Halva sanningen finns på den andra sidan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Halva sanningen finns på den andra sidan"

Transkript

1 en tidskrift från lunds missionssällskap nr årgång 166 Halva sanningen finns på den andra sidan Västra Jerusalem Rabbinen på barrikaderna 14 Östra Jerusalem Det lilla huset i Sheikh Jarrah 24 Analys Sören Wibeck om den historiska konflikten 6

2 bild Lars Michel dags att se framåt! I århundraden har herraväldet över landet mellan Jordanfloden och Medelhavet varit omstritt. Sedan 1948 har konflikten mellan israeler och araber kastat en skugga över regionen. För israelerna har det inneburit att leva med rädslan för självmordsbombare och raketer, samtidigt som man kunnat utropa en egen stat. För palestinierna har det inneburit förnedring på grund av ockupationen och begränsningar i rörelsefrihet, men också en längtan efter en egen nation. För båda parter, såväl israeler som palestinier, är det en smärta att veta att det andra folkets barn i regionen får lära sig att hata eller vara rädda för den egna sidans folk. För Lunds Missionssällskap (lms) intar Jerusalem en alldeles speciell plats. Här har lms länge stöttat religionsdialogen mellan kristna, judar och muslimer; religioner som alla på något sätt relaterar till staden. Här finns Svenska teologiska Institutet, mötesplatsen för studenter från hela världen. Här stöder lms en professur i religionsteologi. I detta temanummer av Uppdrag Mission lyfter vi fram olika infallsvinklar både av den mångfasetterade religionskartan och av den politiska situationen. Jag tror att en majoritet av såväl israeler som palestinier, judar, kristna och muslimer, hellre blickar framåt mot en gemensam framtid, än fastnar i det förflutna. Den stereotypa bilden av att de på den andra sidan inte är att lita på, stämmer inte i verkligheten. Fredsvännen är inte undantaget som bekräftar regeln! Var och en av artiklarna i detta temanummer bidrar på sitt sätt till en fördjupad kunskap om, men också till en större förståelse av den andra sidan, och det är ju det som behövs för en lösning av konflikten. lars micael adrian Kanslichef, Svenska kyrkan Uppdrag Missions redaktionsråd Ögonblicksbilder från verkligheten. Så skulle vi vilja kalla vårt extra tjocka temanummer om Israel-Palestina-konflikten. Jag och tidningens formgivare, Anneli Dennersten, har träffat människor på plats i Jerusalem, mött dem i deras vardag och fått deras berättelser om hur det är att leva i Det Heliga Landet just nu. De leder oss långt innanför skalet på det snabba nyhetsflödet som vi annars är vana vid att hämta våra kunskaper och värderingar från. Marie Bosund Hedberg Redaktör Internationell rättvisa, miljö, fred, mission, teologi, religionsmöte, integrationsfrågor Uppdrag Mission berör många ämnesområden. Men egentligen handlar alltihop om en enda sak: vad innebär det att leva evangeliet i dag? Uppdrag Mission Tidskriften ges ut av Lunds Missionssällskap Ansvarig utgivare Samuel Rubenson Redaktör Marie Bosund Hedberg Media&Sånt Södra Promenaden 7B, Malmö Grafisk form Anneli Dennersten Sjunde [form & kommunikation] Redaktionsråd Ann Aldén, ordförande Lars Micael Adrian Mika Vähäkangas Prenumeration Annonser Tryck Ljungbergs, Klippan 2011 ISSN Omslaget Foto: Lars Micael Adrian Omslag: Gamla staden i Jerusalem denna sida: Målning på den palestinska sidan av separationsmuren vid Jerusalem foton: lars micael adrian foto anneli dennersten och marie bosund hedberg uppdrag mission nr

3 Vem kan lösa den historiska konflikten? 6 Analys Sören Wibeck, journalist och författare, som bevakat Mellanöstern sedan 1980-talet, skriver om en gammal konflikt om territorium, med religiösa rötter. 10 Ata och Fatima: Våra barn ska få leva i fred i en palestinsk stat Ata är muslimsk palestinier och familjen lever med hotet om att deras hus ska rivas för att ge plats åt en ny israelisk bosättning. 14 Arik Ascherman, Rabbis For Human Rights: Rabbinen som bekänner sin tro på barrikaderna. 20 Vera Baboun, universitetslärare i Betlehem: Jag lär mina studenter att tänka själva. 24 Det lilla huset i Sheikh Jarrah Byn i det ockuperade Östra Jerusalem har blivit en internationellt uppmärksammad skådeplats för hur israeliska bosättare tillåts kasta ut palestinier från sina hem. Vi har mött bosättaren Daniel, 24, och familjen Al-Kurd, som vägrat flytta. Sedan tre år bor de i var sin del av huset mitt i byn. 32 Det behövs fler kvinnor i fredsprocessen Debbie Weissman, ordförande i det internationella samarbetsrådet för judar och kristna. 34 Gudrun Norrfjärd följeslagare för fred 38 Svenska dialogmöten lockar världsreligionerna till Jerusalem Håkan Bengtsson är direktor för Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem och han betonar STIs betydelse som neutral mötesplats. 40 Det är inte judarnas problem att det finns antisemitism Jesper Svartvik, professor i religionsteologi, delar sin arbetstid mellan Centrum för Teologi och Religionsvetenskap i Lund och Svenska Teologiska Institutet, STI, i Jerusalem. 42 Tron är en upplösande faktor i våldsspiralen Håkan E Wilhelmsson har tagit ställning för Palestina och hans uppfattning märks i hans arbete som domprost i Lund. Han anser att kyrkan får ta ställning och protestera mot ockupationer och de konsekvenser som de får. Alltid 3 ledaren 45 läst sedan sist 47 Om Lunds Missionssällskap 44 En hävstång för fred Läs två avsnitt ur Kairos Palestine, dokumentet som företrädare för tretton palestinska kyrkor formulerat, för fred i konflikten. 46 Gud är större Biskop Antje Jackelén om sitt herdabrev för vår tid. 4 uppdrag mission uppdrag mission 5 foto Jerusalem från Olivberget lars Micael Adrian

4 analys En gammal konflikt om territorium, med historiska och religiösa rötter, är svårlöst. Och den har MEDELHAVET fördjupats genom åren. Idag är bosättningarna på Västbanken vid sidan om gränserna, flyktingarnas status och Jerusalem den stora stötestenen. text: sören wibeck karta: Gränsdragning mellan Israel och palestinska områden 1967: Israel Västbanken och Gaza ockuperade av Israel i samband med 6-dagarskriget 1967 Gaza ISRAEL TEL AVIV BAT YAM HEBRON JERUSALEM BETLEHEM DÖDA HAVET JORDANIEN m Israel-Palestina-konflikten ska lösas måste usa medverka. Samtliga presidenter under efter krigstiden har försökt. Kan Barack Obama lyckas? Hur ser förutsättningarna ut efter de arabiska upproren och Hamas och Fatah har räckt varandra händerna? Förhoppningarna var stora när Obama tillträdde i januari I ett uppmärksammat tal i Kairo den 4 juni samma år vände han sig till den muslimska världen och talade om återupptagna fredsförhandlingar. usa accepterade inte fortsatt utbyggnad av israeliska bosättningar på Västbanken, sa han. Obama pressade parterna att inleda samtal. Mahmoud Abbas och Benjamin Netanyahu inbjöds till Vita huset. Direkta samtal inleddes den 2 september Målet var högt ställt: en palestinsk stat inom ett år. Förhandlingarna bröt ihop efter tre veckor. Palestinierna vägrade fortsätta när Israel inte förnyade det byggstopp som gällt för bosättningarna på ockuperad mark sedan november En förutsättning för ett fortsatt byggstopp var att Palestinska myndigheten erkände Israel som en judisk stat, sa Netanyahu. Svaret blev nej, och myndighetens chefsförhandlare, Saeb Erekat, förklarade att man kraftfullt förkastade alla dessa israeliska lekar. Ett erkännande skulle vara negativt för israeliska palestinier och för flyktingarnas rätt att återvända. Positionerna var låsta. Man kan notera att Barack Obama, trots goda ambitioner, aldrig har redovisat någon fredsplan. Hans personliga erfarenhet av regionen är begränsad. Sitt första besök i Israel gjorde han så sent som Men han är i gott sällskap. De flesta av hans föregångare har underskattat svårigheterna. Målet var högt ställt: en palestinsk stat inom ett år. Förhandlingarna bröt ihop efter tre veckor. 6 uppdrag mission nr : analys uppdrag mission nr : analys 7

5 Sören Wibeck Journalist och författare Bor i Malmö Programledare: Människor och tro, P1 Har rapporterat från arabvärlden sedan 80-talet Har bland annat skrivit Ett land, två folk. Israel-Palestinakonfliktens historia (2009), som en grundorientering för den som vill kunna följa med i nyhetsflödet Carter har lyckats bäst Den president som har kommit längst är kanske Jimmy Carter, som var president Han var personligt engagerad och hade två mål: en lösning på Palestinafrågan samt ett fredsavtal mellan Israel och Egypten. Endast fredsavtalet lyckades. Anwar Sadat och Menachem Begin undertecknade det vid en historisk ceremoni på Vita husets gräsmatta i mars Men motståndet från Egyptens islamister var stort och ledde till mordet på Sadat Han ansågs ha svikit den arabiska saken. Fredsavtalet har hållit, men efter president Mubaraks fall oroas många i Israel för att islamister ska få ökat inflytande och avtalet därmed brytas upp. Vad händer om de arabiska upproren sprider sig till de palestinska områdena? Osäkerheten oroar israelerna, som inte vill förhandla med ett svagt palestinskt ledarskap. Gäller ingångna avtal om ledningen faller? Försoningen mellan sekulära Fatah och islamistiska Hamas är ytterligare en komplikation. Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vädjade till den palestinske presidenten att förkasta försoningen. Den leder till att Hamas blockerar allt hopp om ett fredsavtal med Israel, sa han. Salam Fayyad, den palestinske premiärministern, förklarade att Hamas ledare, Khaled Meshaal, accepterar målet om en palestinsk stat inom 1967 års gränser, vilket kan ses som ett indirekt erkännande av Israel. Men Hamas stadgar är oförändrade. De säger att allt land som tillhörde det brittiska mandatet ska tillhöra palestinierna, alltså också staten Israel. Förutsättningarna för lyckade fredssamtal sommaren 2011 är inte goda. I sitt tal om Mellanöstern och Nordafrika den 19 maj tog Barack Obama upp Israel-Palestina-frågan sist. Han var inte optimistisk. Det är upp till israeler och palestinier att agera, sa han och poängterade att en palestinsk stat skulle baseras på 1967 års gränser, vilket Netanyahu genast protesterade emot. Gränserna anses inte ge tillräcklig säkerhet. Misstag bygga på ockuperad mark Varför är Israel-Palestina-konflikten så svår att lösa? Ja, den är över hundra år. En gammal konflikt blir svårare med åren. Startpunkten var inte 1948, då staten Israels bildades, utan i början av 1900-talet då den sionistiska invandringen tog fart. Britternas agerande som mandatmakt efter första världskriget ökade svårigheterna. Idag är bosättningarna på Västbanken vid sidan om gränserna, flyktingarnas status och Jerusalem den stora stötestenen. Israel är splittrad om bosättningspolitiken. Många anser att det var ett misstag att börja bygga på ockuperad mark efter sexdagarskriget Stödet för bosättningspolitiken finns främst hos de religiösa sionisterna: Ockuperad mark kan inte lämnas tillbaka, säger rabbinen Yehoshua Magnes, en ledande religiös sionist. Israel ska styra över landet mellan floden Jordan och Medelhavet. Också över delar av Jordanien. Så säger Bibeln. Palestinierna ska ha sina rättigheter, men Israel ska vara en judisk stat. Bosättarna är till stora delar religiösa sionister. De utgör en växande politisk och militär maktfaktor. De har aldrig varit så inflytelserika som idag, enligt Anita Shapira, professor i Israels moderna historia vid Tel Avivs universitet. Omkring 40 procent av de unga officerarna i armén är religiösa sionister. Vad händer den dag regeringen förhoppningsvis beslutar att dra sig tillbaka från de ockuperade palestinska områdena? Skulle armén då lyda order? Jag är inte säker längre, säger hon. Är en tvåstatslösning möjlig? En tvåstatslösning är det internationella samfundets modell. Den palestinske presidenten Mahmud Abbas vidhåller att en palestinsk stat ska utropas i september Han avser att be fn om ett godkännande. Hittills har han fått tungt stöd av Brasilien, Argentina, Bolivia och Ecuador som har erkänt Palestina med de gränser som gällde före kriget Men är en tvåstatslösning möjlig? Många tvivlar. Första gången en sådan föreslogs var redan Den så kallade Peelkommissionen, som undersökte konflikterna mellan judar och palestinier under det brittiska mandatet, kom fram till att de inte kunde leva i en gemensam stat utan föreslog två stater. Men parterna antog inte förslaget. Finns det några alternativ? Ja, en enstatslösning. Eftersom israelerna inte går med på en palestinsk stat får de acceptera oss i sin egen. Så resonerar till exempel den palestinske filosofiprofessorn Sari Nusseibeh, rektor för al-quds-universitetet och tidigare plo:s representant i Jerusalem. Hans släkt har bott i Jerusalem i 1300 år, ända sedan araberna intog staden. När jag intervjuade honom i november 2010 såg han framför sig en stat: Jag tror att vi palestinier och judar kommer att få leva i ett land mellan Jordanfloden och Medelhavet men utan lika rättigheter för alla. Vi palestinier har genom åren skiktats i olika grupper. Jag tror att dessa var för sig måste öka sina rättigheter: de israeliska palestinierna, de palestinska beduinerna, palestinierna i östra Jerusalem, Ramallah och på Gazaremsan. Det är vägen framåt. Till slut kan det förhoppningsvis resultera i ett demokratiskt sekulärt land med lika rättigheter för alla. Den erfarne plo-diplomaten Afif Safieh, tidigare medarbetare till Yassir Arafat och medlem av plo:s revolutionsråd, det högsta beslutande organet, accepterar en enstatslösning. En stat med ett apartheidsystem skulle säkert fungera en tid. I Sydafrika fungerade det i över 50 år, trots att de svarta var 45 miljoner och de vita kanske fem miljoner. Jag sympatiserar med idén om en enstatslösning, men den är inte möjlig. Tills vidare håller jag på tvåstatslösningen men utan entusiasm, säger han när jag samtalar med honom i Ramallah. Eller en trestatslösning? Andra har föreslagit en trestatslösning: Israel, ett Hamaskontrollerat Gaza och ett Fatahkontrollerat Västbanken. Idén har stöd hos vissa israeler och palestinier, men idag är den förstås mindre aktuell när Hamas och Fatah har räckt varandra händerna. Ett tredje alternativ är en konfederation mellan Västbanken och Jordanien, ett alternativ som har förespråkats av det israeliska arbetarpartiet och den välkände israeliske historikern Benny Morris. Som en positiv aspekt anger Morris de stora ytor i Jordanien som kan ta emot folk från det överbefolkade Gaza och från flyktinglägren i Libanon och Syrien. Ett fjärde alternativ är en regional lösning. De omkringliggande arabländerna skulle kunna erbjuda det som israeler och palestinier behöver mer land. Om Egypten bidrar med en yta längs Medelhavskusten söder om Gazaremsan kan där byggas en modern hamn, en ny stad med miljonbefolkning och ett stort flygfält. Om också Jordanien, Saudiarabien och Israel deltar i ett utbyte av mark skulle palestinierna kunna få ett område som överstiger 1967 års gränser. Kanske har dessa alternativ inte större utsikter att lyckas än den klassiska tvåstatslösningen. Men de arabiska grannstaternas vilja att delta aktivt skulle förändra mycket. Säkert kommer den palestinska facebookgenerationen öka aktiviteterna mot den egna ledningen men främst mot Israel. De unga har sett att fredliga demonstrationer ger bättre utdelning än stenkastning och självmordsdåd. För tillfället utkristalliserar sig ingen given lösning. Inga förhandlingar sker. Många är uppgivna och utan förväntningar efter alla misslyckanden. Humor kan då vara en ventil. plodiplomaten Afif Safieh berättar en anekdot som han tycker återspeglar verkligheten. En palestinier kom upp till Gud och frågade om det någonsin blir fred mellan Israel och palestinierna. Självklart, svarade Gud. Men inte under min livstid. De unga har sett att fredliga demonstrationer ger bättre utdelning än stenkastning och självmordsdåd. 8 uppdrag mission nr : analys uppdrag mission nr : analys 9

6 barnen ska få leva i fred i en palestinsk stat Utåt sett lever Ata och Fatima ett harmoniskt liv med sina fyra barn. Men de israeliska myndigheterna har utfärdat ett rivningsbeslut på deras hus och de lever under ett hot som de inte vet om och när det kan göra dem hemlösa. 9-årige Abdo och 13-åriga Asala kopplar av innan det är dags att läsa läxor. Det är viktigt att vara duktig i skolan. text: marie bosund hedberg foto: anneli dennersten lockan är strax efter fyra på eftermiddagen och Ata är på väg hem från jobbet. Han går med raska steg, men inte på vägen som går genom byn och fram till hans hus, för det får han inte. Han går i kanten längs ängar och gärdsgårdar där han inte syns så tydligt. Han är formellt i husarrest sedan 2004, när han var med och demonstrerade mot att ett tjugotal hus i byn Al Walaja skulle rivas och lämna plats för nya hem åt israeliska bosättare. Hustrun Fatima och deras fyra barn, Mohammed, 18, Basil, 16, Asala, 13 och Abdo, 9 år, väntar på honom hemma, idag precis som alla andra dagar. Ata och Fatima är palestinska muslimer, en tredje grupp som drabbas i den pågående konflikten mellan Israel och Palestina. På ytan lever de ett harmoniskt familjeliv med Ata som får byggjobb då och då, och Fatima som är hemmafru och undervisar sina barn och hjälper dem med läxorna varje dag för att de ska vara duktiga i skolan. Byn anekterades av Israel Före 1948 låg byn Al Walaja på båda sidor av dalgången men nu tillhör berget på andra sidan Israel, så de bybor som bodde där fick bygga nya hus på den här sidan, som tillhör Västbanken. Men den här delen av byn anekterades av Israel och eftersom Ata har byggt sitt hus utan tillstånd från de israeliska Ca 1700 f Kr Abraham hör Guds röst i öknen: Gå ut ur ditt land och från din släkt och från din faders hus, bort till det land som jag ska visa dig. Första Moseboken 12: f Kr Israelernas återtåg efter 400 år i Egypten f Kr Kung David (regent f Kr) bildar stor-israel med Jerusalem som residensstad och religiöst centrum. 586 f Kr Judarnas babyloniska fångenskap och återvändandet till Jerusalem 539 f Kr. 333 f Kr Alexander den Stores krigshärjningar i Europa, Mellanöstern och Nordafrika. 70 e Kr Jerusalems förstörelse. Judarna gjorde uppror mot romarna men efter en lång belägring av Jerusalem svalt ca invånare ihjäl och staden ödelades. 600-talet Islams expansion talen Minst åtta korståg genomfördes av länder i Västeuropa som pilgrimsfärder och heliga krig beordrade av Gud och godkända av påven för att erövra Jerusalem och Det heliga landet från muslimerna Sionismens grundande. Den österrikiske journalisten Theodor Herzl publicerar Judestaten, där han förespråkar en stat där judarna inte utsätts för antisemitism. Han föreslår att den ska ligga antingen i Palestina eller Argentina Balfourdeklarationen, där den engelska regeringen stödde tanken på det judiska folkets rätt till ett nationalhem utan att skada rättigheterna för de existerande icke-judiska befolkningsgrupperna i Palestina FNs delningsplan som innebär en judisk och en palestinsk stat. Judarna, 1/3 av befolkningen som ägde 10% av marken, fick 55%. Judarna antar planen, arabstaterna förkastar den. 10 uppdrag mission nr : al walaja uppdrag uppdrag mission nr mission : nr al 4 walaja 2011: xx 11

7 Ata kämpar för att han och de andra palestinierna i byn ska kunna bo kvar. Jag har inga problem med judar men med israeliska bosättare, säger Ata, palestinsk muslim. Hans fru Fatima är ett stort stöd för honom och barnen. myndigheterna lever han med ett flera gånger uppskjutet rivningsbeslut hängande över sig. Ett faktum som alla i familjen har lärt sig att leva med. Vi går omkring i trädgården och Fatima visar stolt upp sina odlingar. Vi blir bjudna på mandel direkt från träden, vi beundrar olivoch citruslundarna och doftar på salvian och oreganon i kryddlandet. Och överallt växer det dungar av klöver och vallmo, Palestinas nationalsymbol. I ett hörn av den kuperade trädgården står ett halvfärdigt skjul det ser åtminstone ut så. Ata förklarar att det är hans protest mot det som pågår. Det lilla huset har stått där i sex år nu och han tänker inte bygga det färdigt förrän konflikten har tagit slut. Just nu känns det som om jag kommer att förlora mitt hem och mitt land, säger han när vi lite senare sitter i vardagsrummet och dricker varmt, sött myntate. Vi talar inte om framtidsdrömmar vi talar om frihet! En symbol för det spirande hoppet. Sexton bulldozers rullade in Han berättar om morgonen för sju år sedan när sexton bulldozers rullade in i byn och fem av husen omkring hans eget jämnades med marken. Alla i byn visste att demoleringarna skulle ske men ingen hade fått veta i förväg exakt när. De stora barnen hade inte hunnit komma iväg till skolan och hela familjen blev vittne. Sedan dess är Ata aktiv motståndare och kämpar för att palestinierna som bor kvar i byn inklusive honom själv ska få fortsätta att göra det. Eller som hans fru Fatima uttrycker det: Ata jobbar med människor, jag arbetar med Gud. Några av husen i byn som revs har byggts upp igen som lokala återuppbyggnadsprojekt och som byborna själva betalade. Närmaste grannen bor i ett hus som byggdes med pengar från en internationell hjälporganisation. Huset stod färdigt efter 23 dagar. Genom mandelträdets grönska, tvärs över dalgången, syns den andra delen av byn, som nu tillhör Israel. Asala och Abdo hjälper gärna sin mamma Fatima i den prunkande trädgården. Det är kluvet att ta emot hjälp utifrån, påpekar Ata. Det är passiviserande för vi vill ordna det här själva. När jag frågar Ata varför han inte ger upp och lämnar sitt land som så många andra i hans situation har gjort så blir hans mörka ögon ännu svartare. Vi kan inte bli en tredje generation av palestinska flyktingar. Och det skulle vara mycket bättre om folk stannade kvar. Men det är klart om man flyttar så slipper man problemen. Både han och Fatima förklarar att de vill uppfostra sina barn efter sina släkttraditioner och med en tro på att det faktiskt finns en framtid i en palestinsk stat. Vi behöver alla barn för att bygga en nation, säger han. Och jag vet att det jag gör nu får resultat i framtiden. Fakta: Husförstörelser Enligt organisationen Israeli Committee Against House Demolitions (ICAHD) har drygt palestinska hem förstörts av israelerna mellan åren 1967 och Enligt internationell lag, bland annat i Genèvekonventionen för mänskliga rättigheter, får privat egendom inte beslagtas såvida det inte sker av försvarsmässiga skäl. Israelerna anger sina beslut att förstöra palestinska hus med tre olika motiveringar: Administrativa skäl, militära operationer och demoleringar som sker som bestraffningar. Under april 2009 förstördes palestinska hem med motiveringen att bygglov saknades. Men palestinier kan bara bygga olagligt eftersom det är näst intill omöjligt att få tillstånd. Enligt Amnesty International är husförstörelser av administrativa skäl baserade på en diskrimineringspolicy som hela tiden går ut på att neka palestinierna bygglov och i stället ge israelerna tillstånd att bygga nya bosättningar. Sedan 1967 har palestinska hem förstörts i militära operationer, och av dem har omkring 65 procent definierats som husförstörelser. ICAHD rapporterar att palestinska hem har förstörts som en kollektiv, avskräckande bestraffning av familjer som är kända som eller är misstänkta för att ha gett sig på israeliska civila. 8,5 procent av de här fallen är husförstörelser. Källor: Ecumenical Accompanimet Programme in Palestine and Israel, Israeli Committee Against House Demolitions, foto: Lars micael adrian 1948 Bildandet av den judiska staten. Arabstaterna går till krig. Vid stilleståndsuppgörelsen tilldelas Israel ytterligare mark Folke Bernadotte, FNs medlare i Israel- Palestina-konflikten, mördas i Jerusalem av sionistiska organisationen Sternligan. Under andra världskriget befriade han judar ur tyska koncentrationsläger i Röda Korsets Vita bussar Suezkrisen. Israel, Frankrike och Storbritannien anfaller Egypten Sexdagarskriget (5-10 juni). Israel ockuperar Västbanken, Gazaremsan och Golanhöjderna. FN antar resolution 242 (tillbakadragande och en tvåstatslösning samt flyktingars rätt att återvända) Oktoberkriget mellan Israel och Egypten. FNs säkerhetsråd antar resolution 338, där alla parter i de pågående striderna uppmanas att beordra eld upphör och omedelbart avsluta alla militära aktiviteter. Samtidigt ska förhandlingar för en rättfärdig och varaktig fred i Mellanöstern påbörjas Egyptens president Anwar Sadat talar i israeliska knesset Principöverenskommelse i Camp David om fred mellan Egypten och Israel. Palestinierna deltar inte och de förkastar uppgörelsen Fredsavtal mellan Israel och Egypten, ett av arabländerna har erkänt Israel och utesluts för en tid ur Arabförbundet. 12 uppdrag mission nr : al walaja uppdrag mission nr : al walaja 13

8 Rabbinen som bekänner sin tro på barrikaderna text: marie bosund hedberg foto: rabbis for human rights-north america Israel-Palestina-konflikten är som en grekisk tragedi. Det är många som måste dö innan den tar slut. Arik Ascherman är ordförande för människorättsorganisationen Rabbis for Human Rights, rhr, i Jerusalem och nyligen fick han ta emot det amerikanska Ghandis fredspris för sitt och rhrs aktiva sätt att försöka uppnå fred i Mellanöstern Israel annekterar Jerusalem Israel invaderar Libanon Första intifadan, arabiska för uppror, palestinska kampanjer mot Israels ockupation av palestinska områden Palestinierna, PLO, godtar tvåstatslösningen och erkänner Israels rätt att existera. Utropar staten Palestina. Fördömer terrorverksamhet. Godkänner 1967 års gränser för en palestinsk stat, vilket är en mindre yta än FNs delningsplan från Jordanien lämnar ifrån sig anspråken på Västbanken som PLO, Palestinian Liberation Organization, får överta Kanalerna öppnas mellan PLO och USA. Sveriges utrikesminister Sten Andersson spelar en avgörande roll President Bush d.ä. öppnar för nya fredsförhandlingar mellan Israel och en jordansk-palestinsk delegation. Israel vägrar förhandla direkt med PLO. Vi ett möte i Madrid sitter israeler och palestinier för första gången vid samma förhandlingsbord Labour vinner valet i Israel och lovar att genomföra fredsförhandlingarna under den fyraåriga mandatperioden. Israel godkänner FNs resolutioner 242 och 338, vilket innebär att man vill återgå till 1967 års gränser. Israel och PLO förhandlar med varandra. 14 uppdrag mission nr : jerusalem uppdrag mission nr : jerusalem 15

9 Fotot av Martin Luther King (i mitten) och rabbinen Abraham Joshua Heschel (trea från höger) symboliserar den interreligiösa dialogen som RHR arbetar för. I Guds namn, Han som är medkännande och rättvis. I Guds namn, Han som hör gråten från alla dem som lider. I Guds namn, Han som kräver att vi strävar efter rättvisa med rättfärdiga syften och söker fred genom att aktivt sträva efter den, uppmanar vi alla folk och alla ledare i Mellanöstern och övriga världen att agera omedelbart. Det är ett utdrag ur Rabbis for Human Rights interreligiösa deklaration. Organisationen har drygt 130 medlemmar och understöds av judiska, kristna och muslimska religiösa ledare, forskare och lärare över hela världen. Även Svenska kyrkan bidrar med pengar och deltar i olika projekt. Opinionsarbetet sker bland annat med möten, konferenser, debattinlägg och genom att delta i demonstrationer och andra aktiviteter mot våld och brott mot de mänskliga rättigheterna bland parterna i den pågående konflikten. Man behöver inte ha träffat rabbinen Arik Ascherman särskilt många minuter för att förstå varför det är han som leder organisationen just nu. Han är amerikansk jude, utbildad på Harvard och redan som student blev han politiskt aktiv mot de båda parternas våldsamma behandling av varandra. I ett rum på rhrs kontor i västra Jerusalem hänger ett stort foto som visar Martin Luther King inför en stor folkmassa. Bredvid honom står Abraham Joshua Heschel, rabbin och Kings mentor. För Arik Ascherman är de båda den kristne King och den judiske Heschel tydliga förebilder för det som Rabbin Arik Ascherman leder den internationella organisationen Rabbis for Human Rights i Jerusalem. han och organisationen vill genomföra av interreligiös, praktisk dialog. Han flyttade till Jerusalem för tjugo år sedan för att utöva sitt yrke där men han valde snart att använda sin religiösa övertygelse som en människorättsaktivist på barrikaderna i stället. Han säger att han inte är sionist i den meningen att alla judar behöver inte leva i Det heliga landet. Han har hotats till döden och de ultranationalistiska israelerna ser honom som en naiv förrädare. Han har stått på hustak för att hindra palestinska hus från att rivas av israelisk militär, han har stått i vägen för israeliska bosättare som hävdat sin rätt till palestinska hem, han har gripits och dömts till fängelse för sina protester, en dom som ändrades till samhällstjänst. Han finns med och hjälper palestinska bönder att plantera nya olivträd och vinrankor sedan de fått sina odlingar förstörda av bosättare och israeliska grävskopor. Han är en känd profil vid de uppmärksammade regelbundna fredagsdemonstrationerna i byn Sheikh Jarrah i det ockuperade Östra Jerusalem. Han och hans skraltiga bil som bär bubbliga spår av stenkastning och som behöver klappas om varje gång den ska starta. Under en sådan demonstration fick jag veta att en 14-årig palestinsk pojke i en grannby hade gripits av den israeliska armén och misshandlats. Jag åkte dit och lyckades få honom fri. Men jag hörde efteråt när han berättade att en lång jude med kippa på huvudet hade sagt åt honom att inte vara rädd. Det är härligt när man kan bryta de stereotypa bilderna man har av varandra! Barnen är en utsatt grupp i konflikten och rhr är engagerad för att palestinska barn som tvingats uppleva att deras hem har förstörts av bulldozers och att deras saker har slängts ut på gatan, ska få hjälp med krishantering. Arik Ascherman har ramat in några av teckning- arna som barn har gjort för att beskriva sin upplevelser. Under vårt samtal återkommer Arik Ascherman flera gånger till Osloavtalet, som undertecknades 1993 av Israels Yitzhak Rabin och plos Yassir Arafat. Avtalet innehåller indelningen av Västbanken i olika regioner: A (helt palestinska), B (delat styre), och C (helt israeliska). Vi har skrivit under ett papper men vi har inte lyckats uppfylla det som står i det. Det innehåller morötter och piskor för båda parter och båda sidor måste ta risker. Just nu hatar hela världen oss men jag hoppas att det inte blir några sanktioner mot Israel. Då skulle man bryta mot de mänskliga rättigheterna. Arik Ascherman förklarar att hans kamp handlar mycket om att han vill bevara sina religiösa och moraliska värderingar. Men han säger också att bygga broar mellan judar och palestinier hjälper till att göra Israel till en tryggare plats för hans barn. I framtiden ska vi leva här tillsammans eller så ska vi dö här tillsammans. När inte orden räcker till kan barnen måla det hemska som de har upplevt. I framtiden ska vi leva här tillsammans eller så ska vi dö här tillsammans Osloöverenskommelsen om indelning av Västbanken i olika regioner: A (helt palestinska), B (delat styre), och C (helt israeliska). Palestinas Yassir Arafat och Israels Yitzhak Rabin skriver under Jeriko- Gazalösningen och skakar hand med varandra för första gången Palestinska myndigheten, Palestinian National Athority, PNA, bildas. Avtal undertecknas som ger palestinierna begränsat självstyre över Jeriko och Gazaremsan samt administrativ ledning över hälsooch sjukvård, skola, turism, skatter och polis i övriga delar av Västbanken utom Östra Jerusalem PLO får begränsat självstyre på begränsade områden. Israels premiärminister (och fredspristagare 1994) Yitzhak Rabin mördas i Tel Aviv av högerextremistisk israel Val i Israel och Benjamin Netanyahu blir premiärminister. Bosättningarna intensifieras på ockuperat område Val i palestinska nationalrådet Israels premiärminister Ariel Sharons vandring upp på Tempelberget, palestiniernas symbolplats, blir början på den andra intifadan Saudiarabiens fredsförslag antas vid arabstaternas möte i Beirut. FNs säkerhetsråd antar resolution 1397 med visionen om en palestinsk stat vid sidan av Israel. Georg W. Bush talar för första gången om en palestinsk stat Separationsmuren börjar byggas. 16 uppdrag mission nr : jerusalem uppdrag mission nr : jerusalem 17 foto arik ascherman och barnteckningar anneli dennersten

10 Jag är övertygad om att majoriteten av israeler och palestinier hellre blickar framåt än fastnar i det förflutna President Barak Obama talet om fred i Mellanöstern den 20 maj 2011 Israel är det enda landet i världen som inte behöver bry sig om internationell lag Angela Godfrey-Goldstein israelisk skribent som varit aktiv i The Isreli Committee against House Demolations, ICADM, i tio år. Varför fortsätter ni med bosättningarna? Ni måste lösa den palestinska frågan om ni inte vill bli nästa apartheidland. F W de Klerk F d president i Sydafrika, i samtal med Alon Liel, tidigare israelisk ambassadör Nelson Mandela i Sydafrika uppmanade till väpnad kamp mot apartheid även under sina 27 år i fängelse. Och det är väl ingen som vill kalla honom för terrorist idag? Alla former av sanktioner mot Israel kommer att bevisa att det finns antisemitism Leila Khaled medlem i palestinska PLFP, som sprängde ett flygplan på väg mellan Rom och Tel Aviv 1969, med sprängämnen hon hade med sig i handväskan. Betlehem april 2011 Ophir Yarden universitetslärare, The Jerusalem Center for Near Eastern Studies

11 Jag lär mina studenter att tänka själva Är det någon som undrar om vi kristna har en roll den pågående konflikten? Vi är riktigt illa ute när det onormala börjar bli normalt, säger Vera Baboun, teolog och lärare på Betlehems Universitet. Många unga har inte sett något annat än muren deras räddning är att kunna kommunicera gränslöst över Internet för ett bättre liv i framtiden. text: marie bosund hedberg foto: anneli dennersten era Baboun har en paus innan det är dags för hennes lektion i engelsk litteratur och hennes elever är en grupp kvinnliga studenter både kristna och muslimska palestinier. Hon talar gärna om sin bakgrund som kristen palestinier, en minoritet i de palestinska områdena och på platser som Betlehem och Jerusalem. Ja, vi är en minoritet och därför blir vi många gånger marginaliserade, säger hon. Men vår närvaro är viktig och man måste räkna med oss lika mycket som man räknar med judar och muslimer. Är det någon som undrar om vi kristna har en roll den pågående konflikten? Självklart har vi det vi har också kyrkor och andra heliga platser som tillhör oss. Men hon har också en förklaring till varför de kristna palestinierna inte blir fler utan bara minskar i antal. För det första så föder en kristen familj traditionellt sett inte så många barn, kanske två-tre stycken. Fast jag har fem, skrattar hon till. Men i en muslimsk familj måste man ha sju-åtta barn. För det andra handlar det om emigrationen den har skett i tre stora omgångar under de senaste hundra åren. Först på 1910-talet, när många emigrerade till Sydamerika. Den andra stora gruppen flydde mellan 1948 och 1967, under det palestinska traumat, men då till usa. Den kristna undervisningen har varit präglad av västerländska missionsinsatser och det var många högutbildade kristna muslimer, även från Libanon och Syrien, som togs emot i usa. Den tredje gruppen lämnade landet mellan , efter Osloavtalet och efter den andra intifadan. De valde Europa och många av dem lever i Sverige och Norge nu. Ord som land, folk och identitet har en stark mening för henne och hon skärper rösten när hon ska förklara varför hon känner sig sviken av emigranterna. Varför kommer de inte tillbaka nu när de har blivit inflytelserika i sina nya hemländer? Det hade stärkt vår identitet om det hade funnits en bättre samhörighet mellan oss vi som är här inne och de som är där utanför. Tycker du att de är för tysta ska de berätta mera om hur vardagen ser ut för er som lever här så att världen får upp ögonen? Nej, det handlar inte om kommunikation, svarar Vera Baboun och stryker under sina ord med livliga gester. Det handlar om mitt blod, mina rötter, mina förfäder, mitt land. Judarna stöttar alltid varandra tänk om alla palestinier hade stöttat varandra lika mycket! Då hade topografin och geografin sett helt annorlunda ut här! Hon förstår att det är svårt för den som kommer hit på ett kort besök att tolka intensiteten i spänningarna mellan israeler och palestinier. De som bor här vet att konflikten flätas in i allting. För en israel är jag i första hand, inte en kristen. Och palestinier måste passera gränser. Jag har många gånger låtit min ilska gå ut över de israeliska soldaterna som vaktar vid checkpointen men det hjälper inte. Hon ser Västbanken och Gaza som vilket fängelse som helst, där alla som lever där är instängda på omänskliga villkor. Du kan se på vilken fånge som helst efter tio år anammar man miljön, hur eländig den än är. Jag har sett människor som kommit igenom efter att ha behövt stå i kö i checkpointen i tre timmar och ha ett leende på läpparna. Det är ett problem för då har det onormala blivit normalt! Vad lär du ut till dina studenter om det som händer idag? Det handlar inte om att lära ut, det handlar om att uppfostra, att förmedla en attityd. Jag låter dem läsa skönlitteratur på engelska där ord som identitet, kärlek och tillit är viktiga. Det är ett privilegium för studenterna att få gå i en klass som består av både kristna och muslimer och att de kan träffas. Några kommer från Hebron, där det knappt finns några kristna alls numera, och i och med att de kan diskutera och jämföra sina upplevelser lär de sig att tänka själva. För det är ju så att när man vågar fråga så börjar man ifrågasätta och interaktiviteten blir nödvändig. När de är hemma hos sina familjer igen så pratar man aldrig om den andra gruppen. Plötsligt markerar hon att samtalet är slut: Äsch, jag tillhör den äldre generationen. Fråga studenterna vad de tycker! Det handlar inte om att lära ut, det handlar om att uppfostra, att förmedla en attityd Yassir Arafat, president för den palestinska myndigheten (och fredspristagare 1994) dör och efterträds av Mahmoud Abbas Uttåget ur Gaza då 8000 judar, beskyddade av ca 1500 israeliska soldater, lämnar sina 20 bosättningar efter över 30 års ockupation Ariel Sharon får en stroke Hamas, politiskt parti i Gaza, får 76 % av rösterna vid det palestinska valet i januari. USA och EU bojkottar Hamas efter valet. Fortsatta israeliska räder i Palestina Kadima, politiskt parti i Israel, grundat 2005 av Sharon, vinner knappt. Bildar regering med Labour Libanesiska Hisbollah och Israel i krig under fem veckor. Hundratals dör på båda sidor Val i Palestina. Hamas vinner. USA och EU fortsätter bojkotten. Nuvarande presidenten för den palestinska myndigheten, Abu Mazen, bryter med Gaza Fortsatta angrepp från Hamas på Sderot. Räder från Israel in i Gaza Uppror i Nordafrika. President Hosni Mubarak faller. Vad händer med Egyptens pakt med Israel? 2011 Egypten öppnar gräns mot Gaza Troligen val i Palestina Ordinarie val i Israel. 20 uppdrag mission nr : betlehem Källor tidsaxel: Sune Persson (Palestinakonflikten), Evert Svensson (Vägen till Palestina), Sören Wibeck, Lars Micael Adrian, Bibeln. uppdrag mission nr : betlehem 21

12 Demonstrationerna planeras på Facebook De har olika bakgrund och olika framtidsdrömmar men de har följt händelserna under den arabiska våren med stort intresse. De sex studenterna går andra året på Betlehems universitet som är smått unikt eftersom det tar emot både kristna och muslimska studenter och de går i blandade klasser. De läser bland annat engelska och engelsk litteratur för att kunna kommunicera med världen utanför deras egna hemtrakter. Nour, Diana och Haneen kommer från Betlehem, Ayat kommer från Hebron, Leen från Jerusalem och syster Lina från Jordanien. De två sistnämnda har inga problem med att åka vart de vill syster Lina har ett speciellt gränslöst pass och Leen har två pass, ett palestinskt och ett amerikanskt. Min morfar har emigrerat till usa och min mamma är också där just nu, förklarar hon. Därför kan jag vara amerikan om det behövs. Vi andra måste ha tillstånd för att kunna resa till och från Jerusalem, förklarar Diana. Jag måste visa mitt tillstånd väldigt ofta när jag ska ta mig till och från skolan, berättar Ayat. Jag behöver byta buss men det är frustrerande att den sista bussresan, mellan Betlehem och Jerusalem, tar femton minuter men jag behöver stå i kö i checkpointen en och en halv timme nästan varje gång. De frågar var jag bor, vad jag har gjort i Betlehem, vilka ämnen jag läser här på universitetet och så vidare. Har ni visat att ni inte accepterar att leva så här? Vi använder förstås Internet och vi är allihop med i Facebook. Men egentligen får vi bara använda nätet för studiernas skull, till skillnad från till exempel studenterna i Jerusalem. Men tillsammans med andra kristna och palestinska ungdomar skapade vi en grupp på Facebook, Ending the Breach, och via den ordnade vi en studentstrejk i början av mars i år. Dessutom demonstrerar vi varje fredag före bönen och det kommer vi att få fortsätta med länge, länge till. Just nu känns det som att ingenting kommer att bli bättre. Det är lätt att folk tappar tålamodet, säger Leen. De ger upp och emigrerar, så som min morfar gjorde. Och som min bror har gjort. Han flyttade till Sverige och jag vet att han har det bra nu. Men jag förstår alla dem som känner sig så rotade i sitt land att de väljer att stanna kvar. Vad planerar ni för framtiden? Jag vill bli lärare men jag kan inte ta examen i de ämnen jag vill här i Betlehem och det För Nour Badr, Diana Qassrawi, Haneen Murrar, Sister Lina Aranki, Ayat Awist och Leen Khair är Facebook ett sätt att kommunicera med andra palestinska ungdomar på Västbanken. kan bli problem för mig att få tillstånd att studera någon annanstans, säger Nour. Jag ska starta eget företag, en översättningsbyrå med engelska som specialitet, säger Ayat. Hur ser konflikten ut om fem år? Om man frågar er i Sverige om hur framtiden ser ut så vet ni här är det oförutsägbart, säger syster Lina. Det krävs stora förändringar för oss palestinier innan det kan bli fred. marie bosund hedberg Det är bättre att vi är förenade än arbetar för samma sak i olika grupper, förklarar 18-åriga Diana Qassrawi. Det gör oss starkare. Läs mera om Israel-Palestinakonflikten På nätet Bakgrund Palestinakonflikten Sune Persson (Studentlitteratur 1984) Pilgrimsbok för färd i heliga land Jan-Olof Johansson (Verbum 1996) Två folk och ett stycke jord Evert Svensson (Libris 1998) Israel och Palestina Sigbert Axelsson m fl (Hjalmarsson och Högberg 2008) Ett land, två folk Sören Wibeck (Historiska Media 2009) Debattinlägg Vi tillhör detta land Elias Chacour (Harper 1990) Intifada det glorifierade våldet Stefan Dominique (E&D Publications 1990) Född I Betlehem Jan-Olof Johansson m fl (SJF 1990) Det förlovade landet Göran Rosenberg (Bonniers 1996) Resa på helig mark Göran Gunner (Verbum 1996) Judendomen i kristet perspektiv Bo Johnson (Arcus 2000) Betlehem Belägrat Mitri Raheb (Cordia 2005) Jerusalem Syndrome, The Palestinian-Israeli Battle for the Holy City Moshe Amirav (Sussex Academic Press 2009) Gaza, mitt älskade Gideon Levy (Karneval 2011) Övrigt Mötesplats Jerusalem Harriet Holmquist (Förlagshuset Gothia 1985) Hur man botar en fanatiker och om att skriva Amos Oz (Wahlström&Widstrand 2006) Varför kom du inte före kriget? Lizzie Doron (Weyler förlag 2011) Amos Oz Lantliga scener (Wahlström&Widstrand 2011) 22 uppdrag mission nr : betlehem uppdrag mission nr : läs mera 23 foto: anneli dennersten

13 Det lilla huset i Sheikh Jarrah En tidig morgon väcktes den palestinska familjen Al-Kurd av hårda knackningar på ytterdörren. Utanför stod israelisk polis och en grupp unga ortodoxa judar som krävde att få överta huset som familjen bott i under ett halvt sekel. Familjen vägrade flytta och idag är huset delat i två språk, två kulturer och två religioner. Och båda parter hävdar sin rätt att få bo i huset i Sheikh Jarrah. text: marie bosund hedberg Sheikh Jarrah och dess omgivningar ligger på palestinsk mark strax norr om Gamla staden i det ockuperade Östra Jerusalem. På ytan verkar det vara ett lugnt område med tät bebyggelse. Uppe på kullarna ligger diplomatkvarteren, med bland annat det svenska konsulatet, och många välkända landmärken som The Orient House, The American Colony Hotel och Palestinska Nationalteatern. Det bor omkring palestinier här men under de senaste åren har antalet israeliska bosättare ökat markant. Det är det strategiska läget som fått bosättarna att komma hit för att ta över mark och fastigheter för att etablera nya bosättningar i området. Man talar om att det här, liksom andra områden som gränsar till Gamla staden, är historiska och heliga och borde bebos av judar. Vräkningar och husförstörelser utförs av den israeliska regeringen och idag återstår bara 16 procent av Östra Jerusalem för palestinierna. Mer än 60 palestinier har förlorat sina hem under brutala former och ytterligare 500 riskerar att vräkas foto: anneli dennersten, alf sjölin från sina hem inom en snar framtid och i stället för att få en ny plats att bo på får de bo hos släkt eller vänner. Möblerna kastades ut Det var farmor i huset, idag 92-åriga Fawzieh Al-Kurd, som vaknade först när det knackade våldsamt på ytterdörren en novembermorgon för tre år sedan. Då bodde det tolv personer i huset, däribland hennes son, svärdotter och barnbarn, och de blev allihop vittnen till det som sedan hände. De tvingade mig att lämna över alla nycklar till huset, berättar Fawzieh Al-Kurd när hon tagit emot oss i sitt vardagsrum. Sedan började de bära ut våra möbler och andra tillhörigheter och de slängde dem i trädgården och ut på gatan. Familjen Al-Kurd lever bakom fördragna gardiner i den delen av huset som ligger längst in i trädgården, långt från grinden ut mot gatan. Det är tillbyggnaden som familjen gjorde 2000 för att en ny generation skulle kunna bo i huset. Ett stort foto av hennes son hänger på väggen, och det blir särskilt tydligt i den kala inredningen. Fawzieh Al-Kurd verkar inte ta sin höga ålder på särskilt stort allvar. Hon berättar om sitt liv på en blandning av arabiska och engelska och med god tolkhjälp av sin sonson, 13-årige Mohammed, som just kommit hem från skolan. De visar bilder på det som hände, bilder som togs av vittnen som försökte hjälpa familjen. Som nygifta bodde Mohammed och Fawzieh Al-Kurd i Talbie i nuvarande Västra Jerusalem men de tvingades fly från sitt hus när Israel tog över Åtta år senare, 1956, genomfördes en bosättningsplan, bland annat med stöd av fns flyktingorgan unrwa, som innebar utdelning av mark till palestinska flyktingar. Då låg Östra Jerusalem under jordanskt styre och makarna Al-Kurd kunde få sin tomt i Sheikh Jarrah och snart kunde de flytta in i huset som de byggt. Vi var väldigt tacksamma för det vi hade fått och det var väl ingen av oss nyinflyttade palestinska familjer som funderade på att vi skulle ha papper på att marken och huset tillhörde oss. Det dröjde över femtio år innan någon krävde att vi skulle kunna visa upp en lagfart. Bosättarna hävdar laglig rätt De israeliska bosättarna hävdar laglig rätt att ta tillbaka mark eller egendom som ägts av judar eller judiska föreningar i Östra Jerusalem före Israelisk lag erkänner den rätten samtidigt som man förvägrar palestinska flyktingar som då ägde över 40 procent mark eller egendom i Västra Jerusalem (i det som nu är Israel) samma rättigheter. Det finns långtgående israeliska planer på att så småningom ta över hela området, däribland 28 hus, för att kunna utöka de israeliska bosättningarna. Bor för att vakta huset Det står Israel målat med roströda bokstäver ovanför ytterdörren till huset som makarna Al-Kurd en gång byggde. Fönstren har galler på utsidan och ogräset täcker nästan allt som tidigare växte i rabatterna. Utanför huset står tre tygklädda soffor, slitna och fuktiga, och tre urdruckna tekoppar visar att det bor folk här. Det är lätt att få intrycket att de som bor här gör det för att vakta det, inte för att skapa ett trivsamt hem. En ung man, klädd som ultraortodox jude, öppnar med mobiltelefonen i örat när vi knackar på dörren, men han vill inte prata med oss. I stället hänvisar han till sin rumskamrat, 24-årige Daniel, som öppnar ett av fönstren en liten bit. Han berättar att han håller på att städa men han har tid för några korta frågor. Inne i rummet står en ung schäfer och skäller intensivt under vårt samtal. Daniel har ingen förståelse för att folk engagerar sig i vad som händer med de palestinska familjerna i Sheikh Jarrah. De har förlorat sina rättigheter 1967, anser han. Och han har ytterligare en förklaring till att just den här byn tillhöra judarna. Simon den rättfärdige, en rabbin som levde på 300-talet, ligger begravd en bit härifrån och då är det här helig judisk mark, förklarar han. Daniel är född i Ryssland men kom till Jerusalem för ett år sedan för Ytterdörren till det lilla huset i Sheikh Jarrah har målats om. 24 uppdrag mission nr : sheikh jarrah uppdrag mission nr : sheikh jarrah 25

14 att leva i de judiska kvarteren Mea Shearim. Men när han fick veta att han kunde flytta in i huset i Sheikh Jarrah, där det redan bodde tre unga män, kom han hit. Han pluggar till dataprogrammerare på det öppna universitetet i Mir några kilometer från byn. Hans svar, med en röst som ibland går upp i falsett och filtreras genom hundskallen, är långa när frågorna handlar om bosättarnas politiska och religiösa rätt att ockupera husen längs gatan men betydligt kortare när de handlar om hur han och hans rumskamrater umgås med familjen som bor i den andra delen av huset. Om vi pratar med dem? Nej, inte så mycket. Det är vi som ska bo i huset nu och vi betalar hyra till dem som äger det, Elad, som arbetar för oss bosättare. Sedan augusti 2009 genomförs en demonstration i ena änden av huvudgatan Sale Hedin Street, varje fredag eftermiddag innan sabbaten börjar. Aktivister från många olika organisationer, politiska och religiösa samfund, israeler och palestinier, bland annat Rabbis for Human Rights, deltar. Syftet är att skapa internationell uppmärksamhet kring bosättningarna som byggs på palestinsk mark. Demonstrationerna leder ibland till våldsamma sammanstötningar mellan israelisk polis och demonstranterna. Störs ni av de där demonstrationerna? Äh, vem orkar lyssna. De har inte med det här att göra, svarar Daniel. Tidningarna skriver om det här men de berättar inte om araber som ockuperar hus i Tel Aviv. Fråga om något annat! dem de kan bara gå i arv eller säljas inom familjen. Tillsammans med sju andra familjer i Sheikh Jarrah har Fawzieh Al-Kurd sökt juridisk hjälp för att få tillbaka sitt hus. Många i byn har ställt upp och vittnat till familjernas fördel men än så länge har ingenting hänt. De israeliska bosättningarna och att förflytta folk från området man ockuperar är förbjudet enligt artikel 49 i Genèvekonventionen. Ryskfödde Daniel vill fortsätta sin städning och när vi kommer ut på gatan igen står en vit bil med israeliska registreringsskyltar parkerad utanför huset. När vi kört några meter startar även den bilen och rullar sakta efter oss. 24-årige Daniel, ryskfödd ortodox jude, bor i ena delen av huset. Fawzieh Um Kamel Al-Kurd har bott i huset i femtio år och får hjälp med domstolsförhandlingar för att få tillbaka sitt hem. Vi berättar vår historia för att världen ska förstå, säger 13-årige Mohammed Al-Kurd. 26 uppdrag mission nr : sheikh jarrah Husvärdena sjunker Under de senaste åren har husen i området sjunkit markant i värde, bland annat på grund av de ständiga sammanstötningarna mellan bosättare, polis och de kvarvarande palestinska invånarna. De palestinska familjerna kan inte sälja sina hus på öppna marknaden eftersom de enligt israelisk lag inte äger Fredagsdemonstration med internationella deltagare utanför huset. Tältet har fru Al-Kurd rest (många gånger) som protest mot de israeliska bosättarna.

15 De olagliga bosättningarna blir bara fler och fler Sedan slutet av 1970-talet har den israeliska staten systematiskt byggt upp communities, bosättningar, på områden som Israel har ockuperat sedan sexdagarskriget 1967: Västbanken, Gaza och syriska Golanhöjderna. De bosättningarna bryter mot internationell lag: Artikel 49 i den fjärde Genèvekonventionen förbjuder en ockupationsmakt att flytta delar av den egna civila befolkningen till områden som landet ockuperar. Antal bosättningar Västbanken 152 Gaza 21 Östra Jerusalem 14 Antal bosättare Västbanken Gaza Östra Jerusalem fns karta Västbanken: Ockuperade palestinska områden Februari 2011 gränser Lila linjen: Gräns fram till 1967 mellan Västbanken och Israel Rött: Israels ensidigt utropade yta för Jerusalem separationsmuren Blå linje: Byggd eller under uppförande Orange linje: Planerad mursträckning Oslo-överenskommelsen Grått: Område A (under palestinskt styre) och B (under palestinskt styre, men israelisk övervakning) Gult: Område C (under fullt israelisk kontroll) TULKARM QALQILIYA JENIN TUBAS NABLUS SALFIT RAMALLAH ÖSTRA JERUSALEM BETLEHEM JERIKO Mark som kontrolleras av bosättningar Västbanken 42% Gaza 15% Östra Jerusalem 30% HEBRON Källor: OCHA, Passia och B Tselem MEDELHAVET 28 uppdrag mission nr : bosättningar uppdrag mission nr : bosättningar 29 foto bosättare lars Micael Adrian

16 Första veckan är man vänlig, den andra mer otålig och efter några veckor är det roligt när man kan skrämma dem som står i kön i checkpointen på väg till jobbet Mischa tidigare militär i israeliska armén, nu aktiv i motståndsrörelsen Breaking the Silence När Condoleezza Rice var USAs utrikesminister var hon här i regionen 28 gånger. Men hon har inte ändrat en enda vägspärr för oss palestinier. Hade hon varit anställd av oss hade hon fått sparken Mitri Raheb kyrkoherde i den lutherska kyrkan i Betlehem En ny israelisk bosättning söder om Jerusalem, Har Gilló, Gillos höjder. Staden skyddas av tredubbla murar. Det är palestinska arbetare som bygger och för att komma dit måste de varje morgon passera genom en checkpoint för att deras arbetstillstånd ska kunna kontrolleras. Fest i Mea Shearim, de judiska kvarteren i Jerusalem.

17 Det behövs fler kvinnor i fredsprocessen Både israeler och palestinier ser sig själva som offer för konflikten. Vi vet för lite om varandras lidande och historia och det gör dialogen mellan parterna så svår. Debbie Weissman, ordförande i det internationella samarbetsrådet för judar och kristna, iccj, saknar kvinnliga deltagare i fredsprocessen. text: marie bosund hedberg ebbie Weissman växte upp i usa och fick flytta runt med sina föräldrar i fyra olika stater. Hon tror att de många uppbrotten gjorde att hon aldrig kände sig riktigt hemma någonstans. Inte förrän hon som 25-åring bestämde sig för att flytta till Jerusalem. Det är snart 40 år sedan och då hette det att man som jude måste bestämma sig för om man ville vara en del av lösningen om man inte ställde upp på det så var man en del av problemet, berättar hon. Nu vet jag att jag hör hemma här i Israel, som är en judisk, demokratisk stat där det ska råda fred och rättvisa. Israel är det viktigaste projektet bland judar i modern tid och Jerusalem är centrum i världen. Hon påpekar att det är enklare att leva som jude i Israel än någon annanstans på jorden. Judarna är i majoritet, vi talar hebreiska, landets almanacka är en judisk almanacka och det kulturella livet är mycket influerat av judisk kultur. Och om man ser det ur en religiös synvinkel så är det mycket lättare här att hålla sabbat och att följa de judiska kostreglerna med kosher och annat. Debbie Weissman var en av föreläsarna på konferensen Stereotyping the Other: Exploring the Anatomy of Religious Prejudice and Ways to Dismantle it som arrangerades av Centrum för Teologi och Religionsvetenskap i Lund i april i år. Hon talade mycket om sitt arbete inom det internationella samarbetsrådet för judar och kristna, iccj, som innebär resor, skrivande och möten över stora delar av världen. Och de möten som inte kan ske öga mot öga genomförs ofta via Skype på Internet. Det är inte utan anledning som judar idag misströstar gentemot omvärlden, vi utsätts väldigt ofta för antisemitism och nynazism. I Mellanöstern ser både judar och palestinier sig själva som offer för konflikten, sade hon. Ett av problemen med offerkänslan är att den hindrar offret från att ta ansvar för sina handlingar, även när det gäller att plåga andra. I den här konflikten är båda sidor både offer och plågoandar. Det går inte som många välvilliga människor försöker göra beskriva situationen som ett nollsummespel, som innebär att om du är en pro-palestinier så måste du vara anti-israel och tvärtom. Vi måste vara både pro-palestinier och pro-israeler eftersom vi är pro-människor och därför också pro-fred. För att vi ska få fred så krävs det en tvåstatslösning som är baserad på de två parternas historia. Jag tror också att sionismen blir uppfylld på det bästa sättet om det finns en palestinsk stat bredvid staten Israel. Både i sitt akademiska och sitt religiösa liv har Debbie Weissman varit engagerad i kvinnofrågor under många år. Hon berättar att hennes synagoga var först med att stärka kvinnornas roll både när det gäller ritualerna och att få ingå i synagogans ledning. Om man ska ge den här konflikten ett genusperspektiv så tänker jag ibland att det är lättare för kvinnor från de olika sidorna att samtala med varandra än vad det är för män. Det är synd att så få kvinnor deltar i fredsprocessen, särskilt på den palestinska sidan. Hur ser konflikten ut om fem år? Jag är ingen profet så jag har faktiskt ingen aning. Jag hoppas och ber för att det ska skapas en fredlig, demokratisk palestinsk stat som på alla möjliga sätt kan samarbeta med Israel. När det gäller diplomati, ekonomi, kultur, forskning och så vidare. Tyvärr verkar det som om båda sidor rör sig i en negativ riktning just nu och det är verkligen mycket illa. 32 uppdrag mission nr : jerusalem Debbie Weissman, ordförande i det internationella samarbetsrådet för judar och kristna, arbetar med interreligiös dialog mellan judar, kristna och muslimer. uppdrag uppdrag mission nr mission : nr jerusalem : xx 33

18 Följeslagare för fred 27-åriga Gudrun Norrfjärd har precis kommit hem till Stockholm efter tre månader som ekumenisk följeslagare på Västbanken. Intrycken är många och starka. text: marie bosund hedberg foto: gudrun norrfjärd Klockan är fyra på morgonen och kön av palestinska män och kvinnor ringlar lång genom Taybeterminalen. De är på väg till jobbet på andra sidan muren och under de första morgontimmarna passerar personer här varje dag. 34 uppdrag mission nr : israel uppdrag mission nr : israel 35

19 Gudrun följer en palestinsk kvinna från hennes svärföräldrarnas mark förbi den israeliska bosättningen Avne Hefez. Hon ska hem till sin familj i byn Shufa. Gudrun väntar på en grupp palestinier som ska passera checkpointen Taybe. Der-al-Ghusun är en av jordbruksgrindarna utanför Tulkarem. Här måste bönderna och deras anställda passera för att kunna komma till marken som de ska bruka. foto: Johan Norrfjärd EAPPI Är ett internationellt projekt som i Sverige drivs av Sveriges Kristna Råd på inbjudan av kyrkoledare i Jerusalem. Fyra gånger om året sänds följeslagare ut under tre månader för att ha en skyddande och våldsdämpande effekt i konflikten. Följeslagaren ska dokumentera sina erfarenheter och efter hemkomsten förmedla dem till sina nätverk, till politiker och media. De ställer också upp och håller föredrag på skolor, för föreningar och organisationer. Läs mera på trålkastarljuset skär genom den tidiga morgondimman och över stängsel, vändkors och barackerna som är Checkpoint 300 vid muren i Betlehem. Kön av palestinska män och kvinnor på väg till sina jobb i Jerusalem är lång även om de försöker förflytta sig framåt genom de olika kontrollstationerna så fort som möjligt. De som klarar den första kontrollen går vidare till avdelningen som liknar säkerhetskontrollen på en flygplats där ytterkläder, väskor och skor röntgas. Vid det sista stoppet trycker man sitt rosafärgade, tidsbegränsade arbetstillstånd mot rutan till kuren där en israelisk värnpliktig kvinna eller man sitter. Samtidigt placerar man sin högra handflata på en metallplatta och den ska bekräfta elektroniskt att handavtrycket stämmer med det som registrerats. Om det inte finns några skråmor i handen som förstört avtrycken kan man kliva på bussen utanför porten och komma till jobbet. Det jag upplevde den morgonen för tre år sedan under en tio dagars rundresa i området berörde mig så djupt att jag kände att jag ville vara med och visa praktisk solidaritet, berättar Gudrun Norrfjärd. Jag har levt utomlands tidigare, jag är missionärsbarn och delvis uppvuxen i Tanzania, och jag har studerat och arbetat med globala rättvisefrågor i flera år. Gudrun skickade in sin ansökan till Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel, eappi, som drivs av Kyrkornas Världsråd. Hon blev antagen, som en av sex svenska deltagare för den aktuella perioden, och fick tio dagars utbildning om bland annat regionen, historien, folkrätt, mänskliga rättigheter, första hjälpen och några lektioner i arabiska och hebreiska. Gudrun Norrfjärd är fylld av intryck och erfarenheter efter tre månader som ekumenisk följeslagare i Israel och Palestina. Vakterna småvisslade I februari kom hon till staden Tulkarem på norra Västbanken och mötte sina teamkollegor från Irland, Tyskland och Norge. Hon beskriver staden med knappt invånare och med ett vackert landskap, en halvtimmes bilresa till Medelhavet och två timmar från Jerusalem. Men staden ligger på ockuperat område och den israeliska staten bygger en barriär för att separera det palestinska området från Israel, en barriär som kan vara en åtta meter hög mur, stängsel, diken eller vägspärrar. Gudrun fick uppleva flera tidiga morgnar vid olika checkpoints, bland annat vid Taybeterminalen inte långt från Tulkarem. Men här kunde hon inte följa de utdragna kontrollerna inomhus eftersom de genomfördes av privata säkerhetsvakter. Hon kunde inte samtala med vakterna men genom högtalarsystemet kunde man höra dem småvissla eller sjunga. Det är inte meningen att vi följeslagare ska agera självständigt utan vi har en oberoende övervakande roll. Jag tror att vi har en våldsdämpande inverkan på situationen och många är tacksamma för att vi är på plats. Jag har också mött israeliska soldater som tycker det är bra att vi är där. foto: Sara Bondesson Israelisk fredsaktivist Det är viktigt att betona att eappi stöder utsatta grupper, alltså både palestinier och israeler. Vi fick bland annat träffa den judiska fredsaktivisten Nomika Zion, som bor i det israeliska samhället Sderot, några kilometer norr om Gaza. Hon berättade om ständig rädsla och oro för palestinska raketer, men hon har trots det valt att arbeta mot sin regerings politik i organisationen Other Voice. Gudrun är tillbaka på sitt jobb på studieförbundet Sensus i Stockholm, där hon blandat producerar studiematerial till projektet Världens kurs, som handlar om Svenska kyrkans internationella arbete. Men det är inte helt enkelt att landa efter det hon just varit med om och hon vet att hon kommer att sakna många. Jag tänker till exempel på Muawya, med examen från universitetet i Amman, men som kör taxi i Tulkarem eftersom det inte finns så många andra jobb. Han bor högst upp i ett trevåningshus med sin fru och tre söner. När de gick upp på takterrassen kunde de se husen i Natanya i Israel och ana Medelhavet tolv kilometer därifrån. Hans längtan att få visa sina barn vad vågor är för något kommer jag nog aldrig att glömma. foto: Live Håberg uppdrag mission nr : israel 37

20 Svenska dialogmöten lockar världsreligionerna till Jerusalem text: marie bosund hedberg foto: anneli dennersten I 60 år har Svenska Teologiska Institutet, sti, i Jerusalem varit en mötesplats för kristna, judar och muslimer. Hit kommer också svenska stipendiater och blivande präster för att studera och möta miljöer som bara finns här. Man måste möta människor och lära sig att tolka de religiösa symbolerna. Ttrafiken är livlig på gatan utanför men innanför de putsade murarna råder det en märkbar stillhet. Blommande buskar och träd ramar in trädgården till Thabors hus, som fått stadens pris som Jerusalems vackraste hus. Det ligger i det som idag är västra Jerusalem, på Profeternas gata. Håkan Bengtsson formulerar det som att huset ligger bokstavligt talat mitt uppe i världsreligionerna. Några hundra meter från de ultraortodoxa judiska kvarteren, Mea Shearim, en kort promenad från minareterna i Gamla stan och det supermoderna shoppingcentret Mamilla Street i den andra riktningen. Här pågick strider under sexdagarskriget 1967 in på knutarna och det var oroligheter som fick konsekvenser för sti. De som arbetade här då utrymde huset men några valde att gömma både sig själva och en del unika bokskatter i ett källarutrymme undan oroligheterna. De kunde snart krypa fram men det dröjde länge innan någon upptäckte böckerna. De beräknas vara mellan tre och fyra hundra år gamla och finns nu i ett specialinrett glasskåp i biblioteket. Håkan Bengtsson vill gärna lyfta fram Svenska Teologiska Institutet som en naturlig mötesplats för olika dialoggrupper. De som kommer hit vet att det inte är traditionell mission vi vill lyssna och lära. Man blir tagen på allvar för sin egen religiösa tradition. Jag använder hellre ordet tradition än religion, det är så begränsande. Varje år kommer religionsforskare och blivande präster till sti för att gå någon av de många skräddarsydda kurserna. Svenska kyrkan och Lunds Missionssällskap finansierar Jesper Svartviks tjänst som professor i religionsteologi, en tjänst som han delar mellan Centrum för Teologi och Religionsvetenskap, ctr, i Lund och sti i Jerusalem. Men även föreläsare från närområdet och övriga världen kommer till Svenska Teologiska Institutet för att föreläsa och samtala. Det här huset inspirerar till att söka fakta, säger Håkan Bengtsson. Här finns till exempel mycket speciell litteratur och annorlunda perspektiv jämfört med vad som finns hemma i Sverige. Han har varit direktor på sti i fyra år och han beskriver sitt arbetsliv med stor entusiasm. Vi har en religiös analfabetism i Sverige, vi har svårt för att tolka religiöst liv. Här är religionen offentlig. Genom att titta på hur folk är klädda, vad de äter och var de bor kan man se vilken religion de tillhör. Det är inte samma sak som extremism, vi måste bara lära oss att tolka de religiösa symbolerna. Jag kan charmas av estetiken i religionen. Håkan Bengtsson bodde på Svenska Teologiska Institutet som teologistudent för tjugo år sedan. Jag tänkte bli präst i Svenska kyrkan men plötsligt var inte de lutheranska, postsekulariserade tankarna så intressanta längre. Jag ville lära mig mera och här fanns ett smörgåsbord som aldrig tog slut. Han har doktorerat på Dödahavsrullarna genom att härleda bibelkommentarer med kodade namn. Jag besökte museet där de förvaras och såg hur en israelisk skolklass kunde läsa vad som stod i rullarna. Det var en levande tradition. Det är intressant med texttolkning judar och kristna använder samma skrifter men vi tolkar dem på olika sätt. Just nu genomgår Svenska Teologiska Institutet en omfattande renovering, både exteriört och interiört, och det arbetet väntas pågå ytterligare några månader. När det upprustade och moderniserade huset tas i bruk igen ser Håkan Bengtsson fram emot en utveckling och breddning av kursutbudet på sti. Vi planerar fler kurser för journalister och lärare, de vi har haft hittills har varit väldigt uppskattade, förklarar han. Men vi vill också skapa möjligheter för församlingar som verkar i mångkulturella områden i Sverige att komma hit och vidareutbildas. Kvalificerade kurser och seminarier för kyrkoledare från tredje världen vill vi också kunna arrangera här på sti. Vi vill ge dem nycklar till fortsatta dialogmöten. Ett annat önskemål är att vi och vår verksamhet ska få komma in i den svenska prästutbildningen på ett tidigare stadium. Jag har gjort påstötningar och nu när den ska göras om finns det kanske en möjlighet? Håkan Bengtsson är direktor på Svenska Teologiska Institutet, STI, i Jerusalem sedan fyra år tillbaka. Han trivs med att jobba i staden, som han beskriver som en regnbåge. 38 uppdrag mission nr : sti, jerusalem uppdrag mission nr : sti, jerusalem 39

Från boken "Vägen till Palestina" av Evert Svensson. Alhambra Förlag

Från boken Vägen till Palestina av Evert Svensson. Alhambra Förlag Fredagsbön i Jerusalem. Hösten 2000, efter att det palestinska upproret - Intifadan - brutit ut, förbjöd den israeliska militären alla palestinska män under 45 år tillträde till Gamla stan och Al Aksamoskén.

Läs mer

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974

Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Oktoberkriget 1973 och oljekrisen 1973-1974 Under oljekrisen fyrdubblade OPEC-länderna priset på råolja. Priset på olja steg från $3 per fat till $11 per fat. Här ser man hur en man hamstrar bensin i en

Läs mer

Tema: Palestinakonflikten Lärarhandledning: Bakom muren

Tema: Palestinakonflikten Lärarhandledning: Bakom muren Tema: Palestinakonflikten Lärarhandledning: Bakom muren Västbanken, Gaza, Israel, Palestina, Betlehem. Geografiska namn som förknippas med konflikter och krig. Öka elevernas förståelse för internationella

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Arabiens territoriella förmåga att ta emot flyktingar var i slutet på 1940-talet i vart fall inte mindre än t.ex. Finlands förmåga.

Arabiens territoriella förmåga att ta emot flyktingar var i slutet på 1940-talet i vart fall inte mindre än t.ex. Finlands förmåga. Flyktingsituationen efter det andra världskriget och dess lösning - försök till en begränsad översikt. : Lennart Eriksson, lelle@lelles.com statsvetare och sociolog Syftet med denna framställning är dels

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Judendom - lektionsuppgift

Judendom - lektionsuppgift GUC Religionskunskap 1 Lärare: Kattis Lindberg Judendom - lektionsuppgift Läs i NE om antisemitism och lös följande uppgifter tillsammans i gruppen: 1. Beskriv kort antisemitism och vad antisemitism är.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Klockan klämtar för Mellanöstern:

Klockan klämtar för Mellanöstern: Klockan klämtar för Mellanöstern: Kommer Israels nya regering ställa frågorna om Palestina och Iran på sin spets? John Rydqvist, Samuel Bergenwall Kriget i Syrien och de arabiska folkliga upproren har

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

Vad händer i Mellanöstern?

Vad händer i Mellanöstern? Vad händer i Mellanöstern? Lögn Förtal Sanning Israels Vänner Vad händer i Mellanöstern? Idé / Form : Dan Johansson Grafisk form: Mikael Amundsen Israels Vänner, 212 38 Malmö Printed in Poland Finemark,

Läs mer

En Muslim ropar på Jesus

En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem - Swedish En Muslim ropar på Jesus Kamal Saleem Av Aron Little The 700 Club Översättning C-S. K Kamal Saleem föddes i Libanon av en helöverlåten Muslimsk familj. Han kommer ihåg att han redan

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen.

Kristna försöker leva som Jesus lärde ut genom att bland annat hjälpa människor som har det svårt, samt sprida tron ut i världen. DE FEM VÄRLDSRELIGIONERNA KRISTENDOMEN Kristendomen är en av de stora världsreligionerna. Kristna tror på en Gud. Men de tror också att Gud kan visa sig så som Fadern, Sonen och den heliga Anden. De tror

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Vems Land? Första upplagan Jerusalems internationella kristna ambassad Finländska avdelningen rf. Översättning: Petra Nylund Fredrik Åbacka

Vems Land? Första upplagan Jerusalems internationella kristna ambassad Finländska avdelningen rf. Översättning: Petra Nylund Fredrik Åbacka Vems Land? Första upplagan Jerusalems internationella kristna ambassad Finländska avdelningen rf Översättning: Petra Nylund Fredrik Åbacka ISBN: 978-952-67422-0-5 Ab Forsberg Rahkola Oy Vems Land? Jerusalems

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars!

LARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars! 19 OKTOBER 2012 LARS ENARSON 60 VAR MED OCH GE LARS EN SKRIVAR- STUGA! Lars blir äldre - han fyller 60 inom kort, men arbetar fortfarande intensivt. Han reser, predikar och undervisar, själavårdar, gör

Läs mer

JESPER BENGTSSON & LISA PERSSON

JESPER BENGTSSON & LISA PERSSON JESPER BENGTSSON & LISA PERSSON 7 Innehåll Förord 5 Hebron 6 Vägen till Palestina 14 Ett möte för freden 24 Den andra intifadan 32 Jenin 40 Betlehem 46 Ramallah 54 Tel Aviv 60 Stockholm 66 1 Palestinsk

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Religionskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Religionskunskap Delprov B Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

FN, Israel och det palestinska folket. En komplex relation

FN, Israel och det palestinska folket. En komplex relation FN, Israel och det palestinska folket. En komplex relation FN i Världspolitiken 733G31. VT 2012 Ett arbete av Sara Lybecker Sigrid Jansson och Robert Englund SAMMANFATTNING Israel-Palestina konflikten

Läs mer

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett

Islam. - Gud är en. - Koranen är Guds sanna ord. - Följ de fem pelarna. - Religion och vardagsliv är ett Islam - Gud är en - Koranen är Guds sanna ord - Följ de fem pelarna - Religion och vardagsliv är ett En muslim tror att gud är en, den som inte är säker på det kan inte kalla sig muslim. Gud heter Allah

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 7 Vägledning vecka 7 Syndens oordning Ett personligt mönster Vägledning: Vi avslöjar vår synds mysterium Förra veckan granskade vi vårt syndaregister i ljuset av Guds kärlek till oss. Den här veckan ger

Läs mer

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet

Ny Gästfrihet 1. Ämnet här i dag är Ny gästfrihet Ny Gästfrihet 1 En del tycker att det är bra när alla i församlingen känner alla. Vi har en så bra gemeskap. Alla känner alla. Men egentligen är ju det en brist. Församlingens uppdrag handlar ju om att

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Ditt livs viktigaste investering

Ditt livs viktigaste investering Ditt livs viktigaste investering En handledning Du investerar i dig själv dagligen: utbildning, relationer, karriär. Men har du någon gång reflekterat över värdet av att investera i den andliga aspekten

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare

Antiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i

Läs mer

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim.

Muslim. Den som tillhör islam kallas för muslim. ISLAM Historia Muslim Den som tillhör islam kallas för muslim. Koranen Helig bok inom islam. Ordet Koran kommer från det arabiska ordet al-ouran som betyder läsning. Koranens kapitel kallas suror. Det

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

En resa på livets kanal

En resa på livets kanal En resa på livets kanal (Friluftsgudstjänst i hamnen) Av: Johannes Djerf Det här är ju en dag som för många handlar om vatten och båtar, vilket jag tycker är väldigt härligt. Men jag ska ändå börja med

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring.

I utställningen berättar ett tiotal antal aktivister utifrån tre teman: vardag i konflikt, makt över kroppen och rörelsefriheten, samt förändring. Att kunna fatta beslut om sitt eget liv och våga ta plats är en förutsättning för att kunna påverka samhället. I Pushing the Limits berättar unga och engagerade aktivister från Georgien, Israel och Palestina

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Livets slut. Begravning

Livets slut. Begravning Livets slut De flesta av oss går inte ständigt omkring och tänker på döden. Vi är fullt upptagna av att leva våra liv. Men ibland händer det något som får oss att börja fundera över att livet ska ta slut

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips

Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Hamlet funderingsfrågor, diskussion och högläsningstips Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Mellanöstern. Demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern

Mellanöstern. Demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern Mellanöstern Mellanöstern är en mångfacetterad region med historia och kulturarv som går mycket långt tillbaka. I denna kommittémotion väljer vi att koncentrera oss på några få områden, såväl geografiskt

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Guds rike är nära! Av: Johannes Djerf

Guds rike är nära! Av: Johannes Djerf Guds rike är nära! Av: Johannes Djerf Förra söndagen så fick vi följa Jesus nedför olivbergets kant på en liten åsna. Fast beslutsam att gå in genom stadens portar och genomlida döden för din och min skull.

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk:

Begreppet integrering/integration betyder enligt samma uppslagsverk: Varför integration i livet och segregation i döden? Ingela Olsson När jag först fick denna rubrik att tala om på SKKF:s konferens, lät jag den bara vila i mitt huvud. Men efterhand började jag leva mig

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland

En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland En judisk organisation som tillsammans med kristna hjälper det judiska folket i Israel, Sibirien och i Östryssland Om oss Moti Klimer, grundaren av Sabra, föddes och växte upp i en ortodox judisk familj

Läs mer

Rapport från en konferens med hållbar fred i sikte

Rapport från en konferens med hållbar fred i sikte Rapport från en konferens med hållbar fred i sikte AV JONATHAN LEMAN Den socialdemokratiska sidoorganisationen Palmecentret anordnade den 11 juni en konferens vid Piperska muren i Stockholm. Bland konferensens

Läs mer

Islams trosbekännelse

Islams trosbekännelse Islam Islams trosbekännelse Det finns ingen gud utom Gud (=Allah på arabiska) och Muhammed är hans profet (sändebud) Laa ilaaha illal-lah Muhammadun Rasoolullaah Profeter Adam första människan och profeten

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.

Det är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var. NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Rätten att återvända hem

Rätten att återvända hem Texter till Del 3 Vägen till försoning Rätten att återvända hem I juni 1996, ett år efter krigsslutet, reste Kaj Gennebäck med kort varsel till Bosnien-Hercegovina. Hans uppdrag var att hjälpa bosniakerna

Läs mer

SVENSKA JERUSALEMSFÖRENINGENS TIDSKRIFT

SVENSKA JERUSALEMSFÖRENINGENS TIDSKRIFT SVENSKA JERUSALEMSFÖRENINGENS TIDSKRIFT ÅRGÅNG 111 DECEMBER 2012 NR 4 Det är dans och glädje på Den Gode Herdens svenska skola i Betlehem. Läs mer på sidan 4-9. Foto: LM Adrian Ur innehållet: Expressens

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

MINNS DU NOVEMBER 2012?

MINNS DU NOVEMBER 2012? MINNS DU NOVEMBER 2012? Fråga 1 Ett videoklipp på You Tube har slagit alla rekord och upphovsmannen hamnade i Guinness Rekordbok under november 2012. Vem är det som ligger bakom klippet? 1. Barack Obama

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet

BILDREPORTAGE. Fredag 14 augusti 2015 SFT. Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet 6 Vi tror att allt levande kommer från vatten, när en mandé kommer ner i vattnet är det som att återvända till livet och att renas från synd, säger Salam Katia. Fredag 14 augusti 2015 SFT 6 Vi tror att

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer