De svenska oberoendereglerna:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De svenska oberoendereglerna:"

Transkript

1 De svenska oberoendereglerna: Motsättningen mellan internationella regler och lokal användning Inledning och bakgrund De regulativa förändringarna av det svenska corporate governance systemet som skett de senaste decennierna kan sägas karaktäriseras av en inneboende motsättning mellan internationalisering och harmonisering, å ena sidan och lokala anpassningar och framhärdande av den egna modellen, å andra sidan. Under genomförde jag en serie intervjuer med ett antal av de reglerare som har varit, och fortfarande är, med om genomförandet av denna förändringsprocess. Själva studien kommer att presenteras mer grundligt nedan, men i många av intervjuerna blev denna inneboende motsättning uppenbar. Citaten från Intervjuperson 12 fångar detta väl, där det:.. är klart att det är samma frågor, men det är ju inte för att man är formellt bunden, utan det är för att man är frivilligt bunden. Det är de frågorna som är viktiga. Sen kan man naturligtvis säga att skulle vi bara lek med tanken i Sverige struntat i de här frågorna om oberoende, revisionskommitté och nomineringskommitté och andra idéer som tillhör kärnan i den internationella utvecklingen, så är det klart att vi inte hade varit särskilt trovärdiga på den internationella marknaden Intervjuperson 12, Reglerare Alltså, en svensk corporate governance reglerare är frivilligt bunden av att harmonisera de svenska corporate governance reglerna med det som är internationellt gångbart. Med ett teoretiskt förankrat begrepp kallas detta för konvergens. Konvergens anses vara resultatet av de internationaliserade kapitalmarknaderna där marknader med svag corporate governance upphör att attrahera både företag och placerare, vilket på sikt leder till att de svaga antingen anpassar sig (konvergerar) eller slås ut (t ex Hansmann & Kraakman, 2004; La Porta et al, 1999; Coffee, 2001). Att frivilligt införa de regler som återfinns i intervjucitatet blir då alltså viktigt för att Sverige skall kunna fortsätta attrahera investeringar. 1

2 Likväl, och detta representerar den andra sidan av den inneboende motsättningen, kan samma reglerare i samma intervju säga: Samtidigt är det ju på det sättet att vi var medvetna om att det finns grundläggande skillnader i, om jag säger så, anglosaxisk corporate governance och svensk corporate governance, som vi naturligtvis var tvungna att fundera på Intervjuperson 12, reglerare Denna medvetenhet, parad med reglerarens beredskap att agera på de grundläggande skillnaderna, kan förklara resultaten av empiriska studier av implementeringen av konvergenta och harmoniserade regler, där omfattande omtolkningar och förändringar i den implementerade regeln noterats. Så skedde exempelvis med optionsbaserade incitamentssystem i Tyskland (Buck et al, 2004), revisionskommittéer i Europa (Collier & Zaman, 2005) och med corporate governance koden i Sverige (Jonnergård & Larsson, 2007). Således, när de internationella reglerna når de lokala corporate governance systemen ändras viktiga delar av innehållet samtidigt som själva namnet, eller etiketten, kvarstår, varför det något paradoxalt går att säga att vid införandet av vad som förefaller vara konvergerande regler sker också divergens. I det här pappret drivs tesen att en möjlig förklaring till detta interna motsatsförhållande där samma regler konvergerar och divergerar - står att finna i den institutionella ordning som ligger bakom utformningen av hela den institutionella struktur som en enskild corporate governance regel placeras i. Av tesen följer att en förändring i en styrande institution t ex införandet av en ny internationell regel i det lokala systemet kommer att påverkas av den logik som har legat till grund för utformningen av hela systemet. Det vill säga, olika institutioner inom ett system är beroende av varandra för att fungera och tillkommer en ny institution eller förändras en gammal, så kommer det ske i nära anslutning till befintliga institutioner (se North, 1990). Kort sagt, utvecklingen av ett corporate governance system är stigberoende (Bebchuk & Roe, 2004), och tendensen för systemets utveckling är mot fortsatt balans med komplementära och konsekventa institutioner (Schmidt & Spindler, 2002). Detta är kopplat till hur institutionerna fungerar snarare än vad de har för namn och skillnad mellan etiketten och funktionen är inte heller slumpmässig, utan den institutionella miljön kan faktiskt användas som utgångspunkt för att förstå diskrepansen. Syftet med det här pappret är att empiriskt illustrera den institutionella miljö som genomsyrar ett bestämt corporate governance system, nämligen det svenska, och denna logiks inverkan på en importerad internationell regel. Detta bidrar till en ökad förståelse för varför en internationell regel, trots att den bär samma namn, är implementerad i ett lokalt corporate governance system i enlighet med ordningen som råder i detta corporate governance systemet snarare än ordningen som motiverar regeln på det internationella planet. Detta leder i sin tur till en ökad förståelse för de begränsningar som finns för konvergens- och andra effektivitetssynsätt vid förändring av lokala corporate governance system, en 2

3 särskilt viktig fråga mot bakgrund av t ex EU:s arbete med den inre marknaden (se t ex Wouters, 2000). För att illustrera denna poäng skall en mindre fallstudie av implementeringen av den svenska regeln för oberoende styrelseledamöter inom ramen för den svenska corporate governance koden användas. Fokus i fallstudien ligger på resonemang kring och argumentering för respektive emot olika lösningar för hur en regel för oberoende styrelseledamöter skall se ut i Sverige relativt den internationella regeln. Pappret fortsätter enligt i) etablerandet av internationella skillnader mellan olika corporate governance system utifrån ett institutionellt perspektiv, ii) en diskussion om den svenska oberoenderegeln relativt den internationella, iii) en kort metoddiskussion utifrån den fallstudie som ligger till grund för pappret, iv) en empirisk illustration av självreglerarnas brottningsmatch med begreppen runt den svenska oberoenderegeln, och avslutningsvis v) en diskussion av papprets implikationer för den fortsatta utvecklingen av dels det svenska corporate governance systemet och dels den internationella corporate governance utvecklingen. I begynnelsen fanns ett corporate governance problem Den förenklade modell som det här pappret bygger på är att corporate governance systemet med alla sina institutioner är utformat för att säkerställa investerarnas avkastning på satsat kapital (Schleifer & Wishney, 1997). Det innebär att en gång, i tidernas begynnelse, så ställdes en reglerare inför ett agentproblem, där en grupp aktörer i samhället besatt kapital och en annan grupp kompetens att förmera kapitalet genom att driva företag. Dessa två storheter, kompetens och kapitalet, är i sammanhanget betydelselösa både för sina innehavare (nåja) och för samhället om de inte kombineras. För att kombination skall ske krävs lika delar förtroende som kontroll. I båda fallen är objektet för kontrollen, så som vårt samhälle är utformat, den kompetensstarke. Endast i undantagsfallet kan vi förvänta oss att förtroendet kan existera i avsaknad av formella corporate governance kontrollinstitutioner, exempelvis då den kapitalstarke och den kompetensstarke är släkt med varandra eller tillhör samma religiösa samfund. För statsmakten, och därmed för regleraren, framstår behovet av att lösa detta poolingproblem av kapital och kompetens som centralt för att driva ekonomisk utveckling (Coffee, 2001). Således, genom åren, har statsmakten skapat ett corporate governance system, uppbyggt av olika institutioner för att hantera separationen mellan ägande och kontroll. Detta är den centrala lärdomen från agentteorin (Jensen & Meckling, 1976; Fama, 1980; Fama & Jensen, 1983) och det som i det här pappret kallas för corporate governance problemet. Hur detta corporate governance problem skall lösas är beroende av hur den eller de som skall skriva reglerna ser på problemet och hur de ser på de reglerade. Det vill säga: vad finns det för brister i samhället beträffande kapital och kompetens, vem borde gynnas på vems bekostnad, vad får olika lösningar för konsekvenser 3

4 för samhället och för olika aktörer och så vidare? Det här är i grund och botten ideologiska frågor, där det som förefaller vara rätt idag mycket väl kan vara fel imorgon. Utvecklingen beror bland annat på den katt och råtta lek mellan reglerad och reglerare vi t ex ser i olika företagsskandaler (Clarke, 2004; Nilsson, denna volym), starka internationella trender eller världsmodeller över vad som är god corporate governance (Collier & Zaman, 2005; Jonnergård & Larsson, 2007) och den genuina osäkerhet som återfinns i frågan vad är god corporate governance? och då särskilt i regleringssammanhang (Larcker et al, 2004; Roberta, 2005). Denna komplexa situation skapar bland annat en stor osäkerhet runt vilka institutioner som är skapade för att hantera vilket problem samtidigt som det är en empirisk fråga om vilka kontrollsituationer som påverkar, och påverkas, av olika institutioner. För att exemplifiera den här punkten kan vi följa utvecklingen i Storbritannien där den så kallade Higgs kommissionen (2003) fokuserade värdet av oberoende styrelseledamöter som den stora lösningen på corporate governance problemet medan den senaste tidens utveckling fått den så kallade Turner kommissionen (2009) att ifrågasätta värdet av oberoende styrelseledamöter i de finansiella företag som antas bära stort ansvar för den finansiella härdsmälta som kommissionen hade till uppdrag att analysera. Alltså det som var korrekt, och bästa praktik och lösning, för att kontrollera företagsledningen 2003, kan 2009 bli en del av problemet som orsakat den största finansiella kollapsen sedan talet. Det är alltså ingen enkel situation som möter den reglerare som på ett eller annat sätt fått till ansvar att lösa detta corporate governance problem. Det minsta vi kan säga när det gäller corporate governance systemets institutionella konstruktion är dock att olika delar av systemet är beroende av historien (North, 1990; Bebchuch & Roe, 2004) och beroende av varandra (Schmidt & Spindler, 2002). Att de är beroende av historien innebär två saker: För det första innebär det att vid en analys av en regel, t ex inför en förändring, så måste vi ta hänsyn till regelns faktiska bakgrund det vill säga vilken problembild mötte den som ursprungligen införde regeln? Det problem som möte regleraren då kanske inte är aktuellt idag, antingen beroende på att regeln effektivt stoppat ett visst beteende under en lång tid, alternativt så fungerar andra normer i samhället så att de stoppar det aktuella beteendet vilket innebär att regeln inte längre behövs. Det problem som då möter regleraren i detta fall är att skilja meningslös från meningsfull regel, och den praktiska implikationen blir att regelverket aldrig blir optimalt eller slutligen, en gång för alla, löser corporate governance problemet. För det andra innebär historien att lösningen på corporate governance problemet till viss del är stigberoende (eng. Path dependent), alltså har väl en lösning valts i historien så begränsar det vilka lösningar som är möjliga i framtiden, vilket i sin tur innebär att det inte alltid är rimligt att prata om effektivitet vid utformningen av regler och regelsystem 1. 1 Det vanligaste exemplet på detta är det så kallade QWERTY tangentbordet, se t ex David,

5 Att olika delar av det institutionella systemet är beroende av varandra beskrivs teoretiskt utifrån begreppen komplementära och konsekventa institutioner (Schmidt & Spindler, 2002). Schmidt och Spindler skriver: Elements of a given system are called complementary (to each other) if there is the potential that they fit together well, i.e. take on values such that they mutually increase their benefits in terms of whatever the objective function or the standard for evaluating the system may be, and/or mutually reduce their disadvantage or cost. The twin concept to that of complementarily is consistency. Consistency is an attribute of the entire system which is composed by complementary elements. We call a system consistent if its elements do take on values which fits together and which, thereby, exploits the potential created by complementarily Schmidt & Spindler, 2002, Vidare, enligt Schimidt & Spindler, finns det en tendens för ett system att sträva mot jämvikt mellan olika element eller regler i det här fallet vilket innebär ytterligare komplikationer för en reglerare. T ex är det tänkbart att ett regelverk för att hantera corporate governance problemet i ett system hänger samman med t ex hur konkurrensregelverket, arbetsrättsregelverket och så vidare är strukturerat för att hantera andra problem (se t ex Aoki, 2000). För att förtydliga använder Aoki exemplet hur det japanska corporate governance systemet uppbyggt runt företagsnätverk ( Keiretsu ), inte helt olikt de svenska så kallade sfärerna, som beror av i) så kallade husbanker för långsiktig finansiell finansiering och ii) livstidsanställningar för långsiktig humankapitalsfinansiering. Detta får också konsekvenser för vilken inriktning den reala industrin får, högteknologisk elektronik och fordon i Japan, ingenjörsdriven maskinteknik och fordon i t ex Tyskland och Sverige eller innovationsdriven tjänsteproduktion inom främst finanssektorn i t ex Storbritannien (se t ex Guillén, 2000). Den komplicerade struktur som olika institutioner befinner sig i innebär komplikationer för hur det är möjligt att studera de skillnader och variationer som strukturen ger upphov till. Denna fråga skall jag återkomma nedan i metodkapitlet. Idén om det institutionella systemet och dess komplexa samband öppnar också för stor internationell variation i den praktiska utformningen av corporate governance system. Genom att jämföra olika corporate governance system identifierade forskningssamhället tidigt att det finns två principiella metoder för att lösa corporate governance problemet. En metod baserad på kontrollägande, vanligt förekommande i kontinentala Europa och Japan och en metod baserad på marknadskontroll, vanligt förekommande i anglosaxiska länder så som USA och Storbritannien. Denna principiella skiljelinje har kontrasterats med många namn, t ex: armlängdsavstånd/kontroll (Berglöf, 1997), insider/outsider (Franks & Mayer, 1997), koordinerade/liberala (Hall & Soskice, 2001) och shareholder/stakeholder (se t ex Gordon, 2007). Dessa två idealtypiska lösningar på corporate governance problemet och dess konsekvens institutionella ordningen diskuteras i de två följande avsnitten 5

6 Den Angloamerikanska marknadslösningen I USA i slutet på 1970-talet uppmärksammades åter Berle & Means (1932) upptäckt om separationen av ägande och kontroll i de noterade företagen (se t ex Jensen & Meckling, 1976). De amerikanska jätteföretagens ägande var spritt över mängder med små placerare, pensionsstiftelser och andra institutionella investerare, där sällan någon enskild placerare ägde mer än någon enstaka procentenhet. Situationen skapade ett problem då det uppenbart blir så att kontrollen över företaget flyttas över till den inhyrda företagsledningen, som förväntas ha delvis andra incitament än vad som torde vara samhällsekonomiskt optimalt (t ex överinvesteringar i tillväxt framför transfereringar till branscher med högre avkastning via aktieägarnas allokeringsbeslut). Således, i 1970-talets USA, precis som 1930-talet, så hade agenterna tagit makten över principalernas tillgångar, ett förhållande som måste regleras till principalens fördel om inte kapitalbristen skall utarma näringslivet (se Jensen & Meckling, 1976 eller La Porta et al, 1999; 2000, för ett mer modernt exempel). När dock 1970-talets oljekriser och ekonomiska tillbakagång byts till 1980-talets ekonomiska återhämtning med påföljande ekonomiska avregleringar 2, flyttas fokus till att hitta förklaringen till varför separationen av ägande och kontroll ändå kan vara ekonomiskt effektiv. Svaret på den gåtan återfanns i marknaden. Alltså, i det som skulle kunna kallas den agentteoretiska eran i synen på corporate governance, skiftas fokus från de av agentkostnader plågade principalerna till det av marknaden belönade samhället. Istället för en mer intuitivt självklar lösning på problemet som separationen ger upphov till, t ex att stärka ägarnas rättigheter, så ser agentteorin inte behovet utav någon ägare alls som kontrollerade företagsledningen. Som Fama (1980) uttrycker det: The main thesis of this paper is that separation of security ownership and control can be explained as an efficient form of economic organization within the "set of' contracts" perspective. We first set aside the typical presumption that a corporation has owners in any meaningful sense. The attractive concept of the entrepreneur is also laid to rest, at least for the purposes of the large modern corporation. Instead, the two functions usually attributed to the entrepreneur, management and risk bearing, are treated as naturally separate factors within the set of contracts called a firm. The firm is disciplined by competition from other firms, which forces the evolution of devices for efficiently monitoring the performance of the entire team and of its individual members. Fama, 1980, sidan 289 Den inhyrda företagsledningen kontrolleras således inte utav kapitalister, entreprenörer eller ägare utan istället av marknaden. I Fama (1980) är det utöver pro- 2 Synen på kausaliteten och förhållandet mellan Reagan/Thatcher politiken och den ekonomiska utvecklingen förefaller idag, mer än någonsin, som en ideologiskfråga som inte hör hemma i den här framställningen. Dock understryks faktiskt argumentet om komplementära institutioner, där Thatchers förändringar av arbetsrätten stödde övergången från industri till innovation och tjänster (se Guillén, 2000). 6

7 duktmarknaden också den externa arbetsmarknaden för företagsledare som står för kontrollen. En annan vanlig extern kontrollmarknad är den för fientliga övertaganden identifierad utav Manne (1965) och förståelsen för denna utvecklades genom agentteorins försorg (se t ex Fama & Jensen, 1983a; Jensen, 1986). Det behövs enligt detta synsätt inga ägare i den bemärkelse som tillskrivs ägarkonceptet i vanligt tänkande, utan funktionen som tidigare utövades utav ägare fullföljs ändå via marknadens försorg. I denna agentteoretiska kontext placeras utöver dessa externa kontrollmarknader ett antal interna. Watts & Zimmerman (1978; 1983) förklarar användningen utav redovisning och oberoende revisorer för att kontrollera företagsledningen, i Fama (1980) är det den interna arbetsmarknaden för företagsledare och Fama & Jensen (1983) för användningen utav styrelser som kontrollfunktion. Kort sagt är det i efterhand inte svårt att placera in hela den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen i ett agentteoriskt perspektiv (se t ex Bergström & Samuelsson, 2001 och Kraakman et al, 2004). Det bör noteras att varken revisionen eller styrelsen är direkta marknadsbaserade kontroller. Men likväl behöver de ej ägarnas direkta input för att uppfylla sina funktioner - input i deras arbete följer indirekt av marknaden via företagets börskurs, varför både styrelsen och revisorn kan sägas vara indirekta marknadsbaserade kontroller (se Fama, 1980 och Watts & Zimmerman, 1983). I de tidiga arbetena inom agentteorin t ex Jensen & Meckling (1976), Fama (1980) och Fama & Jensen (1983a och 1983b) är det i stora drag frågan om en deskriptiv eller en positiv teori. Denna teoribildning förklarar varför det moderna företaget ser ut som det gör och varför det är en effektiv form utav organisering eller varför det åtminstone inte är en ineffektiv form utav organisering. Steget därifrån till att använda agentteorin normativt, det vill säga för att föreskriva, hur enskilda företag och enskilda länders corporate governance system skall utformas är inte långt. Alltså, från början användes agentteorin t ex för att förklara varför det fanns en styrelse i ett företag där ägandet är separerat från kontrollen, den normativa användningen av agentteori blir istället att föreskriva vad styrelsen skall göra. Ett av de vanligaste uttryck för de normativa konsekvenserna utav agentteorin är shareholder value. Som Lazonick & O Sullivan (2000) skriver: agency theorists argued that there was a need for a takeover market that, functioning as a market for corporate control, could discipline managers whose companies performed poorly. The rate of return on corporate stock was their measure of superior performance, and the maximization of shareholder value became their creed Lazonick & O Sullivan, 2000, sidan 16. Lazonick & O Sullivan konstaterar att agentteorin jämte de institutionella investerarnas uppvaknande är de två primära drivkrafterna bakom shareholder value ideologin som de kallar den. Men att faktiskt sätta fingret på vad shareholder value innebär är lite svårare, åtminstone med utgångspunkt från litteraturen. Det återfinns inte i litteraturen någon direkt definition på shareholder value. Detta 7

8 kanske inte är så konstigt då shareholder value principen faktiskt utgår ifrån vad en icke-ägare (en inhyrd företagsledning) skall göra för att efterlikna en ägare. Dock, det enklaste sättet att konceptualisera shareholder value principen är att utgå ifrån traditionell investeringskalkylering betraktad från ett makro-, eller samhälls-, perspektiv snarare än det mikro-, eller företagsekonomiska, perspektiv, vi normalt sett använder (se Jensen, 1986): för att företagsledningen skall investera i ett projekt krävs det att räntan i nuvärdesberäkningen utav det framtida kassaflödet från projektet motsvarar aktieägarnas avkastningskrav på eget kapital. Om företagsledningen inte har några dylika investeringsalternativ så skall pengarna återdistribueras (via utdelning, inlösen eller återköp) till ägarna för deras allokeringsbeslut (Jensen, 1986) i linje med den effektiva marknadshypotesen (Fama, 1970). Alltså, en ägares funktion inom ramen för shareholder value är att köpa och sälja aktier för att marknaden på ett effektivt sätt skall kunna signalera till företagsledningen vad som följer shareholder value respektive inte följer shareholder value. Av den agentteoretiska normativa shareholder value bilden av hur corporate governance problemet är strukturerat följer mycket specifika krav på hur företaget kan och skall vara organiserat med hänsyn till corporate governance. Många av dessa frågor faller sig naturligt genom så att säga marknadens försorg, medan vissa kräver reglerarens ingripande (La Porta et al, 1999; Coffee, 2001). Den viktigaste frågan är att möjliggöra för marknaden att utvärdera företagsledningen. Därför krävs vissa typer av oberoende granskningsinstitutioner så som revisorer (Watts & Zimmerman, 1979; Van Lent, 1999) och oberoende styrelseledamöter (Gordon, 2007). Dessa av företagsledningen oberoende granskningsinstitutioner försörjer främst marknaden med tillförlitlig information och transparenta företag (Coffee, 2001). Enligt vissa bedömare behöver också regleraren ingripa för att skydda det spridda ägandet från återkoncentration, alltså ett starkt minoritetsskydd så att ingen aktör utanför företagsledningen tar tillfället i akt och utnyttjar den svaga position som aktieägarna faktiskt har (La Porta et al, 1999; Coffee, 2001). I figur 1 är den Angloamerikanska lösningen på corporate governance problemet summerat. Den angloamerikanska lösningen: Marknadskontroll och Shareholder value Teoretisk grund Agentteori Central part Små spridda ägare Koordinering Marknad Roll för ägare Köp och sälj aktier Implikation för reglerare Primärt åstadkomma möjligheten att kunna utkräva ansvar av företagsledningen. Via oberoende granskningsinstitutioner samt underlättad funktion av marknaden, t ex transparens och informationsgivning. Även visst minoritetsskydd 8

9 corporate governance problemet för bibehållen separation. Figur 1. Marknadslösning på Kontrollägande som lösning på corporate governance problemet En mer intuitiv lösning på corporate governance problemet skulle kunna börja hos aktörerna själva snarare än hos marknaden. Det innebär en lösning där fokus flyttas till den som har störst intresse av en lösning i det här fallet ägarna, ety även om ägarna är många och små så är det faktiskt deras förmögenhet som påverkas. För regleraren består utmaningen i att finna en struktur som ger möjligheten för det moderna företaget att uppnå samma intressegemenskap som det klassiska företaget. I Alchian & Demsetz (1972, 1983) ord: The allegation of effective separation between ownership and control, if true, would pose a genuine puzzle. The alleged vacuum of control surely should not exist, for the self-interest of owners calls for avoiding the surrender of the control of valuable assets except to others who have similar interests. Not every owner of shares can or wishes to control management, but those who purchase shares do presume that in the typical case there will be some owners with enough at stake to oversee management Demsetz, 1983, sidan 387 Det som Demsetz ger uttryck för, att det trots den upplevda separationen, så finns det typiskt sett ägare med en större andel av företaget som övervakar företagsledningen. Demsetz företräder en teoretisk tradition ofta benämnd property rights (se Alchian & Demsetz, 1983 och Demsetz, 1972; 1983). Property rights teorin lutar sig inte mot en komplicerad struktur för marknaden för att kontrollera företagsledningen utan bygger istället på vad som kan betraktas som ett common sence synsätt. Dess grundsats kan sammanfattas i följande citat från Alchian & Demsetz, (1983): All private owners have strong incentives to use their property rights in the most valuable way Alchian & Demsetz, 1983, sidan 22 I det här pappret argumenteras för at Property rights synsättet också ligger mycket nära vad som här skulle kunna kallas för den svenska lösningen på corporate governance problemet 3. Åtminstone så har property rights synsättet större 3 Givetvis inte bara i Sverige, det här den frekventa lösningen i hela kontinental Europa, men också uppenbart utav Demsetz (1983), en historisk och troligen befintlig lösning i USA bortom de teoretiska konstruktionerna utav t ex Fama (1980) eller La Porta et al (1999; 2000). 9

10 bäring på den svenska corporate governance modellen än agentteorin i sin normativa form. För att utveckla vår förståelse för denna alternativa lösning på corporate governance problemet måste vi vända oss den forskning som finns om det svenska corporate governance systemet. Högfelt (2004) och Henrekson & Jacobsson (2003) redogör för den historiska framväxten av det svenska systemet utefter de politiska motiven fördelade mellan de stora ägarna, facket och den socialdemokratiska regeringsmakten. Fokus på kontrollägare förenade intresset hos både den socialdemokratiska statsuppbyggnaden och kapitalet. Angblad et al (2001) redogör för den svenska corporate governance modellens särdrag i förhållande till andra corporate governance modeller. I Jonnergård & Kärreman (2004) och i Jonnergård et al (2003) beskriver hur dessa särdrag i den svenska modellen gestaltar sig i särdrag för svenskt styrelsearbete. I Bergström & Samuelsson (2001) förklaras hur detta system är inbyggt i Aktiebolagslagen. Det som de alla är överrens om är hur den svenska lösningen på corporate governance problemet bygger på tillskapandet och förekomsten utav stora dominerande aktieägare vars ägarandel av de aktiemarknadsnoterade företaget är så stor att de kan bortse ifrån den freeridersituation som klassisk ekonomisk teori skulle säga att de återfinns i. Själva funktionssättet av dessa stora ägare som kontrollmekanism är förtjänstfullt utvecklat på annat håll; i styrelsearbete (Kärreman, 1999), som intern arbetsmarknad och intern kapitalmarknad (Collin, 1990) och som socialt kontrollerade kontrollörer (Jansson, 2007, Sinai et al, 2008 och Stafsudd, 2009). Den här lösningen skapar en speciell situation för regleraren eftersom denne måste beakta avvägningar av rättigheter och skyldighet beträffande ägare diskriminerande av deras storlek. Det innebär primärt sett hanteringen av minoritetsskyddsfrågor, det vill säga att den kontrollerande ägaren inte utnyttjar sin prioriterade ställning för att ge sig själv fördelar på bekostnad av kollektivet aktieägare (se t ex Nenova, 2001), då allt för stora fördelar leder till allt för begränsad kapitaltillförsel till förtagen (se t ex La Porta et al, 2000). Det innebär också att regleraren tvingas ta till åtgärder för att säkerställa lösningen oavsett tidshorisont hos den kontrollerande ägaren, det vill säga, lösningarna måste vara stabila vare sig kontrollägaren är det Wallenberg dominerade investmentbolaget Investor eller en så kallad aktivistfond finansierad av utländskt pensionskapital. Den här frågan kräver att kontrollägandet inte bara betraktas som en positiv frirättighet utan också ett ok lastat med skyldigheter. Vidare kompliceras reglerarens situation av den internationella diskurs som råder runt corporate governance reglering (se t ex Jonnergård & Larsson, 2008; 2009) och det är också denna situation som ligger till grund för det empiriska objekt som det här behandlar, nämligen det mer eller mindre påtvingade införandet av internationellt accepterade corporate governance regler. Det är nämligen så att den självklara utvecklingstendensen är att corporate governance system likt det svenska importerar regler från det system som antas vara det bästa, det vill säga det Angloamerikanska (se t ex La Porta et al, 1999; 2000; Coffee, 2001; Oxelheim & Randoy, 2003). Denna fråga skall diskuteras i djupare nedan i samband med redogörelsen för oberoende reglerna, men 10

11 först i figur 2. kontrasteras den svenska lösningen på corporate governance problemet med den Angloamerikanska som framkom i figur 1.: Den angloamerikanska Den svenska lösningen: lösningen: Marknadskontroll Kontrollägare och Shareholder value Teoretisk grund Agentteori Property rights Central part Små spridda ägare Kontrollägare Koordinering Marknad Direkt övervakning (hierarki) Roll för ägare Köp och sälj aktier Sitt i styrelse, utse styrelse, övervaka företagsledningen och ta ansvar Implikation för reglerare Primärt åstadkomma möjligheten att kunna utkräva ansvar av företagsledningen. Via oberoende granskningsinstitutioner samt underlättad funktion av marknaden, Skapa förutsättningar för kontrollägaren att agera, vilket innebär ekonomiska incitament som balanseras mot minoritetsskydd och därmed t ex transparens och informationsgivning. möjlig kapitaltillförsel Även visst (internationell konkur- minoritetsskydd för bibehållen separation. renskraft). Detta kräver viss typ av regelimport. Figur 2. Kontrollägande vs marknadskontroll Fallet oberoende styrelseledamöter Den illustration som av internationella regler i nationell användning är den centrala corporate governance regeln om oberoende styrelseledamöter. Den internationella eller Anglosaxiska oberoende regeln För marknadslösningen på corporate governance problemet bli oberoende ett centralt begrepp. Det som avses är oberoende styrelseledamöter, men det kan mycket väl sammanfatta kärnan i denna syn på corporate governance. Det är de oberoende experterna som skall kontrollerar företagsledningen utan hänsyn till eget intresse, eller åtminstone så har de mindre eget intresse än de andra som kan bli aktuella för styrelsen: företagsledningen själv, ägarna eller de anställda. I den Angloamerikanska marknadsmodellen förstås oberoende som oberoende i förhållande till företaget både i hänsyn till anställning (främst företagsledningen) och ägande. Att inte företagsledningen kan sitta i styrelsen och övervaka företagsledningen låter därför ganska rimligt. Ändock har det varit den traditionella lösningen i de 11

12 flesta Angloamerikanska corporate governance system, åtminstone fram till talen. Anledningen till detta återfanns i den situation med spritt ägande där igen ägare hade tillräcklig stor andel för att ta på sig ansvaret (se Jensen & Meckling, 1976 för grundanalysen utifrån Berle & Means,1932). Styrelsen för företaget var då inte så mycket en lösning på corporate governance problemet som på det interna styrningsproblemet (alltså kontroll av ledningen på lägre nivåer). Det är alltså med den utgångspunkten och analysen av ett antal större skandaler främst i Storbritannien som både Cadbury kommissionen (1992) och Higgs kommissionen att styrelserna skulle bestå av en majoritet oberoende ledamöter jämte de ledamöter från företagsledningen som bedömdes som nödvändiga. Anledningen till varför inte ägarna själva skall sitta i styrelsen beror dels minoritetsskyddsproblem som förväntas finnas (La Porta et al, 1999) och dels med att den prominenta roll som institutionella investerarnas spelar i de Angloamerikanska corporate governance systemen (Lazonick & O Sullivan, 2000). De institutionella investerarna kan inte sitta i styrelsen för det skapar en insiderposition som underminerar hela deras verksamhetsidé (att köpa och sälja aktier) och deras verksamhetsidé är också central för att företaget skall styras på ett effektivt sätt; alltså investerarna köp och försäljning av aktier leder till informationsöverföring till marknaden som i sin tur fungerar styrande på företagsledningen. Gordon (2007) förklarar varför den oberoende styrelseledamoten är central för shareholder value och marknadsmodellen: The overriding effect is to commit the firm to a shareholder wealth maximizing strategy as best measured by stock price performance. In this environment, independent directors are more valuable than insiders... Instead, they [the independent director] look to outside performance signals and are less captured by the internal perspective, which, as stock prices become more informative, becomes less valuable In the United States, independent directors have become a complementary institution to an economy of firms directed to maximize shareholder value Gordon, 2007, sidan 1465 Utifrån Gordon (2007) kan vi förstå varför oberoende styrelseledamöter är avgörande för att aktiemarknaden skall fungera som kontrollinstitution av den överordnade corporate governance problemet. De oberoende styrelseledamöterna har alltså inte samma band till företaget, dess verksamhet och dess anställda. Den oberoende styrelseledamoten blir länken mellan den anonyma ägarmassan och företaget, den fysiska manifesteringen av den volatila aktiemarknadens vilja, som med kan sortera bort bruset och därför stärker marknadslösningen på corporate governance problemet. Därför är också oberoende styrelseledamöter en viktig innovation för ett corporate governance system utifrån ett marknadsperspektiv på corporate governance problemet och det är därför inte särskilt konstigt att investerare från Angloamerikanska länder förordar oberoende styrelseledamöter i företag de skall investera i även utanför hemlandet. 12

13 Den svenska oberoenderegeln i förhållande till den Angloamerikanska Hur skall det då fungera med oberoende styrelseledamöter i Sverige, ett land med helt andra lösningar på corporate governance problemet än den ursprungliga Angloamerikanska situationen? I det här skedet av pappret bör det noteras att Stockholmsbörsen har haft regler för oberoende styrelseledamöter sedan talet, men det empiriska fokuset är ändå på när den svenska corporate governance koden infördes 2005 och de oberoenderegler som finns där. De oberoenderegler som dök upp i koden är nära nog identiska med de oberoenderegler som börsen tidigare hade. Dock, koden hade ett i) mycket bredare anslag än börsreglerna beträffande vilka intressenter som varit aktuella för att påverka, ii) införda via en mer transparent process och iii) så fanns en uttalad ambition med koden att höja nivån på svensk corporate governance. De svenska reglerna för oberoende styrelseledamöter kom alltså att fortsätta avvika från den internationellt accepterade Angloamerikanska definition. Det gör de genom att reglerna definierar oberoende i två steg. För det första skall det finnas en majoritet styrelseledamöter oberoende av företagsledningen och för det andra skall det finnas minst två ledamöter som också är oberoende av företagets större aktieägare. Det här är en mycket intressant regel mot bakgrund av den institutionella miljö som regel placeras i. Styrelsen för ett svenskt noterat företag har maximalt en (1) ledamot som också kommer från företagsledningen och det är VD (Jonnergård & Kärreman, 2004). På senare tid har det också blivit vanligare att inte ens VD får en egen plats i styrelsen. Att då införa en regel som begränsar företagsledningens inflytande lär knappast göra att någon lyfter på ögonbrynen, samtidigt som det förefaller ganska meningslöst. Det verkar inte heller som att någon är intresserad av att överträffa de internationella oberoendereglerna genom att föreskriva att endast VD får vara en del av styrelsen. Det är helt enkelt inte problematiskt ur perspektivet att internationella regler skall introduceras i Sverige. Den andra delen av den internationella oberoenderegeln, att en ledamot också skall vara oberoende av företagets större ägare, är mer komplicerad. Den svenska Aktiebolagslagen stipulerar att styrelseledamöter skall utses av företagets ägare och det lär bli svårt att inskränka på det. Dessutom kolliderar den typen av oberoendekrav med faktiskt praxis hos de noterade företagen. Kort sagt så riskerar en sådan regel hamna i stor konflikt med den lösning på corporate governance problemet som karaktäriserar hela det övriga systemet. Samtidigt är det uppenbart för varje betraktare att det faktiskt är frågan om en helt annan regel än den internationella regel som regleraren från början faktiskt hävdat sig vilja introducera. Hur går detta då till från reglerarnas perspektiv? Ett svar följer nedan i fallstudien. 13

14 Metod I det följande avsnittet presenteras det material som samlats in för fallstudien samtidigt som vissa implikationer diskuteras. Att studera institutionell ordning och institutionella system I inledningen och den teoretiska referensramen återkommer vissa begrepp, så som institutionell ordning, institutionell logik och institutionell miljö. Dessa begrepp används växelvis för att fånga samma sak, nämligen det bakomliggande tänkandet som motiverar en institutions existens utifrån mer eller mindre rationella avvägningar eller rent av som en överlagd institutionell design (se t ex North, 1990, som ett exempel på detta). Denna logik, eller ordning, eller miljö, går inte direkt att observera i den betydelse som observation tillskrivs i ett naturvetenskapligt tänkande, men på något sätt finns den där likt en Weberiansk Zeitgeist. Logiken, ordningen eller miljön representerar i det här pappret ett kollektivt kognitivt konsensus, vilket innebär enighet om hur den institutionella strukturen skall se ut, samtidigt som det också är ett kollektivt kognitivt minne över vad som har hänt, alltså en av historiens utveckling tillrättalagd bild av varför institutionerna ser ut som de gör. Kort sagt, det som jag vill fånga med begreppen är en underförstådd idé om hur institutioner skall vara organiserade i ett samhälle. Den institutionella ordningen är inte något som finns nedtecknat någonstans. Det går inte räkna på den institutionella logiken. Det är inte heller så att det går att fånga den institutionella logiken i svaren från en intervju. Däremot, argumenteras det här, går det komma denna ordning nära genom noggranna studier och tolkningar av de dokument som finns (i det här fallet konkreta regleringar och i andra dokumentationer), den argumentation som finns runt (i intervjuer och i dokumentation så som remisser och policies) och i sättet att beskriva problem och möjligheter (i intervjuer och utredningar). Detta kräver ett omfattande och någorlunda heltäckande material över skeendet. Detta diskuteras vidare i de följande styckena. Att studera svensk kod för bolagsstyrning I detta format vill jag inte gå särskilt långt in i att beskriva processen om tillkomsten utav svensk kod för bolagsstyrning. Istället hänvisar jag till tidigare arbetet, Jonnergård & Larsson (2007), Larsson (2008) och Jonnergård och Larsson (2008). Dock krävs en kortare genomgång om vad som har hänt, den återfinns nedan i I redogörs för materialet som ligger till grund för studien. Bakgrund kodprocessen I september 2004 presenterade den så kallade Kodgruppen en svensk kod för bolagsstyrning. Denna kod skulle gälla från och med juni 2005 för de allra största 14

15 företagen, noterade på den dåvarande mest omsatta A-listan på Stockholmsbörsen och för andra noterade företag med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder. Själva regelverket hade tagits fram inom ramen för en tvingande självreglering med stora statliga inslag. Kodgruppen uppstod som ett samarbete mellan den statligt initierade Förtroendekommissionen och den grupp som var näringslivets reaktion på att Förtroendekommissionen ville ta fram en svensk kod för bolagsstyrning. Då Kodgruppen var kopplat till en statlig kommission så följde processen också nära hur en lagstiftning tas fram i Sverige. Det innebär bland annat att ett förslag till kod presenterades i april Därefter remissbehandlades koden innan den slutligen publicerades. Processen att ta fram koden skapade en omfattande diskussion om corporate governance frågor i stort och smått. Delar av denna diskussion har samlats in som grund för denna studie och det insamlade materialet presenteras i nästa stycke. Fallstudien Koderna. Som nämnts ovan så publicerades egentligen två koder i Sverige under den aktuella perioden. Först ett utkast som remissbehandlades och därefter en slutlig version. Det första utkastet var mycket långtgående beträffande angloamerikanska shareholder value influerade regler medan den slutliga versionen blev något urvattnad på den punkten. I det här arbetet används regeldefinitionen utav styrelseledamöternas oberoende som den materiella verkligheten, observera dock att definitionen som sådan inte ändrades mellan de två olika koderna. Den svenska oberoende definitionen som koden presenterar är en tvådelad skapelse där en styrelseledamot dels kan vara oberoende i förhållande till företaget och företagsledningen (minst hälften utav styrelsen) och dels i förhållande till företagets större ägare (minst två ledamöter). Remisserna. Mellan de två publicerade koderna samlades, som ovan påpekades, remissvar in från en rad intressenter, varav åtminstone några behandlade oberoendeproblematiken. Dessa kan delas in i två kategorier, en där vissa traditionella svenska storägare förordade lägre krav på oberoende och en annan där främst utländska institutionella investerare förordade högre krav på oberoende. Tidigare regelverk. Oberoenderegler för styrelseledamöter har funnits längre än koden i Sverige och då i form av Stockholmsbörsens inregistreringskontrakt med de noterade företagen. Intressent nog sammanfaller Stockholmsbörsens tidigare definition med den som presenteras i koden. Ägarstyrningspolicys. Från att Aktiespararnas gav ut den första tills idag då nästan samtliga svenska institutionella investerare har givit ut en, så utgör ägarstyrningspolicies ett viktigt material för att förstå vad olika aktörer har att säga om corporate governance. De olika policierna ger uttryck för allt från relativt ospecificerade och odefinierade krav på oberoende till detaljerade listor över vilka positioner och vilka anknytningar en ledamot inte får ha för att räknas som obe- 15

16 roende. Alltså, oberoende är något att som utgivarna av policies tycker är positivt, men vars innebörd är tämligen oklar. Personliga intervjuer. Sammanlagt 12 intervjuer har genomfört med centralt placerade personer i framtagningen utav en svensk kod för bolagsstyrning. Intervjufrågorna fokuserade diskussionerna som fördes inom gruppen och de enskilda intervjupersonernas egna synsätt och uppfattningar om corporate governance. Bland de intervjuade fanns en samsyn beträffande att oberoendefrågan var en utav de viktigaste och svåraste frågorna i kodframtagningsprocessen. Den stora diskussionsskiljelinjen gick mellan en internationell oberoendedefinition och den till slut segrande svenska oberoendedefinitionen. Citat från intervjuerna följer nedan i den empiriska illustrationen. Dessa är i samtliga fall anonymiserade enligt överrenskommelse med de intervjuade. Anonymitet anses vara ett krav för att höja värdet i intervjuerna. Den svenska regleringsprocessen runt oberoenderegeln Hur skulle då deltagarna i den svenska kodgruppen förhålla sig till den internationella utvecklingen där kraven på oberoende hos styrelseledamöter hela tiden förefaller öka. En kod, som enligt uppdraget inte bara skall spegla praxis utan också syfta till bättre praktik på corporate governance området, skulle skapas. Den generella offentliga tonen bland olika aktörer var positiv, Sverige kunde helt enkelt inte vara ensamt i Europa (tillsammans med Albanien) om att inte ha en kod. Dessutom gav det många intressenter möjligheten att göra sin röst hörd i viktiga frågor, vilket manifesterades i remisser, referensgrupper och allmänna avhörningar. Det fanns också offentliga röster som ifrågasatte kodarbetet i allmänhet och förändringsinriktningen i synnerhet: Sverige har, hävdades det, ett väl fungerande corporate governance system och det behöver inte ändras på. Framförallt kring frågor om styrelsestukturen och hur styrelsen skall utses blev debatten stundtals hård. Precis som intervjucitaten i inledningsavsnittet antyder så var problemet att hur Angloamerikanska regler skulle införas utan att egentligen införas. Så här säger en person utsedd av regeringen för att delta i förtroendekommissionen och därigenom i kodgruppens arbete: klart de svenska reglerna avviker sig från de anglosaxiska, där majoriteten skall vara oberoende av både bolaget och huvudägare, men där var vi ju överens med undantag från henne 4 att vi inte villa ha det. Det passar inte in i den svenska modellen, där vi betonar vikten av starka ägare och anser således att huvudägaren skall ha ett stort inflytande, det var bred enighet om detta och 4 Karin Forseke deltog i Kodgruppen men reserverade sig i ett särskilt yttrande till de svenska reglerna om oberoende och valberedning. Forseke drev i sin reservation linjen att Sverige inte kan avvika ifrån den internationella oberoendedefinitionen och samtidigt framstå som seriösa 16

17 därmed avviker vi fortfarande från den anglosaxiska modellen, men det är ett medvetet ställningstagande. Vi tycker deras lösning är sämre och det passar inte i Sverige Intervjuperson 1 I en kod måste det finnas regler för oberoende, men det är möjligt för reglerare att ändra innebörden av oberoendereglerna med hänvisning till kontext. Den svenska modellen framhärdas och även här framgår det att de som är satta att genomföra själva förändringen inte är övertygade om de Angloamerikanska reglernas förträfflighet. I Intervjuerna lyfts särarten i den svenska bolagsstyrningsmodellen fram: förekomsten av kontrollägare: Ett svensk oberoende, vi har ju en väldigt särskild sitts i Sverige där vi har starka ägare och ägarinflytandet är viktigt i svensk bolagsstyrningspraxis, vare sig det är små eller stora ägare, vilket man inte har i den anglosaxiska regeln till exempel, det här att styrelseledamöterna skall vara oberoende av ägarna det finns ju två oberoende begrepp som du kanske förstår oberoende från bolaget och oberoende från ägarna. Att man skall vara oberoende från ägarna är en ganska märklig inställning eftersom bolaget ägs ju av ägarna, och ägarna skall ha rätt att utse styrelsen, så där var ju en märklig diskussion tycker jag Intervjuperson 4 Eller: där vi har inte bara en helt annan acceptans, utan positiv inställning till att starka ägare går in och deltar i styrningen utav bolaget, vilket man inte tycker där, det beror ju på att man i USA och England så är ju det normala börsbolaget vad vi kallar ett herrelöst bolag, med väldigt spritt ägande, medan det normala börsbolaget här har någon eller några huvudägare. Vi tycker ju då att de här huvudägarna skall ta ett faktiskt ansvar och gärna sitta i styrelsen för bolaget och så vidare, medan det anglosaxiska synsättet är snarare att de skall hålla sig utanför och bara investera och disinvestera Intervjuperson 12 Oberoende är alltså fortfarande något som har en positiv konnation för de som är inblandade i framtagningen av reglerna, men att styrelseledamöter också skall vara oberoende av ägarna förefaller vara lite märkligt och något som rationaliseras utifrån skillnaden i kontexten, de Angloamerikanska bolagen är herrelösa - ett ord som i det här sammanhanget knappas är positivt laddat och den svenska situationen är mycket speciell då företaget ägs av ägarna. Det är i det här sammanhanget också noterbart på vilket sätt som intervjuperson 12 pratar om aktiemarknaden och ägarnas funktion på denna enligt den Angloamerikanska modellen, det finns alltså en stor förståelse för den teoretiska modell som ligger bakom kraven på oberoende styrelseledamöter, det är bara så resonerar reglerarna - att den teoretiska modellen inte är applicerbar i en situation där ägandet är mer koncentrerat. Det som verkar vara problemet är bara att få andra att förstå detta: för det första anser jag att det är viktigt att förstå att styrelsen skall vara beroende av ägarna. Att på något sätt tala om att styrelsen skall vara oberoende av 17

18 ägarna som vissa gör, Karin Forseke 5 och så, jag tycker det är idioti. Jag tror att ju mer ägarberoende en styrelse är desto bättre. Sen är det inte bra med en styrelse som är beroende av en ägare bara, för styrelsen skall ju ta vara på alla aktieägare. Men däremot att en styrelse blir sämre av att den är beroende av ägare är för mig ofattbart Intervjuperson 5 Det finns alltså också en annan tolkning av riskerna för expropriation av minoritetsaktieägare i ägarberoende styrelser än t ex den som de utländska (Brittiska) pensionsfonder, som försökte delta i utvecklingen av den svenska koden, har. De utländska investerarna kräver oberoende styrelseledamöter för att de skall känna sig skyddade, men de borde snarare se om sitt eget hus varnar de svenska reglerarna, där bristen på starka ägare får konsekvenser: Vi menar att en del av de skandaler vi sett i USA beror just på detta, det finns ju inga starka motkrafter, utan en företagsledning kan bära sig åt lite hur som helst. Och det är mycket medvetet, vi tycker inte det är någon eftersträvansvärd modell, det finns ett värde i att ha starka ägare och de skall då också få ett ordentligt inflytande Intervjuperson 1 Den starka ägaren är alltså någon som ett direkt sätt övervakar företagsledningen. På så vis fungerar den kontrollerande ägaren som ett skydd mot egenmäktiga företagsledningar inte bara i det enskilda företaget utan i samhället som helhet. Detta inflytande för ägarna är starkt sammankopplat med att sitta i styrelsen:..där var det den svenska modellen som var åhörd, det vill säga vilket jag tycker är fullständigt rimligt nämligen att det är ägarna som skall bestämma och det ägarna som skall bemanna styrelserna Intervjuperson 3 Och då fungerar det inte med en majoritet oberoende styrelseledamöter: Jag är jävligt tveksam till det som arbetssätt, det här med bra människor, det är farligt [ohörbart 48,46], massa mellanhänder. Alltså, ansvar och befogenheter. Att ha en massa människor som sitter på halvmandat, utan ansvar, inga befogenheter, tar inget eget ansvar, är väldigt farligt, att fatta en massa beslut, det är ju allmänhetens pengar så det spelar ingen roll. Jag gjorde så gott jag kunde. Intervjuperson 6. De oberoende styrelseledamöterna är alltså ingen person som kan hållas till riktigt ansvar. Därför bedöms de snarare som farliga för aktieägarnas förmögenhet än som någon garanterar densamma. Det behövs alltså en stor grad utav ägarberoende ledamöter i en svensk styrelse, annars hamnar man lätt i en situation där företagsledningen snarare får allierade i styrelsen än de vakthundar som reglerarna anser att det behövs. 5 Se not 4 och 6. 18

19 En deltagare i kodgruppen som inte var av samma åsikt som alla andra avgav ett särskilt yttrande där bland annat följande står: Enligt min mening är det olyckligt att en svensk särdefinition av oberoendebegreppet befästs, eftersom olika definitioner kommer att skapa otydlighet gällande corporate governance av svenska företag och därmed innebära en konkurrensnackdel vid en jämförelse med regler för investeringar i andra regioner Karin Forsekes särskilda yttrande till svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:47) Karin Forseke 6 utgör den avvikande rösten inom Sverige. Hon hade varit verksam i främst Storbritannien under en lång rad år. Hennes åsikter delas också av de brittiska pensionsfonder, respektive intresseorganisationer för brittiska pensionsfonder, som avgav remissvar på den svenska koden. De får sägas utgöra det motstånd som den svenska kodgruppen argumenterar så kraftfullt mot i intervjusvaren. Forsekes argumentation är helt baserad på att den svenska koden inte får avvika från internationell best practice, det har alltså inte med vad som är bra och dåligt att göra, utan ändamålet att säkerställa internationell finansiering för svenska företag är överordnat. Alltså, den svenska kodgruppen löste sina problem genom att definiera om betydelsen av oberoendebegreppet. Från en entydig internationell definition till en nationell tvådelad. Det vill säga hälften av styrelseledamöterna skall vara oberoende gentemot företagsledningen (precis som i den internationella regeln) och dessutom två skall också vara oberoende av större ägare (den internationella regeln gör ingen skillnad). Lustigt nog är det exakt den regel som sedan tidigare fanns i bolagens inregistreringskontrakt hos Stockholmsbörsen. En intressant observation i den svenska koden är att ingen diskuterar delen av den internationella regeln som säger att hälften skall vara oberoende ifrån företagsledningen. I Sverige fanns det knappast några styrelser som hade några andra element utav företagsledning än möjligtvis VD, se Jonnergård & Kärreman (2004). Den delen utav den internationella regeln var därmed inte relevant. Däremot delen ur den internationella regeln att majoriteten också skulle vara oberoende utav företagets ägare väckte stora problem. De svenska reglerarna har svårt att förstå poängen med ett oberoende från företagets ägare det är ju deras företag! Problemet som den internationella oberoendedefinitionen förväntas lösa framstår som oklart samtidigt som det svenska systemet framställs som ett med stor särart och med stora fördelar framför det Angloamerikanska som man faktiskt hämtar reglerna ifrån. Det gör det enkelt att skjuta åt sidan krav från främst internationella (brittiska) institutionella investerare i remissförfarandet och enskilda ledamöter kodprocessen: de förstår inte hur det svenska systemet fungerar. 6 Det är här viktigt att påpeka att Karin Forske tackade nej till att bli intervjuad för den här studien. Hennes åsikter och argumentation kommer därför från offentliga källor, och jag är därför inte bunden vid någon anonymisering. 19

20 Slutsatsen utav kodgruppens ansträngningar i att tolka de regler som följer med det internationella kodkonceptet är ett enkelt konstaterande: så här kan vi inte ha det i Sverige. Det har krävts mycket arbete och tankemöda för att förstå att den anglosaxiska oberoenderegeln. Därefter har regleraren slutit sig till att den inte är tillämplig på svenska förhållanden. Dock, att ifrågasätta värdet av förekomsten utav en oberoenderegel i den svenska koden är inte aktuellt, eller som det uttrycks i det här citatet: det är väl så att de stora företagen i Sverige är inte bara familjekontrollerade i ganska stor utsträckning eller kontrollerade av ett fåtal ägare men de har ju länge varit beroende av internationellt kapital och de har lärt sig hur de skall få det, så de är ju i den meningen väldigt tränade på detta Intervjuperson 10 Vill företagen få tillgång till internationellt kapital så krävs det faktiskt att man lyssnar på de internationella investerarna, vill de ha oberoende styrelseledamöter så måste man ge dem det. I remissförfarandet ifrågasatte endast ett remissvar att det skall finnas en regel om oberoende. Detta svar hade inkommit ifrån en av de stora traditionella ägarna på Stockholmsbörsen som i ganska liten omfattning står inför behov av nyemissioner. Koden handlar om aktieägarnas styrning av bolag. Det är därför svårt att se anledningen till att koden föreskriver att två ledamöter skall vara oberoende av större aktieägare. Här introduceras ett slags minoritetsskyddsregel. Minoritetsskydd kan med fördel regleras i aktiebolagslagen och inte i koden LE Lundbergsföretagens remissvar. Ingen annanstans i fallstudien återfinns någon som ifrågasätter förekomsten utav oberoenderegler i en corporate governance kod. Dock är det väldigt viktigt att skilja på de olika oberoendereglerna dels kan en styrelseledamot vara oberoende ifrån företagsledningen och dels kan styrelseledamoten vara oberoende gentemot företagets ägare. För att summera det empiriska materialet: I stort sett alla är överrens om att det i en corporate governance kod måste finnas en regel om oberoende styrelseledamöter. Den internationella regeln, med oberoende från både företagsledning och ägare bedöms av svenska reglerare som obegriplig och dålig det leder till oövervakade företagsledningar som skulle dra ner de svenska företagen i fördärvet. Det finns därför möjlighet att skapa en egen definition av oberoende styrelseledamöter en som tar hänsyn till den speciella svenska situationen med starka ägare som utövar en direkt kontroll av företaget och företagsledningen. Däremot den del av den internationella regeln som kräver att en majoritet av styrelseledamöterna skall vara oberoende av företagsledningen en situation som påminner lika lite om svensk corporate governance praktik som någonsin den andra delen av oberoendet bryr sig reglerarna inte om och den passerar okommenterad. Hur hänger då denna svenska oberoende definition ihop med de två olika lösningar på corporate governance problemet som vi ställde upp tidigare? I ena fallet up- 20

Information Technology and Security Governance

Information Technology and Security Governance Technology Security and Risk Services Information Technology and Security Governance Internetdagarna 2006-10-25 Andreas Halvarsson Lapp på anslagstavlan hos IT-leverantör Förr Prästen Kyrkan Exekutionen

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1 FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014 1 MILJÖN: SVENSKA BOLAG KÖPS UPP eller når aldrig börsen Page 2 FRÅN AVHANDLING TILL

Läs mer

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit www.pwc.com/se Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit 23 april 2012 Mikael Scheja Ekon Dr Auktoriserad revisor Någonstans är vi på väg Olika utgångspunkter för företagande för en ägare:

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46)

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM jens.wieslander@justice.ministry.se Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46) Sveriges Aktiesparares Riksförbund,

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006 Styrelsens ordförande Jacob Wallenbergs och Anders Rydins redogörelse för principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen samt om långsiktigt incitamentsprogram för bolagsledningen

Läs mer

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten Johan Sander, partner Deloitte. jsander@deloitte.se 0733 97 12 34 Life Science Management Day, 14 mars 2013 Expertskatt historik De

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna. Den 30 november 2009 Malin Björkmo

Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna. Den 30 november 2009 Malin Björkmo Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna Den 30 november 2009 Malin Björkmo Rapportens syfte Att presentera ett förslag till hur ett framtida regelverk för förvaltningen

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner

Läs mer

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja Henrik Cronqvist McMahon Family Chair in Corporate Finance & George R. Roberts Fellow Robert Day School of Economics and Finance Claremont McKenna College Claremont,

Läs mer

Aktiebolagets grundproblem

Aktiebolagets grundproblem CLAS BERGSTRÖM PER SAMUELSSON Aktiebolagets grundproblem Andra upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord till den andra omarbetade upplagan 5 Innehäll 7 Förkortningar 12 1. Förhällandet mellan rättsdogmatik

Läs mer

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen)

Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsens i Vitrolife AB (publ), org. nr 556354-3452, förslag till beslut om vinstutdelning (punkten 7 i dagordningen) Styrelsen föreslår att stämman beslutar om efterutdelning till aktieägarna av bolagets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 25.11.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0080/2008, ingiven av Cédric Callens (luxemburgsk medborgare), om orättvis betalning

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument

Förbud av offentligt uppköpserbjudande enligt lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument BESLUT Gravity4 Inc. FI Dnr 15-7614 Att. Gurbaksh Chahal One Market Street Steuart Tower 27th Floor San Francisco CA 94105 415-795-7902 USA Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB

Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Riktlinjer för hantering av intressekonflikter för Rhenman & Partners Asset Management AB Denna policy är fastställd av styrelsen för Rhenman & Partners Asset Management AB (Rhenman & Partners) den 29

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors

All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors All Guts, No Glory: Trading and Diversification Among Online Investors Verdipapirfondenes forening Oslo, 28:e Mars, 2006 Behavioral Finance en introduktion Individ Positiv vs. normativ teori. Använda psykologi

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014

Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014 Förvaltarkommentar svenska räntor Q3 2014 Summering Q3 2014 Företagsobligationer Under det tredje kvartalet har vi sett en tydlig divergens i företagsobligationer. Investment Grade har fortsatt givit god

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1

UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON. Lena Lid Andersson Page 1 UTMANINGAR FÖR HR: KONSTEN ATT ÖVERTYGA MED SINA IDÉER OCH BUDSKAP SOM HR-CHEF EK DR LENA LID ANDERSSON Lena Lid Andersson Page 1 VAD ÄR DET VI GÖR I FÖRETAG OCH ORGANISATIONER? Kommunicerar! Möten 31

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum]

AKTIEÄGARAVTAL. avseende aktierna i. [Bolaget] [Datum] AKTIEÄGARAVTAL avseende aktierna i [Bolaget] [Datum] Aktieägaravtal 1 (6) Aktieägaravtal 1 Bakgrund 1. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr [ ], [adress], [postadress]; 2. [namn på aktieägare], pers.nr./reg.nr

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM KONSTRUKTION AV DET IDEELLA LEDARSKAPET. SÄRART OCH MERVÄRDE? LEDARSKAPSARENAN 12 FEBRUARI 2015 ERIK SJÖSTRAND HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM Page 1 SÄRART OCH MERVÄRDE Om idéburna organisationer över tid

Läs mer

Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden

Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden Självregleringen på den svenska värdepappersmarknaden äringslivet har ett starkt intresse av att bidra till en god etik på värdepappersmarknaden.

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Hur man skyddar sig på internet

Hur man skyddar sig på internet Hur man skyddar sig på internet Säkerhet är obehagligt Men vi har ju virusskydd!! Webbläsare Webbläsare Vårt största hot idag Tydligare vid fel, phishing, flikar SSL Tunnlar och certifikat, brutna certifikat,

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

FRÅN FOLKSAM TILL FOLKSAM

FRÅN FOLKSAM TILL FOLKSAM FRÅN FOLKSAM TILL FOLKSAM HUR SÄKERSTÄLLER VI FÖRSÄKRINGSTAGARNAS INFLYTANDE? Folksams konferens Ömsesidighet Historiska museet, 20 maj 2014 Per Johan Eckerberg, Advokatfirman Vinge The information contained

Läs mer

VÄRLDENS MÖJLIGHETER

VÄRLDENS MÖJLIGHETER VÄRLDENS MÖJLIGHETER Hjälp till små och medelstora företag med att utveckla möjligheterna och överkomma hindren på krångliga marknader En presentation av Exportrådet Vi gör det enklare för svenska företag

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag)

Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) Checklista Säljföretag (svenska e-handelsföretag) 1. Viktig information Innan vi kan ansluta webbplatsen måste följande villkor uppfyllas: Alla transaktioner genomförs med CVV2/CVC2 (säkerhetskod) 3D Secure

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009

Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 Rättningskommentarer Högre Revisorsexamen våren 2009 1.1 2,5 62,5 4 Frågan avser hur styrelsen bör agera när det två veckor innan publicering av bokslutskommunikén för ett bolag noterat på NGM Equity har

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 21 november 2014 STUREPLAN 6, SE-114 35 STOCKHOLM, SWEDEN, TEL +46 (0)8 506 988 00, INFO@FONDBOLAGEN.SE,

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg

Automation Region. Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder. Stefan Paulsson Thomas Öberg Automation Region Affärsdriven systemutveckling genom agila metoder Stefan Paulsson Thomas Öberg Frontit Frontit är ett svenskt konsultföretag i gränslandet mellan Management & IT, som stärker sina kunders

Läs mer

EtikU 5 Revisorers verksamhet

EtikU 5 Revisorers verksamhet FARS UTTALANDEN I ETIKFRÅGOR EtikU 5 Revisorers verksamhet (december 2009) ETIKU 5 REVISORERS VERKSAMHET 1 1 Inledning... 1 2 Revisors verksamhet... 1 3 Kolumnerna: Analysmodellen... 2 4 Raderna: Verksamheterna...

Läs mer

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23

Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 Blad 1 Riktlinjer mot mutor och annan korruption för Uddevalla kommun Antagna av kommunfullmäktige den 12 februari 2014, 23 1. Inledning Riktlinjerna har tagits fram i syfte att förhindra och förebygga

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1

Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 1 Kapital- vs konsumtionsvaror - en utredning av begreppen - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur begreppen kapital- respektive konsumtionsvaror kan definieras på ett logiskt konsistent

Läs mer

Försäkringsrörelsens själ

Försäkringsrörelsens själ Försäkringsrörelsens själ Diskussion 1 Försäkringens själ Grundläggande försäkringsrörelserätt 20 oktober 2015 Föreläsare Daniel Eriksson Produktdirektör Folksam daniel.e.eriksson@folksam.se Vad är försäkring?

Läs mer

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord

Revidering av ISO 9001. 2013-11-05 Peter Allvén SIS TK-304/PostNord Revidering av ISO 9001 Förändringar i ny version av ISO 9001 Det är inte bara ISO 9001 (kraven) som är under översyn utan även ISO 9000 som omfattar Concepts and Terminology. Viktigt att notera är att

Läs mer

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se

Projecticon. Grafisk Standard. Projecticon AB Box 2131 103 14 Stockholm, Sweden. www.projecticon.se Projecticon Grafisk Standard Logotype Logotype Typsnitt: Palatino Färg: RGB, R46, G98, B174 C87M65 Typsnitt Dokument Rubriker Brödtext Fotnoter Verdana Garmond Arial Webb Rubriker Brödtext Länkar Verdana

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm

ERSÄTTNINGSPOLICY Bakgrund Definitioner Nordiska Kreditmarknadsaktiebolaget Stockholm ERSÄTTNINGSPOLICY 1. Bakgrund 1.1. Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 innehåller bestämmelser om hur bl.a. kreditmarknadsbolag ska mäta, styra, rapportera och kontrollera de risker som ersättningssystem

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER. Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning

ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER. Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning ATT BYGGA STARKA IDEELLA STYRELSER Perspektiv från amerikansk Nonprofit Governance -forskning Agenda Bakgrund Vad är stryelsens (och de förtroendevaldas) uppgift? Lite styrelsedata (storlek, sammansätting

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut att framläggas på årsstämma i Husqvarna AB (publ) onsdagen den 28 mars 2012

Styrelsens förslag till beslut att framläggas på årsstämma i Husqvarna AB (publ) onsdagen den 28 mars 2012 Styrelsens förslag till beslut att framläggas på årsstämma i Husqvarna AB (publ) onsdagen den 28 mars 2012 Nedanstående beslutsförslag följer den numrering som framgår av den av styrelsen föreslagna dagordningen.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer