Handbok för utmanare om privata företags möjligheter att utmana kommunala verksamheter. Anders Morin, Monica Renstig Januari 2009

Transkript

1 Handbok för utmanare om privata företags möjligheter att utmana kommunala verksamheter Anders Morin, Monica Renstig Januari 2009

2 Därför behövs utmaningsrätt! 1 Därför behövs utmaningsrätt! Landets kommuner och landsting står inför mycket stora utmaningar. Ett stagnerande antal unga och arbetande ska försörja allt fler äldre med stora vårdbehov. Samtidigt är det omöjligt att finansiera de växande vård- och omsorgsbehoven genom att höja skatterna. Kommuner och landsting befinner sig därmed i en kniptång. Lösningen är att se till att utnyttja existerande resurser mer effektivt. För att åstadkomma detta räcker det inte med olika sparbeting. Ett bättre sätt är att öppna upp de egna verksamheterna och låta utomstående aktörer komma med förslag på hur olika kommunala och landstingskommunala områden skulle kunna skötas och utvecklas på annat sätt. Fler och andra ögon kan se likheter med sina egna verksamheter, koppla samman och befrukta de kommunala verksamheterna så att synergieffekter uppstår. Att införa utmaningsrätt är ett bra sätt att öppna sig för nya idéer och nya förslag på hur olika verksamheter kan utvecklas. Utmaningsrätt innebär att vem som helst kan utmana i princip vilken kommunal eller landstingskommunal verksamhet som helst genom att påstå att det här kan jag/ vi göra bättre eller effektivare. Det är därefter upp till politikerna att bestämma om de tycker att den utmanande verksamheten lämpar sig för upphandling, eller i vissa fall avknoppning. Den som utmanar är inte på något sätt garanterad att vinna upphandlingen. Istället kan utmaningsrätten sägas fungera som en form av förslagslåda. Alla verksamheter, offentliga som privata, måste släppa in denna utvecklingskraft. Det privata näringslivet står under ständigt utvecklingstryck eftersom de måste existera på en marknad genom att tillfredsställa kundernas behov till ett pris som kunderna är villiga att betala. De måste också ständigt arbeta för att effektivisera sig. Lyckas de inte utveckla produkter och tjänster efter kundernas behov och på ett effektivt sätt försvinner de från marknaden. Tills nu har inte offentligt finansierade verksamheter och offentlig produktion varit utsatta för samma hårda tryck utifrån. Nu är det nödvändigt, bland annat på grund av den kniptång som kommuner och landsting befinner sig i. Om utvecklingskraften släpps in, till exempel genom att man inför utmaningsrätt, så kan också de offentliga verksamheterna utvecklas till sin fulla potential. Vitsten med utmaningsrätt är främst utveckling. Verksamhet som lämpar sig för konkurrensutsättning kan identifieras och en indikation kan fås om det finns kompetenta företag som skulle kunna driva verksamheten effektivare. Dessutom finns idag sannolikt en mängd möjliga tilläggstjänster tjänster som betalas direkt av medborgarna men där det inte hittills funnits någon större möjlighet för dem att efterfråga dessa och få dem levererade. Det kan till exempel handla om att hemtjänstföretaget, vid sidan av basåtagandet, mot extra ersättning erbjuder högläsning eller storstädning. Att öppna upp för utmaningsrätt kan också ge andra positiva effekter, till exempel att kommunen får in förslag på tjänster som ännu inte utförs men som skulle kunna utföras. Ett sådant är utmaningen av funktionen städcontroller i Uppsala som vi skriver om som ett gott exempel i denna handbok. Utmaningen pekade där på behovet av att inrätta en funktion som övervakade städningen. Utmaningsrätten kan därmed fungera som en kuvös för utvecklingen av nya produkter och tjänster. Ökad konkurrensutsättning är således ett sätt att få in mer utvecklingskraft och göra skatteanvändningen mer effektiv. Men var ska man börja? Utmaningsrätt är ett sätt att flytta över initiativet till vad som lämpar sig bäst att konkurrensutsätta till företagen och de anställda. Samtidigt snabbar utmaningsrätten upp konkurrensutsättningsprocessen.

3 Därför behövs utmaningsrätt! 2 Men hur inför man som kommun eller landsting utmaningsrätten på bästa sätt? Och hur gör man som företagare eller som anställd om man vill utmana? Ett femtontal kommuner och ett landsting har hittills infört utmaningsrätt. Behovet av att sprida lärdomar och erfarenheter till fler kommuner och landsting är stort. Monica Renstig har svarat för intervjuer och sammanställning av erfarenheter och råd. Tillsammans har vi skrivit Handbok för utmanare. Lycka till med Utmaningen! Stockholm i januari 2009 Anders Morin Ansvarig för välfärdspolitiska frågor

4 Så fungerar utmaningsrätt 3 Så fungerar utmaningsrätt Utmaningsrätt, eller utmanarrätt som det kallas i Uppsala, är en relativt ny företeelse. Ett femtontal kommuner har hittills infört rätten. Alla utom tre har beslutat om det under 2008 eller året dessförinnan. Fler kommuner förbereder att införa rätten. Stockholms läns landsting har också infört utmaningsrätt. Vi har dock inte granskat erfarenheterna av detta i denna rapport. Utmaningsrätt innebär att kommunen, eller landstinget, inför en rätt att utmana befintlig kommunal eller landstingskommunal verksamhet förutom strategiska ledningsfunktioner och myndighetsutövning. 1 Rätten kan sägas innebära att initiativet över vad som ska kunna konkurrensutsättas överflyttas från kommunen till företagen, befintliga eller blivande. När en kommun inför utmaningsrätt åtar den sig att seriöst pröva frågan om verksamheter som utmanas lämpar sig för att konkurrensutsättas eller ej. Om kommunen beslutar sig för detta så ska verksamheten som regel upphandlas i konkurrens. Det är således inte alls säkert att det företag som utmanat också vinner upphandlingen. Varje kommun beslutar själv hur utmaningsrätten definieras. Avknoppning, då egna personalgrupper vill ta över den verksamhet de själva arbetar i, kan ingå i utmaningsrätten eller läggas utanför. Om avknoppning ingår i utmaningsrätten behöver verksamheten inte upphandlas, enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU), om den avknoppade verksamheten verkar inom ett område som infört kundval. Kundvalet måste då ha lagstöd, till exempel genom att det regleras i skollagen eller att godkännande sker enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV). Vitsen med utmaningsrätt är flera. Det finns fördelar för kommuner, medborgare och företagarna. Fördelar för kommuner med utmaningsrätt 1. Det öppnar upp för nya idéer och nya lösningar på hur man kan driva kommunal verksamhet. 2. Nya affärsmodeller lockas fram då kommuner välkomnar utmaningar. Funktioner som inte finns idag till exempel städcontroller kvalitetskontroll av kommunens städning kan inkomma som idé. 3. Det snabbar på processen. Företagare ser på verksamheter utifrån med andra ögon och kan därmed presentera lösningar paketerade på andra sätt vilket kan göra att kommunen tidigare ser uppenbara fördelar med att konkurrensutsätta en viss verksamhet. 4. Dialogen med medborgare förstärks eftersom nya företag antas ha tagit reda på vilka behov som medborgarna har som inte tillfredsställs idag. 5. Know- How- utveckling. Att utnyttja kunskaper och erfarenheter från företag från andra branscher kan leda till högre effektivitet och större upplevd konsumentnytta. Det gäller särskilt inom organisation, ledarskap och införandet av standardiserade koncept och rutiner. 6. Nya organisatoriska och effektivare lösningar lockas fram. Till exempel kan sammanslagning av funktioner som reception, post och fastighetsservice ge effektivare administration. 7. Öar av konkurrensskyddad verksamhet upptäcks, exempelvis måltidsservice inom Sollentuna skolor eller kommunalt drivna bensinstationer som utmanats i Uppsala. 8. Mångfalden av aktörer ökar då kommuner inför valfrihetssystem. Ökad konkurrens gynnar ju kvalitetsutveckling och även priser. 1 Då vi här enbart redovisar erfarenheter av kommunal utmaningsrätt använder vi oss fortsättningsvis av ordet kommun för att beskriva huvudmannens aspekter.

