Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg

Transkript

1 Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg Cecilia Renman Skolhälsovårdsöverläkare Margareth Nordström Samordnande skolsköterska Lena Mangelus Samordnande skolsköterska särskolan SKOLHÄLSAN MARS

2 Innehåll Inledning... 3 Hur mår eleverna?... 3 Livsstilsfrågor... 3 Hälsofarlig viktutveckling... 4 Goda kost - och motionsvanor samt god nattsömn... 8 Ohälsotal...10 Hörselundersökningar...11 Vaccinationer...12 Massvaccination mot pandemiska influensan A(H1N1)...12 Utökat vaccinationsuppdrag...14 Kvalitetsutveckling...14 Bakgrund...14 Ledningsgruppen för medicinskt ledningsansvar...15 Kvalitetsgranskning...15 Kompetensutveckling...15 Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad...17 Grundskola SDN-nivå...18 Kommunala gymnasieskolan...19 Gymnasiesärskola...19 Barn och ungdomar med funktionsnedsättning...20 Obligatoriska särskolan...20 Nyanlända elever med funktionsnedsättning...22 Skolhälsan...22 Metodutveckling...22 Möten, nätverk och samverkan...24 Forskningsprojekt...26 Vad händer 2010?

3 Inledning Med skolhälsovård menas insatser av skolsköterska och skolläkare för att främja elevers hälsa. Skolhälsovårdens mål, som definieras i nuvarande skollag, är att bevara och förbättra elevernas psykiska och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor. I den så kallade Hippokratiska eden, som formulerades för ca år sedan, formuleras krav på god vård som fortfarande är aktuella. En ofta använd tolkning är: aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta. Detta stämmer väl med skolhälsovårdens arbete. I dag beskrivs kraven som mål i lagstiftningen och ger uttryck för att olika kvalitetsområden ska beaktas, för att kvaliteten i hälso- och sjukvården systematiskt och fortlöpande ska kunna utvecklas och säkras. Skolhälsovården omfattar alla barn och ungdomar i grundskolor respektive gymnasieskolor. Den har härigenom möjlighet att bevaka hälsoläget och ingripa mot hälsorisker. Kommunerna är, enligt skollagen, skyldiga att ordna skolhälsovård för elever i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola, specialskola och sameskola. Samma skyldighet gäller gentemot elever i fristående skolor. Skolhälsovården är självklart också en del av elevhälsan vars uppgift bl.a. är att stödja rektorer och lärare i deras uppdrag att skapa bra förutsättningar för alla elevers lärande. Med sin bas i skolan och närheten till eleverna har skolhälsovården möjligheter att bedriva en effektiv hälsofrämjande och förebyggande verksamhet såväl på individnivå som på generell nivå. Den ska också vara en resurs för enskilda elever, till exempel elever med särskilda behov. Inom skolhälsovården måste det därför finnas en fördjupad kunskap om funktionshinder och sjukdomar som kan medföra inlärningssvårigheter eller samspelsproblem. Ungefär var tionde barn har någon form av betydelsefull funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom. Andelen barn med kroniska sjukdomar har ökat något under senaste 25 åren, främst beroende på ökad förekomst av allergiska besvär. Den största förändringen vad gäller barns och ungdomars hälsa och som inger stor oro är dock en ökande förekomst av psykisk ohälsa. Samtidigt som skolhälsovården är en del av skolväsendet är det en del av hälso- och sjukvården och omfattas därför av det regelsystem som gäller ledningen av denna verksamhet. Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet. FN s Barnkonvention är ett viktigt styrdokument som aktivt ska användas av alla som arbetar med barn, för att bevaka barnens behov och rättigheter. Denna sammanställning gäller för skolhälsovårdens verksamhet vid grund- och gymnasieskolor samt friskolor i Göteborg. Dessutom redovisas Skolhälsans arbete att samordna, kompetensutveckla och kvalitetssäkra skolhälsovården i Göteborg. Statistiken över hälsobesök, hälso- och ohälsotal samt vaccinationer har skolsköterskorna rapporterat in till Skolhälsan som sammanställt uppgifterna. Hur mår eleverna? Livsstilsfrågor Frågor om livsstil finns med i de hälsouppgifter som eleverna besvarar inför hälsobesöken hos skolsköterskan. Hälsouppgifterna, som är viktiga arbetsinstrument vid hälsosamtalet, besvaras inte anonymt och resultatet av sammanställningen kan därför inte helt jämföras med vetenskapliga enkätundersökningar. Tidpunkten då hälsosamtalen utförs är förstås spritt över hela läsåret. De områden/frågor som har samlats in sedan läsåret gäller andel elever som har hälsofarlig viktutveckling (övervikt och/eller fetma), angett goda kostvanor, goda motionsvanor, god nattsömn samt sedan läsåret också ohälsotal som ofta huvudvärk, ofta magont och ofta trötthet. Frågor om ANT dvs. alkohol, narkotika och tobak är som tidigare centrala i hälsosamtalet på högstadium och på gymnasiet. Sedan Göteborg Stad startade med regelbundna drogvaneundersökningar har vi valt att inte redovisa svaren på ANT-frågorna utan hänvisar till drogvaneundersökningen samt de årliga CANrapporterna. 3

4 Hälsofarlig viktutveckling Tillväxtdata om vikt och längd är det viktigaste objektiva instrumentet för att bedöma och följa barns hälsa. Data förs in i skolhälsovårdsjournalen. Uppgifterna är av stort värde både för att bedöma växande individers hälsa men också för att följa tillväxt i en population. Metod Vid hälsobesöken i förskoleklass, åk 2, 4, 6, 7 el 8 och år 1 på gymnasiet mäter skolsköterskan längd och vikt på alla elever. Eleverna vägs oftast med lite kläder på och ett avdrag motsvarande kläderna (uppskattad vikt) görs från den uppmätta vikten. Vikt- och längd-uppgifterna matas in i elevens journal. I datajournalen räknar datorn ut BMI (Body Mass Index) samt sorterar ut elever som uppfyller kriterier för övervikt respektive fetma (enligt Cole 2000). I skolor med pappersjournaler är det skolsköterskan som via BMI-tabeller avgör om eleven har övervikt eller fetma. När vi i år sammanställt statistik över övervikt och fetma för läsåret har vi för eleverna i de kommunala skolorna matat ut rapporter från it-stödet PMO. Sökunderlaget i PMO är inte årskurs utan födelseår. Datorn har bara räknat ett mättillfälle (första) per elev födda det aktuella födelseåret. Bortfall och felkällor En förutsättning för att datorn ska ha registrerat en vikt- och längduppgift på en elev är att inläsningen från elevregistren (Procapita på grundskolan och Gerda på gymnasiet) har fungerat vid mättillfället. Tyvärr har inläsningen från elevregistren inte fungerat tillfredsställande i perioder och under början av höstterminen 09 hade inläsningen inte kommit igång. Profdoc har i år gjort en specialrapport så att även elever kommer med som inte fanns kopplade till en skola eller klass vid mättillfället. Bortfall som beror på bristande elevregistrering elimineras därför. Dock finns en liten risk att elever som bytt skola eller klass under läsåret blir registrerade två gånger. Profdoc har studerat detta med stickprov och bedömer att konsekvensen av att elever kommer med dubbelt i statistiken är att procenttalet för övervikt/fetma blir ca 1 % högre än den egentliga siffran. Det huvudsakliga bortfallet i vår statistik i år beror sannolikt på att skolan inte var kopplad till en enhet i PMO vid datum för hälsobesöket. Ett visst bortfall beror alltid på att eleven uteblir från hälsobesöket av olika skäl och framför allt sker detta på gymnasiet. En annan orsak till bortfall är elever i de kommunala skolorna som fortfarande har pappersjournal (elever med ofullständigt personnummer pga. att de är asylsökande eller har skyddad identitet). En fjärde orsak är bortfall pga. att hälsobesöket utförs i årskurs 7 i stället för årskurs 8. Det gäller i år 348 elever årskurs 8. Två skolor, Nya Påvelundskolan och Samskolan har läsåret valt att genomföra hälsobesöket i årskurs 7. Det motsvarar 324 elever och redovisas inte i vår statistik i år. I årskurs 1 på gymnasiet är underlaget bara 49 % av totalantalet elever. Bortfallet i procent är lika stort i de kommunala gymnasieskolorna som i de fristående gymnasierna. I friskolorna har inrapporteringen av övervikt och fetma skett manuellt med pinnstatistik liksom tidigare år. I år har 25 av 37 fristående grundskolor och 8 av 26 fristående gymnasieskolor rapporterat in hälsostatistik. Se bilaga 2. Nedanstående redovisade hälsodata över övervikt och fetma bygger på inrapporterad statistik på sammanlagt elever i kommunala skolor och friskolor. 4

5 Resultat Barn födda 2002.I förskoleklassen har 12 % av flickorna och 10 % av pojkarna övervikt. Fetma har 4 % av både flickor och pojkar. Andelen flickor med övervikt + fetma är 16 % (se fig. 1) och motsvarande för pojkar är 14 % (se fig. 2). Antalet inrapporterade är 3809 barn vilket motsvarar 81 % av hela årskullen. Barn födda 1998 I årskurs 4 har 14 % av både flickorna och pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av både flickor och pojkar. Andelen med övervikt + fetma är 18 % för flickorna och 17 % för pojkarna. (se. fig.1 respektive fig. 2). Antalet inrapporterade elever är 4067 barn vilket motsvarar 88 % av hela årskullen Ungdomar födda I årskurs 8 har 13 % av flickorna och 16 % av pojkarna övervikt. Fetma har 3 % av flickorna och 4 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 16 % (se fig.1) och motsvarande för pojkar är 20 % (se fig.2). Antalet inrapporterade är 3960 elever vilket motsvarar 76 % av hela årskullen. Ungdomar födda I årskurs 1 på gymnasiet har 11 % av flickorna och 12 % pojkarna övervikt. Fetma har 2 % av flickorna och 4 % av pojkarna. Andelen flickor med övervikt + fetma är 13 % (se fig.1) och motsvarande för pojkar är 16 % (se fig. 2). Underlaget är 3657 inrapporterade elever vilket motsvarar 49 % av alla elever i år 1 Gy. Andel flickor med övervikt + fetma 2 18% 16% 14% 12% 1 8% flickor fk flickor år 4 flickor år 8 flickor år 1 gy 6% 4% 2% läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret Figur 1 5

6 Andel pojkar med övvikt + fetma 22% 2 18% 16% 14% 12% 1 8% pojkar fk pojkar år 4 pojkar år 8 pojkar år 1 gy 6% 4% 2% läsåret läsåret läsåret läsåret läsåret Figur 2 Vi har nu redovisat statistik över övervikt + fetma hos flickor och pojkar i förskoleklass, årskurs 4, årskurs 8 samt årskurs 1 på gymnasiet sedan läsåret Det gör att vi numera också har en möjlighet att följa utvecklingen övertid hos en och samma årskull. Det är dock inte exakt samma population som jämförs eftersom det hela tiden sker en inflyttning och utflyttning av elever. I figurerna 3, 4 och 5 visas utvecklingen av övervikt + fetma hos barnen födda 1992 (figur 3); 1994 (figur 4); 1998 (figur 5). Andel elever med övervikt + fetma födda % 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% flickor pojkar Årskurs 8 läsår Årskurs 1gy läsår Figur 3 6

7 Andel elever med övervikt + fetma födda % 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% flickor pojkar Årskurs 4 läsåret Årskurs 8 läsåret Figur 4 Andel elever med övervikt + fetma födda % 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% f lickor pojkar Fk läsår Årskurs 4 läsår Figur 5 Diskussion Sammanställning av flera årskullar övervikt + fetma för flickor respektive pojkar illustreras i figurerna 1 och 2. Data har nu samlats in och redovisats under fem läsår. I år har andelen övervikt +fetma ökat markant sedan förra läsåret. För flickor (+5 %) och pojkar (+ 4 %) i förskoleklassen liksom för pojkar år 8 (+7 %) samt i gymnasiet flickor (+5 %), pojkar (+ 7 %). För flickor i år 4 och 8 (+ 2 %) och för pojkar i år 4 (+1 %) dvs. en mer måttlig ökning. När vi analyserar övervikt +fetma över tid för respektive årskull ser vi att flickor med övervikt +fetma födda 1992 har ökat + 1 % och pojkarna födda 1992 ökat + 4 % under en 3-årsperiod (se fig 3). För årskullen födda 1994 är motsvarande ökning för flickorna + 1 % och för pojkarna + 3 % under en 2-årsperiod (se fig 4). I årskullen födda 1998 är ökningen + 4 % för flickorna + 8 % för pojkarna (se fig 5). 7

8 Stämmer årets mätningar är det verkligen alarmerande! Övervikt i synnerhet men även fetma har ökat kraftigt. Vi får dock ta mätningarna detta läsår som en provtid för PMO och bör därför vara skeptiska till resultaten. Profdocs specialrapport som redovisas ovan kan stå för högst 1 % av ökningen. En annan förklaring kan vara att den manuella pinnstatistiken ger utrymme för mer subjektiva bedömningar då en elev hamnar i gränszonen mellan normalvikt och övervikt liksom mellan övervikt och fetma. Datorns beräkningar är mer objektiva och bygger strikt på att ett matematiskt gränsvärde har överskridits. I så fall skulle tidigare års statistik vara falskt för låga. En vanlig förklaring till bortfall och till att övervikt och fetma underrapporteras är att överviktiga och framför allt feta elever inte kommer till mättillfället dvs. hälsobesöken. Den förklaringen tror vi inte är bärig i vårt material. Statistik för övervikt + fetma för respektive stadsdel finns redovisade i bilaga 2. Vår förhoppning är att varje stadsdel och skola analyserar sina hälsotal och försöker avgöra rimligheten i de egna siffrorna utifrån de förutsättningar som gäller lokalt. Det är dock uppenbart att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet i skolorna måste bli bättre. Kommentarer från skolsköterskor Utifrån hälsosamtalen har uppföljning gjorts när det gäller övervikt och fetma. Kontakt har vid behov tagits med föräldrar och tid för samtal och uppföljning har erbjudits utifrån skolhälsovårdens verktygspärm för barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Remiss till FaR (fysisk aktivitet på recept) har skrivits i ett fall. Under läsåret har jag haft några elever med övervikt, där jag arbetat med elever och föräldrar. Två av barnen har minskat i vikt och de fortsätter hos mig nästa läsår. Några elever är remitterade till barnmottagning eller Friskisrehab. Utifrån hälsosamtalen har uppföljning gjorts när det gäller övervikt och fetma. Kontakt har i några fall tagits med föräldrar och tid för samtal och uppföljning har erbjudits utifrån skolhälsovårdens verktygspärm för barn och ungdomar med övervikt och fetma. Recept på fysisk aktivitet till FaR har skrivits i två fall. Goda kost- och motionsvanor samt god nattsömn Inför hälsobesöket i årskurs 4, 7 eller 8 och 1 på gymnasiet får eleverna svara på ett antal frågor i hälsouppgiften. Vissa frågor berör livsstilen och från och med läsåret har vi valt att mäta de goda kost- motions- och sömnvanorna. I Årssammanställningen 2008 redovisade vi jämförande resultat av hälsotalen sedan läsåret och framåt. Läsåret matade skolsköterskorna i de kommunala skolorna in svaren från hälsouppgifterna i elevens datajournal PMO efter varje hälsobesök. Skolsköterskorna i fristående skolor har i år liksom tidigare år rapporterat in hälsostatistiken manuellt. Rapporter har kommit in från 25 av 37 fristående grundskolor och 8 av 26 fristående gymnasieskolor. Observera att eleverna inte besvarar frågorna anonymt, vid exakt samma ålder och vid helt olika tidpunkter av läsåret. Resultatet kan därför inte göra anspråk på att ha vetenskaplig validitet. I år väljer vi att endast redovisa årets resultat eftersom införandet av datajournalsystemet PMO har inneburit både nya förutsättningar liksom svårigheter att få fram och tolka resultaten. En orsak till att resultaten inte helt kan jämföras med tidigare år är att vi, pga. datatekniska orsaker enligt Profdoc, bara kunnat ha två svarsalternativ i hälsouppgifterna (ja och nej). Tidigare har vi haft flera svarsalternativ (alltid, ofta, sällan, aldrig). 8

9 Bortfall Elevunderlaget till hälsostatistiken i år är lägre än tidigare pga. flera orsaker. En orsak är införandet av datajournaler. PMO infördes successivt från januari Skolsköterskorna kom igång med att arbeta i datajournalen vid mycket olika tidpunkter. Hälsobesök som utfördes under HT 08 fördes in av skolsköterskan i efterhand, men med rätt datum. De hälsodata som dokumenterats i journalen på datum innan PMO infördes kan inte läsas in i våra statistikrapporter eftersom svaren är registrerade på datum då eleverna inte var inlästa i systemet. Det har också förekommit återkommande men mer kortvariga störningar i elevinläsningen som ger samma typ av bortfall. Detta är de huvudsakliga orsakerna till att vi i år har ett lägre elevunderlag än tidigare. Elever i de kommunala skolorna som har pappersjournaler har i år inte heller kommit med i statistiken. Det gäller endast elever som är asylsökande och elever som har skyddad identitet. Det finns ett ytterligare bortfall av elever i årskurs 8 som beror på att några skolsköterskor genomför hälsobesöket i årskurs 7 i stället för i årskurs 8. Läsåret genomfördes hälsobesök i årskurs 7 på sammanlagt 348 elever. Dessa elever utgör 6,7 % av årets årskurs 8-population och blir alltså ett ganska betydande bortfall. Vi väljer i år att inte redovisa resultaten för årets årskurs 7-hälsobesök (sammanlagt 327 elever). Metod Eleverna i årskurs 4; 7 eller 8 samt i årskurs 1 i gymnasiet besvarar hälsouppgifterna skriftligt, antingen enskilt före hälsobesöket eller i samband med hälsobesöket. Frågor om kosten är: Äter du frukost varje dag? Äter du lunch varje dag? Äter du middag varje dag? Svarsalternativen är ja eller nej. Om eleven svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor så har eleven, enligt vår definition, goda kostvanor och svaret matas in av skolsköterskan i datajournalen. Självklart innebär goda kostvanor inte enbart att man har en god måltidsordning. Kostens innehåll är också viktigt men den aspekten har vi inte valt att mäta. För att bedömas ha goda motionsvanor skall eleverna ha svarat ja på frågan: Håller du på med idrott eller någon annan form av motion på din fritid? För att bedömas ha god nattsömn skall eleverna ha svarat ja på frågan: Sover du gott om natten? (årskurs 4; 7eller 8) Har du god nattsömn? (årskurs 1 gymnasiet) Underlag I årskurs 4 är underlaget 3263 elever vilket motsvarar 70 % av årskullen. I årskurs 8 är underlaget 3703 elever vilket motsvarar 71 % av årskullen. I gy årskurs 1 är underlaget 3799 elever vilket motsvarar 51 % av totala antalet elever i årskurs 1. Det sammanlagda inrapporterade elevunderlaget i år 4, 8 och 1 på gymnasiet är elever. 9

10 Resultat goda kostvanor I årskurs 4 har 83 % av flickorna och 85 % av pojkarna uppgett goda kostvanor dvs. svarat ja på samtliga tre måltidsfrågor. I årskurs 8 har 59 % av flickorna och 64 % av pojkarna uppgett goda kostvanor. I gy årskurs 1 har 74 % av både flickor och pojkar uppgett att de har goda kostvanor. Se figur 6. Resultat goda motionsvanor I årskurs 4 motionerar 79 % av flickorna och 82 % av pojkarna på fritiden. I årskurs 8 motionerar 71 % av flickorna och 75 % av pojkarna på fritiden. I gy årskurs 1 motionerar 78 % av flickorna och 75 % av pojkarna på fritiden. Se figur 6. Resultat god nattsömn I årskurs 4 uppger 91 % av både flickorna och pojkarna att de har god nattsömn. I årskurs 8 uppger 84 % av flickorna och 88 % av pojkarna god nattsömn I gy årskurs 1 uppger 82 % av flickorna och 81 % av pojkarna god nattsömn. Andel elever som anger goda hälsovanor goda kostvanor 5 motionerar på fritiden 4 3 god nattsömn 2 1 flickor år 4 flickor år 8 flickor år 1 gy pojkar år 4 pojkar år 8 pojkar år 1 gy Figur 6 10

11 Ohälsotal Metod I den hälsofrämjande delen av hälsosamtalet är perspektivet salutogent vilket betyder att friskfaktorer identifieras och uppmuntras. Hälsosamtalet har också som uppgift att fånga upp ohälsa vilket frågorna om huvudvärk, trötthet och ont i magen speglar. Som mått på ohälsa har vi valt att mäta de elever som uppgett att de ofta har huvudvärk, ont i magen eller känner sig trötta. Frågan om trötthet har i år inte gått att analysera på gymnasiet. Orsaken är att frågans formulering ändrades under läsåret. Frågor ohälsa Har du ofta ont i huvudet? Har du ofta ont i magen? Svarsalternativen har varit ja eller nej och det är ja-svaren som redovisas i vår statistik. Resultat Ofta huvudvärk I årskurs 4 anger 12 % av flickorna och 9 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk. I årskurs 8 anger 17 % av flickorna och 8 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk. I gy årskurs 1 anger 21 % av flickorna och 10 % av pojkarna att de ofta har huvudvärk. Ofta ont i magen I årskurs 4 anger 13 % av flickorna och 7 % av pojkarna att de ofta har ont i magen. I årskurs 8 anger 12 % av flickorna och 5 % av pojkarna att de ofta har ont i magen. I gy årskurs 1 anger 15 % av flickorna och 6 % av pojkarna att de ofta har ont i magen. Andel elever som anger ohälsa läsåret % 2 15% 1 ofta huvudvärk ofta ont i magen ofta trötta 5% flickor år 4 lå pojkar år 4 lå flickor år 8 lå pojkar år 8 lå flickor år 1 gy lå pojkar år 1 gy lå Figur 7 11

12 Diskussion I diagrammet figur 6 som illustrerar goda hälsovanor önskar vi att staplarna ska vara så höga som möjligt. Flickorna och pojkarna i årskurs 4 har de bästa hälsovanorna enligt vår definition och de uppger också god nattsömn i mycket hög utsträckning (91 %). De sämsta hälsovanorna enligt vår definition har årskurs-8-eleverna. Endast 59 % av flickorna och 64 % av pojkarna uppger att de äter tre måltider per dag. Gymnasieeleverna har uppgett betydligt bättre hälsovanor i år än tidigare år men observera att underlaget är bara hälften av alla elever i årskurs 1. Det är mycket positivt att så många som 78 % av flickorna och 75 % av pojkarna uppger att de motionerar på sin fritid och att över 80 % av båda könen har uppgivit god nattsömn. I ohälsofrågorna figur 7 utmärker sig årskurs-8-eleverna att de oftare är trötta än eleverna i årskurs 4. Betydligt fler flickor uppger att de har huvudvärk och magont än pojkar. Mest huvudvärk har flickorna i gymnasiet årskurs 1. Hälsotal, ohälsotal samt underlag för hälsotalen för varje stadsdel redovisas i bilaga 3,4, 5, 6, 8, 9, 10 och friskolorna bilaga 7. Hörselundersökningar Hörselundersökningar inom skolhälsovården utförs av Hörselvården på Sahlgrenska sjukhuset enligt avtal med Göteborgs kommun. Inför läsåret omförhandlades avtalet och parterna kom överens om vissa förändringar (se Sammanställning av årsredogörelser 2005). Hörselavtalet innebär att hörselkontrollerna (max 5000 tester per läsår) utförs av audionomer från Hörselvården i respektive skola och skall erbjudas alla elever i årskurs 1. De i skolan nyanlända eleverna, som ej är hörseltestade tidigare, skall också erbjudas hörseltest i skolan eller på Hörselvården, men ingår ej i avtalet. På dessa elever skriver skolhälsovården en remiss till Hörselvården SU. Statistik från Hörselvården över hörselscreening från läsåret och framåt framgår av tabell 2. Antalet hörseltester på 1:a klasselever läsåret var Andelen remisser till Hörselvården (utom de nyanlända) var 111 st. vilket motsvarar 2,3 % av samtliga tester. Av de hittills 65 besvarade remisserna framgår att 29 är normalhörande, 11 har ledningshinder, 7 har en sensorineural hörselskada. Ingen elev hade kombinerad hörselskada. Läsår Åk 1 -screening Omtest Remisser ÖNH 3 % 3,3% 3,1% 2,6 % 2,3 % Tabell 1. Antal hörseltest och remisser till ÖNH lå tom Vaccinationer Sedan läsåret erbjuds eleverna i årskurs 4 numera fulldosvaccin mot stelkramp, difteri och kikhosta (DTP) jämfört med tidigare enbart en lägre dos vaccin mot stelkramp och difteri. Alla elever i årskurs 6 har som tidigare år erbjudits vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Dessutom ska till Sverige nyanlända barn och ungdomar av skolhälsovården erbjudas kompletterande vaccinationer. När eleverna går i årskurs 6 rapporterar skolsköterskorna in vaccinationsstatistiken till Skolhälsan som sammanställer statistiken varje läsår. Elever som sammanlagt har fått fyra doser av vardera difteri-, stelkramp- polio- och kikhostevaccin samt två doser MPR-vaccin anses vara fullständigt vaccinerade enligt det nationella vaccinationsprogrammet. Underlaget för statistiken 2009 är 4553 elever i årskurs 6 vilket motsvarar 96 % av populationen. 12

13 Andelen fullvaccinerade elever i årskurs 6 Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret Läsåret % 97 % Läsåret Läsåret % 96 % Difteri, Stelkramp 98 % 95 % 96 % 96 % 96 % 96 % 96 % 96 % Kikhosta 3 % 6 % 51 % 80 % Polio 97 % 94 % 95 % 95 % 96 % 97 % 96 % 96 % MPR 97 % 93 % 95 % 95 % 94 % 95 % 93 % 96 % Tabell 2. Tabell 2 visar att vaccinationstäckningen och inrapporteringen av vaccinationsstatistik sedan flera år tillbaka överlag är mycket god i Göteborg. Detta beror dels på att föräldrar i stor utsträckning tackar ja till de vaccinationer som erbjuds i de nationella barnvaccinationsprogrammen samt att BVC och SHV är mycket uppmärksamma på att komplettera vaccinationer som saknas hos ofullständigt vaccinerade barn som kommer från andra länder. I årskullen födda 1996 som gick i årskurs 6 läsåret har 96 % av de inrapporterade eleverna mycket gott skydd mot difteri, stelkramp, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Hela 80 % har fullgott skydd mot kikhosta. Att 20 % fortfarande saknar fullt kikhosteskydd beror på att alla elever inte har fått vaccinationen som spädbarn. Eftersom allmän kikhostvaccination infördes 1996 kan vi nog förvänta oss en fullgod täckning även av kikhosta nästa år. Inrapportering av BCG-vaccinerade och Hepatit-B-vaccinerade gjordes inte läsåret Massvaccination mot pandemiska influensan A(H1N1) Under sommaren 2009 deklarerade WHO att ett nytt influensavirus hade fått en så omfattande global spridning att det uppfyllde kriterier för en pandemi. Nyheten spred sig snabbt i media och från Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen startade en informationskampanj. Ganska snart blev det känt att Sverige hade upphandlat 18 miljoner vaccindoser. Hela svenska folket skulle erbjudas vaccination. Landstingen med primärvården blev huvudansvariga. Den 31 augusti kallade Smittskyddsenheten till ett möte där praktiska frågor runt en massvaccination diskuterades (skolhälsovårdsöverläkaren deltog). Den 1 september slöt Västra Götaland regionen och Västkom en principöverenskommelse om samarbete angående vaccination mot den pandemiska influensan A(H1N1). I överenskommelsen framgick att regionen skulle tillhandahålla och leverera fritt vaccin, sprutor och spetsar motsvarande antal medarbetare i kommunal vård och omsorg, antal barn inskrivna i grund och gymnasieskola inklusive förskoleklass samt individer inskrivna i kommunens boenden, dagverksamheter, hemsjukvård mm. Kommunerna skulle ansvara för genomförandet av vaccinationerna till ovan nämnda grupper. Friskolornas elever nämndes inte i överenskommelsen. I varje kommun utsågs kontaktpersoner gentemot regionen för genomförande av vaccinationen. Smittskyddsläkare meddelade via pressen att skolhälsovården skulle ansvara för att vaccinera skolbarnen. Mottot var att alla skulle hjälpas åt. En central vaccinationsgrupp bildades i regionen. I denna saknades från början representanter för skolor och skolhälsovård. Skolhälsan reagerade mot detta och fick så småningom gehör från ansvariga smittskyddsläkare. Skolhälsan engagerade sig i de medicinska säkerhetsfrågorna för skoleleverna samt påverkade att skolhälsovårdens medicinskt ledningsansvariga (MLA) i Göteborg utsågs till kontaktpersoner för skolhälsovården. Skolhälsan var också under hela massvaccinationen behjälplig i kommunikationskedjan. Skolhälsan bidrog till att Socialstyrelsen utarbetade en samtyckesblankett anpassad för skolhälsovårdens normala vaccinationsrutiner. Vaccinationerna registrerades i Svevac ett nationellt vaccinationsregister tillika journalsystem. Skolhälsan medverkade till att skolsköterskorna i Göteborg genomgick Svevac-utbildning, se sid 18. De praktiska frågorna runt vaccinationen löstes lokalt i varje stadsdel samt på respektive friskola. 13

14 Andel vaccinerade elever av SHV mot den nya influensan A (H1N1) Andel vaccinerade Kommunala grundskolor Fristående grundskolor Kommunala gymnasieskolor Fristående gymnasieskolor Figur 8 Alla kommunala skolor erbjöd sina elever vaccination. På de fristående grundskolorna är det 21 av 34 skolor och på de fristående gymnasieskolorna är det 7 av 28 skolor som rapporterat in statistik över massvaccinationen. OBS att staplarna representerar andelen elever som vaccinerats i de skolor som rapporterade in till Skolhälsan. Skolsköterskorna rapporterade i slutet av HT-09 in till Skolhälsan hur många elever som hade vaccinerats med dos 1 av skolhälsovården, se figur 8. Alla kommunala skolor erbjöd sina elever vaccination mot den nya influensan A(H1N1) och vaccinerade totalt elever. I de fristående skolorna är det 28 av totalt 62 skolor som har rapporterat in att de har vaccinerat sina elever med dos 1 vilket motsvarar 5402 elever sammanlagt. 14 Elever som går i de friskolor som inte erbjöd sina elever pandemivaccinet hänvisades till primärvården och elever som tillhör riskgrupp och därför vaccinerades inom sjukvården ingår inte i vår statistik ovan. De elever 6 tom 12 år gamla som vaccinerades av skolhälsovården med dos 2 i januari 2010 är inte heller medräknade. Av de muntliga rapporter som vi fått till Skolhälsan har vi intrycket att massvaccinationen i skolhälsovårdens regi överlag har fungerat mycket bra. Samma gäller i andra kommuner där skolhälsovården har ansvarat för massvaccinationen av skolbarnen. Tyvärr har detta skett till priset av att skolhälsovårdens ordinarie verksamhet i stort sett helt legat nere under ca 3 månader. Hela årskullar med elever kommer att missa sina lagstadgade hälsobesök enligt basprogrammet, vilket innebär risk för att medicinska och mentala problem inte kommer att upptäckas i tid eller följas upp. Slutligen måste betonas att skolsköterskorna och vissa skolläkare under hösten 2009 la ner ett enormt arbete och engagemang med massvaccinationen. Först genom att förbereda och motivera elever, föräldrar och personal och därefter erbjuda alla elever för att till sist genomföra vaccinationen på de elever som tackat ja. I förarbetet ingick inte minst att ta ansvar för att sortera ut barn som tillhörde riskgrupp respektive hade allvarligare allergier och som inte skulle vaccineras i skolan och motivera dessa familjer att själva kontakta sjukvården. När vaccinationerna väl genomfördes ingick även att bedöma och ta hand om barn som fick symtom under vaccinationen. När biverkningar som lett till åtgärder har förekommit har skolsköterskorna rapporterat in dessa till läkemedelsverket som på sin hemsida har sammanställt rapporterna från hela landet. Några biverkningar med allvarlig utgång har inte rapporterats. Sammantaget är det ett mycket stort arbete som framför allt skolsköterskorna i Göteborg och VGR har genomfört. Samtidigt har en stor del av den ordinarie skolhälsovården stått helt still. Skolhälsovårdens basprogram som bygger på skollagens direktiv om ett hälsobesök i varje stadium kommer inte att kunna genomföras utan tillskott av resurser. Medicinska risker har tagits framför allt pga. att möjligheten att träffa kontrollelever samt följa elevhälsoarbetet har gått förlorad under hösten 09. Kommunens ersättning för genomförandet av vaccinationerna från VGR är 20 kronor per vaccination. Vi förutsätter att dessa pengar kommer skolhälsovården till del som kompensation för den enorma arbetsinsatsen.

15 Utökat vaccinationsuppdrag Vaccinationsområdet är under ständig utveckling och nya vacciner är hela tiden aktuella att föra in i det allmänna vaccinationsprogrammet. Detta gör att skolhälsovårdens uppdrag att vaccinera skolbarn hela tiden ökar. Från och med läsåret kommer alla barn i årskurs 2 och 6 att erbjudas MPR (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) och alla barn i årskurs 4 kommer att erbjudas DTP (difteri, stelkramp, kikhosta). Dessutom kommer alla flickor i årskurs 5 att erbjudas grundvaccinering med 3 doser HPV (vaccin mot livmoderhalscancer). Det är mycket viktigt att i god tid planera för att skolhälsovården har tillräckligt med resurser för att klara det utökade vaccinationsuppdraget. Sveriges kommuner och landsting (SKL) om upphandling HPV-vaccin: Det finns en överenskommelse med staten att varje kommun får bidrag motsvarande 2 kronor per innevånare för att täcka skolhälsovårdens kostnad. Bidraget kommer att betalas ut som en icke öronmärkt del i generella stadsbidraget månadsvis från och med januari Statens kostnadstäckning enligt kommunala finansieringsprincipen ska ge full täckning för den del som avser skydd mot livmoderhalscancer. Vaccinet köps och betalas av landstingen och en nationell upphandling pågår. Vaccinet blir kostnadsfritt för kommunerna och skolorna. I tabell 3 visas hur vaccinationsuppdraget ser ut de närmaste läsåren. Vaccinationsplan Läsår Åk2 födda 2002 och senare Åk4 födda 2001 och tidigare Åk 5 flickor födda 1999 och senare Åk 6 födda 2001 och tidigare MPR DTP HPVx3 MPR MPR DTP HPVx3 MPR MPR HPVx3 MPR MPR HPVx3 MPR MPR HPVx MPR HPVx MPR HPVx3 dtp MPR HPVx3 dtp OSV Tabell 3 Åk 8 födda 2002 och senare Kvalitetsutveckling Bakgrund År 2003 antogs politiskt Kvalitetssystemet för skolhälsovård i Göteborgs stad. (Dnr 0279/03). Enligt HSL (Hälsooch sjukvårdslagen) skall skolhälsovården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård, hög elevsäkerhet och god kvalitet. Av Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård samt av Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården framgår att det är verksamhetschefen som ansvarar för att god och säker vård kan ges samt att kvalitetsarbetet systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Verksamhetschef utses av nämnden. Vårdgivaren är också skyldig att registrera skolhälsovården vid Socialstyrelsen och ange vem som är verksamhetschef. I Göteborg är det är oftast skolcheferna. På friskolorna skall styrelsen utse verksamhetschef. Verksamhetschefer som saknar medicinsk utbildning skall enligt HSL utse en medicinskt ansvarig (MLA). Uppdraget skall vara skriftligt och det skall tydligt framgå vilka arbetsuppgifter och ansvar som den medicinskt ledningsansvariga har. Samtliga stadsdelar har under läsåret utsett MLA. 15

16 Ledningsgruppen för medicinskt ledningsansvar Nätverket för medicinskt ledningsansvar bytte under höstterminen 2009 namn till Ledningsgruppen för medicinskt ledningsansvar. Skolhälsan och ledningsgruppen har i augusti varje år ett heldagsmöte då de aktuella frågorna inför läsåret diskuteras och arbetet planeras. Därefter har vi halvdagsmöten 1 gång per månad. Skolhälsan är sammankallande och skriver minnesanteckningar från varje möte. Avvikelserapportering, PMO, Metodhandboken, vaccinationsrutiner, personalsituation, journal- och remisshantering samt kvalitetsuppföljning är återkommande punkter på dagordningen. Implementeringen av nya föreskrifter från Socialstyrelsen samt nya lagar är andra frågor som tillhör ledningsgruppens ansvarsområde. Under läsåret kom den nya patientdatalagen (PDL) samt en ny offentlighets- och sekretesslag. De avvikelserapporter som kommit in under året har diskuterats i ledningsgruppen. Ingen rapport har lett till Lex Maria- anmälan. Skolhälsan utredde på Socialstyrelsens uppdrag ett enskilt ärende där en förälder riktade allvarlig kritik mot skolsköterskan och skolläkaren i en grundskola. Skolsköterskan och skolläkaren friades av Socialstyrelsen. Ett återkommande problem som leder till avvikelserapporter är långa vakanser som leder till att skolhälsovården blir allvarligt eftersatt. Vid ledningsgruppens möte den 29:e september 2008 beslutades att när skolhälsovårdens basprogram av olika anledningar inte kan fullföljas skall MLA agera: 1. Avvikelserapport skrivs där orsaker och andra detaljer framgår. 2. MLA visar avvikelserapporten för ansvarig verksamhetschef och diskussion inleds om åtgärder. 3. Frikostighet med att ta in bemanningsföretag som gör det jobb som inte hunnits med. Andra lösningar kan också finnas. 4. Någon skolsköterska bör dokumentera i varje elevs journal att hälsobesöket i år inte kunnat utföras samt orsaken till detta. 5. Det ska också framgå i verksamhetsberättelserna om basprogram inte hunnits med och varför. Vårterminen 09 infördes PMO för alla i skolhälsovården i de kommunala skolorna i Göteborg. Det innebar att ledningsgruppen ställdes inför en rad nya frågeställningar. Kvalitetsgranskning Rutinmässiga kvalitetsgranskningar av skolhälsovården i Göteborg leds och sammanställs av Skolhälsan varje år. MLA ansvarar för genomförandet lokalt. Resultatet presenteras i Årssammanställningen. Läsåret genomfördes under höstterminen en kvalitetsgranskning av skolhälsovårdens läkemedelshantering. Denna presenterades i Årssammanställningen Nästa läsår är det åter dags att kvalitetsgranska skolhälsovårdens lokaler och utrustning. Kompetensutveckling Skolhälsovård är ett ensamarbete som omfattar ett mycket brett kunskapsområde och som kräver stor kompetens hos den enskilda skolsköterskan och skolläkaren. Enligt lagstiftningen om yrkesverksamhet ingår det i skolsköterskans yrkesansvar att bedöma den egna kompetensen. Behovet av yrkesspecifik fortbildning och möten för kollegial handledning är stort. För att skolsköterskor och skolläkare skall kunna bibehålla och utveckla sin kompetens har Skolhälsan i uppdrag att arrangera regelbundna fortbildningar i aktuella ämnen. Till Skolhälsans hjälp finns en utbildningsgrupp, med representanter från grundskolan och gymnasieskolorna, som samråder inför varje termin om lämpliga tider och önskade föreläsningar. I samband med varje föreläsning som anordnas görs också en utvärdering av programinnehållet och nyttan med föreläsningen för skolhälsovårdens arbete. Det är en viktig återkoppling för Skolhälsan i arbetet med att ordna utbildningstillfällen. 16

17 Skolhälsan skall arrangera fortbildning motsvarande minst fyra halvdagar per termin enligt skolhälsovårdens kvalitetssystem. Deltagande antal skolsköterskor är stort och glädjande nog ökar antalet deltagande skolläkare. I år liksom föregående år var antalet yrkesspecifika utbildningstillfällen färre pga. införsel av datajournal och höstens massvaccination mot den Nya influensan A(H1N1). I början av varje läsår anordnar Skolhälsan en Höstupptakt på två dagar. I höstas var det var ca 160 skolsköterskor och skolläkare som deltog i höstupptakten. Utvärderingen från konferensdagarna visade att deltagarna var mycket nöjda med programinnehåll och föreläsare. Helheten blev mycket uppskattad och inför nästa höstupptakt kommer vi att använda oss av Hotel Radisson konferenslokaler igen. Till föreläsningen om Språksvårigheter och funktionella röst- och talsvårigheter inbjöds även specialpedagoger. Till föreläsningarna om Nya influensan A(H1N1) och vaccinationsregistret Svevac inbjöds också personal som skulle vara skolhälsovården behjälplig med registrering av utförda vaccinationer på eleverna. Utbildningen arrangerades gemensamt av Skolhälsan och Smittskyddet. Utbildningstillfällen som vänt sig specifikt till skolsköterskor med ansvar för särskolans elever har fått stå tillbaka på grund av utbildningar kring datajournaler och massvaccinationsarbetet. Ett utbildningstillfälle ordnades för skolsköterskor och intresserade specialpedagoger och psykologer kring Down s syndrom. Då gavs också tillfälle att träffa två föräldrar med barn med Down s syndrom och ta del av deras tankar kring för- och nackdelar med Obligatoriska särskolan. Sammanställning av utbildningar 2009 Datum Utbildningar 30 januari Filmvisning Ninja koll, om att ha en utvecklingsstörning Föreläsning om Down s syndrom, information från och diskussion med föräldrar till barn med Down s syndrom 19 mars Språksvårigheter och funktionella röst- och talsvårigheter 25 maj Hälsa och mänskliga rättigheter Acneinformation augusti Höstupptakt: Nya vacciner på ingång till vem och varför, Ofullständigt vaccinerade elever hur bör man tänka, Huvudvärk hos barn och ungdomar diagnostik o. behandling, Mensvärk det har väl alla, Barnoch ungdomsfetma i praktiken och handläggning, Så jobbar vi med arbetsverktyget och verktygspärmen, Så jobbar BUM med fetma, Redovisning av studier som pågår inom skolhälsovården 6 oktober fm. eller em. Tabell 4 Utbildning kring Nya influensan, A(H1N1), och Svevac, ett vaccinationsregister Kommentarer från utvärderingen i samband med höstupptakten Den bästa upptaktsdagen jag varit på!!! Bra helhetsarrangemang, teknik och lokal fungerade smärtfritt. Det var jättegod mat och utställarna var nära tillgängliga för diskussion. Dag 1 var suveränt bra! Riktigt bra föreläsare! Mycket innehållsrika dagar! Viktiga ämnen som väcker till eftertanke. Flera aha-upplevelser. Ämnena låg väldigt rätt i tiden. 17

18 Personalresurser för skolhälsovården i Göteborgs Stad Elever i grund- och gymnasieskola har rätt till skolhälsovård. Traditionellt mäts skolhälsovårdens möjligheter att ge eleverna den skolhälsovård de har rätt till i antalet elever per heltidsanställd skolsköterska respektive antalet elever per heltidsanställd skolläkare. Detta följs varje år i Göteborg via skolsköterskornas rapporter till Skolhälsan och inkluderar då även friskolorna. I år är friskolorna uppdelade på grundskolor och gymnasieskolor därför kan jämförelse med föregående läsår ej göras. För de kommunala skolorna redovisas i år också höstterminen Kommunstyrelsen beslutade år 1999 i måldokumentet Skolhälsovården i ett utvecklat folkhälsoarbete att antal elever för skolhälsovårdens personal per heltid skolsköterska skall vara max 500 och för skolläkare max med korrigering för invandrarbakgrund och särskola. För friskolorna kan ingen korrigering göras. De genomsnittliga elevtalen mellan 2003 till 2007 redovisas i bilaga 11. Siffrorna är beräknade utifrån befintliga tjänster. Delar av tjänster som varit vakanta pga tjänstledighet, sjukdom eller utdragen tjänstetillsättning kommer att redovisas under rubriker skolsköterska och skolläkare. Elevantalet per skolsköterska och skolläkare redovisas under tabell 5. Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare omräknat till heltidstjänst under läsåren Läsåret Läsåret Utan korrigering Korrigering för invandrarbakgrund och särskola Utan korrigering Korrigering för invandrarbakgrund och särskola Skolsköterskor Grundskola 1 Gymnasieskola Skolläkare Grundskola 1 Gymnasieskola Skolsköterskor 504 Friskolor Grundskolan Friskolor 863 Gymnasieskolor Skolläkare Friskolor Grundskola Skolläkare Friskolor Gymnasieskolor Tabell 5 1 Kannebäcksskolan för döva och hörselskadade elever (ej medräknat )och Gymnasiesärskolan ej medräknade. 18 Under läsåret har de kommunala grundskolornas genomsnittliga elevantal för skolsköterskor och skolläkare minskat lite sedan förra läsåret. Inom de kommunala gymnasieskolorna har elevantalet ökat något för skolsköterskor och minskat lite för skolläkare. För läsåret är friskolorna uppdelade på grundskolor och gymnasieskolor. För 31 av 37 fristående grundskolor och 22 av 26 fristående gymnasieskolor redovisas personalresurserna för läsåret 2008/2009.

19 Någon korrigering har inte kunnat göras. Skolsköterskorna på de fristående grundskolorna har något högre elevantal än de kommunala skolorna och skolläkarna har nästan fler elever på en heltid. På de fristående gymnasieskolorna har både skolsköterska och skolläkare betydligt fler elever per heltidsanställd än på de kommunala skolorna. Skolsköterskorna har nästan 350 fler elever och skolläkare har ca fler elever än vad skolläkaren på de kommunala gymnasieskolorna har. Många av skolläkarna på de fristående gymnasieskolorna är konsulter och tas in vb. Oftast har inte eleven träffat läkaren utan när konsultation har behövts har skolsköterskan kontaktat skolläkaren för rådgivning. Det har inte gått att få fram hur mycket konsulttid skolorna har använt sig av därför har vi valt att räkna bort denna skolläkartid. 8 fristående gymnasieskolor hade inte tillgång till skolläkare alls. Målet är fortfarande inte uppnått, det saknas mellan 5-10 % skolsköterskeresurser på de kommunala skolorna. Det genomsnittliga elevantalet för skolläkarna ligger fortfarande ca 1,5-3 gånger över det politiskt tagna beslutet. Det är stor skillnad på skolhälsovårdsresurserna mellan stadsdelarna men också inom stadsdelarna både när det gäller skolläkare och skolsköterska. Elevantalet per heltidsanställd skolsköterska/skolläkare är på vissa friskolor fortfarande alldeles för högt. Detta är en orimlig olikvärdighet i skolhälsovård vilket bör ifrågasättas. Skolhälsovården ingår i skolpengen oavsett om skolan drivs offentligt eller privat. Höstterminen 2009 Under höstterminen 2009 har det varit en del neddragningar inom de kommunala skolorna pga. det ekonomiska läget. Se tabell 6. Grundskolan har inte gjort några neddragningar (se bilaga 13) medan de kommunala gymnasieskolorna har kraftigt reducerat antalet skolsköterskor trots det politiskt antagna målet 500 elever med korrigering för invandrarbakgrund och särskolan per heltidsanställd skolsköterska. Elevantalet per heltid skolsköterska där har ökat från 585 elever till 690 elever efter korrigering. Variationen i kommunala gymnasieskolor, se bilaga 15. Genomsnittligt elevantal för skolsköterskor och skolläkare på kommunala skolor omräknat till heltidstjänst under höstterminen 2009 Utan korrigering Korrigering för invandrarbakgrund och särskola Skolsköterskor Grundskola Gymnasieskola Skolläkare Grundskola Gymnasieskola Tabell 6. 1 Kannebäcksskolan för döva och hörselskadade elever och gymnasiesärskolan ej medräknade. Grundskola SDN-nivå I bilaga 12 och 13 redovisas antal elever per heltidsanställda skolsköterskor respektive skolläkare enligt uppgifter från läsåret och höstterminen Dessa redovisningar är beräknade utifrån underlag från Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass och När elevantalet beräknas skall hänsyn tas till vårdtyngd som beräknas utifrån att flykting/invandrarelever i genomsnitt kräver en faktor på 1,5 gånger mer tid av sin skolsköterska/skolläkare och särskolans elever 2,0 gånger mer tid som elever i en normalpopulation. Kolumnen med korrigering för invandrar/flyktingbakgrund är beräknad utifrån Elever berättigade till modersmålsundervisning i förskoleklass och skolår 1-9 (det gäller bara elever med högre tuberkulosrisk dvs. elever med föräldrar från Östeuropa, Sydeuropa, Asien, Afrika och Latinamerika). Särskolans elever har beräknats utifrån antal individintegrerade elever och antal elever mottagna i Obligatoriska särskolan i Göteborgs Stad, Elevstatistik för grundskolan inklusive förskoleklass och Utifrån bilaga 12 och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för en heltidsanställd skolsköterska lå är 524 med en spridning från 432 till 693. För skolläkare är motsvarande medianvärde med en spridning till

20 Utifrån bilaga 13 och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för en heltidsanställd skolsköterska HT-2009 är 525 med en spridning från 446 till 653. För skolläkare är motsvarande medianvärde med en spridning till Fortfarande är det bara hälften av stadsdelarna som uppnår målet för skolsköterskeresurser samt ett lågt antal stadsdelar som uppnår målet skolläkarresurser enligt måldokumentet. Skolsköterska Antalet elever för heltidsanställda skolsköterskor varierar inom några stadsdelar, till exempel i en stadsdel är det en spridning från 473 elever till 727 elever på två olika skolor. Problem för elever att få sin rätt till skolhälsovård uppstår vid vakanser på grund av sjukskrivning, tjänstledighet eller långdragna rekryteringar. I SDF Tynnered var en 5 skolskötersketjänst vakant under 6 veckor i början av 2009, SDF Härlanda hade en vakant skolskötersketjänst under 10 veckor höstterminen 2009, SDF Biskopsgården hade en skolskötersketjänst vakant under nästan 3 månader på höstterminen När det blir för långa vakanser blir det omöjligt att upprätthålla skolhälsovårdens kvalitet, t.ex. har uppföljning enligt basprogrammet, av kontrollelever samt vaccinationsuppföljningar på nyanlända elever inte blivit gjorda. Detta kan få allvarliga medicinska konsekvenser. Enligt skolhälsovårdens kvalitetssystem skall vikariat tillsättas vid längre frånvaro än två veckor. Skolläkare Elevantalet ligger alldeles för högt per skolläkare och detta är mycket olyckligt. Dels försvåras både skolläkarnas och skolsköterskornas arbete när det är för lite skolläkartid och dels sänks kvalitén på skolhälsovården och elevhälsoarbetet. Hälsobesöket i förskoleklass blir inte utfört. Skolans möjligheter att utföra fullständiga basutredningar minskar. I SDF Torslanda saknades skolläkare från februari maj 2009 och i SDF Biskopsgården saknade en skola skolläkare från september 2008 till mars Kommunala gymnasieskolan I bilaga 14 och 15 redovisas antal elever per heltidsanställda skolsköterskor respektive skolläkare enligt uppgifter från läsåret och höstterminen 2009 beräknat utifrån underlag från Utbildningsförvaltningen och När elevantalet beräknas skall hänsyn tas till vårdtyngd som beräknas utifrån att flykting/invandrarelever i genomsnitt kräver en faktor på 1,5 gånger mer tid av sin skolsköterska/skolläkare. Kolumnen med korrigering för invandrar/flyktingbakgrund är beräknad utifrån Utbildningsförvaltningens beräkningar av elever som är berättigade till modersmålsundervisning och (det gäller bara elever med högre tuberkulosrisk dvs. elever med föräldrar från Östeuropa, Sydeuropa, Asien, Afrika och Latinamerika). Utifrån bilaga 14 och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för en heltidsanställd skolsköterska lå är 584 med en spridning från 473 till För skolläkare är motsvarande medianvärde med en spridning till Utifrån bilaga 15 och kolumnerna med korrigerat elevantal framgår att medianvärdet för en heltidsanställd skolsköterska på de nationella programmen HT-2009 är 679 med en spridning från 571 till För skolläkare är motsvarande medianvärde med en spridning till Fortfarande är det alltför få skolor som uppfyller personaltätheten enligt måldokumentet för skolsköterskor Det är fortfarande en stor brist på skolläkarresurser. Under hösten 2009 har det gjorts stora neddragningar på skolskötersketjänsterna och det finns nu fyra skolor som har knappt eller mer än 1000 elever per heltidsanställd skolsköterska och två skolor som har över 800 elever per heltidsanställd skolsköterska. Om skolhälsovården skall kunna hålla den höga kvalitén som kommunstyrelsen i Göteborg bestämt behöver det tillföras mer resurser. 20