Routing av IP-telefoni med TRIP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Routing av IP-telefoni med TRIP"

Transkript

1 Routing av IP-telefoni med TRIP Lars Olsson Per Bergman Lidebrandt Examensarbete Kungliga Tekniska Högskolan - Datateknik Januari 2002 Sammanfattning: Om telefoni över Internet gradvis slår igenom så kommer denna kommunikationsform under längre tid att samexistera med kommunikationen i det traditionella telefonnätet. För att möjliggöra kommunikation mellan dessa två olika nätverk under denna samexistens så används en speciell sorts gateway. Det framtida växande nationella och globala behovet av kommunikation mellan de båda näten förväntas leda till ett stort antal av dessa gateways och ett stort antal gatewayoperatörer. Ett problem som då uppstår är att finna och välja ut en lämplig gateway som kan terminera ett samtal från Internet till det traditionella telefonnätet. Problemet beror i korthet på att alla gateways teoretiskt kan koppla upp till alla telefoner på traditionella telefonnätet. En föreslagen lösning på ovan nämnda problem är TRIP (Telephony Routing over IP). I denna rapport beskriver vi komponenter och funktionalitet i TRIP samt diskuterar och utvärderar TRIP som lösning på gatewayproblemet. Utvärderingen av TRIP sker enligt en för syftet utvecklad utvärderingsmodell. Resultatet av arbetet är att TRIP, med vissa mindre reservationer, kan anses vara väl lämpat som lösning. Rapporten pekar dock på det faktum att TRIP behöver kompletteras av och integreras med andra tekniker och system för att framgångsrikt kunna integreras i en nätverksarkitektur för IPtelefoni. Detta examensarbete motsvarar 20 veckors heltidsarbete för var och en av författarna

2 IP Telephony routing with TRIP Lars Olsson Per Bergman Lidebrandt Master s Thesis Royal Institute Of Technology Computer Science and Engineering Januari 2002 Abstract: A gradual growth of IP-telephony will result in two co-existing telephony communication networks, the Internet and the traditional global telephony network. Communication between these two different networks is made possible with a special type of gateway. A future growing need for national and global communication between these two networks will most likely require a large number of these gateways and a large number of gateway operators. To find and choose the appropriate gateway to terminate a call from the Internet to the traditional telephony network is a non-trivial problem. In short, the problem originate from the fact that, in theory, all gateways are capable of terminate calls to all telephonys residing on the traditional telephony network. A suggested solution to the problem described above is TRIP (Telephony Routing over IP). This thesis describes components and functionality in TRIP and discusses and evaluates TRIP. In order to evaluate TRIP, a proprietary evaluation model was developed. The thesis concludes, with some minor reservations, that TRIP is well suited as a solution to the problem. However, the thesis points out that to successfully integrate TRIP in a network architecture for IP-telephony, TRIP needs to be complemented by and integrated with other technologies and systems. This thesis corresponds to the effort of 20 full-time working weeks for each of the authors

3 Förord Detta examensarbete är del av vår civilingenjörsutbildning i Datateknik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Arbetet utfördes under perioden juli januari Vi riktar ett stort tack till våra på alla sätt eminenta och alltid hjälpsamma handledare på Telia Research respektive DSV, Carl Wickbom och Johan Kummeneje. III

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Problemformulering Syfte Metod och tillvägagångssätt Målgrupper Rapportdisposition Telefoni PSTN IP-telefoni IP-telefoni till PSTN Att välja gateway Lösningar på gatewayproblemet Utvärderingsmodell Komponent 1: Affärsrelationer Komponent 2: Leverantörspolicy Komponent 3: Kundpolicy Komponent 4: Distribution av gatewaykapacitet Komponent 5: Protokoll och kompatibilitet Komponent 6: Skalbarhet Komponent 7: Samverkan med telefoniarkitektur Komponent 8: Administration Komponent 9: Säkerhet Komponent 10: Möjlighet till införskaffning Beskrivning av TRIP Översikt Begreppet ITAD Komponenter i TRIP Funktionaliteten i TRIP Exempel på funktionalitet: utbyte av gatewayinformation Exempel på funktionalitet: Samtalsuppkoppling IV

5 6 Utvärdering Diskussion kring lösningsmodeller Utvärdering av TRIP Slutsatser och summering Brister och svårigheter i arbetet Framtida arbete Terminologi och definitioner...62 Referenser...64 V

6 1 INLEDNING 1 Inledning Företag och organisationer engagerade i telefoni, telekommunikation och datakommunikation har börjat utforska nya typer av IP 1 - buren kommunikation för att kunna erbjuda nya, billigare och bättre tjänster. En av dessa nya kommunikationstjänster är IP-telefoni, d.v.s. möjligheten att kommunicera via telefon över ett datornätverk. Det traditionella telefonnätet PSTN (Public Switched Telephony Network) kommer dock under lång tid att fortleva som bärare av större delen av den telefoni som bedrivs runt om i världen, och det är naturligtvis önskvärt att kunna kommunicera mellan dessa två olika typer av nät. Det som möjliggör kommunikationen mellan IP-nätverk och PSTN är gateways. Dessa har till uppgift att konvertera mellan de olika typer av signal- och mediatrafik som bedrivs på respektive nät, och om kommunikationen mellan PSTN och IP-nätverk ska kunna lanseras i kommersiell skala så kommer detta att kräva stor gatewaykapacitet. Det visar sig dock att ett problem uppstår då antalet gateways ökar. Problemet uppstår när ett samtal skall kopplas upp från en telefon på ett IP-nät till en telefon på PSTN-nätet. En gateway kan nämligen normalt koppla upp samtal till alla telefoner på PSTN-nätet. Detta leder till följande för IP-nät unika situation: Alla gateways kan koppla upp samtal till alla PSTN-telefoner. Därmed uppstår problemet: vilken gateway ska väljas? För att uppnå driftsäkerhet och lönsamhet i systemet så kommer trafiken genom dessa gateways dessutom att behöva styras med avseende på bl a belastning, företagspolicys och de avtal om utbyte av gatewaytjänster som träffats mellan leverantörer av IP-telefoni. En sådan styrning kräver information om vilka gateways som finns tillgängliga, och vilka egenskaper dessa gateways har. Ett föreslaget sätt att hantera och distribuera denna information är protokollet TRIP. Detta arbete syftar till att utvärdera TRIP. 1.1 Problemformulering Detta examensarbetes problemställning är att utreda huruvida TRIP är ett lämpligt protokoll för att styra trafiken från IP-telefoner till PSTN. Med lämpligt avser vi olika affärsmässiga och tekniska faktorer. Affärsmässiga faktorer är: Stödjer TRIP affärsmässigt utbyte av gatewayinformation? Hur väl stödjer TRIP hantering av leverantörspolicy gällande den gatewayinformation som ska distribueras? Stödjer TRIP IP-telefonikunders möjligheter att själva välja den gateway som terminerar samtal i PSTN? 1 IP - Internet Protocol 1

7 1 INLEDNING De tekniska faktorer vi identifierat är Har TRIP stöd för distribuering av information om gatewaykapacitet? Hur väl stödjer TRIP olika signaleringsprotokoll? Är TRIP skalbart? Hur väl samverkar TRIP med omgivande telefoniarkitektur? Har TRIP bra administrationsmöjligheter? Har TRIP stöd för säkerhet? Finns det möjligheter att implementera eller på annat sätt införskaffa en lösning byggd på TRIP? Med dessa faktorer som grund har vi byggt upp en utvärderingsmodell. Motivering till dessa faktorer samt en närmare beskrivning av utvärderingsmodellen återfinns i Kapitel 4. Notera att TRIP avser att lösa de problem som uppstår då samtal skall kopplas upp från IP-nät till PSTN. Följaktligen är även detta arbete begränsat till att diskutera dessa problem. Samtal från PSTN till IP-nät är ett problemområde som ej berörs i denna rapport. 1.2 Syfte Varför utvärdera ett protokoll som TRIP? Vi beskrev i inledningen till detta kapitel hur en kommersiell lansering av IP-telefoni kommer att kräva stor gatewaykapacitet. Följaktligen är behovet av lösningar liknande TRIP beroende av denna förväntade ökning av gatewaykapacitet. Det råder för närvarande stor enighet i data- och telekombranschen om att ett brett genomslag för IP-telefoni kommer att kräva ett stort behov av gatewaykapacitet [1]. Vi identifierar tre faktorer som påverkar ett behov av TRIP: Att IP-telefoni får ett brett genomslag som kommunikationsform. Att genomslaget får en fläckvis geografisk och kulturell spridning. Att detta genomslag sker över en längre tidsperiod. Dessa tre faktorer kommer tillsammans leda till ett stort antal användare av IP-telefoni, av vilka många kommer att ha önskemål att terminera samtal till det parallellt existerande PSTN. 2

8 1 INLEDNING PSTN IP-telefoni Figur 1 Olika behov av gateways Varför dessa faktorer? Ett brett genomslag ger stora mängder potentiella samtal till PSTN, vilket skulle kunna kräva större gatewaykapacitet. Men ett brett genomslag räcker inte. Vilka ringer vi till egentligen? En stor majoritet av de samtal som privatpersoner och organisationer genomför är till personer och organisationer i deras geografiska och/eller kulturella närhet. Ett alltför brett genomslag av IP-telefoni inom samma geografiska och kulturella områden kommer därmed att leda till att en stor del av samtalen inom dessa områden kommer att ske mellan IP-telefoner. Dessa samtal kräver inget nyttjande av gatewaykapacitet. Genomslaget får ej heller gå för fort. Dessa framväxande öar (se Figur 1) med IP-telefoni måste under en längre tid samexistera med ett omgivande PSTN för att ett krav på stor gatewaykapacitet skall uppstå. Ett alltför snabbt framväxande kommer med stor sannolikhet att leda till att abbonenterna i PSTN övergår till IP-telefoni innan ett behov av stor gatewaykapacitet hinner uppstå. Även ett brett genomslag av sk residential gateways (se Kapitel 2.3.1) kommer att leda till ett betydligt mindre behov av mer storskaliga gatewayarkitekturer. Vi anser att sannolikheten att ovanstående situation inträffar är tillräckligt hög för att motivera en utvärdering av TRIP. 3

9 1 INLEDNING 1.3 Metod och tillvägagångssätt Detta arbete syftar till att dra slutsatser kring de faktorer som nämns i problemställningen i Kapitel 1.1. För att nå fram till dessa slutsatser skapade vi en utvärderingsmodell uppbyggd kring dessa faktorer. TRIP utvärderades sedan enligt denna modell genom att studera och diskutera TRIPs egenskaper. Även andra angreppssätt på problemet som i korthet beskrivs i Kapitel 1.1 presenteras och diskuteras. Syftet med dessa diskussioner är att påvisa alternativa lösningsmetoder än TRIP och därmed förhoppningsvis vidga läsarens perspektiv en aning. Någon utförligare värdering av en annan lösning än TRIP var ej möjlig, eftersom alternativa konkreta lösningar saknas. Det låg utanför detta arbetes syfte att basera studierna och diskussionerna kring TRIPs egenskaper på egna experiment med TRIP, och det var ej heller möjligt att insamla externa data kring TRIP eftersom vi ej lyckades finna något system byggt kring TRIP i drift. Dessutom är TRIP under kontinuerlig utveckling, vilket i dagsläget gör det mindre meningsfullt att mha experiment försöka utvärdera TRIP. Resultaten från sådana experiment kan ju snabbt visa sig vara inaktuella. 1.4 Målgrupper De tänkta målgrupperna för detta examensarbete är studenter vid tekniska universitet och högskolor med intresse eller inrikting inom tele- och datakommunikation samt personer inom tele- och datakommunikationsbranschen som arbetar med IP-telefoni. 1.5 Rapportdisposition Rapporten är disponerad enligt följande: Kapitel 1: Inledning Kapitel 1 innehåller övergripade information om examensarbetet. Bl a så redogörs för arbetets bakgrund, syfte och problemformulering. Kapitel 2: Telefoni Detta kapitel innehåller grundläggande information om telefoni, IP-telefoni och gateways. Kapttel 2 behöver ej läsas av de som har grundläggande kunskaper inom dessa områden. Kapitel 3: Att välja gateway I detta kapitel definierar vi det problem som motiverat utvecklingen av TRIP. Vi presenterar även ett antal lösningsmodeller för detta problem Kapitel 4: Utvärderingsmodell I detta kapitel presenterar vi den utvärderingsmodell som vi använder för att utvärdera TRIP. 4

10 1 INLEDNING Kapitel 5: TRIP I Kapitel 5 ger vi en uttömmande beskrivning av komponenter och funktionalitet i TRIP. Detta kapitel behöver ej läsas av de som har djupare kunskap om TRIP. Kapitel 6: Utvärdering I Kapitel 6 diskuterar och utvärderar vi TRIP som lösning enligt den utvärderingsmodell som presenteras i Kapitel 4. Vi diskuterar och värderar även i korthet ett antal andra lösningsmodeller. Kapitel 7: Slutsatser och summering I detta avslutande kapitel ges en övergripande sammanfattning av arbetets resultat. Kapitel 8: Terminologi och definitioner Kapitel 8 innehåller en sammanställning av terminologi och definitioner som används i rapporten. Referenser 5

11 2 TELEFONI 2 Telefoni I detta kapitel redogör vi kortfattat för grunderna i traditionell telefoni och IP-telefoni. Kapitlet avslutas med en beskrivning av gateways, enheterna som möjliggör kommunikationen mellan IP-nät och PSTN. 2.1 PSTN PSTN är det röstorienterade kretskopplade nät som sammankopplar all världens telefonnät. Idag är det till större delen av PSTN digitaliserat förutom sista biten från telefonväxel till slutanvändare. PSTN utgör även en stor del av Internets infrastruktur [2]. Nedan följer en kort beskrivning av funktionalitet i PSTN Funktionalitet Telefonerna hos slutanvändarna i PSTN är kopplade till en telefonväxel via en dedikerad kretskoppling kallad local loop (se Figur 2). I de flesta fall utgörs dessa local loops av koppartråd där röstöverföringen sker med hjälp av analog teknik. Telefonväxlarna är sammankopplade av s.k. trunks. Dessa är till skillnad från local loops delade resurser och här är det vanligare att överföringen sker digitalt, dock inte på samma format som i datanätverk. För att etablera en förbindelse mellan två telefoner signaleras nätverksadressen (destinationens telefonnummer) till nätverket över local loop. Därpå avsätts en trunk i riktning mot denna nätverksadress och telefonväxeln kopplar local loop till denna trunk. Telefonväxeln närmast nätverksadressen kopplar aktuell trunk till local loop för destinationen om linjen inte redan är upptagen. När endera parten lägger på luren frigörs aktuell trunk och den kan då användas av någon annan [3]. telefonväxel local loop trunk local loop telefonväxel Figur 2 Kretskoppling i PSTN 6

12 2 TELEFONI Att som ovan beskrivet endast ha två parter, sändare och mottagare, som delar på en förbindelse är inte ett effektivt utnyttjande av kapaciteten i nätet. När en person talar utnyttjas endast 50% kapaciteten och när båda är tysta 0%. Detta är en skillnad mot paketförmedlad datakommunikation. Där kan olika användare dela på en linje och utnyttja dess kapacitet till 100%. Man bör kanske poängtera att oavsett om överföringen av talet sker analogt eller digitalt kommer den förbindelse som upprättas för ett samtal fortfarande vara reserverad endast för de två kommunicerande parterna, dvs problemet med kapacitetsutnyttjandet kvarstår Signalering i PSTN Signalering innebär enkelt beskrivet att koppla upp och avsluta samtal. Fram till mitten av 1970-talet användes samma förbindelse för uppkoppling av samtal som för själva samtalet. Om förbindelsen utgjordes av flera successiva deluppkopplingar och mottagaren svarade med upptaget-signal så innebar det att alla deluppkopplingar gjorts i onödan, vilket även ledde till att kapaciteten i nätet hade låsts i onödan. Detta problem löstes sedan med SS7-nätverket (Signaling System 7), som är ett separat paketförmedlat nätverk upprättat för att sköta uppkopplingen. SS7 allokerar inte förbindelser för samtal innan uppkopplingen är klar [4]. 2.2 IP-telefoni Vi definierar IP-telefoni på följande sätt: IP-telefoni är möjligheten att på samma sätt som över PSTN utföra telefonsamtal, röstmeddelanden och sända faxmeddelanden över IP-baserade datanätverk [5] Funktionalitet Till skillnad från kretskopplad telefoni i PSTN, där en fast förbindelse mellan samtalsparterna upprättas, är telefoni över ett IP-baserat nätverk liksom all annan trafik på denna typ av nätverk paketförmedlat. När tal ska skickas så konverteras den analoga röstsignalen till digitalt format samt komprimeras och översätts till paketformat i form av RTP (Real-Time Transport Protocol) paket. Dessa paket skickas sedan godtycklig väg över IP-nätverket, och när paketen når mottagaren (t ex en annan IP-telefon eller en gateway) så reverseras konverteringsprocessen [6]. Innan RTP-paketen kan börjar strömma mellan de två ändpunkterna så måste dock en förbindelse - precis som i PSTN - på något sätt etableras mellan dessa, och detta utförs med en speciell typ av signaleringsprotokoll. Efter att ha etablerat förbindelsen mellan ändpunkterna så behåller signaleringsprotokollet kontrollen över samtalet och ser även till detta avslutas på ett korrekt sätt. Ett exempel på ett sådant kontroll- eller signalprotokoll är SIP (Session Initiation Protocol). 7

13 2 TELEFONI Motivation för IP-telefoni PSTN med dess komponenter och arkitektur är en naturlig del av det vardagliga livet i större delar av världen och ger tillgång till ett billigt och redan existerande världsomspännande nät med vars hjälp man kan kommunicera med vem som helst både billigt, enkelt och med hög kvalitet. Vidare så anses även det globala telefonnätet vara mycket stabilt och på de flesta sätt väl fungerande, men trots alla dessa positiva egenskaper har många aktörer på senare år visat allt större intresse för att använda de snabbt framväxande datanäten som transportnät för röstkommunikation [7]. Anledningar till det är [8], [9]: För kunderna kan IP-telefoni förhoppningsvis erbjuda nya typer av röst- och datatjänster samt lägre kostnader för telefoni. För leverantörer av kommunikationstjänster och kommunikationsutrustning innebär IP-telefoni nya möjligheter att utveckla nya konkurrenskraftiga produkter och tjänster till lägre pris. Mängden datatrafik växer i dagsläget betydligt snabbare än mängden traditionell telefontrafik och stora investeringar i datanätverk görs för att denna ökning skall kunna tillgodoses. För att erhålla största möjliga utbyte av investeringarna så bör dessa datanät utnyttjas maximalt, t ex genom att använda dessa för transport av IP-telefoni. Man hoppas att endast ett globalt IP-nätverk i framtiden skall vara värd för alla typer av trafik, eftersom ett nät i stället för två parallella anses ge stora fördelar bl a i fråga om drift och underhåll. 2.3 IP-telefoni till PSTN Telefoni mellan två IP-telefoner över ett datanätverk är ett exempel på IP-telefoni, men naturligtvis är det även önskvärt och nödvändigt att kunna kommunicera mellan IP-nät och PSTN. Det som möjliggör denna kommunikation är en speciell typ av gateway, och här följer en kort beskrivning av dess komponenter och funktionalitet. 8

14 2 TELEFONI Gateways En gateway för kommunikation mellan IP-nät och PSTN har två huvudfunktioner: Uppkoppling av samtal och konvertering av signaltrafik mellan IP-nät och PSTN. Konvertering av mediaströmmen (tal, fax eller annat) åt båda hållen. Det finns flera olika varianter av implementationer av denna funktionalitet. De bygger på tre grundkomponenter (se Figur 3): Signaling Gateway (SG) för uppkopplingen och signalkonvertering Media Gateway (MG) för mediekonverteringen (t ex konvertering av tal) Media Gateway Controller (MGC) för styrning av MG Gateway SIP eller H.323 Signaling Gateway SS7 eller PRI Internet Media Gateway Controller PSTN media paket Media Gateway media krets Figur 3 Beståndsdelar i en typisk gateway I en sk smart gateway är SG och MG integrerade i en enhet som klarar all funktionalitet. Om man använder en fristående MG behöver den styras av en MGC. Denna MGC kan i sin vara integrerad med en SG eller så kan den kommunicera med en separat SG. Om enheterna ej är integrerade med varandra finns möjligheter att t ex en SG styr flera MGC och en MGC styr flera MG, vilket kan ge skalfördelar, men det kan också innebära en ohanterlig komplexitet. I regel har gateways med integrerad SG och MG en lägre kapacitet och kan hantera färre samtal än fristående MG som styrs av MGC. Det finns inget som hindrar en användare av flera gateways att blanda dessa tekniker. 9

15 2 TELEFONI En annan viktig faktor vid val av gatewaytyp är vilket eller vilka typer av signaleringsprotokoll som stödjs. I dagsläget finns två dominerande typer av signaleringsprotokoll definierade, SIP (Session Initiation Protocol) och protokoll i H.323- familjen. En ytterligare gatewayvariant som bör nämnas är av typen residential gateway. Dessa är ofta en sorts telefonadapter kopplad direkt till den enskilda telefonen, dvs varje enskild telefon har en gateway som tjänstgör som konverterare för media- och signaltrafik 10

16 3 ATT VÄLJA GATEWAY 3 Att välja gateway Om IP-telefoni fortsätter att utvecklas och får ett stort genomslag som kommunikationsmedel så kommer antalet gateways att öka kraftigt. Det ökade kravet på gatewaykapacitet beror på att PSTN under mycket lång tid kommer att samexistera med IP-nätverken och att det då naturligtvis kommer att vara önskvärt och nödvändigt att kunna kommunicera mellan dessa nät (se Figur 4). IP-telefonikunder IP-telefonikunder ITAD 2 Internet ITAD 3 ITAD 1 Gateway PSTN Figur 4 Telefoni från IP-nät till PSTN Flera problem kommer att uppstå då antalet gateways ökar. Ett av dessa problem uppstår när ett samtal skall kopplas upp från en telefon på ett IP-nät till en telefon på PSTN-nätet. Som tidigare beskrivits så kräver denna typ av samtal att trafiken konverteras av en gateway. En gateway kan, precis som en vanlig telefon på PSTN-nätet, normalt nå alla andra telefoner på 11

17 3 ATT VÄLJA GATEWAY PSTN-nätet. Detta leder till följande för IP-nät unika situation: Vi har ett flertal resurser att välja på vilka alla potentiellt kan utföra samma tjänst åt oss. Man kan definiera det problem som motiverat utvecklingen av TRIP som: Hur kan vi, givet ett telefonnummer som korresponderar mot en telefon på det publika telefonnätet PSTN, få IP-adressen till en lämplig gateway eller internetresurs (vilken kan vidarebefordra oss till en gateway) som kan terminera ett samtal till detta PSTN-nummer? Detta problem kallas i fortsättningen ibland för gatewayproblemet. Denna problemdefinition är ej att förväxla med problemformuleringen för detta examensarbete. Problemformuleringen för detta examensarbete återfinns i Kapitel Lösningar på gatewayproblemet I detta kapitel ger vi en översiktlig beskrivning av tänkbara lösningar på gatewayproblemet. För att möjliggöra en kategorisering av de tänkbara lösningarna presenterar vi den lösningsrymd som illustreras av Figur 5. Statisk Dynamisk Central Distribuerad Figur 5 En lösningsrymd för gatewayproblemet Förklaring av de olika axlarna i denna lösningsrymd: Statisk: Förändringar i gatewayarkitekturer leder ej till omedelbar uppdatering av informationen om gateways. Exempelvis så sker uppdateringen av informationen i stället vid regelbundna intervall. Dynamisk: Förändringar i gatewayarkitekturer leder till att informationen om gateways omedelbart uppdateras. Central: All information om gateways administreras av en central resurs. Distribuerad: Aktörerna distribuerar information om gateways direkt till varandra utan inblandning av någon central resurs. 12

18 3 ATT VÄLJA GATEWAY Här följer ett antal exempel på tänkbara lösningsmodeller i den presenterade lösningsrymden. Syftet med beskrivningarna är att ge en översiktlig bild av olika tänkbara lösningar på gatewayproblemet. Avsikten med dessa beskrivningar är ej att presentera någon form av utvärderingsmodell eller del av utvärderingsmodell för de olika lösningsmodellerna. En detaljerad utvärderingsmodell för lösningar på gatewayproblemet återfinns i Kapitel 4. Central statisk modell Denna lösningsmodell bygger på att det finns en central resurs som håller all information om de gateways som användarna av systemet önskar göra tillgängliga för omvärlden. Informationen lagras statiskt, dvs det finns ingen automatisk uppdatering av informationen utan en operatör måste aktivt ändra konfigurationen varje gång en deltagare i systemet rapporterar in en förändring i sin lokala konfiguration. Central dynamisk modell En central dynamisk modell syftar till att lösa gatewayproblemet genom upprättandet av en central resurs. Uppdateringen av den centrala informationen sker med automatik genom inkrementella uppdateringar in till den centrala enheten. Dessa dynamiska uppdateringar genereras av användarna vid förändringar i deras lokala konfigurationer och skickas därefter till det centrala systemet. Distribuerad statisk modell En distribuerad statisk lösningsmodell bygger på att informationen utbyts direkt mellan aktörerna utan inblandning av en central resurs. Individuella aktörer konfigurerar alltså själva sina system för att distribuera rätt information till rätt motpart/kund med beaktande av ingångna affärsavtal och policypreferenser, och en aktör som vill ha tillgång till extern gatewayinformation abonnerar på informationen från andra utvalda aktörer i systemet. Distribuerad dynamisk modell Denna typ av lösningsmodell liknar föregående modell men här tillkommer att uppdateringen och utbytet av information mellan aktörerna sker inkrementellt och automatiskt vid förändringar i aktörernas lokala gatewayarkitekturer. Aktörerna får i denna modell snabbt reda på förändringar i omgivningens gatewaykonfigurationer. TRIP är ett exempel på en distribuerad dynamisk modell. De tre första lösningsmodellernas egenskaper diskuteras i korthet i Kapitel 6. I Kapitel 6 återfinns även en detaljerad utvärdering av den distribuerade dynamiska lösningen TRIP, som i dag är den enda existerande konkreta lösningen på gatewayproblemet. 13

19 4 UTVÄRDERINGSMODELL 4 Utvärderingsmodell I detta kapitel presenterar vi en utvärderingsmodell för lösningar på gatewayproblemet. Komponenterna som ingår i modellen baseras på främst på diskussioner i [10] och [1]. För att underlätta utvärderingen har varje komponent uppdelats i delkomponenter. En utvärdering av TRIP enligt denna utvärderingsmodell återfinns i Kapitel Komponent 1: Affärsrelationer Bakgrund: Anskaffande och drift av gateways medför kostnader för ägaren, som därmed kommer att betrakta nyttjande av dessa gateways som en värdefull tjänst. Tillgång till gatewaykapacitet kommer därför att behöva regleras genom olika typer av affärsavtal. K1.1: Möjlighet för leverantörer att upprätta autonoma affärsrelationer Motivation: Upprättande av affärsrelationer underlättas om endast de parter som vill göra affär med varandra behöver engageras. K1.2: Stöd för upprättande av olika typer av affärsrelationer Motivation: Affärsmöjligheterna ökar om olika typer av affärsrelationer kan upprättas. Det ger utrymme för både större och mindre aktörer som kan anta olika roller, t ex mäklare av gatewayinformation eller gatewaygrossister. K1.3: Möjlighet att informera affärspartners om förändringar i gatawayarkitektur Motivation: För att en leverantör ska kunna leverera den gatewaykapacitet som avtalats bör leverantören snabbt kunna uppdatera sina kunder när gatewaykapaciteten eller gatewayarkitekturen av olika anledningar ändras 14

20 4 UTVÄRDERINGSMODELL 4.2 Komponent 2: Leverantörspolicy Bakgrund: Leverantörer av IP-telefoni kommer i många fall, genom olika affärsavtal med andra leverantörer, ha tillgång till ett antal kandidatgateways utöver de egna vilka alla kan terminera ett samtal till ett visst PSTN-nummer eller nummerområde. Leverantörerna kommer av ekonomiska och politiska skäl att vilja styra trafiken till dessa gateways med någon form av regler, dvs mha en policy [10]. Dessa regler måste på något sätt tillåtas påverka distributionsoch urvalsprocessen av gateways. Ett viktigt delproblem är hur dessa policyregler ska administreras. K2.1: Stöd för leverantörer att bedriva policybaserat urval av gateways Motivation: Detta ger leverantörer möjlighet att styra trafiken till av ekonomiska och politiska skäl lämpliga gateways. Ett exempel på politik skulle kunna vara att det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon ej vill använda gateways som Irak har kontroll över. K2.2: Möjlighet att administrer a och automatisera urvalet av gateways Motivation: Rent allmänt kommer ett system att skala bättre och kräva mindre administration om så många processer som möjligt är automatiserade. 4.3 Komponent 3: Kundpolicy Bakgrund: Med kundpolicy avser vi möjligheten att en slutanvändare kan påverka valet av gateway utifrån egna preferenser genom olika typer av abonnemang eller direkt vid uppringningstillfället. K3.1: Möjlighet för kund att aktivt välja gateway vid uppringningstillfället Motivation: Detta ger kunden möjlighet att välja olika gateways för olika samtal vid olika tidpunkter. Kunden kan t ex ha olika krav på samtalskvalité beroende på samtalets natur, och kunden ges även möjlighet att aktivt välja olika leverantörer beroende på aktuell prisbild. Kunden kan även av politiska skäl ha önskemål om att det aktuella samtalet ej skall löpa genom vissa leverantörer. K3.2: Möjlighet för leverantören att välja gateway vid uppringningstillfället beroende på aktuell kundprofil Motivation: Detta ger leverantörerna möjlighet att erbjuda kunderna olika typer av telefoniavtal där olika kunder använder olika gateways för samma nummerområden, och ger även kunderna viss möjlighet att aktivt påverka valet av gateway. 15

21 4 UTVÄRDERINGSMODELL 4.4 Komponent 4: Distribution av gatewaykapacitet Bakgrund: Kapaciteten är olika för olika gateways och kapaciteten är ej heller statisk, då den bl a påverkas av aktuell belastning. Vid val av gateway bör det finnas tillgång till aktuella uppgifter om gatewaykapacitet, dels som en garanti för samtalskvalité och tillgänglighet, och dels som ett medel för lastbalansering mellan gateways. Därmed måste sådan information och även information om andra viktiga attribut på något sätt ges möjlighet att kontinuerligt uppdateras. K4.1: Möjlighet för leverantörer att på ett standardiserat format utbyta information avseende gateways och tillhörande PSTN-nummerområden. Motivation: Genom att ha ett standardiserat format för informationsutbyte underlättas möjligheten att automatisera och standardisera informationsutbytet och uppslagning av informationen. K4.2: Stöd för olika typer av attribut för att beskriva en gateways egenskaper. Motivation: En viktig faktor vid val av gateway för en viss destination är de olika egenskaper denna gateway har. Är exempelvis en gateway maximalt belastad (inga fler samtal kan termineras) skulle detta vara en mycket nyttig information att få reda på. Då ges en möjliget att välja eventuellt mindre belastad gateway och därigenom ökar sannolikheten att samtalsuppkopplingen mot PSTN lyckas. Det blir också lättare för leverantörerna att hålla utlovad samtalskvalité om det finns tillgång till information som beskriver en gateways aktuella status. K4.3: Stöd för att automatiskt införa och övervaka gateways i en leverantörs lokala gatewayarkitektur. Motivation: En lösning kommer att skala bättre och kräva mindre administration om så många processer som möjligt är automatiserade. Ju mer frekventa uppdateringar av aktuell gatewaystatus som görs i en lokal gatewayarkitektur, desto större behov av automatisering. 4.5 Komponent 5: Protokoll och kompatibilitet Bakgrund: Det är inte säkert att alla gateways stödjer det signaleringsprotokoll som uppringande part använder. Därför måste stöd finnas för att hantera olika signaleringsprotokoll och det måste vara möjligt att distribuera information om detta. Detta ger möjlighet att kontrollera att aktuell TRIP-rutt stödjer det samtal vi önskar terminera. K5.1: Möjlighet för leverantörer att på ett standardiserat format utbyta och avläsa information som beskriver vilket eller vilka signalprotokoll en gateway kan hantera. Motivation: Detta ger leverantörer möjlighet att välja ut gateways som stödjer de signalprotokoll som leverantörens kunder önskar använda. 16

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam. IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Ver. 19734. Guide. Nätverk

Ver. 19734. Guide. Nätverk Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010 IP-telefoni Velio Roumenov 790429-0777 Stefan Rådesjö 800717-7010 1.Introduktion Detta arbete beskriver IP-telefoni, författarna anser att IP-telefoni så småningom kommer vara den telefonityp som används

Läs mer

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning.

SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. SNUS Remissvar avseende departementspromemoria: Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Föreningen SNUS (Swedish Network Users Society) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade promemoria.

Läs mer

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och

Läs mer

g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V

g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V IP-routing: Att transportera ett IP-paket från ett nät till ett annat. Men mellan vilka nät? Mellan bly.cs.umu.se och www.ub.umu.se? Eller mellan bly.cs.umu.se och www.microsoft.se? Packet-switched routing:

Läs mer

Nätverkslagret - Intro

Nätverkslagret - Intro Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Inlämningsuppgift till seminariekursen i datakommunikation och distribuerade system. Ola Lundgren d99eol@dtek.chalmers.se 790502-8531 Mattias Thorén d99torez@dtek.chalmers.se

Läs mer

Introduktion... 2. Lync-/SfB-Infrastruktur... 2. Cellips infrastruktur... 2. Brandväggskrav... 2. Lync/SfB Server PSTN Gateway...

Introduktion... 2. Lync-/SfB-Infrastruktur... 2. Cellips infrastruktur... 2. Brandväggskrav... 2. Lync/SfB Server PSTN Gateway... INNEHÅLL Introduktion... 2 Lync-/SfB-Infrastruktur... 2 Cellips infrastruktur... 2 Brandväggskrav... 2 Lync/SfB Server PSTN Gateway... 4 SIP-trunk-konfiguration... 4 Enterprise Voice... 7 1. Dial Plan...

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Datum Vår referens Sida 2011-03-28 Dnr: 11-3053 1(5) 1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress:

Läs mer

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI 2 ASCOM IP-DECT Ascom är ledande inom trådlös telefoni för professionella användare. Våra lösningar är kända för sin flexibilitet, tillförlitlighet

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation: Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Kombination av: Presentationer Demonstrationer Posters Grand finale workshop Med middag

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Gränslös kommunikation

Gränslös kommunikation Ericsson enterprise multimedia server Gränslös kommunikation Den nya generationen multimedielösningar för företagskommunikation Kunnig personal och högeffektiva arbetssätt är viktiga faktorer om ett företag

Läs mer

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes.

Voice over IP / SIP. Switching Costs SIP. Motivation for VoIP. Internet Telephony as PBX replacement. Internet Telephony Modes. Voice over IP / SIP Motivation for VoIP Baserat på material från Henning Schulzrinne, Columbia University. 1 2 Internet Telephony as PBX replacement Switching Costs 3 4 Internet Telephony Modes SIP SIP

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016 - 2016 Routing och Networking October 29, 2016 1 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Uppgift 2. I figuren nedan

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning 1. Inledning... 2 2. Att göra inställningar... 2 3. Grundinställningar för Telia SIP-anslutning... 3 4. Inställningar

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Routing Information Protocol

Routing Information Protocol Routing Information Protocol Problem och lösningar TDTS09 Datornät och internetprotokoll Grupp: DOIP26 Erik Eloff, Annica Lewin eriel743@student.liu.se, annle867@student.liu.se Linköpings universitet 22

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion - 2015 Routing och Networking October 6, 2015 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count

Läs mer

WHOIS policy för.eu-domännamn

WHOIS policy för.eu-domännamn WHOIS policy för.eu-domännamn 1/7 DEFINITIONER Termer som definieras i allmänna villkor och/eller i tvistlösningsreglerna för domänen.eu skrivs i kursiv stil i detta dokument. AVSNITT 1. INTEGRITETSPOLICY

Läs mer

Datakommunikation I 5p

Datakommunikation I 5p kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)

Läs mer

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control LATHUND Datum Rev 2015-04-16 A Skicka beställningen till: order@addsecure.se AddSecure, Kundtjänst, 020-32 20 00 Dokumentnummer 45BL0002 Lathund Beställningsblankett AddSecure Control 1. Nytt Ändring Annullering

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson Enum som en komponent i NGN Gert Öster Ericsson Samtal! Med Vem? Två dominerande address format för att identifiera en användare som man vill kommunicera med Nummer baserade addresser, tex Telefon nummer

Läs mer

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan.

Köpguide för mobila växlar. Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Köpguide för mobila växlar Modern telefoni till företaget är långt ifrån vad det var för bara några år sedan. Tänk om din nya telefonilösning kunde förenkla din vardag och hjälpa dina medarbetare att arbeta

Läs mer

F2 Exchange 2007. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16

F2 Exchange 2007. 2013-01-16 EC Utbildning AB 2013-01-16 F2 Exchange 2007 1 F2 Idag: Exchange i SBS 2008 Planering av systemet Exchange struktur, AD/GC/hierarki Core Components Management, Connectors Serverroller 2 Exchange Server i Small Business Server 2008?

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011 1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas

Läs mer

SIP-operatörskonton genom Ingate Firewall/SIParator. Lisa Hallingström Paul Donald

SIP-operatörskonton genom Ingate Firewall/SIParator. Lisa Hallingström Paul Donald SIP-operatörskonton genom Ingate Firewall/SIParator Lisa Hallingström Paul Donald Table of Contents SIP-operatörskonton genom Ingate Firewall/SIParator steg för steg...3 Utgående samtal...4 Inkommande

Läs mer

IP400 Office Telefon 2010

IP400 Office Telefon 2010 IP400 Office Telefon 2010 Version 1 (16/05/2001) Telefon 2010... 3 Introduktion till modell 2010... 3 Handsfree (högtalare) och svar / nedkoppling... 3 Toner och ringsignaler... 4 Telefonlampan... 4 Funktioner...

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 10 - Dynamisk Routing Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-19 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik

Läs mer

Introduktion Schenker-BTL AB, Stab IT Beskrivning över informationsintegreringmed Schenker, metodbeskrivning version 1.

Introduktion Schenker-BTL AB, Stab IT Beskrivning över informationsintegreringmed Schenker, metodbeskrivning version 1. Schenker har interna system som handhar information som är av intresse för våra kunder/partners. Idag finns ett flertal av dem tillgängliga via Internet, sk Online-tjänster. Dessa erbjuder inte bara hämtning

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst.

2013-08-16 96-77-2012;001. Pris. Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB. Kommunikation som tjänst. Pris Bilaga till ramavtal mellan Statens inköpscentral och Borderlight AB 1 (5) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Konsulter... 4 3. Webbportal... 4 4. Leveranstider... 4 5. Pris... 5 2 (5) 1. Inledning De

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka

Hur hänger det ihop? För att kunna kommunicera krävs ett protokoll tcp/ip, http, ftp För att veta var man skall skicka Webben som verktyg Idag: Hur hänger det ihop? Viktiga tekniker Stegen i ett webbprojekt Verktyg Dreamweaver Photoshop Joomla CMS Storyboard och flödesschema Fixa webbhotell Hur hänger det ihop? För att

Läs mer

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global

Läs mer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll 1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Föreskrift OM INTEROPERABILITET AV KOMMUNIKATIONSNÄT OCH KOMMUNIKATIONSTJÄNSTER. Meddelad i Helsingfors den 24 november 2010

Föreskrift OM INTEROPERABILITET AV KOMMUNIKATIONSNÄT OCH KOMMUNIKATIONSTJÄNSTER. Meddelad i Helsingfors den 24 november 2010 1 (7) Föreskrift OM INTEROPERABILITET AV KOMMUNIKATIONSNÄT OCH KOMMUNIKATIONSTJÄNSTER Meddelad i Helsingfors den 24 november 2010 Kommunikationsverket har med stöd av 47, 63 och 129 i kommunikationsmarknadslagen

Läs mer

Kan vi lita på Internettekniken?

Kan vi lita på Internettekniken? Kan vi lita på Internettekniken? Per Hurtig Per.Hurtig@kau.se Datavetenskap Agenda Telefoni Internet Telefoni över Internet? Forskning vid Karlstads Universitet Sammanfattning Alltid tillgängligt Telefoni

Läs mer

Godkännande av kundapplikationer

Godkännande av kundapplikationer samhällsskydd och beredskap 1 (9) Godkännande av kundapplikationer MSB-50.2 samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1 Alla applikationer måste godkännas... 3 1.1 Hur går ansökan om godkännande

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

NGN Vad är det. Internetdagarna 2007-11-06. Netlight Consulting AB

NGN Vad är det. Internetdagarna 2007-11-06. Netlight Consulting AB NGN Vad är det Internetdagarna 2007-11-06 1 Agenda NGN och standardisering NGN och telefonitjänster NGN och andra tjänster NGN och reglering 2 2 NGN och standardisering Arbete sker inom flera organisationer

Läs mer

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Martin Andersson Hans Ericsson

Läs mer

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22 Snabbhjälp IT sip86 Detta är en hjälpmanual för IT och nätverkstekniker för att snabbt kunna få en överblick på hur sip86 kan användas i olika nätverk. Om Larmsändare sip86 sip86 Generation 2 är nästa

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade

Läs mer

Hi-O. Intelligent teknologi för dörrmiljöer. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions.

Hi-O. Intelligent teknologi för dörrmiljöer. ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. Hi-O Intelligent teknologi för dörrmiljöer ASSA ABLOY, the global leader in door opening solutions. 1 Vad är Hi-O? Innehåll Hi-O, Highly intelligent opening, är en standardiserad teknologi som gör att

Läs mer

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Från användare till användare. (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: - Installera en Fortigate ditt nätverk. - Anslut Fortigaten till IPv6 nätverket. - Anslut din PC till Fortigaten. - Så kan du surfa på internet med

Läs mer

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på "Sekretesspolicy" längst ner på webbsidorna.

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på Sekretesspolicy längst ner på webbsidorna. Sekretesspolicy Elanco, en division inom Eli Lilly and Company (Lilly), (härefter "Elanco" eller "Lilly" i denna Sekretesspolicy) respekterar integriteten hos dem som besöker våra webbsidor och det är

Läs mer

SIP är vår arena! IP-DECT provkör Gigaset PRO. Microsoft Lync Nu tre starka leverantörer. VoIP gateways - Rädda situationen när Telia stänger ISDN

SIP är vår arena! IP-DECT provkör Gigaset PRO. Microsoft Lync Nu tre starka leverantörer. VoIP gateways - Rädda situationen när Telia stänger ISDN for you Nummer 2 2013 SIP är vår arena! Ur innehållet IP-DECT provkör Gigaset PRO Microsoft Lync Nu tre starka leverantörer VoIP gateways - Rädda situationen när Telia stänger ISDN TALK TELECOM Distribution,

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream FTTx

Produktspecifikation Bitstream FTTx Produktspecifikation Bitstream FTTx 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av slutkundsplacerad utrustning 2 2.3 Tjänster & Prestanda 3 2.3.1 Internetaccess/Surf Consumer samt

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Virtuell Server Tjänstebeskrivning

Virtuell Server Tjänstebeskrivning Virtuell Server Tjänstebeskrivning Inledning SoftIT tillhandahåller i samarbete med IP Only, tjänsten Virtuell Server, varigenom kunden erhåller serverkapacitet som Kunden får tillgång till genom SoftIT:s

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6)

Internt penetrationstest. Tierps kommun. Revisionsrapport. Juni 2011. Erik Norman 1(6) Internt penetrationstest Tierps kommun Revisionsrapport Juni 2011 Erik Norman 1(6) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Revisionsfråga... 3 2. Angreppssätt... 4 2.1. Omfattning

Läs mer

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Tidsfördröjningskompensation i distribuerade nätverksmiljöer Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Av: Oscar Andersson 820109-5638 Andreas Sjöstrand 800508-0117

Läs mer

Din manual NOKIA C111 http://sv.yourpdfguides.com/dref/824115

Din manual NOKIA C111 http://sv.yourpdfguides.com/dref/824115 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för NOKIA C111. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information, specifikationer,

Läs mer

Towards Blocking---resistant Communication on the Internet

Towards Blocking---resistant Communication on the Internet Towards Blocking---resistant Communication on the Internet SLUTRAPPORT Stefan Lindskog Karlstads universitet SE---651 88 Karlstad stefan.lindskog@kau.se 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3

Läs mer

RFC 6106-stöd i Router Advertisment-klienten radns. Michael Cardell Widerkrantz mc@hack.org

RFC 6106-stöd i Router Advertisment-klienten radns. Michael Cardell Widerkrantz mc@hack.org RFC 6106-stöd i Router Advertisment-klienten radns Michael Cardell Widerkrantz mc@hack.org 24 augusti 2011 Innehåll Inledning................................... 2 Mål......................................

Läs mer

Skalbarhet är den bästa lösningen. Den nya LMS 7 Professional.

Skalbarhet är den bästa lösningen. Den nya LMS 7 Professional. Skalbarhet är den bästa lösningen. Den nya LMS 7 Professional. 2 Effektivitet genom anpassning Idealiska lösningar för din framgång För att garantera omedelbart svar på hjälpanrop, snabb service och sammanhängande

Läs mer

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon Manual Porttelefon VAKA axema Sida 1 Copyright Axema Access Control AB, Stockholm 2012. 200xx-sv Vaka manual Axema Access Control AB är ett svenskt säkerhetsföretag som sedan 1992 utvecklar och marknadsför

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015.

SKOLFS. beslutade den -- maj 2015. Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet informationsteknisk arkitektur och infrastruktur inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver

Läs mer

Real-time requirements for online games

Real-time requirements for online games Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping

Läs mer