FIKA Välkomna!!
|
|
|
- Olof Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FIKA Välkomna!!
2 Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet carin.roos@kau.se
3 Dagens prat med fokus på barn Vilka områden beforskas mest? Vad handlar böckerna om som kommit ut ? Vad kan vi få ut av detta?
4 Tidsplan för dagen Fika Föreläsning Forskningsläget, Vad forskas det om? Lunch Diskussion Föreläsning Forskningsläget Vad skrivs det om? Fika och diskussion Sammanfattning och frågor Möjliga lärdomar - slutord
5 Dagens prat med fokus på barn Svensk forskning sedan förra hösten? Internationell? Vad handlar böckerna om som kommit ut ? Film? Websidor?
6 Källor 1 Journal of Deaf Studies and Deaf Education (länk) 2 American Annals of the Deaf (länk) 3 Sign Language Studies (länk) 4 Deaf Education International (länk) 4 Forest Books Resources for Deafness and Deaf Issues (länk) 5 Artiklar från olika tidskrifter i mina egna sökningar för mitt artikelskrivande
7 Forskningsläget Vad forskas det om? Barn med CI i grupper med hörande barn i skola Barn med CI i grupper med hörande barn i förskola Interaktion i flerspråkiga klassrum Barn med CI i teckenspråkig familj Matematiksvårigheter Neural plasticitet
8 Bimodalitet Teckenspråk Temabojar Forskningsläget Vad forskas det om? Socialt välmående Föräldrars situation Läs- och skrivlärande Skolframgång
9 Barn med CI - tal Konsonanternas utveckling skiljer sig något från hörandes gällande ordningen i utveckling pga CI:s ljudåtergivning (Spencer & Guo) Talspråksutvecklingen, om op innan 30 mån, följer talspråksutvecklingens steg som hörande med samma CI-age (Spencer & Guo)
10 Barn med CI - identitet Unga med två CI mår bättre än med ett. De upplever sig som både hörande och döva. (Hilton m fl) De första grupperna som opererades är nu studerade: 1. dual identity, 2.möjlighet att utnyttja CI korrelerar med talspråksförmåga (Spencer m fl)
11 Barn med CI i hörande miljöer Barn med CI i förskolemiljö: Interaktion mellan hörande och barnen med CI brister p g a pedagogers okunnighet om barnens behov. Barn med CI anpassar sig och står tillbaka och missar värdefull interaktion i situationer där lärande sker. (Kristoffersen) Korrekt reaktion och förståelse av andras känslor är senare utvecklat än hos hörande barn oavsett talspråklig förmåga. Man testade också ickeverbalt. (Wiefferink m fl) Om skolan fungerar bra el dåligt beror till största delen på om tekniken fungerar och om lärarna är kunniga. Elever med CI får en perifer identitet (Holmström)
12 Barn med CI i teckenspråkig familj Cramér-Wolraths avhandling Tvillingars utveckling av tvåspråkighet Döv resp hörande tvillings utveckling Inplantat sent; följt talspråksutvecklingen från 3 års ålder till 8 år
13 Socialt välmående Ungas (11-19 år) välmående verkar inte var påverkat av vilken skolform de går utom för de som är integrerade ensamma, vilka rapporterar om ensamhet och sämre självförtroende (Schick m fl) Hörteknik i skolan har stor betydelse för elever med hörselnedsättning där en grundläggande pos inställning avgör delaktighet. Pojkar mer pos än flickor till teknik. Hörselped bör arbeta mer pro teknik. (Rekkedal) Studie om utåtagerande; högre andel än hörande (Hintermair) Tourette s finns hos döva; professionella och föräldrar vet inte vad som är resultat av Tourette s och vad som är dövhetens (Covaz)
14 Interaktion i flerspråkiga klassrum Språkundervisning i spanska och engelska i tvåspråkiga klassrum (svenskt tal och teckenspråk) visar att eleverna lär OM språken men lär inte använda dem. Teckenspråk som resurs för att förklara språk används inte tillräckligt medvetet av lärarna och man underskattar elevernas förmåga. Eleverna uppnår inte ämnesmålen. (Allard)
15 Neural plasticitet Vi finner att sensorisk och kognitiv erfarenhet orsakar plasticitet i anatomiskt och funktionellt urskiljbara substrat i hjärnan. Detta tyder på att då kortikala regioner anpassar sin bearbetning av en annan typ av insignal efter plastisk omorganisation, bevaras den typ av beräkning som de utför både på sensoriska och kognitiva nivåer (Velia, m fl [bl a Rönnberg och Rudner fr Sverige]) I den aktuella studien undersökte vi för första gången semantiska, fonologiska och ortografisk bearbetning i arbetsminnet för tecken-och tal-baserade språk. När man maskerade för olika effekter fann man: tydliga teckenspecifika neurala nätverk som stöder arbetsminnets komponenter på alla tre nivåer av bearbetning (Rudner, Karlsson, Gunnarsson & Rönnberg)
![kognitiva nivåer (Velia, m fl [bl a Rönnberg och Rudner fr Sverige]) I den aktuella studien undersökte vi för första gången semantiska, fonologiska och ortografisk bearbetning i arbetsminnet](/docs-images/46/7267502/images/page_15.jpg "för tecken-och tal-baserade språk.")
16 Bimodalitet Användande av olika modaliteter skyddar mot tvåspråkigas svårighet att skifta mellan språk (Emmorey, Petrich & Gollan) Mycket små CODA-barn kan skifta mellan språken och använder ett av språken i perioder, parallell och sekventiell utveckling (Cramér-Wolrath) Dövblindhet: Översikt över dövblindas situation i 6 europeiska länder; Vill vara delaktiga men hindras i del flesta fall dels p g a brist på assistans men också p g a språktillgänglighet. (Hersh)
17 Teckenspråk Teckenspråksforskningen är utvärderad i Sign Language Studies: 1. Kunskapen är nu stor om teckenspråk som språk och har nått klassrummen 2. Hur används det snarare än hur ser det ut från lingvistik mot psykolingvistik
18 Teckenspråk 3. Detaljer studeras: I teckenspråk förekommer något som kallas för temabojar. Det är tecken som uppehåller och fokuserar ett tema så att Innehållet i det som sägs blir tydligare för lyssnaren och håller kvar uppmärksamheten på temat. Tidigare inte beskrivet i svenskt teckenspråk.
19 Teckenspråk 4. Små barns uttal 5. Små barns teckenspråkslärande 6. Visible Private Speech
20 Föräldrars situation Info efter hörselscreening är medicinsk och detta får effekt på föräldrars reaktion, självtillit och val för barnet senare (Matthijs m fl) Föräldrar internaliserar professionellas råd och följer dessa val senare. De gör inte informed decisions (Decker m fl) Ju bättre hörteknik/ci - desto bättre uppfattar barn och svarar på föräldrars konversation - desto mer talar föräldrarna; bättre hörteknik i hemmet. (VanDam mfl) Barn berövas sina föräldrars förstaspråk när barnen har någon form av hörselnedsättning (Crowe m fl)
21 Föräldrars situation Familjer som klarar sig bra genom beskedet och första tid utmärks genom: tid för varann, goda rutiner, socialt nätverk, flexibelt sätt att kommunicera, förmåga att lösa konflikter, religiositet, sökande av mening och acceptans (Decker m fl) Tidig intervention: Internationell panel av föräldrar 2012 skapat ett konsensus dokument (Moeller m fl i JDSDE nr 4, 2013) Föräldrars yrken påverkar inte döva ungas yrkesval i lika stor utsträckning som hörandes val. Föräldrarnas brist på uppmuntran och support kan vara orsak. (Michael m fl)
22 Läs- och skrivlärande Döva barn med olika ortografier (hebreiska, arabiska, engelska, tyska) jämfördes ang läsförståelse och läshastighet. Skillnader mellan barn beror inte på ortografi eller fonologi utan på allmän kunskap och syntaktisk kunskap. (Miller m fl) Ovan bekräftas av Coppens m fl också i relation till hörförståelse Förskolepersonal har inte kunskap om läs- och skrivprocessen hos barn med CI o hörapparat. Dessa barn kommer på efterkälken redan i förskolan (Kristoffersen)
23 Läs- och skrivlärande Förskolebarn kan utveckla fonologisk förmåga med hjälp av total kommunikation och Visual Phonics (Wang m fl) Döva föräldrar som läser för sina små barn gör barnen uppmärksamma på den skriftspråkliga strukturen. Det kan förklara dessa barns försprång i skolan. (Berke)
24 Matematiksvårigheter Matematiksvårigheter är vanligare hos barn med hörselnedsättning. Detta syns redan i förskoleåldern (Pagliaro & Kritzer) Fokus på hörselnedsättningen leder till brist på didaktisk insikt. Språklig förmåga hos barnet, grad av hörselnedsättning eller kognitiv förmåga förklarar inte enbart matematiksvårigheter (Foisack, Pagliaro & Kelly)
25 Skolframgång Framgångsfaktorer för att minska störande beteende och lågt skolintresse hos elever med hörselnedsättning: hur man sitter, klassrummets organisation, visuell stimulans och akustisk miljö (Guardino & Antia) Trots många års användning av ambulerande speciallärare finns nästan ingen forskning om nyttan. De flesta har ingen eller liten kunskap om just barn med hörselnedsättning. Detta kan förklara att många inte klarar skolans mål (Luckner & Ayantoye) Döva barn med flera äldre syskon visade sämre kognitiv utveckling (Macaulay & Ford)
26 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2012 och 2013 Emelie Cramér-Wolrath avhandling 2013 Länk Signs of Acquiring Bimodal Bilingualism Differently: A longitudinal case study of mediating deaf and hearing twins in a deaf family Karin Allard, 2013, avhandling Länk Varför gör de på detta viset? Kommunikativa praktiker i flerspråkig språkundervisning med svenskt teckenspråk som medierande redskap Lise Kristoffersen, avhandling Länk Litteratisitetspraksiser i barnehager med hörselhemmede og hörende barn
27 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Avhandlingar 2012 och 2013 Louise Danielssons lic-avhandling 2013 Länk Det teckenspråkiga klassrummet En arena för möte mellan elever och lärare Ingela Holmström, 2013, avhandling Länk Learning by hearing?
28 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Horejes, Thomas 2013
29 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Brown, Maxine C. 2013
30 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Monaghan, Schmaling, Nakamura & Turner 2013
31 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Knoors, Harry & Marschark, Marc 2014
32 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Easterbrooks, Susan & Beal- Alvarez, Jennifer Jennifer, 2013
33 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Bailey, Maria & Owen, Andrew 2013
34 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Stoffel, Scott M. 2013
35 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Siegal, Lawrence 2013
36 Forskningsläget - Vad skrivs det om? Specialpedagogiska Skolmyndigheten 2013
37 Länkar vi talade om Hörselboken, som är en websida: Videofilm om tecken för barn, som stöd, som fullvärdigt språk: Lyssna på hur personer med hörselnedsättning hör: how_hearing_loss_sounds.html
38 Oklarheter? Hör GÄRNA av dig! För kontakt:
Nytt om språk och lärande -
Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet 2014-11-13 carin.roos@kau.se Dagens prat med fokus på barn Vilka områden beforskas
Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning
Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet 2015-11-12 carin.roos@kau.se Dagens prat med fokus på barn Vilka områden beforskas
Diarienummer. Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning
iaried Diarienummer Framgångsfaktorer vid läsoch skrivsvårigheter hos döva elever och elever med hörselnedsättning 2015-02-01 Diarienummer Bakgrund Specialpedagogiska skolmyndigheten ska säkra en likvärdig
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet Carin.Roos@kau.se Tre delar 1. Grunden för språklärande 2. Grunden
Synliggöra det osynliga: En undersökning av döva och hörselskadade elever i vanliga skolor
Synliggöra det osynliga: En undersökning av döva och hörselskadade elever i vanliga skolor Ingela Holmström Institutionen för lingvistik Sverige Från segregerad till integrerad skolgång En lång tradition
Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare
Emelie Cramér-Wolrath Fil. dr och rådgivare Hur händer det? JO orsaken till min forskning var att ta reda på hur svenskt teckenspråk, som modersmål, tillägnas över tid men det resulterade i att jag tittade
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada
Tips till dig som är förälder till ett barn med hörselskada Tvåspråkighet en väg till fullständig kommunikation Barn med hörselskada som går integrerat i hemskolan erbjuds vanligtvis inte att lära sig
Vad är tvåspråkighet och hur kan döva bli tvåspråkiga? Krister Schönström Fil. dr, universitetslektor Institutionen för lingvistik
Vad är tvåspråkighet och hur kan döva bli tvåspråkiga? Krister Schönström Fil. dr, universitetslektor Institutionen för lingvistik Wibeldagen 25 april 2018 1 Innehåll Vad är tvåspråkighet? Definitioner
Mentaliseringsutveckling och lärande Vad kan vi lära av döva barns situation
Mentaliseringsutveckling och lärande Vad kan vi lära av döva barns situation Carin Roos Universitetslektor, docent carin.roos@kau.se Abstract Denna text är underlag för min docentföreläsning vid Karlstads
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation.
Tips & knep för tidigt samspel och kommunikation S Ö D E R TÖ R N S F O L K H Ö G S KO L A www.sodertorn.fhsk.se, www.spsm.se info@sodertorn.fhsk.se, info@tuffkurs.nu Små barn kan börja samspela och kommunicera
Har ni CODA i er verksamhet?
Har ni CODA i er verksamhet? CODA = Children Of Deaf Adults CODA-barn som bokstaverar C-O-D-A på teckenspråk. Bildarkiv: Project Coda orebro.se Har ni CODA i er verksamhet? CODA är en förkortning av det
Två/flerspråkighet med dövhet och hörselnedsättning
Två/flerspråkighet med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet Institutionen för pedagogiska studier carin.roos@kau.se Dagens prat Internationellt, i Sverige
Sammanfattning av våra synpunkter. Dnr 61-16/
Dnr 61-16/1173 2016-11-23 Remissvar på betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46). I språklagen (SFS
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Språk: Mål från Lpfö 98 reviderad 2010: Förskolan ska sträva efter att varje barn
Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2015/2016 Språk: Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå
Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning
Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Språkutvecklingsprogram
Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas
HANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK
ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar
Kursbeskrivning. Specialpedagogik II Dövhet och hörselnedsättning 2, 7,5 hp. Vt-2014 / 25% / UQ162F
Kursbeskrivning Specialpedagogik II Dövhet och hörselnedsättning 2, 7,5 hp Vt-2014 / 25% / UQ162F 2:11 Innehåll 1. Kursinformation... 3 2. Kursens innehåll och lärandemål... 4 2.1 Lärandemål... 4 3. Kursens
Inspirationsplats. Verktyg för livet Alviksskolans hörselklasser
Inspirationsplats Verktyg för livet Alviksskolans hörselklasser Rubrik Underrubrik Verktyg för livet Vad innebär det att ha en hörselnedsättning? -Min lärare är jättesmart, hon berättar med hela kroppen.
ORDEN I LÅDAN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation
ORDEN I LÅDAN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Läsa och skriva i förskolan... 4 Kopplingar
inbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret
inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Landbo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Landbo Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen
Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.
Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man
Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017
- Lokal arbetsplan för Bastasjö Språkförskola 2016/2017 I den här arbetsplanen presenteras våra utvecklingsområden och hur vi ska arbeta med dem under året. Varje utvecklingsgrupp kommer att arbeta för
Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK
Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK Lite forskning om AKK, om AKK och inlärning Många svårigheter känner vi igen som typiska för området AKK dessa kompliceras dock
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun
Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun 2018-2021 Samverkande Ledstjärnor Nyf tiv a v o Inn iken st nd ja äm so fr äl tid m f ra ro H r Ha e Hela människan i centrum Sida 3 Målbild Ökad måluppfyllelse
teckenspråk gynnar därför varandra i en språkligt kommunikativ utveckling.
Därför tvåspråkighet Alla barn med hörselskada ska tidigt i livet utveckla både svenska och teckenspråk så att de senare kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Det är valfrihet. På riktigt.
3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018 Förskolan Skutan Ansvarig: Förskolechef Emy Siljemalm Vision Vår vision är att på vår förskola skall alla känna sig trygga, värdefulla
Arbetsplan Tellus 2015/2016
Arbetsplan Tellus 2015/2016 Det här verksamhetsåret kommer vi att fokusera på tre olika områden: 1) Goda värderingar och barns sociala utveckling 2) Hälsosamma vanor; 3) Intellektuella förmågor (språkliga,
Välkommen till TAKK för Språket hösten MiM Kunskapscentrum
Välkommen till TAKK för Språket hösten 2014 MiM Kunskapscentrum Ett flerspråkigt perspektiv på AKK Samarbetet mellan skolan och hemmet Luz Solano, 2014 Varför AKK på modersmålet? Modersmålet är viktigt
Yttrande över En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109)
1(6) Dnr 09-0010 Hanna Sejlitz/NAW 2009-03-26 Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm elisabeth.backlund@education.ministry.se Hörselskadades Riksförbund Box 6605, 113 84 Stockholm besöksadress: Gävlegatan
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar
Läs och språkförmåga bland elever en sammanfattning av tre artiklar Social bakgrund har visat sig ha stor betydelse för elevers läsande i ett flertal studier. Social bakgrund är komplext att mäta då det
Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)
2013-12-11 ALL 2014/2 Gemensam utbildningsplan för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF) Inledning TUFF ska bland annat syfta till att föräldrar till barn, som för sin kommunikation är beroende
Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling
Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling Västra Ängbys Förskola läsåret 2017/2018 Förskolan Västra Ängby Ansvarig: Till förordnad Förskolechef Thérese Mäkinen Vision Vår vision är att på vår
VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX. Särskild utbildning för vuxna
VÄLKOMMEN TILL LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna Vad är Lärvux? Lärvux är en egen skolform som består av en grundläggande och en gymnasial nivå. Du är välkommen att söka kurser hos oss om du behöver
Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran
Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog
Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Deba%en om
Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018
Solhagens och Valbegets förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018 Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier
Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning
Nytt om språk och lärande - Barn med dövhet och hörselnedsättning Carin Roos Docent i specialpedagogik Karlstads universitet 2016-11-10 carin.roos@kau.se Tidsplan för dagen 10.00 10.15 Fika 10.15 12.30
Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets kultur" (SOU 2012:65)
2013-02-25 Ert diarienummer: Ku20 121 1 478/KO Vårt diarienummer: 54/2013 Till: Kul turdepartementet >DR -=-- SVERIGES OOVAS RIKSFÖRBUND Yttrande om slutbetänkandet av Litteraturutredningen "Läsandets
Att ta på sig rätt glasögon
Att ta på sig rätt glasögon Gunilla Westman Andersson Specialpedagog, Med dr Göteborgs Universitet Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Gillbergcentrum Innehåll Forskning Förskolans roll i
Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^
VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,
BOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa
Förskolans språkliga profil
Förskolans språkliga profil Förskolans språkliga profil Kommunikation och samspel är en grundläggande förutsättning för allt lärande. Det är en stor utmaning att kunna erbjuda våra två språk, teckenspråk
Kvalitetsanalys. Björnens förskola
Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt
Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk
Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska
FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås
FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås Aktivitets ID: 5229 Tid: 15 oktober 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 19 november 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 18 februari 2014, kl 13:00-16:30 Tid: 25 mars 2014, kl
Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik
Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Catharina Tjernberg Specialpedagogik Göteborg 9 april 2014 Föreläsningens tema Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en
Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen?
KAPET. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, årgång 6, nr 1, 2010 Handalfabetets funktion och användning i tidigt läs- och skrivlärande - Vad säger forskningen? Carin Roos Lektor i specialpedagogik
2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
2017-08-01 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Östervångsskolan Läsåret 2017/2018 Ansvarig: Ann Holmström, rektor Antagen: 2017 1 (8) Inledning Östervångsskolan är en av Specialpedagogiska
Delaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 2 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,
Pedagogers uppfattning om flerspråkighet för elever med hörselnedsättning
ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik Pedagogers uppfattning om flerspråkighet för elever med hörselnedsättning Lina Maxedius och Petra
Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK. k u l t u r f ö r e n i n g
Välkomna till Personalutbildningen Fler-TAKK Kunskapsområden som samverkar i ett flerspråkigt perspektiv Juridiskt/ styrdokument Pedagogiskt/ utbildning Språkligt/ medicinskt Flerspråkigt AKK Socialt/
AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
KURSPLAN Dnr 1(6) Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande
Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...
Ramkursplan i teckenspråk för syskon till döva och hörselskadade barn
Ramkursplan 2013-06-19 ALL 2013/743 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk för syskon
Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30).
Göteborg den 8 juli 2011 Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar angående delbetänkandet Med rätt att välja (SOU 2011:30). Sammanfattning Utredningen Med rätt att välja flexibel utbildning
Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Föräldrakurs april 2018 Sånga-Säby Hotell & Konferens
20-22 april 2018 Sånga-Säby Hotell & Konferens Föräldrakurs För dig som har barn, oavsett ålder, med dövhet eller hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning FÖRÄLDRA- KURS Kort information
enspr k h tec Barn oc
Barn och teckenspråk Uppbyggnaden sker utifrån den information om språket som individen möter och kan ta till sig i kommunikation med andra. Språk och språkutveckling Denna broschyr vänder sig till föräldrar
Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola
Likabehandlingsplan (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Hösten 2010 Förskolans långsiktiga mål och vår policy Vi vill att alla ska
Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jörgensgårdens, Eriksgårdens och Lilla dag och natts förskolors Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola och pedagogisk omsorg Läsår: 2016-2017
Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation
2012-12-07 1 Baggetorps förskolas vision för språk och kommunikation Språk och kommunikation Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin
Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.
2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4
Moderna språk som modersmål
Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många
Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan
Att använda Bedömningsstöd i taluppfattning i årskurs 1 3 i specialskolan Utgångspunkter För döva elever och elever med hörselnedsättning sker begreppsutveckling inom matematik på liknande sätt som för
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet
Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!
Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott
Kvalitetsanalys. Åsalyckans förskola
Kvalitetsanalys Åsalyckans förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 6 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14
Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14 Skriven av Elisabeth Fors, Ulrika Söderström Normer och värden - Förskolan ska sträva efter att varje barn utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling
Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Arbetsplan. Lillbergets förskola avd /2016. Barn och utbildning
Arbetsplan Lillbergets förskola avd 5 2015/2016 Barn och utbildning 2.2 UTVECKLING OCH LÄRANDE Mål språk och kommunikation Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen omfattar Romelanda Förskoleenhet där förskolorna Tyfter och Diseröd Förskola ingår och gäller fr o m 5/8 2019 t o m 31/12-2020 Bakgrund och lagstöd
Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Flerspråkiga barn i förskolan
Flerspråkiga barn i förskolan Zulu Konnichiwa Dzień Tjolle Privet Hej Dobry Salut Moi Flerspråkiga barn i förskolan Riktlinjer och organisation Ztravo Nihao Hello Slaw Merhaba Hola Maaslamha. Guten tag
AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning
AKK i skolan Britt Claesson Förskollärare Talpedagog på habiliteringen i Alingsås 1991-2008 AKK-pedagog vid DART - kommunikationsoch dataresurscenter i Göteborg britt.claesson@vgregion.se DART Västra Sveriges
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Kvalitetsgaranti - Örby förskolor
ÖRBY FÖRSKOLOR Sid 1 (5) Giltig från och med 2017-01-01 Giltig till och med 2017-12-31 - är organiserad i 5 förskolor på 6 adresser. Till höstterminen kommer Dalbotten att avvecklas då alla de barn som
Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22
Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar
Prövning i Moderna språk 5
Prövning i Moderna språk 5 Prövningsansvarig lärare: Franska: Catherine Tyrenius, email: catherine.tyrenius@vellinge.se Spanska: Antonio Vazquez, email: antonio.s.vazquez@vellinge.se Tyska: Renate Nordenfelt
BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska
LÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter