Den mest använda standarden någonsin

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den mest använda standarden någonsin"

Transkript

1 Nr 157 oktober 2007 årgång 19 INNEHÅLL Aktuellt 2 ISO år 4 Förmåga att förbättra och bredda organisationens kompetens 6 Fokus på företag: Teknotrans AB 8 Ledningssystem och Ledarskapet 12 Korta notiser 15 Miljöarbete i förhållande till omvärlden 16 Hur hanteras miljöaspekterna i långa flöden? 18 Ledningssystem för arbetsmiljö: Struktur och ansvar Utbildning, medvetenhet och kompetens Den mest använda standarden någonsin ISO ÅR SIS FORUM

2 AKTUELLT ISO standarden som förändrade livet för många Vad har ISO 9000-serien betytt för kvalitet, handel, nationell och internationell samverkan mm? Det är givetvis en svår fråga. Alla mätningar kan genomföras så en ordentligt uppföljning borde vara på plats nu när ISO 9000 fyller 20 år. Jag läste standarderna i ISO 9000-serien första gången strax Perspektiv GES UT AV SIS FORUM AB ANSVARIG UTGIVARE: Elisabet Wahlman, SIS Forum AB REDAKTÖR: Ulf Nilsson, Best Quality AB REDAKTION: Skicka synpunkter till REDAKTIONSRÅD: Bo Rydnert, Rydnert & Associates Peter Hartzell, SIS Kristina Sandberg, SIS Perspektiv utkommer med nio nummer per år Prenumerationspris se Prenumerationsförmåner Rabatterade priser för dig och dina medarbetare på SIS Forums utbildningar inom verksamhetsutveckling (hänvisa till prenumeration vid anmälan) Kvartalsmagasinet SIS Magazine utan extra kostnad Vid frågor som rör konsulttjänster, utbildningar och föreläsningar, kontakta SIS Forum på telefon eller via e-post Citera oss gärna men ange källan! SIS Forum AB Stockholm Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6 Tfn: Fax: E-post: Webbplats: Tryck: AB Danagårds Grafiska ISSN Kompetensen som strategisk fråga Kvalitetskritiska faktorer vid översättning Teknotrans AB är en av landets äldsta översättningsbyråer med specialisering på kommersiell översättning inom teknik, ekonomi, data och reklam. Företaget anlitar många underleverantörer, dvs översättare med hög kompetens. - Kunderna värdesätter en fullgod översättning med krav på noggrannhet, service och sekretess, säger Kristin Olsson, leverantörsoch kvalitetsansvarig på Teknotrans AB. efter de kommit ut på hösten 1987 och skall erkänna att jag inte trodde på någon stor framgång. Så är det ofta när det kommer en nyhet som vid första inblick känns krånglig, teknisk och där risk för överdriven byråkrati är uppenbar. Det var dock med stor entusiasm som SIS ledde informationsprojektet Kvalitet 9000 och intresset för seminarierna under våren 1988 var stort. En del företag hade erfarenhet, inte minst de som verkat inom branscher där det sedan länge funnits standarder (ofta nationella eller för enskilda branscher) och den erfarenheten togs till vara. Resten är som det brukar heta historia och genomslaget för ISO 9000-serien blev mycket större än någon vågat hoppas på. Jan Enger var SIS representant vid utvecklingen långt före fastställandet av standarderna och är fortfarande aktiv, den ende i hela världen som kunnat följa hela flödet. Han har betytt oerhört mycket liksom många andra deltagare i standardutvecklingen. Globala hjälpmedel är synnerligen betydelsefulla och efterföljarna inom miljö, informationssäkerhet, arbetsmiljö m fl har fyllt på med kunskap och möjligheter. Det finns många fler än jag som lagt 20 år av livet ihop med ISO 9000 och jag vill inte vara utan den tiden. Det har varit såväl hopp som förtvivlan, dokumentsamlingar och smidiga/smarta lösningar, tålamodskrävande arbete, men framför allt möjligheter och goda resultat. Läs mer om vad Jan Enger säger om resan med ISO 9000 under 20 år på sida 4-5. Ulf Nilsson, redaktör Inom såväl tillverknings- som tjänsteföretag är den mänskliga förmågan en nyckelfaktor. Även om maskiner, robotar och datorer tar över en hel del arbete måste människan fortfarande styra detta. Tjänsteföretag kommer enligt många bedömare att vara framtidens företag och tjänsteföretagen är kompetensintensiva. Kompetens är förstås en konkurrensfaktor och konsten att ta till vara och utveckla det mänskliga kapitalet är en startegisk faktor. Kompetensutveckling kommer vi att skriva en hel del om för där finns så stora framtidsmöjligheter. På sida 6-7 kommer en början och den behandlar strategi, lärande och förhållande till leverantörer av utbildning. Företaget översätter till och från de flesta språk och kundanpassar arbetssättet för att främja ett långsiktigt samarbete både med sina uppdragsgivare och leverantörer. Läs mer om Teknotrans AB och de krav som ställs på översättningstjänster på sida Perspektiv / NR 157 / 2007

3 AKTUELLT Ledarskapets betydelse för ledningssystem En duktig ledare har förmågan att agera på rätt sätt utan att egentligen vara medveten om varför det blir så rätt. Ledarskap är en talang som är självklar och medfödd men som kan gradvis utvecklas och förfinas. För ett ledningssystems verkan och effektivitet finns det inget så väsentligt som ledarskapet. Någon har sagt att ledarskap är att göra alla andra mycket bättre och där finns väl det verkligt dyna- miska. Om ett ledningssystem är ett verktyg så måste någon finnas som tillser att alla använder verktyget, inte minst ledaren själv. Bo Rydnert (som förresten var med redan 1987 i Kvalitet gruppen) har alltid ägnat stor kraft att ge råd om ledarskapats betydelse. Hans erfarenhet av området är lång och gedigen och läs verkligen texten på sida noga och låt den gå till era ledare. Finansiell styrning Att utnyttja struktur och innehåll i ett ledningssystem, uppbyggt efter den modell som t ex ISO 9000-serien föreslår, kan vara verksamt för den finansiella styrningen i en organisation. Verksamhet Styraktiviteter Organisationsmiljö Finansiell rapportering Efterlevande av lagar Enhet A Enhet B Aktivitet 1 Aktivitet 2 Miljöaspekter i långa flöden En organisations miljöarbete hanterar vad som sker före, under och efter den egna verksamhetssituationen. Organisationen kan påverka genom krav på vad som händer före och styrning av vad som händer efter men det kan finnas begränsningar. Hur långt sträcker sig möjligheterna och vad är realistiskt att styra? I ett exempel med produktionen av en korv som går tillbaka så långt som till produktutvecklaren av ett utsäde speglas ett långt flöde där många ledningssystem kan vara involverade. Det intressanta spörsmålet är hur samverkan och samordning i ett så långt flöde kan ske. Inte minst inom området transporter finns det analysmöjlighet. Transporter är en kostnad och en miljöaspekt som är betydelsefull. I ett långt flöde finns ofta många och ibland även långa transporter. Läs mer om hur detta kan se ut på sida Ansvarsförhållande, kompetens, information I vår serie om ledningssystem för arbetsmiljö är de områden som anges i rubriken i fokus. För att kunna hantera de befogenheter en person fått inom det preciserade ansvarsområdet, fordras tillräcklig kompetens. I annat fall kan inte befogenheterna inte använda och ansvaret tas inte. Kompetens måste förstås finnas överallt och kunskap om arbetsmiljösituationen och hur man själv påverkar arbetsmiljön är extra viktigt. Därtill fordras ett engagemang och kunskap stimulerar engagemang. Eftersom information och kommunikation är det som är den största bristkällan i alla verksamheter, är området ett nyckelområde. För att uppnå samverkan och ständiga förbättringar måste det finnas bra rutiner för kommunikation. Denna gången är det Henry Herenz, SFK Certifiering AB, som ger ytterligare kunskap och erfarenhet inom de här områdena. På sida finns detta. Den finansiella hanteringen och rapporteringen får allt större betydelse, inte minst i en global ekonomi där kopplingar finns på så många plan. Det har förekommit ganska stora skandaler, inte minst i USA, som har föranlett krafttag från myndigheter och USAs nya bolagslag Sarbanes-Oxley Act (SOX) skall återupprätta förtroendet genom tuffa krav. EUs direktiv ses också över för att följa utvecklingen. ISO 9001 är en modell för att leda, styra och utveckla en verksamhet med fokus på kvalitet. Metodiken och strukturen är definitivt även applicerbar på ekonomisk och finansiell verksamhet. Läs mer om detta på sida World Quality Day 2007 Svenska Förbundet för Kvalitet SFK inbjuder till WQD den 8 november i Stockholm. Som vanligt bjuds på ett innehållsrikt program med intressanta föreläsare samt utdelning av Olle Jonson-priset. För mer information och anmälan kontakta SFK på eller via e-post till Perspektiv / NR 157 /

4 ISO ÅR ISO år Den mest använda standarden någonsin ISO 9000 var inte den första standarden som ställde krav på ett företags kvalitetssäkring. Tvärtom, ISO 9000 utarbetades därför att det fanns så många standarder. Det fanns militära standarder, AQAP, MIL STD, branschstandarder inom kärnkraft, off shore mm, nationella standarder (UK, Norge, USA, Kanada m.fl). Många av dessa liknade varandra och var strukturerade på samma sätt. Det var därför naturligt att föreslå att de ersattes av en enda, och då naturligtvis med en ISOstandard. ISO var ju den internationella standardiseringsorganisationen. Det är bakgrunden till att ISO inrättade en ny kommitte, ISO 176, som hade sitt första konstituerande möte i Ottawa, Kanada, Ca 40 delegater deltog. Av dessa var cirka hälften från Kanada och USA, en (!) från Japan och resten från Europa. Från Sverige deltog Bengt Oom, kvalitetschef på Astra, och Jan Enger, SIS. Den viktigaste punkten var naturligtvis att komma överens om vilka standarder som skulle utarbetas. De flesta existerande standarder ställde krav på olika nivåer, beroende på organisationens verksamhet. Amerikanarna ville dessutom ha en allmän guide om kvalitetssäkring. Den skulle inte innehålla krav, utan ge vägledning för företag och organisationer. USA hade sedan tidigare en egen sådan standard. TC 176 beslöt att utarbeta både kravstandarder och en vägledningsstandard. Dessutom skulle en terminologistandard utarbetas. För att underlätta för användare beslöt man också att utarbeta en guide som ger väglening om hur man skall välja kvalitetsstandard. Vilken kravnivå bör väljas? Vad är skillnad mellan kravstandard och vägledningsstandard? Denna standard kom att få beteckning ISO Terminologin blev ISO Metodik Arbetet förlas först i tre arbetsgrupper under TC 176. Snart nog organiserades arbetet om, två subkommittéer bildades, TC 176/SC 1 Terminology, vars sekretariat tilldelades Frankrike och TC 176/SC 2 Quality systems, för vilken Storbritannien ansvarade. Det var naturligtvis i SC 1 som arbetet med terminologin bedrevs. SC 2 hade hand om de övriga. Fr.o.m. nu låg således huvudansvaret för utarbetandet av standarderna hos engelsmännen, ej hos kanadensarna. Kerstin Jönson, då representerade Institutet för verkstadsforskning, IVF, var ensam kvinna i den internationella arbetsgrupp som utarbetade kravstandarderna, de som kom att bli ISO 9001, 9002 och Det första mötet med SC 2 lades till Stockholm Då deltog ca Jan Enger har varit verksam vid KTH där han bl.a. som universitetslektor undervisat inom statistisk kvalitetsstyrning. På konsultbasis har han arbetat åt SIS sedan 1977 med statistiska metoder och kvalitetssystem. Ensam projektledare för de kommittéer som handhaft ISO 9000-familjen till 1990, sedan tillsammans med inom SIS fast anställda projektledare. Han har deltagit från starten i den internationella utvecklingen av ISO 9000-familjen och den ende av grundarna som fortfarande är aktiv i ISO 9000-arbetet och han har deltagit i stort sett vid alla de möten som ISO TC 176 har haft. Vid starten av Nytt om 9000 skrev Jan Enger en del artiklar. Han är också projektledare för den SISkommitté som handhar den s.k serien serien omfattar standarder som beror certifierings- och ackrediteringsverksamhet. 40 delegater från olika delar av världen. Det tog tid att få fram de slutliga standarderna. Förslag till standarder skall i flera omgångar ut på omröstning och varje omröstningsomgång tar ca ett halvår. Internet fanns inte på den tiden och distributionen var långsammare. De detaljerade kraven tog tid att komma överens om, varje ord vägdes på guldvåg. Några punkter vållade stor strid. Kravnivåer och certifiering Kanadas nationella standarder var på fyra kravnivåer, i stället för övrigas tre. Kanada ville att även ISO-standardern skulle vara på fyra nivåer och drev detta hårt. Efter heta diskussioner fick man ge sig. ISOstrukturen skulle bli den som t.ex. britterna och norrmännen hade. Kanada förmodade efter detta att ISOstandarderna inte skulle komma att användas av dem! Än hetare var diskussionen om certifiering. Ämnet hade inte alls varit på tapeten innan det plötsligt 4 Perspektiv / NR 157 / 2007

5 ISO ÅR fanns med i ett av slutförslagen till standard. Det brittiska sekretariatet hade lagt till detta på eget bevåg. I Storbritannien förekom redan då en stor certifieringsverksamhet. Flera länder reagerade, speciellt amerikanarna. Sekretariatet för SC 2 kritiserades hårt. Engelsmännen ville att standardens scope även skulle omfatta certifiering, men alla andra motsatte sig detta. Texten ströks och kommittén uttalade att standarderna inte är till för certifieringsändamål. Kravstandarden var avsedd för andrapartsförhållanden, dvs. användas av kunder som ställer krav på sina tillverkare. Man kan alltså notera att fäderna (och några mödrar!) till ISO 9000 var starkt certifieringsfientliga! År 1987 publicerades så den första ISO 9000-serien. Standarderna översattes och var de första svenska standarderna som fick SS-ISO beteckning, numera den beteckning som alla svenska ISO- standarder får. Information SIS, efter initiativ från informationschefen Folke Hermansson Snickars, lanserade standarderna genom en kampanj kallad ISO 9000 Plus. På ett antal ställen i landet gav folk från SIS och andra organisationer information om kvalitetssystem i allmänhet och ISO 9000 i synnerhet. Kampanjen slog mycket väl ut och blev sedan embryet till SIS Forum, som vi den tiden hade till uppdrag att informera och ge utbildning om ISO 9000-serien. Perspektiv, tidigare Nytt om Niotusen, hade som uppdrag att fortsätta kampanjen genom att till en bredare skara informera och ge vägledning om kvalitetssystemstandarderna. ISO 9000-serien kom att bli de mest sålda standarderna i hela världen. Det tog inte lång tid innan certifieringar mot kravstandarerna tog fart. En av drivkrafterna var kraven från brittiska företag. Det var mycket enklare att erhålla kontrakt om man var certifierad. Även SIS upprättade en certifieringsavdelning, men denna såldes så småningom och nu bedrivs ingen certifiering inom SIS ramar. Utveckling ISO påbörjade en översyn av ISO 9000-serien så snart den första utgåvan publicerats. År 1994 kom denna ut. Dess struktur var densamma som den ursprungliga standarden, men den tredje utvåvan som kom år 2000 hade en helt ny utformning. Bland En tidig ISO 9000-publikation. annat för att standarden skulle passa alla slag av organisationer, beskriver den kvalitetssystem genom processynen. Kravstandarderna ISO 9002 och 9003 försvann och ersattes av möjligheten att anpassa ISO 9001 till olika slag av kravnivåer. I en konkret situation, kan man ta bort krav om de inte är relevanta. Terminologin kom nu att inkorporeras i ISO 9000 och ISO 8402 försvann också. Det första skarpa förslaget till den tredje utgåvan utarbetades i Stockholm 1998, då SIS återigen var värd för underkommittén TC176/SC 2. ISO TC 176 är inte bara ansvarig för ISO 9000-serien. Den s.k. ISO 9000-familjen omfattar många standarder och andra typer av stödjande dokument som ger vägledning till olika delar i ett kvalitetssystem. Vi kan nämna vägledning till kvalitetsrevisioner, mät-och kalibreringssystemet, kvalitetsdokumentation och kvalitetsplaner. Under senare år har det utkommit standarder för kvalitetsekonomi och kundtillfredsställelse. Fortsatt översyn Det är nu sju år sedan den senaste utgåvan gavs ut. Under nästa år kommer en ny version av ISO Den skall dock inte innehålla nya krav, utan ändringarna utgörs främsta av förtydliganden och klargöranden. Därvid har man haft god hjälp av de tolkningsfrågor som inkommit till kommittén. Dessa visar på behovet av förbättringar. Vägledningsstandarden ISO 9004 frikopplas från ISO 9001 och utkommer i ny utgåva I de nya utgåvorna strävar man dessutom till att harmonisera standarderna med standarder för andra ledningssystem, främst miljöledningssystem. Syftet med internationella standarder för kvalitetssystem var ju att erätta en mängd nationella standarder och branschstandarder. Nu har det dock gått i riktning åt andra hållet. Det har utarbetats ett stort antal branschstandarder för kvalitetssystem. Många, kanske de flesta, av dessa bygger på ISO 9001 men ger tilläggskrav eller tolkningar som gäller ett specifikt område. Exempel på sådana områden är fordonsbranschen, telekommunikationsområdet och företag som tillverkar medicinsk utrustning. Framåtblick Vad händer i framtiden, hur ser det ut om tjugo år? En trend är strävandena till integrering av ledningssystem. Kanske man i framtiden kommer att se en kravstandard för ledningssystem med guider för tillämpning inom olika slag av system. Ett steg i den riktningen kan ses i arbetet med den nya ISO Den kommer att ge vägledning om verksamhetssystem, med kanske speciell tonvikt på kvalitetssystem, men det är mycket möjligt att ordet kvalitet inte kommer att finnas med i titeln av de nya utgåvan. Perspektiv / NR 157 /

6 KOMPETENSUTVECKLING Förmåga att förbättra och bredda organisationens kompetens Hanteringen av resurser blir allt mer framträdande för en verksamhets resultat. Det mänskliga kapitalet, infrastukturen och tekniken kan vara helt avgörande för kundnytta och egen lönsamhet. Eftersom många säger att människan är organisationens viktigaste resurs, gäller förstås att det inte är bara stora ord utan att det finns allvarligt syftande ambitioner och metoder. Utbildning och träning kan kompetensutveckla den egna personalen och man får inte glömma bort att ledningen också måste få sin beskärda del av kompetensförstärkning. Att olika aktörer behöver olika mycket kompetensutveckling är också viktigt att notera, inte minst med tanke på att olika medarbetare krävs på olika resultat. Metoder Utbildning kan genomföras på många olika sätt och är definitivt inte liktydigt med att man går på kurs. Den vanligaste utbildningen är sannolikt learning by doing, dvs att utbilda sig själv genom att arbeta med något, kanske enskilt eller i grupp. Det är ofta en mycket effektiv metod som dock inte passar alla. Det behövs en egen drivkraft för att få ett bra resultat, man får inte vara en passiv deltagare för då händer ingenting. Att träna på exempel i sin egen arbetssituation är också en viktig metod. Då kan man känna igen sig och det är betydelsefullt för en del människor som hela tiden vill ha en koppling till sin arbetssituation. Denna träning kan mycket väl genomföras över tiden och ske på ett systematiskt sätt. Det är förstås väsentligt att det avsätts tid till egen träning, så att inte det vardagliga arbetet tar överhanden och träningen kommer i andra hand. Elektronisk inlärning E-learning är en metod som kommer allt mer. Den har sin fördel i att man inte behöver samla människor utan var och en kan genomföra uppgifterna och lära sig när tillfälle ges. Inte minst i organisationer med stor geografisk spridning på medarbetarna är e-learning ett effektivt verktyg. Metodiken för e-learning kan utformas efter olika behov, inte minst används e-learning av många företag för t ex miljöutbildning, förståelse för innehållet i ett ledningssystem eller för att på samma gång lära och utvärdera. Genom att en person får svara på frågor och ge svar, direkt kunna se om svaret är rätt (och därigenom få respons på att man vet något, kan betraktas som beröm!) eller få klarhet i att svaret är fel och därigenom söka det rätta svaret ge rätt svar (inlärning, beröm) för att kunna gå vidare till nästa fråga. Frågor och svar är ett bra lärande, men det är förstås bra om det finns lite grundkunskaper så att majoriteten av svaren är rätta. Positiv stimulans. Utbildning kan även bestå av benchmarking, företagsbesök, mässbesök, kickoff etc. Det är bl a genom kreativa metoder som man uppnår effekter. De mer traditionella utbildningsmetoderna är dock också mycket användbara, speciellt om de är genomtänkta och har en uppläggning som passar syftet. Pedagogiken måste även ha en sådan profil att det blir ett bra resultat av utbildningen. Strategi för kompetensutveckling, exempel Vår konkurrenskraft och vårt förtroende hos kunder är beroende av våra medarbetares förmåga. Medarbetarna måste därmed utvecklas i takt med affärernas innehåll och omvärldens förändring. Varje medarbetare skall ha minst tillräcklig kapacitet och kunnande för att motsvara sin tjänsts behov. Bild 1. Varje medarbetare skall ha möjlighet att utvecklas inom företaget, på olika områden. Förmåga att arbeta i grupp skall stimuleras liksom att kommunicera på ett smidigt och vänligt sätt inom företaget och gentemot externa intressenter. Varje medarbetare skall ha en personlig utvecklingsplan som förnyas minst en gång per år. Utbildning är en investering i det mänskliga kapitalet och kalkyleras på samma sätt som andra investeringar. Kreativa lösningar för utbildning i grupp och enskilda, internt och externt, tas fram för att insatta resurser skall användas väl. Utbildning skall vara en del av företagets engagemangsprofil. 6 Perspektiv / NR 157 / 2007

7 KOMPETENSUTVECKLING Strategi En organisation kan som underlag för att visa sina ambitioner och krav skapa en form av strategi för kompetensutvecklingen. Ett exempel på en sådan strategi finns i Bild 1. Strategin skall tjäna som ledstjärna och stöd och dessutom kan genomförda utbildningars verkan analyseras mot innehållet i strategin. Det är ganska nyttigt att hela tiden följa en linje med planering/genomförande/utvärdering/förbättring och det kan ske på olika plan. En utvärdering kan alltså ske på mycket övergripande nivå, dvs mot strategin. Nej Förfrågan från uppdragsgivare Ta kontakt med uppdragsgivare Kan uppdraget klaras av? Specificera innehållet i en plan Ja Klargör kundönskemål Analysera möjligheter metod innehåll hjälpmedel tid resurser Planera: utbildningsmiljö deltagare pedagogik utbildare Bild 2. Processflöde I Bild 2 finns ett ganska enkelt processflöde som kan tjäna som riktlinje för hur en förfrågan hanteras. Med förfrågan menas att det finns ett utbildningsbehov internt som behöver omhändertas och personalfunktionen svarar för det centrala omhändertagandet. Flödet visar hur personalfunktionen agerar när det dyker upp en förfrågan från en möjlig uppdragsgivare inom företaget. Köp av tjänster Vilka egenskaper i en utbildning är speciellt viktiga. Vad vill man själv? Vad vill man att leverantören skall erbjuda? På vilka sätt kan man få klarhet i att utbildningen varit bra? Vid inköp av utbildningstjänster finns det vissa punkter som är mer kvalitetskritiska: leverantörens redovisning av utbildningens innehåll och pedagogik utbildarnas kompetens i alla led mätning av utbildningens verkan och effektivitet bredd och djup i utbildningsinsatser träning och utbildning i vår egen miljö Krav/önskemål kan ställas till leverantörer av utbildningstjänster för att få kännedom om deras kapacitet och systematik. Bedöm behov av köpta tjänster Gör nödvändiga förändringar Ta emot uppdrag Förbered utbildningen Genomför Genomfört uppdrag Beskriv hur ni säkerställer en utbildningsinsats effektivitet, relevans och måluppfyllelse. På vilka sätt kan ni visa utbildningens innehåll och pedagogik vidimerad kunskap och pedagogisk skicklighet hos era utbildare utvärderingsmetoder för att mäta elevernas förmåga under och efter utbildningen kompletteringstjänster, fortsatt utbildning, mm er förmåga att skräddarsy träning i vår miljö Lämna förslag på innehåll Analysera kundens ev synpunkter Fastställ genomförandeproceduren Köp in tjänster Utvärdera själva utbildningens verkan Följ upp hur väl processen fungerat Hur omhändertar ni förbättringsförslag/reklamationer eller avvikelser i er organisation? Beskriv: ansvar samordning förbättringsprocess uppföljning ev hjälpmedel I vilken utsträckning tar ni fram kursinnehåll och kursmaterial själva? Om ja, i så fall hur? Är era utbildare interna eller köper ni tjänster från andra leverantörer? Hur köper ni sådana tjänster och hur verifierar ni underleverantörens förmåga? På vilka sätt verifierar och validerar ni utbildningens innehåll gentemot kundkraven? Perspektiv / NR 157 /

8 FOKUS PÅ FÖRETAG Teknotrans AB Översättning till annat språk får ej förändra textens innehåll och mening Teknotrans AB är en av Sveriges äldsta översättningsbyråer med inriktning på tekniska översättningar inom framför allt teknik, ekonomi, data och reklam. Affärsidén visar den uttalade ambitionen att översätta kommersiella texter för näringslivet och andra köpare av kvalificerade facköversättningar inom de flesta områden. Vi översätter till och från de flesta språk. Vi anlitar endast professionella facköversättare som översätter till sina modersmål bland annat följer vi de krav som ställs på översättares yrkeskompetens i standarden för översättningstjänster (EN 15038:2006), säger Kristin Olsson, leverantörs- och kvalitetsansvarig. Leverantörer Teknotrans AB anlitar ett stort antal underleverantörer, d.v.s översättare, Teknotrans AB Teknotrans AB är en av Sveriges äldsta översättningsbyråer med specialisering på kommersiell översättning inom framför allt teknik, ekonomi, data och reklam Huvudmarknad: Sverige Huvudkontor i Västra Frölunda, filialkontor i Malmö Kunder: Från multinationella industrikoncerner till familjeföretag Ägare: Christian Hammer Anställda: 25 medarbetare Omsättning: 43 milj kr. (2006) Certifikat: ISO 9001:2000, ISO 14001:2004 Teknotrans ABs VD Christian Hammer och Kristin Olsson, leverantörs- och kvalitetsansvarig. och vid rekrytering av nya leverantörer granskas yrkeskompetensen ingående. Många av frilansöversättarna rekryteras genom SFÖ (Sveriges Facköversättarförening) som också är ett gemensamt organ för branschspecifika frågor om marknad och teknisk utveckling. De avtal vi har med alla våra leverantörer säkrar delvis kvaliteten initialt - sedan tar vår interna QAkontroll vid. Genom att arbeta koncentrerat efter idé och strategi kan vi uppnå kvalitetsmålen för vår verksamhet, där kundtillfredsställelsen är högprioriterad. Den språkliga kvaliteten på en översättning skall vara minst lika god som originalets. Fakta, budskap och syfte måste bibehållas genom hela översättningsprocessen. Utöver den rent språkliga kompetensen vill vi även att våra översättare skall ha praktisk erfarenhet och relevanta tekniska kunskaper i de ämnesområden de översätter inom. Översättningsprocessen följer de rutiner för produktframtagning som anges som krav i ISO 9001 och som skall säkerställa kvaliteten på den tjänst man erbjuder. Översättningsprocessen Internt administrerar vi hela processen från kundkontakt till leverans. Våra översättare gör endast själva översättningen. Övriga viktiga bitar som terminologisäkring, referensmaterial samt strukturella kontroller och även originalframtagning görs i vår slutprocess innan leverans till kund, förklarar Kristin Olsson. Den administrativa personalen följer strikta och väl dokumenterade rutiner för styrning att flödet fungerar. Här bedöms och säkras bl a överlämningar till och från en vald översättare. 8 Perspektiv / NR 157 / 2007

9 FOKUS PÅ FÖRETAG Översättningens ämnesområde avgör alltid vem eller vilka översättare som är aktuella för projektet. Med varje specifik order utfärdas instruktioner som gäller för just den översättningen. Självklart får översättaren tillgång till referensmaterial när det finns tillgängligt och vi arbetar med kundspecifik terminologi. Kontakten med översättaren är fortlöpande under hela processen, vi bistår med så mycket information som möjligt för att översättaren skall kunna göra ett bra arbete. Kontroll Teknotrans AB översätter till och från de flesta större språk. Man täcker alla EU-språk plus norska och turkiska. Även de större språken i Asien och Mellanöstern finns representerade. När vi har fått tillbaka en översättning från översättaren genomgår den alltid en kvalitetskontroll, vi har egna program för kvalitetskontroll (se figur) som varje text genomgår. För leverans av en översättningstjänst skall en leverantör ha ett avtal med uppdragsgivaren. Ekonomiska villkor och specifikation av efterfrågad tjänst skall vara dokumenterad. Informationssäkerhet Handhavandet av kundens dokument Utdrag ur Teknotrans ABs kvalitets- och miljöhandbok som visar produktionsprocesserna. skall vara reglerat. Enligt avtal har alla våra leverantörer tystnadsplikt, översättaren får inte sprida information om projektets innehåll till tredje part. Mycket känslig källtext förstörs efter att uppdraget är slut. Det är förstås viktigt att omhänderta kundernas texter med erforderlig sekretess även internt och vid överföringar. Sådana överföringar kan ske på olika sätt, leveranssätt överenskommes med kund. Kompetens Kristin Olsson utvecklar hur den egna kompetensförsörjningen ser ut, vilka de huvudsakliga arbetsuppgifterna är för medarbetarna och vilka rutiner som följs vid kundkontakt/ överenskommelse med kund och överlämning av färdig översättning. På kontoret sköts den administrativa processen, dvs här sköts allt förutom själva översättningen. För den administrativa processen finns rutiner, från första kontakten med kunden - till det att översättningen är klar och åter levereras till kund. Processen är väl kvalitetssäkrad och inarbetad. Det är även en process som vi ständigt förbättrar och utvecklar. Det är viktigt att medarbetarna får Teknotrans ABs miljömål Vi ska ta hand om vårt avfall på bästa sätt, bland annat genom sortering. Tidigare hade vi ingen sortering av vårt dagliga avfall på kontoret men numera sorterar vi glas, hårdplast, metall, kartong och vårt kontorspapper i specifika kärl. Sortering av kontorspapper och kartong finns i huset men övriga material åker vi själva med till återvinningen. Vi ska minska vår förbrukning av kontorspapper. Vi förbrukar en hel del kontorspapper i vår verksamhet vilket vi nu försöker minska. Målet är att vi ska minska vår förbrukning med fem procent på tre år, från 28,2 kilo till 26,79 per person och år. Det är dubbelsidiga utskrifter som gäller men framförallt minska andelen onödiga utskrifter. Vi ska minska vår elförbrukning. Företaget är beläget i en lokal som delas med andra företag, varför det ej finns separat elmätare. Elförbrukningen blir därigenom uppskattad. För att minska vår elförbrukning satsar vi på energisnål teknik och ser till att all elektronik är avstängd när den inte används, bland annat har vi grenuttag för våra datorer som stängs av när vi går hem på kvällen och vi har timers på skrivare. Vi använder lågenergilampor. Vi ska utöka andelen ekologiska livsmedel. Vi köper främst in frukt, te, kaffe och mjölk till verksamheten. Tidigare handlade vi inte in några ekologiska produkter men numera köper vi in ekologiska bananer, kaffe, lite te och mjölk. Vi försöker även att få våra produkter rättvisemärkta när så är möjligt. Perspektiv / NR 157 /

10 FOKUS PÅ FÖRETAG Införd åtgärd för att rätta till avvikelsen och att berörd översättare är informerad om våra synpunkter. miljömål, miljöplan, miljöpolicy med mera. Krav på förbättringen ISO 9001 ger bra underlag och kunskap för att strukturera upp och fastställa rutiner för att ständigt förbättra kvaliteten på de tjänster som Teknotrans levererar. Rutiner aktualiseras och utvärderas fortlöpande. Även om det kan göras utan ISO 9001 medför själva certifieringen att vi har ett krav på oss att ständigt förbättra oss. Det är ett krav vi vill ha på oss. Certifieringen underlättar även för kunderna, de får svart på vitt att våra processer är kvalitetssäkrade, säger Kristin Olsson. Översättningsstandard Standarden för översättningstjänster, EN 15038:2006, har tagits fram för att möta marknadens behov. Standarden tar upp allt ifrån krav på översättarens kompetens, på teknisk utrustning till kvalitetsledningssystem. Redan innan standarden fastställdes har vi arbetat med flera av de krav som idag finns dokumenterade i standarden. Företaget arbetar även med J2450 en god introduktion i verksamhetssystemet och att man har en god kunskap om de olika delarna i processen. Varje ny medarbetare genomgår en intern utbildning i våra system och rutiner. Vi arbetar nära varandra och har mycket kontakt med varandra under arbetsprocessen vilken gör att vi behöver veta hur arbetet förlöper inom de olika processerna. Med arbetsprocessen menar jag från första kundkontakt till att färdig översättning levereras åter till kund. Miljö Verksamheten på Teknotrans AB har en relativt liten miljöpåverkan. Miljöarbetet har syftat till att öka företagets miljömedvetenhet och därmed minska samt förebygga en negativ miljöpåverkan. Vi fick hjälp med att göra själva miljöutredningen. Ett par studenter som studerade miljövetenskap hade som projekt att genomföra en miljöutredning och identifierade Teknotrans miljöaspekter. Den miljöutredningen låg sedan som grund för att utveckla vårt miljöledningssystem där vi tagit fram 10 Perspektiv / NR 157 / 2007

11 FOKUS PÅ FÖRETAG Tre av Teknotrans ABs medarbetare framför företagets främsta verktyg datorn. som är en standard för att kvalitetsmäta översättningar. Detta innebär att företaget genom stickprovskontroller löpande kan mäta kvaliteten på de översättningar som görs. Delaktighet Några råd vill Kristin Olsson dela med sig till andra tjänsteföretag när det gäller ledningssystem för kvalitet och miljö. Att kontinuerligt arbeta med systemen så att de håller sig levande och att de är implementerade hos samtliga medarbetare för att föra arbetet framåt. När vi diskuterar rutiner och processer i vårt dagliga arbete är kvalitetssystemet ett naturligt inslag i diskussionen. Samma sak gäller för miljö, det gäller att fånga upp intresset och att alla känner sig delaktiga. I vår miljöpolicy framhäver vi att vi ska engagera våra medarbetare även utanför vår verksamhet, vilket också ger en sporre till engagemang. Utdrag ur SS-EN 15038:2006 Exempel på krav: Översättares yrkeskompetens - Översättningskompetens - Språklig och textuell kompetens inom käll- och målspråk - Undersöknings-, faktainhämtnings-, och faktabearbetningskompetens - Kulturell kompetens - Teknisk kompetens Exempel på termer och definitioner: Källspråk: språk på vilket källtexten är skrivet Målspråk: språk till vilket källtexten överförs Översätta: på målspråket och i skriftlig form återge information avfattad på källspråket Fackgranska: kontrollera en måltext avseende lämplighet och respekt för konventionerna inom aktuellt fackområde samt rekommendera korrigeringsåtgärder Perspektiv / NR 157 /

12 LEDARSKAP Ledningssystem och Ledarskapet Om ledarskap har det skrivits ofantligt mycket. Från antiken till idag. Ämnet är troligen uttömt. Skönlitteraturen ger rika beskrivningar över stora och små ledare, framgångar och avarter. Facklitteraturen ger råd och dåd. Kursverksamheter anses kunna befrämja ledarskapet. Ledare sägs fostra ledare. Vad kan ytterligare tillföras? Nedan ges några erfarenheter speciellt relaterat till ledningssystem. Poängen är enkel och självklar. Om investeringar i ledningssystem enligt internationella principer sker, så måste ledarskapet förstå hur denna resurs skall utnyttjas. Ledningssystemet Otaliga exempel finns på framgångar med ledare som utan någon kunskap om formella ledningssystem nått enastående resultat främst på grund av ett starkt och förtroendefullt ledarskap. Systemet har där blivit ett med en genomsyrande ledningsfilosofi som präglat verksamheten. Systemet har blivit en självklarhet och gradvist utvecklats till ett nödvändigt komple- ment till ledarskapet. Det har stramat upp verksamheten, skapat en logik och en grund för effektivitet och utveckling. Motsatsen finns också. Omfattande arbete kan ha skett för att skapa ett system med alla processer och rutiner på plats, men de effekter som borde ha utfallit har uteblivit. En obalans mellan ledarskap och system. Och om orsakerna kan mycket sägas. Den satsning ibland för dyra pengar som en systemutveckling inneburit har inte givit mer tillbaka än litet bättre struktur, dokumentationsformer, ordning och överblick. De specifika bidragen till den långsiktiga effektivitetsutvecklingen har varit måttlig, till säljökningen och produktutveckling likaså. Ledarskap är mer än ledning Vilka är då de kritiska faktorer som ledarskapet kan tillföra? Men först, vad är ledarskap? Här och nu är det följande: Ledarskap är förmågan att genom andra människor nå exceptionella resultat. Resultat som dessutom är kontinuerligt återkommande och givetvis inte kontraproduktiva. Ledning eller defensivt ledarskap, är förvaltning, att klara budget, genomföra förbättringar, dvs. undanröja uppenbara missförhållanden, att äska investeringsanslag, administrera personal samt leverera resultat enligt överenskommelser och avtal. Detta är viktigt och befogat men utgör inte ledarskap. Ledarskapets vital fews Förutsättningarna! Betala bra, gärna mycket bra! Ställ höga krav! Mycket höga krav. Förvänta resultat, avsevärt utöver vad som förväntas! Var tydlig! Vad göra? Lyssna! På många! Aktivt! Med inlevelse! Fråga! En konst som är klart eftersatt och som Sokrates utövade till mästerskap. Att genom utvalda frågor få människor att tänka efter, också i nya banor, och förstå och vilja mer. Att i frågorna bygga in en förväntan som får upptäckas och förverkligas efter eget huvud. Förutse! Ligga tre steg före i alternativa planer! Tillse att alla kan meritera sig genom ansträngning! Förverkliga detta! Det är ju genom andras prestationer, utöver förväntan och mål, som det egna ledarskapet värderas. Påvisa konkret samstämmigheten mellan ord ohc handling Överraska! Vad acceptera? Ledarskap är till 2/3 en nedärvd förmåga. Således behövs krävande miljöer för att urskilja och fostra fram ledarskapet. Två belägg : Pompejus ( f.kr.), hade vid knappa 23 års ålder vunnit ett antal 12 Perspektiv / NR 157 / 2007

13 LEDARSKAP storslagna och nödvändiga segrar åt Romerska riket och dess kejsare Sulla, genom en enastående organisatorisk talang samt nyordningar av flotta och här. Som tog världen då med häpnad och för vissa skapade stor oro. Jag tycker om att lära mig, men avskyr att bli undervisad, Winston Churchill ( ), slogs som ung i kolonierna, dessvärre, med stora segrar, därefter utövade han sitt enastående ledarskap. Processen Utveckla ledarskapet Ingenting är enklare än att skapa en process för utveckling av ledarskapet. Ingenting möjligen är svårare än att få effekter ur en sådan process. Men ändå, detta kan gå, med rätt inställning och tryck från högre chefer eller styrelse. Men kanske oftast vissa personförändringar är nödvändiga. Processens resultat ett successivt bättre ledarskap. Fastställ resultatkriterier. Tre delprocesser: Utöva ledarskapet. Utveckla ledarskapet. Utvärdera ledarskapet. I var och en läggs in de tre, högst fyra, avgörande aktiviteterna som bedöms svara för merparten av önskvärt utfall. Ärligt och erfarenhetsbaserat, innefattande också sådant som bedöms vara temporära eller mer manifesta svagheter. Sedan återstår att driva de förbättringsåtgärder som successivt leder till resultatet. Med åtföljande indikatorer på tempo och riktning. Relatera resultatet till ledarskapets ekonomiska och marknadsmässiga ansvar med åtföljande styrning, kontroll, uppföljning och förnyelse. Undersök vad ledningssystemet konkret skall bidra med. Vilken kritisk information skall produceras för vilka beslut? Och vilka mål behöver då förnyas och vad behöver då levereras från processerna? Frågor om ledarskapet Vad exakt krävs av ett ledarskap för att få maximal effekt av ledningssystemet? Och därmed en allt effektivare verksamhetsstyrning? Vad i ledarskapet är vi bra på? Vad kan vi bli bättre på? Vad måste vi bli bättre på? Är vår styrning och vårt system fokuserat på nyckelfaktorerna i verksamheten, de som kontinuerligt ökar effektivitet och försäljning, reducerar och kontrollerar risk och som är kritiska för en prioriterad produktutveckling? Frågor om ledningssystemet Vad är avgörande (i internationella rekommendationer och kravsammanställningar, som ISO, EFQM, GRI, SRI, COSO, etc.) som vi specifikt bör maximera nyttan av? Vad skall ledningssystemet leverera som oundgängligt beslutsunderlag och som inte kan genereras enklare på annat sätt? Hur kan systemet göras enklare, vassare och uppmanande? Frågor för revisorn Hur överensstämde ledarskapets ord och handling under 2006? Vilka effekter uppkom av utvärderingar av ledarskapet under 2006? Om du inte känt ett uppenbart hot om att bli avskedad har inte din kreativitet eller ansträngning varit tillräcklig, av Bo Rydnert upprepat under årens lopp i olika varianter. Det samlas inte damm på den som kämpar sig igenom motvindar. Slitet men sant uttryck. Varför finns det mediokra ledare? Sådana ledare skapar olyckligtvis alltför ofta en ond cirkel. Detta kostar företag och organisationer ofantliga summor, ibland mer än vad nödvändiga rationaliseringar skall uppnå. Effekterna av bonusar är måttlig, kanske försumbar visar forskningen. Ledarskapet når ändå exceptionella resultat. Inga signifikanta samband finns med bonus. Ordinära resultat, som är det vanligaste, men ändå anses kräva bonusar, uppnås med klart måttligt ledarskap och detta är inte speciellt ovanligt på något sätt, snarare sunt förnuft som de flesta av oss har. Dessutom är denna lednings faktiska resultatpåverkan måttligt, medarbetarnas klokskap och ansvarskännande är viktigare. Minska effekter av marginalsituationerna En god utgångspunkt är att alla alltid gör så gott man kan. Men eftersom Peters princip gäller så räcker inte alltid detta. Speciellt inte i marginalsituationer, situationer då press utifrån och inifrån ökar. Sådana uppkommer ofta i organisationer, konkurrensutsatta eller ej, som sökt eller plötsligt fått utmaningar som stora möjligheter eller stora påfrestningar. Och där alltså ledarskapet sätts på prov och förväntas visa sina kvaliteter. Ofullkomligheter kan då slå igenom i ledningsagerandet. Sådana primitiva ageranden anser evolutionsforskare kan förklaras till stor del av överlevnadsinstinkter, delar av perceptions- och kognitionsfunktionerna degraderas, mer basala svårkontrollerade krafter tar över. Om ledningssystem utformas mer för situationer där förmågor och ansträngningar sätts på prov och mindre för vardagliga mer lättstyrda förhållanden ökar chansen till att marginalsituationer av olika slag klaras. Detta kan i stället bli en konkurrensfördel. Perspektiv / NR 157 /

14 LEDARSKAP Krävs det ledarskap för att skapa sådana system? Kanske. Ett viktigt inspel är en bred och perspektivrik riskbedömning, systematisk och återkommande med god och detaljerad omvärldsinformation. Ett annat inspel är marknadsmöjligheterna, inklusive samarbeten. Ett tredje, uttryckt av en nu pensionerad vd i globalt verksamt företag och aktiv i systematisk förbättringsarbete enligt EFQM, ISO etc. är att skapa och öva scenarior av olika slag. Inte bara mental och materiell beredskap skapas, det befrämjar i allra högsta grad kreativiteten. Förbättringsbehov i ledarskapet Sådana behov upplevs ofta innefatta något eller kombinationer av följande beteenden (utdrag ur enkät om ledarskap och dess skilda fasetter): gunstlingsageranden, rastlöshet, otålighet, hög uppfattning om den egna betydelsen, anse sig just nu oersättlig, snabba och svagt underbyggda beslut, otillräcklig reell uppföljning, svårigheter att klara av pessimister eller olyckskorpar, dvs. realister som oftast vill tänka en gång till, avvärjande av motstånd, andra uppfattningar och konflikter, svårigheter att lyssna och att sakligt argumentera, tillskriver sig själv äran av goda resultat, men andra eller omständigheter orsaken till ej önskvärda resultat, abstrakta, inte sällan högtravande beskrivningar av vad verksamheten står för och skall uppnå, vill bli sedd, arrogans, ofta många viktiga möten, anställer kopior av sig själv, befordrar ja-sägare och överoptimister, kontrollbehov, delegeringssvårigheter, överdriven förankring, långbänkar, hänvisningar till andra, lynnesskiftningar, självförnekelse, försöker alltför övertydligt dölja sin osäkerhet, svårförklarliga bonussystem, etc. Vänder vi ovanstående får vi givetvis en lista över förtjänstfulla egenskaper. En bland alla. Men en av de bättre. Ägarfrågan Vilket ledarskap anser man gynna företagets långsiktiga utveckling? Vilka beteendemönster hos medarbetare vill man förstärka? Vilken etik gagnar företagets renommé? Den viktigaste ägarfrågan är att tillse att ledarskapet fungerar och långsiktigt och stabilt levererar resultat utöver förväntan. Att humankapitalet vårdas, att verksamhetens etiska beteenden och renommé stärks, att varumärket blir ointagligt. Bo Rydnert Konsten att ställa frågor Att ställa bra frågor väcker djup respekt. Dialoger skapas, (eftertankar väcks, oro kan uppstå, (nödvändiga) initiativ tas, insikter nås, strategier omprövas, delaktigheten fördjupas, energi mobiliseras, lugn skapas, fokus skärps och förebilder gestaltas. Att ställa rätt frågor vid rätt tillfälle till rätt personer och på rätt sätt och faktiskt förvänta sig goda svar kan kräva hög grad av oberoende, erfarenhet, omdöme och uthållighet. Och dessutom viktigt - inse att det personliga ansvaret innebär att det är just jag som skall och har skyldighet att ställa angelägna frågor. Här manifesteras en viktig del i ledarskapet, nämligen insikten om att utöva ett ansvar. I en styrelse har samtliga att självständigt och oberoende ta ställning till verksamhetens resultat och position. Att ifrågasätta är kärnan i ansvaret, att begära besked och fördjupad information på punkter man själv anser angelägna är just avsikten med att skapa ett fullgott beslutsunderlag. Att bedöma trovärdigheten i uppgifter som läggs fram är ett signum på omdöme. En av de viktigaste uppgifterna för en chef, att fostra framtida chefer, innebär att träna dem i förmågan att ställa frågor och utveckla deras personliga förutsättningar, insikter och drivkrafter för att kunna göra detta - jämt, oavsett konjunktur, tillväxt, lönsamhet och vem som sitter i positionen ovanför, bredvid eller under. Sokrates är en evig källa till klokskap. Hans förmåga att ställa frågor så att intresse och insikter ökar tillhör världsarvet. Han var klar över att kunskap och insikt styrde människor till rätta handlingar. Hans dialoger om varför och vad och vad jag bör göra hör till människans eviga följeslagare. Om en liten del, bara en liten del härav fastnade på morgondagens chefer kanske ytterligare en liten del av onödiga risker, brister och kostnader kunde försvinna. Och utmaningar upptäckas och tillvaratas. Och kanske en litet starkare kultur och ledarskap befrämjas. 14 Perspektiv / NR 157 / 2007

15 NOTISER Ny projektledare på SIS Peter Hartzell började på SIS den 3 september som projektledare inom Verksamhetsområde Ledningssystem där han skall ansvara för projektet Ledningssystem för Kvalitet (ISO 9000-serien). Han efterträder Håkan Dybner. Peter har jobbat internationellt inom GAC-koncernen i 13 år och kommer närmast från ett arbete som Group Quality Manager på GAC:s huvudkontor i Dubai i Förenade Arabemiraten där han jobbat de senaste fyra åren. Dessförinnan var han på GAC:s tidigare huvudkontor i Aten. GAC är ett privat, globalt företag med svensk bakgrund och erbjuder shipping, logistik och marina tjänster. Koncernen har ca 7500 anställda på närmare 250 kontor i mer än 50 länder i Mellanöstern, Asien, Afrika, Europa och USA. Peter är 40 år och är civilekonom från Stockholms universitet och har även studerat på college i USA. ECHA, den europeiska kemikaliemyndigheten Reach-förordningen antogs i december förra året efter mer än tre år av diskussioner och trädde i kraft 1 juni i år. Den är världens mest ambitiösa kemikalielagstiftning. Den dagliga handläggningen av Reach-förordningen kommer att skötas av den nya Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) som får sitt säte i Helsingfors. Enligt Reach måste uppemot kemiska ämnen som används idag registreras under en period på 11 år och detta arbete kommer att samordnas av den nya myndigheten. Myndigheten kommer också att ansvara för utvärderingen av de kemiska ämnen som man misstänker kan utgöra en hälso- eller miljörisk och för det system med tillstånd för användning med särskilt farliga egenskaper som föreskrivs i Reach. Fakta om energideklarationer Lagen om energideklarationer av byggnader har som syfte att främja effektiv energianvändning och skapa en god inomhusmiljö i byggnader. Det är inte alla byggnader som omfattas, men exempel på byggnader som skall energideklareras senast årsskiftet 2008/2009 är flerbostadshus, vissa lokaler t ex kontor, vårdbyggnader, skolor m fl. För att klara av att genomföra en sådan deklaration skall en besiktning ske av professionella aktörer. Som stöd för ett sådant arbete finns nu en synnerligen genomarbetad bok Energibesiktning av byggnader. Boken vänder sig i första hand till de som skall genomföra besiktningar, men det finns så mycket intressant om energihantering att den med fördel kan läsas av alla, inte minst de som arbetar med miljöledningssystem och energieffektivisering. Författarna Karin Adalberth och Åsa Wahlström har samlat mycket fakta och ger bra exempel och det kan bli ett perfekt uppslagsverk för energibesiktning och effektivisering. Praktisk tillämpning av ISO 9000 Tredje utgåvan av Stöd för användning av ISO 9000 finns nu ute på marknaden. Skriften skall ge råd vid tillämpning av innehållet i ISO 9000-serien och har väl som främsta målgrupp de som behöver få initial kunskap om vissa delar i standarderna. Innehållet är ganska basic men ger enkel förklaring med exempel till bl a Processinriktning, Motivering av uteslutning av kravelement, Dokumentationskrav och Processer utlagda till leverantörer. Båda böckerna är utgivna av SIS Förlag Perspektiv / NR 157 /

16 FINANSIELL STYRNING SOX ställer krav ledningsystem ger struktur SOX börjar bli ett begrepp inom svenskt näringsliv. SOX är en förkortning av Sarbanes- Oxley Act en amerikansk bolagslag som infördes 2002 som en direkt följd av företagsskandalerna i USA vid millennieskiftet, varav de mest kända gällde Enron och Worldcom. De viktigaste kraven i SOX gäller stärkt finansiell styrning, kontroll och rapportering. Lagen omfattar dels företag som är noterade på en amerikansk börs, dels företag som har minst 300 amerikanska aktieägare och obligationer emitterade på den amerikanska marknaden. Många svenska företag omfattas av kraven och lägger mycket tid och pengar på att anpassa sin verksamhet därefter. Företagsstyrning Men SOX är inte det enda exemplet på att kraven på effektiv företagsstyrning och intern kontroll ökar. Även inom Europa är ny lagstiftning på gång och redan nu finns ett EUdirektiv om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning. Ett direktiv som dels syftar till en harmonisering mellan medlemsstaterna, dels en harmonisering med lagstiftningen i USA. Slutsatsen är att svenska företag kommer att behöva leva upp till hårdare krav på effektiv företagsstyrning Den viktigaste effekten som en organisation måste uppnå i ett kort- och långsiktigt perspektiv är Förtroende. Förtroende berör fundamentala delar såsom miljö, arbetsmiljö, informationssäkerhet, produktkvalitet och ekonomisk styrning och rapportering. Organisationen bedöms utifrån omgivningens förväntningar och regler, dvs från myndigheter, företag och privatpersoner. Genom ledningssystem för kvalitet, miljö, arbetsmiljö och informationssäkerhet kan en organisation åstadkomma förtroende. Detta sker genom att säkra, styra, leda och utveckla verksamheten. På samma sätt kan givetvis förtroende för den finansiella styrningen hanteras. Styrning och kontroll över den ekonomiska hanteringen och rapporteringen är allt mer föremål för kritisk granskning. Förtroendet har i en del fall fått en ordentlig törn och därför kan det vara lämpligt att hantera det finansiella området i ett ledningssystem, uppbyggt enligt den struktur som t ex finns i ISO I den här branschen talas ofta om intern kontroll. Begreppet kontroll innebär mer än det vi vanligtvis lägger i ordet kontroll nämligen en mätning eller övervakning för att få fram överensstämmelse med krav/förväntningar eller uppfyllelse av myndighetsdirektiv. Det engelska ordet control betyder i första hand styrning, dvs en aktiv planering av hur en aktivitet skall utföras för att bara det skall hända som man vill skall hända. I svenskan använder vi emellertid även kontroll i ett vidare begrepp. Man kan säga att ordet kontroll i begreppet intern kontroll avser att ha kontroll är att övervaka och behärska, ha läget under kontroll, dvs ha styrning över verksamhetens situationer. Intern kontroll är ett ledningsverktyg precis som kvalitetsledning och miljöledning. Syftet med intern kontroll är att etablera processer och rutiner som ger förtroende utifrån ledningens perspektiv. Ledningen är satt att följa lagstiftning inom området som kan vara bolagskod eller förordning av myndigheters bokföring. I denna artikel visas exempel på hur struktur och innehåll i ett ledningssystem kan användas för att etablera verkningsfull intern kontroll. och intern kontroll oavsett om de behöver anpassa sig till SOX eller om det handlar om en ny europeisk lagstiftning. Vad är SOX? SOX, SarBox, SOX Act den amerikanska bolagslagen Sarbanes-Oxley Act har många förkortningar men kallas oftast för SOX. Namnet kommer från de två upphovsmännen Paul Sarbanes, senator för staten Maryland och Michael Oxley, medlem av USAs kongress för det Republikanska partiet. SOX handlar om att säkerställa den finansiella styrningen och kontrollen samt rapporteringen för företag och organisationer och är som tidigare nämnts ett resultat av företagsskandalerna i USA i början av 2000-talet. Reglerna i SOX ska minska risken för felaktig information och bedrägerier. Ett företag som uppfyller samtliga krav i SOX ska vara säkert att satsa på för såväl investerare som anställda och andra intressenter. Exempel på krav i SOX; Vd och ekonomichef ska ta per- 16 Perspektiv / NR 157 / 2007

17 FINANSIELL STYRNING sonligt ansvar för företagens finansiella rapportering och intyga att varje delårsrapport och årsrapport är korrekt. Externa revisorer ska bytas ut åtminstone vart femte år. Revisionskommittéer (Audit Committees) ska se till att revisorerna får den information som krävs för att göra ett korrekt jobb. Ledningssystem plattform för bolagsstyrning Företag har valt olika vägar för att uppfylla kraven i SOX och många har hunnit upptäcka att det är dyrt att bygga särskilda lösningar för just SOX-kraven. Målet blir att hitta effektiva sätt att integrera SOX-kraven i det existerande ledningssystemet och på så sätt få en flexibel plattform som kan anpassas efter nya framtida krav. De krav som ställs i SOX och den kommande europeiska lagstiftningen har många likheter med de krav som finns i standarden ISO 9001 för kvalitet, men även i ISO för informationssäkerhet samt i ISO för riskhantering. De yttre kraven på styrning/kontroll, säkerhet och korrekt rapportering kräver att flera delar av en organisation samverkar. Med ett fungerande ledningssystem finns processerna på plats och ledningssystemet blir en plattform för effektiv bolagsstyrning. Ett etablerat ledningssystem baserat på ISO 9001 löser även efterlevnadsproblematiken och ger underlag för att effektivt kunna kommunicera företagets riskhantering, kvalitetsstyrning och informationssäkerhet, mm. Likheter Metodiken för att utveckla ett ledningssystem som baseras på ISO 9001 och ISO kan användas vid komplettering av innehållet i SOX. Det finns många likheter. Processen kan innehålla följande moment: Genomföra en riskanalys Identifiera de verksamhetskritiska processerna och visualisera dem Verksamhet Styraktiviteter Organisationsmiljö både grafiskt och i text, inte minst hur de samverkar Klargöra hur styrning, övervakning och mätning skall ske Upprätta och underhålla register Genomföra revisioner för att granska att identifierade risker hanteras Låt företaget granskas av en oberoende tredje part som är godkänd att genomföra revisioner och utfärda bevis på kravuppfyllnad Ett företag som arbetar enligt ett etablerat ledningssystem kan alltså enklare identifiera vad som behöver Finansiell rapportering Efterlevande av lagar Längst upp i bilden finns vad som skall åstadkommas i form av verksamhet, finansiell rapportering och efterlevande av lagar. Systemet för intern kontroll representeras av de fem horisontella skivorna. I Organisationsmiljön i skiva 1 finns t ex affärsidé, principer, målstyrning mm (jämför t ex med 4.1, 5.3 och 5.4 i ISO 9001). I skiva nr 2 finns Riskbedömning som ett medel att identifiera olika typer av riskscenarier och styra verksamheten så att risken minimeras. (Jämför med 8.4 och i ISO 9000, och i ISO 14001, arbetsmiljöriskhantering i OHSAS och kraven på riskanalyser i ISO 27001). Skiva 3 behandlar Styraktiviteter som avser den styrning som fordras för att säkra och förbättra verksamheten, t ex via roller och ansvar, korrigerande åtgärder, ledningens genomgång mm. (Jämför t ex med 5.6 och och i ISO 9001 och motsvarande avsnitten i de andra standarderna). I den fjärde skivan finns Information och kommunikation och här kommer innehållet i många affärssystem in, liksom många olika sätt att hantera ekonomiska transaktioner. Det finns slående likheter med riskerna med informationssäkerhet. Ekonomisk information och kommunikation är förstås ett ytterligt viktig fråga, inte minst för att den påverkar placeringar och tillit. (Jämför med 4.2, 5.1.1, och i ISO 9001 och motsvarande områden i de andra standarderna.) Skiva nr 5 avser övervakning och är den process som skall finnas för att övervaka systemet och dess delar. Jämför med mätning i kap 8, inte minst intern revision i och ledningens genomgång 5.6 i ISO 9001 liksom i motsvarande områden i andra standarder). Den tredje dimensionen i modellen de vertikala skivorna är exempel på organisatoriska enheter och/eller projekt i organisationen. Enhet A Enhet B Aktivitet 1 Aktivitet 2 stärkas för att uppfylla kraven i SOX och skapa en gemensam plattform för bolagsstyrning. Ledningsystemet blir en operationell plattform för SOX som dessutom tillgodoser kraven på dokumentation av efterlevnad. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ett ledningssystem skapar bra förutsättningar för att leda verksamheten på ett strukturerat sätt. Med den strukturen på plats har företaget en bra grund för att hantera legala, interna och externa krav. I det här fallet står SOX-lagen för ett externt krav, men det kan även handla om nya EU-direktiv eller andra framtida regelverk. Perspektiv / NR 157 /

18 MILJÖASPEKTER Hur hanteras miljöaspekterna i långa flöden? En verksamhets miljöaspekter skall identifieras före den egna verksamheten, under den egna produktionssituationen och efter det att det sker leverans/efterbehandling. Det blir då ofta en fråga om att finna lämpliga avgränsningar. Var börjar möjligheten till att påverka miljön och var slutar den? Lastbil med korvlast I början finns t ex leverantörer och dess underleverantörer. Eftersom det här kan liknas lite vid katten på råttan etc så är en huvudregel att verksamheten ställer krav på sina leverantörer som i sin tur ställer krav på sina leverantörer, som i sin tur ställer krav på sina leverantörer. Samma sak kan gälla för kundsituationen, även om en slutkund kanske kommer närmare t ex en tillverkare om mellanhanden mellan leverantör och slutkund är en återförsäljare eller grossist (som oftast inte påverkar produkten). Samordning Det finns många situationer där det existerar långa flöden och där många miljöledningssystem agerar men där samverkan inte räcker. Det borde finnas samordning. Se på bilden på vidstående sida. Den visar ett flöde som går från en forskare som utvecklar ett nytt utsäde som tillställs marknaden, dvs transporteras till en utsädesodlare. Odlaren ser till att utsädet växer och därefter transporteras utsädet till en producent som går igenom utsädet, kontrollerar det och säkerställer att det är lämpligt för att användas till odling av spannmål. Det sker en transport till spannmålsodlaren (som ibland kan vara samma person som utsädesodlaren) som odlar spannmålen och vid skördetiden sänder in spannmålen till en producent av foder. Foderproducenten tillverkar foder av spannmålen och tranport sker till boskapsuppfödaren som ger fodret till t ex korna. När korna är slaktfärdiga sker ny transport, nu till slakteriet som i sin tur skickar iväg valda delar till en korvtillverkare. När tillverkaren gjort sitt sker ny transport till en grossist som omhändertar korven och levererar till affärer. Som konsument åker vi till affären och käkar i hemmets lugna vrå upp korven. Flödet är enligt bilden fullbordat. Delar Vi skulle förstås kunnat komplettera bilden med en mängd andra delflöden. Till exempel finns det en mängd delflöden med - förpackningar - omhändertagande av avfall, återvinning - maskiner och maskinunderhåll - marknadsföringsaktiviteter/reklam Huvudspåret för den här texten är dock det sammanhängande kärnflödet och vem eller vilka som ser på hela detta flöde och trimmar förenklar förbättrar omprövar ifrågasätter Tranporter Det finns i flödet tio verksamheter som var och en kan ha ett ledningssystem för kvalitet och miljö och så har vi konsumenter också en form av systematik när vi handlar utifrån olika synvinklar, t ex pris, kvalitet och miljö. En sak som är frapperande är antalet transporter i kärnflödet. Det är dessutom till övervägande del sannolikt lastbilstransporter. Det kan verka troligt att de tio ledningssystemen försöker tackla transporterna men åtgärderna sträcker sig sannolikt inom den egna verksamheten och i det närmaste leverantörs- /kundledet. Det kan rimligen inte bli samma verkan som om någon skulle få flödesägarskapet för hela kärnflödet och därigenom se allt ur ett helhetsperspektiv. Analysera Ett sätt att åtgärda transportsituationen vore att bedöma vilka aktiviteter som kunde genomföras av samma aktör. Kan t ex utsädesodlaren själv omhänderta sitt utsäde och därigenom undvika transport till 18 Perspektiv / NR 157 / 2007

19 MILJÖASPEKTER utsädesproducenten? Om han dessutom är spannmålsproducent och boskapsägare man kan fundera på om det går att undvika transporter i de situationerna också. I flödet har vi inte noterat hur långa transporterna är. Det är ju en sak om alla transporter håller sig inom en rimlig radie, låt säga i snitt 5-15 mil. Multiplicerar vi det med 10 så blir totalen mil. Om det istället på grund av stordrift och centralisering blir en genomsnittlig transportväg på mil så blir det multiplicerat med 10 till mil. Lämpligt Livsmedel transporteras allt längre sträckor för det är lönsamt att förädla där kostnaderna är låga. På samma gång blir det negativa miljöeffekter av transporterna och det är ett problem som allt mer börjat uppmärksammas. När ganska enkla livsmedel har åkt jorden runt kan det ifrågasättas om det är det mest lämpliga ur ett totalperspektiv där pris, kvalitet och miljö räknas ihop. Långa flöden finns överallt och kan behöva belysas av t ex forskare för att värdera olika faktorer och komma med underlag för förbättring och strategiska beslut, inte minst ur politiskt perspektiv då det är politikerna som ger förutsättningarna. Förädlingsprocess korven Perspektiv / NR 157 /

20 LEDNINGSSYSTEM FÖR ARBETSMILJÖ Avsnitt i OHSAS Struktur och ansvar Koppling till AFS 2001:1 Paragraf 3, 4, 6, 12 Syfte: För att arbetsmiljöarbetet skall fungera på avsett vis fordras resurser av olika slag som tilldelas på lämpligt sätt. Rollerna i företaget skall möjliggöra att systemet har tillräcklig bärkraft och presterar resultat. Krav: Ansvar och befogenheter skall vara klarlagda, i första hand för nyckelpersoner (ledning, utförande, utvärdering) för arbetsmiljöarbetet. Högsta ledningens roll skall vara klarlagd och en representant för högsta ledningen skall utses med specifikt ansvar för arbetsmiljösystemet. Rollen, ansvaret och befogenheter för denna representant skall vara väl definierade, inte minst behörigheten att agera för säkerställande av systemets verkan. Ledningens representant rapporterar även om prestandan till högsta ledningen. Resurser (t ex personella, tekniska, ekonomiska, infrastruktur) skall tilldelas. Resultat som bör uppnås: Högsta ledningen har ett strikt arbetsmiljöansvar och därför är valet av ledningens representant en ytterst viktig fråga. Den personen måste ha ett uttalat engagemang, väl underbyggd kunskap och ha erforderliga befogenheter. Övrigt ansvar skall säkerställa att det ej råder tvivel om vad som skall göras och vem som bestämmer. Arbetsmiljöarbetet måste få de rätta resurserna för att förbättringar skall kunna ske. Integrering: Ansvar och befogenheter är givetvis klarlagda även inom kvalitet och miljö. Det är fullt möjligt att ha samma personer som dessutom får arbetsmiljöansvar. Det är också möjligt att ha en enda ledningens representant för alla områden. Vid planering, införande, utvärdering och beslut om åtgärder kan det vara på sin plats att ha ett helhetstänkande av t ex kvalitet, miljö, arbetsmiljö, ekonomi etc. Direkta råd: Var noga med val av ledningens representant. Det får inte vara ett slumpartat val, då har man redan från början inte tagit arbetsmiljön på allvar. Var tydlig när det gäller tilldelat ansvar till övriga av betydelse för arbetsmiljön och ge erforderliga befogenheter. För att kunna ta ansvar och använda befogenheterna fordras kunskap och det måste ske utbildning av nyckelpersoner till en nivå som ger säkerhet i ageranden. Ansvar och befogenheter kan bara nyttjas på lämpligt sätt om det finns tillräckliga resurser, inte minst ekonomi. Avsnitt i OHSAS Utbildning, medvetenhet och kompetens Koppling till AFS 2001:1 Paragraf 6, 7, 12 Syfte: Kompetens är en förutsättning för att kunna agera på lämpligt sätt. Med kompetens menas att kunna använda sin kunskap och sin erfarenhet. När medarbetare är medvetna om hur arbetsmiljön påverkas av deras eget arbete och de samverkande processerna i verksamheten, ökar sannolikheten att varje person gör rätt saker på rätt sätt. Vikten av att ha information om olika arbetsmiljörisker med tillhörande konsekvenser är också väsentlig. Krav: Kompetensen skall säkerställas genom att organisationen identifierar vilken nivå på kompetens som är önskvärd och bedömer om kunskap och erfarenheter möter den nivån. I annat fall får åtgärder vidtas för att täppa till det gapet. En tydlig satsning på information om innehållet i ledningssystemet för arbetsmiljö och olika risker och konsekvenser av olika händelser, skall säkerställa medvetenheten, inte minst hos de som har stor påverkan på arbetsmiljön. Resultat som bör uppnås: Ju bättre kunskap och kompetens, desto säkrare ageranden i olika situationer, inte minst genom förebyggande åtgärder. Ingen får säga: Det 20 Perspektiv / NR 157 / 2007

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det?

MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM. Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? 1(5) MÖJLIGHETER MED ISO 9001:2000 OCH ISO 14001 INTEGRERADE VERKSAMHETSSYSTEM Kvalitetsledningssystemet 9000- vad har man egentligen för nytta av det? Innebär det inte bar a en massa byråkrati och papper?

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö. NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Information om vårt miljöledningssystem

Information om vårt miljöledningssystem 1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare

Läs mer

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB!

Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Copyright Cornema AB! Kvalitetsledningssystem! och! ISO 9001! Vad är kvalitet?! k u n d! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! organisation (kund)! behov/! krav! kundupplevd! nytta/kostnad! leverantör! ett omdöme om en

Läs mer

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar.

Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. Kvalitetssäkring Förnuft & Känsla Inspirationskällor: ISO, FR2000, TCO 6E samt egna erfarenheter och värderingar. 1. KVALITETSSYSTEM För att styra arbetet och vår utveckling, minimera risken för missförstånd

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem

RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem 1 av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 RQ RQ Rätt kvalitet Information om vårt kvalitetssystem av 8 TS-Kvalitetsinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners kvalitetsarbete bygger på engagemanget

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg

Välkomna! Med utveckling menas som bekant åsiktsförändring i för bedömaren behaglig rikting. Hjalmar Söderberg 2014 09 18 Kvalitets och miljösystem? Välkomna! Vad är ett kvalitets miljösystem? Varför i byggprocessen? (Vad består ett kvalitets miljösystem av?) Genomgång av uppgiften kopplad till modul kretslopp...

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg

UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg UTBILDNING: ISO/TS 16949 - Krav och verktyg Introduktion Kraven inom bilindustrin ökar ständigt. Kunderna ställer högre krav på biltillverkarna, vilka i sin tur för ökade krav vidare i leverantörsleden.

Läs mer

ABC - Hur certifiera verksamheten?

ABC - Hur certifiera verksamheten? ABC - Hur certifiera verksamheten? Läser du detta så kan ett skäl vara att ni funderar på att införa ett ledningssystem i verksamheten. Det tycker vi är jättebra. En certifiering är dock ingen garanti

Läs mer

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT

KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Tritech_presentation_mall, 14-08-15 KVALITETS- OCH MILJÖLEDNINGSSYSTEM ÖVERSIKT Av: Förnamn Efternamn Datum: 20ÅÅ-MM-DD SYFTE MED UTBILDNINGEN Sida 2 En introduktion i ISO på Tritech Hur Tritech jobbar

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision

Om SIQ. Johnny Lindström. Introduktionskurs i kvalitetsarbete. Verksamhetsidé. SIQs verksamhetsområden. Verksamhetsidé. Vision Introduktionskurs i kvalitetsarbete Folkbildningsrådet våren 2007 Johnny Lindström Om SIQ Institutet för Kvalitetsutveckling SIQ 031-723 1707, 070 644 5306 jl@siq.se Våren 2007 Johnny Lindström, SIQ 1

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till

Revision av ISO 14001 Användarna tycker till 1 (8) Revision av ISO 14001 Användarna tycker till Resultat av SIS nationella undersökning oktober 2012 SIS, Swedish Standards Institute SIS is the Swedish member of ISO and CEN Postadress: 118 80 STOCKHOLM

Läs mer

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet

SBL Företagsledning. för bygg och fastighet SBL Företagsledning för bygg och fastighet SBL FörETagSLEdning FÖr bygg och fastighet Företagsledningsprogram med fokus på utmaningar inom bygg- och fastighetssektorn Vår utgångspunkt är att utveckla ditt

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter

Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid

Läs mer

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform

Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform Att införa kvalitets- och miljöledning i projektform En kort sammanfattning En kurs som ger måleriföretaget allt som krävs för att kunna driva ett bra kvalitets- och miljöarbete. Under kursen inför kursdeltagarna

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Effektiv företagsstyrning med ledningssystem

Effektiv företagsstyrning med ledningssystem Effektiv företagsstyrning med ledningssystem Verktyg för att uppfylla kraven från SOX och andra nya regelverk SIS, Swedish Standards Institute Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-555 520 00 Organisationsnr:

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

UTBILDNING: ISO 9001 Grundkurs

UTBILDNING: ISO 9001 Grundkurs UTBILDNING: ISO 9001 Grundkurs Introduktion Ett ledningssystem är företagsledningens verktyg att styra verksamheten mor uppsatta mål och därmed förverkliga strategin. I ISO 9001 ställs på att kvalitetsledningssystem

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 och Nya ISO 14001:2015

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 och Nya ISO 14001:2015 UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 och Introduktion De nuvarande ISO-standarderna för kvalitets- och miljöledning har funnits länge: ISO 9001 sedan 2008 och ISO 14001 sedan 2004. Under dessa år har omvärlden

Läs mer

Intervjuer med ledningar i svenska företag

Intervjuer med ledningar i svenska företag Intervjuer med ledningar i svenska företag 2000 intervjuer (vd eller medlem i lednings grupp) Företagsurval > 20 anst. 1. Hur viktiga är framgångsfaktorerna för att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft?

Läs mer

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual

MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual MULTICOMPONENT AB Kvalitetsmanual Tel +46(0)300-690660 Fax +46(0)300-690661 Email info@multicomponent.se Web www.multicomponent.se Vat no SE-556555-3715-01 MULTICOMPONENT AB Varlabergsvägen 16 SE 434 39

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring:

Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). Dokumenterat i VoBs kvalitetssäkring: 1/5 Korsreferenslista, bilaga till VoB Syds kvalitetshandbok (innehåller uteslutningar). SS-EN ISO 9001 VoB Syd ABs kvalitetssäkring Krav i ISO 9001 0.2 Processorientering a. förstå och uppfylla krav b.

Läs mer

Intern revision av ledningssystem

Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem - en introduktion... en introduktion ISO 9000, ISO 14000, ISO 27000, OHSAS 18000 Behöver du en introduktion? Detta häfte är i första

Läs mer

UTBILDNING: Miljö och arbetsmiljö för kvalitetsrevisorer

UTBILDNING: Miljö och arbetsmiljö för kvalitetsrevisorer UTBILDNING: Miljö och arbetsmiljö för Introduktion Integrering av verksamhetssystem innefattande kvalitet, miljö och arbetsmiljö blir allt vanligare. Därmed ökar kraven på att internrevisorerna har kunskap

Läs mer

Ledningssystem för IT-tjänster

Ledningssystem för IT-tjänster Styrning och ledning av IT med stöd av internationella standarder Ledningssystem för IT-tjänster sixten.bjorklund@sipit.se 2013-11-05 Sip It AB, Sixten Björklund 1 Kort om Sixten Konsult i eget bolag Ledning

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

UTBILDNING: Nya ISO 14001:2015

UTBILDNING: Nya ISO 14001:2015 UTBILDNING: Nya ISO 14001:2015 Introduktion Den nuvarande ISO-standarden för miljöledning har funnits länge; sedan 2004. Under dessa år har omvärlden förändrats, miljöfrågor blivit allt viktigare och begreppet

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015

UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 UTBILDNING: Nya ISO 9001:2015 Introduktion De nuvarande ISO-standarderna för kvalitets- och miljöledning har funnits länge: ISO 9001 sedan 2008 och ISO 14001 sedan 2004. Under dessa år har omvärlden förändrats,

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Kvalitetsledning Ecotraffic

Kvalitetsledning Ecotraffic Kvalitetsledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr:

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

UTBILDNING: Arbetsmiljölagstiftning

UTBILDNING: Arbetsmiljölagstiftning UTBILDNING: Arbetsmiljölagstiftning Introduktion Den svenska arbetsmiljölagstiftningen är mycket omfattande och kraven på organisationen är många. För att kunna uppfylla den svenska arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Goda råd till köpare av översättningar. Sveriges Facköversättarförening

Goda råd till köpare av översättningar. Sveriges Facköversättarförening Goda råd till köpare av översättningar Sveriges Facköversättarförening Vår värld blir allt mer internationell. Nationsgränser utgör numera inga större hinder för kommunikation men språket kan göra det.

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY

LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,

Läs mer

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken ISO 14001

UTBILDNING: Miljöledningssystem i praktiken ISO 14001 UTBILDNING: Miljöledningssystem i Introduktion Ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 innebär att organisationen arbetar med miljöfrågor på ett systematiskt och seriöst sätt. ISO 14001 ställer krav som

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö

Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö To t a l p r o j e k t i M ä l a r d a l e n A B Manual Kvalitet, Miljö och Arbetsmiljö enligt ISO 9001:2008, ISO 14001:2004 och OHSAS 18001:2007 Ett sammandrag Totalprojekt i Mälardalen AB har för att

Läs mer

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct)

Mekonomen Groups uppförandekod. (Code of Conduct) Mekonomen Groups uppförandekod (Code of Conduct) 2014 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen Group som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder

Läs mer

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science

NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN. Kunskapsnavet inom Life Science NMA Workshop 2012 MEDICINTEKNIK, BIOTEKNIK OCH NÄRLIGGANDE OMRÅDEN Unna dig en dag med lärande diskussioner! Kunskapsnavet inom Life Science Nordic Medical Advisor Sagsjövägen, 428 81 Kållered. Tel: 031-795

Läs mer

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd

Läs mer

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28.

ID-begrepp L17_8. Dokumentnamn Dokumenttyp Giltig från Kvalitetspolicy Policy 2014-01-31. Verkställande direktör 2015-02-28. 1 (5) Kvalitetspolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte den 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Kvalitet 3 2 En god och säker vård 3 2.1 Ledstjärnor för kvalitet och utveckling... 3 3

Läs mer

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen

Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 2015-03-06 Sida 1(5) Certifieringsregler för entreprenadbesiktningsmän Entreprenadbesiktningar inom bygg-, anläggnings- och installationsbranschen 1. Allmänt 1.1 Certifiering av besiktningsman utförs av

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Företagsutveckling 2000 AB. 00-11-16 Lars Hålén. Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000. Datum Företagsutveckling 2000 AB Vår ref. 00-11-16 Lars Hålén Er ref. Bilaga A 14 OFFERT / UPPDRAG NR: 046X Seminarieprogram för införande av kvalitetsledningssystem enligt nya ISO 9000, ISO/FDIS 9001:2000.

Läs mer

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik

INTEROC AKUSTIK historia. INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö. Akustik INTEROC AKUSTIK histora INTEROC AKUSTIK historia Akustik Interoc Akustik AB är ett privatägt bolag sedan december 2011. Kärnverksamheten är akustik men idag så utför bolaget även gipsentreprenader, beklädnadsentreprenader,

Läs mer

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005

Vad är SIS och standardisering? SIS tre produktområden. Vad? Hur? SIS Förlag. Oktober 2005 Vad? Hur? SIS Förlag Vad är SIS och standardisering? Oktober 2005 SIS tre produktområden SIS, Swedish Standards Institute En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt

Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Definitioner och begrepp inom kvalitetsområdet Institutionen för fysik Fastställt 2009-xx-zz av Kjell Rönnmark, prefekt Institutionen för fysik KVALITETSSYSTEMET Handläggare: Magnus Cedergren Fastställt

Läs mer

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012

INTEROC AKUSTIK histora. EMPORIA Malmö 2012 INTEROC AKUSTIK histora EMPORIA Malmö 2012 2 INTEROC AKUSTIK historia Akustik Nuvarande ägare till Interoc Akustik AB anställdes mellan 1999-2002 i Hero hus AB som senare namnändrades till Interoc AB.

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vår uppförandekod. (Code of Conduct)

Vår uppförandekod. (Code of Conduct) Vår uppförandekod (Code of Conduct) 2012 01 01 Koncernchefens ord Mekonomen som företag växer fort och vi etablerar oss också successivt på nya marknader. Det innebär att hur vi uppträder gentemot omvärlden

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida

NORAB. De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida De mjuka värdena måste du testa. Välkommen att upptäcka ett komplett sprängämnesföretag! Introduktion från Norabs hemsida NORAB Från berg till småsten Under drygt 20 år har vi på Norab samlat kunskap och

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001

UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem ISO 9001 UTBILDNING: Verksamhetsledningssystem i praktiken Introduktion Den här kursen riktar sig till dig som skall arbeta fram ett nytt, eller vidareutveckla ett befintligt, verksamhetsledningssystem för din

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

En övergripande presentation

En övergripande presentation En övergripande presentation Processorienterad verksamhetsledning för företag i BI:s verktyg för företagsutveckling Vad är Povel? Bakgrund Många byggföretag har svårt att hantera verksamhetsstyrning på

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer