Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av en optimeringsmodell för upphandlingar inom telefoni"

Transkript

1 Utvecklng av en optmerngsmodell för upphandlngar nom telefon Examensarbete vd Insttutonen för teknsk ekonom och logstk, avdelnngen för produktonsekonom. Lunds Teknska Högskola, Lunds Unverstet Handledare: Stefan Vdgren Phlp Kärde Februar 2005

2 Phlp Kärde 2005 An optmzaton model for evaluaton of tender offerngs n the telecom area Lund Insttute of Technology, Lund Unversty Department of Industral Management and Logstcs, dvson of Producton Management. 2

3 Sammanfattnng År 2003 var ett många avseenden ntressant år gällande utvecklngen på den svenska marknaden för elektronsk kommunkaton. Dels lanserades IPtelefon och tredje generatonens moblnät, dels mnskade användandet av fastnätstjänster för andra året rad. Nedgången, som än dag håller sg, förklaras främst av att många Internetanvändare övergår från upprngd tll fast access tll Internet. Marknaden för mobla teletjänster vsade däremot fortsatt god tllväxt under De tre nätägande mobloperatörerna Sverge har sedan flera år toppat Europas lönsamhetslga bland operatörer. Tllsammans kontrollerar de över 95 % av den svenska marknaden för mobltelefon som närmast kan lknas vd ett olgopol. Den långvargt brstande konkurrensen har resulterat ett komplext och överprssatt tjänsteutbud vlket sn tur har hämmat användandet. Fnländarna exempelvs, rnger dubbelt så mycket som svenskarna. Men som en lten ljusnng fck Sverge under 2003 en helt ny lag vars tllämpande skall främja konkurrensen på telemarknaden. Det är emellertd nte enbart statlga lagar och reglerngar som hotar olgopolets framtd. Under de senaste två åren har mobloperatörerna 3 och Djuce verkat för en ökad prsmedvetenhet Sverge. Svenskarnas byten av moblabonnemang slår följaktlgen just nu alla rekord. TelaSonera, Tele2 och Vodafone gör samtdgt allt de kan för att möta prspressen, framförallt genom omfattande marknadsförng. Prspressen har dock bara börjat, nte mnst eftersom mobltelefon är mycket bllgare att producera än fast telefon. Enlgt en rapport från Post- och telestyrelsen utgör fast telefon och mobltelefon tllsammans den största kostnadsposten för företag näst deras anställda. Företag har dock svårt att mnmera sna kostnader för telefon vlket har flera förklarngar. Bortsett från problemet med att jämföra operatörernas offerter så har företag ofta brstfällg kunskap krng stt användnngsområde. I den här rapporten utvecklas en modell som ger företag ett kvalfcerat beslutsunderlag vd analys och jämförelse av offerter nom telefon. Modellen testas en fallstude där data delvs är verklg, delvs smulerad. Fallstuden, som även nnefattar en känslghetsanalys, nkluderar totalt no offerter från sex olka operatörer. 3

4 4

5 Abstract In 2003 several nterestng events occured on the Swedsh market for electronc communcatons. IP-telephony and thrd generaton moble telephony were launched, and overall the market revenue for fxed call servces declned for the second consecutve year. The declne was n partcular referable to lower revenues from dal- up access to the Internet as an ncreasng number of Internet users transferred to some form of fxed connecton. The market value for moble telephony however, contnued ts ncrease durng the same perod. The three network ownng moble operators n Sweden have been toppng the lst of Europe s most proftable operators durng recent years. Together they control over 95 % of the Swedsh market for moble telephony. As a consequence there has been untl now lttle f any real competton n ths market, whch has resulted n complex and overprced servces. Ths appears to have affected the development of usage n Sweden. Fnns for example, use ther cellular phones twce as much as Swedes. But n 2003 Sweden ntroduced a new law desgned to mprove market condtons. Durng the last two years the moble operators 3 and Djuce have worked for an ncreased prce awareness among Swedsh users. The actons taken by these new market partcpants have lead to sgnfcant prce reductons. Because of ths development Swedsh users are changng moble operators more often than ever before. The leadng moble operators n Sweden are desperately tryng to match ths new competton, manly by means of large advertsng campagns. Accordng to a report from the Natonal Post and Telecom Agency telecomrelated costs wth the excepton of employee costs are the largest costs for companes. Surprsngly though, companes have dffcultes mnmzng ther costs n ths area whch s due to several factors. Frst among these s that t s dffcult to compare the complex tenders offererngs of the dfferent operators. And even f companes manage to conduct a comparson of tenders, they often do not have access to relevant statstcs of ther own usage to evaluate the tenders properly. Ths report descrbes and develops a model that enables companes to analyze tenders n the telecom area. The model was tested n a case study where the data were partly real, partly smulated. The case study, whch also ncluded a senstvty analyss, conssted of n total nne tenders offered by sx operators. 5

6 6

7 Förord Examensarbetet är det ssta momentet författarens cvlngenjörsutbldnng ndustrell ekonom vd Lunds Teknska Högskola. Författaren har under de senaste två åren bedrvt telefonrelaterad affärsmässg verksamhet vd sdan av studerna. Rapportens genomförande hade nte vart möjlg utan författarens yrkesmässga erfarenheter. Den teoretska fördjupnngen examensarbetet lgger nom ämnesområdet för optmerng. Rapporten har utförts samarbete med två bolag verksamma nom telekombranschen, varav det ena ägs av författaren. Arbetet med rapporten har vart mycket ntressant, nte mnst eftersom dess analytska resultat kommer att lgga tll grund för författarens fortsatta affärsmässga verksamhet. Det har dessutom vart stmulerande att förena erfarenheter från egen företagsamhet med teoretska studer som ett avslutande moment på den akademska karrären. Författaren vll rkta ett stort tack tll handledaren vd avdelnngen för produktonsekonom Stefan Vdgren för många gvande nskter, framförallt avseende modellerngen. Tack även tll Patrk Johansson, VD på Totaltelefon, för nsprerande dskussoner. Författaren Stockholm, februar

8 8

9 Innehåll 1 INTRODUKTION BAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE MED RAPPORTEN AVGRÄNSNINGAR MÅL DISPOSITION MÅLGRUPP METOD Verksamhets- och omvärldsförståelse Val av vetenskaplg metod Trangulerng Modellerng Handlngsanvsnngar Källanalys Rapportens arbetsprocess DEN SVENSKA MARKNADEN FÖR TELEFONI BAKGRUND PTS RELEVANT LAGSTIFTNING FAST TELEFONI MOBILTELEFONI NULÄGESBESKRIVNING INLEDNING RAMAVTAL OPERATÖRSSPECIFIKA FAKTORER Subventonsstöd för moblabonnemang Tdsdefntoner Samtal som genomförs utanför Sverge Vd byte av operatör Intervall- eller sekunddebterng Servce- och täcknngsgrad Marknadsandel Tlläggstjänster för mobltelefon Helhetsleverantörer FÖRETAGETS ANVÄNDARPROFIL

10 4 MODELLERING INLEDNING OFFERTER KOSTNADSMODELLER FÖR TELEFONI Kostnadsmodell för fast telefon Kostnadsmodell för mobltelefon MÅLFUNKTIONEN MODELLENS BEGRÄNSNINGAR KÄNSLIGHETSANALYS De optmala offerternas prskänslghet Prskänslghet för de cke-optmala offerterna nom fast telefon Prskänslghet för de cke-optmala offerterna nom mobltelefon Känslghet mot förändrngar företagets användande FALLSTUDIE FALLFÖRETAGET FALLFÖRETAGETS ANVÄNDARPROFIL AVSEENDE MOBILTELEFONI FALLFÖRETAGETS ANVÄNDARPROFIL AVSEENDE FAST TELEFONI FALLFÖRETAGETS BEHOV OCH FRAMTIDSUTSIKTER INDEXERING AV OFFERTER DEN OPTIMALA LÖSNINGEN DE OPTIMALA OFFERTERNAS PRISKÄNSLIGHET PRISKÄNSLIGHET FÖR DE ICKE- OPTIMALA OFFERTERNA INOM FAST TELEFONI PRISKÄNSLIGHET FÖR ICKE- OPTIMALA OFFERTER INOM MOBILTELEFONI KÄNSLIGHET MOT FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGETS ANVÄNDANDE SLUTSATS OCH VIDARE UTVECKLING SLUTSATS VIDARE UTVECKLING...63 BILAGA A...65 BILAGA B

11 Kaptel 1 Introdukton 1.1 Bakgrund Mycket har hänt sedan Alexander Graham Bell den 14 februar 1876 lämnade n sn revolutonerande ansökan tll patentbyrån Washngton. Idag, snart 130 år senare, är marknaden för telefon världsomspännande. Begreppet telefon får ständgt omdefneras och kommersella ntressen leder utvecklngen framåt ett högt tempo. Under 2003 lanserades tredje generatonens mobltelefon (3G) och IP-baserad telefon 1 Sverge. Dessa två nyheter skljer sg åt på en ntressant punkt. IP-baserad telefon konkurrerar med tradtonell fast telefon medan 3G är en utvecklng av mobltelefonns GSM-nät. 2 Få marknader har under det senaste decennet haft en lka hög tllväxt som marknaden för mobltelefon. I jun 1995 utropades Sverge tll det mobltätaste landet världen. Vd den tdpunkten hade 20 % av landets befolknng tllgång tll en mobltelefon. Men dag betraktas nte längre mobltelefon som en lyxkonsumton utan har stället utvecklats tll en självklarhet för de allra flesta männskor, såväl prvat som yrkesmässgt. Enlgt branschorgansatonen MoblTeleBranschen såldes det över tre mljoner mobltelefoner Sverge under 2004, en öknng med 23 % mot året nnan. Post- och telestyrelsens (PTS) ndvdundersöknng från 2004 vsade att 90 % av Sverges befolknng åldern år använde sg av mobltelefon. Tllväxten på marknaden för mobltelefon har delvs skett på bekostnad av fastnätstjänster. Sedan december 2000 fnns det fler abonnemang för mobltelefon än för fast telefon Sverge. Tllsammans omsatte dessa båda marknader 41,6 mljarder SEK 3 under 2003, där mobltelefon svarade för crka 41 %. 4 Under 2003 växte marknaden för mobltelefon med crka 3 %. Samtdgt mnskade marknaden för fast telefon med drygt 3 % (se fgur 1.1). 1 Se blaga A för en närmare förklarng. 2 Se blaga A för en närmare förklarng. 3 Alla belopp rapporten anges exklusve mervärdesskatt. 4 Wllamson, S. & Öst, F. (2004), Svensk telemarknad 2003, AB Danagårds Grafska. 11

12 Men det fasta nätets betydelse ökar när det gäller fast access tll Internet, där ADSL 5 är den vanlgaste accessformen. De stora nätägande mobloperatörerna Sverge 6 har sedan flera år toppat Europas lönsamhetslga bland mobloperatörer. Tllsammans kontrollerar de tre operatörerna över 95 % av den svenska marknaden. De dkterar vllkoren och spelreglerna på en marknad som kan lknas vd ett olgopol. Brsten på konkurrens märks tydlgt när användandet undersöks. Enlgt en färsk rapport från de nordska konkurrensverken är det tll exempel 60 % bllgare att rnga mobltelefonsamtal Danmark. De höga prserna för mobltelefon Sverge har medfört att svenskar använder sna mobltelefoner mnst Europa. Fnländarna exempelvs, rnger dubbelt så mycket som svenskarna. Mljoner mnuter Mobl telefon Fast telefon Fgur 1.1: Utvecklng för fast telefon och mobltelefon avseende trafkvolym. Värden för fast- och mobltelefon överlappar varandra. Under de senaste två åren har operatörerna 3 och Djuce verkat för en ökad prsmedvetenhet Sverge. Prspressen har dock bara börjat, nte mnst eftersom mobltelefon är mycket bllgare att producera än fast telefon. Svenskarnas byten av moblabonnemang slår följaktlgen just nu alla rekord. Antalet operatörsbyten lgger på crka stycken per månad. TelaSonera, Tele2 och Vodafone gör samtdgt allt de kan för att möta prspressen, framförallt genom omfattande marknadsförng. TelaSonera var mot slutet av 2004 Sverges största reklamköpare enlgt en reklamundersöknng av Sfo. Det är dag näst ntll omöjlgt att jämföra operatörernas prsplaner. Vodafone har 31 olka abonnemangsformer, TelaSonera har 21 och Tele2 har 19. Många 5 Se blaga A för en närmare förklarng. 6 Här syftar författaren på mobloperatörerna TelaSonera, Tele2 och Vodafone. 12

13 av dessa abonnemang har olka taxor för olka tder på dygnet, olka nät och olka operatörer. Lägg därtll olka vllkor för olka bndnngstder, kostnader för porterng 7, startavgfter för upprngda samtal och specalvllkor för operatörslåsta telefoner. Dessutom gäller olka vllkor för företag och konsumenter. Syftet med denna djungel av vllkor är att förvrra snarare än att förenkla 8 vlket slutändan ökar operatörens ntäkter. En pågående nternatonell trend bland operatörer är att på olka sätt lyckas sälja fler mnuter tll fasta prser. Avskten är återgen att öka operatörens ntäkter. Enlgt en rapport från PTS utgör fast telefon och mobltelefon tllsammans den största kostnadsposten för företag näst deras anställda. Företag har emellertd svårt att mnmera sna kostnader nom dessa områden. Bortsett från svårgheten med att jämföra operatörernas prser så har företag ofta brstfällg kunskap krng stt användnngsområde. För att korrekt värdera en offert måste företaget veta vlka tjänster nom offerten som medför de största kostnaderna. Företaget måste alltså kartlägga användandet av telefon nom sn organsaton. Denna kunskap skall framförallt nhämtas från den befntlga operatören form av användarstatstk. Det fnns ett stort behov hos företag av optmerngsmodeller nom telefonområdet. Lknande modeller fnns exempelvs nom transport- och lokalserngsanalys där frågeställnngarna ofta är kostnadsrelaterade. Hur beslutar ndvder och företag om lokalserng och förflyttnngar? Hur kan välfärden förbättras bebyggelse- och transportsystem? 1.2 Problemformulerng Företag har svårt att mnmera sna kostnader för telefon. Följande generella problemformulerng var utgångspunkten för rapporten: Kan en optmerngsmodell vara behjälplg för företag vd värderng och jämförelse av offerter vd upphandlngar nom telefon? I denna rapport utvecklas en modell som ger företag ett kvalfcerat beslutsunderlag vd analys och jämförelse av offerter nom telefon. Modellen verkar på flera sätt. Den förklarar, förutspår och framförallt anvsar. Således nnehåller rapporten element av såväl ändrngsanalys som förståelseanalys. Rapporten belyser en produktonsekonomsk problemställnng där företagslednngens huvudsaklga syfte är att spara pengar. Ett sekundärt mål för 7 Se blaga A för en närmare förklarng. 8 Patrk Johansson, VD på Totaltelefon, Uppsala,

14 företaget är att handla upp en kvaltatv telefonlösnng. Problemställnngen kan något förenklat beskrvas med en ntressentmodell där företagslednngen är den vktgaste ntressenten som fokuserar på att mnmera de telefonrelaterade kostnaderna. Eftersom problemets syfte och beslutsregler är reglerade från början handlar det om en avgränsad problemlösnng. 1.3 Syfte med rapporten Syftet har vart att beskrva modellerngsprocessen samt hur den skall mplementeras ett verklgt fall. Vdare har syftet vart att belysa de svårgheter och begränsnngar som exsterar nom detta ämnesområde samt förklara hur dessa lämplgen hanteras. En analys av de faktorer som styr prsutvecklngen på den svenska telemarknaden har även genomförts syfte att stärka läsarens kunskap avseende teletjänster. 1.4 Avgränsnngar Den svenska telemarknaden kan delas n tre delområden: fast telefon, mobltelefon och Internetaccesser. Denna rapport fokuserar på de två första. Fortsättnngsvs är det dessa delområden som avses när begreppet telefon förekommer. Denna avgränsnng beror främst på att upphandlngar med Internetaccesser brukar hanteras separat från övrg telefon. Modellen som har resulterat ur denna rapport skall användas vd upphandlngar på företag. Således är den nte applcerbar på prvatabonnemang där operatörernas prssättnngsmodeller ser annorlunda ut. Men anställda på företag använder ofta sna telefoner såväl prvat som yrkesmässgt. Därför kommer även telemarknaden för konsumenter att analyseras. Rapporten nnefattar en fallstude som delvs är baserad på verklg data, delvs smulerad. Det är ofta svårt att få fram användarstatstk från operatören. Eftersom data endast ges från en tdsperod har ngen tdssereanalys genomförts vd bearbetnng av data. När den svenska telemarknaden analyseras fokuseras på de stora nätägande operatörerna Sverge. Det har nte funnts någon möjlghet att nom ramen för denna rapport redogöra för marknadens enorma utbud av tjänstetllhandahållare. 9 Vdare har rapporten en geografsk avgränsnng som nnebär att den fokuserar uteslutande på operatörer verksamma Sverge. Den kvanttatva analysen fokuserar på ekonomskt mätbara faktorer. Värden som servce och täcknng värderas nte. Eftersom det skljer väldgt lte mellan operatörerna är detta en logsk operatonalserng. 9 Se blaga A för en närmare förklarng. 14

15 1.5 Mål Väldgt få företag har dag ett verktyg för att värdera offerter nom telefon utfrån stt användande. I denna rapport utvecklas en modell som ger företag ett kvalfcerat beslutsunderlag vd upphandlngar. Modellen skall vara enkel att använda och användaren skall nte behöva behärska optmerngsteor för att kunna hantera denna. Modellen grundar sg på företagets användande från en tdsperod. Modellen vsar vlka offerter nom fast- och mobltelefon som är optmala ur ett kostnadsperspektv. Vdare genomförs en känslghetsanalys syfte att ytterlgare utvärdera offerterna. Känslghetsanalysen tar hänsyn tll eventuella framtda förändrngar nom företaget som skulle kunna påverka företagets användande av telefon. För att denna modell skall vara tllämpbar verklga fall har den anpassats efter verklga marknadsförhållanden. Alla de faktorer som har något samband med ett företags kostnad för dess telefon har analyserats. Optmerngsproblemet har modellerats med hjälp av bnär heltalsoptmerng och programmerngen har genomförts Mcrosoft Excel och Matlab. Denna rapport skrvs tll förmån för två bolag verksamma nom telekombranschen. Samarbetet med dessa marknadsaktörer syftar tll att knyta uppsatsens teoretska ramverk tll verklga förhållanden. Tllsammans har dessa båda företag en kundstock på crka 1200 företag. 1.6 Dsposton I det andra kaptlet analyseras den svenska telemarknaden med avskt att dentfera de faktorer som styr prssättnngen på den marknaden. Således analyseras såväl relevant lagstftnng som de vktgaste marknadsaktörerna. Dessutom redogörs för de senaste årens prsutvecklng. Det tredje kaptlet framställer rapportens teoretska problem. Alla de faktorer som har ett samband med ett företags telefonrelaterade kostnader analyseras. Dessa faktorer delas n tre huvudgrupper: ramavtal, operatörsspecfka faktorer samt företagets användarprofl. I kaptel fyra formuleras optmerngsproblemet och ett teoretskt ramverk skapas. Kaptlet beskrver även förutsättnngarna för, och målsättnngen med, en känslghetsanalys. Fallstuden kaptel fem genomförs syfte att testa modellen. Data är delvs verklg, delvs smulerad. Fallföretagets användarprofl analyseras och 15

16 används för att fnna den optmala telefonlösnngen. Dessutom genomförs en känslghetsanalys som utvärderar den optmala lösnngen ytterlgare. I det sjätte och avslutande kaptlet formuleras rapportens slutsatser. Författaren ger även förslag på vdare utvecklng av rapporten. 1.7 Målgrupp Rapporten rktar sg främst tll studenter med ntresse för optmerng stort och kombnaton med telefon synnerhet. Vdare rktar sg rapporten tll de två företag som har bstått författaren under rapportens gång. Dessa företag kommer förhoppnngsvs att ha stor användnng av modellen som resulterar ur denna rapport. 1.8 Metod Verksamhets- och omvärldsförståelse 10 Med problemformulerngen som utgångspunkt skapas ett teoretskt ramverk. För att lyckas med detta är det avgörande att känna tll det företag som man analyserar samt dess omvärld. Samspelsfguren 1.2 vsar de faktorer som är relevanta när man skall fnna den optmala lösnngen en upphandlng avseende telefon. Fguren vsar att ramavtalet tllsammans med de operatörsspecfka faktorerna och företagets användarprofl bestämmer företagets optmala telefonlösnng. Samspelsmodellen säger däremot nget om hur dessa faktorer samverkar, endast att de samverkar. Ramavtalet + Operatörsspecfka faktorer + Företagets användande Delproblem 1 - en kvanttatv analys: Optmal telefonlösnng Förändrngar företagets användarprofl + Prsförändrngar på marknaden Delproblem 2 - en kvaltatv analys: Optmal telefonlösnng? Fgur 1.2: Samspelsmodell för att fnna den optmala telefonlösnngen 10 Darmer, P. & Freytag, P. V. (1995), Företagsekonomsk undersöknngsmetodk, Studentltteratur. 16

17 En verksamhetsanalys måste genomföras för varje ensklt företag. Varför befnner sg företaget ett läge med höga telefonkostnader? Beror det främst på användandet eller på den ofördelaktga prsblden? Men det fnns även andra frågor som är vktga att beakta. Har företaget en uttalad telefonpolcy och efterlevs den av företagets användare? Val av vetenskaplg metod 11 Det fnns olka paradgmer som kan användas som överordnad metodsk utgångspunkt för rapportens produktonsekonomska problem. En postvstsk nställnng nnebär att naturvetenskaplga prncper och metodkrav är utgångspunkter för analysen. Postvsmen kan beskrvas som ett socalvetenskaplgt forsknngsdeal som beskrver och förklarar. Postvsmen bygger på formell logk och fakta som är resultatet av mätnng. Det formella logksystemet grundar sg på noggranna defntoner, särskljande av antagande och satser. Utfrån dessa bldas en teor med vars stöd olka hypoteser testas. Postvsmen karaktärseras av allmängltghet, avbldnng, dstans, förklarng och opartskhet. Samhällsvetenskapen tar avstånd från all metafyssk spekulaton, allt som nte är verklgt och akttagbart. Vetenskaplga utsagor måste kunna verferas med emprska data. Mot bakgrund av problematserngen är valet av postvsm som teknskt analysnstrument gvet. Kvaltatva och kvanttatva metoder är två olka angreppssätt nom samhällsvetenskapen. Den förra nnebär en rnga grad av formalserng. Metoden har prmärt ett förstående syfte. Man talar om förståelse på djupet. Kvanttatva metoder är mer formalserade och strukturerade och kategorseras ofta av ett förklarande nslag. Kvanttatva undersöknngar baserar sna slutsatser på data som kan kvantferas. I rapportens normatva del genomförs en kvanttatv undersöknng. Det fnns prncp två sklda angreppssätt nom forsknng, deduktv och nduktv. En deduktv ansats nnebär att man utfrån en teor formar hypoteser som är testbara påståenden om verklgheten. Genom logsk slutlednng kommer man fram tll ett resultat. Indukton däremot nnebär att man utfrån sklda fenomen verklgheten sluter sg tll mer generella utsagor såsom teorer och modeller. Rapporten bygger framförallt på en kvanttatv analys. Därför används en nduktv förklarngsmodell som utgår från emprska fakta. 11 Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1990), Forsknngsmetodk, Studentltteratur. Darmer, P. & Freytag, P. V. (1995), Företagsekonomsk undersöknngsmetodk, Studentltteratur. 17

18 Uppsatsen nnehåller såväl normatva som deskrptva delar. Med deskrptv menas förklarande - en bld förmedlas av den faktskt förelggande stuatonen. Normatv betyder värderande och påvsar förhållanden och hur dessa kan förändras. Kunskapen nom telefonområdet är väldgt begränsad och det är lätt att blanda hop olka begrepp och defntoner. Därför behövs vssa deskrptva delar. I analysdelen däremot undersöks olka kostnadsmässga samband, därför är denna del av normatv art. Rapport har huvudsak anammat ett analytskt perspektv med vssa förenklngar av verklga förhållanden Trangulerng 12 Kvanttatva och kvaltatva teknker skljer sg genom att kvanttatva teknker försöker säga något om få varabler hos ett stort representatvt urval. Kvaltatva teknker däremot behandlar ett stort antal varabler hos ett ltet antal svarande. Rapporten nnefattar såväl en kvanttatv som en kvaltatv analys. När den optmala lösnngen ska bestämmas är utgångspunkten en stor mängd data som beskrver företagets användande av telefon. Detta är en kvanttatv analys som kan användas eftersom de teoretska begreppen är mätbara. Men när den optmala lösnngen testas nom ramen för en känslghetsanalys används även en kvaltatv analys form av djupntervjuer. Trangulerng nnebär att kvanttatva och kvaltatva teknker kombneras. Rapporten bygger på en kvanttatv analys som förbereder en kvaltatv analys. Dock följer därefter på nytt en kvaltatv analys. Det rör sg alltså om en successv trangulerng. Både generella och specfka data används. Branschdata kan nte entydgt tllordnas någon utav dessa kategorer. Generella data: Specfka data: Statstk - sekundära data Resultat av djupntervjuer - prmära data De kvanttatva teknkerna grundas på det postvstska dealet för objektvteten. Undersökaren står utanför och akttar bestämda fenomen som en neutral observatör. För kvaltatva teknker däremot präglas förhållandet tll datakällan av närhet genom att nsamlng och analys av data utförs av samma person. Datansamlngen präglas av samverkan mellan undersökaren och den svarande. 12 Darmer, P. & Freytag, P. V. (1995), Företagsekonomsk undersöknngsmetodk, Studentltteratur. 18

19 Vad är det som skall undersökas med en kvaltatv analys? Vad är huvudförklarngen bakom upphandlngen? Hur kan företaget komma att förändra stt användande framtden? Har företaget planer på att expandera sn verksamhet utanför Sverge? Det fnns många olka typer av kvaltatva ntervjuer. Rapporten använder sg främst av fördjupade ntervjuer. Dessa ntervjuer kännetecknas av att behovet av dem uppstår när datamateralet bearbetas. I rapporten är dessa ntervjuer specfkt kopplade tll användandet av telefon på företaget. Det fnns många olka sätt att strukturera en ntervju. I rapporten handlar det främst om sem-strukturerade ntervjuer. Intervjuaren arbetar utfrån en handlednng som består av en checklsta med ämnen. Intervjuarens uppgft är att ta upp samtlga ämnen på lstan Modellerng 13 Modellen är normatv eftersom den utgår från ett optmerngsproblem där ett företags kostnader skall mnmeras. Modellen är såväl beskrvande som förklarande. Vdare används en explct modellanvändnng såtllvda att vssa medvetna förenklngar av verklgheten görs. Modellen beskrver företaget som en helhet. Som en överordnad referensram gäller ett antagande om fördelarna med en tydlg strategsk lednng avseende användandet av telefon. Företagets anställda bör känna tll företagets rktlnjer som skall vara defnerade företagets telefonpolcy. Modellen är determnstsk med en mycket hög säkerhet eftersom det rör sg om en totalundersöknng. Dock är modellen cke-determnstsk när det gäller att predktera framtda kostnader. Detta är en brst modellen som nte går att undvka. Men utfrån denna brst ger modellen företagslednngen ett klart och tydlgt svar på hur de skall agera utfrån gvna antaganden och förutsättnngar. Eftersom modellen nte nnefattar någon tdssereanalys av data är det vktgt att känslghetsanalysen anger hur den optmala lösnngen skulle påverkas av att vssa modellförutsättnngar nte uppfylls Handlngsanvsnngar Det är vktgt att rapporten nnehåller tydlga handlngsanvsnngar som är kopplade tll analysen. Handlngsanvsnngsdelen är sammanfattande och normatv. Sammanfattande nnebär nte att allt som har analyserats skall återges. Istället handlar det om att analysen mynnar ut en rad konkreta 13 Darmer, P. & Freytag, P. V. (1995), Företagsekonomsk undersöknngsmetodk, Studentltteratur. 19

20 anvsnngar om hur företaget bör agera. Således tar handlngsanvsnngsdelen fram det vktgaste ur analysen tll ett handlngsförslag. Även om modellen är determnstsk och normatv och resulterar en entydg handlngsplan kan det vara bra att presentera olka förslag på hur företaget bör agera utfrån en scenaroanalys. Vktgt att tänka på är att företaget måste få en konkret handlngsplan för det faktska genomförandet. Det är tll exempel nte lämplgt att byta mobloperatör under en semesterperod eftersom alla användare måste förses med nya smkort. Det är även lämplgt att företaget god td nformerar de anställda samt motverar varför man genomför en förändrng. Rapportens slutsatser fokuserar på handlngsalternatv. Dessutom förtydlgas de resonemang som lgger bakom valet av handlngsalternatv. Om slutsatsen nte anger en entydg lösnng skall olka alternatva handlngsförslag beskrvas med för- och nackdelar så att företaget utfrån detta underlag kan fatta ett beslut Källanalys 14 Rapporten har använt sg av en mängd olka källor, såväl kogntva som normatva. Kogntva källor har använts för att analysera företagets användarprofl och operatörsspecfka faktorer. Dessa är delvs konfdentella, delvs offentlga. Flera normatva källor har använts vd analys av den svenska telemarknaden. Dessa källor är alla offentlga. De källor som berör ensklda företag får anses vara personlga medan övrga källor är av nsttutonell karaktär. Samtlga källor som har använts rapporten karaktärseras av en mycket hög relabltet. Rapportens kogntva källor är: - Statstk från PTS offentlg källa - Användardata från operatörer konfdentell källa Rapportens normatva källor är: - Svenska lagar och förordnngar offentlg källa - Lagar och drektv nom EU offentlg källa 14 Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1990), Forsknngsmetodk, Studentltteratur. 20

21 1.8.7 Rapportens arbetsprocess Under behovsanalysen besöktes många företag för att undersöka hur de hanterade upphandlngar. Dessutom genomfördes flera fördjupade ntervjuer med Patrk Johansson, VD på Totaltelefon. Denna förstude genomfördes alltså form av en kvaltatv undersöknng. Efter avslutad behovsanalys påbörjades studer nom ämnesområdet optmerng. Parallellt med de teoretska studerna nleddes modellerngen. Handledaren Stefan Vdgren spelade en vktg roll denna fas. Den första versonen av modellen mplementerades en fallstude som genomfördes som en kombnaton av kvanttatva och kvaltatva teknker. Under denna fas tydlggjordes brster modellen som tvngade författaren att anpassa och utveckla modellen ytterlgare. Avslutnngsvs formulerades rapportens slutsatser och förslag på vdare utvecklng av rapporten dskuterades. Behovsanalys Teoretska studer Modellerng Smulerng och test Analys och slutsatser Vdare utvecklng Fgur 1.3: Schematsk beskrvnng av rapportens arbetsprocess. 21

22 22

23 Kaptel 2 Den svenska marknaden för telefon I detta kaptel analyseras den svenska telemarknaden. Målsättnngen är att dentfera de faktorer som styr eller påverkar prssättnngen. Således belyser detta kaptel såväl relevant lagstftnng som de vktgaste marknadsaktörerna. För att ytterlgare stärka läsarens förståelse för den svenska telemarknaden redogörs för de senaste årens prsutvecklng. 2.1 Bakgrund Statstk tll detta kaptel har tll stora delar hämtats från PTS s rapport Svensk telemarknad 2003 som publcerades jun Detta är den klart mest genomarbetade dokumentatonen av den svenska telemarknaden som dag fnns att tllgå. Den svenska marknaden för telefon nnefattar såväl aktva operatörer som användare. Med operatörer avses dels nätägande operatörer och dels tjänstetllhandahållare. Användare är både prvatpersoner och företag. Sammanfattnngsvs råder det brstande konkurrens på den svenska telemarknaden. Marknaden domneras av ett fåtal aktörer och konkurrensen är snedvrden. De operatörer som tllsammans utgör olgopolet kontrollerar och styr prsutvecklngen. Den svenska staten försöker, främst genom PTS, att förbättra marknadsläget med hjälp av lagar, förordnngar och andra former av marknadsnterventoner. 2.2 PTS Den 1 jul 1992 bldades Telestyrelsen efter en sammanslagnng av Televerkets frekvensförvaltnng och Statens Telenämnd. Ett år senare ombldades det statlga Televerket tll Tela. Samtdgt överfördes Televerkets resterande myndghetsuppgfter på Telestyrelsen. I mars 1994, när Postverket ombldades tll det nya statlga företaget Posten AB, tllskrevs Telestyrelsen ansvaret för myndghetsutövnng. Samtdgt bytte Telestyrelsen namn tll Post- och telestyrelsen. Inom teleområdet ansvarar PTS dag för att utöva tllsyn över operatörerna och för att främja konkurrensen på marknaden. Målsättnngen är att 23

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 2010 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15-10 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 6. 2010. Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff FÖRDJUPNINGS-PM Nr 6. 20 Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Av Jenny von Greff Dnr 13-15- Kommunalt fnanserad sysselsättnng och arbetade tmmar prvat sektor Inlednng Utförsäljnng

Läs mer

Utbildningsavkastning i Sverige

Utbildningsavkastning i Sverige NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Examensarbete D Författare: Markus Barth Handledare: Bertl Holmlund Vårtermnen 2006 Utbldnngsavkastnng Sverge Sammandrag I denna uppsats kommer två olka

Läs mer

Generellt ägardirektiv

Generellt ägardirektiv Generellt ägardrektv Kommunala bolag Fastställt av kommunfullmäktge 2014-11-06, 223 Dnr 2014.0450.107 2 Generellt ägardrektv för Fnspångs kommuns drekt eller ndrekt helägda bolag Detta ägardrektv ska antas

Läs mer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer Handbok materalstyrnng - Del B Parametrar och varabler B 41 Beräkna standardavvkelser för efterfrågevaratoner och prognosfel En standardavvkelse är ett sprdnngsmått som anger hur mycket en storhet varerar.

Läs mer

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm Workng paper/pm 2012:02 Företagsrådgvnng form av Konsultcheckar En effektutvärderng av konsultcheckar nom ramen för regonalt bdrag för företgsutvecklng Tllväxtanalys har uppdrag att utvärdera effekterna

Läs mer

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Beställningsintervall i periodbeställningssystem Handbok materalstyrnng - Del D Bestämnng av orderkvantteter D 41 Beställnngsntervall perodbeställnngssystem Ett perodbeställnngssystem är ett med beställnngspunktssystem besläktat system för materalstyrnng.

Läs mer

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning En studecrkel om Stockholms katolska stfts församlngsordnng Studeplan STO CK HOLM S K AT O L S K A S T I F T 1234 D I OECE S I S HOL M I ENS IS En studecrkel om Stockholm katolska stfts församlngsordnng

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Fnspångs kommuns skolkuratorer 2014-08-22 Handlngsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck skolan Framtagen utfrån Länsstyrelsens publkatoner Om våld hederns namn & Våga göra skllnad För mer nformaton

Läs mer

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss? Att dentfera systemvktga banker Sverge vad kan kvanttatva ndkatorer vsa oss? Elas Bengtsson, Ulf Holmberg och Krstan Jönsson* Författarna är verksamma vd Rksbankens avdelnng för fnansell stabltet. Elas

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Beslutad av kommunfullmäktge 2013-03-27, 74 Rktlnjer för avgfter och ersättnngar tll kommunen vd nsatser enlgt LSS Fnspångs kommun

Läs mer

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Almedalsveckan 2011. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2011 2-3 6-7 8-9. Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation Almedalsveckan 11 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 11 Stark som Ppp? 2-3 Ungas ngångslöner Välfärdsföretagen 8-9 Löner och nflaton Närmare skattegenomsnttet 1 5 Studemotverade eller

Läs mer

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon

Steg 1 Arbeta med frågor till filmen Jespers glasögon k r b u R pers s e J n o g ö s gla ss man m o l b j a M 4 l 201 a r e t a m tude teg tre s g n n v En ö Steg 1 Arbeta med frågor tll flmen Jespers glasögon Börja med att se flmen Jespers glasögon på majblomman.se.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola Handlngsplan Grön Flagg Saxnäs skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-05 09:27: Jättefnt att n jobbat utfrån elevernas önskemål när n satt hop er handlngsplan för att måna om deras nflytande. N

Läs mer

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning. Uppsala Unverstet Företagsekonomska nsttutonen Magsteruppsats HT 2009 Fond--fonder med global placerngsnrktnng Ett konkurrenskraftgt alternatv tll globalfonder? En jämförelse med fokus på rsk och avkastnng.

Läs mer

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg A2009:004 Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO och raps Chrster Anderstg och Marcus Sundberg Regonal utvecklng Sverge Flerregonal ntegraton mellan modellerna STRAGO

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Trollet Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-06-24 14:09: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor - Bra jobbat. Låt

Läs mer

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1 UPPSALA UNIVERSITET Natonalekonomska Insttutonen Examensarbete D-uppsats, Ht-2005 Introduktonsersättnng eller socalbdraghar ersättnngsregm betydelse för ntegratonen av flyktngar? 1 Författare: Henrk Nlsson

Läs mer

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0

socialen.info 1 of 14 Antal svar i procent Antal svar Mycket viktigt 81,6% 40 Ganska viktigt 18,4% 9 Mindre viktigt 0,0% 0 Oviktigt 0,0% 0 socalen.nfo 1. Artklar om socalpoltk mm Socaltjänsten.nfo har en egen redakton som skrver och publcerar artklar om socalpoltk, socalförsäkrngar, arbetsmarknad, ntegraton mm. Artklarna publceras på nätet

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Talavdskolan 15 aug 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-02-21 13:32: V kunde nte läsa om era mål 4 och 5 någonstans. 2013-08-15 11:21: Tack för era kompletterngar.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums frskola 20 feb 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:39: Bra jobbat, Tryserums frskola! Det är nsprerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Bankernas kapitalkrav med Basel 2 RAPPORT DEN 16 jun 2006 DNR 05-5630-010 2006 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R A P P o r t 2 0 0 6 : 6 Bankernas kaptalkrav med Basel 2 R a p p o r t 2 0 0 6 : 6 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 31 RESULTAT

Läs mer

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället Framtdens Karrär Gymnaselärare Bygg upp rätt förutsättnngar för våra lärare och premera de som gör goda nsatser Gymnase- och kunskapslyftsmnster Ada Hadzalc. Gymnaseskolans största utmanngar enlgt lärarna

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor

Handlingsplan. Grön Flagg. Bosgårdens förskolor Handlngsplan Grön Flagg Bosgårdens förskolor Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 14:16: Det är nsprerande att läsa hur n genom röstnng tagt tllvara barnens ntressen när n tagt fram er handlngsplan.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan Handlngsplan Grön Flagg Pysslngförskolan Gläntan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-09-19 11:18: Vlka fna och vktga utvecklngsområden n valt - det n gör kommer säkert att skapa engagemang och nyfkenhet

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det?

Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa funkar det? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Unverstet Uppsats fortsättnngskurs C Författare: Johan Bjerkesjö och Martn Nlsson Handledare: Patrk Hesselus Termn och år: HT 2005 Arbetslvsnrktad rehablterng för

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Gärdesängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 20121012 11:04: Lte fler uppgfter tack... 20121023 15:38: N har vktga och relevanta mål samt aktvteter som kan göra alla delaktga

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-25 11:44: Inskckad av msstag. 2014-04-17 09:52: Bra jobbat, Förskolan Fjäderkobben!

Läs mer

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande Skoldemokratplan Prncper och gude tll elevnflytande I Skoldemokratplan Antagen av kommunfullmäktge 2012-02-29, 49 Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@fnspang.se

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-01-23 11:26: Bra jobbat, förskolan Kalven! Det är nsprerande att läsa er rapport och se hur

Läs mer

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Gymnasial yrkesutbildning 2015 Statstska centralbyrån STATISTIKENS FRAMTAGNING UF0548 Avdelnngen för befolknng och välfärd SCBDOK 1(22) Enheten för statstk om utbldnng och arbete 2016-03-11 Mattas Frtz Gymnasal yrkesutbldnng 2015 UF0548

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman

Handlingsplan. Grön Flagg. I Ur och Skur Pinneman Handlngsplan Grön Flagg I Ur och Skur Pnneman Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-09-23 12:55: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter barnens förmågor. Se er själva

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Hässlegårdens förskola 15 apr 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-04-15 15:26: N har på ett engagerat och varerat sätt arbetat med ert Grön flagg-arbete.

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola Handlngsplan Grön Flagg Berga förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-12-13 09:50: Bra utvecklngsområden med aktvteter som passar barnen. Tänk på att vara medforskare och låta barnen styra. Berätta

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen Handlngsplan Grön Flagg Förskolan Näckrosen Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-07-28 12:15: N har vktga och spännande utvecklngsområden krng tema. Utmana gärna barnen med öppna frågor de olka utvecklngsområdena

Läs mer

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund

Nyhetsbrev 2015:3 från Sveriges Fiskevattenägareförbund Nyhetsbrev 2015:3 från Sverges Fskevägarebund 2015-09-29 Förbundsdrektör reflekterar Mljöorgansatoner mljömyndgheter gör mycket vktga nödvändga nsatser nom områd. M bland blr det rktgt fel da beror nästan

Läs mer

Ensamma kan vi inte förändra

Ensamma kan vi inte förändra 2013, vnter/vår Behandlngsföreståndaren har ordet Drogtestnng Ultmatum på jobbet ledde tll nyktert lv Vårdutbldnngsprogram för företagshälsovården Ideella resurser vd mssbruk för företagshälsovården Arbetsplatsprogram

Läs mer

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala unverstet Magsteruppsats Författare: Lars Björn Handledare: Henry Ohlsson HT 2008 Fördelnng av kvarlåtenskap vd arvsskfte En analys av ntergeneratonella fnansella

Läs mer

för alla i Landskrona

för alla i Landskrona , den 3 september LANDSKRDlHLA 2015 STAD K015/[\flUf STYRELSEN 201509 0 7 Ank. Darenr. ldossenr. Moton: Utrymme för alla Regerngen beslutade antalet maj 2008 nleda ett urbant bostadråden männskor de mest

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola Handlngsplan Grön Flagg Salvägens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-02 11:11: N har valt fna och ntressanta utvecklngsområden med många olka typer av aktvteter som kan skapa nyfkenhet och

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola Handlngsplan Grön Flagg Stadonparkens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-03-10 13:06: Hej! N har många spännande och vktga utvecklngsområden. Er handlngsplan känns genomarbetad med aktvteter

Läs mer

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev 20151006 HL Lekton 8 Specalfall, del I (SFI) Rev 0151006 HL Produktvalsproblem och cyklsk planerng Innehåll Nvå 1: Produktval (LP-problem) (SFI1.1) Cyklsk planerng, produkter (SFI1.) Nvå : Maxmera täcknngsbdrag (produktval)

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-11-14 09:03: Ännu en gång har n skckat n en mponerande rapport. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Grön Flagg Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-17 14:07: Vad rolgt att n har jobbat aktvt med Grön Flagg snart 14 år! Handlngsplanen är tydlg och n tar upp flera exempel

Läs mer

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-03 09:47: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun Halmstads kommun Socalförvaltnngen Vuxenavdelnngen 2014 års brukarundersöknng nom socaltjänstens vuxenavdelnng Halmstads kommun Sammanställnng av enkätresultat För rapport svarar Danel Johansson, Utvärderngsrngen

Läs mer

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE SSI:1';74-O15 BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE John-Chrster Lndll Pack, 104 01 STOCKHOIJ! ;4 aprl 1974 BEREDSOP TJÖT ATOMOLYCKOR I SVERIGE Manuskrpt grundat på ett föredrag vd kärnkraftmötot Köpenhamn,

Läs mer

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Framtdens Karrär Soconom Kraftsamlng för att möta utmanngar nom socaltjänsten Natonell samordnare stärker barn- och ungdomsvården Specalsttjänster och legtmatonskrav nyckelfrågor för SSR En undersöknng

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-09 16:00: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL Arbetsgruppsrapport 16.12.2005 Duplkat 3/2006 Utbldnngsstyrelsen och författarna Tm Eja Högman ISBN 952-13-2767-7 (nb.) ISBN 952-13-2768-5 (pdf) ISSN 1237-6590

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vndelälvsskolan 27 maj 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-27 15:19: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med era mål och aktvteter.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-01-24 16:36: N har på ett mycket kreatvt och varerat sätt jobbat med ert tema. Vad kul att

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Ängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-10-02 09:58: Vlka rolga och spännande utvecklngsområden som n ska jobba med. Utmana gärna barnen med att ställa öppna frågor

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 20 jan 2016 Kommentar från Håll Sverge Rent 2016-01-20 09:07: Förskolan Kalven, n har lämnat n en toppenrapport även denna gång! Bra områden

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola Handlngsplan Grön Flagg Sagomossens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-08-11 12:42: Det låter som en bra dé att ntegrera mljörådet förskolerådet som har en sån bred representaton. N har vktga

Läs mer

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-07-04 13:38: Vlka jättebra flmer barnen har spelat n fantastskt bra och underhållande som samtdgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet

Läs mer

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare!

Råd och tips för dig som vill bli framgångsrik hästföretagare! HÄSTFÖRETAGARPRAKTIKAN Råd och tps för dg som vll bl framgångsrk hästföretagare! Inlednng Har du en hästverksamhet tankarna? Fundera på varför! Trolgen delar du med de flesta andra hästföretagare en passon

Läs mer

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88

Balansering av vindkraft och vattenkraft i norra Sverige. Elforsk rapport 09:88 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport 09:88 Mkael Ameln, Calle Englund, Andreas Fagerberg September 2009 Balanserng av vndkraft och vattenkraft norra Sverge Elforsk rapport

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola Handlngsplan Grön Flagg Saltängens förskola Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-19 13:46: N har en mycket ambtös och välplanerad handlngsplan med många aktvteter som säkert kommer att skapa stort engagemang

Läs mer

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll

Denna tematidning är en annons från NextMedia. Många krafter måste dra åt samma håll Denna tematdnng är en annons från NextMeda Framtdens Forsknng från dé tll applkaton Sverge behöver större forskargrupper Många krafter måste dra åt samma håll Den globala kunskapskonkurrensen hårdnar Om

Läs mer

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-05-11 09:08: skckar tllbaka enl tel samtal 2015-05-18 15:32: Det har vart rolgt att läsa er

Läs mer

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-10-15 09:54: N verkar ha ett mycket engagerat mljöråd som är påputtare (fnt ord). N har bra och spännande

Läs mer

GRÄNSBETECKNINGAR _. --- --- ALLMÄN PLATS KVARTERSMARK :B,H ' =-'.=.' ~ 1-~.1-._. - J. K Ll_... +000,0 Föreskriven höjd över nollplanet.

GRÄNSBETECKNINGAR _. --- --- ALLMÄN PLATS KVARTERSMARK :B,H ' =-'.=.' ~ 1-~.1-._. - J. K Ll_... +000,0 Föreskriven höjd över nollplanet. DETALJPLAN FÖR DELAR AV Hötorget Hötorgsgatan och kv Sgyn SKARA TÄTORT SKARA KOMMUN UPPRÄTTAD DEN 3 FEBRUAR OCH REVDERAD DEN 10 MARS 1994 ÖSTEN ANDERSSON STADSARKTEKT Planbestämmelser ERK WESTLN PLANARKTEKT

Läs mer

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk 3. Lokala nätverk 3.1 TOPOLOGIER a) Stjärna, rng och buss. b) Nät kopplas ofta fysskt som en stjärna, där tll exempel kablar dras tll varje kontorsrum från en gemensam central. I centralen kan man sedan

Läs mer

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:53: Vlken jättebra rapport n skckat n tll oss. Det är härlgt att läsa hur n utvecklat

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Morkullan 4 mar 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-03-04 10:52: Gratts tll er första godkända rapport och en toppenbra sådan! N har bra och

Läs mer

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan? I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur eleverna fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från elever

Läs mer

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn ISRN-nr: VALUE AT RISK En komparatv stude av beräknngsmetoder VALUE AT RISK A comparatve study of calculaton methods Fredrk Andersson, Petter Fnn & Wlhelm Johansson Handledare: Göran Hägg Magsteruppsats

Läs mer

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker.

Ekonomihögskolan Lunds Universitet Vårterminen 2006. Priset på Poker. En studie av efterfrågeelasticiteten på Internetpoker. Natonalekonomska Insttutonen Kanddatuppsats Ekonomhögskolan Lunds Unverstet Vårtermnen 006 Prset på Poker En stude av efterfrågeelastcteten på Internetpoker Författare Tony Krstensson Dag Larsson Handledare

Läs mer

Framtidens Kommuner & Landsting

Framtidens Kommuner & Landsting Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Framtdens Kommuner & Landstng för tllväxt och sysselsättnng SKL för harmonserng nte centralstyrnng Lärarförbundets skolrankng 2014: Vellnge

Läs mer

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 15:1: Vlken toppenrapport n har skckat n tll oss- trevlg läsnng. N har fna, tydlga utvecklngsområden

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-01-02 11:23: Vad rolgt att n känner att mljöarbetet genomsyrar er vardag, då har n kommt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-06-04 12:54: Vad rolgt att ta del av era tankar och ert arbete med Grön Flagg! Det är härlgt

Läs mer

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-12-30 10:40: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör dem

Läs mer

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Frdhems förskola 24 apr 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-04-24 10:39: N har bra och spännande utvecklngsområden, och vad som är ännu bättre n gör

Läs mer

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015

Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Bullerbyns förskola 2 jun 2015 Kommentar från Håll Sverge Rent 2015-06-02 13:11: N har jättefna konkreta utvecklngsområden och bra aktvteter tll dessa. Blderna

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-20 10:01: N har vktga utvecklngsområden men v skckar tllbaka er rapport för att v önskar

Läs mer

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014 Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-13 09:11: N har jättefna aktvteter tll era utvecklngsområden. Det är en mycket bra

Läs mer

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126 Projekt transformetoder Rkke Apelfröjd Sgnaler och System rkke.apelfrojd@sgnal.uu.se Rum 72126 Målsättnng Ur kursplanen: För godkänt betyg på kursen skall studenten kunna använda transformmetoder nom något

Läs mer

Kvalitetssäkring med individen i centrum

Kvalitetssäkring med individen i centrum Kvaltetssäkrng med ndvden centrum TENA har tllsammans med äldreboenden Sverge utvecklat en enkel process genom vlken varje enskld ndvd får en ndvduell kontnensplan baserad på hans eller hennes unka möjlgheter

Läs mer

Kvalitetsjustering av ICT-produkter

Kvalitetsjustering av ICT-produkter Kvaltetsjusterng av ICT-produkter - Metoder och tllämpnngar svenska Prsndex Producent- och Importled - Enheten för prsstatstk, Makroekonom och prser, SCB December 2006 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2(55) Kontaktnformaton

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 01-06-5 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se

Läs mer

INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område.

INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område. 1 INLEDNING Upprättandet av en utvecklngsplan för vattentjänsten grundar sg på lagen om vattentjänster som trädde kraft 1.3.2001. Syftet med denna lag är att trygga vattentjänster som, tll skälga kostnader,

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan Handlngsplan Västra Ekoskolan Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-02-18 13:37: Bra genomtänkt handlngsplan. N har valt vktga områden med många kloka frågeställnngar er handlngsplan med bra aktvteter.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Lyckornas förskola 25 jun 2013 Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-04-02 09:44: Inskckad av msstag... 2013-06-25 12:09: N har på ett mycket kreatvt och varerat

Läs mer

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~ Kommunstyrelsens handlng nr 1/2012 Fördjupnng av översktsplanen för FÖRÄNDRINGAR Stora Djulö säter med omgvnngar O Bostäder anpassade tll landskapet Katrneholms kommun ~~~~~~_:, O Utvdgnng av skogskyrkogården

Läs mer

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola Handlngsplan Grön Flagg Äsperedskolan förskola - skola Kommentar från Håll Sverge Rent 2013-03-22 11:22: N har fna och ntressanta utvecklngsområden med aktvteter som anpassas efter elevernas förmågor -

Läs mer

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut

209 Kommunstyrelsens ärendelista. 210 Informationsärenden. 211 Kvartalsrapport 1 2012. 212 Verkställighet av beslut 2012-05-14 Paragrafer 209 Kommunstyrelsens ärendelsta 210 Informatonsärenden 211 Kvartalsrapport 1 2012 212 Verkställghet av beslut 213 Medborgarförslag en fasadtext för Kulturhuset med texten Muskskolan

Läs mer

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17

Performansanalys LHS/Tvåspråkighet och andraspråksinlärning Madeleine Midenstrand 2004-04-17 1 Inlednng Jag undervsar tyskar på folkhögskolan Nürnberg med omgvnngar. Inför uppgften att utföra en perforsanalys av en elevtext lät mna mest avancerade elever skrva en uppsats om vad de tyckte var svårt

Läs mer

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag RAPPORT 9 2011 Hjortdjurens nverkan på tllväxt av produktonsträd och rekryterng av betesbegärlga trädslag - problembeskrvnng, orsaker och förslag tll åtgärder Jonas Bergqust, Chrster Kalén, Hasse Berglund

Läs mer

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( )

Vinst (k) 1 1.5 2 4 10 Sannolikhet 0.4 0.2 0.2 0.1 0.1 ( ) Tentamen Matematsk statstk Ämneskod-lnje S1M Poäng totalt för del 1 5 (8 uppgfter) Poäng totalt för del 3 (3 uppgfter) Tentamensdatum 9-3-5 Kerstn Vännman Lärare: Robert Lundqvst Mkael Stenlund Skrvtd

Läs mer

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35

Läs mer

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND

DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND Rapport 2000:1 DAGLIGVARUPRISERNA PÅ ÅLAND - EN KOMPARATIV ANALYS I pdf-versonen av denna rapport saknas enkätblanketterna (blaga 2). En fullständg rapport pappersformat kan beställas från ÅSUB, tel. 018-25490,

Läs mer

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5 Expermentella metoder 04, Räkneövnng 5 Problem : Två stokastska varabler, x och y, är defnerade som x = u + z y = v + z, där u, v och z är tre oberoende stokastska varabler med varanserna σ u, σ v och

Läs mer

Riktlinjer för biståndshandläggning

Riktlinjer för biståndshandläggning Rktlnjer för bståndshandläggnng Enlgt Socaltjänstlagen Fnspångs kommun 2012-11-19 KS 2012.04.45.730 Rktlnjer för bståndshandläggnng Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post:

Läs mer

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Renhållningsordning för Finspångs kommun Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Föreskrfter Antagen av kommunfullmäktge 2014-03-26 ( 69) F Ö RE S K RI F T E R Renhållnngsordnng för Fnspångs kommun Fnspångs kommun 612 80 Fnspång Telefon 0122-85

Läs mer

Framtidens Bank & Försäkring

Framtidens Bank & Försäkring Annons DennA tematd nng är en Annons från nextm e D A Annons Med utvecklngen kommer många nya utmanngar och nya konkurrenter Johan Hansng, chefsekonom på Svenska Bankförenngen. Fokus borde lgga på hur

Läs mer