistelse är ett tillfälligt kommunalt boende. Vi tar hänsyn till vad just du behöver i form av hjälp och stöd, och

Läs mer

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund

2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Chefer som översättare i vardagen

Chefer som översättare i vardagen Chefer som översättare i vardagen Avdelningschef avd. Beta: Ja, du frågade mig vad jag tar med mig tillbaka från alla möten till avdelningen egentligen inte mycket. Nä, för att jag vet ju inte, har vi

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 6 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Absoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48

Läs mer