Riktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab"

Transkript

1 Reviderad Riktlinjer för rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab Inledning Syfte Att för personer med höft- och knäledsartros i Kronobergs län erbjuda en vård som kännetecknas av bra tillgänglighet, smidigt flöde och god kvalitet. Att säkerställa att alla patienter med kliniska tecken på höft- och knäledsartros i ett tidigt skede erbjuds grund enligt gällande evidens. Att säkerställa att patienter med ytterligare behov erbjuds kompletterande insatser baserade på evidens och beprövad erfarenhet, utifrån den enskilde individens behov. Målgrupp Vuxna personer boende i Kronobergs län som söker vård för besvär i höft och knä, med röntgenverifierad artros eller med kliniska fynd som tolkas som artros, exkluderat patienter med inflammatorisk ledsjukdom. Artros är den vanligaste ledsjukdomen och drabbar stora delar av befolkningen från medelåldern och uppåt, även yngre med riskfaktorer som arv eller ledskada drabbas. Utöver det betydande lidande och funktionshinder som drabbar patienten förorsakas samhället stora kostnader, artros är enligt WHO en av de tio sjukdomar som orsakar den största globala sjukdomsbördan. De flesta i befolkningen som har artros enligt röntgen har inte ont. Omvänt gäller också att de flesta som har ont i höft eller knä inte har synliga förändringar på röntgen. Det kan ta 15 år eller mer innan artros syns på röntgen. Vid lätt till måttlig artros är överensstämmelsen mellan röntgenförändringar, smärta och funktion liten. Nedsatt funktion beror mer på smärta än på röntgenförändringar. Man räknar med att ca 5 % av befolkningen mellan år har artros enligt röntgen och i åldersgruppen under 60 år har var sjätte vuxen knäsmärta som varat mer än 3 månader. I Kronobergs län genomfördes 2009 ca 500 höft- och knäprotes operationer, revisioner och operationer till följd av frakturer borträknat. Förutsättningar utifrån aktuell patientgrupp Det finns idag ingen som kan förhindra uppkomst av eller bota artros. Behandlingen syftar därför till att minska symtom, förbättra funktionen i leden, optimera samt bibehålla fysisk funktion och aktivitetsförmåga. I de fall det är aktuellt består en av att påverka riskfaktorerna. Fram tills idag har smärt vid artros främst varit inriktad på farmakologisk. Om läkemedel inte ger tillfredställande effekt remitteras patienten ofta till ortoped för bedömning av kirurgiska åtgärder. Eftersom det vanligen tar många år innan artros syns på röntgen är operation inte aktuellt för flertalet av patienterna och patienten uppfattar det som att det inte finns något att göra. Många patienter blir inaktiva och slutar med fysisk aktivitet och träning i tron att detta är skadligt. För de allra flesta med lätt till måttlig artros vet vi idag att träning, information och viktreduktion kan ha lika god smärtlindrande effekt som läkemedel fast utan biverkningar. 1

2 Resurser, kompetens Vid bedömning och rehabilitering av patienter med höft- och knäartros behövs tillgång till sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare med goda kunskaper om patientgruppen. Dessa resurser bör finnas inom primärvården. Artrosskolor bör bedrivas i primärvården på 4-5 geografiskt lämpliga platser i länet. Detta för att optimera kompetens, kvalitet och tillgänglighet. Primärvården bör ha ett väl utvecklat samarbete med specialistläkare inom slutenvården och ortopedingenjör. Tillgång till adekvata lokaler för undersökning, träning och undervisning/samtal (bassäng, rehabiliteringsgym) bör finnas. Definitioner Artrosskola- patientutbildning för patienter med höft- eller knäartros som består av 2-3 teoritillfällen som omfattar information om vad artros är, tänkbara riskfaktorer, tillgänglig, samt egenvårdstips. Vi föreslår att man utgår från BOA s upplägg då man skall införa artrosskolor i Kronobergs län. BOA (Bättre Omhändertagande av patienter med Artros) är ett 3-årigt samverkansprojekt mellan Västra Götalands Regionen, Region Skåne, Värmlands landsting och Västerbotten. Syftet med BOA är att alla patienter med artros ska erbjudas adekvat information och träning i enlighet med gällande sriktlinjer, och att kirurgiska ingrepp endast ska övervägas i de fall då icke-kirurgisk inte ger tillfredsställande resultat. En modell för artrosskola enligt BOA har tagits fram och enheter som följer denna modell erbjuds ingå i ett nationellt kvalitetesregister där effekten av artosskolor följs upp och utvärderas. 2

