Pro gradu-avhadling Östra Finlands universitet Filosofiska fakulteten Humanistiska avdelningen Svenska språket juni 2014 Maria Varho

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pro gradu-avhadling Östra Finlands universitet Filosofiska fakulteten Humanistiska avdelningen Svenska språket juni 2014 Maria Varho"

Transkript

1 Utelämning i de svenska undertexterna i filmen Kummeli Jackpot en studie av räkningsmetoden av utelämningar i en finskspråkig filmdialog och svenska undertexter Pro gradu-avhadling Östra Finlands universitet Filosofiska fakulteten Humanistiska avdelningen Svenska språket juni 2014 Maria Varho

2 ITÄ-SUOMEN YLIOPISTO UNIVERSITY OF EASTERN FINLAND Tiedekunta Faculty Filosofiska fakulteten Osasto School Humanistiska avdelningen Tekijät Author Maria Elina Varho Työn nimi Title Utelämning i de svenska undertexterna i filmen Kummeli Jackpo t en studie av räkningsmetoden av utelämningar i en finskspråkig filmdialog och svenska undertexter Pääaine Main subject Työn laji Level Päivämäärä Sivumäärä Number of pages Svenska språket Date Pro gradu -tutkielma X finskspråkigt Sivuainetutkielma Kandidaatin tutkielma Aineopintojen tutkielma sammandrag på 6 sidor Tiivistelmä Abstract Denna pro gradu-avhandling behandlar de svenska undertexterna i den finska filmen Kummeli Jackpot. Syftet är att forska i hur mycket av den finska dialogen fattas i de svenska undertexterna och beskriva hurdana ord och uttryck utelämningarna består av. Därtill är syftet att skapa en ny räkningsmetod för räkningen av utelä mningar i en finskspråkig filmdialog. Undersökningen grundar sig på mina tidigare studier kring temat, speciellt på min biämnesavhandling som har visat att räkningsmetoden av utelämningar som baserar sig på hela finskspråkiga ord ger något otillräckliga resultat om antalet utelämningar i en finskspråkig filmdialog. I denna studie skapas en skräddarsydd räkningsmetod för utelämningar i en finskspråkig filmdialog med svenska undertexter. Innan att koncentrera sig på själva analysen och resultaten presenter as det teori om undertexter. Det behandlas de centralaste termerna inom audiovisuell översättning och undertextning med tanke på denna avhandling. Den teoretiska bakgrunden presenterar till exempel termerna komprimering och utelämningar och redogör för olika begränsningar so m dikterar undertextningsprocessen. I teoridelen behandlas också strukturella skillnader mellan finskan och svenskan eftersom dessa skillnader spelar en viktig roll när man räknar och analyserar utelämningar i en finskspråkig filmdialog med svenska undertexter. I detta sammanhang presenteras också finskans sex olika morfemtyper varav en del har en betydande roll i utelämningsanalysen. Resultaten av denna undersökning visar att när man räknar utelämningar i svenska undertexterna i en finskspråkig filmdialog bör man utöver alla ortografiska ord separera alla sammansättningsled, sammansmältningar, possessivsuffix, enklitiska partiklar och konditionaliskaraktärer i den finska dialogen eftersom dessa enheter kan hittas bland utelämningar i Kummeli Jackpot. Undantag till denna separering är ändå lexikaliserade sammansättningar, namn, nummer och enklitiska partiklar som är delar av lexikaliserade ord. Totalantalet separerade, det vill säga räknebara enheter i den finska dialogen i Kummeli Jackpot är 8472 varav 1863 fattas helt i de svenska undertexterna. Detta betyder att cirka 22 procent av den finska dialogen har strukits i den svenska textningen. De utelämnade enheterna har beskrivits i denna undersökning geno m att indela dem i nio olika kateg orier. Kategoriseringen baserar sig på utelämningarna s funktion i dialogen. I analysen är meningen att hitta en orsak till varför enheterna har blivit utelämnade i textningen. De nio kategorierna är indexikala uttryck, utfyllnadsuttryck, tautologi, förbindare, bestämningar, epistemiska uttryck, affektiva uttryck, tilltal och övriga varav de tre förstnämnda är de frekventaste kategorierna. Den nyskapade räkningsmetoden är fungerande för att räkna utelämningar i en finskspråkig filmdialog med svenska underte xter fast det ännu finns några punkter i räkningsmetoden som kan utvecklas vidare i framtiden. Därtill verkar den nya kategoriseringsmodellen beskriva bra hurdana ord och uttryck d e utelämnade finska enheterna består av. Således kan man anta att samma meto der också kan användas i framtiden när man räknar och analyserar utelämningar i en finskspråkig filmdialog. Fast metoderna har skapats med ett undersökningsmaterial vars målspråk är svenska, kan man anta att samma räknings - och analyseringsmetoder kan tillämpas i undersökningsmaterialet vars målspråk är ett språk som är besläktat med svenskan, till exempel engelska. Detta antagande behöver ändå forskning bakom sig innan man kan bekräfta dess riktighet. Avainsanat Keywords audiovisuell översättning, under texter, utelämning, räkningsmetod

3 Innehåll 1 Inledning Undertextning Begränsningar i undertexter Komprimering Utelämning Om språkens strukturer Strukturella skillnader mellan finskan och svenskan Finskans morfem Stam Avledning Karaktär Ändelse Suffix Sammanfattning av finskans morfem Undersökningens bakgrund Kandidatuppsats Biämnesavhandling Syfte och frågeställningar Material och metoder Material Metoder Identifiering av utelämningar Beskrivning av utelämningar... 45

4 7 Segmentering av den finska dialogen i Kummeli Jackpot Räknebara finska enheter Enklitiska partiklar Possessivsuffix Konditionalis Diskussion kring räknebara enheter Antalet utelämnade finska enheter i Kummeli Jackpot Beskrivning av utelämnade finska enheter Indexikala uttryck Utfyllnadsuttryck Tautologi Förbindare Bestämningar Epistemiska uttryck Affektiva uttryck Tilltal Övriga Sammanfattning av resultaten Sammanfattande diskussion Källförteckning... 86

5 1 Inledning Audiovisuell översättning (se definitionen i kapitel 2) har varit ett omdiskuterat tema bland översättare och översättarstuderande i Finland under det senaste året. Översättarna som arbetar med att översätta undertexter för filmer och tv-program (härefter avöversättare) har trätt på barrikaderna i Finland eftersom av-översättarnas lön och arbetsförhållanden har försämrats i alltmer växande strävan efter prisbilliga översättningar. Många av-översättningsbyråer väljer översättningar endast på basis av priset och branschen verkar lida av brist på uppskattning. Problemen verkar beröra speciellt de av-översättare som översätter undertexter. Av-översättarna har på goda grunder blivit bekymrade över branschens framtid. När priserna sjunker kan man med rätta lyfta fram frågan om kvaliteten. När översättarna hela tiden måste arbeta mera på allt kortare tid till vrakpris påverkar det ofrånkomligen översättningens kvalitet, i detta fall undertexternas kvalitet. Eftersom utländskt material verkar dominera på de finska tv-kanalerna, i biografer och bland videospel som spelas i Finland, finns det också ett kontinuerligt behov av audiovisuella översättningar, och i Finland gäller behovet uttryckligen undertexter (se mer i kapitel 2). Finländarna har blivit vana vid att läsa undertexter och läser dem även utan att lägga märke till det (Tuominen 2012). Vertanen (Nettiradio Mikaeli 2014) har framkastat tanken om att undertexter är den primära texttypen som man läser dagligen i många finska familjer. Det är lätt att tro på denna idé speciellt eftersom olika filmer, tvprogram och videospel är tillgängliga dygnet runt i smarttelefoner och på surfplattor. På webbsidan av finländska audiovisuella översättare (Av-kääntäjät 2014) konstateras att finländarna tittar på television i genomsnitt tre timmar om dagen och att 60 procent av programmen har undertexter. Med tanke på dessa uppgifter är det allt lättare att tro på Vertanens (Nettiradio Mikaeli 2014) kommentar om den mest lästa texttypen. Antagandet att finländarna läser undertexter varje dag borde ställa höga krav på undertexter. Det har sagts (bland annat Díaz Cintas 2010: 346) att undertexterna är i en sårbar ställning, öppna för kritik från alla som har åtminstone några slags kunskaper i programmets källspråk. Tittarna kritiserar undertexter lätt när de märker att det finns något fel i textningen. Öppenhet för kritiken har ofta ansetts som en negativ sida i 1

6 undertextningen men enligt min mening är det ändå viktigt att tittarna ger feedback och kritiserar textningar när det är motiverat. På detta sätt kan tittarna visa at de inte vill läsa hurdana undertexter som helst. Tittarna borde ändå komma ihåg att koncentrera sig på undertexternas helhet och inte fastna i enstaka ord. Med tanke på den nuvarande situationen i Finland angående audiovisuell översättning och speciellt undertextning är det allt viktigare att kräva bra undertexter och på detta sätt hjälpa säkra undertexter av god kvalitet också i framtiden. Därigenom kan man också försäkra att yrkesskickligheten av de högtutbildade finska av-översättarna inte går till spillo. Man kan också genom forskningen följa med i den föränderliga branschen. En av de sakerna som typiskt kritiseras i undertexter är utelämningar. Eftersom det är omöjligt att få allt som sägs i en film eller ett tv-program med i undertexter, är utelämning en vanlig strategi vid textningen (se mer i avsnitt 2.1 och 2.3). Detta är ett faktum som alla tittarna antingen inte vet eller kommer ihåg. Under mina studier i översättningsvetenskap blev jag intresserad av undertexter och det hur mycket man verkligen måste stryka delar av originaldialogen och hurdana uttryck som oftast stryks. Eftersom undersökningar som granskar utelämningar i en finskspråkig filmdialog verkade helt fattas bland studier kring undertexter, valde jag den finskspråkiga filmen Kummeli Jackpot som forskningsmaterial då jag för första gången började forska i utelämningar i min kandidatuppsats (Varho 2011) i svenska språket. Genom att välja ett outforskat källspråk kunde jag för min del utvidga forskningsfältet av audiovisuell översättning. Jag fortsatte med att forska i samma film och dess engelska undertexter i min biämnesavhandling (Varho 2013) i engelska språket och översättning. Då lyftes det fram också problem som kom fram i analysen av utelämningar mellan två obesläktade språk som finska och engelska eller finska och svenska (se mer i avsnitt 4.2). I denna pro gradu-avhandling är syftet att fortsätta med att forska i de svenska undertexterna i Kummeli Jackpot på basis av de resultat som kom fram i min biämnesavhandlig (Varho 2013). Undersökningsfrågorna är nu delvis samma som i min första undersökning (Varho 2011) kring temat: hur mycket av den finska dialogen har utelämnats i de svenska undertexterna i den finska filmen Kummeli Jackpot och hurdana är de utelämnade uttrycken. I detta skede är meningen därtill att koncentrera sig på undersökningsmetodiken och ta reda på hur det lönar sig att räkna utelämningar i en 2

7 finskspråkig källtext med svenska undertexter. Eftersom de undersökningsmetoder som har använts i tidigare utelämningsstudier med andra språkpar (t.ex. Lonka 2008) verkade vara olämpliga för ett finskspråkigt undersökningsmaterial (se mer i avsnitt 4.2), är syftet nu att skapa en mer fungerande undersökningsmetod för att räkna utelämningar i en finskspråkig filmdialog. I denna studie räknas antalet utelämningar alltså med en nyskapad undersökningsmetod. Också beskrivningen av utelämningar sker på ett nytt sätt jämfört med tidigare studier (se närmare i avsnitt 6.2.2). I detta skede verkar finskan fortfarande vara ett sällsynt källspråk bland studier som behandlar utelämningar i undertexter, vilket kan vara en orsak till avsaknaden av fungerande undersökningsmetoder. Denna pro gradu-avhandling har disponerats så att den teoretiska bakgrunden till studien och tidigare undersökningar behandlas innan att fördjupa sig in i undersökningsfrågorna av denna avhandling. På detta sätt blir det lättare för läsaren att förstå syftet med denna studie. I kapitel 2 presenteras teori om undertexter och undertextningsprocessen samt behandlas de termer inom audiovisuell översättning som är viktiga med tanke på denna avhandling. I kapitel 3 placeras finskan och svenskan på kartan bland världsspråken med tanke på språkens genetiska och typologiska klassifikation. Detta hjälper läsaren att förstå språkliga skillnader mellan finskan och svenskan som kommer fram i utelämningsanalysen. I kapitel 3 finns det också en omfattande redogörelse för finskans morfem som har en viktig roll i utelämningsanalysen. Därefter följer en beskrivning av mina tidigare studier av utelämningar i Kummeli Jackpot i kapitel 4. Syftet med föreliggande pro gradu-avhandling presenteras närmare i kapitel 5 som tar upp också hypoteserna gällande undersökningsfrågorna. Undersökningsmaterialet och metoderna behandlas detaljerat i kapitel 6. Resultaten av denna undersökning presenteras i kapitel 7 och 8. Kapitel 7 koncentrerar sig på forskningsmetodiken och förklarar hurdana språkliga enheter man ska räkna i den finska dialogen för att ta reda på antalet utelämningar jämfört med den svenska textningen. Samma kapitel redogör också för hur mycket av den finska dialogen i Kummeli Jackpot som fattas i de svenska undertexterna enligt den nyskapade undersökningsmetoden. Kapitel 8 introducerar en ny modell för kategorisering av utelämningar och beskriver hurdana ord och uttryck de utelämnade finska enheterna är. I kapitel 9 sammanfattas resultaten av denna studie och kapitel 10 3

8 sammandrar hela avhandlingen. Därefter följer en referenslista över litteratur och elektroniska källor som har använts i denna studie. Sist finns en finskspråkig sammanfattning av denna avhandling. Avhandlingen innehåller flera exempel ur undersökningsmaterialet, det vill säga den finska dialogen och de svenska undertexterna i Kummeli Jackpot. Alla exemplen ur Kummeli Jackpot har numrerats löpande i texten och de presenteras så att den finska dialogen förekommer först, följd av den svenska översättningen. De delar av dialogen som granskas närmare i exempel står i kursiv, utom om det är meningen att granska hela repliken. De finska replikerna har indelats i räknebara enheter och gränserna mellan olika enheter markeras med ett bindestreck (-) om en separerad enhet inte är ett helt, ortografiskt ord (se definitionen i avsnitt 3.1). 2 Undertextning I detta kapitel presenteras de viktigaste begreppen kring termen undertextning och redogörs för de centralaste principerna för undertextning, så att det är lättare för läsaren att förstå de problem som har framkommit i min tidigare undersökning (se kapitel 4) och undersökningsfrågorna av föreliggande avhandling (se kapitel 5). Detta teorikapitel presenterar allmän teori om undertexter och deras förhållande till annan översättning. Först finns det en översikt över termen audiovisuell översättning och dess huvudtyper men mestadels fokuserar kapitlet på termen undertextning. I kapitlet behandlas olika typer av undertexter, fördelar och nackdelar med undertextningen jämfört med andra sätt att översätta audiovisuellt material och begränsningar i undertextning. Undertextningen som behandlas i denna teoridel gäller textning som förekommer på tv. I biografer gäller i någon mån andra restriktioner men de tas inte upp i detta skede eftersom denna undersökning koncentrerar sig på undertexter som förekommer på tv. I avsnitt 2.2 behandlas termen komprimering som spelar en central roll i denna avhandling. Kapitlet tar upp till exempel olika sätt att komprimera dialogen. En komprimeringsstrategi, utelämning, behandlas mer detaljerat i det sista avsnittet eftersom den är en central term i denna undersökning. 4

9 Med audiovisuell översättning eller av-översättning menas den typ av översättning som sker till exempel i filmer, tv-program och videospel, det vill säga det material som innehåller multimediala element (Oittinen & Tuominen 2007: 11; Pérez González 2009: 13). Som namnet antyder innehåller audiovisuell översättning både auditiva och visuella element. Jääskeläinen (2008) har konstaterat att den största skillnaden mellan avöversättning och annan översättning är att man måste byta kod vid av-översättning, alltså förvandla tal till skrift. En sådan operation behövs inte till exempel i översättning av litteratur eller tolkning. Kodbyte sker också i den av-översättning som synbarligen tycks använda samma form av kommunikation både i käll- och målspråket. Dubbning är ett exempel på detta. Trots att slutprodukten till exempel i dubbade barnprogram är ett talat program, i likhet med originalet, har texten normalt däremellan översatts till en skriftlig form och därefter lästs in på band av skådespelare. Ingo (1999: 11) delar in audiovisuell översättningen i fyra olika huvudkategorier: undertextning, dubbning, berättarröst och voiceover. Dessa fyra metoder sägs ofta vara de viktigaste teknikerna inom av-översättning, och undertextning och dubbning är utan tvivel de mest använda. Numera har också en femte metod, audiobeskrivning, blivit alltmer viktig för att garantera tillgänglighet av audiovisuellt material för de blinda och synskadade (Pérez González 2009: 16). Undertextning är en skriftlig översättning av en talad film eller ett talat tv-program och förekommer vanligen i nedre delen av tv-rutan eller vitduken i synkroni med originaldialogen (Gottlieb 1998: 244; Gambier 2007: 85). Díaz Cintas (2010: 344) påpekar att undertextning består inte bara av de uttryck som förekommer i dialogen mellan olika talare utan också av andra verbala element som kan förekomma antingen visuellt eller auditivt. Sådana här element kan vara till exempel sångtexter, tidningstexter eller brev som förekommer i det originalprogrammet. I denna undersökning beaktas bara de element som förekommer auditivt och den visuellt förekommande informationen ignoreras. Enligt Vertanen (2007: 149) används undertexter till exempel i Holland, Belgien och de nordiska länderna, alltså i de länder där antalet tv-tittare är relativt litet. Detta är rimligt eftersom dubbning kostar mer än undertextning. I folkrika länder, som Tyskland, 5

10 Frankrike och Spanien är det däremot mer lönsamt att använda dubbning eftersom antalet tv-tittare kan vara miljoner och till och med tiotals miljoner vilket betyder att översättningskostnaderna blir rimliga i förhållande till antalet tv-tittare (Vertanen 2007: 150). De länder som använder mestadels undertextning dubbar vanligen bara barnprogram. Från första början har det sannolikt varit kostnaderna som har påverkat valet av översättningsmetoder till exempel i Finland men senare har människor blivit fästa vid den översättningsmetod som de vanligen brukar se. I början av 2000-talet dubbades några avsnitt av den amerikanska tv-serien Glamour (The Bold and the Beautiful) i Finland på finska i stället för undertextning. Detta experiment rönte mest negativ feedback av tittarna. Likadana experiment har också utförts i dubbningsländer med undertexter och mottagandet har varit lika skeptiskt som med dubbningsexperiment i undertextningsländer. Därför är valet av översättningsmetod nuförtiden säkert inte bara en kostnadsfråga utan det gäller också vad tv-tittarna har blivit vana vid att se. Språkligt kan undertexter indelas i två olika typer: interlingvala och intralingvala undertexter (Díaz Cintas 2010: 347). Interlingvala undertexter är den mer kända typen av de två, alltså den textning som har översatts från tv-programmets originalspråk till något annat språk. Interlingval undertextning innehåller alltså alltid en översättningsprocess. Díaz Cintas (2010: 347) tillägger att tvåspråkiga undertexter, varav en rad står på ett språk och annan rad på ett annat, också räknas till interlingvala undertexter. Tvåspråkiga undertexter används i länder som har flera officiella språk. Till exempel finska biografer använder sådana här tvåspråkiga texter med den första textraden på finska och den andra på svenska. Intralingvala undertexter är avsedda för de döva och hörselskadade eftersom de är skrivna på samma språk som originaldialogen och de vanligen också innerhåller beskrivning av ljudspåret (se närmare till exempel i Díaz Cintas 2010: 347). Undertextningen som granskas i denna undersökning är en interlingval undertextning för källtexten är talad på finska och måltexten står på svenska. Likaså med andra översättningsmetoder har undertextningen både sina fördelar och nackdelar. Som redan konstaterats är de relativt låga kostnaderna en av de mest betydande fördelarna men det har sagts att undertexter också har språkliga fördelar. Tveit (2005: 14) påpekar att undertexter kan ha en positiv inverkan på språkinlärningen eftersom undertexter möjliggör lyssnandet av dialogen på ett främmande språk samtidigt 6

11 som man läser undertexter. Av samma orsak har det framförts flera gånger en tanke om att undertexter förbättrar språkkunskaper. Flera undersökningar har visat att finländare har bra kunskaper i främmande språk, speciellt i engelskan (Helsingin Sanomat 2014; Yle 2014). Detta kan förstås bero på bra utbildning och det att undervisningen i engelska börjar redan i tredje klass i skolorna. Men bra kunskaper i engelska kan också anses stöda idén om undertexternas betydelse i språkinlärningen speciellt därför att en stor del av utländska tv-program i Finland är talade på engelska. Fast det inte finns något direkt och bevisat samband mellan undertexter och språkkunskaper är det ändå klart att undertextning åtminstone stöder språkinlärning. Därtill har finländska audiovisuella översättare (Av-kääntäjät 2014) lyft fram undertexternas betydelse för modersmålsinlärningen, vilket är en viktig iakttagelse. Det påpekas att en bra översättning skyddar och berikar modersmålet. Enligt min mening är modersmålsinlärningen en viktig poäng med tanke på undertexter och framhäver viktighet av bra skrivna undertexter. Också det att man kan höra skådespelarnas egna röster i filmer och tv-program räknas ofta som en förmån i undertexter. Det kan vara störande att berömda skådespelare talar med någon annans röst i dubbade program. Tittaren kan också bli irriterad om det finns oenhetligheter mellan rösten och talarens miner och munrörelser. Detta händer ofta i dubbade program eftersom olika språk förorsakar olika munrörelser och det kan vara svårt att komma på målspråkliga repliker som skulle båda förmedla det originella budskapet och passa till miner och munrörelser i programmet. Dessa problem talar alltså också för undertextningen. En självklar nackdel i undertexter är förstås det att textraderna täcker en del av bilden. Två textrader kan vara irriterande speciellt när det visas en närbild på ett människoansikte i tv-rutan. När det finns något viktigt i nedre delen av tv-rutan, såsom textrader på det originella programmet, flyttas undertexterna ofta till ett annat ställe i rutan. Det kan ändå också vara irriterande för tittaren att undertexterna förekommer på varierande ställen i ett program. Sådana varierande ställen kan distrahera tittaren ännu mer än normalt placerade undertexter som täcker en del av bilden. En annan nackdel vid undertextning är att de fråntar tittarens uppmärksamhet och distraherar tittandet av bilden. Enligt Ingo (1999: 11) måste tv-tittaren ta blicken från bilden flera hundra gånger under en medellång film för 7

12 att läsa undertexter. Därför är det klart att tittaren kan följa med bilden bättre när programmet är dubbat i stället för textat. Eftersom undertextningsprocessen alltid dikteras av många begränsningar måste översättaren förkorta texten genom att lämna ut en del av dialogen (se mer i avsnitt 2.1). Den förkortade versionen av dialogen kan också anses vara en nackdel i textningen. Undertexter har flera egenskaper som skiljer dem från andra texter. Förenklat kunde man konstatera att undertexter är skrivna texter som representerar den talade språkvarianten. Emellertid representerar varken källtexten, det vill säga dialogen, eller måltexten, alltså undertexterna, de mest typiska formerna av det talade eller skrivna språket utan båda har egenskaper från de två språkvarianterna. Dialogen i filmer och tv-program representerar sällan en äkta, spontan diskussion eftersom manuskriptet har skrivits på förhand och skådespelarna har tränat in scenen innan själva diskussionen verkligen äger rum. Därför innehåller den färdiga filmen få oavsiktliga störningar i talet. På liknande sätt är undertexter knappast det mest typiska exemplet på den skriftliga språkvarianten. Det sägs ofta att undertexter ska representera talspråket och därför är det viktigt att behålla den orala prägeln med i undertexterna (se till exempel Tveit 2005: 32). På grund av tidsliga och rumsliga restriktioner tycks undertexter emellertid ofta sakna drag som är typiska för talspråket (se avsnitt 2.2 och 2.3). Översättarna brukar stryka dessa karaktärer eller förändra dem till mer skriftspråkliga uttryck. Díaz Cintas (2010: 346) konstaterar att till exempel olika accenter och andra högst talspråkliga drag ofta neutraliseras i undertexter. Trots detta har undertexterna ändå ett starkt förhållande till dialogen och därigenom till den talade språkvarianten. Undertexter i allmänhet har forskats i tämligen mycket bland annat av internationellt kända namn som Gottlieb (se t.ex. 1998) och Gambier (t.ex. 2007) som båda har skrivit mycket om audiovisuell översättning och speciellt undertexter. Tveit (2005) har studerat undertexter i Norge, och Sahlin (2001) har koncentrerat sig på att forska i intralingvala undertexter i svenskan. I Finland har bland annat Vertanen (2007) skrivit om undertextning och begränsningar i undertexter. 8

13 2.1 Begränsningar i undertexter I det föregående har det visats att undertexter är en lönsam översättningsmetod med flera andra fördelar, men det finns ändå flera begränsningar som dikterar översättningsprocessen vid undertextning (Tveit 2005). Dessa begränsningar kan indelas i tekniska och språkliga restriktioner (Díaz Cintas 2010). De två mest begränsande tekniska faktorerna är tid och utrymme tillsammans med tittarens läshastighet (Vertanen 2007: 152). Gottlieb (1998: 245) definierar undertexterna som ett textblock som består av en eller två rader varav en rad rymmer i genomsnitt 35 tecken, inklusive mellanslag. Antalet tecken varierar ändå litet mellan olika länder, tv-kanaler och filmdistributörer. Enligt finländska audiovisuella översättare (Av-kääntäjät 2014) innehåller ett tvåradigt textblock tecken i den finländska televisionen. Då består en enradig undertextning av tecken. Järvinen (1992: 17) anmärker att antalet tecken per rad också kan bero på de tecken som används. En rad rymmer fler smala bokstäver (till exempel i, l, t) än breda bokstäver (m, w, b). Både dialogens snabbhet och en genomsnittstittares förmodade läshastighet påverkar det hur länge en textrad ska synas i rutan (Díaz Cintas 2010: 344). Vertanen (2007: 151) konstaterar att en hellång tvåradig undertext ska synas i 4 5 sekunder i tv-rutan och ett hellångt enradigt textblock i 2 3 sekunder för att en genomsnittlig tittare ska hinna läsa den. Dessa tider verkar vara någorlunda internationellt accepterade normer eftersom många forskare från olika länder har framfört att 2 3 sekunders regel ska tillämpas i enradiga texter och två rader ska synas i rutan högst i sex sekunder (t.ex. Ingo 1999: 13 och Díaz Cintas 2010: 345). Tittaren blir lika irriterad av texten som dröjer så länge kvar i rutan att man hinner läsa den flera gånger som av texter som för snabbt försvinner från rutan (Ivarsson och Carroll 1998). Därtill att undertexterna ska synas i rutan en lagom tid med tanke på läshastigheten borde de också synkronisera med talet (Vertanen 2007: 152). Detta betyder att undertexter ska stanna i rutan lika länge som det tar att säga samma sak i dialogen. När undertexter står i samklang med ljud och bild får tittaren en illusion av att han/hon förstår det språk som talas i programmet (Vertanen 2007: 151). Ett annat bevis på en fungerande undertextning är att tv-tittaren inte lägger märke till att han/hon läser dem. 9

14 Språkliga krav för med sig ytterligare utmaningar för översättaren. Undertexter skiljer sig från andra texter eftersom läsaren inte kan gå tillbaka i texten för att läsa vad som har sagts i tidigare repliker (Díaz Cintas 2010: 345). Därför konstaterar Díaz Cintas (2010: 345) att varje textblock borde vara en självständig, oberoende och koherent helhet för att textraderna ska vara så lättlästa som möjligt. Han fortsätter att textraderna bör delas så att ord som logiskt, semantiskt eller grammatiskt hör ihop skrivs på samma rad eller i samma texthelhet. Lättlästa undertexter underlättar förståendet av dialogen och snabbar upp läsningen. På grund av både tekniska och språkliga begränsningar är det omöjligt att få med allt som sägs i dialogen i undertexterna. Därför är komprimering den mest använda översättningsstrategin vid undertextning (Díaz Cintas 2010: 346). Översättaren måste alltså extrahera från dialogen den information som är väsentlig med tanke på programmets intrig och lämna bort det som inte är så viktigt eller det som tittaren redan vet på basis av bilden eller vad som hänt tidigare i programmet (Vertanen 2007: 152). Tvtittarna är inte alltid medvetna om de många begränsningar som dikterar översättningsprocessen vid undertextning och därför kritiserar de lätt undertexter och de utelämnade delarna av dialogen. 2.2 Komprimering Som det har framkommit i avsnitt 2.1 är det mycket vanligt vid undertextning att hela källtexten, det vill säga den originaldialogen, inte kan rymmas i de målspråkliga undertexterna. Eftersom undertexter alltid är en mer eller mindre förkortad version av den talade dialogen, är komprimering ett centralt fenomen i undertextning. Ingo (1999: 9) definierar komprimerande översättning som en översättning som man medvetet försöker göra kortare än källtexten. Han påpekar vidare att de mest typiska komprimerade översättningarna är tolkningar, vetenskapliga abstrakter och undertexter. Det finns flera olika sätt att komprimera text och detta avsnitt presenterar några av de vanligaste strategierna samt tar fram ett par förslag om hur mycket av originaldialogen som vanligen komprimeras i undertexter. 10

15 Díaz Cintas (2010: 346) delar in komprimeringsstrategier grovt i två typer: partiell och total komprimering. Den första typen betyder att dialogen uttrycks i en mer kompakt form medan den senare typen betyder att en del av dialogen utelämnas ur undertexter. Den senare strategin är den som gäller i denna undersökning. Enligt Ingo (1999: 13) är det i genomsnitt 30 procent av dialogen som vanligen komprimeras. Också Gottlieb (1998: 247) konstaterar att det vanligen är cirka en tredjedel av dialogen som stryks i tv-undertexter. De Linde och Kay (1999) har forskat i intralingvala undertexter i den brittiska televisionen och enligt deras undersökning fattas till och med 43 procent av originaldialogerna i deras undersökningsmaterial. Enligt de Linde och Kay (1999: 50) påverkas behovet av att komprimera av flera olika variabler, inklusive bland annat talhastighet, byte av bild, talarens position, händelser på skärmen och textens komplexitet. Tveit (2005: 18) har forskat i undertexter i den norska televisionen och på basis av dessa studier konstaterar han att graden av komprimering brukar variera mellan olika typer av program. Medan komprimeringsprocenten är 20 i undertextade nyheter, är motsvarande procenttal i filmer och tv-serier i den norska televisionen. Tveit (2005: 18) konstaterar att siffrorna är olika i olika programtyper eftersom det händer mer på bilden i filmer i än nyheter, vilket betyder att tittaren måste hinna titta på bilden mer i filmer än i nyheter. Därtill fortsätter han att utelämningar kunde ha mer allvarliga följder i nyheter än i en film. Också Gottlieb (1994) har konstaterat att komprimeringens betydelse beror på programmets genre. Han anmärker att språket har olika roller i olika genrer, vilket påverkar dialogens betydelse och därigenom komprimeringen. Tveit (2005: 18) påminner också om en annan viktig faktor som kan ha sin inverkan i komprimeringen: de komparativa egenskaperna hos käll- och målspråken och de kulturer som de representerar. Olika språk och kulturer har olika tendenser med tanke på formalitet, avståndet mellan samtalspartner och så vidare. Enligt Tveit (2005: 18) är till exempel tyska och italienska mångordigare både lexikaliskt och syntaktiskt än engelska och de skandinaviska språken. Därför kan det vara lättare att utelämna formaliteter i översättningen från italienska till engelska än vice versa. Utöver jämförbarhet mellan språken och kulturer kan komprimeringsgraden påverkas av det hur och av vem undertexterna har skapats. Undertexter är ibland skrivna av olika människor beroende på typer av program. Till exempel i Finland översätts undertexter i 11

16 filmer vanligtvis av professionella översättare men nyhetsundertexter översätts av reportrar. Detta kan också påverka komprimeringsgraden. Sammanfattningsvis kan det konstateras att komprimeringsgraden varierar åtminstone mellan olika språk, kulturer, programtyper och genrer. Det tycks ändå vara lika allmänt i all undertextning att komprimering är en nödvändig del av processen. Som de föregående siffrorna visar är antalet eliminerade uttryck relativt stort, i genomsnitt en tredjedel av hela budskapet. Dialogen kan komprimeras på många olika sätt. Sahlin (2001: 296) skiljer på fyra olika undertextningsoperationer: strykning, utbyte, omstrukturering och tillägg, varav de tre förstnämnda är olika sätt att komprimera dialogen. Alla operationskategorierna presenteras närmare i avsnitt Sålunda är utelämningen, som står i fokus i denna undersökning, bara ett sätt att komprimera texten. Enligt Sahlin (2001: 298) kan de fyra operationerna ändå vara överlappande och det kan vara svårt att säga till vilken operationskategori någon textenhet hör eller om den ska placeras i en eller flera operationskategorier. Till exempel gränsen mellan utbyte och omstrukturering kan vara något svävande. I denna undersökning har det också framkommit att det kan vara svårt att skilja till exempel mellan utelämningar och omstruktureringar. Detta kan illustreras med exempel (1). I scenen ber en man med uttrycket ihan pieni hetki att den andra ska vänta ett tag. Uttrycket har översatts med ett ögonblick på svenska. Innehållsligt motsvarar översättningen det finska uttrycket men man kunde också tolka att ordet ihan (alldeles på svenska), som på något sätt betonar att väntan blir kort, har utelämnats ur översättningen. I denna studie betraktas sådana här fall som omstruktureringar, och således innehåller exempel (1) inga utelämningar (jfr avsnitt 6.2.1). (1) Anteeks, ihan pieni hetki. Ursäkta, ett ögonblick. Ingo (1999: 10) närmar sig komprimeringen från ett annat håll och listar fyra olika språkliga aspekter som kan fungera som en basis för komprimeringen: grammatisk struktur, språklig variation, semantik och pragmatik. Strukturell komprimering kan ske på alla språkliga nivåer. Till exempel val av smala bokstäver (i, l, t i stället för m, u, o), korta 12

17 former av ord och fraser (dottern till bagaren bagardottern) eller syntaktiska förändringar kan alla betraktas som strukturella komprimeringar. Enligt Ingo (1999: 21) innebär språklig variation stilistisk komprimering som betyder att översättaren använder synonyma ord som är kortare än i originalet men som förändrar stilen i källtexten. Till exempel ersättandet av ordet homosexuell med bög är en stilistisk komprimering eftersom den första versionen är mer neutral än den senare. De två föregående fallen, alltså komprimering på basis av grammatisk struktur och språklig variation, utgår från idén att det är språkets form som komprimeras, men det kan också vara innehållet av texten som är utgångspunkten till komprimeringen (Ingo 1999: 21). Då är det fråga om semantisk komprimering. Till exempel långa namn kan ersättas med pronomen, långa fraser kan bytas mot kortare synonyma uttryck och detaljerade beskrivningar kan generaliseras (mina skjortor, mina byxor, mina skor och allt mina kläder). Till sist nämner Ingo (1999: 23) pragmatisk komprimering som inkluderar komprimeringsfall som är förknippade med kulturella olikheter. Då är tyngdpunkten på översättningens funktionalitet i målkulturen och det är acceptabelt att använda uttryck som inte är helt ekvivalenta med originalet men hjälper tittaren att förstå vad som sägs i programmet. Till exempel utbyte av måttenheter till en mer generell kortare form hör till pragmatisk komprimering (The ball weighs as much as two stones. Bollen väger mycket.) Den ovanstående redogörelsen visar att det finns flera olika strategier när det gäller komprimering av originaldialogen i filmer och tv-program. Vilken komprimeringsstrategi som helst används i översättningsprocessen måste översättaren sträva efter att översätta de delar av dialogen som är viktiga med tanke på handlingarna i filmen. Översättaren bör filtrera bort det som förmedlas också visuellt och behålla kärnan av det som har sagts i dialogen. Gottlieb (1998: 247) har träffande sagt att talakten är det viktigaste i undertexter; intentioner och syften är viktigare än enstaka lexikala element. Denna princip används också i analysen av denna undersökning. Ingo (1999: 23) påminner ändå att det finns ett undantag till denna regel. Han konstaterar att vissa texter kan basera sig på både formen och innehållet. Till exempel dikter, sångtexter och rim kan kräva satsning på formen och tvinga översättaren att kasta komprimering åt sidan. 13

18 Komprimering anses ofta som en negativ sidoeffekt i undertextningen men Gottlieb (1998: 247) påminner att översättningen av hela dialogen sällan är det bästa alternativet. Det skulle i själva verket vara jobbigt att läsa allt som sägs i dialogen i undertexterna. Sahlin (2001: 211) konstaterar också att talat språk, speciellt spontana diskussioner, ofta innehåller redundans. Redundanta element är till exempel repetitioner, tveksamheter, självkorrektioner och felsägningar. Dessa element skulle säkert försvåra läsningen om de alla översatts i undertexterna. Förutom att undertexter i allmänhet har forskats i mycket, finns det flera undersökningar kring temat komprimering i undertexter som är ett centralt fenomen inom audiovisuell översättning och undertextning. Undersökningar med engelskspråkigt undersökningsmaterial tycks vara särdeles frekventa bland studier om komprimering. Vid Östra Finlands universitet (tidigare Joensuu universitet) har olika komprimeringsstrategier studerats i engelska språket bland annat av Anttila (1993), Stolp (2008) och Mäkinen (2008) som alla hade språkparet engelska-finska i sina undersökningar. Finskan som källspråk tycks vara något sällsynt bland studier kring undertexter i allmänhet, vilket har tagits i beaktande i valet av språkpar i denna pro gradu-avhandling. 2.3 Utelämning I det föregående har det förklarats att utelämning är ett av de flera sätten att komprimera dialogen i filmer och tv-program. Det är förståeligt att detta sätt ofta används i undertexter eftersom utelämningar förkortar text effektivt. I detta avsnitt behandlas termen utelämning och presenteras några allmänna riktlinjer om hurdana ord och uttryck det vanligen går att stryka vid undertextning. Det visas också att det finns olika tolkningar när det gäller identifiering av utelämningar. I slutet av kapitlet lyfts fram några tidigare studier om utelämningar och ett par av dem behandlas lite mer detaljerat eftersom de har några anknytningspunkter till denna undersökning. Sahlin (2001: 296) definierar utelämningar som textenheter som fattas helt i undertexterna, utan att någon annan operation (d.v.s. utbyte, omstrukturering eller tillägg) är involverad (se avsnitt 2.2). I denna avhandling har utelämningar identifierats enligt 14

19 Sahlins (2001) definition (se närmare i avsnitt 6.2.1). Men som det konstaterades i det föregående kan gränserna mellan olika operationer ibland vara mer eller mindre svävande. I denna undersökning har speciellt gränsen mellan utelämningar och utbyten eller mellan utelämningar och omstruktureringar ibland varit svår att dra. I exempel (2) kan det finska uttrycket antingen tolkas innehålla utelämningar eller vara översatt i sin helhet i undertexterna. Det finska uttrycket no just nii joo är ett ytterst talspråkligt konstaterande och kunde översättas på flera olika sätt. Den svenska översättningen just så kan antingen anses representera hela finska uttrycket eller bara några ord av det, till exempel orden no just eller just nii, beroende på synpunkten. I denna undersökning tolkas sådana här fall inte innehålla utelämningar eftersom både replikens idé och stil förmedlas i undertexterna. Olika tolkningar är möjliga beroende på om analysens utgångspunkt är att granska textens ytliga struktur eller innehållet. I denna studie är tyngdpunkten på innehållet och stilen, inte på enstaka språkliga enheter (se närmare i avsnitt 6.2). (2) Katsotaan mitä Seppo sanoo. No just nii joo. Vi får se vad Seppo säger. Just så. I exempel (3) har finskans verbfras tarttee lähtee käymää (måste gå och besöka på svenska) översatts med måste i de svenska undertexterna. Om repliken granskas endast från den ytliga synpunkten, fattas finskans käymää (besöka på svenska) i översättningen men med tanke på uttryckets innehåll gäller det ett utbyte. (3) Mun tarttee muute lähtee käymää monistamoo. Jag måste till kopieringsfirman. Också följande slags fall har exkluderats från utelämningsanalysen. Ord för ord lyder den finska repliken i exempel (4) hur mycket betalar ni i lön på svenska, vilket betyder att satsens aktiva aktör (ni) inte finns med i textningen. I denna studie anses repliken ändå innehålla en omstrukturering i stället för utelämningar eftersom replikens idé förekommer i textningen. (4) Paljo -ks te maksatte palkkaa? Hur stor är lönen? 15

20 Det verkar finnas något slags internationell enighet om hurdana ord och uttryck som lättast kan utelämnas ur undertexter. Enligt Tveit (2005: 36) är de frekventaste utelämningar till exempel upprepningar, som ofta förekommer i talspråket, och kohesionsuttryck såsom konjunktioner. Han fortsätter att konjunktioner kan strykas eftersom de inte skapar förhållandet mellan olika textelement utan gör förhållandet bara explicit. Tveit (2005: 36) illustrerar detta med följande mening: Hon var utmattad eftersom hon hade jobbat mycket hårt (Tveits exempel, min översättning från engelska till svenska). I undertexter skulle det räcka med att skriva de två satserna efter varandra utan att tillägga konjunktionen (hon var utmattad och hon hade jobbat mycket hårt) eftersom förhållandet mellan satserna kan läsas mellan raderna utan att göra det explicit med konjunktionen. Enligt Vertanen (2007: 152) är utelämnade ord och uttryck ofta namn, titlar, adjektivattribut och ledande satser såsom enligt min mening eller i detta sammanhang vill jag konstatera att (exemplen ur Vertanen, min översättning från finska till svenska). De sistnämnda uttrycken blir ofta strukna eftersom de inte har något värde när det gäller textens innehåll. Namn och titlar behövs inte alltid eftersom tittaren vanligen kan se vem man talar till. Dock i början av programmet är det bra att behålla namnen i undertexterna för att tittaren ska bli bekant med personerna i programmet (Vertanen 2007: 152). De Linde och Kay (1999: 48) är någorlunda eniga med Vertanen eftersom de nämner att tidigare undersökningar kring utelämningar har visat att det är vanligt att utelämna text med interpersonal funktion. Vertanen (2007: 152) fortsätter att adjektivattribut kan strykas när de inte berättar något väsentligt för tittaren. Det är onödigt att skriva den där stora och svarta hunden om det syns i bilden att hunden är stor och svart. Därtill konstaterar Vertanen (2007: 152) att ortnamn samt exakta tid och datum ofta kan gallras bort om det inte är fråga om något slags alibi. Översättaren bör hålla i minnet att till exempel utländska namn kan vara svåra för tittaren att läsa och därför borde repliker med sådana namn stanna kvar i rutan lite längre än de som innehåller bekanta ord. Också svordomar och tabubelagda uttryck finns bland de frekventaste utelämningarna (Vertanen 2007: 152) eftersom sådana ord antas vara kraftigare och mer sårande i skrift än i tal (Díaz Cintas 2010: 346). Vertanen (2007: 152) anmärker ändå att svärandet inte ska undvikas för mycket om programmet kräver ett 16

FRITT CITERAT. Komprimering i de svenska undertexterna i filmen V2 Den frusna ängeln

FRITT CITERAT. Komprimering i de svenska undertexterna i filmen V2 Den frusna ängeln FRITT CITERAT Komprimering i de svenska undertexterna i filmen V2 Den frusna ängeln Pro gradu-avhandling Östra Finlands universitet Svenska språket 9.11.2013 Mira Kettunen ITÄ-SUOMEN YLIOPISTO UNIVERSITY

Läs mer

UTELÄMNINGAR OCH KONVENTIONER I AMATÖRUNDERTEXTER En jämförelse av amatörundertexter med professionella undertexter

UTELÄMNINGAR OCH KONVENTIONER I AMATÖRUNDERTEXTER En jämförelse av amatörundertexter med professionella undertexter UTELÄMNINGAR OCH KONVENTIONER I AMATÖRUNDERTEXTER En jämförelse av amatörundertexter med professionella undertexter Sonja Kumpulainen Pro gradu-avhandling i nordisk filologi Humanistiska fakulteten Uleåborgs

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

UTELÄMNING I AV-ÖVERSÄTTNING En studie av textning i tre olika genrer

UTELÄMNING I AV-ÖVERSÄTTNING En studie av textning i tre olika genrer UTELÄMNING I AVÖVERSÄTTNING En studie av textning i tre olika genrer Pro gradu avhandling Helsingfors universitet Humanistiska fakulteten Institutionen för översättningsvetenskap Svensk översättning och

Läs mer

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp

Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp Betygskriterier NS1066 Svenska för studenter med utländsk förutbildning, 30 hp astställda av institutionsstyrelsen 2012-05-09. Gäller fr.o.m. ht 12. elkurs 1: et talade språket, 7,5 hp örväntade studieresultat

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)

Ramkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA) Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn

Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon

Läs mer

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande på Hörselskadades Riksförbund (HRF) och Kay Pollak, filmregissör, känd för bland annat "Så som i himmelen",

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.

Logisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1. UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning sida 1 (6) SPRÅKSTRATEGI 1. Inledning representerar nästan 140 000 yrkeshögskolestuderande. År 2013 har SAMOK 26 medlemsföreningar varav tre är svenskspråkiga. Studerandekårernas officiella språk bestäms

Läs mer

ANALYSMODELL FÖR ÖVERSATTA TEXTER för EXAMENSARBETET PÅ ÖVERSÄTTARUTBILDNINGEN

ANALYSMODELL FÖR ÖVERSATTA TEXTER för EXAMENSARBETET PÅ ÖVERSÄTTARUTBILDNINGEN TOLK- OCH ÖVERSÄTTARINSTITUTET STOCKHOLMS UNIVERSITET ANALYSMODELL FÖR ÖVERSATTA TEXTER för EXAMENSARBETET PÅ ÖVERSÄTTARUTBILDNINGEN Yvonne Lindqvist Stockholm 2004 1 Innehållsförteckning 1. Analysmodell

Läs mer

Språktypologi och språksläktskap

Språktypologi och språksläktskap Språktypologi och språksläktskap Andersson 2e december 2010 Andersson () Språktypologi och språksläktskap 2e december 2010 1 / 11 Språkklassifikation Genetisk klassifikation Hur är språk släkt med varandra?

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA

KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA Nedanstående påståenden är hämtade ur mallen för Gemensam europeisk referensram

Läs mer

Lexikon: ordbildning och lexikalisering

Lexikon: ordbildning och lexikalisering Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer.

Utbildningen i engelska har dessutom som syfte att vidga perspektiven på en växande engelsktalande omvärld med dess mångskiftande kulturer. Kursplan i engelska Ämnets syfte och roll i utbildningen Engelska är modersmål eller officiellt språk i ett stort antal länder, förmedlar många vitt skilda kulturer och är dominerande kommunikationsspråk

Läs mer

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående

1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta denna följd av tal, där varje tal är dubbelt så stort som närmast föregående MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 1 1. Inledning, som visar att man inte skall tro på allt man ser. Betrakta

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Kursplan för Moderna språk

Kursplan för Moderna språk Kursplan för Moderna språk Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i moderna språk syftar till att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Att kunna använda

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Skrivning i översättningsvetenskap (OP5)

Skrivning i översättningsvetenskap (OP5) UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för lingvistik och filologi Skrivning i översättningsvetenskap (OP5) Lördagen den 28 oktober 2006, kl. 10.00-14.00 Engelska parken, Geijersalen Namn:. Personnummer: Adress:

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Latinsk språkhistoria. År 9

Latinsk språkhistoria. År 9 Latinsk språkhistoria År 9 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Metod 3 Historia 4 Jämförelsetext 5 Jämförelse Med Det Svenska Språket 6 Disskussion 8 Källförtäckning 9 2 Inledning Det latinska språket

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK De första grunderna i språket, DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET OCH FRÄMMANDE SPRÅK A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta återkommande och rutinmässiga kommunikationssituationer.

Läs mer

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9

Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser

Läs mer

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING,

NIVÅSKALA FÖR SPRÅKKUNSKAP OCH SPRÅKUTVECKLING, , Det andra inhemska språket och främmande språk, Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Kunskapsnivå A1.1 Eleven klarar sporadiskt av, med stöd av sin samtalspartner, några ofta

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1

MATEMATIKENS SPRÅK. Avsnitt 1 Avsnitt 1 MATEMATIKENS SPRÅK Varje vetenskap, liksom varje yrke, har sitt eget språk som ofta är en blandning av vardagliga ord och speciella termer. En instruktionshandbok för ett kylskåp eller för en

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt 9. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA MÅL ATT UPPNÅ I ÅR 7 Delta i samtal samt lyssna på andra Redovisa ett arbete muntligt utifrån stödord om något man sett, läst, hört eller upplevt Kunna läsa och tillgodogöra

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet. BILAGA: REVIDERAD LÄROPLAN I LÄROÄMNET MODERSMÅL OCH LITTERATUR Språket är av avgörande betydelse för all form av inlärning. Språkinlärningen är en fortlöpande process, och därför är modersmålsinlärningen

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men

inte följa någon enkel eller fiffig princip, vad man nu skulle mena med det. All right, men MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Christian Gottlieb Gymnasieskolans matematik med akademiska ögon Induktion Dag 2. Explicita formler och rekursionsformler. Dag mötte vi flera talföljder,

Läs mer

Ett barns interaktion på två språk

Ett barns interaktion på två språk lektiot Ett barns interaktion på två språk En studie i språkval och kodväxling RAIJA BERGLUND Inledningsföredrag i samband med disputation den 6 juni 2008 vid humanistiska fakulteten vid Vasa universitet

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län Resursbibliotek för döva I Örebro pågår sedan oktober 2001 projektet Resursbibliotek för döva. Initiativtagare

Läs mer

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3

Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Bedömningsmatris i engelska Elev: Årskurs: Termin: Aspekt Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Hörförståelse: Uppfattar det Förstår det huvudsakliga Förstår både helhet och förstå, återge huvudsakliga innehållet och några

Läs mer

Kravnivåer engelska år 8 Godkänt

Kravnivåer engelska år 8 Godkänt Kravnivåer engelska år 8 Godkänt förstå enkelt talad engelska, från olika delar av världen, som rör för eleven kända ämnen eller intresseområden. på ett begripligt sätt delta i samtal om vardagliga ämnen

Läs mer

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar

Skrivprocessen. Skrivprocessen och retoriken. Skrivprocessen Retoriken Förklaringar Skrivprocessen Att skriva är ett hantverk något som du kan lära dig. För att bli en bra hantverkare krävs övning. Skrivprocessen liknar i många avseenden den så kallade retoriska arbetsprocessen som vi

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9

Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Barn- och utbildningsnämnden 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Skogstorpsskolan Cecilia Härsing, lärare i tyska Lokal pedagogisk planering för tyska år 9 Syfte Undervisningen i tyska år 9 utformas

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken.

Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Hur man ökar förståelsen mellan de nordiska språken. Kommentar [LB1]: Ingen punkt i rubriken. Av Kommentar [LB2]: Det saknas information på titelsidan. Se kursboken. 1 Innehåll Kommentar [LB3]: Bra med

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Tecken som stöd för tal, TSS

Tecken som stöd för tal, TSS Hörselskadades Riksförbund Tecken som stöd för tal, TSS ett verktyg för kommunikation Hörselskadades Riksförbund, HRF december 2011 Fungerande kommunikation en förutsättning för god livskvalité För att

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte MODERSMÅL FINSKA 1 Sverigefinnar, judar, tornedalingar och romer är nationella minoriteter med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk finska, jiddisch, meänkieli och romani chib är officiella nationella

Läs mer

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)

Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) 2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Om film- och nyhetsöversättning och skillnarderna mellan dem. Riina Heikkilä. Forfatter: Kilde:

Sprog i Norden. Titel: Om film- och nyhetsöversättning och skillnarderna mellan dem. Riina Heikkilä. Forfatter: Kilde: Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Om film- och nyhetsöversättning och skillnarderna mellan dem Riina Heikkilä Sprog i Norden, 2013, s. 1-6 [i hæftet: s. 21-26] http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskaper som understiger vitsordet åtta 1 SVENSKA OCH LITTERATUR Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i svenska och litteratur Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Att kommunicera

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen)

Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) Humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i översättning (Översättarutbildningen) Programmets namn

Läs mer

Flerordsenheter: Så många frågor, så få svar

Flerordsenheter: Så många frågor, så få svar Flerordsenheter: Så många frågor, så få svar Lars Borin Flerordsworkshop 19/3 2013 några centrala frågor Vilken sorts ord är det flera av? Ska de beskrivas som en sorts lexikonenheter eller en sorts syntaktiska

Läs mer

Muntliga prov i svenska och bedömningen av dem

Muntliga prov i svenska och bedömningen av dem Muntliga prov i svenska och bedömningen av dem Liisa Suomela, Niina Elf, Sivi Lindroos och Outi Hakola Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, HU Flyt en jämförelse mellan två par Liisa

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6

Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Lokal Pedagogisk planering i Spanska åk 6 Ansvariga lärare: Mimi Säverman Annika Fällman Felipe Sanhueza mimi.saverman@edu.upplandsvasby.se annika.fallman@edu.upplandsvasby.se felipe.sanhueza@edu.upplandsvasby.se

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

ÖU2100, Översättarutbildning 1. Magisterutbildning, 60 högskolepoäng

ÖU2100, Översättarutbildning 1. Magisterutbildning, 60 högskolepoäng Humanistiska fakultetsnämnden ÖU2100, Översättarutbildning 1 Magisterutbildning, 60 högskolepoäng Professional Translation 1, 60 higher education credits Avancerad nivå Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Betygskriterier i ENGELSKA för Torskolan. Åk 8 7/6 2007

Betygskriterier i ENGELSKA för Torskolan. Åk 8 7/6 2007 Betygskriterier i ENGELSKA för Torskolan. Åk 8 7/6 2007 Lyssna och förstå Förstå tydlig engelska, inom för eleven kända områden. Förstå tydlig engelska från olika delar av den engelskspråkiga världen.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan

Terminsplanering i svenska årskurs 8 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 8 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information och Praktisk svenska.

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET (FINSKA) OCH FRÄMMANDE SPRÅK FINSKA Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen A-lärokursen i finska. Mål för undervisningen Innehåll Föremål

Läs mer

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning Kursen består av följande delkurser vilka beskrivs nedan: Litteratur, 6 högskolepoäng Grammatik och översättning, 9 högskolepoäng Skriftlig

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Handbok i konsten att köpa översättningar

Handbok i konsten att köpa översättningar Handbok i konsten att köpa översättningar Innehåll Varför översätta? 4 Vad är en bra översättning? 5 Att välja språkföretag 6 Tänk flerspråkigt från början 8 Inför din förfrågan 10 När du kontaktar språkföretaget

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer