JAKTPROVSREGLER. med anvisningar. vid FÄLTPROV OCH FJÄLLPROV. samt SKOGSPROV. för BRITTISKA STÅENDE FÅGELHUNDAR. Fastställda av SKK oktober 2006,

Transkript

1 JAKTPROVSREGLER med anvisningar vid FÄLTPROV OCH FJÄLLPROV samt SKOGSPROV för BRITTISKA STÅENDE FÅGELHUNDAR Fastställda av SKK oktober 2006, att gälla fr.o.m. den 1 juli 2007 FÅGELHUNDKLUBBARNAS ARBETSUTSKOTT FA SGSK SISK SSK SPK FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

2 1. REGLER vid FÄLTPROV, FJÄLLPROV samt SKOGSPROV ÄNDAMÅL PROVS ANORDNANDE VILLKOR FÖR DELTAGANDE Rätt att deltaga Hinder för deltagande i prov Doping och andra otillbörliga förhållanden Annullering av resultat BEGRÄNSNING AV DELTAGANDE Lokalklubbsprov Specialklubbs huvudprov Fjällpokal/Vinterfjällpokal Derby SM-prov CACIT-prov ANMÄLAN AVGIFTER HUNDÄGARENS ANSVAR ORDNINGSFÖRESKRIFTER Oacceptabelt beteende VAPEN OCH SKYTTE ORGANISATION FORCE MAJEURE OLIKA KLASSER OCH DESS BEDÖMNING KVALITETSKLASS SPECIELLT FÖR KVALITETSKLASS (UKL/ÖKL) GÄLLER: KONKURRENS- OCH KVALITETSKLASS KONKURRENSKLASS SPECIELLT FÖR KONKURRENSKLASS (DERBY, FJÄLLPOKAL, VINTERFJÄLLPOKAL OCH SEGRARKLASS) GÄLLER: BEDÖMNING GENERELLT FÖR SAMTLIGA KLASSER FEL SOM UTESLUTER HUND FRÅN PRIS I ALLA KLASSER: DISKVALIFICERANDE FEL I UKL DISKVALIFICERANDE FEL I ÖKL OCH SKL Speciellt för skl EGENSKAPSBEDÖMNING...13 FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

3 VILTFINNARFÖRMÅGA SÖK STIL STÅND AVANCERING OCH RESNING APPORTERING RAPPORTERING LYDNAD OCH SAMARBETSVILJA UTHÅLLIGHET PRISVALÖRER KVALITETSKLASS FÖRSTA PRIS ANDRA PRIS TREDJE PRIS SEGRARKLASS CERTIFIKAT PLACERINGAR PROTEST SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SKOGSPROV Allmänt Ordningsföreskrifter Bedömning FÖRPROV INSTRUKTION FÖR JAKTPROVSDOMARE JAKTPROVSDOMARE REGLER FÖR SÄRSKILT APPORTERINGSTEST...26 FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

4 1. REGLER vid FÄLTPROV, FJÄLLPROV samt SKOGSPROV 1.1 ÄNDAMÅL Jaktprovens ändamål är att under jaktmässiga former värdera hundarnas jaktegenskaper till gagn för avel, jakt och viltvård och skall genomföras som praktisk jakt på hönsfågel tillåten för jakt samt på morkulla. 1.2 PROVS ANORDNANDE Prov anordnas av FA och dess specialklubbar. FA äger rätt att delegera provverksamheten till sina lokalklubbar. Tillstånd att anordna prov skall sökas hos SKK. Sådan ansökan skall innehålla uppgifter om tid, plats och klasser. Prov skall kungöras i FA:s tidskrift och kungörelsen skall innehålla uppgifter enligt ovan och tjänstgörande funktionärer. Rätten att arrangera prov och/eller utställning kan upphöra om prov och/eller utställning inte arrangeras, genomförs eller resultatredovisas på ett regelrätt sätt. FA ska rekommendera domare till FA;s högstatusprov. FA fastställer maxantalet kvalificeringspartier på SM, Derby, Fjäll- och Vinterfjällpokal. 1.3 VILLKOR FÖR DELTAGANDE RÄTT ATT DELTAGA Svenskägd hund skall vid anmälningstidens utgång vara registrerad i SKK. Svenskägd hund som är född före kan ha norskt registreringsnummer. För utlandsägd hund skall kopia av registreringsbeviset medfölja anmälningsblanketten till provet. I de fall ovanstående krav inte uppfylls kommer erhållna resultat att annulleras. Hund född efter skall vara ID-märkt för att få deltaga på officiell utställning, prov eller tävling. Hundens ID-nummer skall vara registrerat hos SKK (gäller svenskägd hund). ID-märkning kan ske genom tatuering eller med inplantat av microchip. De microchip som används skall uppfylla ISO-standard eller För brittiska stående fågelhundar gäller: ID-märkning med tatuering eller microchip. Är hunden märkt med microchip skall ägare/förare tillhandahålla avläsningsapparatur. Då arrangören beslutar om kontroll av ID märkning, kan denna ske genom stickprov. Hund skall vara ägd av medlem i till FA ansluten klubb eller annan motsvarande av FCI erkänd kennelorganisation. Om hunden förs av annan person än ägaren, gäller för föraren samma krav på medlemskap som för ägaren HINDER FÖR DELTAGANDE I PROV a) Hund som vid tre tillfällen tilldelats 0 pris pga. att den visat aggressivitet eller tydligt flyktbeteende äger inte rätt att delta. Med tydligt flyktbeteende menas då hund kastar sig paniskt iväg från domaren och det inte finns någon möjlighet att närma sig hunden på naturlig väg. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

5 b) Dräktig tik får inte delta i prov eller tävling 30 dagar före valpning, beräknat från 63 dagar efter första parningen, samt får inte heller delta förrän 75 dagar efter valpning. c) Tik som löper. d) Kryptorchid hund (gäller endast internationella prov). Om deltagande hund är kryptorchid skall detta anges i prislistan. e) Enligt Jordbruksverkets bestämmelser får hund inte deltaga i utställning eller prov tidigare än 2 månader efter karantänvistelse. f) Hund får under prov inte bära tassbandage eller motsvarande i enlighet med g) Hund som inte inom föreskriven tid är vaccinerad enligt SKK:s bestämmelser. h) Hund, ägare/förare eller hund till ägare/förare som av något skäl avstängts av SKK eller annan motsvarande av FCI erkänd kennelorganisation ska avvisas från att deltaga. (Se även 1.3.4) DOPING OCH ANDRA OTILLBÖRLIGA FÖRHÅLLANDEN Deltagande hund får inte vara skadad eller sjuk. Den får inte heller vara påverkad på otillbörligt sätt, d.v.s. den får inte vara utsatt för åtgärd som otillbörligt kan påverka utseende, prestation, reaktion eller yttring av skada eller sjukdom. Detaljerade regler för vilka behandlingar och åtgärder som är otillåtna återfinns i SKK:s dopingreglemente. Här finns också regler för dispensansökan. Det åligger den som är ansvarig för hunden att vid behandling eller annan åtgärd förvissa sig om vad detta kan innebära i fråga om hundens rätt att delta vid utställning, prov eller tävling. Då SKK bestämt att prov för utrönande av eventuell doping eller annan otillåten åtgärd ska tas, är den som är ansvarig för hunden skyldig att ställa aktuell hund till förfogande för provtagning och för de ytterligare undersökningar som kan föranledas därav. Manipulation av prov för dopinganalys är förbjuden. Detaljerade regler för provtagningsrutiner mm återfinns i Nationellt dopingreglemente för hund ANNULLERING AV RESULTAT I de fall ovanstående krav enligt 1.3.1, samt inte uppfylles, kommer erhållna resultat att annulleras. För felaktiga lämnade uppgifter kan resultat annulleras upp till två år efter provet. 1.4 BEGRÄNSNING AV DELTAGANDE Om arrangör på grund av bristande möjlighet måste begränsa antalet deltagare vid jaktprov skall det ske på nedanstående sätt. Anvisning Det ligger ett stort ansvar på arrangören att hålla en hög kvalitet på jaktproven. Gör en noggrann bedömning av hur många partier marken håller för och frestas inte att utöka antalet partier vid ett större antal anmälningar än beräknat på bekostnad av kvaliteten. Dubbelstart inom provet tillåts inte förrän samtliga korrekt anmälda hundar beretts tillfälle till start LOKALKLUBBSPROV För ukl och ökl gäller: FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

6 1) Hundar vars ägare är medlem i arrangerande klubb äger företräde oavsett merit 2) Icke medlem, hund med jaktprovsmerit eller godkänt förprov. 3) Icke medlem, hund utan jaktprovsmerit eller godkänt förprov. För Skl sker lottning SPECIALKLUBBS HUVUDPROV 1) Egna rasen har företräde i alla klasser För ukl och ökl gäller: 1) Övriga raser med jaktprovsmerit eller godkänt förprov 2) Övriga raser utan jaktprovsmerit eller godkänt förprov För skl sker lottning bland övriga raser FJÄLLPOKAL/VINTERFJÄLLPOKAL 1) Hundar med 1:a pris ukl 2) Hundar med 2:a pris ukl 3) Hundar med 3:e pris ukl eller godkänt förprov 4) Hundar utan jaktprovsmerit eller godkänt förprov. Lottning sker i den grupp där maxantalet deltagare överskrids Ska genomföras med max två partier DERBY 1) Hundar med 1:a pris ukl 2) Hundar med 2:a pris ukl 3) Hundar med 3:e pris ukl eller godkänt förprov Lottning sker i den grupp där maxantalet deltagare överskrids SM-PROV 1) Föregående års SM-vinnare på resp. provtyp 2) Hundar med 1:a skl med tillägg Cert 3) Hundar placerade i skl med tillägg CK/Hp 4) Hundar placerade i skl utan tilläggspris 5) Hundar oplacerade i skl Anvisning : Lottning sker i den grupp där maxantalet deltagare överskrids. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

7 1.4.6 CACIT-PROV Vid CACIT-prov gäller anmälan och begränsningar enligt FCI. Alla begränsningar i någon form skall meddelas i annonseringen för att vara giltiga. Dubbelstart vid ett provtillfälle tillåts endast i kvalitetsklass, när alla övriga hundar i klassen beretts möjlighet till avprovning. Snarast efter anmälningstidens utgång meddelar arrangör anmäld som inte får starta eller satts som reserv. Hund som under de senaste sex månaderna ägts, tränats, vårdats eller förts på prov av domare får icke anmälas för bedömning av ifrågavarande domare. Anvisning : Vid SM med Cacit-status gäller särskild skrivning, se även punkt 1.9. Cacit och reserv-cacit kan delas ut till den som placeras som 1:a respektive 2:a i denna final. Prestationen ska motsvara certifikatkvalitet för att Cacit/reserv-Cacit ska utdelas. Vid övriga segrarklasser med Cacit-status ska vid behov de vinnande hundarna av certifikatkvalitet i respektive parti mötas i en final för att där utse bästa hund. Det kan avgöras av en i förväg särskild utsedd finaldomare eller av de tjänstgörande domarna från respektive parti. Praxis är att sådan final avgörs under ett kortare släpp. Cacit-final bör verkställas i direkt samband med avslutning av provet samma dag, eller under annan dag vid samma provtillfälle. 1.5 ANMÄLAN AVGIFTER Anmälaren svarar för att lämnade uppgifter är korrekta. Anmälan till jaktprov skall innehålla samtliga korrekta uppgifter, begärda intyg, protokoll och blanketter. Komplett anmälan och fastställda avgifter skall vara mottagaren tillhanda senast den dag som fastställts av arrangören. Anvisning ; För hund som inte kan beredas tillfälle till start ska hela startavgiften återbetalas. För hund som blir satt på reservlista, ska ett besked om deltagande eller ej i rimlig tid före hundens start meddelas ägare/förare. Arrangören har rätt att behålla en skälig del av startavgiften, så kallad administrationsavgift. Det kan tillämpas då veterinärintyg hindrar hundens start och eller hund som är satt på reservlista och inte kan beredas start. Skälig administrationsavgift är ca 25% av startavgiften. Det är lämpligt att arrangören i PM:et för provet tydliggör vilka bestämmelser som gäller vid detta prov. 1.6 HUNDÄGARENS ANSVAR För skada som hund kan vålla, svarar dess ägare enligt gällande lag om tillsyn över hundar. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

8 1.7 ORDNINGSFÖRESKRIFTER Det åligger deltagare att handla eller uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer samt att på prov, utställning eller tävling inte agera på sådant sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare. Samtliga hundar ska ställas till förfogande för de undersökningar och de provtagningar som kan föranledas av kontroll av doping och andra otillbörliga förhållanden. När veterinärintyg åberopas för en hund ska detta vara utfärdat på särskild blankett utformad av Sveriges Veterinärförbund. Arrangör äger rätt att kopiera veterinärintyg. Provdeltagare och publik skall efterkomma provledarens och domarens anvisningar och i övrigt uppträda enligt god sportsmannased. Om så icke sker, kan vederbörande tilldelas varning. Vid upprepad eller grövre överträdelse äger provledare eller domare rätt att avvisa vederbörande från provet och hunden kan då inte tilldelas pris, och disciplinära åtgärder kan vidtagas. Använder sig förare av visselpipa eller tillrop så, att det av domaren anses störa partnern, skall han/hon varnas och om han/hon inte tar rättelse avvisas från provet. Byte av förare under pågående prov får inte förekomma utan provledarens eller domarens medgivande. Förare av hund, som startar i konkurrensklass, får icke utan provledarens eller domarens medgivande avbryta pågående prov. Hund får under avprovning inte bära någon form av halsband, sele eller pingla. Dock kan domaren, efter framställan från föraren och eller i samråd med denne, anbefalla hals- eller ryggmarkering för att åtskilja eller urskilja hund. Dräkter som skyddar bröst, mage och ben är förbjudna. Föraren får icke under pågående prov bära spö eller motsvarande, som av hunden kan uppfattas som ett hot. Hund får inte agas. Hund får på prov eller utställning inte bära stackel (tagghalsband). Förare som avprovar flera hundar, s.k. dubbelförning, kan av provledningen avkrävas särskild hundhållare. Förare skall underrätta provledningen om anmäld hund inte kommer till start. Förare som icke inställer sig med hund vid upprop kan uteslutas från prov. Domaren avgör när en hund är färdigbedömd, och någon garanti för provtid av viss längd finns således inte. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

9 1.7.1 OACCEPTABELT BETEENDE Hundar som under utställning, prov eller tävling uppvisar ett oacceptabelt beteende genom att visa aggressivitet, göra utfall eller på annat sätt uppträda hotfullt mot människor och/eller andra hundar skall avvisas från utställnings-/provområdet och rapporteras enligt SKK:s rutiner. Anvisning : Arrangören ansvarar för att särskild blankett från SKK finns tillgänglig på provplatsen. 1.8 VAPEN OCH SKYTTE Hagelgevär är det som normalt används vid jaktprov. Vid prov som anordnas under tid då fågel inte får fällas samt i unghundsklass, kan dock 9 mm startpistol ersätta gevär. Där startpistol används kan domaren fungera som skytt. Bortsett från detta undantag skall det på varje parti finnas en särskild utsedd skytt som med gevär (eller pistol enligt ovan) skjuter över hundarna enligt domarens anvisning. Vid skogsprov kan även domaren fungera som skytt. Hundförare skall inte själv skjuta över sin hund. Skyttet vid jaktprov ställer mycket höga krav på säkerhet. Det är viktigt att den eller de som ska skjuta vid jaktprov har stor erfarenhet av jakt över stående hund och i övrigt är en skicklig skytt. Domaren ska även ge skytt/skyttarna nödvändiga instruktioner om hur skytten ska agera tillsammans med hundförare för att om möjligt fälla fågel. För att ett prov skall kunna tillgodoräknas med fällning skall det genomföras med hagelbössa. Arrangör eller funktionär har möjlighet att avlysa fällning av säkerhetsskäl. Detta ska meddelas senast vid upprop. Skytt vid jaktprov ska förutom erforderliga handlingar på vapen medföra statligt jaktkort och i förekommande fall jakttillstånd. Skytt ska även vara ansvarsförsäkrad. 1.9 ORGANISATION Provledaren är ansvarig för provets planläggning och genomförande och skall förvissa sig om att tjänstgörande domare är väl införstådd med gällande regler. Vid prov, där konkurrensklass med flera domare förekommer, skall provledaren vara auktoriserad domare för den provtyp som jaktprovet gäller. Detta för att kunna tjänstgöra som skiljedomare om klassens domare inte kan enas i bedömningen. När en domare i förväg är utsedd att ensam döma final i konkurrensklass, bortfaller kravet att provledaren skall vara auktoriserad domare. Det är tillåtet att flera domare gemensamt dömer ett parti. Provledaren äger inte rätt att deltaga som hundförare i klass där han/hon tjänstgör som skiljedomare. Arrangerande klubb är ansvarig för att provledare, kommissarie, markledare och skyttar har korrekt information och kompetens för att kunna planera, leda och avsluta ett jaktprov. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

10 Det är arrangerande klubb som ansvarar för att provet sker i enlighet med FA:s, SKK:s och Jägareförbundets regelverk, etiska regler och anvisningar. Arrangerande klubb ansvarar för att domargenomgång sker med samtliga tjänstgörande domare. Kommissarien skall biträda provledaren i planläggning och genomförande av provet enligt särskild handledning för kommissarie. Markledaren anvisar provmark och dess gränser för domaren, samt ansvarar för att publiken inte stör provdeltagarna eller beträder förbjuden mark. Uppgiften som markledare och skytt kan kombineras. I övrigt se 1.8 beträffande skytt. Domaren dömer enligt fritt skön inom ramen för provreglerna. Domarens beslut kan inte överklagas. Antal hundar per domare och dag är i kvalitetsklass (ukl/ökl) begränsat till min 4 och max 14 hundar. I segrarklass är miniantalet 6 och max 16 hundar. Om antalet hundar i skl överstiger 16 resp. 32 och så vidare, skall (om inte särskilda skäl föreligger) densamma delas i motsvarande partier, som vardera bedöms som separat skl eller kvalificering. Om några av de anmälda hundarna inte kommer till start skall partierna reduceras enligt ovan. Där provets bästa hund skall utses möts (vid behov) vinnarna från respektive parti. Fält-, Fjäll-, Vinter-SM är tvådagarsprov (Skog-SM se 1.15). De genomförs som separata segrarklasser under dag ett och fungerar samtidigt som kvalificeringspartier. Detta innebär att varje kvalparti följer gällande regler för segrarklass. Finalen dag två, genomförs också den som en separat segrarklass, där max 16 hundar kan komma till start. Finalhundarna är de placerade hundarna från segrarklasserna dag ett. Om max antalet överskrides får CK hundar automatiskt tillträde, och därefter gäller placeringen. Minimiantalet i en SM-final är 2 hundar. Samtliga skl ska genomföras under samma dag vid ett provtillfälle. Final kan genomföras under annan dag vid samma provtillfälle. Hänvisning även till Startordningen i varje klass bestäms genom lottdragning inför provledaren eller dennes representant. Om möjligt tas hänsyn till förare, som under samma prov för flera hundar. Uteblir en hund vid upprop justeras startordningen genom att sista hund i gruppen flyttas upp på den bortfallnes plats. Vid prov med två eller flera grupper i samma konkurrensklass, skall domare och provmarker offentligt lottas mellan grupperna FORCE MAJEURE SKK eller medlemsorganisation, som på grund av omständighet som den inte kunnat råda över, såsom arbetskonflikt, myndighetsbeslut, naturkatastrof, eldsvåda, fel eller försening i leveranser från leverantör eller liknande omständigheter, inte kan genomföra evenemang inom sin klubbverksamhet på det sätt som planerats, är inte skyldig att återbetala erlagda avgifter som avser sådant evenemang. SKK eller medlemsorganisation äger således rätt att behålla del eller hela den avgiften som inbetalats för icke genomfört evenemang till täckande av uppkomna kostnader. Medlemsorganisations beslut att behålla inbetald avgift kan överklagas FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

11 1.11 OLIKA KLASSER OCH DESS BEDÖMNING KVALITETSKLASS Unghundsklass (ukl) är öppen för hundar som dagen före provets första bedömningsdag uppnått 9 månader men ännu inte uppnått 24 månaders ålder. Bedömningen avser i första hand hundens naturliga egenskaper, viltfinnarförmåga, sök och stil. Begränsad eftergång i fågelsituation tolereras men unghunden skall vara så pass dresserad och samarbetsvillig, att dess arbete kan bedömas. Fågel skall inte fällas. Öppen klass (ökl) är öppen för hundar som dagen före provets första bedömningsdag uppnått 9 månaders ålder och som avlagt ett godkänt apporteringstest, genomfört enligt de bestämmelser som föreskrivs i landmomentet av FA särskilda apporteringstest. I denna klass skall den färdigdresserade hunden bedömas och hänsyn tagas både till naturliga egenskaper och dressyr. I kvalitetsklass är det viktigt att skilja på ukl- och ökl-bedömning. I ukl är det hundens naturliga egenskaper som ska värderas och låt inte dressyren spela samma stora roll vid prissättningen som vid ökl. Hunden ska vara väl avprovad - eftersträva alltid att samtliga egenskaper kan bedömas SPECIELLT FÖR KVALITETSKLASS (UKL/ÖKL) GÄLLER: Hundarna skall om möjligt ges lika släpptid fram till dess varje hund är färdigprovad. Hund som tar stånd strax efter kopplingsorder må få situationen bedömd. För att en hund ska kunna få en situation bedömd vid stånd efter kopplingsorder måste situationen avvecklas innan nästa par släppts KONKURRENS- OCH KVALITETSKLASS Derby, Fjällpokal och Vinterfjällpokal är kombinerade konkurrens- och kvalitetsklasser öppna för unghundar. För Derbyt och Fjällpokal gäller speciell anmälan och avgift, som årligen annonseras i FA:s tidskrift. Unghunden kan bara deltaga en gång i Derby, Fjällpokal och Vinterfjällpokal. Samma bedömningsgrunder tillämpas som i unghundsklass. Finaldagens bedömning sker av domare enligt samma princip som för SM. Till finaldagen utser varje gruppdomare preliminärt ett begränsat antal av de kvalitetsmässigt bästa hundarna, utan att tilldela dessa kvalitetspris. Snarast efter första provdagen skall domarna gemensamt utse de slutliga finalisterna, vars antal högst får uppgå till 12, och vars namn därefter omedelbart tillkännages av provledningen. Hundar som inte kommer med till finaldagen, tilldelas i samband härmed kvalitetspris, medan finalhundarna tilldelas kvalitetspris först efter avslutad final. Kvalitetspriset grundas på hundens sammanlagda prestationer under dag 1 och 2. Högst sex (6) hundar placeras i konkurrensklass. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

12 Vid dessa prov är det viktigt att domarna är samstämda i sin kvalbedömning så att finalhundarna håller hög kvalitet (Derby-kvalitet). Ett riktmärke är att hundens egenskaper och prestation bedöms vara mycket bra eller utmärkt. FA/DU rekommenderar att domarna använder den fjällpokal/derbymall som beskrivning av de hundar som han bedömt under dagen. Då samtliga kvaldomare använder den mallen så är uttagandet av de slutliga finalhundarna lika för samtliga i kvalificeringen och en enkel process KONKURRENSKLASS Segrarklass (skl) är öppen för hundar, som erhållit 1:a pris ökl. och kvalitetskraven är desamma som i öppen klass. Utländsk hund skall ha motsvarande merit i motsvarande klass för start i segrarklass. Högst sex (6) hundar kan placeras i konkurrensklass. Hund som inte placerats i skl efter 8 starter ges inte ny möjlighet till start i skl förrän den erhållit en ny 1:a ökl. Hund som vid ett provtillfälle deltar i kvalificering och final vid jaktprov i Sverige eller i övriga Norden ska räknas som en start SPECIELLT FÖR KONKURRENSKLASS (DERBY, FJÄLLPOKAL, VINTERFJÄLLPOKAL OCH SEGRARKLASS) GÄLLER: Hundarna får om möjligt vardera lika lång tid i varje släpp så länge de är med i konkurrensen. Ingen hund ställs av och får vila därför att den tidigt gjort ett bra arbete. Ingen hund ges extra tid därför att den t ex blivit utan fågel. En hund, som gjort så grava fel att den inte kan placeras, utgår omedelbart och fortsätter således inte släpptiden ut. Domaren strävar efter att ge kopplingsorder i ett läge när båda hundförarna har likvärdiga chanser att koppla. Kopplingsorder är absolut och betyder, avslutat släpp. Finalsläpp i konkurrensklass är inte nödvändigt om ettan och tvåan mötts tidigare eller rangordningen mellan dessa hundar redan är klar BEDÖMNING GENERELLT FÖR SAMTLIGA KLASSER Hund över vilken skott inte lossats i samband med fågeltagning kan inte tilldelas pris. För att en jaktbar situation ska kunna tillgodoräknas hunden krävs alltid att skott lossas FEL SOM UTESLUTER HUND FRÅN PRIS I ALLA KLASSER: Angrepp på tamdjur. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

13 Uppenbar viltskygghet eller skotträdsla. Upprepad skallgivning under söket. Hund som inte söker i galopp. Hund som går helt ur hand. Hund som vägrar att avancera eller resa. Allvarligt störande av partner. (Sådan hund kan om tiden medger omprövas mot ny partner.) Som angrepp menas även hund som uppenbart förföljer eller driver tamdjur, dit också ren räknas. Viltskygghet bedöms under sök, stånd, avancering eller resning. Under avancering och resning kan en del hundar ta nya upprepade stånd i en cirkel utan att avancera mot eller resa fågeln. Detta beteende ska bedömas som vägran att avancera eller resa DISKVALIFICERANDE FEL I UKL Hund, som inte kan stoppas när partner är i stånd (kan inte förmås att sekundera) eller inte kallas in. Unghunden kan i tveksamma fall ges ytterligare möjlighet att visa erforderlig lydnad eller sekundering DISKVALIFICERANDE FEL I ÖKL OCH SKL Förföljande av vilt. Vägran att apportera. Hund, som inte sekunderar eller inte kan stoppas när partner är i stånd SPECIELLT FÖR SKL I segrarklass är kravet på att uppvisa sekundering när partner är i stånd obligatorisk där möjlighet finns EGENSKAPSBEDÖMNING Föremål för bedömning är hundens: VILTFINNARFÖRMÅGA Med viltfinnarförmåga menas hundens förmåga att finna och behandla vilt på ett för jakten ändamålsenligt sätt. Upprepade stötar och stånd utan resultat skall avsevärt belasta hunden, medan effektivitet skall premieras. Om hunden stöter fågel, skall denna respekteras genom att hunden förhåller sig lugn på uppflogsplatsen och inväntar order från föraren. Detsamma gäller om fågeln utan hundens förvållande lyfter i närheten av denne och bedöms observerad av hunden SÖK Söket skall vara energiskt, snabbt, lagom stort och med tydligt begär att finna vilt. Det skall vara FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

14 sådant att anvisad mark blir genomsökt och att vilt inte lämnas bakom hunden. Hund, som söker utanför anvisad mark, skall återkallas. Självständigt sök, där hunden vänder rätt mot vind, skall premieras. Den hund som visar att den behärskar ett väl anlagt sök i med-, mot- och sidvind kan anses mycket väl avprovad vad gäller sök. Hund som ej genomsöker marken systematisk utan gör ett slag rakt mot vinden, långt fram i marken och tar stånd, föranleder ingen speciell åtgärd. Bedöms den vara inom anvisad mark och i hand så får den stå kvar. Partnern som avsöker samma mark väl och anlagt på bredden ska få fortsätta sitt sök tills denne når den stående hunden. Finner partnern fågel innan den når den stående hunden så ska den få avveckla sin situation först STIL Med stil menas hundens sätt att föra sig i sök, på stånd och under avancering. Även om stilen är av estetiskt slag, ingår den i klart ändamålsenliga värderingar. Utmärkt stil innebär friktionsfri och elegant galopp med högt buret huvud och en svans som helst bör vara rörlig under söket. Ståndet bör vara stående. Det skall vara stramt och intensivt. Under avancering bör stramheten bibehållas. Skilj på fart och stil vid bedömning! STÅND Hundens stånd skall vara fast med skarp markering av funnet vilt. Vid stånd för fågel, som löper undan, bör hunden icke stå kvar utan självmant följa löpan och återknyta kontakten med fågeln. Hundens förmåga att sätta fast fågel skall premieras. Liggande stånd och viftande svans på ståndet kan vara belastande beroende på omständigheterna. Stånd behöver inte anmälas av föraren. Det kan vara bra om så sker, men det är domaren som avgör om hunden står eller inte. Hunden får inte vidröras när den står. Hundens stånd ska vara självständigt och ej påkallat. En hund som stöter fågel och blir stoppad ska visa ett självständigt stånd för fågel för att det ska tillgodoräknas hunden. Den hund som kastar sig i stånd ska inte belastas på samma sätt som hunden som från att vara stående lägger sig ner. Vid resultatlöst stånd tillämpas omstart där båda hundarna släpps på nytt från samma ställe ett stycke tillbaka i terrängen AVANCERING OCH RESNING Avancering och resning skall ske villigt och under förarens kontroll. Hunden skall följa löpande fågel i god kontakt med föraren. Föraren får under avanceringen icke under något tillfälle gå framför hunden eller vidröra denne. Om så sker diskvalificeras hunden. I uppflog och skott skall hunden hålla sig lugn. Fågel, som inte kan eller vill lyfta, bör hunden ta och avlämna till föraren. Hund som vägrar avancera eller resa, kan icke tilldelas pris. Resningsorder ges av föraren enligt anvisning från domaren. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

15 För första pris i ökl skall hunden visa resning. Undantag kan medges från detta krav när fågel lyfter utan hundens medverkan, t ex när föraren kommer fram (detta sker ofta med lätta fåglar om våren), då kan hunden tilldelas högsta pris om övriga kvalifikationer uppfylls. Vid resning ska även hundens förmåga att precisera fågel värderas. Vid bedömning av lugn i flog och skott skall man skilja mellan de olika klasserna samt med den villighet hunden reser och därmed nödvändig stoppsträcka. Tolka inte undantaget från krav på resning som att hund inte behöver visa resning. Inom ramen för väl avprovad bör en sådan hund ges ett nytt tillfälle att visa resning APPORTERING Hunden skall på förarens order snabbt och säkert söka fälld eller utlagd fågel, hämta densamma och i funnet skick lämna den i förarens hand. Apportering är obligatorisk för pris i öppen klass och segrarklass. Apporteringsobjekt avseende någon av de arter provet gäller ska medföras av provledning och ska vid apportering vara godkänd av domaren. Förare av hund kan medföra eget apporteringsobjekt. Hund, som enbart knall- eller fallapporterar kan högst tilldelas ett 2:a pris. Kvalitén på den utförda apporten påverkar vilket pris hunden ska tilldelas. Godkänd apporteringstest berättigar bara till start i öppen klass men befriar ingen hund från apportering under jaktprovet enligt följande regler: Hunden skall alltid prövas i apportering (fälld eller utlagd fågel) första gången det skjuts över hunden i ett av domaren godkänt fågelarbete. Om hunden tar nytt stånd under apportsöket, reses fågel snarast, varefter apportsöket återupptages. Skulle hunden inte lyckas finna och apportera fälld fågel skall utlagd apport inte tillämpas. Domaren avgör om hunden i detta läge skall anses färdigbedömd eller ges ännu en chans. Hund, som genomfört apport på utlagd fågel bör endast i undantagsfall prövas mer på sådan. Målet är dock att fälla fågel (där så får ske) även för den hunden med åtföljande apport så länge fågel fälls. Apporteringen är ur jaktetisk synvinkel ett mycket viktigt moment vid fågeljakt för att inte död eller skadad fågel ska lämnas i marken. Fälls fågel vid jaktprov har apporteringen högsta prioritet, så att påskjuten fågel kan bärgas. Om hunden inte lyckas finna fälld eller skadad fågel, ankommer det på domaren att sörja för att ett regelrätt eftersök blir utfört. Vid bedömning ska varje delmoment i apporteringen värderas. Det gäller sök, intensitet, kontakt, dirigerbarhet, grepp och avlämning. Knallapportering sker då hunden efter uppflog stannar men går i samband med skott. Fallapportering sker då hunden apporterar utan order, då den ser fågel falla. Apportsöket ska göras i det område där fågel setts eller bedömts falla. Hunden ska planmässigt med hjälp av vind söka igenom aktuellt område och med intensitet visa att den är fokuserad på uppgiften, kontakt och dirigerbarhet är då en förutsättning för att lösa uppgiften. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

16 Nedläggning av fågeln ger möjlighet för levande fågel att fly och ska värderas vid bedömningen. Vid jaktprov då fågel inte får eller kan fällas används utlagt apportobjekt i enlighet med reglerna. Helt frusen eller torkad fågel godkänns inte. Apportfågeln visas för hunden och läggs ut i flygriktningen bortom uppflogsplatsen. Utläggningen verkställs genom att domaren går i en halvcirkel och lägger ner fågeln vid bedömda dödsplatsen Helst rullas fågeln på marken vilket ökar vittringen. Då uppflogsplats och flygriktning oftast är mot vinden ges hunden god chans att finna apportobjektet. Kastapport ska inte tillämpas. Skilj noga på hund som vägrar att apportera och hund som hamnar i en situation där apport inte är möjlig RAPPORTERING Med rapportering menas att hunden spontant eller påkallat lämnar ståndet för söka förarens kontakt och uppmärksamhet samt därefter återvänder till ståndet. Rapportering bedöms endast vid skogsprov. Rapportering kan bara bedömas korrekt vid ett skogsprov. Detta beroende på att det är bara en hund lös i varje släpp och att bedömningen sker utan direkt konkurrens SEKUNDERING Spontan sekundering är en egenskap som ska premieras i samtliga klasser. Partner till stående hund skall där möjlighet finns, ges tillfälle att visa spontan eller påkallad sekundering. Om inte hunden ges tillfälle att visa sekundering vid partners stånd skall hunden stoppas av föraren. Sekunderande eller stoppad hund skall kopplas under partners fågelarbete. Sekundering är av stor praktisk betydelse vid såväl jakt som prov med stående fågelhundar i parsläpp. Med sekunderande hundar får vi fler jakt- och bedömningsbara situationer men också en förhöjd estetisk upplevelse. En sekunderande hund ska ta ett fast och stramt stånd på synintrycket av en annan stående hund. Vid bedömningen skall hundens naturliga anlag för sekundering värderas och hundens uppträdande i sekunderingssituation skall tillsammans med övriga egenskaper vägas in i den slutliga prissättningen. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

17 Spontan sekundering utan påverkan av föraren är det mest optimala och skall premieras i alla klasser. Hund som sekunderar efter påverkan av föraren påkallad sekundering värderas efter hur mycket hjälper föraren måste ge för att få avsedd effekt. Vid sekundering skall även stilen bedömas på samma sätt som vid självständigt stånd, där vi vill se en stramt sekunderande hund. I skl är sekundering obligatoriskt där så är möjligt. Det betyder att partnern till stående hund skall ges tillfälle att visa sekundering. Snabbt och korrekt uppvisad sekundering räknas hunden till förtjänst och kan tillsammans med andra egenskaper påverka placering och tilläggspris. Ovilja till eller undvikande av en möjlighet till sekundering är belastande för hunden. Uppstår läget att du som domare måste välja att avveckla ett stånd eller vänta på partnern ska du välja att avveckla ståndet, bedöm därefter om det fanns möjlighet eller inte att visa sekundering. I ökl finns inte samma krav på obligatorisk sekundering, men uppvisad sekundering premieras och kan tillsammans med övriga egenskaper vägas in i den slutliga prissättningen, liksom ovilja till eller undvikande av en uppenbar möjlighet till sekundering är belastande för hunden. I ukl premieras alla former av respekt för stående partner, med den spontant sekunderande hunden högst och sedan i en fallande skala till den hund som kan stoppas vid åsynen av en stående partner. Ovilja till eller undvikande av en uppenbar möjlighet till sekundering kan vara belastande för hunden. Unghunden som inte kan stoppas eller kallas in vid partners stånd, kan vid tveksamma fall prövas ytterligare för att avprova hundens lydnad LYDNAD OCH SAMARBETSVILJA Hundens lydnad och samarbetsvilja skall bedömas under hela provet. Den samarbetsvilliga hunden, som kan föras och dirigeras med små medel, skall premieras UTHÅLLIGHET Uthållighet är en viktig egenskap hos en fågelhund. Den korta tid ett prov pågår tillåter ingen verklig kontroll av hundens förmåga till längre arbete. Skulle därför dålig uthållighet konstateras under den korta provtiden, skall detta betraktas som ett allvarligt fel. Även uthålligheten skall vara väl avprovad men kravet kan skilja mellan olika klasser, där man väger in att en unghund tillfälligt kan tappa inspiration under olika förhållanden. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

18 1.13 PRISVALÖRER KVALITETSKLASS FÖRSTA PRIS Första pris skall tilldelas hund, som fyller synnerligen högt ställda krav och ska vara väl avprovad enligt I öppen klass fordras att hunden är lydig, färdigdresserad, och uthållig. I unghundsklass läggs större vikt vid hundens naturliga anlag. Förstapristagare i ukl kan tilldelas hederspris, i ökl skall förstapristagare tilldelas hederspris ANDRA PRIS Andra pris skall tilldelas hund, som fyller högt ställda krav på såväl jaktliga som stilmässiga egenskaper. Även för andra pris skall öppenklasshunden vara lydig och färdigdresserad, medan man i unghundsklassen mera ser till de naturliga anlagen TREDJE PRIS Tredje pris tilldelas den goda jakthunden. För denna prisvalör kan dock smärre fel tolereras, både anlags- och dressyrmässiga. Grundtanken är dock att varje hund, som tilldelas pris på prov, skall vara väl användbar för praktisk jakt SEGRARKLASS CERTIFIKAT Certifikat tilldelas vinnande hund om den uppfyller kraven för 1:a pris ökl PLACERINGAR Högst sex (6) hundar kan placeras i konkurrensklass. För placering skall prestationen motsvara minst 2:a pris ökl. Se även Placerad hund som gjort en prestation motsvarande 1 ökl skall tilldelas CK (certifikatkvalitet) och hederspris PROTEST Domslut kan ändras i följande fall: om fel av teknisk art begåtts om hunden inte haft rätt att deltaga enligt gällande bestämmelser. Deltagare kan inte protestera mot domarens bedömning och fria skön. Frågan om ändring av domslut prövas efter protest från provdeltagare. Protest mot domslut skall vara skriftlig. Den skall lämnas in till provledare innan provet avslutats och den dag som det klandrade domslutet meddelades och vara åtföljd av protestavgift motsvarande dubbel anmälningsavgift. Om protest lämnas in av någon som inte är berättigad till detta eller om protesten inte är åtföljd av fastställd protestavgift, skall protesten omedelbart avvisas. Sådant beslut fattas av provledare. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

19 Godkänns protesten ändras hundens pris i resultatlistan, alternativt omprövas hunden, och protestavgiften återbetalas. Beslut lämnas skriftligen till den som protesterat. Om ett godkännande av protesten medför att hundens pris utgår ur resultatlistan, återbetalas förutom protestavgiften, också anmälningsavgiften. Den provdeltagare som berörs av provledares beslut kan överklaga till FA. Överklagandet skall ske skriftligt och skall ha inkommit till FA senast två veckor efter dagen för provledningens beslut. Ändring i resultatlista kan ske inom två år från provtillfället SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SKOGSPROV Här anges endast de avvikelser från fjäll- och fältprov som är nödvändiga för genomförande av skogsprov. Skogsprov kan arrangeras i samtliga klasser. Inget minimiantal i ukl och ökl. Minimiantal i skl är två deltagare Skog-SM kan genomföras som tvådagarsprov om antalet deltagande hundar överskrider sex (6) och genomförs då i likhet med övriga SM se 1.9. Om antalet hundar i skl överstiger 6 resp. 12 och så vidare, skall densamma delas i motsvarande partier, som vardera bedöms som separat skl eller kvalificering. Om några av de anmälda hundarna inte kommer till start skall partierna reduceras enligt ovan. Där provets bästa hund skall utses möts (vid behov) vinnarna från respektive parti ALLMÄNT Provet genomförs huvudsakligen i skogbevuxen terräng där skogsfågel normalt förekommer. Om fasan förekommer naturligt i området, är även denna fågel tillåten. Antal hundar per domare och dag: maximalt sex (6) stycken. Skytt utnämns som vanligt, men även domaren kan medföra vapen med rätt att skjuta över hundarna ORDNINGSFÖRESKRIFTER Hundarna släpps individuellt BEDÖMNING Söket skall vara regelbundet och följsamt och hunden skall självmant hålla god kontakt med föraren. Rapportering vid skogsprov skall räknas som särskild förtjänst, när den leder till resultat. Rapportering som inte leder till resultat skall belasta hunden. Söket är oftast mycket avgörande för hur resultatet blir vid skogsprov. Hunden som är förutsägbar; dvs kommer från rätt håll efter rätt tid kan betraktas som ha följsamt sök.. Att hunden står för fågel i träd eller för träad fågel är inte heller ovanligt. Det som leder till resultat ska premieras. Det är bra om förare meddelar att hunden kan rapportera men det är domaren som avgör huruvida det är en självständig eller påkallad rapport. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

20 Domaren måste se fågeln för att avgöra om det är en jaktbar situation. Undantag kan medges om särskild skytt fäller fågel i samband med stånd där domaren bara hör fågeln. 2 FÖRPROV Förprov kan genomföras i ukl och ökl och bedöms av auktoriserad domare. Ordinarie provregler gäller (utom antalet deltagare). Klubb eller hundägare kan tillhandahålla mark, partner, och skytt. Hund kan vid förprov erhålla betyget Godkänd resp. Inte godkänd. Anmälan till förprov görs senast 7 dagar före provet till special- eller lokalklubb. Anmälan skall innehålla uppgifter om hundens namn, ras, ålder och förare samt vilken provmark som disponeras. Vid förprov kan flera hundar avprövas. Den praktiska planeringen och eventuell samordning torde bäst lösas av ägarna/förarna som redan före anmälan kan avtala tid och plats med auktoriserad domare. Om endast en hund skall avprövas, skall ägaren ordna partner. Provmark som disponeras av klubb eller hundägare skall vara av sådan storlek och beskaffenhet att den tillåter minst en timmes meningsfull fågelhundsjakt per startande par. Vid förprov i ökl skall anmälaren ha rätt att under jakttid fälla fågel på provmarken. Bedömningprotokollet utgörs av blanketten för egenskapsbedömning vid jaktprov. Domaren skall fylla i blanketten, som även skall innehålla en sammanfattande beskrivning av hundens prestationer och avslutas med bedömningen Godkänd eller Ej godkänd. Hundägaren ansvarar för arkivering av originalblanketten. Godkänd blir hund vars prestation motsvarar minst 3:e pris vid jaktprov. Kostnader för provet betalas av deltagarna. FA beslutar årligen om anmälningsavgiftens storlek samt efter vilka normer domaren skall ersättas av hundägare. Arrangerande klubbs ansvar är att godkänna provmark och domare samt att tillhandahålla blanketter. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

21 3 INSTRUKTION FÖR JAKTPROVSDOMARE Domaren ska verkställa bedömningen efter fritt skön med ledning av gällande regler och anvisningar och göra bedömningen så instruktiv och tydlig som det är möjligt. Domaren är skyldig att handleda domarelev eller och examinera domaraspirant. Provledaren, som ska medverka i aspirantexaminationen ska vara auktoriserad jaktprovsdomare. Efter slutförd bedömning är domaren skyldig att avsluta jaktprovet enligt anvisningar. I uppdraget för domaren ingår att skriva och underteckna prislistor, skriva en provkritik på varje bedömd hund samt skriva en egenskapsbedömning på varje bedömd hund. Vid fältprov har man vanligen till skillnad från fjällprov och skogsprov mycket begränsad terräng till förfogande. Därför kräver man att hundarna avsöker fältet utan att lämna några större luckor. Detta regelbundna sök blir vid fjällprov och skogsprov mindre ändamålsenligt. Här ser man mera till hundens förmåga att utnyttja de möjligheter terräng- och vindförhållanden erbjuder för att nå kontakt med fågel i ofta glest besatta, stora områden. Det är domaren som ansvarar för att utnyttja disponibel mark på ett ändamålsenligt sätt och att före varje släpp ange marschriktningen och yttre gräns för söket. Provet ska ledas så att hundarna om möjligt bereds tillfälle att söka mot vinden. För att underlätta för deltagare och publik att följa provet ska domaren genom öppen kritik om möjligt efter varje släpp meddela sin syn på hundarna. Om hund genom diskvalificerande fel slår ut sig själv ska domaren omedelbart ge besked härom, så att föraren kan lämna provet om så önskas. Bedömning av konkurrensklass är en form av matchning från första släpp till provets slut. Alla hundar i en och samma konkurrensklass kan aldrig möta alla men genom fortlöpande, offentlig rangering av hundarna kan såväl domare som deltagare och publik följa utvecklingen. De placerade hundarna ska ha mötts bara om det har betydelse för rangordningen. Bedömning av Derby, Fjällpokal och Vinterfjällpokal är en kombinerad kvalitets- och konkurrensbedömning där konkurrensbedömningen är viktigast och pågår från första till sista släpp. Först när konkurrensbedömningen är klar, värderas hundens prestation till ett kvalitetspris. Hundar som kan placeras måste vara av sk Derbykvalitet, dvs ha mycket god stil, fart och stort format samt sök väl anpassat till anvisad mark. Domaren bör avsluta provet ute i marken på ett sådant sätt att inga frågetecken finns vad gäller bedömning av hundarna och dess prissättning. Efter slutförd bedömning ska domaren fylla i och underteckna prislistan och egenskapsbedömning på särskild blankett innan han/hon lämnar provet. Domaren skriver in släpptider avseende de släpp som hunden haft och redovisar det pris som hunden fått för dagens prestation. Domaren ska använda sig av hela skalan. Från EB som betyder Ej bedömbar till Utmärkt. 1. Fart; hund som ej söker i galopp. Egenskapen blir då Ej godtagbar. 2. Stil; hundens stil bedöms som mycket bra och med lite låg huvudförning. Egenskapen blir då Bra. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

22 3. Jaktlust; hunden stannar och tittar av och till. Kontinuiteten kunde vara bättre. Egenskapen blir då Medelgod 4. Viltfinnarförmåga; finner fågel vid två tillfällen utav två möjligheter som blir jaktbara. Egenskapen blir Utmärkt. Ex.2 Samma hund finner ingen fågel och stöter ingen heller. Egenskapen blir då; Ej bedömbar 5. Självständighet; följer partnern stundtals som en skugga. Sökmönstret följer till delar partnerns sök. Egenskapen blir då Kontrollerar. 6. Sökbredd; Hunden söker med bra bredd. Egenskapen blir då Bra. 7. Reviering ; Hunden söker stundtals med bra reviering,i övrigt så är söket mera oregelbundet. Egenskapen blir då Oregelbundet 8. Samarbete; Hunden söker i god kontakt med sin förare och kan styras med små medel. Egenskapen blir då Utmärkt. 9. Precision; här ska du ange antal gånger hunden är precis, något oprecis och/eller oprecis vid stånd och resning. 10. Resning; har inte hunden visat resning så ska det stå EB i egenskapen oavsett prisvalören. Ange antal okontrollerad, villig, tveksam och/eller vägrar. 11. Sekundering; hunden har haft chansen att sekundera men stoppades, så ska det stå Visar ej 12. Apport; apporten ska bara bedömas som godkänd eller ej. 13. Rapport; rapport ska redovisas som EB när hunden ej visat rapport. Egenskap som enbart ska beskrivas på skogsprov. Skriftlig kritik, som wordfil, ska skickas till kommissarien inom förskriven tid. Domarkritiken bör inte inskränkas till kortfattade generella uttryck utan göras lagom fyllig, så att den klart anger händelseförloppet och motiverar prissättningen. Kritiken ska endast återge domarens egna iakttagelser och ej förmedla vad som eventuellt rapporterats till domaren av hundförare eller publik. Elevtjänstgöring eller aspiranttjänstgöring ska genomföras på ett sådant sätt att det påverkar jaktprovets genomförande med minsta möjliga störning FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27

23 4 JAKTPROVSDOMARE Kraven på blivande domare ska ställas mycket höga, eftersom bedömning av jaktprov för brittiska ståendefågelhundar är en av de mest komplicerade uppgifter en jaktprovsdomare kan ställas inför. FA/DU ska ansvara för att kalla lämpliga kandidater för utbildning till domare. FA/DU ska ansvara för all utbildning med syfte att utbilda nya domare och kompletterande utbildningar inklusive domarkonferenser. FA/DU ska ansvara för auktorisation av jaktprovsdomare. FA/DU ska ansvara för att avauktorisera jaktprovsdomare eller/och tillsvidare avstänga jaktprovsdomare. En representant (auktoriserad domare) för varje specialklubb ingår i domarutbildningskommitten, FA/DU som har till uppgift att efter förslag, från lokalklubb, specialklubb eller från FA/DU, utse kandidater till domarutbildning. Representant från respektive specialklubb ska av styrelsen ha mandat att godkänna de kandidater FA/DU enats om. FA/DUs beslut ska vara enhälligt och mot detta finns ingen appell. De kandidater man enats om tillfrågas och kallas skriftligen av FA/DU. Domare med svensk auktorisation ska vara medlem i SKK-organisationen för att få tjänstgöra och behålla sin auktorisation som domare. Utländsk domare ska vara medlem i annan motsvarande av FCI erkänd kennelorganisation för att få tjänstgöra som domare. Domare med svensk auktorisation ska vara innehavare av vapenlicens och statligt jaktkort för att få tjänstgöra och behålla sin auktorisation som domare. Kompetenskrav för att antas till domarutbildning för brittiska stående fågelhundar, domarelev: 1. Ska ha mångårig erfarenhet av jakt över brittiska stående fågelhundar 2. Ska ha deltagit i ett flertal jaktprov som provdeltagare i ukl, ökl och skl. 3. Ska ha fört hund till 1:a pris i ökl eller motsvarande i skl. 4. Ska vid de jaktprov han/hon bevistat ovillkorligen visat ett klanderfritt uppträdande samt vara känd som en omdömesgill person. 5. Ska ha tjänstgjort som kommissarie och provledare vid jaktprov. Utbildningens omfattning: Ett utbildningskontrakt upprättas av FA/DU avseende varje domarelev. Det ska innehålla de grundläggande krav som ställs i regler och anvisningar. Kontraktet beskriver samtliga delar som ska ingå i utbildningen från att bli antagen som domarelev, teoriblock, elevtjänstgöringar, aspirantutbildning och aspiranttjänstgöring. Kontraktet kan dessutom omfatta ytterligare utbildningar eller prov. Ex.vis det som bedöms vara ett kompletterande krav i utbildning av den enskilde eleven. Samtliga delmoment ska vara genomförda och godkända av FA/DU. FA JAKTPROVSREGLER 2007 ANVISNINGAR REVIDERADE /27