3 Flöde/process DISTRIKTS LÄKARE ORTOPED BEDÖMNING ANNAN DIAGNOS EJ AKTUELL PERSON MED HÖFT/KNÄ BESVÄR 1 BEDÖMNING SJUKGYMNAST 2 ARTROS- SKOLA INDIVIDUELLT ÅB SJUKGYMN 3 TRÄNING INDIVIDUELLT ÅB SJUKGYMNAST 4 SJUK- GYMNAST AVSLUT 5 FAR HEMTRÄNINGS PROGRAM FRISKVÅRD ARBETS- TERAPEUT 1) Patient med höft/knäbesvär söker sjukgymnast inom primärvården, antingen på eget initiativ eller med remiss/hänvisning från annan vårdgivare, t ex distriktsläkare eller ortoped. 2) Sjukgymnasten gör en bedömning. Utifrån resultatet av bedömningen kan olika insatser bli aktuella: Artrosskola: Patienter med lätt till måttlig artros erbjuds delta i artrosskola, som bedrivs i grupp, som grund. I de fall artrosskola inte bedrivs på enheten remitteras patienten till närmaste artrosskola. Individuell sjukgymnastkontakt: Är aktuell när artrosskola inte är lämpligt eller då patienten har behov av kompletterande sjukgymnastisk. Arbetsterapeut: Patienter med uttalade ledproblem som är i behov av hjälpmedel och/eller praktisk ergonomi för sin aktivitet i det dagliga erbjuds kontakt med arbetsterapeut. Distriktsläkare: Patienter med uttalad smärta skall utöver artrosskola erbjudas kontakt med distriktsläkare för ställningstagande till farmakologisk tilläggs. Ortopedläkare: Patienter med röntgenverifierad höft eller knäledsartros, som erhållit grund (artrosskola, träning och vid behov info om viktreduktion) samt optimal individanpassad läkemedels och som trots det har uttalade ledsymtom som ger en väsentlig påverkan på livskvaliteten skall remitteras till ortoped för ställningstagande till kirurgisk. Innan remiss skrivs är det viktigt att förvissa sig om att patienten är intresserad av en eventuell operation. Även patienter där det i anamnesen framgår att det förekommer tydliga tecken på mekanisk låsning i knäleden remitteras till ortoped för ställningstagande för ev artroskopi. 3) Efter avslutad artrosskola görs en uppföljning hos ansvarig sjukgymnast i primärvården. Alla patienter erbjuds individuellt anpassad landbaserad träning i grupp 2 ggr/v i 6-12 v. I de fall patienten inte klarar landbaserad träning kan bassängträning vara ett alternativ. För en del patienter har artrosskolan varit en tillräcklig insats och avslut görs. Patienten går vidare med hemträningsprogram, FaR eller friskvård. Vid behov remitteras patienten till arbetsterapeut, distriktsläkare eller ortoped. Se under punkt 2. 4) Uppföljning hos ansvarig sjukgymnast i primärvården, efter avslutad träningsperiod. Uppföljningen leder till avslut och patienten går vidare med hemträningsprogram, FaR eller friskvård. Vid behov remitteras patienten till arbetsterapeut, distriktsläkare eller ortoped. Se under punkt 2 5) Avslut. Rehabinsatserna i primärvården är nu avslutade. Patienterna kan åter höra av sig vid behov. 3

4 Rehabilitering vid höft och knäledsartros, (ej postoperativ rehab) Utredning/bedömning Diagnosen artros grundar sig vanligen på en sammanvägning av kliniska och röntgenologiska fynd. I typiska fall där andra ledsjukdomar har uteslutits med rimlig säkerhet, kan artrosdiagnosen baseras på sjukhistoria och kliniska fynd och röntgenundersökning är då ej nödvändig. Sjukgymnast med goda kunskaper i att bedöma patienter med besvär i rörelse- och stödjeorganen ställer funktionsdiagnos där inga tveksamheter förekommer. I tveksamma fall skall patienter alltid remitteras till läkare för fortsatt utredning. Då artrosförändringar vanligen visar sig på röntgen först flera år efter symtomdebuten är det viktigt att erbjuda grund vid artros även till patienter där det enbart föreligger kliniska tecken på artros, sk ledsvikt. Vid den sjukgymnastiska bedömningen av patienten är det utöver ledfunktionsundersökning viktigt att man tar en utförlig sjukhistoria för att ta reda på hur artrosen påverkar patientens funktion, livskvalitet, arbete, sinnesstämning, fritidsaktiviteter och förekomst av eventuell samsjuklighet. Anamnes och ledfunktionsundersökning kan kompletteras med för patienten lämpligt bedömingsinstrument eller funktionstest. Bedömning av sjukgymnast: Bedömningsinstrument: - patientskattning av smärta, HOOS- Hip disability and övriga symtom, ADL-funktion Osteoarthritis Outcome Score Sport/ Fritidsfunktion och höft-relaterad livskvalitet - patientskattning av smärta, KOOS- Knee Injury and Osteoarthritis, övriga symtom, ADL-funktion Outcome Score, Sport/ Fritidsfunktion och knä-relaterad livskvalite - Smärtskattning VAS - Funktionstester 6 Minuters gångtest Chair stand test När kontakt med arbetsterapeut är aktuell görs bedömning av hjälpmedelsbehov och aktivitetsförmåga i boende, arbete, fritid och personlig vård. Bedömning av arbetsterapeut: -Aktivitetsförmåga i boende, arbete, fritid och personlig vård Bedömningsinstrument: COPM. WEIS-S (The work environment Impact scale) WRI-S (The worker role interview) Utredningen/bedömningen ska i samråd med patienten leda fram till en splan som dokumenteras i journalen. Indikationer för Rehabilitering/ är indicerad för samtliga patienter i målgruppen som söker vård. 4

5 Behandling Enligt Läkemedelsverkets srekommendationer kan artos liknas vid en pyramid där grund utgör basen och skall erbjudas alla. Grund är information om sjukdomen, fysisk träning och vid behov viktreduktion. Toppen utgörs av kirurgiska ingrepp, som beräknas bli aktuellt för ca 10 %. Däremellan ryms farmakologisk och kompletterande paramedicinska åtgärder. Få Några Alla Behandlingspyramiden för artros enligt svenska och internationella sriktlinjer. Vid val av skall man utgå från den enskilde patientens aktuella behov, spyramiden och den framtagna åtgärdslistan (se bilaga). Alla patienter med lätt till måttlig artros skall som grund erhålla information och träning. Ansvarig sjukgymnast remitterar patienten till närmaste artrosskola. I de fall artrosskola inte är lämpligt erbjuds individuell. Efter artrosskolan erbjuds träning enligt individuellt utformat program, lämpligen i grupp hos sjukgymnast (2ggr/v i 6-12 v) eller som självträning. Den landbaserade träningen är inriktad mot aerob kapacitet och ökad muskelstyrka. Det är viktigt att korrigera belastningsmönster och poängtera vikten av neuromuskulär kontroll under träning. Bassängträning är aktuellt för patienter som har svårt att tolerera landträning. I de fall där smärta utgör hinder för patienten att komma igång med träning skall kompletterande smärtlindrande erbjudas. Som kompletterande arbetsterapeutisk erbjuds vid behov praktisk ergonomisk genomgång samt information om och träning med hjälpmedel. Egenvård Träning, fysisk aktivitet och vid behov viktnedgång kan minska smärta och motverka funktionshinder. Patienten ska ha kunskap om och ta ansvar för fysisk aktivitet och träning. Målsättningen är alltid att patienten skall kunna fortsätta med någon form av egenvård och efter en har en plan för anpassad träning. FaR I Fyss rekommenderas konditionsträning med måttlig intensitet, minst 3 ggr/vecka, 30 minuter/gång totalt och styrketräning med successivt ökad belastning 3 ggr/vecka minuter/gång. 5

6 Uppföljning/avslut När planerade åtgärder är genomförda görs utvärdering av sansvarig sjukgymnast eller arbetsterapeut. I de fall utvärderingsinstrument använts följs dessa upp. Vid avslut är det viktigt att informera patienten om vart denne kan vända sig vid förnyade behov. Delaktighet, information och undervisning till patient och närstående Patientens delaktighet är avgörande för rehabiliteringens resultat. Patienter erbjuds delta i artosskola och ges skriftlig samt muntlig info om träningsprogram, praktisk ergonomi, hjälpmedel, adl-teknik och annan egenvård då så är aktuellt. Informationsmaterial om artrosskolans innehåll, målgrupp för artrosskolan och kontaktuppgifter till artrosskolor i länet skall finnas att tillgå på t ex vårdcentraler, sjukgymnastmottagningar, apotek och ortoped/kirurgmottagning. En länsgemensam informationsbroschyr om artros för patienter bör finnas. Patientsäkerhet, riskanalys Det är viktigt att patienter tidigt erhåller rätt diagnos och därefter får rätt information om sjukdomen och vilka som finns att tillgå. Detta för att minimera följderna av artrossjukdomen. Vid tecken på aktiv inflammation (svullnad och värmeökning) bör man undvika styrketräning och fokusera på rörlighetsträning. Viss försiktighet rekommenderas vid träning av styrka för patienter med kraftig felställning i knäleden, då effekterna inte är tillräckligt klarlagda. Mål och mätetal Målet är att varje patient utifrån sina förutsättningar upplever minskning av sina besvär, är välinformerad om sin sjukdom, har erhållit redskap för att förbättra och bibehålla sin fysiska funktions/aktivitetsförmåga. Målen kan mätas med subjektiv skattning av måluppfyllelse och/eller utvärdering av tidigare beskrivna bedömningsinstrument. Dokumentation inkl KVÅ Dokumentationen sker i Cambio Cosmic vid varje enskilt mottagningsbesök. Vid gruppträning/artrosskola sker dokumentationen vid start, slut och vid behov. PG001 Bedömning av ledrörlighet och ledstabilitet PG003 Bedömning av muskelfunktion PT 002 Bedömning av hjälpmedelsbehov PK 003 Bedömning av att genomföra daglig rutin. QV 002 Information och undervisning om sjukdom, skador och funktionshinder och deras. Innefattar sekundär prevention. QV 003 Inform/undervisning om egenvårdsprogram QV 012 Gruppträning QV 011 Träningsprogram QG 001 Rörlighetsträning QG 003 Muskelträning QG 005 Koordination DA 001 Akupunktur DA 021 TENS 6

7 Samordning: Rehabplan och informationsöverföring Rehabplan upprättas då patienten varit sjukskriven i 2 v eller har insatser från flera olika vårdgivare och behov föreligger. Informationsöverföring sker efter patientens medgivande via Cosmic eller telefon Sjukskrivning Vid sjukskrivning tas patienten vid behov upp i primärvårdens rehabteam och följs där enligt de upparbetade rutiner som vårdcentralen har kring sjukskrivning. Behandlingsansvarig sjukgymnast/arbetsterapeut bidrar med funktions- och aktivitetsförmågebedömningar när behov föreligger. Patientorganisationer Landstinget Kronoberg samarbetar med länsorganisationer och några regionala föreningar som har medlemmar i länet. Mer information om aktuell patientförening finns på landstingets hemsida, ltkronoberg.se under rubriken Hälsa och vård. Det går också att hitta kontaktpersoner och mera information om föreningens verksamhet och målsättning i en pärm i väntrummen i landstingets olika mottagningar. Pärmen är märkt Patientinformation. Kvalitetsindikatorer Processmått: Att alla patienter som remitteras till ortoped för ställningstagande till operation skall ha haft kontakt med sjukgymnast och erhållit fullständig icke farmakologisk. Sjukgymnastkontakt kan eventuellt mätas genom att följa upp remissflödet, hur många remisser kommer från ortoped? Remissmall i Cambio Cosmic där inremitterande kryssar i om patienten haft kontakt med sjukgymnast. Standardiserade frågor till patienter som opereras kan också vara ett sätt att följa detta. Patientnytta av artrosskola på gruppnivå: Kan följas genom deltagande i BOA registret. Referenser Grund av artros en sammanställning av evidens för av lätt till måttlig artros Carina Thorstensson och Ewa Roos, utgiven av reumatikerförbundet 2008 Läkemedelsverkets srekommendationer vid artros, 2003 OARSI( Osteoarthritis research society international) recomendations for management of hip and knee osteoarthritis, Part II: OARSI evidence- based, expert consensus guidelines,2008 Guideline for non-surgical management of hip and knee osteoarthritis July NHMRC (National Health and Medical Research Council) Australian Government The Care and management of osteoarthritis in adults. NICE clinical guideline 59 National Institute for Health and Clinical Excellence, London 2008 Länkar Bilaga 1: Att arbeta vidare med 7

8 Bilaga 2: Prioriterade åtgärder vid artros i höft/knä Bilaga 1 Att arbeta vidare med: Idag har vi olika rutiner för den post operativa uppföljningen och träningen för protesopererade patienter vid våra två sjukhus. Alla patienterna erbjuds uppföljande besök hos sjukgymnast och träning vid behov. Denna uppföljning och träning erbjuds till viss del inom länssjukvården och till viss del inom primärvården. Detta skapar en otydlighet för vårdgivare i primärvården som träffar patienter från båda sjukhusen och kan lätt leda till missförstånd. Då det postoperativa förloppet i mångt och mycket styrs av opererande läkare, rutiner för återbesök osv. utelämnar vi detta i nuvarande riktlinje. Det vore önskvärt att man framöver skapade en länsgemensam rutin för post operativ rehabilitering för höft och knäprotesopererade. Det finns stark evidens för att viktnedgång har en positiv effekt på smärta och funktionsförmåga för artrospatienter med övervikt och fetma. I vårt arbete har vi inte tittat närmare på vilken forskning det finns kring metoder för att nå viktnedgång. I dagsläget tar dietister i primärvården endast emot patienter med fetma dvs BMI 31 och däröver. Då övervikt inte bara är ett problem för artrospatienter, skulle det vara av värde att i framtiden ha en processgrupp som arbetar med dessa frågor. 8

9 Bilaga 2 Prioriterade åtgärder vid artros i höft/knä Hälsotillstånd/åtgärd Patienter med höft och knäartros icke opererade Information (mål med artrosen, betydelsen av livsstilsförändringar, träning, lagom aktivitet, viktnedgång och andra möjligheter att avlasta lederna. Initialt fokus på självhjälp och aktiva ar) Patientnytta/effekt av åtgärd, (i vissa fall med hänsyn tagen till svårighetsgrad) Mycket stor, stor, måttlig eller liten Evidens Evidensgrad 1-4 om data finns alt beprövad erfarenhet eller Mycket gott, gott, visst, otillräckligt vetenskapligt underlag Rangordning 1-10 Relativ skala Mycket stor Mycket gott 1 Grund Artrosskola Mycket stor Visst vetenskapligt underlag 1 Grund Träning ndividuellt/grupp med uppmuntran till att fortsätta Landbaserad aerob och styrka Mycket stor vid lätt till måttlig artros. Den smärtlindrande effekten är av samma storleksordning som vid systemattisk läkemedels vid lätt till måttlig artros. Större patientnytta vid gruppträning. Mycket gott Den mesta forskningen baseras på knä artros 1 Grund Viktnedgång Stor effekt Effekt på funktionsförmåga för patienter med övervikt och fetma, påverkar inte alltid smärta. Nytta sågs vid mer än 5% viktreduktion eller vid viktnedgång på minst 0,24% per vecka Mycket god evidens 1 Grund då det är aktuellt 9

10 Hälsotillstånd/åtgärd Patienter med höft och knäartros icke opererade Gånghjälpmedel ADL- hjälpmedel Praktisk ergonomi (Praktisk tillämpning av ergonomi i daglig aktivitet. Hur man sköter hem, arbete, inköp, hygien och fritidssysslor på ett för leden skonsammare sätt) Värme/Kyla Bassängträning TENS Patientnytta/effekt av åtgärd, (i vissa fall med hänsyn tagen till svårighetsgrad) Mycket stor, stor, måttlig eller liten Mycket stor Vid påtagligt nedsatt gångförmåga Mycket stor Vid påtagligt nedsatt aktivitetsfömåga Mycket stor Vid måttligt till kraftigt nedsatt aktivitetsförmåga Liten Lämpligt som egen Stor nytta Lämpar sig för patienter med svår belastningsrelaterad smärta, patienter med stora felställningar och minskat rörelseomfång. Samma generella hälsoeffekter som vid landträning Måttlig effekt Kan ha smärtlindrande effekt vid mer än 4 v. Kortvarig smärtlindring Evidens Evidensgrad 1-4 om data finns alt beprövad erfarenhet eller Mycket gott, gott, visst, otillräckligt vetenskapligt underlag Rangordning 1-10 Relativ skala Beprövad erfarenhet 2 Beprövad erfarenhet 2 Beprövad erfarenhet 4 Visst vetenskapligt underlag finns för kyla 5-6 Gott 4-5 Mycket gott

11 Hälsotillstånd/åtgärd Patienter med höft och knäartros icke opererade Knäortos Patientnytta/effekt av åtgärd, (i vissa fall med hänsyn tagen till svårighetsgrad) Mycket stor, stor, måttlig eller liten Liten Patienter med knäartros och liten felställning kan få effekt på smärta, stabilitet samt minskad fallrisk enligt OARSI. Enligt Austr guidelines finns god evidens för att knäortoser, knäbandage och laterala kilar har liten eller ingen effekt vid av knäartros. Evidens Evidensgrad 1-4 om data finns alt beprövad erfarenhet eller Mycket gott, gott, visst, otillräckligt vetenskapligt underlag Motsägelsefullt vetenskapligt underlag Rangordning 1-10 Relativ skala 6-7 Akupunktur Måttlig effekt Ger kortvarig smärtlindrande effekt, kan vara av värde för patienter som ogillar medicinering Mycket gott 5-6 Traktion/Manuell Måttlig vid höftartros Visst vetenskapligt underlag 7 Ultraljud Ingen effekt Visst vetenskapligt underlag Icke göra Evidenssökning har gjorts under mars Sökningen har inriktats på översikter i databaserna Cochrane och Pedro, Socialstyrelsens hemsida samt de australiensiska nationella riktlinjerna (NHMRC 2009) för det ickekirurgiska omhändertagandet av artros. Även OARSI`s rekommendationer för av höft och knäartros 2008(Part II: OARSI evidence- based, expert consensus guidelines ) och de nationella riktlinjerna i Storbritannien (The Care and management of osteoarthritis in adults. NICE clinical guideline 59 National Institute for Health and Clinical Excellence, London 2008) har använts som underlag. 11

Rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab

Rehabilitering av patienter med höft och knäledsartros, ej postoperativ rehab Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Artros Giltig fr.o.m: 2017-10-18 Faktaägare: Maria Jönsson, Sjukgymnast primärvårdsrehab Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson

Artrosskola för ett. Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Artrosskola för ett Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Registeransvarig BOA-registret Registercentrum VGR Att komma ihåg Artros är en sjukdom

Läs mer

Riktlinjer för rehabilitering av personer med artros i händer

Riktlinjer för rehabilitering av personer med artros i händer Reviderad 2010-11-18 Riktlinjer för rehabilitering av personer med artros i händer Inledning Syfte Att för personer med artros i händer, boende i Kronobergs län, skall erbjudas likvärdig rehabilitering

Läs mer

Reviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Reviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation Reviderad 2013-04-03 Riktlinjer för rehabilitering efter hjärtklaffoperation Inledning Syfte Att personer som genomgått hjärtklaffoperation och boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering

Läs mer

Blir vården bättre med artrosregister?

Blir vården bättre med artrosregister? Blir vården bättre med artrosregister? Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Vad är artros? En sjukdom

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA)

Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Bättre omhändertagande av patienter med artros (BOA) Carina Thorstensson, leg sjukgymnast Docent Göteborgs Universitet Registeransvarig BOA-registret carina.thorstensson@registercentrum.se Behandlingsrekommendationer

Läs mer

Artros Ickekirurgisk behandling

Artros Ickekirurgisk behandling Artros Ickekirurgisk behandling Per Wretenberg Sektionschef Arthroplastik Sektionen Ortopeden, Karolinska Solna Artros många namn Osteoartros Osteoartrit Förslitning Degenerativa åldersförändringar Ledsvikt

Läs mer

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet

5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS. fakta och forskning. Reumatikerförbundet 5+25 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre ARTROS fakta och forskning Reumatikerförbundet Artros inte förslitning Artros kallades tidigare ofta förslitning. Nyare forskning visar att det är felaktigt

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder

Läs mer

Rehabilitering av personer med artros i händer Gäller för: Region Kronoberg

Rehabilitering av personer med artros i händer Gäller för: Region Kronoberg Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Artros Giltig fr.o.m: 2010-11-18 Faktaägare: Anneth Hjälmefjord, Arbetsterapeut Primärvårdsrehab Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Världens vanligaste ledsjukdom

Världens vanligaste ledsjukdom Artros Fysisk aktivitet Om du har fått artros kan du behöva anpassa din fysiska aktivitet. Promenader, cykling och simning är bra exempel på skoningsamma motionsformer. Försök att röra på dig minst 30

Läs mer

Artrosskola i praktiken

Artrosskola i praktiken Artrosskola i praktiken Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus -Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Vad kan vi göra åt artrosen? Få Några Alla Zhang

Läs mer

Region Skånes vårdprogram för artros

Region Skånes vårdprogram för artros Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram

Läs mer

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Klaffsjukdomar Giltig fr.o.m: 2015-04-21 Faktaägare: Fanny Simonsson, Sjukgymnast Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions

Läs mer

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Knäskador och artros

Läs mer

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22

Knä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik

Läs mer

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef

Läs mer

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning

Läs mer

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information!

ARTROS. 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre. Hänvisningar till hemsidor med mer information! ARTROS 5 minuters träning är bra, 30 minuter är bättre Hänvisningar till hemsidor med mer information! Ny forskning förändrar bilden av artros Artros är världens vanligaste ledsjukdom, flera hundra miljoner

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola Artrosskola enl BOA (Bättre

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation

Rehabilitering efter hjärtklaffoperation Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Klaffsjukdomar Giltig fr.o.m: 2017-10-29 Faktaägare: Fanny Simonsson, Fysioterapeut/sjukgymnast Fastställd av: Stephan Quittenbaum, Tf. Ordförande medicinska

Läs mer

Artrosskola för personer med hand-, höft-och/eller knäartros

Artrosskola för personer med hand-, höft-och/eller knäartros Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdrutin Primärvårdsrehabiliteringen 2 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Morten Thorup Leg. Sjukgymnast Börje Ehinger Områdeschef

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Behandlingsriktlinjer höftartros

Behandlingsriktlinjer höftartros Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros

Läs mer

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS

Icke-kirurgisk behandling av artros. Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Icke-kirurgisk behandling av artros Ylva Ericsson Leg sjukgymnast, Dr Med vet Ortopediska kliniken, SUS Varför behövs icke-kirurgisk behandling av artros? Artros är en vanlig sjukdom som ger smärta, funktionsnedsättning

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med långvariga ickemaligna smärttillstånd i Kronobergs län Inledning Processens syfte Att för patienter med långvariga icke-maligna smärttillstånd i

Läs mer

Att åstadkomma en vård som kännetecknas av god kvalitet, bra tillgänglighet på alla vårdnivåer och ett smidigt flöde för patienten.

Att åstadkomma en vård som kännetecknas av god kvalitet, bra tillgänglighet på alla vårdnivåer och ett smidigt flöde för patienten. reviderad 2011-02-04 Riktlinjer för rehabilitering vid hjärtsvikt Inledning Syfte Att personer med hjärtsvikt boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering i enlighet med Socialstyrelsens

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

SJUKGYMNASTISKA TRÄNINGSRIKTLINJER

SJUKGYMNASTISKA TRÄNINGSRIKTLINJER Dokumentkategori Vårdprogram Dokumentets titel Knäartros sjukgymnastiska träningsriktlinjer Gäller för: Sjukgymnastgruppen Godkänd av: Christina Norlén Utarbetad av: Eva Johansson, Gro Stangnes Revisionsansvarig:

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och KOL

Interprofessionell samverkan astma och KOL Interprofessionell samverkan astma och KOL För dig som arbetar inom specialiserad öppenvård för vuxna I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan specialiserad

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

2010-11-23 Riktlinje för rehabilitering av akuta rygg/nackbesvär. Inledning

2010-11-23 Riktlinje för rehabilitering av akuta rygg/nackbesvär. Inledning 1 2010-11-23 Riktlinje för rehabilitering av akuta rygg/nackbesvär Inledning Syfte Att erbjuda personer som insjuknar med akuta rygg- och nackbesvär snabb, likvärdig och kompetent bedömning och behandling

Läs mer

Interprofessionell samverkan astma och kol

Interprofessionell samverkan astma och kol Interprofessionell samverkan astma och kol För dig som arbetar inom slutenvård eller på vuxenakutmottagning I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet mellan

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

2007-08-202007-08-20 2009/01/08

2007-08-202007-08-20 2009/01/08 2007-08-202007-08-20 2009/01/08 Processen för LEDVÄRK- ARTROS, Höft och knä 1 Ledvärk-artros Följande diagnoser är aktuella: Ledvärk M 25:5 Ledvärk med röntgenförändrinar Coxartros Gonartros M 16 M 17

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna?

Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna? Artros och övervikt går det att komma ur de onda cirklarna? Magnus Gerdin, Leg fysioterapeut Lidens HC. Översikt Inaktivitet till träning Grundbehandling artros Effekter av träning vid artros Smärta och

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

Dagrehabrutin. Syfte och omfattning. Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-51441 Fastställandedatum: 2014-02-11 Giltigt t.o.m.: 2017-02-11 Upprättare: Berit M Fredriksson Fastställare: Berit Fredriksson Dagrehabrutin Innehåll

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv!

Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Fysioterapimottagning 1 Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset Karlstad Landstinget i Värmland Liv! Eva Eliasson Fysioterapeut/lymfterapeut Processledare cancerrehabilitering U-Ö regionen Cancerrådet

Läs mer

Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen

Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen Eva Spetz, Eva-Karin Sjömäling med flera Rapport 2(6) Innehållsförteckning 1 Inledning

Läs mer

Fallprevention och insatser vid fallolycka

Fallprevention och insatser vid fallolycka Sida 1 (7) 2016-05-02 Fallprevention och insatser vid fallolycka MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll

Läs mer

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar

Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar 2013-05-01 Upprättade av: leg sjukgymnast Marianne Olsson och leg sjukgymnast Kerstin Tornfors Medicinkliniken Länssjukhuset i Kalmar Sjukgymnastiska evidensbaserade behandlingsriktlinjer gällande behandling

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Artrosskola på Gotland

Artrosskola på Gotland Artrosskola på Gotland Till dig med artrosbesvär i höft, knä eller hand Du som har ledbesvär från höft, knä och/eller hand, som föranleder besök inom sjukvården erbjuds att gå Artrosskola på Gotland Habiliterings

Läs mer

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med

Läs mer

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning Annika Löfstedt Charlotte Jansson Arbetsterapeut Dietist Fysioterapeut/Sjukgymnast Kurator

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet

Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros (OA) Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Vad är artros Varför får man artros? Artros T8 Epidemiologi Led- och broskbiologi Diagnostik Icke kirurgisk behandling

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och

Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20

Läs mer

Höft- och knäledsartros - kliniska riktlinjer

Höft- och knäledsartros - kliniska riktlinjer Godkänt den: 2018-04-04 Ansvarig: Karin Bernhoff Gäller för: Region Uppsala Innehåll Kontaktpersoner...2 Syfte och omfattning...2 Vårdprogramgruppens sammansättning...2 Bakgrund...2 Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter? Christina Lundqvist Utvecklingschef, professionssamordnare Sveriges Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter får vardagen att funka! Om arbetsterapi

Läs mer

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård

Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi

Läs mer

Länsövergripande vårdprogram för handläggning av höft- och knäartros inom Primärvård i Landstinget Gävleborg

Länsövergripande vårdprogram för handläggning av höft- och knäartros inom Primärvård i Landstinget Gävleborg Upprättare: Arbgrp Anders Thorstensson, Christina Korssell- Söderqvist, Bengt Forssman, Bengt Larsson, Håkan Åsberg, Tommy Pettersson Granskare: Susanna Söderström, Ortoped Börje Svensson, Chefläk div

Läs mer

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros

ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros ortopediska kliniken hässleholm-kristianstad-ystad Knäledsartros Information och träningsprogram till dig som har knäledsartros Broschyren är utformad av Nina Almgren, legitimerad sjukgymnast Orto pediska

Läs mer

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

Välkomna till BOA-registrets användarmöte

Välkomna till BOA-registrets användarmöte Välkomna till BOA-registrets användarmöte Hålltider 11.30 lunch Ca 15.00 fika och slut för idag Kontaktpersonsträffen fortsätter Dagens program Vad är på gång? Förbättringsprojekt Årsrapport och utdata

Läs mer

Läkarkontakter efter artrosskola vid Habo vårdcentral

Läkarkontakter efter artrosskola vid Habo vårdcentral Läkarkontakter efter artrosskola vid Habo vårdcentral Författare: Handledare: Anders Lundblad, ST-läkare allmänmedicin. Hans Lingfors, med dr, distriktsläkare. Årtal: 2017 Författare: Anders Lundblad,

Läs mer

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO TryggVE-team 2010-09-29 1 Bakgrund Projektet startade 2007 på uppdrag av Reko`s chefsgrupp. Omvårdnadschef Sonja Nilsson är projektledare på SÄS REKO

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

För allas rätt till rörelse

För allas rätt till rörelse För allas rätt till rörelse Reumatism en folksjukdom Reumatisk sjukdom är ett samlingsnamn för närmare 200 olika sjukdomar, där många är inflammatoriska. Den vanligaste är ledgångsreumatism (RA) som uppstår

Läs mer

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor:

Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: Rehabenheten Rutin fallprevention Vid alla nya ärenden med personer i ordinärt boende ställs följande frågor: 1. Har du/patienten fallit under det senaste året? 2. Är du/patienten rädd för att falla? Eller

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nationellt kliniskt kunskapsstöd Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens

Läs mer

Reviderad 2013-04-02 Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom

Reviderad 2013-04-02 Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom Reviderad 201-04-02 Riktlinjer för rehabilitering vid kranskärlssjukdom Inledning Syfte Att personer med kranskärlssjukdom och boende i Kronobergs län skall erbjudas likvärdig rehabilitering i enlighet

Läs mer

Primärvård och Reumatologi

Primärvård och Reumatologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Reumatologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi

Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi Interprofessionell samverkan kring barn med astma och/eller allergi För dig som arbetar inom barn- och ungdomsmedicin I det här dokumentet finner du förslag på samverkansrutiner som kan förenkla samarbetet

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård

Benamputerade, Fysioterapi Specialistvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-44019 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Charlotta A Gunnarsson Fastställare: Seija Hjärpsgård Benamputerade, Innehåll

Läs mer

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR 2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04

Läs mer

Vad är artros och när behövs en ledprotes?

Vad är artros och när behövs en ledprotes? Vad är artros och när behövs en ledprotes? Ortopedidagen 10 okt 2017 Ola Rolfson Docent, Överläkare Vad är artros och när behövs en ledprotes? Epidemiologi hur vanligt är artros? Vad är artros? Vad gör

Läs mer

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP Inledning Nationell Vårdplan för Palliativ Vård, NVP, är ett personcentrerat stöd för att identifiera, bedöma och åtgärda en enskild patients

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN VAD HAR VI GJORT? ARBETSTERAPEUTER SJUKGYMNASTER DIETISTER LOGOPEDER BAKGRUND Yrkesgrupperna har olika prioriteringslistor som är skapade

Läs mer

Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering

Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering Workshop* Kallelse och underlag till vårdplanering Delregional arbetsgrupp SVPL (DRAG) 2014-01-20 * arbetsseminarium eller verkstad betonar problemlösning, påtaglig praktisk övning och kräver att deltagarna

Läs mer

Teamarbete Reumatologi SUS

Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Teamarbete Reumatologi SUS Tidigt kontakt med teamet Regelbundna teammöten Teambedömning vid sjukskrivning > 6 veckor 3 olika rehabprogram Undervisningsserie: - Öppen för alla

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi

Läs mer

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus 2016-03-11 Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast ewa-lena.johansson@vgregion.se 2015 WHO:s medlemsländer i Europaregionen har antagit en strategi

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med

Läs mer

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom

Rehabilitering vid Parkinsons sjukdom Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Parkinson Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Dorothea Urbanek, Sjukgymnast Rehabkliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS

Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS 2017-09-11 33699 1 (5) Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver akut omhändertagande, uppföljning och rehabilitering av såväl kirurgiskt som

Läs mer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer

Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,

Läs mer

Viktigaste Ändringar

Viktigaste Ändringar Revision av Handlingsprogram Övervikt/Fetma - Vuxna Viktigaste Ändringar Betoning av vårdkedja Tydligare flödesschema för behandlingsarbetet Flödesschema för organisation Evidens Stöd för prioritering

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

Rehabilitering för patient med lätt - medelsvår traumatisk hjärnskada

Rehabilitering för patient med lätt - medelsvår traumatisk hjärnskada Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Trauma Giltig fr.o.m: 2013-03-15 Faktaägare: Charlotte Mueller, Arbetsterapeut Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr:

Läs mer

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen

Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer