minhälsa Artrosskola minskar smärtan Tema leder & skelett Ny lag ger ökat patientinflytande Benskörhet - en folksjukdom

Transkript

1 minhälsa råd om vård från landstinget sörmland nummer 1/2015 Tema leder & skelett Artrosskola minskar smärtan Ny lag ger ökat patientinflytande Benskörhet - en folksjukdom

2 Lårben Ledbrosk Förändrat brosk Knäledsartros innebär att ledbrosket i delar av knäleden har minskat eller försvunnit. Skenben Vadben illustration k. toverud CMI 4. Tema Leder & Skelett. Den vanligaste ledsjukdomen är artros. Den kan drabba de flesta leder i kroppen men är vanligast i höft- och knäleden. 7. Ann-Christin Stenström fick en höftprotes för drygt tre månader sedan. Läs om hennes berättelse på väg tillbaka till ett smärtfritt liv. 8. Många patienter är nöjda och upplever mindre smärta än tidigare efter att de deltagit i en artrosskola. Träffa sjukgymnasten Eva Skog och patienten Agneta Hjelm på artrosskolan på Bagaregatans vårdcentral. 10. Olika grupper av smärtstillande läkemedel och injektioner av kortison i leden kan lindra smärta vid artros. Apotekaren Rut Lööf från Läkemedelskommittén berättar vilka läkemedel som rekommenderas. 14. Osteoporos, eller benskörhet, utvecklas under lång tid och hela skelettet blir succesivt försvagat vilket leder till att man lättare drabbas av benbrott. Sjukdomen är vanligare bland kvinnor, men även män drabbas. 16. Den 1 januari 2015 trädde en ny patientlag i kraft. Läs om vad lagen innebär för dig som patient. 21. Ombyggnationen av akutmottagningen på Mälarsjukhuset är klar. Mottagningen har blivit större, öppnare och ljusare vilket ger en lugnare miljö för både patienter och personal. 22. Lättläst information. 23. Hälsokrysset. En frågetävling. Min hälsa råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands kommunikationsstab i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen, Björn Lundahl och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Lasse Skog. Agneta Hjelm tränar på artrosskolan för att minska ledsmärtan i höften. Tryck: Österbergs Tryckeri AB. Adress: Min hälsa råd om vård, Nyköping. E-post: kommunikationsstaben@dll.se, fax: , landstingetsormland.se. Min hälsa råd om vård utkommer med tre nummer per år. 2 min hälsa 1/2015

3 Tema leder & skelett I det här numret av Min hälsa beskriver vi några sjukdomar som kan drabba leder och skelett. Den vanligaste ledsjukdomen är artros. Sjukdomen kan sitta i de flesta leder men ofta drabbas höft- eller knäled. Ann-Christin Stenström har artros i båda höfterna men redan efter den första operationen är hon på god väg att komma tillbaka till ett aktivt liv utan smärta. Just aktivitet är sätt att bemästra artros, vilka de andra är kan du läsa mer om på sidorna 4-5. I det här numret kan du också läsa om att tack vare stora medicinska framsteg mår barn som har ledgångsreumatism ganska bra och kan leva ett normalt liv. Vi berättar också om de effektiva läkemedel som används för behandling av benskörhet. Medicinerna minskar påtagligt risken för frakturer och kotkompressioner. Knä- respektive höftledsproteser. min hälsa 1/2015 3

4 artros den vanligaste ledsjukdomen Artros eller ledsvikt är en vanlig åkomma som kan drabba de flesta leder i kroppen men som är vanligast i höftleden och knäleden. Att delta i en artrosskola har visat sig minska antalet operationer. text anders hansson överläkare, ortopedkliniken Mälarsjukhuset-Kullbergska sjukhuset illustrationer lasse frank En halv miljon svenskar över 45 år beräknas drabbas av artros eller ledsvikt. I de flesta fall är orsaken okänd men det finns ett antal bidragande orsaker, till exempel ärftlighet, tidigare benbrott och tungt kroppsarbete. De vanligaste symtomen är smärta, stelhetskänsla och svaghet i omgivande muskulatur. För att kunna ställa diagnosen artros eller ledsvikt krävs oftast undersökning hos läkaren eller fysioterapeuten. Vid undersökningen finner man oftast rörelseinskränkning. Oftast räcker symtomen och undersökningsfynden för att kunna ställa diagnosen. Röntgenundersökning av höftleden eller knäleden visar oftast typiska förändringar. Vid artros eller ledsvikt ger sällan magnetkameraundersökning någon ytterligare information och bör därför undvikas. Basen i behandlingen är noggrann information, utbildning, träningsråd och viktnedgång vid övervikt. Behandlingsmålet är att minska smärta i höft- eller knäled och bibehålla eller förbättra funktionen. Många patienter tror felaktigt att operation med konstgjord led är den enda behandlingen som finns för höft- respektive knäartros men egentligen är det ett fåtal av alla artrospatienter som opereras. Det är viktigt att prova den icke-operativa behandlingen först och för många räcker detta för att få mindre ont i leden och man kan då även undvika operation. Vid uttalad belastningssmärta och vilosmärta och där provade åtgärder inte har någon effekt kan konstgjord ledoperation bli aktuell. Du blir då remitterad till ortoped för bedömning. I Sverige gjordes det år 2013 drygt konstgjorda höftledsoperationer och drygt konstgjorda knäledsoperationer. På de sörmländska sjukhusen utfördes under år konstgjorda höftledsoperationer och cirka 350 konstgjorda knäledsoperationer. Operationsresultaten är i regel goda och 90 procent av de opererade är helt besvärsfria ett år efter operationen. Socialstyrelsen gav 2012 ut nationella riktlinjer för behandling av rörelseorgansens sjukdomar och dessa ger råd både till patienten och till sjukvården om hur artrossjukdomen bör behandlas. «Råd vid begynnande artros i höft och knäled: Delta i artrosskola! Om du är överviktig, försök gå ned i vikt! Försök hitta någon lämplig träningsform alternativt träna regelbundet hos sjukgymnast. Prova med receptfria värktabletter eller inflammationshämmande läkemedel om smärtan kräver det. 4 min hälsa 1/2015

5 Sammanfattning av de nationella riktlinjerna: 1. Artrosskola Artrosskola finns på din vårdcentral och det är fysioterapeuten som ansvarar för verksamheten. Du kan själv söka hit om du misstänker att du drabbats av artros. Syftet är att du ska erbjudas adekvat information och träning enligt gällande behandlingsriktlinjer. Alla patienter som bedöms ha nytta av artrosskolan träffar fysioterapeuten vid ett individuellt besök före artrosskolan. Vid uppföljning är procent av patienterna nöjda med skolan och många upplever mindre smärta jämfört med innan. I Sörmland har artrosskolarna varit igång under något år och vi märker redan positiva resultat. I Jämtland har verksamheten varit i gång under flera år och där skickas i dag färre remisser till ortopedkliniken för bedömning. 2. Träning Det viktigaste är att du försöker vara i gång och att du hittar en träningsform som fungerar och ger välbefinnande. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att kontrollerad, regelbunden träning hos sjukgymnast under lång tid har god effekt både på ledsmärtan och funktionen vid både höft respektive knäartros, och bäst resultat ses vid knäartros. 3. Viktnedgång Vid gång ligger hela kroppsbelastningen genom höftleden, knäleden och fotleden. Vid artros i höftleden eller knäleden och övervikt blir belastningen större och detta leder ofta till mer smärta. Vid artros i höftleden har det visat sig att 65 procent är överviktiga eller feta, och vid artros i knäleden är hela 80 procent överviktiga. Vid begynnande ledsvikt i höft eller knäled är det därför viktigt att gå ned i vikt. Försök själv gå ned i vikt, och om det blir problem rekommenderas du kontakta din vårdcentral. 4. Läkemedel Här rekommenderas i första hand receptfria värktabletter eller inflammationshämmande läkemedel. min hälsa 1/2015 5

6 6 min hälsa 1/2015

7 Aktiv igen tack vare höftprotes Jag längtar efter våren och att komma ut och cykla. Och snart kan jag börja jobba igen, säger Ann-Christin Stenström och ler med hela ansiktet. För drygt tre månader sedan fick hon en höftprotes och är på väg tillbaka till ett aktivt, smärtfritt liv. text kristina eder foto alice öberg Ann-Christin Stenström arbetar som undersköterska på operation vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Hon har många gånger steriliserat den typ av protes hon nu själv har inopererad i kroppen. Men då kunde jag aldrig tro att jag skulle få en själv. Det är helt otroligt, och att det skulle bli så bra efter operationen! Ann-Christins problem började för fem år sedan. Hon hade lätt för att ramla och benen blev konstiga. På ortopedmottagningen fick hon lugnande besked. Röntgen visade på artros men de trodde det skulle ta tio år innan det eventuellt kunde bli aktuellt med operation. Men det gick betydligt snabbare än så. Smärtorna tilltog och hon gick ner i vikt. Den 14 mars förra året sa jag till chefen att nu går det inte längre, jag går hem. Ann-Christin blev sjukskriven i en månad. Jag har hög smärttröskel och sov gott om nätterna. Men jag kände av det på dagarna och så många värktabletter har jag aldrig ätit. När sjukskrivningen gick ut kom hon tillbaka till jobbet på halvtid. Jag klarade en vecka, sen gick det inte längre. En mängd prover togs för att säkerställa diagnosen och det visade sig att Ann- Christins båda höfter var hårt angripna av artros och hon blev sjukskriven igen. Efter två månader tvingades hon ringa sjukgymnasten och be om kryckor. För utan dem kunde jag inte gå. I juli röntgades hon och efter besök på ortopeden i september fick hon tid för operation i oktober. Det gick fort men jag tjatade lite på dem. Ann-Christin var inte ett dugg orolig inför operationen. Jag kunde inte fortsätta gå så, jag har några år kvar till pensionen och smärtan var svår. Jag tänkte att jag testar och ser om värken går över. Och det gjorde den. När jag fick träffade läkaren efter operationen frågade han mig hur ont det gjorde på en skala från 0 till 10. Jag svarade att då får jag säga 0. Under operationen fick hon ryggmärgsbedövning och lugnande medel. Hon opererades en onsdag och kom hem på söndagen. En vecka efter operationen var hon ute och gick. Den första tiden efter operationen rekommenderades hon att ta värktabletter men hon hade inte ont och glömde snart bort att ta dem. Idag tränar hon hemma med stöd av personal på vårdcentralen Smeden. Än är det en bit kvar tills hon har fått tillbaka styrka och rörlighet i vänsterbenet. Och hon väntar på en tid för att få en protes även i den andra höften. Eftersom den första operationen var så lyckad ser hon med tillförsikt fram mot nästa och att bli helt smärtfri och börja arbeta igen. Går allt som planerat kan man börja arbeta redan tre, fyra månader efter operationen. Det är fantastiskt vilken utveckling som skett, för 20 år sedan skulle man ligga still och inte röra sig efter operationen, idag kommer man igång mycket snabbare, säger Ann-Christin. «min hälsa 1/2015 7

8 Det går inte att vila sig frisk Många med artros tror att det är bäst att ligga lågt med motionen. Glöm det! Det går inte att vila sig frisk, säger Eva Skog, sjukgymnast på Bagaregatans vårdcentral i Nyköping. text ulf bertilsson foto lasse skog Eva Skog är inte bara sjukgymnast på Bagaregatan, hon är även en av de ansvariga för vårdcentralens Artrosskola. Under fjolåret tog hon och hennes kolleger emot 70-talet elever som fick lära mer om artros, hur viktigt det är att träna på rätt sätt och att gå ner i vikt. I Sörmland har alla 17 landstingsdrivna vårdcentraler en artrosskola. Vi sjukgymnaster har alltid känt till att ledbrosket behöver stimuleras och att det är viktigt med rörelse. Artrosskolan har gett oss ett redskap som gör att de drabbade behandlas på samma sätt i hela landet, säger hon. Eva Skog berättar att ledbrosket fungerar som en tvättsvamp. Vid belastning pressas avfallsprodukter ut ur brosket, när belastningen avstannar sugs vätskan in igen med ny näring. Så länge det finns brosk kvar i leden finns det hopp om bättring, förutsatt att man tränar målmedvetet i lagom mängd. Brosket måste som sagt belastas för att fungera. Men, belastningen får inte vara statisk. Högt tryck under lång tid, exempelvis på grund av övervikt, sliter hårt på ledbrosket. När Eva Skog tar emot en patient med smärta och nedsatt rörlighet i höft och/ eller knä ställer hon en diagnos, efter att ha undersökt leden och samtalat med patienten. Om det handlar om en mycket nedsatt funktion och outhärdlig värk är sannolikt en operation den bästa lösningen. Men de Eva Skog, rektor på Artrosskolan. flesta lyckas tona ned besvären med hjälp av träning, ändrad kost och viktminskning, säger Eva Skog. Agneta Hjelm hade gått länge med sin krånglande högerhöft när en av hennes väninnor utropade: Du vaggar ju när du går! Gå till en sjukgymnast! Agneta hade anat att hon led av artros, och ordinerade sig själv vila. Den villfarelsen blev hon snabbt av med när hon kom i kontakt med Artrosskolan på Bagaregatan. Eva Skog vände verkligen upp och ner på min tillvaro. Jag fick den spark i baken jag behövde och förvandlades från soffpotatis till träningsnarkoman på ett litet kick, Agneta Hjelm är smidigare och piggare, tack vare träningen. skrattar Agneta. I vårdcentralens lilla gym fick hon lära sig hur hon ska hantera redskapen, här får hon också träna i grupp eller på egen hand under sex veckor innan det är dags att söka sig till ett vanligt gym. 8 min hälsa 1/2015

9 Hon vet nu också hur man reser och sätter sig med rätt teknik och hur man går i trappor på skonsammaste vis. Dessutom går hon promenader varje dag, även när det är halt och snöar. Hjälpmedlen? Broddar, stavar och viljestyrka! Jag har på kort tid börjat tappa kilo och har inte lika ont längre när jag rör mig. Känner mig även piggare mentalt. Det enda som grämer mig är att jag inte tog kontakt med Artrosskolan tidigare! «BOA 2008 inleddes det landsomfattande projektet BOA, Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. BOA har tre inriktningar: 1. Utbildning av patienter (Artrosskola). 2. Utbildning av sjukvårdspersonal. 3. Det nationella kvalitetsregistret BOA-registret. Målet är att minska sjukvårdsbesöken och sjukskrivningarna, samt öka livskvaliteten och aktivitetsnivån hos patienter med artros i främst höft och knä. Patienter med besvär från höft eller knä kan söka sjukgymnast direkt, utan föregående läkarbesök. min hälsa 1/2015 9

10 Läkemedel mot smärta vid artros Olika grupper av smärtstillande läkemedel och injektioner av kortison i leden kan lindra smärta vid artros. text ruth lööf Leg. Apotekare, Läkemedelskommittén i Sörmland De smärtstillande läkemedel som i första hand rekommenderas vid artros är de som innehåller paracetamol, till exempel Alvedon och Panodil. Ett flertal ytterligare preparat som innehåller paracetamol förekommer samt olika alternativ till vanlig tablett såsom brustablett, munlöslig tablett, flytande form (oral lösning) samt stolpiller. Det finns även en mer långverkande variant som är receptbelagt. Dosen som rekommenderas är 1 gram 3-4 gångar dagligen, vilket ger en god effekt samt har mycket liten risk för biverkningar. Den maximala rekommenderade dygnsdosen för vuxna är 4 gram, vilket inte ska överskridas. En annan grupp smärtstillande läkemedel som ibland kan användas vid artros är de så kallade NSAID-preparaten. Till denna grupp av läkemedel hör till exempel Ipren, Naproxen och Diklofenak som alla kan köpas receptfritt i mindre förpackningar. Preparaten i denna grupp har förutom smärtstillande effekt även en inflammationsdämpande effekt som kan vara av värde i vissa skeden vid behandling av artrossmärta. Hos äldre medför längre tids bruk av NSAID en betydande risk för att drabbas av allvarliga biverkningar från magtarmkanalen (blödning). Njurfunktionen kan också försämras vilket kan leda till vätskeansamling och sämre effekt av blodtrycksbehandling. Patienter som har hjärt- eller njursvikt och de som använder Waran skall inte använda NSAID. Om äldre personer behöver använda 10 min hälsa 1/2015

11 NSAID rekommenderas lägsta effektiva dos och så kort behandlingstid som möjligt (max 1-2 veckor). I perioder med svårare smärta kan behandling med starkare smärtstillande preparat bli aktuellt. Dessa läkemedel är samtliga receptbelagda och behandlingstiden ska vara begränsad. Ytterligare en substans som kommit att få en omfattande användning vid artros är glukosamin som finns i ett flertal läkemedel som Artrox, Glucosine, Glucomed och Glukosamin. Risken för biverkningar är låg, effekten är dock omdiskuterad. I vården är man därför mycket återhållsam med förskrivning av dessa preparat, som kan köpas på apotek utan recept om man önskar pröva dem. I särskilda fall kan det bli aktuellt att få kortisoninjektioner direkt i artrosleden. Detta ger oftast en mycket god effekt, men tiden som effekten varar är begränsad. Kortisoninjektion kan vara mycket värdefullt för att lindra en särskilt smärtsam period i sjukdomen. Ett annat läkemedel som kan injiceras direkt i en artrosled är hyaluonsyra, populärt kallat tuppkamsextrakt, som finns i Artzal och Hyalgan. Detta läkemedel injiceras 3 gånger med 1 veckas mellanrum. Effekten av dessa injektioner är omdiskuterad. «Titthålsoperation har ingen effekt Undersökningar visar att titthålsoperation vid knäartros inte har någon större effekt på vare sig smärta eller knäfunktion. Socialstyrelsen avråder därför från denna behandling och rekommenderar istället träning. anders hansson, överläkare ortopedkliniken, mälarsjukhuset- Kullbergska sjukhuset Knäartros eller ledsvikt i knät är ett vanligt tillstånd och finns hos 12,5 procent av Sveriges befolkning som är 45 år eller äldre. I knäleden finns två menisker som fungerar som stötdämpare och skyddar ledbrosket. Med stigande ålder spricker meniskerna och åldersbetingade meniskskador är vanliga hos personer över 50 år. Vid begynnande knäartros är det vanligt med samtidiga meniskförändringar. Tidigare har det varit vanligt med titthålsoperation vid knäartros i tidigt skede där man tagit bort meniskbitar och förändrat ledbrosk. Målsättningen med titthålsoperationen har varit att patienten genom operationen ska få mindre smärta och bättre funktion i knäleden. Omfattande undersökningar har dock visat att titthålsoperation vid tidig knäartros inte har någon större effekt på vare sig smärta eller knäfunktion. I de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar som Socialstyrelsen utgav 2012 avråder man därför helt från titthålsoperation med borttagande av bitar från menisken eller ledbrosket vid knäartros. Socialstyrelsen rekommenderar att denna behandling inte utförs och påpekar att behandlingen utsätter patienten för onödig risk för komplikationer, till exempel propp i benet eller sårinfektion. Man rekommenderar i stället långvarig, regelbunden och handledd konditionsträning-, styrke- och funktionsträning. «min hälsa 1/

12 Slipper rullstol tack vare medicinska framsteg Ledgångsreumatism hos barn är en grupp sjukdomar som ger inflammation i en eller flera leder och gör att barnet får ont och svårt att röra sig. För 20 år sedan kunde sjukdomen innebära ett liv i rullstol. Tack vare stora medicinska framsteg mår de flesta som insjuknar idag ganska bra och kan leva ett normalt liv, säger Nils Skanke, överläkare på barnkliniken vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. ISörmland behandlas mellan 60 och 70 barn för sjukdomen och varje år får ett par barn sjukdomen. Det finns olika former av ledgångsreumatism hos barn. En del ger inflammation i ett fåtal leder andra drabbar flera leder. De två formerna har flera olika undergrupper som ibland överlappar 12 min hälsa 1/2015

13 »Det finns inget läkemedel som gör att man blir helt frisk från sjukdomen. Däremot kan olika slags mediciner dämpa inflammationen kraftigt och minsak både besvären och skadorna på lederna.«varandra. Det gör att diagnosen ledgångsreumatism kan innebära helt olika symtom och behandling för olika barn. Det kan ta tid att få en diagnos, bland annat för att andra orsaker till ledsjukdom först ska uteslutas. Dessutom känner barnet av sjukdomen i perioder och har periodvis kanske inga besvär alls. Ledgångsreumatism kan påverka hela kroppen och till exempel ge inflammation i lungsäckarna, hjärtsäcken och ögonen. Sjukdomen kan försvinna under uppväxten men det är vanligt att den finns kvar i vuxen ålder. Eftersom sjukdomen kan yttra sig olika beroende på vilken variant barnet har är det svårt att generellt beskriva hur man mår och behandlas. Vanligt är värk i en eller flera leder och att man blir stel i lederna, första tecknet kan vara att barnet har svårt att gå i en trappa. Vissa former av sjukdomen ger lindriga besvär medan andra ger svåra. En del besvär försvinner under uppväxten medan andra blir bestående. Vissa former av ledgångsreumatism ger också följdsjukdomar. Det är inte helt känt vad som orsakar ledgångsreumatism. Klart är att immunförsvaret, som normalt bekämpar främmande organismer i kroppen, reagerar mot kroppens egna leder vilket resulterar i en inflammation. Därmed blir leden vätskefylld, svullen, öm och varm. De flesta inflammationer beror inte på reumatism utan kan exempelvis bero på en infektion eller en skada. Men det finns några hållpunkter för att en läkare ska misstänka att det kan vara ledgångsreumatism hos barn. Först och främst tar läkaren reda på om man verkligen har en inflammation i leden. Man kan ha ledvärk utan att det är inflammerat. Det ska inte heller finnas någon annan sjukdom som kan orsaka besvären och besvären ska ha funnits i minst sex veckor. Vanligtvis träffar man först en allmänläkare på en vårdcentral eller skolläkaren. Om läkaren misstänker ledgångsreumatism, eller inte helt kan avgöra vad besvären beror på, får man en remiss, oftast till en barnklinik. Målet med all behandling vid ledgångsreumatism är att barnet eller tonåringen ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt och att sjukdomen ska påverka det dagliga livet så lite som möjligt. Det är viktigt att minska smärtan och att försöka hålla sjukdomsaktiviteten låg. Dessutom är det viktigt att försöka bevara ledernas rörlighet och muskelstyrkan. Det finns inget läkemedel som gör att man blir helt frisk från sjukdomen. Däremot kan olika slags mediciner dämpa inflammationen kraftigt och minska både besvären och skadorna på lederna. Många barn har kvar sjukdomen i lindrig grad. Ett fåtal barn blir svårt sjuka och behöver behandling hela livet. En del barn blir friska under uppväxten och får aldrig tillbaka sjukdomen. Men många kan ha fått lindriga skador som påverkar hur långa de blir som vuxna eller som gör att de får någon nedsatt funktion, till exempel att en led blir stel och inte kan böjas och sträckas normalt. När man har ledgångsreumatism blir lederna alltid inflammerade. Men vanligare orsaker till inflammation är olika infektioner som i de flesta fall går över av sig själva. Vanliga orsaker till ledbesvär och ledinflammationer är tarm-, virus- och borreliainfektioner. I puberteten har många ungdomar ont i knäna, ofta under knäskålen. Detta kan bero på en inflammation i senfästet nedanför knäskålen. Yngre barn kan ha växtvärk i underbenen. Man kan också ha ledvärk utan att det finns någon inflammation och då handlar det inte heller om ledgångsreumatism. Det finns även olika ortopediska tillstånd med ledbesvär som inte ger inflammation i lederna. «fotnot: Underlag till artikeln är hämtat från se, Ledgångsreumatism hos barn. Där finns mer att läsa i ämnet. min hälsa 1/

14 Osteoporos en folksjukdom Osteoporos, eller benskörhet, utvecklas under lång tid och hela skelettet blir succesivt försvagat vilket leder till att man lättare drabbas av benbrott. De läkemedel vi använder för behandling är mycket effektiva och minskar påtagligt risken för frakturer och kotkompressioner. text Gösta Lööf leg apotekare, Läkemedelskommittén i Sörmland foto kristina eder 14 min hälsa 1/2015

15 Benskörhet blir allt vanligare då människor lever längre idag och man räknar med att i 70-års åldern har ungefär var tredje kvinna och var sjätte man benskörhet. Vårt skelett är en levande vävnad som ständigt bryts ned och nybildas. Under en tidsperiod om år har hela skelettet bytts ut. Benmassan ökar under uppväxtåren och når sin maximala nivå vid års ålder hos både kvinnor och män. Uppbyggnaden fortsätter ytterligare några år hos männen, varför de oftast får en högre benmassa än kvinnor. Därefter minskar benmassan kontinuerligt på grund av att nedbrytningen av ben är större än nybildningen. Vem drabbas av osteoporos? Benmassan minskar hos alla människor som en del i det naturliga åldrandet. Benskörhet är dock vanligast hos kvinnor, beroende på att benmassan i samband med klimakteriet minskar betydligt mer jämfört med hos männen. Orsaken till detta är att mängden östrogen i kroppen minskar i samband med klimakteriet, vilket ökar nedbrytningen av ben. Den största förlusten av benmassa sker under de första åren efter det att menstruationen upphört. I figuren illustreras hur benmassan över tiden förändras hos kvinnor och män. Sjukdom som, till exempel, innebär långtidsbehandling med kortisonpreparat kan orsaka benförlust och är exempel på ett tillstånd som benämns sekundär osteoporos. Risken att drabbas av benskörhet och benbrott är till viss del ärftlig. Har man nära släktingar som föräldrar, syskon som drabbats av benskörhet kan man själv befinna sig i riskzonen. Vilka symtom drabbas man av? Osteoporos är en tyst och smygande sjukdom utan speciella symtom som utvecklas under många år. Det är oftast först när man får en fraktur eller spricka i ett ben som upptäckten görs. De vanligaste Benskörhet är vanligast hos kvinnor eftersom mängden östrogen i kroppen minskar i samband med klimakteriet vilket ökar nedbrytningen av ben. Benmassan minskar snabbt efter klimakteriet Bentäthet Benuppbyggnad Hög bentäthet Benförlust Nybildning större än nedbrytning frakturerna sker i handleder, höfter, kotor eller överarm och inträffar även vid mindre olycksfall, som till exempel att man snubblar och faller. Dessa benbrott kallas för lågenergifrakturer. Den kanske mest förödande konsekvensen av osteoporos är höftfrakturen som alltid kräver operation och ofta lång rehabilitering, speciellt hos äldre personer. Hur ställs diagnosen osteoporos? Vid misstanke om osteoporos görs en bentäthetsmätning för att fastställa diagnosen. Det är en form av röntgenundersökning som sker i en så kallad DXA-maskin där benets täthet i rygg och höft mäts, det vill säga de ställen där de mest allvarliga frakturerna kan uppstå. Undersökningen är enkel att göra, tar bara några minuter och är helt smärtfri. Bentäthetsmätningar kan även göras för att följa effekten av insatt läkemedelsbehandling. Vilken behandling finns? Som tidigare nämnts är skelettet en vävnad som omsätts under hela livet och regleras av mekanisk belastning. Det är därför av stor vikt att motionera och röra på sig för att bevara bentätheten. När du tränar påverkas också muskelmassan samt att även balansen förbättras, vilket minskar risken för fallolyckor med fraktur. En balanserad kost med säkerställt intag av kalcium och vitamin D hjälper till att bevara bentätheten. Tänk på att rökning Menopaus under cirka ett år inom denna tidsram Nedbrytning större än nybildning Män Kvinnor Benskörhet blir allt vanligare då människor lever längre idag och man räknar med att i 70-årsåldern har ungefär var tredje kvinna och var sjätte man benskörhet. påskyndar utvecklingen av osteoporos! Det finns ett flertal olika typer av läkemedel som har förmågan att stärka skelettet. Läkemedlen kan antingen förhindra nedbrytningen av benvävnad eller stimulera benuppbyggnaden. De vanligaste läkemedlen som idag används för behandling av osteoporos är bisfosfonater. I Sörmland rekommenderar vi att i första hand använda Alendronat som tas som en engångsdos en gång per vecka. Ett alternativ är Zoledronsyra, en bisfosfonat som ges som dropp under minuter en gång per år. Behandlingen med dessa läkemedel pågår vanligtvis 3-5 år. De som inte tolererar eller av annan anledning inte kan ta bisfosfonater ges läkemedlet Prolia som sprutas in i underhudsfettet en gång per halvår. I samband med läkemedelsbehandling mot osteoporos ges samtidigt tillskott av kalcium och vitamin D, till exempel Calcichew-D3 eller Kalcipos-D. Ofta görs en ny bentäthetsmätning efter cirka två års behandling för att se vilken effekt som uppnåtts. De läkemedel vi idag använder för behandling av osteoporos är mycket effektiva, vilket påtagligt minskar risken för frakturer och kotkompressioner. Tidig fastställd diagnos följt av läkemedelsbehandling i kombination med motion, allsidig kost och rökstopp borgar för ett effektivt omhändertagande av personer med osteoporos. «min hälsa 1/

16 Ny lag stärker patientens ställning Från 1 januari 2015 gäller en ny lag, patientlagen. Lagens viktigaste syfte är att stärka patientens ställning och göra människor mer delaktiga i sin vård. Dessutom innebär lagen att man kan söka öppenvård var som helst i landet. text Lena Bosdotter Rosten Vad innebär lagen för mig som patient? I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få om din vård. Information om vårdval, behandlingar och andra viktiga delar i din vård ska underlätta för dig att vara med och bestämma. Lagen innebär även att du kan söka öppenvård över hela landet förutsatt att den ges av ett landsting eller privat vårdgivare som har avtal med ett landsting. Vilken information ska jag få om min vård? Oavsett vem du är och vilken bakgrund du har ska vårdpersonal anpassa och ge den information du behöver. Det betyder till exempel att du kan behöva en tolk eller skriftlig information, för att förstå hur en undersökning kommer att gå till. Vad kan informationen handla om? Du ska få information om: Ditt hälsotillstånd Vilka metoder som finns för undersökning, vård och behandling Vilka hjälpmedel som finns När du kan förvänta dig att få vård Vad behandlingen och vården förväntas resultera i Vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns Hur eftervården, som du kan behöva, går till Vilka metoder det finns för att förebygga sjukdom eller skada illustration anders weston Möjligheterna att hos Försäkringskassan få veta mer om att söka vård i ett EES-land eller i Schweiz. Kan jag välja öppenvård i till exempel Östergötland om jag bor i Sörmland? Du kan välja öppenvård var som helst i Sverige oavsett var du bor. Öppenvård kallas all vård när du inte blir inlagd på sjukhus. Det betyder att du kan välja vårdcentral eller öppen specialistvårdsmottagning för undersökning eller behandling där det passar dig bäst. Vården kan ges av ett landsting eller av en privat vårdgivare som har avtal med ett landsting för den aktuella vårdåtgärden. Vad kostar det att få vård i andra landsting? Du betalar samma patientavgift som invånarna i det län eller region där du söker vård. Ditt hemlandsting betalar vårdkostnaden men du får själv betala för resor och eventuellt uppehälle när du väljer att söka vård i annat landsting. När kan jag begära en ny medicinsk bedömning? Om du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada kan du begära att få en ny medicinsk bedömning. Den får du av en annan läkare än den du har, antingen i ditt hemlandsting eller i ett annat landsting. Ditt hemlandsting ska bekosta en ny medicinsk bedömning. Om du får den i ett annat landsting bekostar ditt landsting även resorna dit. När behöver jag ha remiss för att söka vård? Det kan vara olika om du behöver remiss eller inte. Om det finns krav på remiss för den öppna specialistvården i ditt hemlandsting eller i det landsting du söker vård i måste du ha remiss från din vårdcentral. Landstinget Sörmland har inget krav på remiss för att söka öppenvård. Läs mer på 1177.se/patientlagen. «16 min hälsa 1/2015

17 Möjligheter med ny patientlag Från årsskiftet kan patienter fritt söka öppenvård över hela landet. Ögonkliniken Sörmland är väl förberedd både på att ta emot patienter från andra landsting och att behålla de sörmländska. text & foto lena bosdotter rosten Vårt mål är att ge den bästa ögonvården i landet med god tillgänglighet, bra bemötande och högsta kvalitet på vården, säger Göran Kindåker, verksamhetschef, ögonkliniken Sörmland. Han menar att man kan se på den nya lagen på två sätt; antigen som ett hot eller som en möjlighet. Ögonkliniken Sörmland har bara öppen specialistvård. Om man bedriver en sådan verksamhet så måste man vara på tå. Sörmlands sjukhus ligger mitt emellan fyra stora landsting; Uppsala, Örebro, Linköping och Stockholm så vi måste vara bland de bästa i landet för att vi ska få behålla våra patienter så de inte väljer att söka vård någon annanstans. Sedan i höstas har Göran Kindåker känt till att den nya lagen skulle träda i kraft. Och sedan dess har han och personalen på kliniken jobbat hårt för att vara förberedda. Kliniken har mellan besök varje år vilket innebär en stor genomströmning av patienter. Redan nu tillhör kliniken de fem bästa i Sverige, baserat på god tillgänglighet och bra bemanning. Vi schemalägger patientbesök och planerade operationer med minst två månaders framförhållning. Idag får 80 procent av våra patienter behandling inom två månader. Lagen säger att 100 procent av patienterna ska få behandling inom tre månader och vår ambition är att vi ska klara den utmaningen under våren. Den nya patientlagen innebär även ett utökat krav på information till patienterna om sin vård. Göran Kindåker berättar vad det betyder. I praktiken innebär det att våra patienter ska få upplysning om vilken åkomma de har, vilka utsikter som finns för att de ska bli bättre och vilka metoder som finns att behandla. Vi ska även informera om vilken eventuell medicin som ska sättas in och vilka risker för komplikationer och biverkningar som finns. Patienterna ska helt enkelt känna sig välinformerad när de går hem från sitt besök hos oss. Vi ska också ha frågat patienten om hen har några ytterligare frågor och funderingar. Klinikens ambition är att vara lite bättre än de andra sjukhusen i närområdet och på så vis även locka patienter från andra landsting att söka sig till Sörmland. Det skulle ge en möjlighet att utöka och utveckla verksamheten på kliniken. Vi vill att våra patienter ska åka härifrån och vara nöjda. De ska berätta för sina grannar och vänner att det var kort väntetid, att de blev väl bemötta av personalen och att de fått anpassad information om sin sjukdom och behandling så de kände sig trygga. «Göran Kindåker och hans personal på Ögonkliniken Sörmland är förberedda att möta de ökade krav som patientlagen ställer på verksamheten. min hälsa 1/

18 Den nya ambulansstationen ska likna en herrgård, en idé som kommer från ambulanssjuksköterskan Pelle Rönnehed. Avvikelser från illustrationen kan förekomma i verkligheten Ny ambulansstation i Katrineholm I området Lövåsen i Katrineholm växer en ny ambulansstation fram. Stationen blir den största, räknat till antal portar, i Sörmland och den planeras stå klar under slutet av I samband med flytten slås Katrineholm och Flens ambulansstationer ihop. text & foto Emilia Gillström Illustration SWECO Arkitekter I slutet på förra året togs de första spadtagen för Katrineholms nya ambulansstation. Här ska både Flens och Katrineholms nuvarande stationer ligga. Befintliga lokaler har blivit för trånga och arbetet med den nya stationen har pågått under en längre tid. Personalen har fått vara med och påverka allt från materialval till utseendet på själva byggnaden. En av våra ambulanssjuksköterskor hade ett förslag om att bygga stationen som en herrgård där vi hade en del för garagen, en del för jourrum och en del där vi var aktiva. Och så blev det, säger Carina Axén, enhetschef på ambulansen i Katrineholm. Till skillnad från nuvarande ambulansstationen i Katrineholm kommer den nya stationen att ligga en bit ifrån sjukhuset. Läget innebär att vi får en snabbare och säkrare utryckningsväg. Med den nya placeringen har vi anslutning till alla genomfartsleder, tar oss snabbare till alla riksvägar och bostadsområden, säger Carina Axén. På ambulansen har en arbetsgrupp arbetat med byggnationen. De har bland annat tittat på andra nybyggda ambulansstationers framgångar och misstag. Nyköpings ambulansstation har de studerat lite extra. Vi har tagit vara på det positiva man har i Nyköping, som konferensdelen. Och så har vi tagit bort det som var mindre bra. Till exempel har vi valt att lägga jourrummen avskilt istället för mitt emot omklädningsrummen, eftersom det stör en del, säger Carina Axén. Den nya ambulansstationen har plats för tio bilar, varav en flervårdsbil som tar upp till fyra patienter. Det kommer också finnas en tvätthall, dagrum och jourrum. Utöver det byggs också utrymmen för utbildning, konferens och forskning. I slutet på 2015 beräknas stationen vara klar. Det kommer bli ett superlyft, vi är så glada. Jag ser bara fördelar med den nya stationen och ihopslagningen av ambulansstationerna, både på ett personligt och medicinskt plan säger Nicklas Andersson, sjuksköterska på ambulansen. «18 min hälsa 1/2015

19 Ljust och fräscht på akuten vid Mälarsjukhuset Ombyggnationen av akutmottagningen på Mälarsjukhuset är klar. Mottagningen har blivit större, öppnare och ljusare vilket ger en lugnare miljö för både patienter och personal. text & foto lena bosdotter rosten Annika Lundstedt, Birgitta Barkne Nilsson, Ia Santesson och Liv Jakobsson är nöjda med den större, öppnare och ljusare akutmottagningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Under närmare ett års tid har ombyggnationen av akutmottagningen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna pågått. Resultatet har blivit en dubbelt så stor mottagning som bland annat ger personalen bättre möjlighet hålla uppsikt på patienterna, mycket tack vare de öppna och ljusa ytorna. Vi har fått 11 nya övervakningsplatser för patienter som är i behov av ständig uppsikt. Tack vare den öppna planlösningen kan personalen övervaka dessa patienter från sina respektive arbetsstation berättar Birgitta Barkne Nilsson, verksamhetschef på akutmottagningen på Mälarsjukhuset. Även miljön har blivit lugnare för både patienter och personal eftersom ytan att fördela patienter på nu är större. Antalet undersökningsrum har utökats från 15 till 21 stycken för att förbättra omhändertagande av patienterna. De flesta undersökningsrum är enhetligt utrustade så nu går det att göra de vanligaste undersökningarna och behandlingarna oavsett rum. Med mobil utrustning tar personalen med sig vad som krävs utifrån patientens behov. På så vis undviker man kö till specifikt utrustade rum. I anslutning till entrén finns fyra nya britsplatser där patienten får en första medicinska bedömning av vårdpersonalen. I det uppfräschade väntrummet serveras kaffe utan kostnad och på sikt kommer det finnas wi-fi där. Inne på akuten finns nu tre arbetsstationer med öppna diskar som bjuder in patienter och anhöriga till samtal med personalen. Diskarna har olika färg och färgen är kopplad till en viss medicinsk specialitet. Med färgerna hoppas vi det blir tydligare för patienter och anhöriga att veta vart de ska vända sig för att få hjälp, säger Birgitta Barkne Nilsson. Hon berättar vidare. Vid den gula disken, till exempel, arbetar personalteamet som tar hand om ortopedpatienter. Den arbetsstationen ligger i anslutning till gipsrum och vägg i vägg med akutröntgenenheten. Vi har planerat verksamheten utifrån patienternas behov och har försökt hitta ett naturligt flöde i vårdkedjan. Bygget har skett i etapper samtidigt som ordinarie verksamhet har bedrivits på akuten. Personalen har varit fantastisk som stått ut med att arbeta i den stundtals stökiga miljön och även patienterna har varit förstående. Vårt samarbete med byggarbetarna från företaget PEAB har fungerat mycket bra. De har lyssnat på oss och anpassat sitt arbete utifrån våra krav för att vi skulle kunna bedriva fungerande akutvård, berättar Birgitta Barkne Nilsson. Sommaren 2021 kommer en ny byggnad stå klar vid Mälarsjukhuset som bland annat ska innehålla en helt ny akutmottagning. Landstinget bygger nytt och rustar upp Sörmlands sjukhus för att möta framtidens hälso- och sjukvårdsbehov. «min hälsa 1/

20 Ökad kompetens hos personalen i HBT-frågor foto lena bosdotter rosten Vid årsskiftet 2014/2015 kommer följande arbetsplatser vara eller på väg att bli HBT-certifierade eller HBT-diplomerade Barnmorske- och gynekologiska mottagningarna på kvinnokliniken Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset Två vårdcentraler; Strängnäs vårdcentral och vårdcentralen City i Eskilstuna Tre familjecentraler; Arnö och Brandkärr i Nyköping och Strängnäs familjecentral Samtliga SESAM-mottagningarna i länet En öppen psykiatrisk mottagning i Eskilstuna. Samtliga ungdomsmottagningar i länet Kommunikations- och personalutvecklingsstaberna 8 Alla som på något sätt är i kontakt med Landstinget Sörmland ska bemötas med respekt utifrån den person man är. Det gäller vare sig man är anställd eller patient. Landstingets arbete med bemötandefrågor fortsätter och då med särskilt fokus på HBT-frågor (Homo-, bi-, transpersoner). RFSL, riksförbundet för sexuellt likaberättigande, bedriver sedan ett antal år utbildningar som leder fram till en HBT-certifiering. Syftet är i första hand att lyfta just HBT-personer men under utbildningen diskuteras även bemötande och normer generellt som gör att mångas ögon öppnas. Utbildningen skapar förutsättningar till ett mer inkluderande arbetssätt och bemötande. Under 2014 har åtta verksamheter gått utbildningen och nu är det dags för dem att ta emot sina HBT-certifieringar. Totalt kommer då Landstinget Sörmland få 15 stycken verksamheter som är certifierade. Satsningen fortsätter även under 2015 då ytterligare åtta verksamheter står på tur att börja sina utbildningar. Utöver de av RFSL certifierade verksamheterna finns det inom landstinget Sörmland dessutom 7 stycken HBT-diplomerade verksamheter vilka utbildats av Adlongruppen, en sammanslutning av flera landsting där Sörmland ingår. Sörmland rustar för snabbare cancervård 8 Regeringen har till år 2018 avsatt två miljarder kronor i syfte att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. Införandet av standardiserade vårdförlopp, koordinatorer, bättre registrering och uppföljning är delar i arbetet med detta som nu påbörjats i Sörmland. Sveriges kommuner och landsting (SKL) är tillsammans med regeringen överens om satsningen Kortare väntetider i cancervården som bland annat innehåller en nationell satsning på att införa standardiserade vårdförlopp. Vid landstingsstyrelsens möte i december 2014 fick landstingsdirektören i uppdrag att starta arbetet med att korta väntetiderna till cancervård enligt regeringens satsning. Det arbetet har inletts i Sörmland och det ligger i linje med arbetet som man nu presenterar nationellt. I och med överenskommelsen med SKL tar arbetet nu mer fart. För Sörmlands del innebär det bland annat att de första standardiserade vårdförloppen skall var införda till hösten. Detta ställer stora krav på samverkan mellan primärvård och utredande och behandlande kliniker på sjukhusen. Det standardiserade vårdförloppet syftar i första hand till att korta tiden från misstanke om cancer till diagnos och behandlingsstart. Cancerdiagnoser där standardiserade vårdförlopp ska införas under 2015 är: Akut myeliosk leukemi (Blodcancer) Huvud- halscancer Matstrupe- magsäckscancer Prostatacancer Cancer i urinblåsa och urinvägar 20 min hälsa 1/2015

21 Bra hjärtvård i Sörmland 8 Sörmland ligger i topp när det gäller akut hjärtsjukvård. Det visar en nationell rapport från Swedheart som presenterades på alla hjärtans dag. Kullbergska sjukhuset i Katrineholm hamnar överst på listan men även Nyköpings lasarett hamnar i det övre skiktet och Mälarsjukhuset i Eskilstuna ligger en bit ovanför riksgenomsnittet. Den akuta hjärtvården i Sverige är i världsklass men det finns fortfarande stora skillnader mellan akutsjukhusen i landet. Rapporten är en sammanvägning av 11 olika indikatorer som mäter hur väl akuthjärtsjukvård, eftervård, kranskärlsröntgen, ballongvidgningar och bypassoperationer fungerar vid ett 70- tal sjukhus i landet. I 2014 års kvalitetsindex får Kullbergska sjukhuset tillsammans med Danderyds sjukhus högst poäng med 8,5 poäng av 11 möjliga. Nyköpings lasarett hamnar på 7,5 och Mälarsjukhuset får 6,5. Medeltalet för landet var 5,7 poäng. God kännedom och användning av 1177 Vårdguiden i Sörmland Vårdguiden är hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Under hösten genomfördes en undersökning för att ta reda på hur väl befolkningen känner till och använder 1177 Vårdguiden på webb och telefon. Undersökningen visar att 74 procent av länets invånare har hört talas om 1177 Vårdguiden. Kvinnor har något högre kännedom om tjänsterna än vad männen har. Kännedomen i Sörmland är något högre än för Sverige i stort (69 procent). På frågan om var man i första hand ringer om man själv eller någon familjemedlem blir sjuk svarade 69 procent av Sörmlands invånare att de kontaktar 1177 Vårdguiden. Orsaken till att man väljer att ringa till 1177 Vårdguiden är i första hand för att de ger personlig hjälp och bra service, har bra öppettider och ger ett professionellt bemötande. En annan fråga handlade om var man i första hand vänder sig för att söka råd eller information, om man själv eller någon familjemedlem blir sjuk, på internet. Där svarade 42 procent av Sörmlands invånare att de söker information hos 1177 Vårdguiden. Den andra vanligaste platsen var att söka information på Google. Av de som känner till 1177 Vårdguiden är nästan åtta av tio är positiva. Drygt 71 procent har ett stort förtroende för 1177 Vårdguiden. Undersökningen genomfördes under november-december Materialet har viktats med avseende på ålder, kön och region för att på ett exakt sätt spegla befolkningen. I Södermanlands län är det 500 personer som har besvarat undersökningen. Den nationella delen av undersökningen har besvarats av totalt personer. Ny politisk organisation i landstinget 8 Från 1 januari 2015 gäller en ny politisk organisation i Landstinget Sörmland. Landstingsfullmäktige inrättar fyra beredningar för att stödja landstingets vision om ett öppet landsting och målet Sveriges friskaste län En demokratiberedning samt tre hälsoberedningar. Förändringarna innebär även att tre nämnder avvecklas. De två nämnder som är kvar är Primärvårdsnämnden och Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet. Därutöver finns ett antal nämnder som är gemensamma med kommuner och andra landsting. En av dessa är patientnämnden, dit man som patient kan vända sig med frågor och synpunkter. Landstingsstyrelsen utökar sitt ansvarsområde och inkluderar nu även länssjukvård-, habiliteringsoch hållbarhetsfrågor. Under landstingsstyrelsen finns nu tre beredningar; Personalberedning, Hälsovalsberedning samt Hållbarhetsberedning och två utskott; Hälso- och sjukvårdsutskottet samt Finans- och regionalutvecklingsutskottet. Samma regler kring assisterad befruktning 8 Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram rekommendationer för att alla landsting och regioner ska ha samma regler kring assisterad befruktning. Landstingsstyrelsen har fattat beslut om att följa de nya reglerna som trädde i kraft med omedelbar verkan. För Sörmlands del innebär det att åldersgränsen för kvinnor höjs från 38 till 40 år och för män från 55 till 56 år. Antal tillåtna ägguttag samt antal tillåta återföranden med färska embryon ökar från två till tre. Det införs övergångsregler för de som tidigare fått två IVF(in vitrofertilisering)-försök och inte blivit gravida. Om de uppfyller åldersgränserna enligt de nya reglerna så har de rätt till ytterligare ett försök. min hälsa 1/

22 Artros är en vanlig ledsjukdom Artos är en vanlig sjukdom som gör att man får ont i kroppens leder. Det är vanligast att man får ont i knäet eller höftleden. Många svenskar får artros. Man vet inte alltid varför. En orsak kan vara att man har ett jobb som är tungt för kroppen. Sjukdomen är också ärftlig. Om man har artros kan man få ont. Man kan också känna sig stel eller svag i musklerna runt leden. Men sjukdomen går att behandla. Benskörhet går att förebygga Benskörhet är en sjukdom som gör att skelettet går sönder lättare. Sjukdomen gör att man lätt bryter ben i kroppen. Många människor får benskörhet när de blir gamla. Så här fungerar skelettet: Skelettet är en vävnad som hela tiden bryts ner och bildas på nytt. När du är ung är ditt skelett tjockt och tungt. Skelettet blir starkare när du motionerar och rör på dig. Det är också bra för skelettet att äta mat med kalcium i. När du blir gammal blir skelettet svagare. Alla människor får svagare skelett. Men alla får inte benskörhet. Fler kvinnor än män får benskörhet. Det finns medicin mot benskörhet. Den gör skelettet starkare och minskar risken för skador. Du kan gå till en läkare och kontrollera om du har benskörhet. Det gör man med ett slags röntgen. Det går snabbt och gör inte ont. Träning hjälper bättre än vila för den som har artros Artros går att behandla på flera sätt. En läkare kan operera och sätta in en konstgjord led i stället för den som gör ont. Operation är inte alltid nödvändigt. Man kan få mindre ont på andra sätt. Till exempel kan man träna leden som gör ont. Konditionsträning och styrketräning kan hjälpa mycket. Förut trodde läkarna att man behövde vila när man hade ont av artros. Men träning hjälper bättre. Man kan också få medicin som gör att det gör mindre ont. Det är exempel värktabletterna Ipren, Naproxen och Diklofenak. Men om man är gammal är det inte bra att ta sådana värk-tabletter länge. Man kan få problem med magen och njurarna. Vissa personer ska inte ta sådana värktabletter alls. Till exempel de som tar medicinen Waran. 22 min hälsa 1/2015

23 Min rätta rad Hälsokrysset X 2 Fråga 1 Vilket annat namn kan används för ledsjukdomen artros? 1. Ledsvikt X. Ledgikt 2. Dyspepsi Fråga 2 Hur många höftledsoperationer gjordes i Sörmland 2013? X Fråga 3 Hur många av de 17 stycken landstingsdrivna vårdcentralerna i Sörmland har artrosskola? stycken X. 14 stycken stycken Fråga 4 Vilka läkemedel ska man i första hand använda om är drabbad av artros? 1. Läkemedel som innehåller NSAID X. Läkemedel som innehåller paracetamol 2. Läkemedel som innehåller klorhexidin Fråga 5 Hur många barn och ungdomar i Sörmland behandlas för ledgångsreumatism? stycken X stycken stycken Fråga 6 Vilket annat namn kan användas för skelettsjukdomen osteoporos? 1. Bechterews sjukdom X. Gilberts syndrom 2. Benskörhet Fråga 7 Hur stor andel av kvinnor över 70 år drabbas av osteoporos? 1. Var tredje kvinna X. Var sjätte kvinna 2. Varannan kvinna Fråga 8 Vart i Katrineholm kommer den nya ambulansstationen ligga? 1 I området Sandbäcken X. I området Lövåsen 2. Vid Kullbergska sjukhuset Fråga 9 När började den nya patientagen gälla? 1. 1 juli 2014 X. 1 januari januari 2015 Fråga 10 Hur många HBT-certifierade verksamheter finns i Landstinget Sörmland? stycken X. 10 stycken stycken Lycka till! Rätta raden i Hälsokrysset 3/14: 2X2 12X 1X Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Min Hälsa. Fyll i de rätta svaren och skicka in hela talongen före den 31 mars 2015 till: Min Hälsa, Kommunikationsstaben Nyköping Märk kuvertet»hälsokrysset«. Mina uppgifter: JAG HETER: JAG BOR PÅ: MIN POSTADRESS ÄR: MITT TELEFONNUMMER ÄR: Vinnarna i Hälsokrysset 3/2014: Anna Lindblom, Strängnäs, Anette Pettersson, Eskilstuna, Torsten Ericson, Katrineholm, Per Carlstedt, Vingåker och Barbro Jönson, Eskilstuna. min hälsa 1/