Strategiska partnerskapet mellan Sida och Skogsstyrelsen inklusive Skogsinitiativet för perioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategiska partnerskapet mellan Sida och Skogsstyrelsen inklusive Skogsinitiativet för perioden 2009-2012"

Transkript

1 1 Datum Diarienr Enheten för Skogspolicy och Analys Thorsten Celander Skogsstyrelsens slutrapport Strategiska partnerskapet mellan Sida och Skogsstyrelsen inklusive Skogsinitiativet för perioden

2 2

3 3 Innehållsförteckning Förkortningar Sammanfattning och reflektioner 1. Bakgrund 2. Verksamhet och resultat 2.1 Partnerskapet med Sida 2.2 SkS PGU Grupp 3. Skogsinitiativet 3.1 Samarbetet med Föreningen Skogen och Sida Förlängning av SI med oförbrukade medel 3.2 Implementering av Skogsinitiativets insatser Skog Klimat/ Energi Fattigdom Inledande förändringar i samband med att SKS tog över Focali från Sida Samordning och nätverkande Tematiska studier, uppdrag och rådgivning Dialog och uppföljning Sammanfattande bedömning Skog Privata sektorn Fattigdom Verktyg för ansvarfulla inköp av skogsprodukter Utveckling av tillgång till certifiering för mindre producenter och byskogsbruk Programadministration och informationsverksamhet Dialog och uppföljning Sammanfattande bedömning Skogssektorns institutioner och regelverk Stöd till utvecklingen av ett nationellt skogsprogram I Nicaragua Knowledge Reference for National Forest Monitoring and Assessments Strengthening Smallholder Forest Producers Associations in Kenya Information management Dialog och uppföljning Sammanfattande bedömning Analys av Skogliga Utvecklingsfrågor Empowering Community Based Forest and Tree Producer Groups Dialog och uppföljning Sammanfattande bedömning

4 Utveckling av Resursbasen The Forest Dialogue 4. Ekonomiskt utfall Bilagor 1. The Forest Dialogue Investing in Locally Controlled Forestry 2. Översiktlig sammanställning av resultaten i förhållande till ambitionerna 3. Ekonomisk rapport

5 5 Förkortningar AFF CERC CWRA ETFAG ETFRN FFF FLEGT Focali FORNESSA FS FSC GU IUFRO ILCF KR KSLA LRF MDG NFMA NFP NGPP PGU RBM REDD SCB SCC SEK SFM SFPAK SI SIANI Sida SkS SLU/SP SLU/SR TFD UD UNFF African Forest Forum China Economic Research Center Controlled Wood Risk Assessment European Tropical Forest Advisory Group European Tropical Forest Research Network Forest & Farm Facility Forest Law Enforcement, Governance and Trade Forestry, climate and livelihood research network Forestry Research Network in Sub-Saharan Africa Föreningen Skogen Forest Stewardship Council Göteborgs universitet International Union of Forest Research Organizations Investing in Locally Controlled Forestry Knowledge Reference Kungliga Skogs- och Lantbruks Akademin Lantbrukarnas Riksförbund Millennium Development Goal National Forest Monitoring and Assessment National Forest Program New Generation Plantation Program Poltik för Global Utveckling Result Based Management Reducing Emissions from Deforestation and forest Degradation Statistiska Central Byrån Swedish Cooperative Centre Swedish Krona Sustainable Forest Management Small Forest Producer Associations in Kenya??? Skogsinitiativet Swedish International Agricultural Network Initiative Swedish international development agency SkS Sveriges Lantbruksuniversitet/ Skogens Produkter Sveriges Lantbruksuniversitet/ Skoglig Resurshushållning The Forest Dialogue Utrikesdepartementet United Nations Forum on Forests

6 i Sammanfattning och reflektioner Denna slutrapport är strukturerad på samma sätt som tidigare årliga verksamhetsrapporter från SkS. Vad gäller själva förlängningen av Skogsinitiativet (SI) fram till mitten 2012 har detta redovisats i relevanta delar av rapporten istället för att skriva en separat rapport för En annan skillnad är denna lite reflekterande sammanfattning om partnerskapsöverenskommelsen med Sida och SI. En nödlösning eller ett genuint intresse att samarbeta med SkS? Det är viktigt att komma ihåg att SI initierades som ett samarbete mellan Sida och Föreningen Skogen (FS) och att SkS inte fanns med i diskussionerna överhuvudtaget. SkS kom med som en nödlösning under 2009, när det blev uppenbart att Sida och FS inte kunde arbeta som det var tänkt p.g.a. förändrade omständigheter framförallt på Sida jämfört med situationen när SI initierades Detta till trots sågs SI som en viktig möjlighet för SkS ambitioner att arbeta aktivare med PGU både vad gäller samstämmighets- och biståndsbenet. Till bilden hör att SkS inte bara tog över mycket av Sidas ansvar/roll inom SI utan att avtalet med Sida (Överenskommelse om strategiskt partnerskap) var bredare än så. Mervärdet för bägge myndigheterna är väl formulerat i Sidas beslut från En viktig förutsättning för SkS var ambitionerna att samarbetet skulle vara långsiktigt även om överenskommelsen till att börja med enbart täckte den första fasen av SI. Det öppnade för möjligheten att på ett naturligare sätt integrera denna typ av arbete i SkS verksamhet. Partnerskapet Det har inte alltid varit så lätt att utveckla myndighetssamarbetet med Sida, dels beroende på den tidvis mycket turbulenta situation som präglat Sida under avtalsperioden men också diskussionen i allmänhet om villkoren och förutsättningarna för Sidas samarbete med andra myndigheter. Inte minst det som gäller myndigheters unika kompetens och möjligheterna att teckna tjänsteköps- och/eller ramöverenskommelser har präglats av viss förvirring hos inblandade parter. Trots dessa begränsningar har det övergripande myndighetssamarbetet enligt SkS fungerat bra även om det kunde ha varit lite ambitiösare. Det gäller t.ex. aktiviteter som handlat om hur det Svenska biståndet skulle kunna förhålla sig till REDD+, FLEGT och UNFF. SkS har även deltagit i flera av de sammankomster med olika myndigheter som Sida kallat till där förutsättningarna för myndighetssamarbete har diskuterats inte minst i förhållande till upphandlingsreglerna.

7 ii SkS PGU grupp Partnerskapsöverenskommelsen med Sida har också lett till att en PGU grupp bildades på SkS. Det ledde senare på initiativ av SkS till ett vidgat samarbete med Jordbruksverket (JV) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i en större gruppering, något som också formaliserats i en särskild överenskommelse mellan parterna i slutet av Arbetet i denna större grupp har inte riktigt tagit fart än bl.a. beroende på de betydande oklarheter som rått om vad regeringen vill med PGU. PGU gruppen på SkS har lagt ner omfattande arbete på att studera hur PGU utvecklats över tid, följt av analyser tillsammans med FS av ambitionerna i PGU och på vad sätt skogsbruket kan ha en roll i detta. Det har också inkluderat de policys och strategier som togs fram av UD och Sida under senare delen av 2010 och början av Detta arbete har bemötts positivt på Sida och Landsbygdsdepartementet, men slutintrycket blir ändå att det är mycket oklart om SkS arbete med PGU och olika policys och strategier gett några mer avgörande avtryck. Premisserna vad gäller olika myndigheters engagemang i denna typ av arbete, möjligen med undantag för Sida, bör vara tydligare i framtiden Kapacitetsbyggande SkS har haft stor nytta av sina parter, Sida och FS, då kapaciteten för att arbeta med frågor som har med skog och fattigdomsbekämpning har stärkts genom vår medverkan som ansvarig för SIs insatser inom de prioriterade ämnesområdena och som arrangör, part, åhörare och deltagare i olika konferenser, seminarier och kurser. Andra viktiga aktörer i detta sammanhang har varit SIANI och KSLA. Kapaciteten har stärkts både vad gäller en rad relevanta teman men också i sådant som har att göra med beredning, genomförande och uppföljning av olika insatser. Arbetet har även breddat SkS kontaktnät nationellt och internationellt. Skogsinitiativet Av naturliga skäl har samarbetet med FS varit mycket mer intensivt än med Sida och det har i allt väsentligt fungerat bra. De svårigheter som funnits har enligt SkS handlat om rollfördelningen och hur den uppfattats. Den samordning av SI i sin helhet som FS ansvarat för har ibland överlappat med det management och koordineringsansvar SkS haft för de olika projekten inom SI:s prioriterade ämnesområden, en distinktion som inte varit helt klar för alla aktörer. Det har också funnits lite olika uppfattningar mellan SkS och FS om hur man skulle hantera det ämnesområde där det visade sig vara svårast att komma igång med insatser nämligen Omvärldsanalys med inriktning på global skogsutveckling som senare döptes om till Analys av skogliga utvecklingsfrågor. Samarbetet med Sida har oftast fungerat tillfredsställande med hänsyn till den mycket turbulenta situation som rått under mer eller mindre hela

8 iii avtalsperioden. SkS ärvde dock en del svårigheter från Sida vad gäller stödet till Focali och hade gärna sett ett större engagemang från Sida i denna fråga. Det faktum att Focali på många sätt varit ett uppskattat projekt har inte gjort det enklare för SkS att driva de mera formalistiska kraven på att verksamheten ska återspegla styrdokumenten (avtal, projektdokument, och verksamhetsplaner). Under 2011 genomfördes även en utvärdering av SI som SkS fick uppdraget att hantera. Uppdragsbeskrivningen formulerades tillsammans med FS och Sida och handlades upp enligt gällande regler. Utvärderingen genomfördes redan under sommaren 2011 bl.a. med avsikten att den skulle kunna bidra till planeringen av en fortsättning av SI. Utvärderingen fick av olika skäl inte den betydelse som SkS förväntat sig. I övrigt har SkS kommenterat utvärderingen av SI i ett särskilt management response. Implementeringen av Skogsinitiativets prioriterade områden Inom ämnesområdet Skog - Klimat/Energi - Fattigdom övertog SkS hanteringsansvaret från Sida för Focali och därmed också Sidas avtal med Göteborgs universitet. I förhållande till de två projektmålen för Focali, nämligen att 1. Fungera som länk och öka gränssnittet mellan svenska myndigheter, näringsliv, det civila samhället och akademiker, och därigenom bidra till att bättre utnyttja den svenska resursbasen inom området Skog-klimat. 2. Ta fram ny kunskap och/eller syntetisera existerande forskning. Vår uppfattning är att Focali utifrån styrdokumentens innehåll varit framgångsrika avseende det första målet, medan man inte oreserverat kan säga samma sak om det andra målet. Det är framförallt Focalis sekretariat som genom sitt samordningsarbete och nätverkande bidragit till det första målet. Från början var det tänkt att bidraget till det andra målet skulle göras genom kortare studier på cirka 4 månader i prioriterade/efterfrågade ämnen. Två ämnen fanns med från början för att man skulle komma igång och nya studier skulle sedan kunna föreslås av Focalis styrgrupp. Förutom studien Genomgång/analyser av existerande globala instrument för lagring av kol i skogliga ekosystem som avklarades tämligen snabbt så genererade inte det andra förslaget Utveckling av kriterier för skoglig produktion som är långsiktigt hållbar, socioekonomiskt ansvarfull och klimatsmart något resultat överhuvudtaget. Vad som låg bakom svårigheterna är oklart då detta hände innan SkS kom med i SI. Istället växte tre teman fram som sedan de facto permanentades. Dessa var 1. Genomgång och analys av existerande globala instrument för lagring av kol i skogliga ekosystem 2. REDD och Fattigdom (Making REDD work for the poor) 3. Klimataspekter på uthålligt skogsbruk (SFM) Inom respektive tema förslogs sedan olika aktiviteter/studier i de årliga verksamhetsplanerna som tillställdes SkS. Tema (1) är det tema som enligt

9 iv SkSs bedömning bäst har svarat mot de ursprungliga ambitionerna med Focali i den meningen att man tagit fram ett flertal rapporter och briefs som legat rätt i tiden för andra avnämare. Tema (2) har inte på samma sätt lyckats leverera enligt planerna, något som kan bero på att man arbetat på ett annat sätt och med ett svårt tema medan tema (3) av olika skäl har haft stora problem med att överhuvudtaget leverera något resultat. En annan svaghet har varit den budgetering som Focali använt för dessa tre teman, som inte varit särskilt informativ. Dessa exempel på problem skulle behövt lite större engagemang från Sida efter att SkS tog över hanteringsansvaret från Sida. Dock har Focali genom sitt forskarnätverk spridit flera mycket intressanta dokument som byggt på befintlig/pågående forskning och där man i vissa fall gjort förkortade versioner som s.k. briefs. Detta tillsammans med vad som redogörs för i ovanstående paragraf gör det svårt att bedöma kostnadseffektiviteten i Focali, där man kan komma till tämligen olika slutsatser beroende på hur man förhåller sig till styrdokumenten. Inom det andra prioriterade ämnesområdet Skog Privata sektorn Fattigdom tecknade SkS i början av 2010 ett avtal med WWF om ett programförslag med titeln Fattigdomsbekämpning och hållbart nyttjande av skogsresurserna inom ramen för den privata sektorns verksamhet. Programmet har bestått av fem olika delprojekt som sorterades under tre komponenter. Dessa projekt har antingen bidragit med specifika delar till större projekt som i övrigt har haft annan finansiering eller utgjorts av avgränsade specifika studier, som har konkurrensupphandlats. SkS bedömning är att WFF hanterat de olika delprojekten på ett mycket tillfredställande sätt. De har sökt dialog när problem uppstått och samarbetet mellan SKS och WWF har fungerat väl. Av de olika delprojekten är det ett som inte lyckats med att tillhandahålla det förväntade resultatet, medan de övriga har fungerat som det var tänkt. Enligt SkS är det framförallt två projekt som förutom att bidra till programmets ambitioner var intressanta för att de arbetat med delvis nya frågor. Det ena projektet Development of Controlled Wood Risk Assessment kan ses som ett första steg mot certifiering och kan vara av särskild betydelse i många fattigare länder där de institutionella förutsättningarna för certifiering ännu saknas. Det andra projektet är en studie om skogscertifiering Poverty and Forest Certification som på ett intressant sätt analyserar och problematiserar kring varför skogscertifiering inte fått ett större genomslag för småbrukare i fattiga länder. Bägge dessa projekt förlängdes under För det tredje ämnesområdet Skogssektorns institutioner och regelverk har SkS tecknat separata avtal för tre olika insatser. Projektidéerna, som föreslagits av FAO och finansierats av Sida (genom medel som avsatts för samarbete och utbyte med svensk resursbas) har handlat om att stödja FAOprogrammen National Forest Program Facility (NFP-Facility)och National Forest Monitoring and Assessment of Forest Land Use (NFA) samt att titta på möjligheterna att använda sig av erfarenheter från den svenska skogsägarrörelsen för att stärka småskogsbrukar organisationer i andra länder. Vad gäller projektet Stöd till utvecklingen av ett nationellt skogsprogram i Nicaragua tecknades avtal med SLU/Institution för Skoglig Resurshushållning under våren Projektet genomfördes av

10 v resurspersoner från denna institution och från Skogsstyrelsen och har handlat om att bättre utnyttja skoglig resursinformation tillsammans med annan information i utvecklingen/uppföljningen av policys som är relevant för skogssektorn. Detta processinriktade projekt har demonstrerat alternativa arbetssätt än det som brukar vara vanligt när skogsfolk i många länder arbetar med policys på olika sätt. Projektet har bl.a. tagit fram en separat rapport som beskriver metodik, process, arbetsmetoder och generella erfarenheter, som kan vara till nytta för NFP-facility (och dess efterföljare Forest & Farm Facility) liksom för arbetet med NFA. Projektet Knowledge reference (KR) har handlat om att uppdatera ett webbaserat verktyg för information och kunskapsuppbyggnad om skogliga resursinventeringar och NFA:s, som finns på FAOs hemsida. Avtalet tecknades med SLU/Institution för Skoglig Resurshushållning och har genomförts av resurspersoner från flera olika organisationer utan anspråk på arvode (!). I allt väsenligt har man gjort det som skulle göras. Det kommer även finnas franska och spanska versioner av KR förutom den engelska. Den uppdaterade versionen av KR ska läggas ut på webben efter årsskiftet 2012/2013 av FAO och den kommer även finnas tillgängligt på USB. Projektet Strengthening Smallholder Forest Producers Associations in Kenya har genomförts genom ett antal möten och workshops med olika aktörer i Kenya, som är relevanta för småskogsbrukare och hur dessa kan organisera sig för att stå starkare ekonomiskt och politiskt. Det har genomförts gemensamt av Kooperation utan gränser och LRF Skogsägarna med stöd av resurspersoner från Norra Skogsägarna som faciliterat dessa möten och workshops. Projektet avslutades med ett stort nationellt möte i maj 2012 under SIs förlängningsperiod där det beslutades att man skulle gå vidare och bilda en nationell kommitté för småskogsbrukarföreningar i Kenya. Ett fjärde projektförslag från FAO Information management blev aldrig genomfört p.g.a. en rad olyckliga omständigheter där först den svenska aktören som var påtänkt från FAO (SCB) krävde arvoden långt utöver den av FAO föreslagna budgeten. När det stod klart att det inte gick att ändra på detta gjorde SkS och FAO tillsammans ett försök att upphandla tjänsten, men fick inga anbud att ta ställning till, även efter att ett antal påstötningar gjorts. Det fjärde och sista ämnesområdet inom SI som SkS ansvarat för Analys av Skogliga Utvecklingsfrågor har varit det svåraste området att få igång någon insats överhuvudtaget. Inledande försök av FS under 2008 och 2009 att få igång något tillsammans med SLU och Handelshögskolan i Stockholm drevs vidare under första halvan av 2010 av SkS tillsammans med FS. SKS avbröt dock dessa försök i slutet av sommaren 2010, då ett helt nytt spår prövades tillsammans med African Forest Forum, som redan hade flera idéer på hur man skulle kunna samarbeta med svenska aktörer. Till sist kom parterna överens om att man skulle göra en regional studie i Östra Afrika på temat Empowering Community Based Forest and Tree Producer Groups under 2011, som mycket handlade om att kartlägga vilka typer av lokala organisationer som finns och vilka förutsättningar man måste arbeta med om man ska kunna utveckla dessa. I någon mån kompletterar denna studie med sitt lite mer övergripande perspektiv, det arbete som gjordes i ovannämnda projekt Strengthening Smallholder Forest Producers Associations in

11 vi Kenya, som började från den lokala nivån. Den slutliga rapporten presenterades i juni 2012 på ett internationellt forum i Kenya First IUFRO- FORNESSA Regional Congress: Forests and Trees Serving the People of Africa and the World. För det femte och sista ämnesområdet Utveckling av Resursbasen har FS varit huvudansvarig och SkS har på olika sätt bidragit till detta arbete efter behov. För mer information hänvisas till FS:s slutrapport. FS har redogjort för sin bedömning av Skogsinitiativets mer övergripande måluppfyllelse och SkS har inget att tillägga. För uppfyllelsen av ambitionerna i partnerskapsavtalet hänvisas till avsnitt 2 för ytterligare information. Resultaten av de olika insatserna beskrivs lite utförligare i relevanta delar av rapporten. I bilaga 2 redovisas ett försök att i matrisform översiktligt beskriva resultatet av de olika insatserna såsom dessa beskrivits i LFA matriser och/eller särskilda uppdragsbeskrivningar (Term of Reference)..

12 1 1. Bakgrund Skogens potential för att i ökad utsträckning bidra till måluppfyllelsen av Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) låg bakom Sidas beslut att stödja Skogsinitiativet (SI) Sida uppdrog åt Föreningen Skogen (FS) att samordna SI. SkS, som delade Sidas och FS övertygelse att hållbart skogsbruk är ett viktigt medel för att bekämpa fattigdom, främja utveckling och möta olika globala utmaningar som t.ex. klimatförändringarna, kom med i SI 2009 genom en särskild överenskommelse mellan Sida och SkS 1. Denna överenskommelse omfattade dels ett mer övergripande strategiskt partnerskap mellan myndigheterna och dels att SkS övertog Sidas operativa roll i genomförandet av enskilda insatser inom SI:s prioriterade ämnesområden. Denna rapport redogör för verksamheten och kostnaderna för avtalsperioden inklusive förlängningen och omfattar aktivitetsperioden från till enligt de arbetsplaner och budgetar som upprättats (i) för sista halvåret av 2009; (ii) helåren 2010 och 2011; (iii) samt första halvåret Verksamhet & resultat Enligt avtal skulle partnerskapet mellan Sida och SkS inriktas på följande mål under fas 1 av Skogsinitiativet; 1. Att bidra till att Sida och SkS etablerar ett gemensamt långsiktigt och globalt, skogligt PGU-inriktat kunskapsutvecklingssamarbete med brett deltagande av svenska aktörer inom ramen för SI 2. Att successivt och i växande omfattning utgöra kompetensförstärkning för SkS vad gäller globala skogliga utvecklingsfrågor 3. Att successivt i växande omfattning utgöra kompetensförstärkning för Sida vad gäller skogliga förhandlingar och processer 4. Att bidra till att utveckla den svenska resursbasen inom ramen för SI:s prioriterade områden. 5. För att stärka utvecklingssamarbetet mellan myndigheterna har SkS genom den inrättade PGU-gruppen för avsikt att initialt etablera kontakter inom Sida för att möjliggöra delgivning av relevant information mellan myndigheterna när Sida bevakar främst biståndsinriktade processer och SkS skogsrelaterade processer finna samstämmighet inom prioriterade områden för PGU 1 Överenskommelse om strategiskt partnerskap mellan Sida och Skogsstyrelsen

13 2 2.1 Partnerskapet med Sida Ett viktigt skäl för SkS att engagera sig i partnerskapet med Sida var ambitionerna att på ett samordnat sätt bidra till PGU:s ambitioner med avseende på både det s.k.. samstämmighets- respektive biståndsbenet. Under avtalsperioden har SkS vid ett flertal tillfällen internt diskuterat frågan om hur partnerskapet skulle kunna utvecklas med Sida. Det har dock varit problematiskt att arbeta med denna ambition p.g.a. den tidvis mycket turbulenta situation som präglat Sida under perioden. Till detta kom en pågående diskussion inom UD och Sida om villkoren och förutsättningarna för Sidas samarbete med andra myndigheter. Denna diskussion har enligt SkS delvis gått på tvärs med de signaler som tidigare getts om behovet av att andra departement och myndigheter (än UD och Sida) ska engagera sig mera i PGU. Med lite perspektiv bakåt kan man konstatera att detta påverkat förutsättningarna för dialogen med Sida negativt i alla fall avseende SI:s framtid. Under perioden har SkS och Sida trots dessa svårigheter haft följande lite mer formella partnerskapsmöten vid tre tillfällen: ; ; och Utöver detta har kontakterna skett via telefon och e-post. Förutom att tjäna syftet att informera om respektive myndighets arbete med internationella processer av betydelse för skog och fattigdomsbekämpning, som t.ex. UNFF, ITTO och MDG, har ambitionen även varit att finna mer konkreta samarbetsområden. De exempel där dialogen med Sida har resulterat i mera konkreta försök har varit FLEGT och REDD. FLEGT berördes bl.a. en hel del i samband med ETFAG konferensen i september 2010 på Sida, (se avsnitt 3.1 nedan) där SI genom FS och SkS stöttade Sida under förberedelserna, genomförandet och slut rapporteringen av denna konferens. Vad gäller REDD+ erhölls ett mera konkret resultat under 2011 genom den workshop som anordnades av SkS, Sida och det av SI initierade forskarnätverket Focali den 21mars i Norrköping på temat Svenskt bistånd och REDD+ med underrubriken Hur ska svenskt bistånd hantera REDD+ framöver strategiskt och praktiskt?. Ett flertal organisationer (departement, myndigheter, konsulter, enskilda organisationer etc.) deltog på denna workshop, som mynnade ut i ett antal rekommendationer som ett bidrag och stöd för Sverige, både som part i klimatförhandlingarna och som givarland i arbetet med hållbar markanvändning. SkS har även deltagit i några möten med olika myndigheter (i det informella myndighetsnätverket) under avtalsperioden, som på ett allmänt plan handlat om arbetet med PGU. Det inkluderar också en workshop 5 6 oktober hösten 2011 som anordnades av Sida Partnership Forum om de förutsättningar som då sades gälla för samarbete mellan myndigheter och Sida. En viktig del i denna workshop var den presentation, som gjordes om vad som krävdes för att få till så kallade tjänsteköps överenskommelser och ramöverenskommelser mellan en myndighet och Sida. Workshopen var ett bra komplement till den information som SkS skaffat genom ganska intensiva kontakter under 2010

14 och 2011 med andra myndigheter och initiativ 2 som hade mer omfattande erfarenheter av samarbete med Sida. Allt detta var värdefullt för det intensiva arbete som tog fart under senare delen av 2011 för att om möjligt hitta alternativ för att på något sätt kunna finansiera en fortsättning av SI, när det stod klart att Sidas avdelning för Globala Program inte kunde stödja en andra fas av SI. Detta arbete har inkluderat följande: 3 Diskussion och förankring med SkS ledning om att fortsätta och fördjupa arbetet med PGU som kommit igång genom Skogsinitiativet Information och möten med Landsbygdsdepartementet om Skogsinitiativet och hur SkS skulle kunna bidra till PGUs ambitioner i olika internationella processer och inom utvecklingssamarbetet En intern process för att ta fram ett underlag för hur SkS såg på sin unika kompetens inklusive ett PM som presentats för Landsbygdsdepartementet Sökt stöd hos Landsbygdsdepartementet för att fortsätta ambitionerna med att få till en överenskommelse med Sida om vad som skulle kunna ses som SkS unika kompetens och på så sätt underlätta möjligheterna att teckna tjänsteköps avtal/ramöverenskommelser med Sida. Hänvisningar till den unika kompetensen fanns senare med i SkS Regleringsbrevet för SkS PGU grupp PGU gruppen som bildades under hösten 2009 har under avtalsperioden ägnat en hel del möda åt att tolka och utveckla idéer om hur ambitionerna i PGU kan främjas strategiskt och operationellt genom SkS internationella arbete och genom partnerskapet med Sida. Under 2009 och början av 2010 var fokus på att förstå hur PGU utvecklats över tid, medan fokus under senare delen av 2010 och början av 2011 riktades mot ett antal nya PGU policys och strategier från Utrikesdepartementet 3 och Sida 4. Utgångspunkten för PGU gruppen har hela tiden varit att se hur skogssektorn kan bidra till ambitionerna i PGU både vad gäller samstämmigheten (mellan politikområden) och biståndet. Under 2010 hade SKS och FS ett möte med Landsbygdsdepartementet där även en representant från Utrikesdepartementet deltog och senare även möten med Sida. Till bilden hör att SI genom FS även engagerade en välmeriterad konsult 5 under våren 2011 för att med ett utifrån perspektiv analysera olika PGU relaterade styrdokument från UD och Sida och på vad sätt skogsbruk kan bidra till ambitionerna i dessa. Medan alla dessa försök att konstruktivt 2 Naturvårdsverket, Fiskeriverket; Havs och vattenmyndigheten, Marina Initiativet och i övrigt med det informella myndighetsnätverket 3 T.ex. Policys för i) Klimat och miljö; ii) Ekonomisk tillväxt; iii) Jämställdhet och kvinnors rättighet och roll; iv) Forskning och utveckling; v) Aktörssamverkan m.fl. 4 T.ex. i) Globala ämnesstrategiska utvecklingsinsatser; ii) Kapacitetsutveckling och samverkan; iii) Regionala samarbetsstrategier, iv) Bilaterala samarbetsstrategier. 5 Andersson Henny, 2011, Skogsresurserna medel för global utveckling

15 4 föra en diskussion kring PGU - har bemöts på ett positivt sätt, så blir ändå slutintrycket att det är mycket oklart om och på vad sätt arbetet med PGU gett några avtryck hos Sida eller på departementsnivå. Är det slutligen bara UD och möjligen Sida som i praktiken har formulerings- och tolkningsprivilegiet så bör inte tid läggas på denna typ av framtida engagemang i PGU. PGU gruppen har även jobbat internt på SKS för att dels informera om och dels diskutera hur SkS på ett mera meningsfullt sätt kan förhålla sig till PGU både som myndighet och som samarbetspartner till Sida. Detta arbete vidgades i slutet av 2010 genom att representanter från Jordbruksverket bjöds in eftersom bägge myndigheterna hör till Landsbygdsdepartementet. Under 2011 har även SLU kommit med i detta samarbete som i november 2011 formaliserades genom en överenskommelse mellan de tre parterna om Samarbete inom Politiken för Global Utveckling. Kapacitetsbyggande inom SkS som ett resultat av SI En viktig ambition när SkS gick med i SI har varit att stärka vår egen kapacitet för internationellt utvecklingssamarbete. En del i detta har handlat om att medverka i olika kurser, seminarier och konferenser. Genom de kurser som anordnats av t.ex. Sida har SkS SI-koordinator bl.a. deltagit i en metodkurs 2010 på temat Making Market Systems Work for the Poor (M4P) och en påbyggnadskurs i RBM i februari 2011, den senare med siktet på att eventuellt kunna arbeta med föreberedelserna av Skogsinitiativets andra fas. Fem andra medarbetare 6 deltog vid olika tillfällen under 2010 i Sidas grundkurs i RBM. Vidare har SI-koordinatorn medverkat i en kort kurs, som initierades av SIANI under hösten 2011 om Ex-Ante Carbon-balance Tool som är ett hjälpmedel utvecklat av bl.a. FAO för att beräkna olika markanvändningsformers utsläpp av växthusgaser. Till detta kommer en rad seminarier och workshops som dels varit en del av SI:s egen verksamhet där olika medarbetare på SkS varit med och dels de som anordnats av andra aktörer där Sida, SIANI och KSLA varit de viktigaste arrangörerna.. SkS huvudsakliga verksamhet inom SI (se avsnitt 3.2) har tillsammans med det som rapporterats ovan under avsnitt 2.1 på olika sätt och varierande grad bidragit till alla de mål, som partnerskapet skulle vara inriktat på (se avsnitt 2 Verksamhet och resultat, pkt 1 5 ovan ). För punkten 4 har rimligen måluppfyllelsen varit bra eller mycket bra och i någon mån gäller det enligt SkS även punkten 2, medan det är svårare att värdera de övriga målen. 3. Skogsinitiativet 3.1 Samarbetet med Föreningen Skogen och Sida SkSs arbete med SI har genomförts i nära samarbete med framförallt FS, något som fungerat väl. I relation till Sida och inom ramen för myndighetssamarbetet har arbetet fungerat tillfredsställande utifrån deras förutsättningar under avtalsperioden - även om det kunde ha varit lite ambitiösare och mer konkret (se 2.1 ovan). 6 Peter Blombäck, Jenny Malmhäll, Björn Merkell, Lars Andersson och Gerben Janse

16 5 SkS ärvde också en del svårigheter från Sida, som det inte alla gånger varit så lätt att hantera och hade gärna sett ett större engagemang från Sida. Det har gällt stödet till Focali 7 (se nedan) och SkS drev därför med visst besvär igenom förändringar av styrdokumenten mest för att anpassa dessa till en delvis annan verksamhet än som var tänkt från början. SkS upplevde vidare i början att delar av Focali såg SkS som ett transaktionskonto. Förvåningen var uppenbar när SkS började ställa krav på förändringar. Det ska samtidigt understrykas att Focali på ett välförtjänt sätt varit ett uppskattat projekt av många olika aktörer, något som inte gjort det enklare för SkS att driva de mera formalistiska kraven på att verksamheten ska återspegla styrdokumenten (avtal, projektdokument, och verksamhetsplaner). För de insatser som SKS själv berett och avtalat, har rollfördelningen med avtalsparterna och Sida varit tämligen oproblematiska. Av naturliga skäl har samarbetet med FS varit mycket mer intensivt än med Sida. Initialt under hösten 2009 hade SKS och FS ett antal möten (fysiska och på telefon) som handlade om att bl.a. klara ut hur SkS skulle arbeta som en ny aktör i SI. Den principiella ansvarsfördelningen har varit att FS arbetat mer med strategiska framtidsfrågor, övergripande samordning samt information till aktörer i den s.k. resursbasen, medan SKS hanterat olika insatser inom fyra av SI:s fem prioriterade ämnesområden (det femte som handlade om information och kommunikation har FS ansvarat för). Samtidigt har arrangemanget varit flexibelt och de bägge organisationerna har på olika sätt stöttat varandra. Samarbetet med FS har i allt väsentligt fungerat bra. De svårigheter som funnits har enligt SkS handlat om en gradvis förändrad rollfördelning, som bottnat i att FS varit beroende av att delprojekten levererat resultat, fast delprojekten bara har haft en formell relation (avtal) med SkS. Den samordning av SI i sin helhet som FS ansvarat för har ibland överlappat med det management och koordineringsansvar SkS haft för de olika projekten, en distinktion som inte varit helt klar för alla aktörer. Det fanns också lite olika uppfattningar mellan SkS och FS om hur man skulle hantera det ämnesområde där det visade sig vara svårast att komma igång med insatser nämligen Omvärldsanalys med inriktning på global skogsutveckling som senare döptes om till Analys av skogliga utvecklingsfrågor. FS hade innan SkS kom med i SI redan inlett diskussioner med Handels och SLU för att dessa gemensamt skulle arbeta med detta ämnesområde. Av olika skäl gick diskussionerna mycket trögt och SkS ansåg efter ett tag att man skulle titta på andra alternativ, något som behandlas lite utförligare under avsnitt Under hösten 2009 beslutade SI:s parter (Sida, FS och SkS) att projektdokumentet skulle uppdateras och förenklas under 2010 bl.a. för att reflektera att SkS kommit med i SI. Under 2010 när ett flertal insatser kom igång inom SI (se nedan) blev det också tydligare att rollfördelningen mellan SkS och FS behövde ses över. 7 Inom det prioriterade ämnesområdet skog/bioenergi, klimat och fattigdomsbekämpning

17 6 SI hjälpte även Sida med förberedelserna och genomförandet av ETFAG:s årliga möte under september 2010 huvudsakligen genom FS insatser, medan SkS skrev och sammanställde slutrapporten från mötet. Den 15 september anordnades ett seminarium av SI och Sida för den svenska resursbasen på temat Building capacity for forest governance 8. Seminariet tjänade samtidigt som en intressant förövning för flera av de deltagare som skulle delta i nämnda ETFAG möte. FS stod för en större del av arbetet med detta seminarium, men med stöd från SkS. Under fas 1 var tanken att en större konferens skulle ordnas som avstamp inför en eventuell andra fas. FS som hade huvudansvaret för detta blev dock med tiden alltmer tveksam till detta p.g.a. de signaler man fick från Sida om att det inte skulle bli någon andra fas av SI och skrinlade till sist hela idén. Orsakerna till att det blev så här går enligt SkS att finna i omorganisationer och nedskärningar på Sida och ändrade förutsättningar för biståndet i stort, vilket inte förändrar att SkS upplevt detta som problematiskt. Det blev som en konsekvens på många sätt svårt att förklara eller snarare försvara en del av de bärande idéerna i SI och indirekt PGU för många av de aktörer som var engagerade i SI. Under 2011 var en viktig gemensam uppgift för SkS och FS att tillsammans med Sida organisera utvärderingen av SI, som skulle genomföras inom ramen för överenskommelsen mellan Sida och SkS. Utvärderingen genomfördes under sommaren 2011 bl.a. med avsikten att den skulle kunna bidra till planeringen av en fortsättning av SI. Istället för att Sida som huvudsaklig finansiär av SI skulle handla upp utvärderingen så beslutades att SkS skulle göra detta. Medel för utvärderingen fanns med i SIs budget. SkS har i övrigt redan kommenterat utvärderingen i ett särskilt dokument ( Management respons ). Till bilden hör att FS satte till en arbetsgrupp under våren 2011 för att arbeta med idéer kring en andra fas av SI, som även tog i beaktande att finansieringen kanske inte skulle ske på samma sätt från Sida. Det arbetades med tre huvudspår som enkelt uttryckt handlade om skogliga goverance frågor, privat sektor och forskning. Av olika skäl fick dock aldrig utvärderingen någon betydelse för utvecklingen av en andra fas eller ett nytt SI tillsammans med Sida. Avdelningen för Globala Program gjorde under sensommaren 2011 helt klart att de inte kunde stödja en fortsättning av SI med nya medel. De möjligheter, även om de var begränsade, att på något sätt fortsätta med SI genom att SkS skulle kunna teckna tjänsteköps/ramöverenskommelse med olika avdelningar på Sida eller ambassader (beroende på typen av insatser) fick läggas på is när Sida i början av 2012 med hänvisning till signaler från UD avböjde SkS inbjudan att tillsammans med Landsbygdsdepartementet diskutera och komma överens om vad som skulle kunna betraktas som SkS unika kompetens (en s.k. trilog). SkS gick med i SI av olika skäl, dels för att det gav oss möjlighet att på sikt arbeta mer övertygande med PGU och dels för att ansatsen var långsiktig (även om Sida av naturliga skäl inte kunde garantera det), där det fanns ambitioner att gå vidare med en andra och tredje fas. Att det inte har blivit så 8 Möjligheter fanns därvidlag att delvis nyttja resurspersoner från ett symposium anordnat av WB och FAO i Sverige dagarma innan under september i Sida:s lokaler på temat Forest Governance Indicators

18 hindrar inte att SkS ser fram mot att samarbeta med Sida i framtiden, men då bör våra respektive departement bli klarare med hur utvecklingssamarbetet ska styras och hanteras i framtiden Förlängning av SI med oförbrukade medel Diskussionerna med Sida om möjligheterna att förlänga Skogsinitiativet med finansiering från oförbrukade medel från SI:s fas 1 inleddes mer konkret i och med årsmötet den 30 augusti 2012 mellan Sida, SKS och FS. Efter ganska komplicerade diskussioner enades parterna om att vissa insatser baserat på tydliga kriterier 9 skulle få fortsätta fram till senast , genom att avtalet mellan SkS och Sida förlängdes. FS beslutade att inte förlänga sitt avtal med Sida. En hel del tid gick sedan åt under hösten 2011 för att (i) få fram rimliga förlängningsförslag från de olika parter som SKS hade avtal med; (ii) ta fram en VP för 2012; och slutligen (iii) teckna avtal om de godkända förlängningsförslagen. 3.2 Implementeringen av Skogsinitiativets insatser När SkS övertog ansvaret från Sida för olika insatser inom SI:s prioriterade områden/teman under hösten 2009, var stödet till Focali den enda pågående och avtalade insatsen inom SI under området/temat Skog/Energi, Klimat och Fattigdom. I och med att den för ändamålet rekryterade personen var på plats (november 2009) intensifierades arbetet med att få igång insatser under SI:s övriga områden/teman under 2009 och början av En översiktlig sammanställning av resultaten i förhållande till ambitionerna (outputs eller motsvarande) presenteras i bilaga 2. I det följande redovisas kort för verksamhet och resultat i de ämnesområden, som SkS ansvarat för: Skog Klimat/Energi Fattigdom Det övergripande målet för detta prioriterade området var att tillvarata och utveckla skogens möjligheter i klimatarbetet och att skogen samtidigt måste generera resurser för fattigdomsbekämpning (SI:s positionspapper), medan det övergripande målet för den insats som SKS hanterat dvs. Focali och avtalet med Göteborgs Universitet (GU) var: Att bidra till att skapa förutsättningar för att stödja utvecklingsländer att själva utveckla, besluta om och använda skogliga bioenergistrategier i sitt klimatarbete. Två delmål skulle bidra till detta mål, nämligen: 9 Som i korthet handlade om att stärka mål uppfyllelsen

19 8 1. Fungera som länk och öka gränssnittet mellan svenska myndigheter, näringsliv, det civila samhället och akademiker, och därigenom bidra till att bättre utnyttja den svenska resursbasen inom området Skog-klimat. 2. Ta fram ny kunskap och/eller syntetisera existerande forskning Inledande förändringar i samband med att SKS tog över Focali från Sida En diskussion initierades under våren 2010 med framförallt Focalis sekretariat (som då var placerat vi Enheten för Miljöekonom/Institutionen för Nationalekonomi) och styrgrupp om att se över deras styrdokument (PD och LFA) så att dessa bättre skulle motsvara vad Focali faktiskt gjorde jämfört med vad som stod i de ursprungliga dokumenten. Detta handlade primärt om att de två teman som initialt föreslogs för kortare studier och som då hade blivit till tre teman (se avsnitt ) hade mer eller mindre permanentats. I samband med att Focali under hösten 2010 skickade sitt förslag till VP för 2011 fick SKS därför en ny och samtidigt lite förenklad LFA matris. Vad gäller det ursprungliga PD bifogade Focali en separat not där man förklarade skillnaderna mellan vad man då gjorde jämfört med vad som en gång planerades. SkS godkänd dessa dokument under Vidare drev SkS under 2010 igenom en del förändringar vad gäller ansvaret för genomförandet av Focali, där SkS och GU:s roller som avtalsparter tydligtgjordes och hur dessa skulle företrädas. Som parter har SKS och GU/Institutionen för Nationalekonomi genom deras Enhet för miljöekonomi (där Focalis sekretariat först var placerat) haft tre protokollförda möten med SKS programkoordinator under 2010, två möten under och ett under våren 2012 för att diskutera/godkänna deras verksamhet, rapporter och/eller planer. SKS har också deltagit som adjungerad deltagare på några av Focalis styrgruppmöten under 2010, 2011och Focali organiserade sig efter ett tag på två arbetsområden, som ett resultat av de inledande förändringarna som SkS initierade. Dessa var (i) Samordning och nätverkande; och (ii) Tematiska studier, uppdrag och rådgivning,, där (i) framförallt skulle leverera mot det första delmålet ovan och (ii) mot det andra delmålet. Vad gäller resultaten i förhållande till vad som planerades under genomförandet gäller i all korthet följande: Samordning och nätverkande Samordning och nätverkande har gjorts via det sekretariat som sedan juni 2011 finns vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) vid Göteborgs Universitet efter att tidigare varit placerat på Enheten för Miljöekonomi (EME) vid Nationalekonomiska institutionen. För ändamålet har det funnits tre personer anställda som 1. projektledare (20 % tjänst för en person); 10 där det senaste enbart dokumenterades med minnesanteckningar, då mötet bara hade två deltagare

20 2. koordinator (50 % tjänst som kombinerats med 3 för en person); 3. projektassistent (40 % tjänst fram till och med september 2011); 4. forskningsledare (50 % tjänst för en person); och 5. oavlönad funktion som ordförande i Focalis styrgrupp 9 Sekretariatet har skött det dagliga arbetet, skrivit protokoll, rapporter, planer, upprättat budget och avtal, samt följt upp dessa inom Focalis olika verksamheter etc. Man har både ordnat och deltagit i möten (som andra kallat till). Det har framförallt handlat om Partsmöten mellan avtalets parter dvs. SkS och Göteborgs universitet. Möten mellan medlemmarna i Focalis styrgrupp (som Focali kallat till). SkS har deltagit som adjungerad medlem Expertgruppsmöten eller seminarier där olika resurspersoner medverkat med korta föreläsningar. Dessa möten anordnades av FS. Sekretariatet har dessutom arbetat med intern och extern kommunikation genom olika kanaler (hemsida, nyhetsbrev, seminarier, publikationer etc.), forskningsledning och koordinerat Focalis tre permanenta forskningsteman. Under samordning och nätverkande funktionen är SkS bedömning att man varit mycket framgångsrika med att nå ut, vilket på olika sätt redovisas i Focalis slutrapport för (som bifogades SkS verksamhetsrapport för 2011). Inte minst redovisar man på ett mycket överskådligt sätt hur man nått ut med sin hemsida. Publikationerna som kategoriserats som: i) rapporter; ii) briefs ; iii) vetenskapliga artiklar; och iv) studentuppsatser - är omfattande men samtidigt lite svårbedömbara vad gäller utfallet i relation till vad det är som SI har finansierat. En hel del av det som redovisas har inte finansierats av SI, samtidigt som flera planerade publikationer inom ramen för SI över tiden har ändrats av Focali vad gäller ämne, form och deadlines. Alla publikationerna (oavsett finansiering) finns listade i Focalis slutrapport från februari 2012, som bifogades SkS verksamhetsrapport för Under förlängningsperioden har arbetet på sekretariatet fortsatt på samma sätt som tidigare dock med den skillnaden att man samtidigt har arbetat med att avsluta samarbetet med SkS enligt avtal och anpassat Focali till den nya situation som råder i och med att SI avslutats under Tematiska studier, uppdrag och rådgivning Focali har i praktiken arbetat inom tre permanenta teman enligt följande: 1. Genomgång och analys av existerande globala instrument för lagring av kol i skogliga ekosystem. ; 2. REDD och Fattigdom (Making REDD work for the poor) ; 3. Klimataspekter på uthålligt skogsbruk (SFM) Så var det inte tänkte från början utan föreslagna studier skulle genomföras som relativt korta insatser på cirka 4 månader. I projektdokumentet föreslogs att man initialt skulle börja med följande två tematiska studier:

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Svenska IHP-kommittén

Svenska IHP-kommittén Svenska IHP-kommittén Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt regeringssamarbete

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua Uppdragsbeskrivning Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua 2006-2010 1. Bakgrund 2. Syftet med utvärderingen 3. Mål 4. Frågeställningar 5. Metod och tidsplan 6. Rapportering 1. Bakgrund Forum

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Svenska IHP-kommittén 2014

Svenska IHP-kommittén 2014 Svenska IHP-kommittén 2014 Programförklaring IHP står för International Hydrological Programme och är UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation) program för vetenskapligt

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Revisionsrapport Styrelsens ansvar KPMG AB. Antal sidor: 6. FörvrevRapport08.doc ABCD Samordningsförbundet Norra Dalsland Styrelsens ansvar KPMG AB Antal sidor: 6 FörvrevRapport08.doc 2009 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Slutrapport från Projektet för Kompetensutveckling i Projekt och Program

Slutrapport från Projektet för Kompetensutveckling i Projekt och Program Capacity Development Sida Working Paper No. 1 Slutrapport från Projektet för Kompetensutveckling i Projekt och Program Projektgruppen Mars 2000 SWEDISH INTERNATIONAL DEVELOPMENT COOPERATION AGENCY Department

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida

Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Revisionsplan för internrevisionen vid Sida Verksamhetsåret 2005 STYRELSEN FÖR INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE Sekretariatet för utvärdering och intern revision Revisionsplan för internrevisionen

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete

Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikrapport Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikplats: Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Praktikperiod: 30 augusti 2010 14 januari 2011 Handledare: David Holmertz

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:3 2014-05-15 UF2014/32092/UD/USTYR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för ekonomiskt

Läs mer

Redovisning av Skogsstyrelsens verksamhet inom politiken för Global Utveckling (PGU)

Redovisning av Skogsstyrelsens verksamhet inom politiken för Global Utveckling (PGU) Enheten för policy och analys Datum 2013-11-28 Diarienr 2013/3058 1(5) Er referens L2011/1984 m.fl. Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av Skogsstyrelsens verksamhet

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Den svenska REDD+ satsningen

Den svenska REDD+ satsningen Den svenska REDD+ satsningen Sidas utvecklingssamarbete med relevans för REDD+ Kerstin Jonsson Cissé, ämnesansvarig skogsfrågor Nov 2011 KSLA Risker och utmaningar: Dream or Nightmare (James Mayers IIED

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU SwedBios Målsättning: Bidra till fattigdomsbekämpning och förbättrade levnadsförhållanden genom en rättvis, hållbar och produktiv förvaltning av biologiska

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

Projektplan Industriell Dynamik

Projektplan Industriell Dynamik Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen

B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen B-samordningsprojektet och behovsanalysprocessen 2016-01-19 Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@folkhalsomyndigheten.se Bakgrund Varför ett projekt om B-samordning Samordningen är komplicerad inom B- pga av

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057

Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen. Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Preliminär slutrapport: Förstudie om att få med avfallshanteringen i samhällsplaneringen Boverkets dnr: 14-71-1057 1057 Projektansvarig 1 : Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad. Adress 1 : Box 123, 424

Läs mer

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-,

2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET. Handlingsplan för konkretisering av. Sidas arbete med Homo-, 2006 (DESO) JÄMSTÄLLDHETSSEKRETARIATET Handlingsplan för konkretisering av Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet 2007 2009 Sidas arbete med Homo-, Bi- och Transfrågor i utvecklingssamarbetet

Läs mer

Redogörelse för Expertgruppens möten och beslut (februari-juni2013)

Redogörelse för Expertgruppens möten och beslut (februari-juni2013) Bilaga 2 till protokoll 2013-10-08 Expertgruppen för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Redogörelse för Expertgruppens möten och beslut (februari-juni2013) Expertgruppen för utvärdering

Läs mer

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen

Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur

Läs mer

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems

Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Welcome to Stockholm Resilience Centre Research for Governance of Social-Ecological Systems Makt och intressen i skogen globala and lokala perspektiv på framtiden Katarina Eckerberg Professor, Stockholm

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional

Läs mer

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3

Läs mer

PEFC FI 1006:2014. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering 27.10.2014. PEFC Finland

PEFC FI 1006:2014. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering 27.10.2014. PEFC Finland Finlands PEFC-standard Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering PEFC FI 1006:2014 27.10.2014 Utarbetning av kriterierna för PEFC skogscertifiering PEFC Finland Cittervägen 7, 00420 HELSINGFORS

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Expertgruppen För Biståndsanalys

Expertgruppen För Biståndsanalys Expertgruppen För Biståndsanalys UD 2013:01 Underlag till punkt 3 Protokoll 2015-06-29 Expertgruppens möte Måndag och tisdagen den 8-9 juni kl. 14:00-12:30 Djurönäset konferens och hotell Närvarande: Frånvarande:

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013

Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 Sammanfattning av lägesrapport 1 mars 2013 14 myndigheter i samverkan för ett förenklat och minskat uppgiftslämnande N2013/311/ENT Sammanfattning Att förenkla vardagen för företagare skapar förutsättningar

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren

SP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga Protokoll III:3 vid regeringssammanträde 2009-06-11 UF2009/39553/UP Utrikesdepartementet Inrättande av ett råd för Näringsliv och Utveckling 1 bilaga Ärendet Sverige ska bli bättre på att ta tillvara det

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan

Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan Dnr 2011/5611 RAPPORT Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan Projektledare Caroline Wågberg Datum 2012-12-13 Skogsstyrelsen Vallgatan 8 551 83 Jönköping Innehåll 1 Sammanfattning...

Läs mer

KRAV PÅ REDOVISNING KOMMUNALT PARTNERSKAP FÖRSTUDIE. Gäller från och för projekt beviljade av ICLD.

KRAV PÅ REDOVISNING KOMMUNALT PARTNERSKAP FÖRSTUDIE. Gäller från och för projekt beviljade av ICLD. KRAV PÅ REDOVISNING KOMMUNALT PARTNERSKAP FÖRSTUDIE Gäller från 2009-01-01 och för projekt beviljade av ICLD. 2013-03-07 2 Följande krav på redovisning av beviljade medel inom ramen Kommunalt Partnerskap

Läs mer

Policy för socialt företagande

Policy för socialt företagande Policy för socialt företagande Antagen av kommunfullmäktige 2015-02-25 3 Policy Socialt företagande Innehållsförteckning Inledning... 1 Definition sociala företag... 1 Policy... 1 Syfte... 2 Möjligheter

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Analys Syfte och Mål:

Analys Syfte och Mål: Analys Syfte och Mål: Det är ett sviktande befolkningsunderlag i vår region och det geografiska läget är ett gemensamt problem. Det upplevs som svårt att rekrytera och behålla ledarkompetens. Det är få

Läs mer

Missiv Dok.bet. PID131548

Missiv Dok.bet. PID131548 PM59003.0 UTKAST Missiv PID3548 Utbildningsdepartementet 03 33 Stockholm Redovisning av uppdrag i regleringsbrevet för 203 Plan för jämställdhetsintegrering Härmed översänder Pensionsmyndigheten bifogad

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument.

Cecilia inleder med en presentation om målsättningarna från TUV och jämförelse med MVG:s styrdokument. 15 april 2014 Protokoll Styrgruppsmöte 9 april 2014 Lidbeckska huset, Lidköping 10.00-12.00 Beslutande Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsens Miljöskyddsenhet Leif Schöndell Borås stad/sjuhärads kommunalförbund

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2014-2016 Bakgrund och allmänna förutsättningar Mellan Norrköpings kommun (Kommunen) och Linköpings universitet (LiU) finns

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer