Innehållsförteckning. Kära läsare! Nya tentativa beslut tagna i leasingprojektet 2. Arbetet med en IFRS om intäkter stora förändringar från utkastet 4

Transkript

1 Kära läsare! Innehållsförteckning Sid Visst är det härligt att våren är här! Efter en skön påskhelg och innan valborg stundar med brasa och sång vill vi erbjuda er lite intressant läsning i vårt april nummer. Vi har precis i dagarna kunnat ta del av en uppdaterad progress report där IASB och FASB beskriver aktuell status samt förväntad utveckling i de projekt där de samarbetar. Trots intensivt arbete under våren tvingas IASB och FASB att skjuta upp färdigställande datum för de prioriterade projekten: leasing, intäkter, finansiella instrument och försäkringsavtal. Istället för att som planerat ge ut slutliga standarder för dessa projekt i juni 2011 siktar man nu på att ha standarderna färdiga under andra halvåret In till dess att slutliga standarder ges ut följer vi utvecklingen i dessa projekt. I detta nummer av Accounting Update beskriver vi de diskussioner som förts och de tentativa beslut som tagits under våren i två av de prioriterade projekten: leasing (sid. 2) och intäkter (s.4) Om än något försenade kommer IASB inom de närmaste veckorna att ge ut de nya standarderna för konsolidering och joint ventures samt en separat upplysningsstandard för innehav i andra enheter (IFRS 10, 11 och 12). För någon vecka sedan publicerades s.k. near final drafts. Vi kommer att redogöra för innehållet i de slutliga standarderna i kommande nummer av Accounting Update. Slutligen noterar vi att Rådet för finansiell rapportering i mars gav ut ett förslag till ändring av RFR 1 och RFR2. De huvudsakliga ändringarna gäller redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott, redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt samt redovisning av villkorade köpeskillingar vid rörelseförvärv. Läs mer om detta på sid. 7. Nya tentativa beslut tagna i leasingprojektet 2 Arbetet med en IFRS om intäkter stora förändringar från utkastet 4 Förslag till ändring av RFR 1 och RFR 2 7 Stockholm den 29 april 2011 Claes Janzon Katarina Lindgren Ansvarig utgivare Redaktör claes.janzon@se.pwc.com katarina.lindgren@se.pwc.com Sid 1 Accounting update April 2011

2 Nya tentativa beslut tagna i leasingprojektet I tidigare nummer av Accounting Update har vi beskrivit det utkast till ny leasingstandard som IASB och FASB presenterade i augusti Utkastet blev mycket uppmärksammat, över 780 remissvar lämnades in till IASB och FASB. Av dessa var många kritiska till det som föreslogs i utkastet. IASB och FASB genomförde ett antal möten med intressenter under hösten för att ta reda på bakgrunden till kritiken samt inhämta förslag till hur de kunde förbättra standarden. Under hela hösten och våren har leasing varit ett flitigt debatterat ämne på IASBs och FASBs möten och en rad nya tentativa beslut har tagits. I denna artikel redogörs kortfattat för en del av dessa tentativa beslut. Leasetagare Definition av leasingkontrakt IASB och FASB har tentativt beslutat att definiera en lease i enlighet med vad som föreslogs i utkastet, dvs: A contract in which the right to use a specified asset (the underlying asset) is conveyed, for a period of time, in exchange for consideration. Vidare har de tentativt beslutat att en specified asset avser en identifierbar tillgång, till skillnad från en tillgång som används för ett specifikt ändamål. En identifierbar tillgång kan vara en del av en större tillgång, såsom exempelvis ett våningsplan av en stor fastighet, dock skall den identifierbara tillgången inte vara en del av en icke-fysisk tillgång, såsom exempelvis kapacitet eller utrymme i en ledning. Dual lessee model IASB och FASB har under en tid diskuterat att införa två modeller för redovisning hos leasetagaren där valet av metod är beroende på typ av leasingkontrakt. De två modellerna som diskuterats är; Finance lease och Other than finance lease. En rad indikationer, som dock ännu ej är beslutade, är tänkt att ligga som grund för bedömning av klassificering. Det som skiljer Finance lease och Other than finance lease är främst resultatredovisningen, för oavsett modell så kan man så gott som säkert säga att leasingkontrakten kommer att behöva redovisas som tillgång och skuld i balansräkningen. Finance lease Leasingkontrakt som klassificeras som finance lease kommer att hanteras i enlighet med utkastet, dvs. med en framtung resultatredovisning där räntekostnaderna på skulden är högre initialt och därefter minskar i takt med att skulden amorteras. Tillgången skrivs i normalfallet av linjärt över nyttjandeperioden och skulden redovisas till upplupet anskaffningsvärde med effektivräntemetoden. Other than finance lease Leasingkontrakt som klassificeras som other than finance lease föreslås ha en jämn resultatpåverkan under hela leasingperioden. Skulden kommer, i likhet med Finance lease modellen, att nuvärdesberäknas och redovisas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Tillgången däremot kommer inte att skrivas av linjärt utan med mellanskillnaden mellan räntekostnaden enligt effektivräntemetoden och betald leasingavgift. I resultaträkningen kommer summan av räntekostnaden och avskrivningen, som är konstant över leasingperioden, redovisas i rörelseresultatet som leasingkostnad. Förlängningsoptioner Förslaget som presenterades i augusti mötte stor kritik vad gällde hantering av förlängningsoptioner. Detta eftersom förslaget var komplext. Bl.a. skulle leasingperioden bestämmas utifrån den längsta leasingperiod som var mer sannolik än inte att inträffa och faktorer som bl.a. historik och ledningens intentioner skulle beaktas i bedömningen. Efter genomförda undersökningar på marknaden backade IASB och FASB och beslutade i stället tentativt att förlängningsoptioner ska beaktas endast om det finns väsentliga ekonomiska incitament för bolaget att förlänga avtalet. Ledningens intentioner och historik ska inte längre beaktas. Variabla avgifter Även vad gäller variabla avgifter så har IASB och FASB backat och tagit en del nya tentativa beslut under våren. De beslut som tagits innebär att variabla avgifter ska inkluderas om 1) de varierar med ränta eller index eller 2) den variabla avgiften är en förtäckt minimileaseavgift eller 3) i de fall det avser en restvärdesgaranti som förväntas bli betald. När det gäller variabla avgifter som är prestationsbaserade eller beror på kapacitetsutnyttjande så ska de endast beaktas i leasingskulden om de, i realiteten, utgör fasta leasingbetalningar och därmed är att betrakta som förtäckta minimileaseavgifter. De variabla avgifterna ska inkluderas efter bästa bedömning och inte, som utkastet föreslog, utifrån vägd sannolikhetsbedömning. Kortfristiga leasingavtal De tentativa beslut som tagits innebär att för en kortfristig skuld kan leasingbetalningen kostnadsföras linjärt under leasingperioden. En kortfristig skuld är en skuld som vid beaktande av total möjlig leasingperiod inkluderat eventuella förlängningsoptioner inte uppgår till mer än 12 månader. Det innebär att det inte längre finns krav på att kortfristiga leasingavtal aktiveras i balansräkningen. Sid 2 Accounting update April 2011

3 Leasegivare IASB och FASB har ännu inte tagit några nya tentativa beslut vad gäller redovisning för leasegivaren. De kommer dock att utvärdera olika förslag på modeller under förutsättning att de kommer överens om en dual lessor model. Det råder fortfarande stor osäkerhet om var denna del av projektet kommer att landa. Vad händer nu? Eftersom en ny leasingstandard inte förväntas bli presenterad i sin slutliga form förrän under senare delen av 2011 finns risk att en del av ovan beslut kommer att ändras på vägen. Vi kan inte idag säga vart projektet kommer att landa, men IASB och FASB kommer att fortsätta sina diskussioner om leasing. När alla väsentliga beslut är tagna kommer IASB och FASB att överväga om ett nytt utkast ska ges ut. För att hålla sig uppdaterad med de senast tagna besluten rekommenderar vi att löpande följa projektets utveckling via bl.a. IASBs hemsida och PwC Straight Away. Sofia Bengtsson sofia.bengtsson@se.pwc.com Sid 3 Accounting update April 2011

4 Arbetet med en IFRS om intäkter stora förändringar från utkastet Arbetet med att få fram en ny internationell standard för intäktsredovisning är inne i ett intensivt skede. Under våren har IASB och FASB fattat en rad beslut som förefaller flytta den framtida standarden närmare dagens principer och praxis. En stor osäkerhet råder dock fortfarande om vad som kommer att stå i den slutliga standarden och när denna kommer att finnas tillgänglig. IASB och den amerikanska normgivaren FASB har sedan 2002 bedrivit ett gemensamt projekt med sikte på en standard och princip för redovisning av intäkter som är gemensam för alla typer av transaktioner. Ett utkast till en ny standard publicerades den 24 juni Förslagen i utkastet kan innebära förändringar av såväl när ett företag ska redovisa intäkter som hur mycket som ska redovisas som intäkt. När remisstiden gick ut i slutet av oktober 2010 hade IASB och FASB erhållit rekordmånga remissvar: 973 stycken. Många svar var kritiska avseende olika detaljer i förslaget. Många svar uppges också indikera att man inte förstår eller känner osäkerhet inför vad förslagen innebär. Föreslagen princip & modell I det gemensamma utkastet föreslog IASB och FASB att intäkter ska redovisas när ett företag överför varor och/eller tjänster till kunder. Enligt förslaget ska redovisade intäkter motsvara det belopp företaget erhåller eller förväntas erhålla i utbyte mot varorna och/eller tjänsterna. I utkastet presenterades en femstegsmodell för tillämpning av denna princip: 1) Identifiera ett kundavtal 2) Identifiera separata prestationsåtaganden i avtalet 3) Identifiera transaktionspriset 4) Fördela transaktionspriset på identifierade prestationsåtaganden 5) Identifiera när utlovade varor och/eller tjänster överförs till kunden, dvs. när kontroll övergått till kunden Tillämpningen kräver viktiga bedömningar i varje steg. En pressed tidsplan Målet har länge varit att den nya standarden ska antas på junimötet i år. I april meddelades dock att målsättningen är att avsluta projektet innan årsskiftet 2011/2012. När alla väsentliga beslut är tagna kommer IASB och FASB att överväga om ett nytt utkast ska ges ut. IASB och FASB (Styrelserna) sammanträder som regel en gång per månad. Varje möte omfattar ett antal dagar. De schemalagda diskussionerna om intäktsprojektet har under perioden januari till april omfattat ca 24 timmar. Inför dessa diskussioner har sekretariatet förberett närmare 400 sidor material. Preliminära beslut i en rad olika delfrågor Vid vårens olika möten har styrelserna fattat en rad preliminära beslut. Besluten handlar framför allt om vägledning vid olika bedömningar. Inledningsvis fokuserade de på bedömningar som påverkar när intäkter redovisas, dvs. bedömningar kring vilka prestationsåtaganden som ska särredovisas (steg 2) och när dessa ska anses fullgjorda (steg 5). Därefter har styrelserna diskuterat vägledning i frågor som berör hur mycket intäkter ett företag redovisar, dvs. bedömningar vid fastställandet av transaktionspriset (steg 3) och fördelningen av transaktionspriset (steg 4) på olika åtaganden. Styrelserna har även diskuterat en rad detaljfrågor såsom föreslagen vägledning för redovisning av garantiåtaganden, licensavtal och utgifter vid anskaffning av kundavtal. I maj förväntas styrelserna behandla föreslagna upplysningskrav och övergångsregler. Stor öppenhet, men osäkerhet kvarstår Intresset för den framtida standarden är mycket stort, inte minst bland företag som förutsett stora potentiella förändringar på basis av utkastet. Styrelsernas möten är öppna för allmänheten. Vem som helst kan observera ett möte via nätet. Även mötesanteckningar finns tillgängliga på nätet. Trots denna öppenhet, framstår det idag som svårt att sia om vad som kommer att stå i den slutliga standarden. En anledning är att styrelsernas beslut ofta skiljer sig från de rekommendationer som sekretariatet presenterar inför varje möte. Ett annat skäl är att besluten är preliminära. Det innebär att de kan komma att påverkas av fortsatta diskussioner vid senare möten. Om, och i så fall hur, senare beslut berör tidigare beslut är inte alltid klargjort. Vi följer utvecklingen inom detta projekt och kommer att rapportera löpande om styrelsernas beslut. I detta nummer hittar du även fördjupningar om preliminära beslut avseende steg 2 och 5, dvs. avseende identifiering av prestationsåtaganden och när dessa anses fullgjorda. Sid 4 Accounting update April 2011

5 Preliminära beslut om: Vilka prestationsåtaganden ska särredovisas? (steg 2) Önskemål om bättre vägledning för hantering av avtal med flera delar (multiple-components) har hela tiden varit en viktig drivkraft bakom det gemensamma intäktsprojektet. I det utkast till ny standard som presenterades i juni 2010 föreslogs att, om ett kundavtal omfattar mer än en vara eller tjänst, ska företaget redovisa varje tydligt urskiljbar (distinct) vara/tjänst som ett separat prestationsåtagande, såvida varorna/tjänsterna inte överförs till kunden vid samma tidpunkt. Enligt utkastet är en vara eller tjänst, eller grupp av varor/tjänster, tydligt urskiljbara om företaget, eller ett annat företag, säljer en identisk vara/tjänst separat eller om företaget skulle kunna sälja varan/tjänsten separat eftersom den har en tydligt urskiljbar funktion och en tydligt urskiljbar marginal. En vara/tjänst har en tydligt urskiljbar funktion om den har nytta antingen i sig eller i kombination med andra varor eller tjänster som kunden har anskaffat från företaget eller som säljs separat av företaget eller ett annat företag. En vara/tjänst har en tydligt urskiljbar marginal om den är föremål för tydligt urskiljbara risker och företaget kan identifiera vilka resurser som krävs för att tillhandahålla varan/tjänsten Erhållna remissvar uppges ha varit kritiska på detaljnivå. Förslaget upplevs som svårt att praktiskt tillämpa. Många befarar också att det föranleder identifiering av för många separata åtaganden vid t ex entreprenadavtal eftersom allt från den minsta skruv till installationstjänster normalt säljs separat, åtminstone av andra företag. Styrelserna har diskuterat denna fråga och tentativt enats om följande princip: Ett företag ska redovisa utlovade varor eller tjänster som ett separat prestationsåtagande om: överföringsförloppet för varan/tjänsten skiljer sig från överföringen av andra varor/tjänster i avtalet och varan/tjänsten har en tydligt urskiljbar funktion Den första punkten känns igen och hänger ihop med syftet att i redovisningen särskilja olika åtaganden. Om överföringen till kund sker vid samma tidpunkt, speglar redovisningen företagets prestationer oavsett om man särskiljer olika delar. Till skillnad från utkastet från 2010 finns ingen hänvisning till tydligt urskiljbar marginal, risker eller resurser för att tillhandahålla varan/tjänsten. Fokus är uteslutande på om varan/tjänsten har en tydligt urskiljbar funktion. Detta villkor föreslås vidare vara uppfyllt om: En vara/tjänst har en tydligt urskiljbar funktion om: 1. företaget normalt säljer varan/tjänsten separat eller 2. kunden kan använda varan/tjänsten antingen enskilt eller tillsammans med andra resurser som är lätt tillgängliga för kunden Den första punkten föreslås med sikte på att förenkla. Om detta villkor är uppfyllt behöver man inte göra den mer komplexa bedömningen i punkt 2. Till skillnad från utkastet görs i punkt 1 ingen hänvisning till vad andra företag säljer separat; företagen behöver här således endast beakta sin egen affärsmodell. Detta gäller dock inte i punkt 2. En risk med föreslagen definition är att det kan förekomma fall där man anser att ett åtagande inte bör särredovisas, trots att företaget även säljer varorna/tjänsterna separat. Typexemplet är byggmaterial som en del av ett åtagande att bygga ett hus. Denna typ av fall har man dock hanterat genom att även föreslå att ett paket med varor och tjänster ska betraktas som ett åtagande, om företaget integrerar varor och/eller tjänsterna till en enhet. I sådana fall ska separata prestationsåtaganden inte identifieras. Preliminära beslut om: När är ett prestationsåtagande fullgjort? (steg 5) Befintliga IFRSs om intäktsredovisning bygger på olika kriterier för intäktsredovisning för varor, tjänster samt entreprenadkontrakt. När en intäkt redovisas kan påverkas av vilken standard som är tillämplig. Ytterligare en drivkraft bakom intäktsprojektet har varit att eliminera denna problematik genom att ta fram en gemensam princip för intäktsredovisning för alla typer av transaktioner. Sid 5 Accounting update April 2011

6 I utkastet från juni 2010 föreslogs att ett företag ska redovisa intäkter när det fullgör prestationsåtaganden i kundavtal och att detta ska antas ske när kontroll över utlovade varor/tjänster (eller pågående arbete) överförs till kunden. Enligt utkastet kan kontroll övergå vid en enskild tidpunkt eller kontinuerligt. Utkastet innehåller följande förslag på indikatorer på att kontroll övergått till kunden: 1. kunden har en ovillkorad skyldighet att betala 2. kunden har legal äganderätt 3. kunden innehar varan 4. kunden dikterar varans/tjänstens formgivning eller funktion De flesta remissvar indikerar att föreslagen vägledning upplevs som otillräcklig och svår att tillämpa. Ytterligare vägledning efterfrågas, framför allt om när kontroll övergår kontinuerligt och om tillämpningen av kontroll-kriteriet vid tjänster. Denna fråga har ägnats mycket tid under vårens överläggningar. Dessa inleddes med att sekretariatet föreslog att den framtida standarden ska innehålla separata villkor för redovisning av intäkter för varor respektive tjänster. IASB och FASB ifrågasatte dock såväl föreslagen definition av tjänst som förslaget att skilja tjänster från varor, snarare än att fokusera på vilka åtaganden som fullgörs kontinuerligt. IASB och FASB har preliminärt beslutat att den framtida standarden ska identifiera två situationer i vilka ett åtagande ska anses fullgöras kontinuerligt. Det första fallet karaktäriseras av att företagets prestationer skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar vartefter den skapas eller förbättras. Typfallet skulle kunna vara ett avtal om uppförandet av en byggnad på köparens mark. Den andra typsituationen handlar om fall där företagets prestationer varken skapar eller förbättrar en tillgång som kunden kontrollerar allteftersom (dvs det första fallet) eller skapar en tillgång som har en alternativ användning för företaget (dvs producerar för varulager). IASB och FASB har preliminärt beslutat att, i sådana situationer, är det fråga om kontinuerlig överföring om: a) kunden erhåller omedelbar nytta när företaget utför respektive uppgift och/eller b) ett annat företag skulle inte behöva upprepa utförda uppgifter, om det företaget skulle fullgöra återstående åtaganden och/eller c) företaget har rätt till betalning för utförda uppgifter även om kunden skulle häva avtalet Det första alternativet skulle t.ex. kunna avse transaktionshanteringstjänster. Ett exempel på det andra alternativet är en transporttjänst. Det tredje alternativet handlar om att betalningsvillkoren utformats så att leverantören har rätt till ersättning (inklusive viss marginal) för nedlagt arbete, om kunden skulle häva avtalet. För åtaganden som fullgörs kontinuerligt ska företaget, om det rimligt kan mäta förloppet mot fullständig uppfyllelse av åtagandet, välja en metod som speglar företagets prestationer och tillämpa den konsekvent. Styrelseledamöter har vid flera tillfällen framfört önskemål att på något vis styra upp valet av metod så att det inte framstår som att företagen här har ett fritt val. Det är ännu inte klart hur detta kommer att ske. Som en konsekvens av diskussionerna om särskilda kriterier för identifiering av kontinuerlig överföring har styrelserna även beslutat att stryka den sista indikatorn på överföring av kontroll i utkastet. Anledningen är att denna indikator främst tog sikte på tjänster, som nu hanteras med utökad och annan vägledning. Samtidigt beslutade styrelserna även att ta in en ny indikator: att kunden har risker och förmåner förknippade med ägande. Sekretariatet hade föreslagit denna åtgärd med motiveringen att många remissvar föreslagit detta som ett sätt att förhindra att redovisningen baseras på avtalens formella, snarare än ekonomiska, innebörd. Anja Hjelström anja.hjelstroem@se.pwc.com Sid 6 Accounting update April 2011

7 Förslag till ändring av RFR 1 och RFR 2 I mars gav Rådet för finansiell rapportering (Rådet) ut ett förslag till ändringsmeddelande av RFR 1 och RFR 2. De huvudsakliga punkterna i detta förslag var återremittering avseende tillbakadragandet av UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott, tillbakadragande av UFR 4 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt samt ett frivilligt undantag avseende villkorade tilläggsköpeskillingar vid rörelseförvärv som är betingade av fortsatt anställning. Tillbakadragande av UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott I oktober 2010 gav Rådet ut ett förslag där man föreslog att UFR 2 skulle dras tillbaka, eftersom UFR 2 inte ansågs förenlig med IFRS i alla avseenden, vad gäller redovisning av koncernbidrag. Rådet angav i förslaget att koncernbidrag som erhålls från dotterbolag alltid ska redovisas som intäkt samt att lämnade koncernbidrag ska redovisas som en ökning av andelar i dotterföretag, netto efter skatt. I det förslag som utgavs i mars 2011 återremitterar Rådet förslaget kring redovisning av koncernbidrag. Anledningen till att Rådet gör detta är att det första förslaget ansågs vara oförenligt med IAS 12 Inkomstskatter, vad gäller lämnade koncernbidrag. I det nya förslaget anges att koncernbidrag som lämnas till dotterbolag ska redovisas som ökning av andelar i dotterföretag medan skatt ska redovisas i enlighet med IAS 12 dvs. i resultaträkningen. Förslaget är att denna vägledning ska gälla för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2011 eller senare. Tillbakadragande av UFR 4 Redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt Rådet har vid en översyn av sina uttalanden noterat att nuvarande skrivning i UFR 4 inte är förenlig med IFRS. Rådet framför att IASB i sitt utkast till revidering av IAS 19 Ersättningar till anställda (IAS 19), förtydligat att standarden även omfattar skatter som belöper på pensionsutfästelsen. Rådet avser därför att dra tillbaka UFR 4 och istället förtydliga hur företag ska redovisa särskild löneskatt och avkastningsskatt i avsnittet om IAS 19 i RFR 1. Den föreslagna ändringen innebär att ett företag ska beräkna åtagandet för löneskatt samt avkastningsskatt genom en aktuariell beräkning. I de fall avgiftsunderlaget till avkastningsskatt är kopplat till förvaltningstillgångarna ska avkastningsskatt beaktas som ett avdrag på förväntad avkastning. Förslaget är att denna nya vägledning ska gälla för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2012 eller senare. Denna förändring är också att se som en ändrad redovisningsprincip. Redovisning av villkorade tilläggsköpeskillingar IFRS 3 Rörelseförvärv anger att avtal om villkorade tilläggsköpeskillingar som är betingade av fortsatt anställning ska anses vara ersättning för framtida tjänster. Därmed ska dessa avtal redovisas som en separat transaktion och inte ingå som en del av överförd ersättning. Vad det i praktiken innebär är att denna tilläggsköpeskilling ska betraktas som en lönekostnad och således periodiseras utgiften som en personalkostnad över intjänandeperioden. Med anledning av kopplingen mellan redovisning och beskattning föreslår Rådet ett frivilligt undantag från denna redovisningsmässiga hantering vid s.k. inkråmsförvärv, eftersom en tillämpning skulle kunna medföra en annorlunda skatteposition jämfört med andra företag. Vad innebär de föreslagna ändringarna i praktiken Den föreslagna ändringen av redovisning av koncernbidrag kan innebära en större administrativ börda för de företag som väljer att samla alla koncernbidrag i moderbolaget för att sedan skicka vidare till dotterbolag. I dessa fall blir det viktigt att göra en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov på de andelarna för de dotterföretag som erhållit koncernbidrag. Vad gäller ändringen av vägledningen avseende särskild löneskatt och avkastningsskatt så finns det, i dagsläget, inte några färdiga modeller för att göra en aktuariell beräkning av dessa skatter i enlighet med IAS 19. Utvecklingen av dylika modeller kommer att vara kostsam vilket i sin tur kommer att innebära ökade kostnader för företagen. Effekterna av ändringen kommer förmodligen att bli mest markant för företag med ofonderade planer, då man tidigare inte beaktat framtida avkastningsskatt på pensionsåtagandet. Johan Ericsson johan.m.ericsson@se.pwc.com Sid 7 Accounting update April 2011

8 Ett urval av PricewaterhouseCoopers IFRS publikationer Manual of accounting IFRS 2011 Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: Manual of accounting IFRS 2011 Manual of accounting Financial instruments 2011 Illustrative IFRS corporate consolidated financial statements for 2010 year end För mer information och beställning se vår hemsida Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Kvalitet i delårsrapportering Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna En genomgång av svenska börsbolags årsredovisningar 2008 upprättade enligt IFRS Undersökningen är en fortsättning och vidareutveckling av föregående års studie och har fokuserat på några av de områden som kan påverkas av den finansiella oron på marknaden. Inom varje område ställer vi ett antal frågor och svaren på dessa frågor utgör grunden för vår presentation. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Koncernredovisning Exempel enligt IFRS Denna skrift visar ett exempel på en koncernredovisning, upprättad enligt IFRS, för en fiktiv tillverknings-, grossist och detaljhandelskoncern. Den baseras på kraven i IFRS-standarder och tolkningar för räkenskapsåret som börjar den 1 januari Publikationen kan laddas ner från vår hemsida IFRS i fickformat Denna skrift är en sammanfattning av de regler för redovisning och värdering som finns i IFRS International Financial Reporting Standards som utgivits fram till augusti 2010, Skriften kan inom kort beställas via Studentlitteratur. Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i den av PwC utgivna IFRS Disclosure checklist 2010 Sid 8 Accounting update April 2011

9 Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom PwC, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services Tel Senior IFRS Technical Partner Tel IFRS - Rörelseförvärv dennis.svensson@se.pwc.com Tel lars-erik.persson@se.pwc.com Tel johan.m.ericsson@se.pwc.com Tel katarina.lindgren@se.pwc.com Tel aimee.finlay@se.pwc.com Tel marcus.k.jonsson@se.pwc.com Tel IFRS - Finansiella instrument per-ove.zetterlund@se.pwc.com Tel thomas.heneryd@se.pwc.com Tel sofia.bengtsson@se.pwc.com Tel anna.loov@se.pwc.com Tel IFRS Intäkter, Skulder och övriga områden claes.janzon@se.pwc.com Tel mikael.scheja@se.pwc.com Tel anja.hjelstroem@se.pwc.com Tel linda.sandblom@se.pwc.com Tel tomas.kervenhed@se.pwc.com Tel Svensk redovisning ÅRL, BFL, BFN johan.maansson@se.pwc.com Tel christian.stralstroem@se.pwc.com Tel jenny.nobrand@se.pwc.com Tel monica.olsson@se.pwc.com Tel Accounting Transition Services asa.klasson@se.pwc.com Tel anna.smeds@se.pwc.com Tel sanna.hjelmer@se.pwc.com Tel Marknadsnoteringar asa.weiner@se.pwc.com Tel Vill Du också prenumerera på Accounting Update? Skicka ett till Christina Larsson, så ordnar vi att Du erhåller ett eget exemplar i fortsättningen. Sid 9 Accounting update April 2011