Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Transkript

1 - PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Landstingets delårsrapport 2 med revisorernas bedömning Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut Landstingsstyrelsens förslag bifölls. Yrkanden Åsa Kullgren (S), Thomas af Bjur (FP), Peter Linnstrand (V) och Ylva G Karlsson (MP) yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Magnus Leivik (M), Mattias Claesson (C) och Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) och yrkade bifall landstingsstyrelsens första beslutssats och bifall till moderata samlingspartiets, centerpartiets och kristdemokraterna tredje beslutssats i dessa partiers förslag till landstingstyrelsen. Yttranden Revisorernas ordförande Kjell Ericsson (M), Östen Eriksson (KD), Gustaf Wachtmeister (M) och Göte Eriksson (S) yttrade sig. Proposition Ordföranden ställde först proposition på landstingsstyrelsens första beslutssats och förklarade sig ha funnit denna bifallen. Därefter ställde ordföranden proposition dels på landstingsstyrelsens andra beslutsats, dels på moderata samlingspartiets, centerpartiets och kristdemokraternas tredje beslutssats i deras förslag till landstingsstyrelsens och förklarade sig ha funnit landstingsstyrelsens andra beslutssats bifallen. Slutligen ställde ordföranden proposition på landstingsstyrelsens tredje beslutssats och förklarade sig ha funnit denna bifallen Nyköping besök Repslagaregatan 19 tel fax landstinget.sormland@dll.se ORG NR y:\alla\processer\administration\politiskt stöd\lf\2010\(11) november\ 125 landstingets delårsrapport 2 med revisorernas bedömning\ 125 landstingets delårsrapport 2 med revisorernas bedömning.doc Utskriftsdatum: :46 SID 1(2)

2 Reservation Östen Eriksson, Marie-Louise Forslund-Mustaniemi och Christina Forss (KD) reserverade sig. Särskilt yttrande lämnades av Mattias Claesson (C) Bilagor - Yrkande från M, C, KD och Ann Berglund (-) - Tjänsteskrivelse från landstingsdirektör Karin Welin och ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky - Delårsrapport 2 - Protokoll från gemensamma hjälpmedelsnämnden , 18 inkl. bilaga Protokollsutdrag dokument till Landstinsgsstyrelsen Ekonomienheten Akten ORG NR y:\alla\processer\administration\politiskt stöd\lf\2010\(11) november\ 125 landstingets delårsrapport 2 med revisorernas bedömning\ 125 landstingets delårsrapport 2 med revisorernas bedömning.doc Utskriftsdatum: :46 SID 2(2)

3

4 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Landstingets delårsrapport 2 Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige godkänner rapporten. 2. Landstingsfullmäktige godkänner en omfördelning av 2010 års investeringsutrymme för gemensamma hjälpmedelsnämnden. 3. Vid utarbetandet av förslag till budget och flerårsplan 2011 ska gemensamma hjälpmedelsnämndens hemställan om revidering av investeringsutrymmet beaktas. Yrkande Gustaf Wachtmeister för moderaterna, Mattias Claesson (C), Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) och Ann Berglund (-) lämnar ett eget förslag till beslut och yrkar bifall till det (bilaga 1). Proposition Ordförande ställer proposition på utskickat förslag och yrkandet från Gustaf Wachtmeister (M) m fl och finner att styrelsen beslutar i enlighet med utskickat förslag. Ärendet Upprättad delårsrapport pekar mot att landstinget kommer att redovisa ett positivt resultat, beräknat till 170 mnkr, för Den samlade prognosen utifrån respektive förvaltnings antaganden har från centralt håll reviderats upp med knappt 40 mnkr. Hänsyn har då tagits till utfallet efter åtta månader, planerade åtgärder inom hälso- och sjukvården för att minska kostnaderna samt bedömningen att nämnderna är något försiktiga i sina prognosantaganden. Beräknad prognos ska jämföras med ett budgeterat årsresultat på 21 mnkr. Överskottet kan i huvudsak hänföras till förbättrade skatteintäkter och finansnetto. Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt uppgå till budgeterad nivå. Underskott beräknas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Hälsoval men uppvägs av beräknade överskott för övriga förvaltningar. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tel landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2010\(11) November\ 198 Delårsrapp LF\Webb\ 198 Landstingets delårsrapport SID 1(2) 2.doc Utskriftsdatum: :05

5 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Bilagor - Yrkande från M, C, KD och Ann Berglund (-) - Tjänsteskrivelse från landstingsdirektör Karin Welin och ekonomidirektör Nicholas Prigorowsky - Delårsrapport 2 - Protokoll från gemensamma hjälpmedelsnämnden , 18 inkl. bilaga Protokollsutdrag dokument till Landstingsfullmäktige Akten ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2010\(11) November\ 198 Delårsrapp LF\Webb\ 198 Landstingets delårsrapport SID 2(2) 2.doc Utskriftsdatum: :05

6 Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna vid Landstinget Sörmland 198. Landstingets delårsrapport 2 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att att att godkänna landstingsstyrelsens delårsrapport för andra tertialen uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att vidta erforderliga åtgärder för att uppvisa budgeterat resultat, samt särskilt redovisa åtgärderna och dess effekter i årsredovisningen bifalla hjälpmedelsnämndens hemställan om reviderat investeringsutrymme för år 2010 och 2011 Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige att godkänna delårsrapporten för andra tertialen innevarande år. Kommentar Trots tidiga signalen om väsentliga budgetavvikelser inom hälso- och sjukvården (HSN) skulle det dröja till september innan beslut fattades om åtgärder. Årsprognosen för HSN är miljoner kr, inklusive tillskottet om 30 miljoner kr. Utan tillskottet blir avvikelsen 68 miljoner kr, vilket inte är acceptabelt. Vidare, lanstingskansliet bör inte, utan synnerliga skäl, göra en annan prognos än vad förvaltningarna gör. Därtill saknas skäl för den justerade prognos om 40 miljoner kr som anges i förslaget. Eftersom underskottet i hälso- och sjukvården är återkommande är det helt avgörande att utreda de bakomliggande faktorerna kring varför styrningen i budget inte hörsammas. Landstingsstyrelsen bedömer därför att det finns skäl att se över reglementet för planering och uppföljning det kommande året. Det finns ett tydligt pedagogiskt problem att förklara för allmänheten och personalen att landstingets övergripande ekonomi är god, men att hälso- och sjukvårdens ekonomi inte är god. Det har visat sig vara svårt att förklara skillnaden mellan budgetunderskott och budgetavvikelse, också i beslutande församlingar. Avslutningsvis, delårsrapporterna är inte verkningsfulla som styrinstrument av landstingets utveckling. Den första rapporten anser många komma för tidigt, och den andra rapporten kommer definitivt för sent. När landstingsfullmäktige behandlar delårsrapporten återstår bara en månad av året och eventuella beslut får inte effekt innevarande budgetår. Kristdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna vid Landstinget Sörmland

7 Landstingets ledningsstab TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR LS-LED Landstingets delårsrapport Landstingsstyrelsen föreslås besluta att 1. Föreslå landstingsfullmäktige att godkänna rapporten. 2. Föreslå landstingsfullmäktige att godkänna en omfördelning av 2010 års investeringsutrymme för gemensamma hjälpmedelsnämnden. 3. Vid utarbetandet av förslag till budget och flerårsplan 2011 beakta gemensamma hjälpmedelsnämndens hemställan om revidering av investeringsutrymmet. Delårsrapport Upprättad delårsrapport pekar mot att landstinget kommer att redovisa ett positivt resultat, beräknat till 170 mnkr, för Den samlade prognosen utifrån respektive förvaltnings antaganden har från centralt håll reviderats upp med knappt 40 mnkr. Hänsyn har då tagits till utfallet efter åtta månader, planerade åtgärder inom hälso- och sjukvården för att minska kostnaderna samt bedömningen att nämnderna är något försiktiga i sina prognosantaganden. Beräknad prognos ska jämföras med ett budgeterat årsresultat på 21 mnkr. Överskottet kan i huvudsak hänföras till förbättrade skatteintäkter och finansnetto. Verksamhetens nettokostnad beräknas totalt uppgå till budgeterad nivå. Underskott beräknas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Hälsoval men uppvägs av beräknade överskott för övriga förvaltningar. Revidering av investeringsutrymme Gemensamma hjälpmedelsnämnden har enligt 18/2010 hemställt om att 2010 års investeringsutrymme ska omfördelas samt att inom ramen för budget och flerårsplan 2011 revidera investeringsutrymmet. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2010\(11) November\ 198 Delårsrapp \Bilaga 1 Tjut.docx Utskriftsdatum: SID 1(2) 09:06

8 Bakgrunden till nämndens framställan är att det under senare år skett en förskjutning mot ökade behov av dyrbara och mer komplexa landstingshjälpmedel. LANDSTINGET SÖRMLAND Karin Welin Landstingsdirektör Nicholas Prigorowsky Ekonomidirektör ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2010\(11) November\ 198 Delårsrapp \Bilaga 1 Tjut.docx Utskriftsdatum: SID 2(2) 09:06

9 LS-LED Delårsrapport Landstinget Sörmland

10 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 3 Sammanfattande analys... 3 Intern kontroll... 4 Medborgarperspektivet... 5 Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. 7 Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Personalperspektivet Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare.10 Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Landstingets personal deltar aktivt i utveckling en av verksamheten och ser sin roll i helheten Förnyelseperspektivet Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Miljöperspektivet Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Ekonomiperspektivet Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Landstinget bedriver ett kontinuerligt och systematiskt utvecklings- och prioriteringsarbete Samlad analys - personal och ekonomi Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

11 Förvaltningsberättelse Sammanfattande analys Landstinget införde från och med 2010 en ny styrmodell med landstingsövergripande strategiska mål indelade i fem perspektiv. I nämndbudget har sedan konkretiserats på vilket sätt respektive verksamhet ska bidra till att nå de strategiska målen. Att implementera en ny styrmodell tar tid men utifrån delårsrapporterna kan konstateras att nämnder och förvaltningar har anammat den nya modellen och kommit en bra bit på väg. Landstinget räknar med att leva upp till intentionerna i lagen om en god ekonomisk hushållning och uppvisar för 2010 en ekonomi i balans. Kvalitetsarbetet fokuseras inom landstingets alla förvaltningar liksom frågor om bemötande och delaktighet. Det finns fortfarande problem med tillgänglighet inom vissa områden och det är därmed tveksamt om landstinget får del av kömiljaden fullt ut. Många aktiviteter pågår för att infria målen i landstingets miljöprogram. I det följande sammanfattas övriga iakttagelser utifrån nämndernas delårsrapporter. Enligt tidigare beslut är perioden en omställningsperiod för landstinget, då bl a antalet anställda ska minska mot bakgrund av det ekonomiska läget. Man kan nu konstatera att efter tydliga neddragningar under 2008 och 2009 har omställningsåtgärderna avstannat betydligt. Under året har istället antalet årsarbetare ökat med 64 - främst i form av läkare och sjuksköterskor. Mot slutet av året kan vi dock förvänta oss viss omställning inom primärvården som en konsekvens av införande av Hälsoval. Personalförsörjningssituationen idag är komplex. Landstinget står inför en stor generationsväxling och det råder redan brist på flera personalkategorier samtidigt som den ekonomiska situationen gör att vi behöver vara restriktiva med anställningar. Detta kräver en mix av åtgärder. Det behövs en löpande omprövning av nuvarande bemanning och av hur befintlig personal nyttjas. Sommarbemanningen planerades utifrån hur de senaste årens somrar sett ut, då dessa har fungerat relativt bra. Trycket på bl a akutvård och slutenvård - främst vid Nyköpings lasarett - har dock varit ovanligt högt denna sommar. Dessutom gick personalen in i sommaren rätt slitna bl a pga hög produktion under våren. En fördjupad analys av sommaren kommer att göras under hösten för att kunna vidta förbättringsåtgärder till nästa sommar. Inom HoS pågår ett omfattande effektiviseringsarbete, vilket till stora delar handlar om att ersätta det traditionella organisationsorienterade synsättet med ett patient- och flödesorienterat. Många förbättringsåtgärder har identifierats och ska nu spridas över länet. Samtidigt som detta är positivt för patienten och ekonomin, är det ett arbete som tar lång tid och kan stöta på motstånd då gamla strukturer bryts upp. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

12 Staten införde 2009 den sk kömiljarden för att stimulera landstingen till att minimera patientköer till besök och behandling. Landstinget Sörmland lyckades det första året att uppfylla kriterierna för att erhålla maximalt bidrag. Inför 2010 har kriterierna skärpts och risken finns att landstinget endast erhåller ett mindre bidrag. En orsak till detta anges vara sommarens tunga vårdtryck. Både ur patientoch ekonomiperspektiv är det beklagligt om vi inte klarar kriterierna för att erhålla bidrag fullt ut. För 2010 prognostiseras ett betydligt bättre ekonomiskt resultat än budgeterat. Förbättringen kan till största delen hänföras till förbättrade skatteintäkter och finansnetto. Under året har landstinget erhållit ett tillfälligt konjunkturstöd vilket i huvudsak har använts till tillfälliga satsningar bl a omställningsbidrag till hälsooch sjukvården. Konjunkturstödet upphör från och med Hälso- och sjukvårdsnämnden har även beslutat om en handlingsplan för att klara innevarande års resultatkrav helt i enlighet med reglementet för planering och uppföljning. Risk finns dock att handlingsplanen inte får fullt ekonomiskt genomslag under året. Ovanstående är viktiga observandum inför Intern kontroll Vägledande för nämndernas uppföljning av den interna kontrollen under 2010 är landstingsstyrelsens beslut 172/2009 att de interna kontrollplanerna för 2010 ska utarbetas utifrån identifierade risker som ur olika perspektiv kan äventyra måluppfyllelsen eller efterlevnaden av lagstiftning och policys. I nämndernas interna kontrollplaner ska också ingå en uppföljning av hur landstingets policy för resor i tjänsten tillämpas. Nämnderna har fastställt interna kontrollplaner i samband budget för Kontrollarbetet bedrivs i enlighet med de olika planerna. Vissa kontrollåtgärder utförs löpande under året medan andra utförs mer koncentrerat vid vissa tillfällen. Tyngdpunkten i rapporteringen ligger under andra halvåret. Från det hittills bedrivna kontrollarbetet har inga allvarliga brister i den interna kontrollen rapporterats. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

13 Medborgarperspektivet Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Inom Landstingets alla förvaltningar pågår arbete för att öka kvaliteten, förbättra bemötandet och öka tillgängligheten. Resultaten mäts med olika metoder och redovisas vid olika tillfällen. Hälso- och sjukvården mäter patienternas upplevelse med enkäter. Från 2009 används en Nationell Patientenkät (NPE) som genomförs i hela landet. Enkäten gäller både primärvård och specialiserad sjukhusvård. Värdet av upplevd kvalitet mäts mellan 0 och 100 där 100 är att eftersträva. Indikatorerna är bemötande, delaktighet, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och rekommendera. Hösten 2009 genomfördes den första NPE inom primärvården hos patienter som besökt en läkare på vårdcentral. Alla landsting/regioner, med undantag av två, deltog. I Sörmland deltog alla dåvarande 21 vårdcentraler. Styrtal Andel patienter, av de som besvarat enkäten, som känner sig delaktiga i beslut om vård och behandling. Andel patienter, av de som besvarat enkäten, som får tillräcklig information om tillståndet. Utfall Måltal Senaste kommentaren 85 % Nationell Patientenkät för sjukhusvård och primärvård genomförs Värdet från primärvårdens enkät 2009 var % Nationell Patientenkät för sjukhusvård och primärvård genomförs Värdet från primärvårdens enkät 2009 var 75. Styrtal Andel patienter, av de som besvarat enkäten, som känner sig respektfullt bemötta. Utfall Måltal Senaste kommentaren 85 % Nationell Patientenkät för sjukhusvård och primärvård genomförs Värdet från primärvårdens enkät 2009 var 86 Tillgängligheten till resurser på Regionsjukhuset Karsudden är fortsatt god vilket återspeglas i den höga beläggningen. Patientgruppen är svårt belastad med benägenhet till utagerande beteende men inslaget av tvångsåtgärder i vården är begränsat. Samhällsskyddsaspekten beaktas väl i vården på RSK och är välfungerande trots om fattande verksamhet utanför vårdavdelningarna. Enkäter har genomförts vad gäller bemötande. Svarsfrekvensen, 66 %, är något lägre än tidigare vilket kan bero på att antalet frågor i enkäten har ökat. Generellt är det till antalet få patienter som står för uppkomna tvångsåtgärder. Där så förekommer görs individuellt riktade insatser kring de mest utsatta patienterna. Avrapportering av antal tvångsåtgärder görs vid bokslut. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

14 Inom Habiliteringsverksamheten och Kommunikationscenter pågår ett utvecklingsarbete för att på ett strukturerat sätt samverka med brukaren vid upprättande och uppföljning av den individuella planen. Uppsatta mål inom vårdgarantin uppnås inte fullt ut. Under sommaren erhölls extra medel för att minska väntetiderna för utredning av autismtillstånd. Kraftsamling pågår för att korta väntetiderna Styrtal Andel nöjda brukare Andel individuella planer Andel utvärderade individuella planer. Utfall Måltal Senaste kommentaren 86% 75% Avser anonyma utvärderingar på Habiliteringsverksamheten. Företrädesvis barn. 78 planer har utvärderats tom augusti månad. 15% 50% Avser individuella planer framtagna inom Dammsdal och Habiliteringsverksamheten. 84% 60% Avser utvärderade planer inom Dammsdal och Habiliteringsverksamheten. Styrtal Andel brukare som erbjuds besök, inom vårdgarantin. Andel brukare som erbjuds behandling inom vårdgarantin. Utfall Måltal Senaste kommentaren 71% 100% Avser Habiliteringsverksamheten och Syncentralen ackumulerat under året 50% 100% Avser augusti månad Habiliteringsverksamheten. En av två brukare. Tillgängligheten till Hjälpmedelscentralens tjänster är god och väntetiden för utprovning av eldrivna rullstolar har förkortats betydligt. Det finns en lång tradition inom verksamheten att möta och bemöta brukarna utifrån deras förutsättningar och en hög ambition vad gäller service och tillgänglighet. Styrtal Andel nöjda brukare Utfall Måltal Senaste kommentaren 85% Brukarenkäten är försenad. Förhoppning finns om att kunna genomföra en enkät innan årsskiftet. Folktandvården har hårt tryck på klinikerna vilket medfört att vissa kliniker är sena med kallelser. Telefontillgängligheten, TeleQ, är god. Inom Kultur & Utbildning fortsätter arbetet med att ta fram metoder/arbetssätt för kvalitetsutvärderingar och redovisning av dem. Ambitionen är att varje verksamhet ska ha minst en rutin färdig för kvalitetsutvärdering under året. Skolornas ar- Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

15 bete med utveckling av pedagogik, kurser, kvalitetssäkring mm fortsätter. Åsa Folkhögskola har kvalitetssäkrat en allmän kurs och Eskilstuna Folkhögskola har nyligen startat ett ettårigt utvecklingsarbete för allmän kurs. Öknaskolan har under våren involverat elevrepresentanter i större utsträckning vid utarbetande av kvalitetsredovisning och analyser. Betygsnivån för Öknaskolan var relativt hög vt 2009 och är något lägre Andelen behöriga till högskola är också något lägre än vt 2010 (jmf med 90 % 2009) Styrtal Andel elever inom gymnasieskolan med slutbetyg Andel elever inom gymnasieskolan som uppnått högskolebehörighet Utfall Måltal Senaste kommentaren 93 % 96 % Något lägre jämfört med Fler elever med betyg. 83 % - Se ovan Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Inom Hälso- och sjukvården pågår arbetet med att omsätta innehållet i Policyn för det Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet, genom att dels bygga upp strukturer för att arbeta med levnadsvaneområden och dels att sörja för att utbildning tillhandahålls. Samarbete pågår med andra aktörer, bl. a Länsstyrelsen, kommuner, Sörmlandsidrotten och Korpen. Deltagande i nationella nätverk pågår kontinuerligt såsom HFS (Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer) och FaR (Fysisk aktivitet på Recept), där olika aspekter av hälsofrågor behandlas. Vidare pågår samarbete med Västmanlands och Uppsala läns landsting för utvärdering av hälsofrågor. Frågor om din hälsa finns tillgängligt på samtliga vårdcentraler och ett gemensamt sätt att förskriva och dokumentera FaR (Fysisk aktivitet på Recept) är också infört. Hälsokoordinatorskonceptet är infört på i stort sett samtliga vårdcentraler. Nätverk i länet för hälsokoordinatorerna är etablerat. Nätverk för respektive levnadsvaneområde finns och kontaktperson för respektive nätverk är utsedda och samarbetar med hälsosamordnaren i länet. Samtliga nätverk har kontinuerliga träffar. Motsvarande information om det hälsofrämjande arbetet till kliniker inom sjukhusen är påbörjad. Processledare för det hälsofrämjande arbetet gentemot länets tre sjukhus är utsedda och insatser i samarbete med slutenvårdens kliniker sker. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

16 Styrtal Andel av rökande gravida kvinnor som deltar i rökslutarprogram Andel utskrivna FYSS-recept inom primärvården. Utfall Måltal Senaste kommentaren 90 % Hur många gravida som går på program för rökavvänjning går ej att besvara. Däremot kan vi få svar på hur många som slutat under graviditeten, men inte förrän året därpå. Det rapporteras in till SoS, men kommer ut som rapporter/län/kommuner något år senare 2 % Hitintills är 516 FaR förskrivna fördelade på 24 vårdcentraler, alltså i nuläget långt från målet. En del vårdcentraler har dock inte varit igång hela året. Landstinget har erhållit särskilt riktade bidrag för att stimulera rehabiliteringsaktiviteter. Bidragen är prestationsvillkorade. Rehabiliteringsgarantin innefattar behandlingsinsatser för personer i åldern år med icke specificerad smärta och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressrelaterad ohälsa. Inom Habilitering och Hjälpmedel är huvuduppgiften att öka förutsättningarna för delaktighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning. Genom att tillsammans med brukaren och dess närstående kartlägga behov, sätta mål, ge kunskaper och olika typer av insatser bidrar förvaltningen till ökad jämlikhet i hälsa. Enligt gjorda beräkningar skulle den onödiga ohälsan kunna minska med en tredjedel genom insatser riktade mot hälsans bestämningsfaktorer. Förvaltningen deltar därför i planering av seminarier för att sprida kunskap utifrån rapporten om "Onödig ohälsa" för personer med funktionsnedsättning. De gruppaktiviteter som erbjudits inom Habiliteringsverksamheten syftar till att stärka brukaren på olika sätt. Brukaren får träffa andra i samma situation, får lära sig mer om sin funktionsnedsättning samt får stärkt självkänsla. Föreläsningar om till exempel autism, aspergers syndrom samt epilepsi, har också riktats till vårdnadshavare, närstående samt annan personal. Inom Kommunikationscenter har ett antal informationstillfällen genomförts till både brukarorganisationer och vårdgrannar. Styrtal Antal tillfällen för kunskaps- och informationsspridning om funktionsnedsättning och dess konsekvenser. Utfall Måltal Senaste kommentaren 20st 5 Avser Habiliteringsverksamheten och Kommunikationscenter. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

17 Fortsatt anlitar RSK tandläkare samt en allmänläkare som har regelbundna mottagningsbesök på sjukhuset för patienter med somatiska sjukdomstillstånd. För 2010 har avtal tecknats mellan Karsudden och Paramedicin för dietistkonsultation. Folktandvården och erbjuder hälsofrämjande och förebyggande insatser som grund för en god munhälsa. Frisktandvårdskonceptet är ett led i detta. Verksamheterna inom Kultur & Utbildning bidrar till måluppfyllelsen om en jämlikhet i hälsa genom kulturutbud och folkbildnings-/utbildningsinsatser där nya målgrupper nås. Landstinget verksamheter arbetar aktivt för att vara öppet för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Karsudden Utbildningen i Transkulturell Psykiatri bedrivs inom ramen av HUKAsamarbetet (Huddinge/RSK). Utbildare är Transkulturellt Centrum i Stockholm och utbildningens syfte är att ge medarbetare en förståelse för migration och asylprocessen, samt hur andra kulturer ser på psykisk sjukdom. Kursen ska även ge medarbetaren redskap för att arbeta med tolk tolka vad tolken säger, att förstå patienten och förmedla empati. Huvuduppdraget för Habilitering och hjälpmedel är att vara en resurs för personer med funktionsnedsättningar. Förvaltningen skall leva upp till policyn för personer med funktionsnedsättning. Intentionerna i denna stämmer väl överens med inriktningen i förvaltningens arbete. Inom Kultur & Utbildning är arbetet med att nå nya målgrupper både vad avser ålder och ur ett mångfaldsperspektiv prioriterat. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

18 Personalperspektivet Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Inom Hälso- och sjukvården pågår ett systematiskt förbättringsarbete i vilket nya behov av utbildning successivt tydliggörs -exempelvis utbildning i statistisk processtyrning och kapacitetsplanering. Med verksamheternas verksamhets- och kompetensutvecklingsplaner samt medarbetarsamtal som grund pågår praxisnära kompetensutvecklingsinsatser som ett naturligt led i att bredda och fördjupa kompetensen för att möta dagens och framtidens behov i det dagliga arbetet. Kompetensutvecklingsplaner finns inom flertalet förvaltningar. Inom Kultur och Utbildning har man sådana planer inom samtliga verksamheter och en inventering pågår nu för att se om dessa behöver förbättras. Inom HH kommer kompetensbehoven för olika funktioner och yrkesgrupper att kartläggas systematiskt. Slutligen pågår inom Karsudden ett arbete med kartläggning och dokumentation av kompetensplaner. Utveckling av ELLSA kompetensplats (Effektivt Lärande i Landstinget Sörmland) har skett och införande i bred skala har förberetts under perioden för att ske under hösten Ett antal e-kurser har producerats inom verksamheterna under ledning av resurs från Personalutvecklingsenheten LLS. Landstinget bedriver också extern samverkan med utbildningsaktörer för att säkerställa och underlätta den framtida kompetensförsörjningen. Landstinget har också tagit initiativ till att på regional nivå bli certifierade för Vård- och omsorgscollege. Hälso- och sjukvården tar emot elever från utbildningar inom de yrkesgrupper som finns inom vården. Avtal med bl a flera högskolor finns, som säkerställer ett kontinuerligt utbyte. Programmet för nyutexaminerade sjuksköterskor samt programmen för AT- och ST-läkare pågår. Utbildningen av handledare har intensifierats under året för att möta det behov som finns och en ny handledarutbildning har utformats lokalt. Varje år påbörjar sjuksköterskor vidareutbildning inom ramen för ett program med studieförmåner kombinerat med en särskild satsning för vidareutbildning av psykiatri- och radiologisjuksköterskor. För att möta generationsväxlingen för yrkesgruppen läkarsekreterare har en ansökan till yrkeshögskoleverket om utbildning för medicinska sekreterare utarbetats. Utbildningen planeras att genomföras i samverkan med Eskilstuna och Nyköpings kommun. Även Karsudden har en aktiv samverkan med flera olika utbildningsaktörer. FtvS har som mål att bli branschens mest attraktiva arbetsgivare. Detta ska kunna läsas av på antalet ansökningar/intresseanmälningar som skickas spontant från personer som är intresserade av att arbeta inom FtvS. Två landstingsövergripande ledarutvecklingsprogram pågår för verksamhetschefer och första linjens chefer. Samtidigt genomförs andra utbildningssatsningar som riktar sig till chefer. Exempel inom Hälso- och sjukvården är en utbildning i löneöversyn enligt dialogmodellen och utbildning i metodik för förbättringsarbete. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

19 Styrtal Andelen kvinnliga chefer Andelen kvinnor av samtliga anställda Utfall Måltal Senaste kommentaren 70,79% Andelen kvinnliga chefer är 70,8 %, medan andelen kvinnor bland personalen är 78,5 %. Således är jämställdheten god då den mäts på detta sätt, även om en viss ökad skillnad kan noteras i jämförelse med kvartal 1-rapporten. 78,53% Styrtal Andelen verksamheter som har verksamhetsspecifika kompetensplaner. Andelen chefer som deltagit i av landstinget fastställt ledarutvecklingsprogram eller motsvarande. Utfall Måltal Senaste kommentaren Kommer att redovisas i årsrapporten. Kommer att redovisas i årsrapporten. Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Landstingets förvaltningar arbetar på olika sätt med arbetsmiljöfrågor, sjukfrånvaron och hälsofrämjande åtgärder. Inom Hälso- och sjukvården fortsätter arbetet med hälsofrämjande och förebyggande insatser med utgångspunkt i de områden som identifieras i den årliga arbetsmiljöuppföljningen och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Många åtgärder genomförs inom områdena ergonomi, motion och handledning för att förebygga stress. FtvS har under året lagt stora resurser på insatser kring det interna samarbetet och arbetets innehåll, vilket bl a lett till att antalet sjukdagar minskat. Som framgår längre fram i denna delårsrapport, utvecklas landstingspersonalens sjukfrånvaro på ett mycket positivt sätt. Både sjukfrånvaron i stort och andel och antal långtidssjuka minskar successivt. Styrtal Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Utfall Måltal Senaste kommentaren 4,7% Vid senaste årsskifte var andelen 5,0 %, vilket var samma andel som övriga landsting tillsammans. Efter mars var vår andel 4,8 och nu är den alltså 4,7. Vi kan således konstatera en successiv förbättring. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

20 Styrtal Andelen verksamheter som under året haft hälsofrämjande aktiviteter utifrån "hälsofrämjande-policyn". Utfall Måltal Senaste kommentaren Kommer att redovisas i årsrapporten. Landstingets personal deltar aktivt i utveckling en av verksamheten och ser sin roll i helheten. Inom HoS har det systematiska arbetssättet i förbättringsarbetet vad gäller flöden och logistik inom och mellan verksamheter fortsatt. Arbetsmetodiken innebär en hög delaktighet av personal från olika verksamheter och yrkesgrupper. Flera förslag till förbättringar har utarbetats, testats och utvärderats i olika arbetsgrupper. Karsudden har en platt organisation med närhet till chefer och ledningsgrupp. Att driva utvecklingsfrågor är alltid möjligt och uppmuntras. Inom FtvS pågår ett värdegrundsarbete, där samtliga anställda är delaktiga. Medarbetarenkäter brukar genomföras inom HH, Hjälpmedelscentralen och Kultur och Utbildning. I den enkät som genomfördes under hösten 2009, sade sig t ex 75 respektive 87 % av personalen inom HH respektive Hjälpmedelscentralen vara engagerade i utvecklingen av verksamheten på den egna arbetsplatsen. I Kultur och Utbildnings enkät från 2009 höll en stor andel av personalen med om påståendet att Jag bidrar till verksamhetens utveckling på min arbetsplats. Under hösten 2010 kommer en landstingsövergripande medarbetarenkät att genomföras, där bl a andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten, enligt styrtalet nedan, ska mätas. Styrtal Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Utfall Måltal Senaste kommentaren Kommer att redovisas i årsrapporten. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

21 Förnyelseperspektivet Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. För perioden januari till augusti 2010 har arbetet med att genomföra händelseanalyser på Lex Maria ärenden fortsatt. Under perioden har sju analyser genomförts. Under första kvartalet genomfördes också två riskanalyser, den ena rörande neonatalt omhändertagande av barn på Nyköpings lasarett och den andra rörande rehabiliteringsverksamheten i primärvård i Katrineholm. Utifrån den nationella satsningen i patientsäkerhet fortsätter arbetet i Landstinget Sörmland. Mätningen gäller alla inneliggande patienter på sjukhusens vårdavdelningar och avser frekvensen av vårdrelaterade infektioner under den bestämda dagen. För att uppnå målet med högst 7 % vårdrelaterade infektioner genomförs i oktober utbildningsinsatser för att förebygga postoperativa infektioner. WHO s checklista inför, under och efter operationer tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Inom ramen för systemförvaltning av avvikelsesystemet Synergi 500 har workshops och avvikelsesamordnarmöten arrangerats på de tre sjukhusen. Avvikelsesystemet är implementerat på de nya privata vårdcentraler som startade vid årsskiftet. Återstår Vår vårdcentral i Katrineholm som startar Utifrån en händelseanalys 2009 har utbildningar rörande transfusionkomplikationer genomförts på de tre sjukhusen. En förstärkning av patientsäkerhetsarbetet beslutades under våren. En patientsäkerhetsenhet har bildats med en chef som direkt är underställd hälso- och sjukvårdschefen. Nationellt föreligger förslag om inrättande av patientsäkerhetslag som föreslås träda i kraft 1 januari Denna lagstiftning ställer ytterligare krav på vårdgivarna att bland annat förebygga vårdskador. Denna lag stöder den utveckling som redan pågår inom Hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården startade arbetet Bra till bäst i september 2009 där en strukturerad metod i systematiskt förbättringsarbete tillämpas. Under 2009 startade arbetet i ett antal prioriterade förbättringsområden inom hjärtsviktprocessen, förbättrat flöde vårdavdelningar MSE, bröstcancerprocessen, omhändertagande av multisjuka äldre, vårdnära administration. Gemensamt för samtliga områden, utom vårdnära administration, är att kluster av förbättringsåtgärder har identifierats och behöver spridas inom länet. Regionsjukhuset Karsudden har påbörjat strukturarbetet som ska ligga till grund för ledningssystem. Tills vidare läggs arbetet i vila för att RSK ska följa av landstinget framtagen struktur för ledningssystem. Inom Folktandvården fortsätter utvecklingen av riskgrupperingsmodellen och därmed organisationen av arbetet på klinikerna. Frisktandvården fungerar bra och en övergång till en nationell modell har genomförts. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

22 Inom förvaltningen för handikapp och habilitering strävar man efter att utveckla verksamheten utifrån processtänkande. Tydliggjorda uppdrag och regelbunden översyn av rutiner är viktiga delar i utvecklingsarbetet. Under våren gjordes en brukartidsmätning med syftet att mäta vad vi lägger vår tid på. Resultatet kommer att användas för diskussion och analys i arbetsgrupperna för att finna eventuella förbättringsområden när det gäller tidsanvändning. Styrtal Antal verksamheter som mäter brukartid. Utfall Måltal Senaste kommentaren 5st 4st Brukartidsmätning har genomförts på alla enheter, analys av resultatet återstår att göra. Antal genomförda jämförelser med andra. 1st Förvaltningen deltar i ett flertal NYSAMjämförelser. Det finns inget måltal Inom Kultur & Utbildningsförvaltningen pågår planering för Sörmlands museums samlokalisering av verksamhetslokaler i Nyköping till lokaler i hamnområdet. En samlokalisering medför effektivisering av verksamheten förutom den stora förändringen av besökarnas möjlighet att ta del av utställningar och verksamhet. Samarbeten med näraliggande organisationer och deras möjlighet till delaktighet utökas även. Scenkonst Sörmland arbetar för en samlokalisering av sin verksamhet och personal i Eskilstuna. Motiven är att minska resandet av miljöhänsyn samt att få en ännu mer effektiv verksamhet. Öknaskolans verksamhet berörs av gymnasiereformen bl a genom att gymnasieutbildningarna samlas i fyra nationella inriktningar. Detta kan påverka skolans möjlighet att erbjuda t ex naturvetenskaplig behörighet. Skolverket fastställer ämnesplanerna i oktober. En utredning pågår med intentionen att hemslöjdskonsulenternas verksamhet ska övertas fr o m 2011 med placering inom Sörmlands museum. Konsulentverksamheten finns nu inom Hemslöjdsföreningen Sörmland. För närvarande pågår projektet Utan språk är du körd, där Länsbibliotek Sörmland, Eskilstuna folkhögskola och Folkhälsoenheten samarbetar. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Sedan januari 2010 har landstingen i Västmanland och Sörmland ett gemensamt utomlänsvårdsavtal med Uppsala Akademiska sjukhus, Karolinska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro. Likaså har samverkan utvecklats med Universi- Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

23 tetssjukhuset i Linköping genom att ett gemensamt avtal beträffande gynekologi har tecknats. Sedan februari har Landstinget Sörmland ett avtal rörande stötvågsbehandling (stenkross) med en extern leverantör. Styrtal Antal samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. Utfall Måltal Senaste kommentaren Landstinget samverkar med omgivande landsting och har tillsammans med Västmanland gjort en gemensam upphandling av den högspecialiserade vården från Akademiska sjukhuset i Uppsala, Karolinska sjukhuset och Universitetssjukhuset i Örebro. Personer med funktionsnedsättning har i allmänhet behov av insatser från en mängd olika instanser. Verksamheter inom kommun och landsting behöver samverka för att insatser ska göras i rätt ordning, ansvarsområden ska vara tydliga osv. Kommunikationscenter fortsätter tillsammans med Öron-Näsa-Halskliniken att utveckla samarbetet och tydliggöra ansvarsområdena mellan sina respektive organisationer. Ett projekt pågår också inom regional syn/hörselsamverkan. Dammsdal har regelmässigt samråd och samverkan med de kommuner som köper platser. Man har också samverkan med riksföreningen för autism och Aspergers syndrom och AB Enigma när det gäller utbildningar. Utvecklingen av den regionala samverkan i länet rörande kultur pågår. Målet är att en regional kulturplan ska vara klar till sommaren 2011 för att möjliggöra ambitionen att vara en av regionerna som deltar i den s k dialogmodellen med Kulturrådet fr o m Nynäs och Ökna används i många sammanhang som arenor i frågor rörande hållbar utveckling. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

24 Miljöperspektivet Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Effektivt miljöarbete syftar till att landstinget genom ett organiserat miljöarbete ska minimera negativ påverkan på både hälsa och miljö. För att nå de för landstinget uppsatta miljömålen krävs en tydlig styrning från ledningen och verktyg för att kunna genomföra aktiviteter som syftar till att uppnå målen. Styrning av miljöarbetet ska göras genom att införa och ständigt utveckla ett miljöledningssystem, enligt den internationella standarden ISO för miljöledning, vilket underlättar arbetet och ger ett strukturerat, effektivt och systematiskt arbetssätt för miljöfrågor. Med ett miljöledningssystem kan landstinget organisera sitt miljöarbete på ett effektivt sätt genom att bryta ned det miljöprogrammets övergripande målområden till specifika detaljerade miljömål. Under det strategiska målet ingår miljömål för: 1. Styrning av miljöarbetet Status är att Landstinget Sörmland nu har ett miljöledningssystem som täcker in alla de delar som ingår i ISO Systemet finns i sin helhet på landstingets Intranät. Det som nu pågår inom alla förvaltningar är implementeringen av systemet. I denna del kan det konstateras att det inom landstinget saknas resurser för att nå målet om att ha ett certifierbart miljöledningssystem. Med resurser avses primärt personella resurser. 2. Upphandling Inom de mål som rör upphandlingen pågår aktiviteter för att uppnå de uppsatta målen. 3. Utbildning Den webbaserade miljöutbildningen är framtagen och lanserad. Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Landstingets klimatpåverkan sker bland annat genom utsläpp av växthusgaser och ozonpåverkande ämnen. Dessa kommer till största delen från våra transporter, både interna personaltransporter och via varu- och tjänstetransporter till och från våra verksamheter. Läckage av lustgaser, narkosgaser och köldmedia, samt livsmedelsproduktion och energiförbrukning är andra faktorer som också har stor påverkan på klimatet. Landstinget använder stora mängder elenergi och energi för uppvärmning. Efter beslut i Landstingsfullmäktige 2007 ska endast el producerat enligt Svenska Naturskyddsföreningens Bra Miljövals kriterier eller likvärdigt köpas in. Fjärrvärme till landstingets lokaler produceras till största delen med förnyelsebara energikällor som t.ex. skogsflis. Värmeproduktion med olja ger luftföroreningar som bidrar till växthuseffekt, övergödning och försurning. I det strategiska målet ingår miljömål för: Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

25 1. Transporter Upphandling av ECO-driving pågår. På Regionsjukhuset Karsudden har utbyte av bilar till biogasdrift genomförts på 6 av 10 behovsbilar i början av Ytterligare två fordon till byts ut Detta är ett exempel på hur förvaltningarna successivt förnyar sin bilpark utifrån miljöambitioner. Miljöbil som personalbil fortsätter att generera fler miljöbilar hos de anställda. 2. Lustgas och narkosgas Landstinget har precis avslutat upphandlingen av destruktionsanläggning av lustgas för Mälarsjukhuset. Installationen beräknas börja under året. 3. Köldmedier Arbete pågår enligt plan. 4. Jord- och skogsbruket Kultur och utbildningsförvaltningen, utifrån ett myndighets- och forskningsperspektiv, ska via Sörmlands Naturbruk gemensamt med Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen upprätta en strategi för naturområdet Furholmen. Första steget är att Länsstyrelsen reviderar restaureringsplanen från 1998, sedan undersöks möjligheten att finansiera projektet med restaureringsstöd från Länsstyrelsen. Därefter görs konkreta insatser som exempelvis röjning eller avverkning. 5. Energi Landstinget köper redan idag 100% ursprungsgaranti vatten samt 95% värme från förnyelsebara energikällor. När det gäller förbrukningen av el respektive uppvärmning får vi siffrorna först vid årsskiftet. Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Kemikalier och läkemedel som används inom landstinget ska användas så att de ger minsta möjliga miljöstörning. Detta innebär även en översyn av produkter som bidrar till spridningen av kemikalier, t.ex. minskar ekologiskt odlade livsmedel spridningen av kemiska bekämpningsmedel i miljön och bidrar dessutom till biologisk mångfald. Landstingets kemikaliehantering styrs av miljö- och arbetsmiljölagstiftning. Förutom det finns landstingets upphandlingspolicy med generella krav att efterfråga miljöanpassade produkter. pvc-plaster med ftalater (mjukgörare), köldmedia, flamskyddsmedel och läkemedel är andra områden med farliga ämnen, för både miljö och människa. Därför är det angeläget att landstinget tillämpar försiktighetsoch produktvalsprincipen och byter ut de farliga kemikalierna mot mindre farliga. Alla kemikalier och produkter innehållande cmr-ämnen (cancerogena, mutagena och reproduktionsstörande), ämnen som är allergiframkallande, akut giftiga, hormonstörande och ozonnedbrytande samt farliga metaller ska fasas ut eller ersättas med icke farliga ämnen. Läkemedlens påverkan på vattenlevande organismer t.ex. fisk i anslutning till reningsverk är väl dokumenterade både i Sverige och i andra länder. Landstingets Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

26 verksamheter bidrar till utsläpp av läkemedelssubstanser till våra vattendrag och har därigenom ett ansvar gentemot samhället vad gäller hantering av läkemedel och läkemedelsrester samt som läkemedelsförskrivare. I det strategiska målet ingår miljömål för: 1. Kemikalier Arbetet med att upprätta en utfasningsplan av miljöskadliga kemikalier har påbörjats. Utfasningsarbetet består av fyra delar: a. Inventera vilka kemikalier som används inom Landstinget. b. Miljöbedömma de kemikalier som inte har bedömts tidigare. c. Tillgodose potentiella kemikalier att substituera. Dialog med verksamheten om möjlig utfasning. d. Utfasningsarbete påbörjas. 2. Läkemedel Informationsmaterialet gällande läkemedel och miljö (bestående av broschyrer och affisch) har skickats till samtliga verksamheter inom Hälso- och sjukvården. Broschyren angående miljöpåverkan av hormoner ska delas ut aktivt av förskrivare till patienter som förskrivs hormoner (beslut inom hälso- och sjukvårdsledningen). Miljösamordnare från Hälso- och sjukvården kommer att medverka på seminarier som Läkemedelskommittén håller för allmänheten. Samarbetet i frågan om läkemedel och miljö med Läkemedelskommittén och Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro fortsätter. Samarbete har även initierats med Länsstyrelsen avseende bl.a. nationella mätningar av läkemedel i vatten. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

27 Ekonomiperspektivet Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Totalt för landstinget beräknas ett positivt årsresultat med 170 mnkr jämfört med budgeterat plusresultat med 21 mnkr. Negativa avvikelser jämfört med budget beräknas för Beställaren, Landstingets ledningsstab samt för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Övriga förvaltningar beräknar att uppnå budgeterat resultat eller bättre. Styrtal Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Genomsnittlig förändring av eget kapital de senaste tre åren. Arbetad tid omräknat till årsarbetare - 12 månader Personalkostnad per arbetad timme - 12 månader Arbetad tid omräknat till årsarbetare - 1 månad Personalkostnad per arbetad timme - 1 månad Avkastning på långsiktiga placeringar jämfört med fastställt avkastningskrav Utfall Måltal Senaste kommentaren tkr tkr För helåret beräknas ett positivt resultat på 170,0 mnkr, vilket är 148,6 mnkr bättre än budgeterat. Överskottet beror framförallt på att skatteintäkterna och de finansiella intäkterna beräknas bli högre än budgeterat. Prognosen påverkas även positivt av att verksamhetens nettokostnader och pensionskostnaderna beräknas bli lägre än budgeterat. Vid beräkningen av förändringen har årets resultat 2008 och 2009 samt augusti prognosen för 2010 använts Tid för timanställda motsvarar 221 årsarbetare. Övertid motsvarar 82, tid för inhyrd personal motsvarar 48 och slutligen motsvarar läkares arbetade tid under jour och beredskap 66 årsarbetare. Resterande årsarbetare motsvarar "vanlig" arbetstid. 355 kr st 1-månadersmåttet är lägre än 12-månaders pga att augusti är en månad med ovanligt få arbetstimmar pga semester. 347 kr 2,5 % Avkastningen på landstingets kapitalförvaltning ligger i nivå med avkastningskravet. Uppdelat på de olika tillgångsslagen har ränteportföljen avkastat 5 %, medan aktie- och alternativa portföljen endast uppnått marginell avkastning. Den goda utvecklingen av aktieportföljens Sverigeinnehav (+6,7 %), har balanserat upp nedgången i aktier övriga världen. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

28 Landstinget bedriver ett kontinuerligt och systematiskt utvecklingsoch prioriteringsarbete. Beträffande utvecklings- och prioriteringsarbetet hänvisas till förnyelseperspektivet. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)

29 Samlad analys - personal och ekonomi Anställda I jämförelse med årsskiftet har antalet anställda minskat betydligt beroende på diverse omorganisationer. Den tidigare serviceförvaltningen är nu ett landstingsägt bolag, kommunerna har tagit över hemsjukvården och i samband med Hälsoval har en vårdcentral privatiserats. Landstinget befinner sig fortfarande i den beslutade treåriga omställningsperioden med målsättningen att minska antalet anställda. Sedan årsskiftet har det dock inte genomförts några större omställningsåtgärder. Innan året är slut beräknas dock ett antal åtgärder vara genomförda inom primärvården, bl a som ett resultat av den listning varje vårdcentral fått. Vid 2009 års slut hade landstinget anställda eller omräknat till heltider. Efter ovan beskrivna förändringar uppgår antalet anställda den sista augusti till Omräknat till heltider blir det Denna minskning på 455 heltider består av: Bolagisering av serviceverksamheten -360 Kommunalisering av hemsjukvården -66 Privatisering av vårdcentral -32 Övrig förändring inkl omställning +64 Vid förra delårsrapporten efter mars, var den sista posten endast +3. Landstinget har följaktligen anställt ett relativt stort antal sedan dess. Merparten av denna ökning avser sjuksköterskor och läkare. Verksamheter där satsningar och utökningar skett är exempelvis kvinnoklinikernas Sesammottagningar, nya Rehabkliniken, Anestesi, akutläkare på MSE, vakanstäckning på VPE MSE, Barn och ungdomskliniken samt Onkologen. Utvecklingen av antalet anställda samt omräknat till heltider de senaste åren vid T2-rapporteringen, framgår av nedanstående diagram. Komplettering har gjorts med utfallet vid senaste årsskifte. Landstinget Sörmland, Delårsrapport (37)