De svenska oberoendereglerna:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De svenska oberoendereglerna:"

Transkript

1 De svenska oberoendereglerna: Motsättningen mellan internationella regler och lokal användning Inledning och bakgrund De regulativa förändringarna av det svenska corporate governance systemet som skett de senaste decennierna kan sägas karaktäriseras av en inneboende motsättning mellan internationalisering och harmonisering, å ena sidan och lokala anpassningar och framhärdande av den egna modellen, å andra sidan. Under genomförde jag en serie intervjuer med ett antal av de reglerare som har varit, och fortfarande är, med om genomförandet av denna förändringsprocess. Själva studien kommer att presenteras mer grundligt nedan, men i många av intervjuerna blev denna inneboende motsättning uppenbar. Citaten från Intervjuperson 12 fångar detta väl, där det:.. är klart att det är samma frågor, men det är ju inte för att man är formellt bunden, utan det är för att man är frivilligt bunden. Det är de frågorna som är viktiga. Sen kan man naturligtvis säga att skulle vi bara lek med tanken i Sverige struntat i de här frågorna om oberoende, revisionskommitté och nomineringskommitté och andra idéer som tillhör kärnan i den internationella utvecklingen, så är det klart att vi inte hade varit särskilt trovärdiga på den internationella marknaden Intervjuperson 12, Reglerare Alltså, en svensk corporate governance reglerare är frivilligt bunden av att harmonisera de svenska corporate governance reglerna med det som är internationellt gångbart. Med ett teoretiskt förankrat begrepp kallas detta för konvergens. Konvergens anses vara resultatet av de internationaliserade kapitalmarknaderna där marknader med svag corporate governance upphör att attrahera både företag och placerare, vilket på sikt leder till att de svaga antingen anpassar sig (konvergerar) eller slås ut (t ex Hansmann & Kraakman, 2004; La Porta et al, 1999; Coffee, 2001). Att frivilligt införa de regler som återfinns i intervjucitatet blir då alltså viktigt för att Sverige skall kunna fortsätta attrahera investeringar. 1

2 Likväl, och detta representerar den andra sidan av den inneboende motsättningen, kan samma reglerare i samma intervju säga: Samtidigt är det ju på det sättet att vi var medvetna om att det finns grundläggande skillnader i, om jag säger så, anglosaxisk corporate governance och svensk corporate governance, som vi naturligtvis var tvungna att fundera på Intervjuperson 12, reglerare Denna medvetenhet, parad med reglerarens beredskap att agera på de grundläggande skillnaderna, kan förklara resultaten av empiriska studier av implementeringen av konvergenta och harmoniserade regler, där omfattande omtolkningar och förändringar i den implementerade regeln noterats. Så skedde exempelvis med optionsbaserade incitamentssystem i Tyskland (Buck et al, 2004), revisionskommittéer i Europa (Collier & Zaman, 2005) och med corporate governance koden i Sverige (Jonnergård & Larsson, 2007). Således, när de internationella reglerna når de lokala corporate governance systemen ändras viktiga delar av innehållet samtidigt som själva namnet, eller etiketten, kvarstår, varför det något paradoxalt går att säga att vid införandet av vad som förefaller vara konvergerande regler sker också divergens. I det här pappret drivs tesen att en möjlig förklaring till detta interna motsatsförhållande där samma regler konvergerar och divergerar - står att finna i den institutionella ordning som ligger bakom utformningen av hela den institutionella struktur som en enskild corporate governance regel placeras i. Av tesen följer att en förändring i en styrande institution t ex införandet av en ny internationell regel i det lokala systemet kommer att påverkas av den logik som har legat till grund för utformningen av hela systemet. Det vill säga, olika institutioner inom ett system är beroende av varandra för att fungera och tillkommer en ny institution eller förändras en gammal, så kommer det ske i nära anslutning till befintliga institutioner (se North, 1990). Kort sagt, utvecklingen av ett corporate governance system är stigberoende (Bebchuk & Roe, 2004), och tendensen för systemets utveckling är mot fortsatt balans med komplementära och konsekventa institutioner (Schmidt & Spindler, 2002). Detta är kopplat till hur institutionerna fungerar snarare än vad de har för namn och skillnad mellan etiketten och funktionen är inte heller slumpmässig, utan den institutionella miljön kan faktiskt användas som utgångspunkt för att förstå diskrepansen. Syftet med det här pappret är att empiriskt illustrera den institutionella miljö som genomsyrar ett bestämt corporate governance system, nämligen det svenska, och denna logiks inverkan på en importerad internationell regel. Detta bidrar till en ökad förståelse för varför en internationell regel, trots att den bär samma namn, är implementerad i ett lokalt corporate governance system i enlighet med ordningen som råder i detta corporate governance systemet snarare än ordningen som motiverar regeln på det internationella planet. Detta leder i sin tur till en ökad förståelse för de begränsningar som finns för konvergens- och andra effektivitetssynsätt vid förändring av lokala corporate governance system, en 2

3 särskilt viktig fråga mot bakgrund av t ex EU:s arbete med den inre marknaden (se t ex Wouters, 2000). För att illustrera denna poäng skall en mindre fallstudie av implementeringen av den svenska regeln för oberoende styrelseledamöter inom ramen för den svenska corporate governance koden användas. Fokus i fallstudien ligger på resonemang kring och argumentering för respektive emot olika lösningar för hur en regel för oberoende styrelseledamöter skall se ut i Sverige relativt den internationella regeln. Pappret fortsätter enligt i) etablerandet av internationella skillnader mellan olika corporate governance system utifrån ett institutionellt perspektiv, ii) en diskussion om den svenska oberoenderegeln relativt den internationella, iii) en kort metoddiskussion utifrån den fallstudie som ligger till grund för pappret, iv) en empirisk illustration av självreglerarnas brottningsmatch med begreppen runt den svenska oberoenderegeln, och avslutningsvis v) en diskussion av papprets implikationer för den fortsatta utvecklingen av dels det svenska corporate governance systemet och dels den internationella corporate governance utvecklingen. I begynnelsen fanns ett corporate governance problem Den förenklade modell som det här pappret bygger på är att corporate governance systemet med alla sina institutioner är utformat för att säkerställa investerarnas avkastning på satsat kapital (Schleifer & Wishney, 1997). Det innebär att en gång, i tidernas begynnelse, så ställdes en reglerare inför ett agentproblem, där en grupp aktörer i samhället besatt kapital och en annan grupp kompetens att förmera kapitalet genom att driva företag. Dessa två storheter, kompetens och kapitalet, är i sammanhanget betydelselösa både för sina innehavare (nåja) och för samhället om de inte kombineras. För att kombination skall ske krävs lika delar förtroende som kontroll. I båda fallen är objektet för kontrollen, så som vårt samhälle är utformat, den kompetensstarke. Endast i undantagsfallet kan vi förvänta oss att förtroendet kan existera i avsaknad av formella corporate governance kontrollinstitutioner, exempelvis då den kapitalstarke och den kompetensstarke är släkt med varandra eller tillhör samma religiösa samfund. För statsmakten, och därmed för regleraren, framstår behovet av att lösa detta poolingproblem av kapital och kompetens som centralt för att driva ekonomisk utveckling (Coffee, 2001). Således, genom åren, har statsmakten skapat ett corporate governance system, uppbyggt av olika institutioner för att hantera separationen mellan ägande och kontroll. Detta är den centrala lärdomen från agentteorin (Jensen & Meckling, 1976; Fama, 1980; Fama & Jensen, 1983) och det som i det här pappret kallas för corporate governance problemet. Hur detta corporate governance problem skall lösas är beroende av hur den eller de som skall skriva reglerna ser på problemet och hur de ser på de reglerade. Det vill säga: vad finns det för brister i samhället beträffande kapital och kompetens, vem borde gynnas på vems bekostnad, vad får olika lösningar för konsekvenser 3

4 för samhället och för olika aktörer och så vidare? Det här är i grund och botten ideologiska frågor, där det som förefaller vara rätt idag mycket väl kan vara fel imorgon. Utvecklingen beror bland annat på den katt och råtta lek mellan reglerad och reglerare vi t ex ser i olika företagsskandaler (Clarke, 2004; Nilsson, denna volym), starka internationella trender eller världsmodeller över vad som är god corporate governance (Collier & Zaman, 2005; Jonnergård & Larsson, 2007) och den genuina osäkerhet som återfinns i frågan vad är god corporate governance? och då särskilt i regleringssammanhang (Larcker et al, 2004; Roberta, 2005). Denna komplexa situation skapar bland annat en stor osäkerhet runt vilka institutioner som är skapade för att hantera vilket problem samtidigt som det är en empirisk fråga om vilka kontrollsituationer som påverkar, och påverkas, av olika institutioner. För att exemplifiera den här punkten kan vi följa utvecklingen i Storbritannien där den så kallade Higgs kommissionen (2003) fokuserade värdet av oberoende styrelseledamöter som den stora lösningen på corporate governance problemet medan den senaste tidens utveckling fått den så kallade Turner kommissionen (2009) att ifrågasätta värdet av oberoende styrelseledamöter i de finansiella företag som antas bära stort ansvar för den finansiella härdsmälta som kommissionen hade till uppdrag att analysera. Alltså det som var korrekt, och bästa praktik och lösning, för att kontrollera företagsledningen 2003, kan 2009 bli en del av problemet som orsakat den största finansiella kollapsen sedan talet. Det är alltså ingen enkel situation som möter den reglerare som på ett eller annat sätt fått till ansvar att lösa detta corporate governance problem. Det minsta vi kan säga när det gäller corporate governance systemets institutionella konstruktion är dock att olika delar av systemet är beroende av historien (North, 1990; Bebchuch & Roe, 2004) och beroende av varandra (Schmidt & Spindler, 2002). Att de är beroende av historien innebär två saker: För det första innebär det att vid en analys av en regel, t ex inför en förändring, så måste vi ta hänsyn till regelns faktiska bakgrund det vill säga vilken problembild mötte den som ursprungligen införde regeln? Det problem som möte regleraren då kanske inte är aktuellt idag, antingen beroende på att regeln effektivt stoppat ett visst beteende under en lång tid, alternativt så fungerar andra normer i samhället så att de stoppar det aktuella beteendet vilket innebär att regeln inte längre behövs. Det problem som då möter regleraren i detta fall är att skilja meningslös från meningsfull regel, och den praktiska implikationen blir att regelverket aldrig blir optimalt eller slutligen, en gång för alla, löser corporate governance problemet. För det andra innebär historien att lösningen på corporate governance problemet till viss del är stigberoende (eng. Path dependent), alltså har väl en lösning valts i historien så begränsar det vilka lösningar som är möjliga i framtiden, vilket i sin tur innebär att det inte alltid är rimligt att prata om effektivitet vid utformningen av regler och regelsystem 1. 1 Det vanligaste exemplet på detta är det så kallade QWERTY tangentbordet, se t ex David,

5 Att olika delar av det institutionella systemet är beroende av varandra beskrivs teoretiskt utifrån begreppen komplementära och konsekventa institutioner (Schmidt & Spindler, 2002). Schmidt och Spindler skriver: Elements of a given system are called complementary (to each other) if there is the potential that they fit together well, i.e. take on values such that they mutually increase their benefits in terms of whatever the objective function or the standard for evaluating the system may be, and/or mutually reduce their disadvantage or cost. The twin concept to that of complementarily is consistency. Consistency is an attribute of the entire system which is composed by complementary elements. We call a system consistent if its elements do take on values which fits together and which, thereby, exploits the potential created by complementarily Schmidt & Spindler, 2002, Vidare, enligt Schimidt & Spindler, finns det en tendens för ett system att sträva mot jämvikt mellan olika element eller regler i det här fallet vilket innebär ytterligare komplikationer för en reglerare. T ex är det tänkbart att ett regelverk för att hantera corporate governance problemet i ett system hänger samman med t ex hur konkurrensregelverket, arbetsrättsregelverket och så vidare är strukturerat för att hantera andra problem (se t ex Aoki, 2000). För att förtydliga använder Aoki exemplet hur det japanska corporate governance systemet uppbyggt runt företagsnätverk ( Keiretsu ), inte helt olikt de svenska så kallade sfärerna, som beror av i) så kallade husbanker för långsiktig finansiell finansiering och ii) livstidsanställningar för långsiktig humankapitalsfinansiering. Detta får också konsekvenser för vilken inriktning den reala industrin får, högteknologisk elektronik och fordon i Japan, ingenjörsdriven maskinteknik och fordon i t ex Tyskland och Sverige eller innovationsdriven tjänsteproduktion inom främst finanssektorn i t ex Storbritannien (se t ex Guillén, 2000). Den komplicerade struktur som olika institutioner befinner sig i innebär komplikationer för hur det är möjligt att studera de skillnader och variationer som strukturen ger upphov till. Denna fråga skall jag återkomma nedan i metodkapitlet. Idén om det institutionella systemet och dess komplexa samband öppnar också för stor internationell variation i den praktiska utformningen av corporate governance system. Genom att jämföra olika corporate governance system identifierade forskningssamhället tidigt att det finns två principiella metoder för att lösa corporate governance problemet. En metod baserad på kontrollägande, vanligt förekommande i kontinentala Europa och Japan och en metod baserad på marknadskontroll, vanligt förekommande i anglosaxiska länder så som USA och Storbritannien. Denna principiella skiljelinje har kontrasterats med många namn, t ex: armlängdsavstånd/kontroll (Berglöf, 1997), insider/outsider (Franks & Mayer, 1997), koordinerade/liberala (Hall & Soskice, 2001) och shareholder/stakeholder (se t ex Gordon, 2007). Dessa två idealtypiska lösningar på corporate governance problemet och dess konsekvens institutionella ordningen diskuteras i de två följande avsnitten 5

6 Den Angloamerikanska marknadslösningen I USA i slutet på 1970-talet uppmärksammades åter Berle & Means (1932) upptäckt om separationen av ägande och kontroll i de noterade företagen (se t ex Jensen & Meckling, 1976). De amerikanska jätteföretagens ägande var spritt över mängder med små placerare, pensionsstiftelser och andra institutionella investerare, där sällan någon enskild placerare ägde mer än någon enstaka procentenhet. Situationen skapade ett problem då det uppenbart blir så att kontrollen över företaget flyttas över till den inhyrda företagsledningen, som förväntas ha delvis andra incitament än vad som torde vara samhällsekonomiskt optimalt (t ex överinvesteringar i tillväxt framför transfereringar till branscher med högre avkastning via aktieägarnas allokeringsbeslut). Således, i 1970-talets USA, precis som 1930-talet, så hade agenterna tagit makten över principalernas tillgångar, ett förhållande som måste regleras till principalens fördel om inte kapitalbristen skall utarma näringslivet (se Jensen & Meckling, 1976 eller La Porta et al, 1999; 2000, för ett mer modernt exempel). När dock 1970-talets oljekriser och ekonomiska tillbakagång byts till 1980-talets ekonomiska återhämtning med påföljande ekonomiska avregleringar 2, flyttas fokus till att hitta förklaringen till varför separationen av ägande och kontroll ändå kan vara ekonomiskt effektiv. Svaret på den gåtan återfanns i marknaden. Alltså, i det som skulle kunna kallas den agentteoretiska eran i synen på corporate governance, skiftas fokus från de av agentkostnader plågade principalerna till det av marknaden belönade samhället. Istället för en mer intuitivt självklar lösning på problemet som separationen ger upphov till, t ex att stärka ägarnas rättigheter, så ser agentteorin inte behovet utav någon ägare alls som kontrollerade företagsledningen. Som Fama (1980) uttrycker det: The main thesis of this paper is that separation of security ownership and control can be explained as an efficient form of economic organization within the "set of' contracts" perspective. We first set aside the typical presumption that a corporation has owners in any meaningful sense. The attractive concept of the entrepreneur is also laid to rest, at least for the purposes of the large modern corporation. Instead, the two functions usually attributed to the entrepreneur, management and risk bearing, are treated as naturally separate factors within the set of contracts called a firm. The firm is disciplined by competition from other firms, which forces the evolution of devices for efficiently monitoring the performance of the entire team and of its individual members. Fama, 1980, sidan 289 Den inhyrda företagsledningen kontrolleras således inte utav kapitalister, entreprenörer eller ägare utan istället av marknaden. I Fama (1980) är det utöver pro- 2 Synen på kausaliteten och förhållandet mellan Reagan/Thatcher politiken och den ekonomiska utvecklingen förefaller idag, mer än någonsin, som en ideologiskfråga som inte hör hemma i den här framställningen. Dock understryks faktiskt argumentet om komplementära institutioner, där Thatchers förändringar av arbetsrätten stödde övergången från industri till innovation och tjänster (se Guillén, 2000). 6

7 duktmarknaden också den externa arbetsmarknaden för företagsledare som står för kontrollen. En annan vanlig extern kontrollmarknad är den för fientliga övertaganden identifierad utav Manne (1965) och förståelsen för denna utvecklades genom agentteorins försorg (se t ex Fama & Jensen, 1983a; Jensen, 1986). Det behövs enligt detta synsätt inga ägare i den bemärkelse som tillskrivs ägarkonceptet i vanligt tänkande, utan funktionen som tidigare utövades utav ägare fullföljs ändå via marknadens försorg. I denna agentteoretiska kontext placeras utöver dessa externa kontrollmarknader ett antal interna. Watts & Zimmerman (1978; 1983) förklarar användningen utav redovisning och oberoende revisorer för att kontrollera företagsledningen, i Fama (1980) är det den interna arbetsmarknaden för företagsledare och Fama & Jensen (1983) för användningen utav styrelser som kontrollfunktion. Kort sagt är det i efterhand inte svårt att placera in hela den aktiebolagsrättsliga lagstiftningen i ett agentteoriskt perspektiv (se t ex Bergström & Samuelsson, 2001 och Kraakman et al, 2004). Det bör noteras att varken revisionen eller styrelsen är direkta marknadsbaserade kontroller. Men likväl behöver de ej ägarnas direkta input för att uppfylla sina funktioner - input i deras arbete följer indirekt av marknaden via företagets börskurs, varför både styrelsen och revisorn kan sägas vara indirekta marknadsbaserade kontroller (se Fama, 1980 och Watts & Zimmerman, 1983). I de tidiga arbetena inom agentteorin t ex Jensen & Meckling (1976), Fama (1980) och Fama & Jensen (1983a och 1983b) är det i stora drag frågan om en deskriptiv eller en positiv teori. Denna teoribildning förklarar varför det moderna företaget ser ut som det gör och varför det är en effektiv form utav organisering eller varför det åtminstone inte är en ineffektiv form utav organisering. Steget därifrån till att använda agentteorin normativt, det vill säga för att föreskriva, hur enskilda företag och enskilda länders corporate governance system skall utformas är inte långt. Alltså, från början användes agentteorin t ex för att förklara varför det fanns en styrelse i ett företag där ägandet är separerat från kontrollen, den normativa användningen av agentteori blir istället att föreskriva vad styrelsen skall göra. Ett av de vanligaste uttryck för de normativa konsekvenserna utav agentteorin är shareholder value. Som Lazonick & O Sullivan (2000) skriver: agency theorists argued that there was a need for a takeover market that, functioning as a market for corporate control, could discipline managers whose companies performed poorly. The rate of return on corporate stock was their measure of superior performance, and the maximization of shareholder value became their creed Lazonick & O Sullivan, 2000, sidan 16. Lazonick & O Sullivan konstaterar att agentteorin jämte de institutionella investerarnas uppvaknande är de två primära drivkrafterna bakom shareholder value ideologin som de kallar den. Men att faktiskt sätta fingret på vad shareholder value innebär är lite svårare, åtminstone med utgångspunkt från litteraturen. Det återfinns inte i litteraturen någon direkt definition på shareholder value. Detta 7

8 kanske inte är så konstigt då shareholder value principen faktiskt utgår ifrån vad en icke-ägare (en inhyrd företagsledning) skall göra för att efterlikna en ägare. Dock, det enklaste sättet att konceptualisera shareholder value principen är att utgå ifrån traditionell investeringskalkylering betraktad från ett makro-, eller samhälls-, perspektiv snarare än det mikro-, eller företagsekonomiska, perspektiv, vi normalt sett använder (se Jensen, 1986): för att företagsledningen skall investera i ett projekt krävs det att räntan i nuvärdesberäkningen utav det framtida kassaflödet från projektet motsvarar aktieägarnas avkastningskrav på eget kapital. Om företagsledningen inte har några dylika investeringsalternativ så skall pengarna återdistribueras (via utdelning, inlösen eller återköp) till ägarna för deras allokeringsbeslut (Jensen, 1986) i linje med den effektiva marknadshypotesen (Fama, 1970). Alltså, en ägares funktion inom ramen för shareholder value är att köpa och sälja aktier för att marknaden på ett effektivt sätt skall kunna signalera till företagsledningen vad som följer shareholder value respektive inte följer shareholder value. Av den agentteoretiska normativa shareholder value bilden av hur corporate governance problemet är strukturerat följer mycket specifika krav på hur företaget kan och skall vara organiserat med hänsyn till corporate governance. Många av dessa frågor faller sig naturligt genom så att säga marknadens försorg, medan vissa kräver reglerarens ingripande (La Porta et al, 1999; Coffee, 2001). Den viktigaste frågan är att möjliggöra för marknaden att utvärdera företagsledningen. Därför krävs vissa typer av oberoende granskningsinstitutioner så som revisorer (Watts & Zimmerman, 1979; Van Lent, 1999) och oberoende styrelseledamöter (Gordon, 2007). Dessa av företagsledningen oberoende granskningsinstitutioner försörjer främst marknaden med tillförlitlig information och transparenta företag (Coffee, 2001). Enligt vissa bedömare behöver också regleraren ingripa för att skydda det spridda ägandet från återkoncentration, alltså ett starkt minoritetsskydd så att ingen aktör utanför företagsledningen tar tillfället i akt och utnyttjar den svaga position som aktieägarna faktiskt har (La Porta et al, 1999; Coffee, 2001). I figur 1 är den Angloamerikanska lösningen på corporate governance problemet summerat. Den angloamerikanska lösningen: Marknadskontroll och Shareholder value Teoretisk grund Agentteori Central part Små spridda ägare Koordinering Marknad Roll för ägare Köp och sälj aktier Implikation för reglerare Primärt åstadkomma möjligheten att kunna utkräva ansvar av företagsledningen. Via oberoende granskningsinstitutioner samt underlättad funktion av marknaden, t ex transparens och informationsgivning. Även visst minoritetsskydd 8

9 corporate governance problemet för bibehållen separation. Figur 1. Marknadslösning på Kontrollägande som lösning på corporate governance problemet En mer intuitiv lösning på corporate governance problemet skulle kunna börja hos aktörerna själva snarare än hos marknaden. Det innebär en lösning där fokus flyttas till den som har störst intresse av en lösning i det här fallet ägarna, ety även om ägarna är många och små så är det faktiskt deras förmögenhet som påverkas. För regleraren består utmaningen i att finna en struktur som ger möjligheten för det moderna företaget att uppnå samma intressegemenskap som det klassiska företaget. I Alchian & Demsetz (1972, 1983) ord: The allegation of effective separation between ownership and control, if true, would pose a genuine puzzle. The alleged vacuum of control surely should not exist, for the self-interest of owners calls for avoiding the surrender of the control of valuable assets except to others who have similar interests. Not every owner of shares can or wishes to control management, but those who purchase shares do presume that in the typical case there will be some owners with enough at stake to oversee management Demsetz, 1983, sidan 387 Det som Demsetz ger uttryck för, att det trots den upplevda separationen, så finns det typiskt sett ägare med en större andel av företaget som övervakar företagsledningen. Demsetz företräder en teoretisk tradition ofta benämnd property rights (se Alchian & Demsetz, 1983 och Demsetz, 1972; 1983). Property rights teorin lutar sig inte mot en komplicerad struktur för marknaden för att kontrollera företagsledningen utan bygger istället på vad som kan betraktas som ett common sence synsätt. Dess grundsats kan sammanfattas i följande citat från Alchian & Demsetz, (1983): All private owners have strong incentives to use their property rights in the most valuable way Alchian & Demsetz, 1983, sidan 22 I det här pappret argumenteras för at Property rights synsättet också ligger mycket nära vad som här skulle kunna kallas för den svenska lösningen på corporate governance problemet 3. Åtminstone så har property rights synsättet större 3 Givetvis inte bara i Sverige, det här den frekventa lösningen i hela kontinental Europa, men också uppenbart utav Demsetz (1983), en historisk och troligen befintlig lösning i USA bortom de teoretiska konstruktionerna utav t ex Fama (1980) eller La Porta et al (1999; 2000). 9

10 bäring på den svenska corporate governance modellen än agentteorin i sin normativa form. För att utveckla vår förståelse för denna alternativa lösning på corporate governance problemet måste vi vända oss den forskning som finns om det svenska corporate governance systemet. Högfelt (2004) och Henrekson & Jacobsson (2003) redogör för den historiska framväxten av det svenska systemet utefter de politiska motiven fördelade mellan de stora ägarna, facket och den socialdemokratiska regeringsmakten. Fokus på kontrollägare förenade intresset hos både den socialdemokratiska statsuppbyggnaden och kapitalet. Angblad et al (2001) redogör för den svenska corporate governance modellens särdrag i förhållande till andra corporate governance modeller. I Jonnergård & Kärreman (2004) och i Jonnergård et al (2003) beskriver hur dessa särdrag i den svenska modellen gestaltar sig i särdrag för svenskt styrelsearbete. I Bergström & Samuelsson (2001) förklaras hur detta system är inbyggt i Aktiebolagslagen. Det som de alla är överrens om är hur den svenska lösningen på corporate governance problemet bygger på tillskapandet och förekomsten utav stora dominerande aktieägare vars ägarandel av de aktiemarknadsnoterade företaget är så stor att de kan bortse ifrån den freeridersituation som klassisk ekonomisk teori skulle säga att de återfinns i. Själva funktionssättet av dessa stora ägare som kontrollmekanism är förtjänstfullt utvecklat på annat håll; i styrelsearbete (Kärreman, 1999), som intern arbetsmarknad och intern kapitalmarknad (Collin, 1990) och som socialt kontrollerade kontrollörer (Jansson, 2007, Sinai et al, 2008 och Stafsudd, 2009). Den här lösningen skapar en speciell situation för regleraren eftersom denne måste beakta avvägningar av rättigheter och skyldighet beträffande ägare diskriminerande av deras storlek. Det innebär primärt sett hanteringen av minoritetsskyddsfrågor, det vill säga att den kontrollerande ägaren inte utnyttjar sin prioriterade ställning för att ge sig själv fördelar på bekostnad av kollektivet aktieägare (se t ex Nenova, 2001), då allt för stora fördelar leder till allt för begränsad kapitaltillförsel till förtagen (se t ex La Porta et al, 2000). Det innebär också att regleraren tvingas ta till åtgärder för att säkerställa lösningen oavsett tidshorisont hos den kontrollerande ägaren, det vill säga, lösningarna måste vara stabila vare sig kontrollägaren är det Wallenberg dominerade investmentbolaget Investor eller en så kallad aktivistfond finansierad av utländskt pensionskapital. Den här frågan kräver att kontrollägandet inte bara betraktas som en positiv frirättighet utan också ett ok lastat med skyldigheter. Vidare kompliceras reglerarens situation av den internationella diskurs som råder runt corporate governance reglering (se t ex Jonnergård & Larsson, 2008; 2009) och det är också denna situation som ligger till grund för det empiriska objekt som det här behandlar, nämligen det mer eller mindre påtvingade införandet av internationellt accepterade corporate governance regler. Det är nämligen så att den självklara utvecklingstendensen är att corporate governance system likt det svenska importerar regler från det system som antas vara det bästa, det vill säga det Angloamerikanska (se t ex La Porta et al, 1999; 2000; Coffee, 2001; Oxelheim & Randoy, 2003). Denna fråga skall diskuteras i djupare nedan i samband med redogörelsen för oberoende reglerna, men 10

11 först i figur 2. kontrasteras den svenska lösningen på corporate governance problemet med den Angloamerikanska som framkom i figur 1.: Den angloamerikanska Den svenska lösningen: lösningen: Marknadskontroll Kontrollägare och Shareholder value Teoretisk grund Agentteori Property rights Central part Små spridda ägare Kontrollägare Koordinering Marknad Direkt övervakning (hierarki) Roll för ägare Köp och sälj aktier Sitt i styrelse, utse styrelse, övervaka företagsledningen och ta ansvar Implikation för reglerare Primärt åstadkomma möjligheten att kunna utkräva ansvar av företagsledningen. Via oberoende granskningsinstitutioner samt underlättad funktion av marknaden, Skapa förutsättningar för kontrollägaren att agera, vilket innebär ekonomiska incitament som balanseras mot minoritetsskydd och därmed t ex transparens och informationsgivning. möjlig kapitaltillförsel Även visst (internationell konkur- minoritetsskydd för bibehållen separation. renskraft). Detta kräver viss typ av regelimport. Figur 2. Kontrollägande vs marknadskontroll Fallet oberoende styrelseledamöter Den illustration som av internationella regler i nationell användning är den centrala corporate governance regeln om oberoende styrelseledamöter. Den internationella eller Anglosaxiska oberoende regeln För marknadslösningen på corporate governance problemet bli oberoende ett centralt begrepp. Det som avses är oberoende styrelseledamöter, men det kan mycket väl sammanfatta kärnan i denna syn på corporate governance. Det är de oberoende experterna som skall kontrollerar företagsledningen utan hänsyn till eget intresse, eller åtminstone så har de mindre eget intresse än de andra som kan bli aktuella för styrelsen: företagsledningen själv, ägarna eller de anställda. I den Angloamerikanska marknadsmodellen förstås oberoende som oberoende i förhållande till företaget både i hänsyn till anställning (främst företagsledningen) och ägande. Att inte företagsledningen kan sitta i styrelsen och övervaka företagsledningen låter därför ganska rimligt. Ändock har det varit den traditionella lösningen i de 11

12 flesta Angloamerikanska corporate governance system, åtminstone fram till talen. Anledningen till detta återfanns i den situation med spritt ägande där igen ägare hade tillräcklig stor andel för att ta på sig ansvaret (se Jensen & Meckling, 1976 för grundanalysen utifrån Berle & Means,1932). Styrelsen för företaget var då inte så mycket en lösning på corporate governance problemet som på det interna styrningsproblemet (alltså kontroll av ledningen på lägre nivåer). Det är alltså med den utgångspunkten och analysen av ett antal större skandaler främst i Storbritannien som både Cadbury kommissionen (1992) och Higgs kommissionen att styrelserna skulle bestå av en majoritet oberoende ledamöter jämte de ledamöter från företagsledningen som bedömdes som nödvändiga. Anledningen till varför inte ägarna själva skall sitta i styrelsen beror dels minoritetsskyddsproblem som förväntas finnas (La Porta et al, 1999) och dels med att den prominenta roll som institutionella investerarnas spelar i de Angloamerikanska corporate governance systemen (Lazonick & O Sullivan, 2000). De institutionella investerarna kan inte sitta i styrelsen för det skapar en insiderposition som underminerar hela deras verksamhetsidé (att köpa och sälja aktier) och deras verksamhetsidé är också central för att företaget skall styras på ett effektivt sätt; alltså investerarna köp och försäljning av aktier leder till informationsöverföring till marknaden som i sin tur fungerar styrande på företagsledningen. Gordon (2007) förklarar varför den oberoende styrelseledamoten är central för shareholder value och marknadsmodellen: The overriding effect is to commit the firm to a shareholder wealth maximizing strategy as best measured by stock price performance. In this environment, independent directors are more valuable than insiders... Instead, they [the independent director] look to outside performance signals and are less captured by the internal perspective, which, as stock prices become more informative, becomes less valuable In the United States, independent directors have become a complementary institution to an economy of firms directed to maximize shareholder value Gordon, 2007, sidan 1465 Utifrån Gordon (2007) kan vi förstå varför oberoende styrelseledamöter är avgörande för att aktiemarknaden skall fungera som kontrollinstitution av den överordnade corporate governance problemet. De oberoende styrelseledamöterna har alltså inte samma band till företaget, dess verksamhet och dess anställda. Den oberoende styrelseledamoten blir länken mellan den anonyma ägarmassan och företaget, den fysiska manifesteringen av den volatila aktiemarknadens vilja, som med kan sortera bort bruset och därför stärker marknadslösningen på corporate governance problemet. Därför är också oberoende styrelseledamöter en viktig innovation för ett corporate governance system utifrån ett marknadsperspektiv på corporate governance problemet och det är därför inte särskilt konstigt att investerare från Angloamerikanska länder förordar oberoende styrelseledamöter i företag de skall investera i även utanför hemlandet. 12

13 Den svenska oberoenderegeln i förhållande till den Angloamerikanska Hur skall det då fungera med oberoende styrelseledamöter i Sverige, ett land med helt andra lösningar på corporate governance problemet än den ursprungliga Angloamerikanska situationen? I det här skedet av pappret bör det noteras att Stockholmsbörsen har haft regler för oberoende styrelseledamöter sedan talet, men det empiriska fokuset är ändå på när den svenska corporate governance koden infördes 2005 och de oberoenderegler som finns där. De oberoenderegler som dök upp i koden är nära nog identiska med de oberoenderegler som börsen tidigare hade. Dock, koden hade ett i) mycket bredare anslag än börsreglerna beträffande vilka intressenter som varit aktuella för att påverka, ii) införda via en mer transparent process och iii) så fanns en uttalad ambition med koden att höja nivån på svensk corporate governance. De svenska reglerna för oberoende styrelseledamöter kom alltså att fortsätta avvika från den internationellt accepterade Angloamerikanska definition. Det gör de genom att reglerna definierar oberoende i två steg. För det första skall det finnas en majoritet styrelseledamöter oberoende av företagsledningen och för det andra skall det finnas minst två ledamöter som också är oberoende av företagets större aktieägare. Det här är en mycket intressant regel mot bakgrund av den institutionella miljö som regel placeras i. Styrelsen för ett svenskt noterat företag har maximalt en (1) ledamot som också kommer från företagsledningen och det är VD (Jonnergård & Kärreman, 2004). På senare tid har det också blivit vanligare att inte ens VD får en egen plats i styrelsen. Att då införa en regel som begränsar företagsledningens inflytande lär knappast göra att någon lyfter på ögonbrynen, samtidigt som det förefaller ganska meningslöst. Det verkar inte heller som att någon är intresserad av att överträffa de internationella oberoendereglerna genom att föreskriva att endast VD får vara en del av styrelsen. Det är helt enkelt inte problematiskt ur perspektivet att internationella regler skall introduceras i Sverige. Den andra delen av den internationella oberoenderegeln, att en ledamot också skall vara oberoende av företagets större ägare, är mer komplicerad. Den svenska Aktiebolagslagen stipulerar att styrelseledamöter skall utses av företagets ägare och det lär bli svårt att inskränka på det. Dessutom kolliderar den typen av oberoendekrav med faktiskt praxis hos de noterade företagen. Kort sagt så riskerar en sådan regel hamna i stor konflikt med den lösning på corporate governance problemet som karaktäriserar hela det övriga systemet. Samtidigt är det uppenbart för varje betraktare att det faktiskt är frågan om en helt annan regel än den internationella regel som regleraren från början faktiskt hävdat sig vilja introducera. Hur går detta då till från reglerarnas perspektiv? Ett svar följer nedan i fallstudien. 13

14 Metod I det följande avsnittet presenteras det material som samlats in för fallstudien samtidigt som vissa implikationer diskuteras. Att studera institutionell ordning och institutionella system I inledningen och den teoretiska referensramen återkommer vissa begrepp, så som institutionell ordning, institutionell logik och institutionell miljö. Dessa begrepp används växelvis för att fånga samma sak, nämligen det bakomliggande tänkandet som motiverar en institutions existens utifrån mer eller mindre rationella avvägningar eller rent av som en överlagd institutionell design (se t ex North, 1990, som ett exempel på detta). Denna logik, eller ordning, eller miljö, går inte direkt att observera i den betydelse som observation tillskrivs i ett naturvetenskapligt tänkande, men på något sätt finns den där likt en Weberiansk Zeitgeist. Logiken, ordningen eller miljön representerar i det här pappret ett kollektivt kognitivt konsensus, vilket innebär enighet om hur den institutionella strukturen skall se ut, samtidigt som det också är ett kollektivt kognitivt minne över vad som har hänt, alltså en av historiens utveckling tillrättalagd bild av varför institutionerna ser ut som de gör. Kort sagt, det som jag vill fånga med begreppen är en underförstådd idé om hur institutioner skall vara organiserade i ett samhälle. Den institutionella ordningen är inte något som finns nedtecknat någonstans. Det går inte räkna på den institutionella logiken. Det är inte heller så att det går att fånga den institutionella logiken i svaren från en intervju. Däremot, argumenteras det här, går det komma denna ordning nära genom noggranna studier och tolkningar av de dokument som finns (i det här fallet konkreta regleringar och i andra dokumentationer), den argumentation som finns runt (i intervjuer och i dokumentation så som remisser och policies) och i sättet att beskriva problem och möjligheter (i intervjuer och utredningar). Detta kräver ett omfattande och någorlunda heltäckande material över skeendet. Detta diskuteras vidare i de följande styckena. Att studera svensk kod för bolagsstyrning I detta format vill jag inte gå särskilt långt in i att beskriva processen om tillkomsten utav svensk kod för bolagsstyrning. Istället hänvisar jag till tidigare arbetet, Jonnergård & Larsson (2007), Larsson (2008) och Jonnergård och Larsson (2008). Dock krävs en kortare genomgång om vad som har hänt, den återfinns nedan i I redogörs för materialet som ligger till grund för studien. Bakgrund kodprocessen I september 2004 presenterade den så kallade Kodgruppen en svensk kod för bolagsstyrning. Denna kod skulle gälla från och med juni 2005 för de allra största 14

15 företagen, noterade på den dåvarande mest omsatta A-listan på Stockholmsbörsen och för andra noterade företag med ett marknadsvärde överstigande 3 miljarder. Själva regelverket hade tagits fram inom ramen för en tvingande självreglering med stora statliga inslag. Kodgruppen uppstod som ett samarbete mellan den statligt initierade Förtroendekommissionen och den grupp som var näringslivets reaktion på att Förtroendekommissionen ville ta fram en svensk kod för bolagsstyrning. Då Kodgruppen var kopplat till en statlig kommission så följde processen också nära hur en lagstiftning tas fram i Sverige. Det innebär bland annat att ett förslag till kod presenterades i april Därefter remissbehandlades koden innan den slutligen publicerades. Processen att ta fram koden skapade en omfattande diskussion om corporate governance frågor i stort och smått. Delar av denna diskussion har samlats in som grund för denna studie och det insamlade materialet presenteras i nästa stycke. Fallstudien Koderna. Som nämnts ovan så publicerades egentligen två koder i Sverige under den aktuella perioden. Först ett utkast som remissbehandlades och därefter en slutlig version. Det första utkastet var mycket långtgående beträffande angloamerikanska shareholder value influerade regler medan den slutliga versionen blev något urvattnad på den punkten. I det här arbetet används regeldefinitionen utav styrelseledamöternas oberoende som den materiella verkligheten, observera dock att definitionen som sådan inte ändrades mellan de två olika koderna. Den svenska oberoende definitionen som koden presenterar är en tvådelad skapelse där en styrelseledamot dels kan vara oberoende i förhållande till företaget och företagsledningen (minst hälften utav styrelsen) och dels i förhållande till företagets större ägare (minst två ledamöter). Remisserna. Mellan de två publicerade koderna samlades, som ovan påpekades, remissvar in från en rad intressenter, varav åtminstone några behandlade oberoendeproblematiken. Dessa kan delas in i två kategorier, en där vissa traditionella svenska storägare förordade lägre krav på oberoende och en annan där främst utländska institutionella investerare förordade högre krav på oberoende. Tidigare regelverk. Oberoenderegler för styrelseledamöter har funnits längre än koden i Sverige och då i form av Stockholmsbörsens inregistreringskontrakt med de noterade företagen. Intressent nog sammanfaller Stockholmsbörsens tidigare definition med den som presenteras i koden. Ägarstyrningspolicys. Från att Aktiespararnas gav ut den första tills idag då nästan samtliga svenska institutionella investerare har givit ut en, så utgör ägarstyrningspolicies ett viktigt material för att förstå vad olika aktörer har att säga om corporate governance. De olika policierna ger uttryck för allt från relativt ospecificerade och odefinierade krav på oberoende till detaljerade listor över vilka positioner och vilka anknytningar en ledamot inte får ha för att räknas som obe- 15

16 roende. Alltså, oberoende är något att som utgivarna av policies tycker är positivt, men vars innebörd är tämligen oklar. Personliga intervjuer. Sammanlagt 12 intervjuer har genomfört med centralt placerade personer i framtagningen utav en svensk kod för bolagsstyrning. Intervjufrågorna fokuserade diskussionerna som fördes inom gruppen och de enskilda intervjupersonernas egna synsätt och uppfattningar om corporate governance. Bland de intervjuade fanns en samsyn beträffande att oberoendefrågan var en utav de viktigaste och svåraste frågorna i kodframtagningsprocessen. Den stora diskussionsskiljelinjen gick mellan en internationell oberoendedefinition och den till slut segrande svenska oberoendedefinitionen. Citat från intervjuerna följer nedan i den empiriska illustrationen. Dessa är i samtliga fall anonymiserade enligt överrenskommelse med de intervjuade. Anonymitet anses vara ett krav för att höja värdet i intervjuerna. Den svenska regleringsprocessen runt oberoenderegeln Hur skulle då deltagarna i den svenska kodgruppen förhålla sig till den internationella utvecklingen där kraven på oberoende hos styrelseledamöter hela tiden förefaller öka. En kod, som enligt uppdraget inte bara skall spegla praxis utan också syfta till bättre praktik på corporate governance området, skulle skapas. Den generella offentliga tonen bland olika aktörer var positiv, Sverige kunde helt enkelt inte vara ensamt i Europa (tillsammans med Albanien) om att inte ha en kod. Dessutom gav det många intressenter möjligheten att göra sin röst hörd i viktiga frågor, vilket manifesterades i remisser, referensgrupper och allmänna avhörningar. Det fanns också offentliga röster som ifrågasatte kodarbetet i allmänhet och förändringsinriktningen i synnerhet: Sverige har, hävdades det, ett väl fungerande corporate governance system och det behöver inte ändras på. Framförallt kring frågor om styrelsestukturen och hur styrelsen skall utses blev debatten stundtals hård. Precis som intervjucitaten i inledningsavsnittet antyder så var problemet att hur Angloamerikanska regler skulle införas utan att egentligen införas. Så här säger en person utsedd av regeringen för att delta i förtroendekommissionen och därigenom i kodgruppens arbete: klart de svenska reglerna avviker sig från de anglosaxiska, där majoriteten skall vara oberoende av både bolaget och huvudägare, men där var vi ju överens med undantag från henne 4 att vi inte villa ha det. Det passar inte in i den svenska modellen, där vi betonar vikten av starka ägare och anser således att huvudägaren skall ha ett stort inflytande, det var bred enighet om detta och 4 Karin Forseke deltog i Kodgruppen men reserverade sig i ett särskilt yttrande till de svenska reglerna om oberoende och valberedning. Forseke drev i sin reservation linjen att Sverige inte kan avvika ifrån den internationella oberoendedefinitionen och samtidigt framstå som seriösa 16

17 därmed avviker vi fortfarande från den anglosaxiska modellen, men det är ett medvetet ställningstagande. Vi tycker deras lösning är sämre och det passar inte i Sverige Intervjuperson 1 I en kod måste det finnas regler för oberoende, men det är möjligt för reglerare att ändra innebörden av oberoendereglerna med hänvisning till kontext. Den svenska modellen framhärdas och även här framgår det att de som är satta att genomföra själva förändringen inte är övertygade om de Angloamerikanska reglernas förträfflighet. I Intervjuerna lyfts särarten i den svenska bolagsstyrningsmodellen fram: förekomsten av kontrollägare: Ett svensk oberoende, vi har ju en väldigt särskild sitts i Sverige där vi har starka ägare och ägarinflytandet är viktigt i svensk bolagsstyrningspraxis, vare sig det är små eller stora ägare, vilket man inte har i den anglosaxiska regeln till exempel, det här att styrelseledamöterna skall vara oberoende av ägarna det finns ju två oberoende begrepp som du kanske förstår oberoende från bolaget och oberoende från ägarna. Att man skall vara oberoende från ägarna är en ganska märklig inställning eftersom bolaget ägs ju av ägarna, och ägarna skall ha rätt att utse styrelsen, så där var ju en märklig diskussion tycker jag Intervjuperson 4 Eller: där vi har inte bara en helt annan acceptans, utan positiv inställning till att starka ägare går in och deltar i styrningen utav bolaget, vilket man inte tycker där, det beror ju på att man i USA och England så är ju det normala börsbolaget vad vi kallar ett herrelöst bolag, med väldigt spritt ägande, medan det normala börsbolaget här har någon eller några huvudägare. Vi tycker ju då att de här huvudägarna skall ta ett faktiskt ansvar och gärna sitta i styrelsen för bolaget och så vidare, medan det anglosaxiska synsättet är snarare att de skall hålla sig utanför och bara investera och disinvestera Intervjuperson 12 Oberoende är alltså fortfarande något som har en positiv konnation för de som är inblandade i framtagningen av reglerna, men att styrelseledamöter också skall vara oberoende av ägarna förefaller vara lite märkligt och något som rationaliseras utifrån skillnaden i kontexten, de Angloamerikanska bolagen är herrelösa - ett ord som i det här sammanhanget knappas är positivt laddat och den svenska situationen är mycket speciell då företaget ägs av ägarna. Det är i det här sammanhanget också noterbart på vilket sätt som intervjuperson 12 pratar om aktiemarknaden och ägarnas funktion på denna enligt den Angloamerikanska modellen, det finns alltså en stor förståelse för den teoretiska modell som ligger bakom kraven på oberoende styrelseledamöter, det är bara så resonerar reglerarna - att den teoretiska modellen inte är applicerbar i en situation där ägandet är mer koncentrerat. Det som verkar vara problemet är bara att få andra att förstå detta: för det första anser jag att det är viktigt att förstå att styrelsen skall vara beroende av ägarna. Att på något sätt tala om att styrelsen skall vara oberoende av 17

18 ägarna som vissa gör, Karin Forseke 5 och så, jag tycker det är idioti. Jag tror att ju mer ägarberoende en styrelse är desto bättre. Sen är det inte bra med en styrelse som är beroende av en ägare bara, för styrelsen skall ju ta vara på alla aktieägare. Men däremot att en styrelse blir sämre av att den är beroende av ägare är för mig ofattbart Intervjuperson 5 Det finns alltså också en annan tolkning av riskerna för expropriation av minoritetsaktieägare i ägarberoende styrelser än t ex den som de utländska (Brittiska) pensionsfonder, som försökte delta i utvecklingen av den svenska koden, har. De utländska investerarna kräver oberoende styrelseledamöter för att de skall känna sig skyddade, men de borde snarare se om sitt eget hus varnar de svenska reglerarna, där bristen på starka ägare får konsekvenser: Vi menar att en del av de skandaler vi sett i USA beror just på detta, det finns ju inga starka motkrafter, utan en företagsledning kan bära sig åt lite hur som helst. Och det är mycket medvetet, vi tycker inte det är någon eftersträvansvärd modell, det finns ett värde i att ha starka ägare och de skall då också få ett ordentligt inflytande Intervjuperson 1 Den starka ägaren är alltså någon som ett direkt sätt övervakar företagsledningen. På så vis fungerar den kontrollerande ägaren som ett skydd mot egenmäktiga företagsledningar inte bara i det enskilda företaget utan i samhället som helhet. Detta inflytande för ägarna är starkt sammankopplat med att sitta i styrelsen:..där var det den svenska modellen som var åhörd, det vill säga vilket jag tycker är fullständigt rimligt nämligen att det är ägarna som skall bestämma och det ägarna som skall bemanna styrelserna Intervjuperson 3 Och då fungerar det inte med en majoritet oberoende styrelseledamöter: Jag är jävligt tveksam till det som arbetssätt, det här med bra människor, det är farligt [ohörbart 48,46], massa mellanhänder. Alltså, ansvar och befogenheter. Att ha en massa människor som sitter på halvmandat, utan ansvar, inga befogenheter, tar inget eget ansvar, är väldigt farligt, att fatta en massa beslut, det är ju allmänhetens pengar så det spelar ingen roll. Jag gjorde så gott jag kunde. Intervjuperson 6. De oberoende styrelseledamöterna är alltså ingen person som kan hållas till riktigt ansvar. Därför bedöms de snarare som farliga för aktieägarnas förmögenhet än som någon garanterar densamma. Det behövs alltså en stor grad utav ägarberoende ledamöter i en svensk styrelse, annars hamnar man lätt i en situation där företagsledningen snarare får allierade i styrelsen än de vakthundar som reglerarna anser att det behövs. 5 Se not 4 och 6. 18

19 En deltagare i kodgruppen som inte var av samma åsikt som alla andra avgav ett särskilt yttrande där bland annat följande står: Enligt min mening är det olyckligt att en svensk särdefinition av oberoendebegreppet befästs, eftersom olika definitioner kommer att skapa otydlighet gällande corporate governance av svenska företag och därmed innebära en konkurrensnackdel vid en jämförelse med regler för investeringar i andra regioner Karin Forsekes särskilda yttrande till svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:47) Karin Forseke 6 utgör den avvikande rösten inom Sverige. Hon hade varit verksam i främst Storbritannien under en lång rad år. Hennes åsikter delas också av de brittiska pensionsfonder, respektive intresseorganisationer för brittiska pensionsfonder, som avgav remissvar på den svenska koden. De får sägas utgöra det motstånd som den svenska kodgruppen argumenterar så kraftfullt mot i intervjusvaren. Forsekes argumentation är helt baserad på att den svenska koden inte får avvika från internationell best practice, det har alltså inte med vad som är bra och dåligt att göra, utan ändamålet att säkerställa internationell finansiering för svenska företag är överordnat. Alltså, den svenska kodgruppen löste sina problem genom att definiera om betydelsen av oberoendebegreppet. Från en entydig internationell definition till en nationell tvådelad. Det vill säga hälften av styrelseledamöterna skall vara oberoende gentemot företagsledningen (precis som i den internationella regeln) och dessutom två skall också vara oberoende av större ägare (den internationella regeln gör ingen skillnad). Lustigt nog är det exakt den regel som sedan tidigare fanns i bolagens inregistreringskontrakt hos Stockholmsbörsen. En intressant observation i den svenska koden är att ingen diskuterar delen av den internationella regeln som säger att hälften skall vara oberoende ifrån företagsledningen. I Sverige fanns det knappast några styrelser som hade några andra element utav företagsledning än möjligtvis VD, se Jonnergård & Kärreman (2004). Den delen utav den internationella regeln var därmed inte relevant. Däremot delen ur den internationella regeln att majoriteten också skulle vara oberoende utav företagets ägare väckte stora problem. De svenska reglerarna har svårt att förstå poängen med ett oberoende från företagets ägare det är ju deras företag! Problemet som den internationella oberoendedefinitionen förväntas lösa framstår som oklart samtidigt som det svenska systemet framställs som ett med stor särart och med stora fördelar framför det Angloamerikanska som man faktiskt hämtar reglerna ifrån. Det gör det enkelt att skjuta åt sidan krav från främst internationella (brittiska) institutionella investerare i remissförfarandet och enskilda ledamöter kodprocessen: de förstår inte hur det svenska systemet fungerar. 6 Det är här viktigt att påpeka att Karin Forske tackade nej till att bli intervjuad för den här studien. Hennes åsikter och argumentation kommer därför från offentliga källor, och jag är därför inte bunden vid någon anonymisering. 19

20 Slutsatsen utav kodgruppens ansträngningar i att tolka de regler som följer med det internationella kodkonceptet är ett enkelt konstaterande: så här kan vi inte ha det i Sverige. Det har krävts mycket arbete och tankemöda för att förstå att den anglosaxiska oberoenderegeln. Därefter har regleraren slutit sig till att den inte är tillämplig på svenska förhållanden. Dock, att ifrågasätta värdet av förekomsten utav en oberoenderegel i den svenska koden är inte aktuellt, eller som det uttrycks i det här citatet: det är väl så att de stora företagen i Sverige är inte bara familjekontrollerade i ganska stor utsträckning eller kontrollerade av ett fåtal ägare men de har ju länge varit beroende av internationellt kapital och de har lärt sig hur de skall få det, så de är ju i den meningen väldigt tränade på detta Intervjuperson 10 Vill företagen få tillgång till internationellt kapital så krävs det faktiskt att man lyssnar på de internationella investerarna, vill de ha oberoende styrelseledamöter så måste man ge dem det. I remissförfarandet ifrågasatte endast ett remissvar att det skall finnas en regel om oberoende. Detta svar hade inkommit ifrån en av de stora traditionella ägarna på Stockholmsbörsen som i ganska liten omfattning står inför behov av nyemissioner. Koden handlar om aktieägarnas styrning av bolag. Det är därför svårt att se anledningen till att koden föreskriver att två ledamöter skall vara oberoende av större aktieägare. Här introduceras ett slags minoritetsskyddsregel. Minoritetsskydd kan med fördel regleras i aktiebolagslagen och inte i koden LE Lundbergsföretagens remissvar. Ingen annanstans i fallstudien återfinns någon som ifrågasätter förekomsten utav oberoenderegler i en corporate governance kod. Dock är det väldigt viktigt att skilja på de olika oberoendereglerna dels kan en styrelseledamot vara oberoende ifrån företagsledningen och dels kan styrelseledamoten vara oberoende gentemot företagets ägare. För att summera det empiriska materialet: I stort sett alla är överrens om att det i en corporate governance kod måste finnas en regel om oberoende styrelseledamöter. Den internationella regeln, med oberoende från både företagsledning och ägare bedöms av svenska reglerare som obegriplig och dålig det leder till oövervakade företagsledningar som skulle dra ner de svenska företagen i fördärvet. Det finns därför möjlighet att skapa en egen definition av oberoende styrelseledamöter en som tar hänsyn till den speciella svenska situationen med starka ägare som utövar en direkt kontroll av företaget och företagsledningen. Däremot den del av den internationella regeln som kräver att en majoritet av styrelseledamöterna skall vara oberoende av företagsledningen en situation som påminner lika lite om svensk corporate governance praktik som någonsin den andra delen av oberoendet bryr sig reglerarna inte om och den passerar okommenterad. Hur hänger då denna svenska oberoende definition ihop med de två olika lösningar på corporate governance problemet som vi ställde upp tidigare? I ena fallet up- 20

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv Institutionella perspektiv på policyanalys Rational choice perspektiv Föreläsningens uppläggning Genomgång av olika institutionella rational choice traditioner Att hantera kollektivt handlande: centrala

Läs mer

Information Technology and Security Governance

Information Technology and Security Governance Technology Security and Risk Services Information Technology and Security Governance Internetdagarna 2006-10-25 Andreas Halvarsson Lapp på anslagstavlan hos IT-leverantör Förr Prästen Kyrkan Exekutionen

Läs mer

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit

Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit www.pwc.com/se Skapa handlingsfrihet och värde inför en kommande exit 23 april 2012 Mikael Scheja Ekon Dr Auktoriserad revisor Någonstans är vi på väg Olika utgångspunkter för företagande för en ägare:

Läs mer

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1

FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN. Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014. Nachemson-Ekwall 1 FIENTLIGA BUD TEORIERNA, MAKTSPELET, KORTSIKTIGHETEN Presentation för SNS Sophie.nachemson-ekwall@hhs.se 20 mars 2014 1 MILJÖN: SVENSKA BOLAG KÖPS UPP eller når aldrig börsen Page 2 FRÅN AVHANDLING TILL

Läs mer

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007

Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy 2007 Justitiedepartementet Rosenbad 4 103 33 Stockholm E-postadress: Ju.L1@justice.ministry.se Dnr Ju2009/3395/L1 Ersättning till ledande befattningshavare i aktiemarknadsbolag Bilaga 1: Aktiespararnas ägarstyrningspolicy

Läs mer

Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter. 6 oktober 2016

Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter. 6 oktober 2016 Bolagsstyrning rättsliga utgångspunkter 6 oktober 2016 Bolagsstyrning ("corporate governance" ) i Sverige - utvecklingen Begreppet "corporate governance" kommer ursprungligen från USA och debatt / krav

Läs mer

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107

Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 Finansdepartementet Drottninggatan 21 103 33 Stockholm Remissvar avseende betänkandet Etiken, miljön och pensionerna SOU 2008:107 (Aktiespararna) välkomnar möjligheten att få lämna synpunkter på Kommittén

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Rapport. Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005. Rapport till Kodkollegiet

Rapport. Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005. Rapport till Kodkollegiet Rapport Kodbarometer för kapitalmarknadsaktörer 2005 Rapport till Kodkollegiet 7 december 2005 Rapport Teknisk beskrivning Population och urval Målgruppen för undersökningen är befattningshavare i ansvarig

Läs mer

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande

Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande F O N D B O L A G E N S F Ö R E N I N G Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Antagna den 13 februari 2002 och senast reviderade den 6 februari 2007 Riktlinjer för fondbolagens ägarutövande Följande

Läs mer

Stockholm den 20 april 2011

Stockholm den 20 april 2011 R-2011/0634 Stockholm den 20 april 2011 Till Justitiedepartementet Ju2011/2880/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 april 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över Europeiska kommissionens

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Den successiva vinstavräkningen

Den successiva vinstavräkningen Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem

Angående förslaget daterat den 6 oktober till nytt trafikljussystem 27 oktober 2005 Finansinspektionen Box 6750 113 85 STOCKHOLM Skandia Liv 103 50 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 44 Telefon vx 08-788 10 00 Risk Manager hos kapitalförvaltningen Axel Brändström, CFA Telefon

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval

Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval 2015-10-01 Kollegiets inställning i frågan om individuell omröstning och automatisk rösträkning vid styrelseval Kollegiet har fått ett brev från ett antal internationella institutionella investerare beträffande

Läs mer

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN

NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN { ir } NÄR NOTERINGEN STÅR FÖR DÖRREN Med planering blir börsnoteringsprocessen såväl bättre som roligare. Här är några råd till dig som funderar på en börsintroduktion. D et finns naturligtvis många olika

Läs mer

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II

REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID II Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Henrik Lennefeldt 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Fi2011/4467 REMISSYNPUNKTER PÅ BOLAGSSTYRNINGSFRÅGOR I EU- KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL MIFID

Läs mer

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Ulf.Cederling@msi.vxu.se http://www.msi.vxu.se/~ulfce. Slide 1 Mönster Ulf Cederling Växjö University UlfCederling@msivxuse http://wwwmsivxuse/~ulfce Slide 1 Beskrivningsmall Beskrivningsmallen är inspirerad av den som användes på AG Communication Systems (AGCS) Linda

Läs mer

Styrelsens regler för ägarfrågor

Styrelsens regler för ägarfrågor 2015-12-04 Styrelsens regler för ägarfrågor Principer och ställningstaganden Utgångspunkter för ansvarsfullt ägande Bakgrund AMF förvaltar tillgångar åt nära 4 miljoner sparare och är en av de största

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Vad är målet? Vad är problemet? Bolagsstyrning i storföretag. Att ägande och företagande är åtskilt

Vad är målet? Vad är problemet? Bolagsstyrning i storföretag. Att ägande och företagande är åtskilt Bolagsstyrning i storföretag Föreläsning 7 Underlag: Sjögren (2005), Den uthålliga kapitalismen, kapitel 1 och 8 Vad är målet? Att åstadkomma största samhällsekonomiska nytta genom att sammanföra riskvilliga

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Employer Branding. Inbjudan till en studie om emotionella drivkrafter på arbetsmarknaden 2012-12-03

Employer Branding. Inbjudan till en studie om emotionella drivkrafter på arbetsmarknaden 2012-12-03 Employer Branding Inbjudan till en studie om emotionella drivkrafter på arbetsmarknaden 2012-12-03 Employer Branding blir mer effektiv på att attrahera och behålla medarbetare Bristen på rätt kompetens

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:25 2007-07-26 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 19 juli 2007 en framställning från Linklaters Advokatbyrå AB på uppdrag av ett utländskt bolag. Uttalandet offentliggjordes

Läs mer

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt

Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt N2015/4705/KF C 2015-1127 SC 2015-0085 Regeringskansliet Näringsdepartementet Na ringsdepartementets remiss: En fondstruktur fo r innovation och tillva xt SOU 2015:64 Chalmers tekniska högskola 412 96

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång?

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång? Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång? 2015-02-03 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet Satish Sen

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin

Aktiecafé 19 januari 2015. Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktiecafé 19 januari 2015 Aktiespararna Stockholm Kungsholmen Erik Levlin Aktieportfölj kontra aktiefond Aktiefond medför att man enkelt kan investera i en mängd olika bolag utan att själv behöva analysera

Läs mer

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006

Årsstämma vid Investor AB den 21 mars 2006 Styrelsens ordförande Jacob Wallenbergs och Anders Rydins redogörelse för principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen samt om långsiktigt incitamentsprogram för bolagsledningen

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking?

Hur uppstår intressekonflikter i universalbanker och vilka är argumenten att separera investment och commercial banking? ANFÖRANDE DATUM: 2004-08-26 TALARE: vice riksbankschef Lars Nyberg PLATS: Sjöfartshuset, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel 2014-04-03 Monica Sihlén, projektledare livsmedel och måltidstjänster, monica@msr.se Miljöstyrningsrådet är Sveriges expertorgan som ger stöd att ställa

Läs mer

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja

VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja VD:s Ersättningar När Ägaren Själv Får Välja Henrik Cronqvist McMahon Family Chair in Corporate Finance & George R. Roberts Fellow Robert Day School of Economics and Finance Claremont McKenna College Claremont,

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46)

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM jens.wieslander@justice.ministry.se Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46) Sveriges Aktiesparares Riksförbund,

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING

III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING III. REGLER FÖR BOLAGSSTYRNING 1 Bolagsstämma Aktieägarnas inflytande i bolaget utövas vid bolagsstämma, som är bolagets högsta beslutande organ. Bolagsstämma ska förberedas och genomföras på ett sådant

Läs mer

MÅL VERKSAMHETSSTYRNING. Definition och styrteori. Huvudmännen, dominerande intressenter. Organisationen. Företagsstyrning (corporate governance)

MÅL VERKSAMHETSSTYRNING. Definition och styrteori. Huvudmännen, dominerande intressenter. Organisationen. Företagsstyrning (corporate governance) VERKSAMHETSSTYRNING Definition och styrteori HALMSTAD UNIVERSITY MÅL Kunskap och förståelse om - styrningens plats och funktion i företaget - styrningens förutsättningar - ekonomistyrsystems uppbyggnad

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar AB Policy Kapitalförvaltning LF:2011:0:23 Intern 1

Bolag Dokumenttyp Funktion Dok nr Säkerhetsklass Sidnr Länsförsäkringar AB Policy Kapitalförvaltning LF:2011:0:23 Intern 1 1 Ägarpolicy Fastställd av styrelsen för Länsförsäkringar AB 2014-06-18 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation och införande...

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:09 2007-03-12 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 11 mars 2007 en framställning från MAQS Law Firm i egenskap av ombud för Cornell Capital Partners, LP. BAKGRUND I

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:

Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007: Aktiemarknadsnämndens uttalande 2007:15 2007-04-27 Till Aktiemarknadsnämnden inkom den 24 april 2007 en framställning från Mannheimer Swartling Advokatbyrå. BAKGRUND I framställningen till nämnden anförs

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Tisdag 12 maj 2009 Idag Definitioner vad menar vi egentligen? Kontext EU:s utvecklingspolitik EU ekonomisk supermakt Handel som bistånd Malin Stegmann McCallion 1

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna. Den 30 november 2009 Malin Björkmo

Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna. Den 30 november 2009 Malin Björkmo Fyra dyra fonder? - en ESO-rapport om förvaltning och styrning av AP-fonderna Den 30 november 2009 Malin Björkmo Rapportens syfte Att presentera ett förslag till hur ett framtida regelverk för förvaltningen

Läs mer

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING 1 (6) SKANDIA FONDERS POLICY OM ÄGARSTYRNING Fastställd av styrelsen 17 december 2013 1. Bakgrund och inledning Bolag som bedriver verksamhet enligt lag (2004:46) om värdepappersfonder ( LVF ) eller lag

Läs mer

sfei tema - högfrekvenshandel

sfei tema - högfrekvenshandel Kort fakta om högfrekvenshandel Vad är högfrekvenshandel? Högfrekvenshandel är en form av datoriserad handel med målsättning att skapa vinster genom att utföra ett mycket stort antal, oftast mindre affärer

Läs mer

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige

Incitamentsprogram svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd 2015 KPMG i Sverige KPMG.se Innehåll Inledning... 3 Nya program under perioden... 5 Program per bransch... 6 Program per storlek... 7 Lösenkurs,

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015.

Historik för Ägarföreningen ProSkandia. Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Historik för Ägarföreningen ProSkandia Det här är ett utdrag ur Programförklaringen mars 2015. Inledning Skandia är ett kundägt ömsesidigt bolag med ett fullmäktige som högsta instans. Detta ger 1.4 miljoner

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson

Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson Företagsfinansiering från sparbankslån till derivat Föreläsning, 15 februari 2013 Tom Petersson 1 Företagsfinansiering igår, idag och imorgon Konkreta exempel på hur företag och företagare löst sina finanseringsbehov

Läs mer

Koll på kostnaderna OPS och livscykeltänk

Koll på kostnaderna OPS och livscykeltänk Infrastructure & Real Estate Koll på kostnaderna OPS och livscykeltänk Sjukhus i världsklass 2012 Lars Tvede-Jensen OPS är ett sätt att överföra projektrisker från offentlig till privat aktör ett slags

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt

Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt Pressmeddelande 27 maj, 2016 Snabbväxande B3IT offentliggör notering på Nasdaq First North Premier och publicerar prospekt Styrelsen och ägarna av B3IT Management AB (publ) ( B3IT eller Bolaget ) har,

Läs mer

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER

URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 40 HUR PÅVERKAS KONCERNREDOVISNINGEN OCH TILLÄMPNINGEN AV KAPITALANDELSMETODEN AV FÖREKOMSTEN AV POTENTIELLA RÖSTBERÄTTIGADE AKTIER Enligt punkt 9 i RR 22,

Läs mer

Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun

Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun REVISIONSRAPPORT 2007-10-30 Kommunstyrelsen Sid 1 (2) Dnr Granskning av bolagsstyrningen i Gävle kommun Gävle kommuns bolagsstyrning har granskas utifrån Svensk kod för bolagsstyrning och Principer för

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar

Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar Förslag till ett statligt stött inkubatorsystem & stimulans till affärsänglar 1. Utgångspunkter Tillväxtföretag behöver tillgång till både kompetens och kapital för att utvecklas. Därför krävs en väl fungerande

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING

SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING SKANDIA FONDERS INSTRUKTION FÖR ÄGARSTYRNING Fastställd av styrelsen 19 maj 2011 1. Bakgrund och inledning Styrelsen i ett bolag som bedriver fondverksamhet skall fastställa interna regler där det anges

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Globaliseringen och den svenska ägarmodellen

Globaliseringen och den svenska ägarmodellen Globaliseringen och den svenska ägarmodellen Magnus Henrekson & Ulf Jakobsson 8 september 2008 Bygger på förf:s expertrapport till Globaliseringsrådet 2 Bakgrund Snabb ändring i ägarstrukturen Ökat utländskt

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning

I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning 2010 1 (5) I. Nordeas fonder Corporate governance-policy riktlinjer för ägarstyrning Nordeas fonder 1 har antagit följande riktlinjer för ägarstyrning avseende bolag verksamma på den finländska och svenska

Läs mer

Företagens förtroende för politiken kring E22

Företagens förtroende för politiken kring E22 Handelskammarens rapport nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 En enkät bland sydsvenska företag Förord Inte sedan regeringen Bildt tvekade om Öresundsbron har en fråga väckt så starka

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2012

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2012 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2012 Under år 2012 gjorde nämnden 31 uttalanden. De allra flesta handlade även detta år om offentliga uppköpserbjudanden eller budplikt. En femtedel av ärendena handlades

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF

SAMMANFATTNING AV SUMMARY OF Detta dokument är en enkel sammanfattning i syfte att ge en första orientering av investeringsvillkoren. Fullständiga villkor erhålles genom att registera sin e- postadress på ansökningssidan för FastForward

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

Frivillighet på modet!

Frivillighet på modet! Frivillighet på modet! Maj 2008 Inledning Forum för Frivilligt Socialt Arbete har gått igenom alla kommunernas hemsidor för att få en bild av hur kommunerna arbetar med frivilligarbete knutet till välfärdens

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert

Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre. Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Välkomna till Planet Possible Vårt åtagande att skapa mer med mindre Johan Widheden, Hållbarhetsexpert Vad står AkzoNobel för? Världens ledande leverantör av högteknologisk färg och en stor producent av

Läs mer

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar

Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar Se upp för kulturkrockar vid internationella investeringar (Artikel publicerad i Fastighetsvärlden) Mötet mellan den svenska fastighetsbranschen och utländska finansiella placerare har på grund av olika

Läs mer

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT ÄGARPOLICY

LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT ÄGARPOLICY 1 (5) LIVFÖRSÄKRINGSBOLAGET SKANDIAS, ÖMSESIDIGT ÄGARPOLICY Beslutad av Styrelsen i Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Datum för beslut 2013-12-18 Träder ikraft 2014-01-01 Ersätter - Gäller för

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Investeringsbedömning

Investeringsbedömning Investeringsbedömning 27/2 2013 Martin Abrahamson Doktorand UU Föreläsningen avhandlar Genomgång av Grundläggande begrepp och metoder NPV och jämförbara tekniker Payback Internränta/Internal Rate of Return

Läs mer

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09

Vätebränsle. Namn: Rasmus Rynell. Klass: TE14A. Datum: 2015-03-09 Vätebränsle Namn: Rasmus Rynell Klass: TE14A Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about Hydrogen as the future fuel. I chose this topic because I think that it s really interesting to look in to the

Läs mer

Seminarium nya revisionsberättelsen. 23 september 2016

Seminarium nya revisionsberättelsen. 23 september 2016 Seminarium nya revisionsberättelsen 23 september 2016 Disposition 1. Introduktion 2. Kort sammanfattning av de större förändringarna 3. Key Audit Matters / Särskilt betydelsefulla områden 4. Annan information

Läs mer

Aktiebolagets grundproblem

Aktiebolagets grundproblem CLAS BERGSTRÖM PER SAMUELSSON Aktiebolagets grundproblem Andra upplagan NORSTEDTS JURIDIK AB Innehäll Förord till den andra omarbetade upplagan 5 Innehäll 7 Förkortningar 12 1. Förhällandet mellan rättsdogmatik

Läs mer

Tal Vattenfalls extrastämma

Tal Vattenfalls extrastämma Promemoria 2012-11-27 Finansdepartementet Tal Vattenfalls extrastämma Tack för ordet! Låt mig först säga att den här stämman är viktig; vi kommer idag bestämma de övergripande målen för bolaget samt få

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by

Berky Partnership. Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna. Powered by Berky Partnership Långsiktiga investeringar i värdebolag utanför de stora börserna Powered by Erbjudandet i sammandrag Teckningskurs: 10 000 kr per aktie Ingen överkurs, inget courtage Teckningspost: 25

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Balder lämnar ett offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Din Bostad

Balder lämnar ett offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Din Bostad PRESSMEDDELANDE 2009-06-26 Balder lämnar ett offentligt uppköpserbjudande till aktieägarna i Din Bostad Fastighets AB Balders (publ) ( Balder ) styrelse 1 har idag beslutat att lämna ett offentligt erbjudande

Läs mer

Quicksort. Koffman & Wolfgang kapitel 8, avsnitt 9

Quicksort. Koffman & Wolfgang kapitel 8, avsnitt 9 Quicksort Koffman & Wolfgang kapitel 8, avsnitt 9 1 Quicksort Quicksort väljer ett spcifikt värde (kallat pivot), och delar upp resten av fältet i två delar: alla element som är pivot läggs i vänstra delen

Läs mer

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter

Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland

Läs mer

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Organisering för energieffektivitet i sjöfarten Hannes Johnson, M.Sc. Sustainable Ship Propulsion, Chalmers hannes.johnson@chalmers.se Varför organisering? Energieffektivitet ur ett redarperspektiv Hur

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt

Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt Tips och råd för uthållig och lönsam tillväxt 2 Bara ett fåtal företag lyckas skapa en uthållig och lönsam tillväxt! Under åren 2008-2012 har 3 449 företag blivit Gaseller enligt Dagens industris kriterier.

Läs mer

Ägardirektiv avseende onoterade fastighetsbolag där Första AP-fonden har ett betydande inflytande

Ägardirektiv avseende onoterade fastighetsbolag där Första AP-fonden har ett betydande inflytande Beslutas av VD i ledningsgruppen Tidigare beslut 2015-03-31 (2014-03-13) Uppdateras Årligen Handläggare Chef Kommunikation och ägarstyrning Kopplade dokument Ägarpolicyn Ägardirektiv avseende onoterade

Läs mer