5 Så fungerar utmaningsrätt 4 Fördelar för medborgare med utmaningsrätt 1. Nya alternativa lösningar levereras av externa företag som utmanar - eller av den egna personalen då någon eller några av dem bildar företag vid en avknoppning. Detta medför att nya tjänster lättare utvecklas efter medborgarnas behov. 2. Kvalitén på levererade tjänster blir bättre då flera olika leverantörer konkurrerar. 3. Företag som utmanat och blivit upphandlade kan bredvid sitt basuppdrag att exempelvis utföra hemtjänst också mot extra ersättning erbjuda storstädning, fönsterputs, högläsning, hjälp med klädinköp med mera. Det gör att hemtjänstverksamheter kan utveckla sitt tjänstekoncept för att på så sätt i högre grad tillfredsställa de äldres egna behov och önskemål. Denna service i bostaden ges då utanför det rena basåtagandet som finansieras via skattsedeln. 4. Fler utförare i konkurrens bäddar för mer konsumentmakt för medborgaren och därmed införandet av valfrihetsystem vilket i sig gynnar slutkonsumenten/brukaren. 5. Kundvalssystem gör att medborgare kan välja bort hemtjänst, skolor, förskolor och äldreboenden som inte levererar tillräckligt hög kvalitet. 6. Effektivisering av kommunala verksamheter via det ökade konkurrenstrycket leder till lägre kostnader och därmed i förlängningen till lägre skatter. Alternativt kan effektivitetsintjänade medel användas till att bekosta andra angelägna kommunala områden. Fördelar för företag med utmaningsrätt 1. Mycket lättare att få till stånd en prövning av kommunal verksamhet. Vilket seriöst och kompetent företag som helst kan utmana vilken kommunal verksamhet som helst genom att påstå sig kunna utföra verksamheten på ett bättre sätt. Aktuell nämnd är ofta lämplig att avgöra om upphandling i konkurrens då ska ske. 2. Tillgång till tidigare ej konkurrensutsatt marknad medför sannolikt stor potential för utveckling och därmed för företagets tillväxt. 3. Stimulerande arbete. Att som företag kunna tillämpa kunskaper och erfarenheter från andra branscher kan befrukta verksamheten och leda till att ett plus ett blir tre. Det gäller särskilt inom organisation, ledarskap och införandet av standardiserade koncept och rutiner. 4. Stordriftsfördelar kan utnyttjas eftersom privata företag, till skillnad från kommunala verksamheter, får lov att verka inom många olika kommuner. 5. Vid upphandling är ersättningen fastställd för viss en period framåt, vilket gör kalkylering enklare.

6 Så lyckas kommunen med utmaningsrätten 5 Så lyckas kommunen med utmaningsrätten Implementering och marknadsföring I mitten av november 2008 hade 15 kommuner infört utmaningsrätt 2.Uppsala kommun beslutade om att införa utmanarrätten, som de kallar rätten för, för två år sedan. Själva regelverket för att kunna tillämpa utmanarrätten har varit på plats sedan juni Trots att flera andra kommuner infört utmaningsrätt under samma period har Uppsala lyckats få in betydligt fler utmaningar än de andra kommunerna. Per den 6 november 2008 hade Uppsala tagit emot 44 utmaningar, fattat beslut i 26 fall, där 12 hittills har lett till beslut om konkurrensutsättning. Ännu har ingen upphandling färdigställts utan processen är pågående. Vad är det då som gjort att just Uppsala lyckats få in så många utmaningar? I huvudsak handlar det om fyra saker. Aktiv marknadsföring externt och internt, aktivt nätverkande, massmedialt intresse och en centralt placerad vägledare, kallad processledare, dit alla utmaningar och frågor om utmaningar kanaliserats. Jag har fyra uppgifter som processledare för utmanarrätten. För det första att stödja utmanare och vägleda dem. För det andra att stödja nämnderna i sin hantering av utmaningarna. För det tredje att informera externt och internt om utmanarrätten och för det fjärde att följa upp och sprida erfarenheterna av utmanarrätten, berättar processledare Christoffer Nilsson. A och O för att som kommun lyckas med utmaningsrätten är givetvis att utmaningsrätten är känd bland företag, personal och övriga medborgare i kommunen. På Uppsala kommuns webbplats finns tydlig information om utmanarrätten förutsatt att den som söker på näringslivssidan hört talas om utmanarrätt och vet vad det är. Den aktiva marknadsföringen har i Uppsalas fall inte skett via hemsidan eller exponerats via annonser, istället har kommunen varit aktiv med information på lokala mässor, vid träffar med olika nätverk och i möten med olika företagarföreningar. Christoffer Nilsson har också aktivt arbetat med att involvera olika företagsfrämjare i arbetet. Almi Företagspartner, Nyföretagarcentrum, Coompanion, Företagslotsen med flera organisationer har informerats så att dessa har förståelse för utmanarrätten. På så sätt kan dessa initialt coacha fram utmanare och i senare skeden stödja utmanare vad gäller företagsbildning, upphandling och liknande frågor. Vi har även aktivt arbetat med att möta intresserade utmanare i ett tidigt skede för att där hjälpa till att forma utmaningen. Detta har sannolikt lett till att vi fått ett antal utmanare att komma över tröskeln och verkligen skicka in en utmaning. Det kan vara ganska snårigt att som utmanare ha koll på till vilken nämnd det man utmanar hör, i en del fall har den utmaning som utmanaren tänkt sig berört flera olika nämnder. Det har då varit min uppgift att bena ut utmaningen och i vissa fall dela upp den i flera delar. Vår roll är inte att affärsutveckla, men att vara en samtalspart för hur den kommunala verksamheten kan utvecklas. Vi har även jobbat hårt på att säkra leveranskraften i organisationen och därmed bygga trovärdighet runt utmanarrätten. Medierna har också haft stor betydelse i spridandet av information kring rätten. I Uppsala var utmanarrätten en valfråga och en tydlig konfliktfråga mellan majoritet och opposition. Det har också gjort att media kontinuerligt bevakar utvecklingen och skriver om utmanarrätten. Detta har självfallet lett till att kännedomen om utmanarrätten är relativt hög i Uppsala jämfört med i andra kommuner. 2 Vi reserverar oss för att fler än 15 kommuner kan, trots våra ansträngningar att få med alla, ha fattat beslut om att införa utmaningsrätt. Meddela, i så fall gärna oss, någon av författarna, då vi kontinuerligt följer upp utmaningsrättens utveckling.

7 Så lyckas kommunen med utmaningsrätten 6 För kommuner som infört utmaningsrätt kan det således vara en god strategi att hålla medierna informerade om utmaningsrätten och meddela vilka utmaningar som inkommit. Så lyckas kommunen med att introducera utmaningsrätten Skapa ett regelverk för utmaningsrätten lätt tillgängligt på kommunens webbsida. Inrätta en central Utmanarrättsansvarig med god kompetens om kommunala verksamheter och inom kommunal ärendehantering. Kanalisera alla förfrågningar och utmaningar till denna. Se till att Utmanarrättsansvarig får ansvar för både marknadsföring och för att stödja och vägleda såväl utmanare som nämnder. Marknadsför utmaningsrätten på hemsidan. Tänk på att i tilltal vända er direkt till företagen som kanske aldrig hört talas om vad utmaningsrätt är. Klargör skillnaden mellan utmaningsrätt och upphandling på hemsidan. Berätta för läsaren/utmanaren vilka krav som ställs på en utmanare, dennes eventuella verksamhet, hur utmaningen ska se ut och vart den ska skickas. Berätta för läsaren/utmanaren om hur processen ser ut; var beslutet om att anta utmaningen fattas och vad som föregår en eventuell upphandling samt en uppskattning av projekttiden. Delta i lokala nätverk och se till att alla lokala främjarorganisationer har kunskap om utmaningsrätten. Håll media löpande informerade om utmaningsrätten och de förfrågningar om utmaningsrätt som inkommer.

8 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten 7 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten Lärdomar och erfarenheter Utmaningsrätt är en ny företeelse där nya lärdomar och erfarenheter kontinuerligt behöver spridas. Den här rapporten är ett led i detta. Stockholms stad hade utmaningsrätt under perioden och återinförde den igen Kungsbacka och Örkelljunga var tidigt ute, den förra kommunen införde rätten redan 2003, den senare år Först året efter bestämde sig Täby. Resterande elva kommuner har infört utmaningsrätten i fjol eller under Vetlanda och Hörby har helt nyligen infört utmaningsrätt, varför det där är för tidigt att ha några erfarenheter. Olika kommuner har skapat sina egna regelverk och processer runt hanteringen av utmaningsrätten. Som företag är det svårt, nästan omöjligt, att få grepp om hur processen runt beslutet om utmaning fungerar. Det är svårt att veta vilka instanser och personer som är med i beslutet, vilken tid beredningsprocesser fram till beslut tar och om det finns någon möjlighet att överklaga en avvisning. I Stockholm har utmaningsrätten införts trots att staden beslutat att allt utom strategiska ledningsfunktioner ändå ska konkurrensutsättas. Utmaningsrätten fungerar då mer som ett sätt att snabba på processen. Staden har också beslutat att avknoppning ska ingå i utmaningsrätten. Även stadens kommunala bolag omfattas i princip av utmaningsrätten, något som man i Uppsala ansett inte är förenligt med aktiebolagslagen. I Stockholm finns ingen central processledare, som i Uppsala. I Stockolm ställs utmaningarna antingen till en av 14 stadsdelsnämnder eller till en av tolv facknämnder. Respektive fackförvaltning besvarar eventuella följdfrågor. Det kan givetvis vara svårt som företagare att veta exakt till vilken nämnd ens utmaning hör. Kanske berör den dessutom flera nämnder, vilket gör att behovet av en samordnare känns angeläget. I Uddevalla finns bra information på kommunens hemsida med ett formulär som en utmanare kan fylla i. Liksom i de flesta andra kommuner med utmaningsrätt låter man berörd nämnd besluta om utmaningen ska tillstyrkas eller ej. Uddevalla har en handläggare som bereder ärendet för nämnden med förslag till beslut i frågan. Om flera facknämnder är berörda av utmaningen skall nämnderna samordna sitt agerande och sedan avgörs ärendet efter samråd slutligen av kommunstyrelsen. I de flesta kommuner är det kommunala tjänstemän som först bereder utmaningen för den nämnd som ska fatta beslutet om utmaningen ska bifallas eller ej. Kommunerna ställer vissa krav på utmaningens innehåll. Förutom att det av utmaningen ska framgå vilken verksamhet som ska utmanas ska Utmanaren också ange om utmaningen avser hela eller delar av verksamheten. Dessutom verkar de flesta kommuner som infört utmaningsrätten också kräva att utmanaren är trovärdig på så sätt att det finns en beskrivning som visar utmanarens förmåga och lämplighet att själv driva den aktuella verksamheten. I Uppsala har olika nämnder olika syn. Några nämnder anger att utmanaren inte ska behöva visa sin trovärdighet att själv bedriva den aktuella utmaningen när den lämnas in, utan att det först ska prövas vid en eventuell upphandling.

9 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten 8 Med trovärdighet och lämplighet menar vi att utmanaren ska ha erfarenhet av det de utmanar, att de drivit åtminstone liknande verksamhet tidigare, menar Christoffer Nilsson processledare i Uppsala. I Kungsbacka, som haft utmaningsrätt i fem år, är det också berörd nämnd som är ansvarig och där upphandlingsenheten är den stödjande parten. Hittils har tre stycken utmaningar inkommit, men ingen hittills har lett till beslut om konkurrensutsättning. Vi ser framförallt på utmanarens seriositet, deras resurser och deras kompetens att sköta verksamheten. Sedan kontrolleras utmaningen för om den redan ligger i konkurrensplanen eller om den redan drivs av någon privat utförare, då går det ju inte att utmana. Vi ser också på vad en utmaning skulle innebära i rent ekonomiska termer för oss, berättar upphandlingschefen Pehr Helsing. I Solna, som hittills tagit emot och avslagit en utmaning, ska ett negativt utmaningsbeslut av en nämnd prövas av kommunstyrelsen. Så skedde just med den utmaning av biblioteket som inlämnades av Svenska Boklån AB. Nämnden avvisade utmaningen, som gick vidare till kommunstyrelsen som bekräftade nämndens negativa beslut. Skälet var i huvudsak bristande tajming för utmaning av biblioteksverksamheten. Detta eftersom Solnas ambition är att inom en snar framtid utveckla ett nytt kulturhus där ett nytt stadsbibliotek är tänkt att inrymmas. Kommunstyrelsen öppnar dock samtidigt upp för att en sådan upphandling ändå kan bli aktuell längre fram. Vad är då resultatet så här långt av utmaningsrätten i de övriga kommunerna? Hur många utmaningar har ingetts? Hur många av dessa har lett till beslut om konkurrensutsättning? Vad är det som har utmanats? Och vad har motivet varit till avslag respektive upphandling? Utmaningsrätt i praktiken, november 2008 Kommun och år för införande Antal utmaningar Varav beslut om konkurrensutsättning Vad har utmanats Upphandling Uppsala Se nedan Pågår Stockholm Se nedan Pågår Sollentuna Se nedan 2 slutförda Kungsbacka Se nedan Ej aktuellt Uddevalla Måltider barn & ungdom 4 Ej aktuellt Örebro Pågår Jakt- och viltvård resp Trafiksäkerhetsutbildning Besked väntas Enköping Bibliotek 6 Ej aktuellt Linköping Bibliotek Väntas ske 2009 Örkelljunga Pågår Fastighetsskötsel av kommunens fastigheter Besked väntas Solna Bibliotek 8 Ej aktuellt Halmstad Ej aktuellt Håbo Ej aktuellt Täby Ej aktuellt Hörby Ej aktuellt Vetlanda Ej aktuellt Uppsala kommun har fått in avsevärt fler utmaningar än andra kommuner som infört rätten att utmana. De har också fattat totalt fler beslut om konkurrensutsättning än de andra. Bara Sollentuna kommun har hunnit slutföra två upphandlingar. 3 Mellan vår undersökning och tryckning av denna rapport har ytterligare tre utmaningar inkommit, totalt således 47 utmaningar i januari 09. De avser verksamhet för fler i arbete, modersmålsundervisning i vissa språk och skolpsykologverksamheten. 4 Ingen upphandling. Pga Uddevalla fn omorganiserar måltidsverksamheten i kommunen. 5 Utmaningsrätten gäller enbart området Samhällsbyggnad 6 Kulturnämnden bedömde att konceptet från utmanaren inte höll. 7 Konkurrensutsättning beslutad av stadsdelsbiblioteken i dec Nytt kulturhus planeras med nytt bibliotek, varvid utmaningen inte kunde antas just nu.

10 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten 9 Vad har utmanats Vad har gillats? Vad är det då för verksamheter som utmanats och hur har kommunerna bedömt utmaningarna. Här presenterar vi listorna över vad som utmanats och motiven till beslutet. Uppsala är den kommun som har fått in i särklass flest utmaningar, 44 stycken, där 26 hittills slutbehandlats i nämnd. Av dessa har 14 avfärdats, medan 12 lett till beslut om konkurrensutsättning. Av de 44 bereds för närvarande nio i nämnderna och sex har återtagits av utmanaren. Vad är då de huvudsakliga orsakerna till att nämnderna avslår utmaningarna. Processledare Christoffer Nilsson i Uppsala pekar på i huvudsak tre kategorier: 1. Utmaningen rör myndighetsutövning eller så avser utmaningen en strategisk ledningsfunktion. (Här återfinns majoriteten av avslagen) 2. Utmaningen lämpar sig inte för konkurrensutsättning av organisatoriska skäl. Den kan exempelvis utgöra en för liten del av en större helhet. Eller så är en så stor del av gällande verksamhet redan konkurrensutsatt så att nämnden bedömt att beställarkompetens skulle gå förlorad om mer konkurrensutsattes. 3. Utmaningen pekar på en svaghet i den kommunala organisationen, vars verksamhet först bör utredas innan den konkurrensupphandlas. Utmaningar som gillats i Uppsala Vad utmanas Vem utmanar Varför ja till utmaning Lokalbokningar av kommunala anläggningar åt föreningar En företagare som även sitter i nämnden Ökad effektivitet genom upphandling Bensinstation i kommunal ägo Drivmedelsföretag Synliggjorde verksamhet. Varför äga mack? HVB-hem, Hem för vård/boende Familjehemsföretag Verksamhetskompetens fanns Kommunal postservice Åkeri,som idag utför transporter för kommunen Verksamhetskompetens fanns Passade in Assistansverksamhet i resurslägenhet Personalen Kompetens. Beslut fanns om konkurrensutsättning Metod/org. utveckling inom skolhälsovård, som effektiviserat journalhantering Familjeterapi Fritidsgård Personal, två sjuksköterskor Familjebehandlingsföretag, med behandlingshem Friluftsföretag med teambuilding som kompetens Kompetens fanns. Fler tjänster till andra kommuner kunde utvecklas Lämpade sig bra. Fanns andra privata aktörer på området. Seriöst, kunskap fanns om verksamheten, utvecklingspotential Träffpunkt för äldre Ideell förening Kompetens på att förse verksamheten med innehåll Kommunhälsan. Företagshälsovård Privat företagshälsovård Beslut fanns om konkurrensutsättning Förskola Flogsta Privat förskoleverksamhet Förskolebehov fanns, gärna privat utförare Reception och vaktmästeri i kommunen Facility Managementföretag Övertagande av receptioner och vaktmästeri Vad karaktäriserar då de utmaningar som vunnit nämndernas gillande? Christoffer Nilsson pekar på några punkter. Det första villkoret för att en utmaning ska tas på allvar tycks vara att utmanaren bedöms som seriös. Detta verkar gälla trots att utmaningen ju avser just enbart en utmaning och inte ännu en upphandling. För att betraktas som seriös verkar nämnderna göra en bedömning av om utmanaren anses ha

11 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten 10 tillräcklig förmåga att efter en upphandling också gå i land med uppgifterna. Här tycks nämnderna främst ta fasta på beprövad erfarenhet av liknande verksamhet tillsammans med att utmanaren verkar ha insikt i vad som krävs för att driva verksamheten vidare. En andra förutsättning för positiv bedömning tycks ha varit, även om det inte är ett formellt kriterium, att nämnderna ser tydliga synergieffekter eller utvecklingskoncept och helst att ett plus ett bli tre. Utmaningen av Fjällnora Friluftsgård kan ses som exempel på en sådan synergieffekt. Där var utmanaren en aktör som drev kanotuthyrning i kombination med teambuilding 9 och nämnden såg där ytterligare utvecklingsmöjligheter för friluftsgården med denna kombination. Utmaningar som ogillats i Uppsala Vad utmanas Vem utmanar Varför nej till utmaning Företagslotsen Entreprenörscentrum Delvis projekt, delvis myndighetsutövning Kommunalt uppföljningsansvar för ungdom Företag Myndighetsutövning Särskola Företag Myndighetsutövning Den sittande majoritetens kommunalråd parti (v) Strategisk ledningsfunktion Interna tryckeriverksamheten, endast svartvitt tryck Arkitektkopia Kommunens verksamhet ansågs ej ha negativ Marknadspåverkan Städcontroller, kvalitetskontroll av städ Städföretag Lämpade sig ej för utmaning, dock som verksamhetsutveckling Bowlinghall i kommunala simhallen Fyrishov Discobowlingföretag Kommunalt bolag går ej utmana Flygmekanikerutbildning på gymn.skola Lärargrupp Del av program går ej, översyn av hela utbildningen pågår Verksamhet för arbetshandikappade HVB-företag Ej aktuellt översyn pågår Organisering av färdtjänstresor Handikappförening Stred mot kommunens syn. Kommunen vill ha stordrift. Utmanaren bygga egen lokal verksamhet Förskola i problemområde Privat förskola Kommunen ville ha fortsatt kontroll i paket av satsningar. Dessutom finns fri etablering av förskolor Serveringsställen inom Uppsala Konsert & Privat restaurang Kommunalt bolag går ej utmana kongress Biblioteksentreprenad och utveckling Svenska Boklån AB Ingen erfarenhet av bibliotek. Steget bedömdes för stort Av sammanställningen ovan av avfärdade utmaningar kan konstateras att olika nämnder bedömer utmaningar olika. Den utmanade interna tryckeriverksamheten fick ett nej på grund av att dess existens inte ansågs ha någon negativ påverkan på marknaden. Alltså inte på grund av att en eventuell upphandling kanske skulle ha visat att andra aktörer kunnat utföra tjänsterna bättre eller billigare. En av utmaningarna som kom in handlade om att inrätta en funktion som städcontroller. Med det avsågs en funktion som värderade kostnader och kvalitet i den städning som utfördes i olika kommunala verksamheter och som även inkluderade de som var utlagda på entreprenad. Även om utmaningen inte resulterade i upphandling eftersom det inte går att utmana det som inte finns ledde den till ett nytänkande. Man insåg behovet av benchmarking och kvalitetssäkring både för städning som för andra liknande kommunala verksamheter. Utmaningsrätt kan således även leda till verksamhetsutveckling då andra ögon betraktar den kommunala organisationen. Biblioteksutmaningen avböjdes med att företaget saknade kompetens att driva bibliotek. Företaget Svenska Boklån ställdes därmed inför ett moment 22, då biblioteksverksamhet riktad mot allmänheten är en monopolverksamhet som hittills bara konkurrensutsatts i en kommun, Nacka. Där drivs biblioteket i Dieselverkstan av ett företag, vars ägare inte hade tidigare bibliotekserfarenhet. 9 Teambuilding är en aktivitet som syftar till att få personer på en arbetsplats eller i ett arbetslag att fungera bättre tillsammans.

12 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten 11 Två av utmaningarna som avfärdats rör kommunala bolag, vilket aktualiserar frågan i vilken utsträckning utmaningar som gäller sådana ändå kan hänskjutas till politiker i styrelsen för kommunala bolag? Stockholm stad anser, till skillnad från Uppsala, att detta är möjligt. Övriga utmaningar i Uppsala ännu ej behandlade Vad Utmanas Backoffice/administration inom kommunen 10 Parksnäckan, spelscen utomhus med konserter mm Kommunal statistikförsörjning Lokalers tillgänglighet utifrån funktionshinder; Tillgänglighetsguiden på internet 11 Modersmålsundervisning i tre språk på gymnasiet Drift och underhåll av gator 12 mm Vem Utmanar Facility Management-företag Konsertarrangör Privat statistik/konsultföretag m liknande uppdrag Företag som driver tillgänglighetsguide i Västerås Tolknings och översättningsbyrå Anläggningsföretag Bland inkomna utmaningar som är fördelade till nämnd finns utmaningar som inkommit under det senaste halvåret. Olika utmaningar tar olika lång tid att fördela till nämnderna. Backoffice- funktionen ovan i tabellen är den del som är kvar av Facility managementföretagets större utmaning av flera andra olika delar verksamheten. Processledarens uppgift har varit att stödja utmanare och nämnderna i den större utmaning detta företag lade tidigare och sortera och fördela ut utmaningen till olika nämnder. Som ett led i dessa utmaningar av olika delverksamheter har ju beslutats om konkurrensutsättningen inom Reception och vaktmästeri. Utmaningar som gillats i Stockholm Vad Utmanas Vem Utmanar Varför ja till utmaning Fritidsverksamhet Årsta- Vantör, Enskede Privat företag inom sociala ekonomin Beslut fanns om konkurrensutsättning, som nu tidigarelades Äldreomsorg, Enskede - Årsta- Vantör Finskt äldrecentrum Beslut fanns om konkurrensutsättning, som nu tidigarelades LSS-boende, Backlura Personalutmaning Konkurrensutsättning tidigarelades Friluftsbad, Kampementsbadet Extern intressent vill köpa Beslut fanns om konkurrensutsättning Skolbad, Gubbängen Externt företag Beslut fanns om konkurrensutsättning HVB-hem, 2 utmaningar, Bandhagen resp Linden Privat HVB-företag Beslut fanns om konkurrensutsättning I Stockholms stad finns ingen samordnad processledare för utmaningarna. Eftersom stadens politiker bestämt att allt, utom myndighetsutövnings och strategiska ledningsfunktioner, ska konkurrensutsättas kan utmaningsrätten mer fungera som ett sätt att skynda på processen. De 14 olika stadsdelsnämnderna, eller var och en av de 12 facknämnderna, tar emot och behandlar utmaningarna. Bland de utmaningar som redovisas ovan och nedan finns personalavknoppningar. Staden uppger att utöver dessa utmaningar bland avknoppare har ytterligare några avknoppningar förekommit. Sådana har skett dels i samband med ordinarie upphandlingar, dels utan föregående upphandling. Det senare förekommer numera endast vid förskoleverksamhet, anger Stockholms stad. 10 Mellan vår undersökning och denna rapports tryckning har nämnden fattat beslut om att inte konkurrensutsätta den del av backoffice som var utmanad. Verksamheten i denna form finns ej längre kvar och översyn av verksamheten pågår. 11 Mellan vår undersökning och denna rapports tryckning har nämnden fattat beslut om att inte konkurrensutsätta Tillgänglighetsguiden. Organisatorisk utredning pågår av verksamheten, varför detta ansågs olämpligt. 12 Beslut fattat i december 08 om att inte konkurrensutsätta drift och underhåll av gator. Anledningen var att en så stor del av denna verksamhet redan var konkurrensutsatt och att ökad konkurrensutsättning snarare skulle leda till färre aktörer.

13 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten 12 Utmaningar som ogillats i Stockholm Vad Utmanas Vem Utmanar Varför Nej Till Utmaning LSS-boende, Smedshagen Personalutmaning Låg i aktivitetsplanen tidsmässigt Personlig assistans Personalutmaning Låg i aktivitetsplanen tidsmässigt Parklek + fritidsverksamhet, Norrmalm Privat företag inom sociala ekonomin Låg i aktivitetsplanen tidsmässigt En fritidsgård, Rinkeby Privat företag Företaget saknade kompetens för så omfattande verksamhet + att utredning pågår om verksamheten. 1 öppen förskola + parklek, Rinkeby Privat företag Företaget saknade kompetens för en så omfattande verksamhet + att utredning pågår Mötesplats för ungdomar + parklek, Älvsjö Privat företag inom sociala ekonomin Omstrukturering pågår varvid ingen fungerande verksamhet fanns att ta över Grundskola, Solberga Friskola Motivet från utmanaren var lokalbrist + att kommunal skola vid upphandling i så fall skulle saknas i stadsdelen Bara i ett fall har en utmaning i Stockholm, till skillnad från i Uppsala, avfärdats på grund av att det utmanade företaget bedömts sakna kompetens. I övrigt har utmaningar främst avvisats då de ändå varit nära förestående att upphandlas. Utmaningar i Sollentuna gillade och ogillade Vad Har Utmanats Vem Har Utmanat Motivering 2 Fritidsgårdar Privat företag Nej, problemområde där kommunen ville behålla kontrollen. Fritidsgårdarna sågs som social verksamhet Bibliotek Svenska Boklån AB Nej. Gillade ej utmanarens koncept, internetlån Skolpsykologverksamheten Personalutmaning Ja. Kompetens fanns. Verksamhet lämplig att utmana. Personalen vann upphandling Skolmatsverksamheten Chefen utmanade, personalutmaning Ja. Kompetens fanns, lämplig att upphandla Utmanaren förlorade upphandlingen Parklek Grannar i samverkan Nej. Ogillades. Ville ha bidrag för skötsel av den Sollentuna är den enda kommun som även hunnit genomföra två upphandlingar. I ena fallet vann utmanaren, i andra fallet förlorade utmanaren. Kungsbacka som införde utmaningsrätten redan 2003 har bara fått in tre utmaningar. Bland dem finns ett privat tryckeri som utmanade kommunens egna repro. Nämnden ogillade utmaningen eftersom verksamheten delvis personalorganisatoriskt hängde samman med vaktmästeriet. Personalen på tryckeriet brukade täcka upp för personalen vid vaktmästeriet och vice versa vid sjukdom, semester och vid obekväma arbetstider. Det privata tryckeriet hade haft en större chans att få till stånd utmaningen om de även erbjudit sig att sköta denna del, menar upphandlingschefen Pehr Helsing. Men det gjorde inte tryckeriet. Utmaningar i Kungsbacka där inga gillats Vad Har Utmanats Vem Har Utmanat Motivering Repro Privat tryckeri Repro hängde organisatoriskt samman med vaktmästeridelen Skolpsykologverksamhet Psykolog som arbetade på skola Kommunen bestämde sig för att inte längre köpa in skol-psykologtjänster. Hemtjänstverksamhet Privat hemtjänstföretag Kundval ska ändå införas

14 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten 13 Lärdomar av utmanarrätten i Uppsala Vilka lärdomar och erfarenheter drar då Christoffer Nilsson i Uppsala, efter ett drygt år som processledare? Utmaningar har visat sig driva fram en genomsyn av verksamheten, vilket leder till ett kvalitetstryck. Som kommun tvingas man vid varje utmaning att kritiskt granska den egna verksamheten. Det tvingar oss att kontinuerligt renodla våra tankar kring vad vi egentligen vill och önskar åstadkomma med olika kommunala verksamheter. Vi ser gärna nya typer av lösningar. Hellre två halva lådor än en enda. Som fallet var med kanotuthyraren med teambuildingskurser som utmanade friluftsgården. Då ser vi att verksamheter kan utvecklas bättre med en privat entreprenör. Finns det då kommunala verksamhetsområden som hittills lämnats i fred för utmaningar och där kanske nya idéer skulle kunna vitalisera och effektivsera? IT-sidan är ju ganska stor hos oss och hos många kommuner, men den har inte utmanats. Det finns troligen också ganska mycket mer som lämpar sig att utmana inom exempelvis fritidsområden som hockey och fotboll till exempel. Som företag kan man också leta efter litet udda verksamheter för en kommun. Vilka råd skulle Christoffer Nilsson då ge till företag som vill utmana i Uppsala kommun? Det är viktigt att företagaren tänker igenom vad man vill med utmaningen. Varför utmanar just mitt företag den här kommunala verksamheten? Och hur får jag in den i min normala verksamhet? För att lyckas med sin utmaning måste företagaren/företaget visa att de förstår vad det innebär att driva den verksamhet som de utmanar. Kommunen är en krävande kund. Det måste också från oss från kommunhåll framstå som en bättre lösning att upphandla den utmanade verksamheten än att företaget blir underleverantör av vissa varor eller tjänster. Hur mycket ska då utmanaren beskriva vilka idéer han/hon har med den utmanande verksamheten? Man ska inte i utmaningen förklara vad man tänker göra med verksamheten då det ju kan leda till att man i onödan avslöjar affärshemligheter. Allt blir ju offentlig handling. Det viktiga är att man kan visa på att man förstår och har dokumenterad erfarenhet av liknande verksamhet. Det räcker att man i utmaningen till exempel skriver: Jag utmanar biblioteket och har idag en bokhandel och har tidigare erfarenhet som inköpschef. Vi vill försäkra oss om att få mest och bäst för pengarna. Sedan struntar vi egentligen i vem som utför tjänsten, poängterar Christoffer Nilsson. Lärdomar av utmaningsrätten Så lyckas kommunen få in många utmaningar som leder till upphandling Dra nytta av informationen som beskrivs i denna skrift kring vad som utmanats och hur det gått. Gör egna riktlinjer utifrån dessa perspektiv. Berätta på hemsidan vad som gäller för företag som vill utmana respektive personal som vill knoppa av. Kan personal utmana? Underlätta för företagen genom att på hemsidan under länken utmaningsrätt berätta om era planer inom sådana områden som fritid, idrott, fritidsgårdar, parklekar, kulturhus och bibliotek. Inom vilka områden pågår för närvarande omorganisationer och översyner som gör utmaningar mindre vältajmade just nu?

15 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten 14 Var tydliga på hemsidan med era politiska intentioner med konkurrensutsättning. Gäller utmaningsrätten alla områden? Berätta på webbsidan vilka områden som ska konkurrensutsättas och när det beräknas ske. Var öppna för tvärkompetens. Är erfarenhet från exakt samma område önskvärt? Är det enda sättet att bedöma kompetens hos ett företag? Överväg att på hemsidan på ett övergripande sätt lista alla verksamheter, förvaltningar och interna tjänster som kommunen driver. Överväg olika möjligheter att även inkorporera kommunala bolag i utmaningsrätten. Lärdomar av utmaningsrätten Så lyckas företagare med utmaningen Läs noga på vad som är den politiska intentionen i kommunen även om de har infört utmaningsrätt kan kommunen vilja gå olika mycket och olika fort fram inom olika områden. Utmana inte myndighetsutövning eller strategiska ledningsfunktioner. Undersök om kommunen välkomnar utmaningar av kommunala bolag. Har du kompetens inom det område du tänker utmana? Överväg annars att gå samman med något företag som har denna kompetens och rikta tillsammans en utmaning. Erfarenheterna hittills tyder på att kommunerna i stor utsträckning bedömt erfarenhet från samma område som en framgångsfaktor för att lyckas med utmaningen. Läs på ordentligt om den verksamhet du tänker utmana. Ingår verksamheten idag i ett större sammanhang? Då kan det vara idé att ta reda på kommunens långsiktiga avsikter med verksamheten. Gör din läxa väl. Hur ser kommunens verksamhet inom området ut idag? Är kunderna/brukarna/medborgarna nöjda? Förmår den tillfredsställa de behov medborgarna har? Drivs den effektivt? Är den isolerad från andra verksamheter eller hänger den organisatoriskt ihop med andra verksamheter, som tryckeri och vaktmästeri? Överväg i så fall att utmana båda dessa. Utgå från den verksamhet du bedriver idag. Bedriver kommunen likadan eller liknande verksamhet? Försök då helst hitta ett nytt koncept som ditt företag utvecklat bättre och som kan tillämpas på kommunens verksamhet. Skulle den verksamhet som idag enbart bedrivs inom kommunen kunna utvecklas mycket mer och bättre om den fick expandera utanför kommun gränsen? I hela Sverige? Utomlands? Kommunen vill bli övertygad om att utmaningen kommer att leda till något bättre, eller eventuellt billigare, sätt att bedriva verksamheten på. Vissa kommuner ser gärna effektivisering av verksamheter som främsta motiv. Undersök gärna i förväg vad kommunen vill åstadkomma i första hand med utmaningsrätten. Ge hellre en hint om vad som kommer att hända med den kommunala verksamheten än att berätta att du bedriver en exakt likadan verksamhet. Vad skulle kunna fungera bättre i ditt företags regi än i kommunens? Det kan vara större kundanpassning som utökade öppettider, lokalbokning på internet, utökning av verksamheten genom annorlunda samarbeten, högre behandlingskvalitet, nyttigare skolmat eller liknande. Var dock inte för precis så att affärsupplägget röjs. Ta hjälp av affärsutvecklare, kommunikationsbyrå, Nyföretagarcentrum, Almi Företagspartner eller dylikt för att utveckla ditt affärskoncept kommunikativt. Erfarenheterna hittills tyder på att kommunen inte alltid förstår vad utmaningen innebär.

16 Så har 15 kommuner lyckats med utmaningsrätten 15 Sätt tryck på kommunen att lista alla sina kommunala verksamheter och sina kommunala bolag på hemsidan. Det synliggör verksamheter och gör det lättare att som medborgare och företagare ifrågasätta och utmana vissa områden. Ta hjälp av eventuell processledare eller av upphandlingschefer eller andra handläggare i kommunen. De kan stödja din utmaningsidé.

17 Erfarenheter från en utmanare 16 Erfarenheter från en utmanare Fem kommuner med utmaningsrätt har mottagit utmaningar av sin biblioteksverksamhet av företaget Svenska Boklån AB. Fyra av dem har avslagit utmaningen, i den femte, Linköping, har nämnden nyligen beslutat att upphandla stadsdelsbiblioteken, men inte huvudbiblioteket, i konkurrens under Där välkomnas Svenska Boklån att lägga anbud Per Magnus Wicén är VD för Svenska Boklån AB. Han har en bakgrund som regionchef på WMdata, som officer och med lång erfarenhet som avdelningschef på FMV, Försvarets Materielverk. Tillsammans med några kollegor har han startat Svenska Boklån som strävar efter att utveckla och effektivisera de svenska biblioteken. Hälften av alla böcker på svenska bibliotek är aldrig utlånade. Det kostar pengar och binder kapital i onödan. Samtidigt finns för få exemplar till utlåning av populära författare som Camilla Läckberg till exempel. Vi vill förändra utlåningen och effektivisera den, bland annat med hjälp av modern IT. Då skulle populära böcker snabbt finnas tillgängliga i många fler exemplar på biblioteket, men även den smala litteraturen, berättar Per Magnus Wicén om sin affärsidé. Svenska Boklån vill således driva de svenska biblioteken mot mer kundorientering, med ökad service och ett utbud av tjänster som mer svarar mot medborgarnas behov. Man tänker sig fler och andra öppettider och att utvidga biblioteket som mötesplats. Ökad service mot medborgarna kan bland annat ske via internetlån där boken anländer i brevlådan. Företaget kan tänka sig såväl del- som totalentreprenad av bibliotek och nya tjänster inom kulturområdet. Svenska Boklån har hittills bara lyckats övertyga en kommun om att upphandla biblioteksverksamheten. Av de fyra kommuner som sagt nej till utmaningen har två av dem angett att konceptet inte höll och pekat på en del av utvecklingen av servicekonceptet, nämligen internetlånen. I Uppsala angavs som skäl att företaget inte ännu drivit något bibliotek och i Solna anlände utmaningen vid olämplig tidpunkt då kommunen stod inför att bygga nytt kulturhus med bibliotek. Per Magnus Wicén pekar gärna på Nacka kommuns lyckosamma biblioteksentreprenad och vill själv driva Svenska Boklån på liknande sätt. Dieselverkstadens bibliotek i Nacka drivs som ekonomisk förening i kulturhuset Dieselverkstan. Sedan företaget tog över biblioteket har verksamheten utvecklats tack vare bland annat väsentligt utökade öppettider på kvällar och helger. På så sätt har såväl utlåning av böcker som besök ökat med 35 procent. De lyssnar på kunden och har ett utbud som kunden vill ha och aktiviteter som kunden gillar. De söker sponsorer för olika aktiviteter och de inleder oortodoxa samarbeten. Vi på Svenska Boklån tror att många svenska bibliotek skulle må bra av en liknande utveckling. Hur ser då Per Magnus Wicén på att fyra av hans företags fem utmaningar har avfärdats. Att Linköping nu beslutat sig för att upphandla ser han som ett genombrott, men pekar ändå på svårigheterna i utmaningarna hans företag ställt till de fyra andra kommunerna. En del kommuner tycks ha missuppfattat hela vårt upplägg och trott att vi ska ersätta det fysiska biblioteket med enbart internetlån. Så är det ju inte alls, det är bara ett sätt att öka servicen för dem som så önskar. Vi vill utveckla biblioteket som mötesplats och anpassa utbudet efter befolkningens behov, till exempel fler titlar på andra språk än svenska. Men vi har inte getts några möjligheter att inför nämnderna förklara vår biblioteksmodell. Det borde vi ha fått.

18 Erfarenheter från en utmanare 17 Ett annat skäl till att vår utmaning inte tagits på allvar är att vi saknar erfarenhet av att driva biblioteksverksamhet. Men det är ju omöjligt i en monopolbransch som bibliotek. Kravet på att ett seriöst företag enbart ska ha sysslat med liknande verksamhet tidigare måste bort. Ett tredje skäl till att utmaningarna fått avslag är att de blivit kända i media eftersom de är öppen offentlig handling. Då räcker det med ett fåtal insändare i några tidningar på temat Privatisera inte biblioteken för att de fritidspolitiker som avgör ärendet i nämnden ska avfärda utmaningen som hade kunnat reformera biblioteken. Tyvärr förstår inte många fritidspolitiker skillnaden mellan ett helt privatfinansierat bibliotek och att vi driver biblioteket på entreprenad. Utmaningarna måste få en kommersiell sekretess, som jag ser det. För att fungera måste utmaningsprocessen moderniseras. Nämnderna, med dess fritidspolitiker som ska gilla eller ogilla utmaningarna, måste professionaliseras. Om den högsta politiska ledningen infört utmaningsrätt måste det vara upphandlingsenhetens sak att göra en professionell bedömning av vilka utmaningar som kan utveckla den kommunala verksamheten, menar Per Magnus Wicén. Råd från en utmanare till kommuner Ge det utmanade företaget möjlighet att personligen presentera sin idé kring hur en kommunal verksamhet skulle kunna utvecklas. Låt företaget få presentera sin idé inför berörd nämnd, upphandlande organisationer och gärna även inför kommunstyrelsens politiker. Inse att företag från annat håll kan ha upparbetat likartad kompetens. Jobba bort föreställningen att seriositet är kopplat till företag och personer som utfört samma eller liknande tjänster tidigare. Tvärkompetens och förändringsledning är istället nyckelorden för utveckling och reformering. Kommersiell sekretess på utmaningarna för att undvika ryktesspridning och felaktiga tolkningar av utmaningen Här avgör sekretesslagen vad som går att sekretessbelägga.

19 Utmaning på låtsas! 18 Utmaning på låtsas! Går det att utmana utan utmaningsrätt? Kommuner upphandlar en mängd olika varor och tjänster från utomstående leverantörer varje år. Sådant som de i regel inte själva producerar i egen regi. Byggen, elarbeten, tryckeri- och reklambyråtjänster, parkskötsel, teknisk service och fastighetsskötsel producerade kommuner ofta förr i egen regi. Under årens lopp har alltfler av dessa tjänster lagts ut på externa leverantörer. Inte bara priset har varit vägledande för denna utveckling. Insikten har också kommit allt fler kommuner till del att det är svårt att vara bäst på allt. Det är svårt att utveckla hög kompetens inom många olika områden det blir lätt spretigt. Många spridda verksamheter inom en och samma kommun, eller ett och samma företag, leder ofta till att man inte blir särskilt bra på någonting alls. Denna utveckling mot allt mindre egenregi och allt fler köp utifrån har initierats genom att kontaktytor skapats mellan kommuner och företag och genom att kommuner helt enkelt testat om de kunnat få bättre eller billigare varor och tjänster genom att låta någon annan utföra det. Mycket av utvecklingen sker genom denna form av möten och öppna kommuner har välkomnat denna form som ett bra sätt att sänka kostnaderna och även att utsätta de egna verksamheterna för kvalitetstryck. Det är inte alltid sagt att initiativet till utveckling av verksamheter måste komma från kommunen självt. Det kan lika gärna ske genom att företagare kontaktar kommuner, berättar om sin egen verksamhet eller helt enkelt ställer en enkel fråga om hur kommunen skulle ställa sig till en försäljning av en viss verksamhet, eller att lägga ut den på entreprenad. Eller den kan komma från en anställd som undrar om hon/han kan knoppa av en verksamhet också det är en form av utmaning. Går det alltså att utmana verksamheter inom en kommun trots att kommunen officiellt inte har infört utmaningsrätt? Den frågan ställde vi oss och beslöt oss för att testa hur kommunen agerade på en fråga från en företagare. Den kommunala hemtjänsten är för närvarande satt under rätt stor konkurrens i många kommuner, bland annat genom införandet av LOV, Lagen om Valfrihetssystem. Kommunerna borde därför i detta läge vara intresserade av att diskutera en eventuell försäljning av den kommunala hemtjänstverksamheten, resonerade vi 14. Vi ställde frågan både för företagares räkning och för anställdas räkning. Fråga från företagare skrev vi i ämnesraden i mailet och skickade det till minst tre befattningshavare i alla 290 kommuner. Vi skickade frågan till upphandlingschefen/inköpschefen, till näringslivschefen och till kommunchefen. Frågan var enkel och öppen och inte juridiskt formulerad, utan ställd av en helt vanlig företagare. Vi vill påpeka att denna fråga tillsammans med frågan om avknoppning, se resultatet längre ned, ingick i ett frågepaket om totalt fyra frågor, ställda till samma tre befattningshavare i en annan undersökning. De andra frågorna besvarades av 210 kommuner. Således har åtminstone 72 procent av alla kommuner sett frågorna om köp av hemtjänstenhet respektive avknoppning, men avstått att besvara dessa av en eller annan anledning. 14 Här avses överlåtelse av driften av kommunala hemtjänstenheter. Verksamheten är fortfarande finansierad med kommunala medel plus brukaravgifter.

20 Utmaning på låtsas! 19 Fråga från företagare: Om man som utomstående företagare skulle vilja köpa/överta en kommunalt driven hemtjänstenhet: är det något ni är villiga att diskutera? Ej svar Fel svar Tala med kommunen Nej Ja, vi vill diskutera Anger utmaningsrätt Vet ej Ett fåtal kommuner, 25 stycken, öppnade upp för diskussioner med företagare kring hemtjänstenheterna. Ytterligare 59 menade att, även om det inte var aktuellt just nu, borde man tala med andra i kommunen. Tio kommuner angav att de redan hade utmaningsrätt. Mer än hälften av alla kommuner svarade på frågan. Vanligast var att svaret kom från upphandlingschefen eller näringslivschefen. Dessa var ofta ganska positiva och verkade se det som en naturlig del av sitt yrke att hålla sig ajour med företag som kunde komma med nya affärsupplägg. Fel svar fick vi från 34 kommuner, det vill säga kommunen hade inte förstått vad vi frågade om, utan gav fel svar på fel fråga eller ett helt irrelevant svar. Det understryker vikten av att som företag bättre och tydligare klargöra vad det är man vill och gärna använda sig av den terminologin som är känd för kommunen. Tala med de lärde på de lärdes språk, sägs det. I detta fall skulle därför ordet Konkurrensutsättning kanske varit ett ord som bättre förståtts av kommunerna. De 25 kommuner som öppnade upp för diskussioner med företagare var: Askersund Dorotea Grums Munkfors Sunne Bollnäs Eksjö Kil Mörbylånga Svalöv Borgholm Essunga Kungälv Nyköping Svedala Borlänge Falköping Leksand Skurup Tingsryd Dals-Ed Färgelanda Markaryd Stenungsund Tranås Citaten nedan visar på den relativt positiva inställningen. Påtagligt många av de kommuner som öppnat upp för diskussioner är små. För dem är det sannolikt betydligt mer kostnadseffektivt att lägga ut all hemtjänst på entreprenad. Försäljning av hemtjänstenhet är intressant och debatterad/diskuteras politiskt. Samtal med kommunstyrelsens ordförande ska ske om erbjudan ska framställas. Skurups kommun (invånarantal ca , 700 personer som är 80 +)