Temaarbete Inriktning matvanor

Transkript

1 Temaarbete Inriktning matvanor Sara-Stina Fältsjö, Camilla Johansson & Antonia Alfredsson

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 4 Metod... 5 Resultat... 6 Apotekets roll i det hälsofrämjande arbetet... 6 Kostlitteratur... 6 Internutbildningar och temaperioder... 6 Kosttillskott... 7 Övrigt... 7 Diskussion/reflektion... 8 Referenser

3 Inledning Det första man kan komma att tänka på när man hör ordet matvanor är oftast relaterade med kostcirkeln. Kostcirkeln kommer från Livsmedelsverkets rekommendationer där målsättningen är att främja bra matvanor som samtidigt kan minska förekomsten av olika kostrelaterade sjukdomar. De baserar sina rekommendationer på de senaste forskningsrönen en beskrivning av dessa finns i boken Nordiska näringsrekommendationer[1]. De svenska näringsrekommendationerna gavs ut år 2005 där det fanns fem riktlinjer för kost hos friska vuxna och kan i stora drag sammanfattas som att: ät mycket frukt och grönt, ät i första hand fullkorn, nyckelhålsmärkta livsmedel, ät fisk ofta och använd flytande margarin eller olja när man lagar mat [1]. Av Statens Folkhälsoinstitutets elva folkhälsomål så är mål nummer tio mest relevant; Goda matvanor och säkra livsmedel. Det handlar om att god hälsoutveckling och säkra livsmedel skall främjas[5]. Det internationella folkhälsoarbetet involverar både världshälsoorganisationen(who) och Europeiska unionen (EU). Livsmedelsverket samarbetar med WHO och dess medlemsländer för att arbeta för bra matvanor och fysisk aktivitet, vilket WHO i olika dokument har uppmärksammat för att förebygga stora folkhälsosjukdomar. Global strategy on diet, physical activity and health är en gemensam global strategi. Enligt WHO kan våra folkhälsoproblem kopplas till våra matvanor på så vis att de bedömer att 80% av hjärt- och kärlsjukdomar, 90% av diabetes typ II samt 30% av all cancer beror på våra matvanor och skulle kunna förebyggas om man tillämpade en bättre kostcirkeln [2]. Under de senaste åren har matvanorna förbättrats hos Sveriges befolkning. Produktionsstatistik från Jordbruksverket mellan år visar att energiintaget har minskat med 96kcal per person och dag. Det motsvarar en viktminskning på 2 kilo per person och år, om man utgår från oförändrad fysisk aktivitet. Den minskade energimängden grundas till 80% på minskning av kolhydrater. Det bör nämnas att konsumtionen av choklad, konfektyrvaror, läskedrycker, bröd och andra spannmålsprodukter, sirap och malt mellan åren har minskat. Till detta hör även produkter som är rika på kolhydrater och fattiga på fibrer har minskar, vilket är positivt [3]. En nationell undersökning visade att bara en liten andel av Sveriges vuxna befolkning uppfyller råden som livsmedelsverket har satt gällande frukt, grönsaker och fisk. Något vars andel måste öka i våra matvanor. Lågutbildade och yngre är de personer som i sämst följer kostrekommendationerna. Barn med sämre matvanor och som ofta lider av övervikt har ofta föräldrar med kort utbildning jämfört med de som har föräldrar med lång utbildning. Till de dåliga matvanorna hör att vi äter för mycket fett och socker och det visas genom att vår totala konsumtion av mat är högre än behovet. Däremot är vi bra på att äta proteiner, vitaminer och mineraler [4]. För att uppnå bra matvanor har Sverige ett nationellt folkhälsoarbete som riksdagen beslutat om detta handlar om att hela befolkningen ska ha möjlighet till en god hälsa på lika villkor. För att uppnå detta arbetar kommuner och landsting enligt rekommendationer från regeringen enligt en folkhälsoplan. Andra myndigheter som arbetar med det nationella folkhälsoarbetet är: Statens folkhälsoinstitut Socialstyrelsen 3

4 Livsmedelsverket[2] De har kunskaper inom metoder och strategier för att följa upp folkhälsopolitiken, de skriver olika rapporter i form av folkhälsopolitiska- och folkhälsorapporter som regeringen och kommunerna sedan tar del av. De arbetar även för att vi ska få bättre matvanor i befolkningen samt strävar efter att ha en tillförlitlig märkning av livsmedel kring till exempel näringsinnehåll [2]. Syfte Syftet är att ta reda på vad samhället har för uppfattning om vad goda matvanor är och om matvanorna har förbättrats/försämrats. Hur arbetar apoteket för att främja goda matvanor, sprida information och till sist om hur apotekets framtidsvisioner ser ut. 4

5 Metod Utifrån vårt valda temaområde formulerade vi ett syfte som berörde folkhälsomålet kring bra matvanor. Som grund för apoteksbesöket tog vi reda på bakgrundsfakta kring det aktuella ämnet och hur man arbetar nationellt så väl som internationellt för att främja goda matvanor och därmed en bättre hälsa i samhället. Därefter gjorde vi en intervjuguide (se bilaga 1) som besvarade de frågeställningar som vi hade kring hur man arbetar på apoteket för att uppnå folkhälsomålet. Några frågor handlade om hur man arbetar med att i dagsläget tillgodose målet men vi var även intresserade av att ta reda på hur man tänkte arbeta med det i framtiden. Vi ville även ta reda på komplikationer gällande hur man som receptarie får rekommendera och informera kring matvanor till exempel hur vida kosttillskotten marknadsförs. Efter att vi hade formulerat ett syfte och en färdigställd frågeguide ringde vi ett utvalt apotek för att fråga om de hade tid att genomföra en intervju med avsikt för att svara på frågorna. Vi bokade in ett möte med en receptarie torsdagen den 10/ Klockan 9:00 mötte vi upp den anställda på sjukhusapoteket, som tillhörde kedjan Apoteket AB. Istället för att sitta i ett kontorsrum som planerat fick vi sitta i en receptkanal för rådgivning, då kontoret var upptaget. Utrymmet var omslutet av skiljeväggar så att vi kunde prata ostört. Informanten fick börja med att berätta lite om sig själv, sin utbildning, arbetslivserfarenhet och andra relevanta bakgrundsfakta för att göra situationen bekvämare för denne. Sedan inleddes intervjun; Sara-Stina blev utsedd sekreterare och ställde även lite följdfrågor i mån av tid Camilla började ställa den första frågan, ställde några frågor till med följdfrågor samt tog emot broschyrerna. Antonia ställde frågor, följdfrågor och tog en närmare titt på litteraturen som fanns att tillgå om matvanor och hälsa på Apoteket. Själva intervjun tog cirka 30 minuter och därefter fick vi en kort rundvandring bland de produkter som hade att göra med kost och matvanor på apoteket. Efter intervjun bearbetades och analyserades anteckningarna som Sara-Stina hade skrivit ned. Genom att svaren diskuterades i gruppen och de olika tolkningarna sammanställdes fick vi fram vårt resultat. 5

6 Resultat Informanten har jobbat som legitimerad receptarie sedan år 1996 och utbildade sig i Uppsala. Apotekets roll i det hälsofrämjande arbetet Kunderna kommer inte hit för att köpa mat eller få kostråd. Råd om matvanor kom ofta som en bisats i och med rådgivning om läkemedel till exempel Omeprazol då även viss mat kan påverka magproblem både positivt och negativt. De sätten som personalen tog upp matvanor på var att vid recept smög man in på ämnet med råd i samband med sjukdom som kan mildra sjukdomen eller symptomen. Vid egenvård kom ämnet upp på tal när kunder frågar om kost, bantningsmedel och när de vill ha hjälp med till exempel matsmältningsproblem. Vid olika reklamkampanjer, från både apoteket och läkemedelsföretaget, kunde vissa produkter bli mer efterfrågade och uppmärksammade till exempel bantningsmedlet Alli. Kostlitteratur Bra mat för alla (utges av hjärt- och kärlsjukdomars riksförbund) anpassade för personer med diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Informanten påpekade att maten inte behöver vara torftlig bara för att den är nyttig. När kunderna kommer in och ska ha sina blodfettssänkande läkemedel med mera är det bra att tipsa om böckerna som komplement till den muntliga rådgivningen. Boken innehåller både recept och information om till exempel socker och sötningsmedel. Vid högtider kunde de särskilt informera om vilken mat man borde lägga störst tyngd på vid till exempel jul- och påskbord. Då kunder det vara tillexempel mat som sill, makrill och sen kan man även lägga till avokado och nötter. Apoteket AB gav även ut böckerna: Ordination motion, Goda sömnboken, Smarta val och Stora hälsoboken. På apotekets hemsida finns olika tester där man kunde få en överblick över till exempel sina matvanor. Internutbildningar och temaperioder Det fanns inga internutbildningar som enbart handlade om kost utan de ingick i olika behandlingsmetoder mot sjukdomar framförallt diabetes typ II och hjärt- och kärlsjukdomar. Aktuellt för tillfället var en kommande kampanj där man betonade matvanor för diabetes typ IIpatienter. Personalen skulle då få gå en utbildning riktad mot just matvanor inom detta ämne. Ofta påtrycker man vikten av goda matvanor från en annan infallsvinkel till exempel vid diabetes typ- II och då kommer maten också med i rådgivningen. Beroende på års- och högtider fokuserar man på olika kampanjer och som förslag på detta tog informanten upp att efter jul och nyår brukar viktminskning och rökavvänjning vara aktuellt. Informanten anser att det är viktigare att ge råd och vägledning till bättre vanor snarare än att behandla med en burk piller. Många av kunderna upplever ändå att det är lättare att är mediciner än att ändra sin livsstil. 6

7 Det kan även vara viktigt att informera om träning och vikten av bra skor som vid till exempel diskbråck och inte bara läkemedlet som läkaren ordinerat, på så vis ger man kunderna något mer. Kosttillskott Det är många kunder som frågar om kosttillskott, vilket omfattar alla åldersgrupper. På grund av mycket marknadsföring av kosttillskott via media är många kunder intresserade av att börja använda kosttillskott och därför säljs dessa produkter i stor omfattning. Många kosttillskott hör till den gruppen produkter som apotekspersonalen inte får rekommendera då det saknas vetenskaplig evidens för dess effekt och hur vida det finns ett behov att tillföra substanser utöver den vanliga mat intaget. När personalen möter kunder med frågor kring kosttillskott får de därför i normala fall inte rekommenderas tillexempel C-vitamin vid förkylning och urinvägsinfektion. Det är främst under vinterhalvåret då grönsaker är dyra och dagarna är mörka så att kunderna upplever sig bli trötta och hängiga. De grupperna som hon anser skulle kunna behöva kosttillskott är: äldre som har svårt att ta upp B- vitamin (och därigenom kan få kalciumbrist som leder till benskörhet) samt gravida som behöver tillskott av bland annat folsyra före och under graviditeten. Informanten ansåg att det var mycket humbug kring vitaminer och att det är bättre att inrikta sig mot en allsidig och bra kost. Övrigt På rundvandringen gick informanten igenom några vanliga näringslösningar och kosttillskott. Näringsdrycker säljs främst till äldre, gravida och svårt cancersjuka patienter som behandlas med cytostatika/cytotoxiska läkemedel. Vid illamående i samband med till exempel graviditet eller vissa läkemedelsbehandlingar kan det krävas ett energität tillskott i flytande form. Det finns även näringslösningar som kan administreras intravenöst till personer som inte kan inta föda peroralt. Förutom näringslösningar finns även måltidsersättningar för viktnedgång samt psylliumfrön. 7

8 Diskussion/reflektion För att inte missa viktiga detaljer i intervjun hade det varit att föredra en ljudinspelning istället för att anteckna det som sades. Anteckningar gör att det blir svårare för antecknaren att vara delaktig och ställa frågor i intervjun samt större utrymme att sedan tolka dem vid analys. Därför var det bra att vår grupp bestod av tre intervjuare så att två aktivt kunde ställa frågor och följdfrågor. Diskuteras bör att huruvida det är lämpligt att ha en så stor grupp som tre personer som intervjuar en ensam informant då denne lätt kan känna sig i underläge. Det var svårt att följa intervjuguiden då informanten redan efter första frågan hade besvarat eller delvis besvarat flertalet av övriga frågor. Det gjorde att vi fick omstrukturera frågeordningen och följa upp sådant som hon redan pratat om för att ställa följdfrågor och få ett komplett svar. Vi fick intrycket att apoteket inte jobbar särskilt aktivt med hälsofrämjande matvanor utan det var ett ämne som kom på tal när kunder kommer för rådgivning kring läkemedel och viktrelaterade produkter samt när de är intresserade av olika kosttillskott. Det apoteket skulle kunna förbättra är: Internutbildningar inom enbart kost Mer kampanjer andra årstider än vid högtiderna jul och nyår Fler gratisbroschyrer som är lättillgängliga Mer information i egenvården kring kost Kommande arbete angående goda matvanor var bland annat utbildningen inom kostens betydelse vid diabetes typ II och för att arbeta förebyggande hade de även broschyrer för att upplysa kunder om de är i riskzonen och behöver ändra sin livsstil. Även fast de inte får rekommendera de flesta kosttillskott på grund av att det saknas vetenskapliga belägg är de produkterna väldigt populära och säljer bra. Detta bildar ett etiskt dilemma då apoteken är menade att använda vetenskapligt bevis som grund för sin rådgivning i kontrast till kosttillskott som främst är en stor inkomstkälla. Goda matvanor för en individ kanske inte passar en annan individ med andra förutsättningar eller behov. Därför måste man anpassa rådgivningen efter varje enskild kund. Därför är internutbildning och andra fördjupningar inom olika teman viktiga för att hålla sig uppdaterad så att man kan utveckla den bästa möjliga kompetens för att ge bästa möjliga rådgivning. Vad gäller näringslösningar så anser vi att det är viktigt att apoteket kan erbjuda hjälp till äldre och personer som inte får i sig till dagliga behov av energi, vilket är livsviktigt för somliga patienter. Även om det inte är apotekets huvudområde att informera om kost så är det en viktig del i det hälsofrämjande arbetet i samhället. 8

9 9

10 Referenser Socialstyrelsen, hämtat : [1] Sveriges Livsmedelsverk, hämtat : [2] [3] [4] Statens folkhälsoinstitut, hämtat : [5] 10