Att förutse tillgänglighet och användbarhet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att förutse tillgänglighet och användbarhet."

Transkript

1 Att förutse tillgänglighet och användbarhet. Om lämpliga verktyg för arbetsterapeuten att luta sig emot i projekteringsarbetet för ett nytt särskilt boende för äldre. Kerstin Nyman, leg.arbetsterapeut Vallvägen 5, Ingelstad nyman.kerstin@telia.com Examinator/ handledare: Magnus Rönn Docent Handledare/ lärare: Jonas E Andersson Tekn Lic/ PhD Cand EAMINATIONSUPPGIFT I FORT- OCH VIDAREUTBILDNINGSKURSEN: Arkitektur för ett åldrande samhälle/ Architecture fpr and Ageing Society, AD 222V Arkitekturskolan, KTH, Stockholm Sida 1 av 24

2 Innehållsförteckning Abstakt 3 1. Introduktion Det särskilda boendet Skapa goda äldreboende Att värna tillgänglighet och användbarhet Metodik, urval och teoretiska utgångspunkter Teoretiska utgångspunkter för samspelet mellan människa och arkitektur Gällande lagar och regler Resultat Sökande efter verktyg, checklistor och hjälpmedel Jämförelse och analys Utgångspunkter för att definiera bedömningspunkter för ritningsgranskning Bedömningspunkter Tillämpning av bedömningspunkter 15 Tabell över utvalda punkter; Råd & Riktlinjer 15 Tabell över utvalda punkter; Housing Enabler Slutsatser från studien Diskussion 21 Litteratur 23 Internetbaserat material 24 Sida 2 av 24

3 Abstrakt I Växjö kommun, där jag arbetar som arbetsterapeut, har det sedan ädelreformen 1992 byggts många nya särskilda boenden för äldre. Dessa är till för äldre personer som har ett omfattande omsorgsbehov och stora funktionsnedsättningar. Jag har deltagit i flera projektgrupper för planering av nya särskilda boenden för äldre i Växjö kommun. I dessa sammanhang har jag använt mig av min kliniska erfarenhet och de kunskaper jag med åren förvärvat som arbetsterapeut. En särskild hjärtefråga för mig är att äldre människor som bor på ett särskilt boende skall ha tillgång till en god utemiljö. I projekteringssituationen, har jag inte haft något vetenskapligt beprövat verktyg, lämpat för uppgiften, till min hjälp. Mitt syfte med denna artikel är därför att undersöka om det är möjligt att få stöd av forskningsbaserade modeller, erfarenhetsbeprövade verktyg eller checklistor som jag som arbetsterapeuter kan ha hjälp av i projekteringsarbetet. Min artikel fokuserar på tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö, med utgångspunkt i, hur de äldre rör sig mellan lägenhet och utemiljö. Mina metoder har varit litteratursökning, litteraturgranskning, deltagande i vetenskapliga seminarier, internetbaserade sökningar efter verktyg och checklistor samt personliga uppföljande kontakter med olika myndighetspersoner. I artikeln lyfter jag fram teoretiska modeller som beskriver samspelet mellan människa och miljö och jag presenterar också de lagar och regler som styr den rumsliga utformningen av äldreboenden, och därmed indirekt tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljön. Jag har gjort en fördjupad jämförelse mellan två olika verktyg; Råd & riktlinjer(växjö kommun) och bedömningsinstrumentet Housing Enabler. För att göra jämförelsen hanterlig har jag valt ut de bedömningspunkter som berör hur en äldre person som bor på ett särskilt boende kan ta sig ut från sin lägenhet till en trädgård/utemiljö och hem igen. Min slutsats är att boken Bygg i kapp, fungerar som ett övergripande verktyg i projektgruppsarbetet. De slutsatser jag kan dra av jämförelsen mellan verktygen är att det behövs en bra kravbeskrivning som komplement till ritningarna. Ritningarna innehåller inte alla de bedömningskriterier som behövs för att värna tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö. Att det behövs kontinuerliga uppföljningar av kravbeskrivningen och dialog med arkitekten under pågående projekteringsarbete, är en annan viktig slutsats i min artikel. En uppföljning av kravbeskrivningen bör även ske när huset är färdigbyggt, för att kunna dra lärdom att ha med sig i nästa projekt. Nyckelord: Arbetsterapi, arkitektur, äldreboende, tillgänglighet och användbarhet Sida 3 av 24

4 1. Introduktion Arbetsterapeuterna som är anställda av Växjö kommun arbetar med rehabiliterande insatser inom hemsjukvård för vuxna personer med någon form av funktionsnedsättning. Våra klienter bor både i ordinärt boende och i särskild boendeform. Personligen arbetar jag med hemrehabilitering för äldre personer, över 65 år med nytillkommen sjukdom eller skada. Mitt fokus som arbetsterapeut är att möjliggöra och stödja aktivitet, utifrån klientens individuella förutsättningar, behov och önskemål. Aktivitet är ett mångfacetterat begrepp. Det kan vara dagliga aktiviteter som rör födointag, förflyttning, toalettbesök påklädning, personlig hygien/ vård, och kommunikation. Dessa aktiviteter benämns P-ADL (Personliga aktiviteter i dagliga livet). Mer komplexa aktiviteter kan vara att klara matlagning, sköta städning och tvätt, göra inköp, köra bil, använda allmänna kommunikationer, delta i sociala sammanhang och kunna utöva sina intressen. Dessa aktiviteter benämns I-ADL (Instrumentella aktiviteter i dagliga livet). Arbetsterapeutens interventioner grundar sig på den bedömning som arbetsterapeuten gör av personens aktivitetsförmåga i den miljö personen lever i, med de uppgifter och sysslor som personen vill och behöver kunna utföra. Interventionerna kan vara riktade direkt mot miljön, respektive individen, i form av träning av förmågor eller kompensatorisk träning. Miljöinriktad intervention är vanlig, vilket kan innebära förskrivning av hjälpmedel och bostadsanpassningar. Att anpassa en befintlig boendemiljö för att möjliggöra kvarboende i det ordinära boendet ligger, som jag ser det, i allas intresse. Min erfarenhet är att de flesta människor vill bo kvar i sitt hem också när de blir äldre och hjälpbehövande. Detta är också den bild som förs fram i offentliga policydokument och utredningar (Se t.ex. SOU 2002:29) Omsorgsförvaltningen i Växjö kommun, har klart uttalade intentioner att verka för kvarboende i det ordinära boendet. Det finns dock en gräns då inte kvarboende är det bästa för individen längre. När förmågorna sviktar så mycket att det inte längre är tryggt eller möjligt att bo kvar i det egna boendet. När denna gräns är nådd är det viktigt att det finns en särskild boendeform för äldre, där man kan få den hjälp och omvårdnad man behöver. 1.2 Det särskilda boendet. Den särskilda boendeformen för äldre riktar sig till äldre personer med stora funktionsnedsättningar och/eller personer med demens och orienteringshandikapp. Utformningen av boendeformen innebär både ett byggt rum för omhändertagandet, och en omsorgsverksamhet inom arkitekturen. Tillsammans bildar arkitekturen och omhändertagandet de grundläggande aspekterna i en miljö som skall utgå från den äldre personens behov. Miljön i det särskilda boendet skall vara tillgänglig och användbar enligt Plan och bygglagen (PBL kap.2 4), och erbjuda möjligheter till aktivitet och delaktighet. Det är viktigt att miljön främjar möjligheten för individen att vara så aktiv som möjligt efter sina egna förmågor, och inte tvärt om. Sida 4 av 24

5 När man talat om god miljö är det ofta man avser den fysiska utformningen av byggnaden och anpassningar i form av utemiljö / trädgård och grönska. Enligt min mening finns det en risk att en sådan uppfattning begränsar förståelsen av vad särskild boendeform är, nämligen en plats som ger förutsättningar för ett värdigt liv. En berättigad fråga är i vilken grad som arkitekturen kan stödja aktivitetsförmåga, självständighet och främja äldres möjlighet till självbestämmande. Bemötande är ofta viktigare än den fysiska miljön. Respekt, värdighet, lyhördhet och möjlighet till självbestämmande är viktiga aspekter, som omsorgspersonal måste beakta trots att den äldre individens förmågor sviktar. En tanke i det särskilda boendet är att det förutom att vara ett bra boende för äldre med funktionshinder också blir en arbetsplats för omsorgspersonal. Boendet måste då även fungera som en god arbetsmiljö för de som är anställda att utföra omsorgen/ vården/omvårdnaden. Ett grundläggande dilemma uppstår - den äldres boende som arbetsplats, respektive hem. Denna insikt är central både för utformningen av arkitekturen för äldreboendet, och för utförandet av omsorgsverksamheten i det särskilda boendet. Detta är dock en aspekt som jag inte kommer inte att behandla inom ramen för denna artikel. Jag avgränsar mig till att framför allt belysa tillgänglighet och användbarhet. Som jag definierar begreppen innebär tillgänglighet, att den fysiska miljöns utformning möter och kompletterar personens funktionella kapacitet. Bostadens användbarhet baseras på brukarens subjektiva uppfattning, såsom tillfredställelse med boendet och andra personliga meningsbärande aspekter. (Stöder definitionen på Housing Enabler 2000) 1.3 Skapa goda äldreboende Det har sedan ädelreformens genomförande 1992 byggts 10 nya särskilda bostäder för äldre i Växjö kommun. Dessutom har stora ombyggnationer av 8 äldreboende också gjorts. I stora drag har arbetsgången varit som följer; Omsorgsnämnden tar beslut om att ett nytt särskilt boende för äldre skall byggas. Politikerna i nämnden ger i uppdrag till omsorgsförvaltningen att utarbeta ett idéprogram för det nya äldreboendet, som sedan nämnden skall anta. Idéprogrammet beskriver på ett övergripande sätt den tänkta funktionen; målgruppen, antalet bostäder och principer för utformningen av boendet. Ett kommunalt bostadsbolag (det finns tre i Växjö) får sedan i uppdrag att förverkliga det nya projektet och blir fastighetsförvaltare, med ansvar för drift och underhåll. Utifrån omsorgsnämndens idéprogram växer ett detaljprogram fram i samspel mellan omsorgsförvaltningen, omsorgsnämnd och den arkitekt som fastighetsbolaget ger i uppdrag att rita huset. Omsorgsförvaltningen utser en projektgrupp, med projektledare, och några representanter för olika vård och omsorgsprofessioner. I dessa projektgrupper deltar alltid en arbetsterapeut. Representant från pensionärsorganisationerna deltar också. Som arbetsterapeut har jag deltagit i flera olika projektgrupper för planering av nya särskilda boenden för äldre. Under 1990-talet deltog jag i tre sådana projekt, och sedan 2004 har jag deltagit i projektgruppsarbete för ytterligare tre äldreboenden. I dessa sammanhang Sida 5 av 24

6 använder jag mig av min kliniska erfarenhet, de kunskaper och erfarenheter som jag samlat på mig under 27 år som arbetsterapeut. En hjärtefråga jag har med mig in i ett sådant projektarbete är att äldre människor med funktionsnedsättning, som bor på ett särskilt boende skall ha tillgång till en god utemiljö, dvs en trädgård, park eller naturmiljö som är attraktiv, tillgänglig och användbar. Som en logisk följd av detta måste byggnaden erbjuda möjligheter för den äldre personen att kunna ta sig in och ut till denna miljö. 1.4 Att värna tillgänglighet och användbarhet i äldreboendet I mitt arbete i en projektgrupp för ett nytt äldreboende ställs jag inför problemet att redan i skisskedet uppmärksamma hur arkitekturens delar kan främja eller motverka god tillgänglighet eller användbarhet för äldre med stora omsorgsbehov. Jag har då använt mig av mina kunskaper om våra kommande klienter i det särskilda boendet och mina kliniska erfarenheter. Hittills har jag inte haft något vetenskapligt beprövat verktyg lämpat för min arbetsuppgift att försöka förutse och värna en god tillgänglighet och användbarhet i de planeringsprocesser som jag medverkat i. Av detta skäl har det varit intressant för mig att undersöka om det är möjligt att få stöd av forskningsbaserade modeller och beprövade verktyg eller checklistor för att inte riskera att missa viktiga aspekter i den fysiska boendemiljön. I detta ingår sökandet efter modeller och verktyg som är professionsspecifikt och som kan användas av olika arbetsterapeuter i planeringsprocesser för särskilda boenden för äldre. Denna artikel har därför två syften: 1. Att undersöka om det finns användbara modeller och verktyg som kan understödja och hjälpa arbetsterapeuter i deras deltagande i planeringsprocessen för särskilda boende för äldre. 2. Att jämföra ett urval av modeller och verktyg som gör anspråk på att vara hjälpmedel för den tidiga planeringsprocessen (programarbetet och bedömning av ritningsförslag) 1.5 Metodik, urval och teoretiska utgångspunkter Det finns två olika situationer som jag som ställs inför i samband med planeringen av äldreboenden. Dels programarbete som handlar om formuleringen av krav som det kommande äldreboendet skall uppfylla. Dels ritningsgranskning som går ut på att följa upp arkitekternas förslag till lösningar innan byggandet tar vid. Mitt val av forskningsmetoder utgår från den situationen. Forskningsmetoderna i denna studie av tillgängliga projekteringsinstrument bygger på publikationssökningar på internet, dokumentgranskning av identifierade hjälpmedel, urval Sida 6 av 24

7 och tester av hjälpmedel för programarbete. Ritningsgranskning och utvärdering av ett äldreboende i drift har skett med hjälp av det amerikanska mätinstrumentet TESS-NH (Sloane et al., 2002) Publikationssökningarna på Internet har genomförts för att få en översikt över modeller och hjälpmedel som tagits fram som stöd för planering och utvärdering av äldreboenden. Jag har gjort riktade sökningar på Växjö kommun, Boverket, Handisam och Hjälpmedelsinstitutet TESS-NH utvärdering har genomförts på ett äldreboende (Toftagården) i drift, för att identifiera miljöaspekter som hjälper äldre personer som bor på ett särskilt boende, att upprätthålla sin självständighet vad gäller möjligheten att kunna ta sig ut i en trädgård och in igen Dokumentgranskningen baseras på ett urval av miljöaspekter som identifierats i TESS- NH utvärderingen och som kan antas vara av central betydelse för de äldres möjlighet att behålla sin självständighet i en särskild boendeform Urval och tester av hjälpmedel har skett på ett ritningsunderlag från ett äldreboende (Toftagården), som har utnyttjats som underlag från prövningen av hjälpmedel. Utgångspunkten för testet har varit en tänkt situation av förprojektering, då programmering och ritningsgranskning löper parallellt i en samordnad planeringsprocess Den fördjupade granskningen har skett med stöd av Råd & riktlinjer, som är ett hjälpmedel framtaget av Växjö kommun, och Housing Enabler. Skälet till att jag valt dessa hjälpmedel är att de representerar två olika strategier. Råd & riktlinjer är ett praktikbaserat hjälpmedel som utgår från gällande lagar och regler och rekommendationer från myndigheter. Housing Enabler utgår från en teori om relationen mellan människa och miljö. Det är ett teoretiskt baserat hjälpmedel kopplat till riktlinjerna i Bygg i kapp handikapp som används vid bostadsanpassningar och undersökningar av befintliga bostadsmiljöer, men rekommenderas också till användning i syfte att ta fram planeringsunderlag på grupp och befolkningsnivå. 2.0 Teoretiska utgångspunkter för samspelet mellan människa och arkitektur Det finns flera olika teorier som ligger till grund för sambandet mellan åldrande och vad som kan betecknas för god miljö. Här följer ett urval av modeller från litteratursökningen till denna artikel. Sida 7 av 24

8 Den ekologiska modellen om åldrandet är en modell som beskriver relationen mellan personen och miljön. (Lawton & Nahemow 1973). En person med låg funktionell kapacitet är mer känslig för miljöns krav och förändringar i kravnivå. Den ekologiska modellen är en viktig utgångspunkt för forskning om tillgänglighet i fysisk miljö. Den har dock fått en del kritik för att behandla den åldrande människan som en passiv faktor. Lawton har i senare arbete förtydligat och poängterat att den åldrande människan besitter betydande kapacitet att kunna påverka sin egen situation. Därmed måste både objektiva och subjektiva miljöfaktorer beaktas i studier av samspelet mellan människa och miljö. Detta tänkesätt påverkar dagens forskning. Arbetsterapeuten Gary Kielhofner (2002), definierar miljö som de särskilda fysiska och sociala delar inom vilka vi lever och utför våra dagliga sysslor. Omgivningen, både den fysiska i form av hus och natur, och den sociala, i form av andra människor, spelar roll för hur vi förstår oss själva och vår vardag samt för hur vi agerar i vår vardag. Därför är det angeläget att uppmärksamma miljön vid utformandet av vård och omsorg. En tydlig plats vi ofta relaterar till inom vård och omsorg är hemmet. Vi talar om en hemlik miljö. Hem kan uppfattas som den plats som ger centrum i människans liv (Josefsson 2004). Bostaden blir en del av vår identitet, ett hem (Gaunt & Lanz 1996;Hurtig 1995; Wikström1994) Bostaden innebär en trygghet men också en sårbarhet. Baltes& Smiths (1999) har definierat åldrandet som olika faser i livet; Den första livsåldern karaktäriseras av beroende, socialisering, omogenhet och utbildning (barn och ungdom). Andra livsåldern karaktäriseras av oberoende, mognad och ansvar, förtjäna och spara (tidigt vuxenliv). Den tredje livsåldern är den period av livet som karaktäriseras av självförverkligande, god hälsa och funktionsförmåga, aktivitet och delaktighet och som vanligtvis inträder i samband med pensioneringen från arbetslivet (sena vuxenlivet). Fjärde livsåldern inträder successivt, i takt med att funktionsnedsättningar gör sig påminda och påverkar aktivitet och delaktighet. Karaktäriseras av beroende, skröplighet och död (åldrande vuxenliv). För dagens äldre inträder detta ofta först i 85-årsåldern. Drabbas man av sjukdom och ohälsa kan man inträda i den fjärde åldern betydligt tidigare. Det är i den fjärde åldern det särskilda boendet kan bli aktuellt. En generell praxismodell för arbetsterapeuter; Canadian Model of Occupational Performance (CMOP), har tagits fram av Canadian Association of Occupational Therapists (Towsend, 2002). CMOP beskriver individen som i samspel med sin miljö utför aktivitet. CMOP beskriver aktivitetsutförande och den upplevda tillfredställelsen med aktivitetsutförandet, vilket är beroende av den dynamiska relationen mellan person, aktivitet och miljö. Miljö definieras som både fysisk, kulturell, institutionell och social miljö. Sida 8 av 24

9 Miljöer kan ge olika förutsättningar till aktivitet. Miljöer kan hindra eller stödja aktivitetsutförande. Figur 1. Författarens översättning av modellen CMOP; Enabling Occupation: An Occupational Therapy Perspective CAOT Gällande lagar och regler. Det finns flera regelverk, från föreskrifter i lag till kommunala rekommendationer som styr utformningen av äldreboenden. Här följer en genomgång av regelverk som är betydelsefulla i sammanhanget. I Sverige anger Socialtjänstlagen (SoL) att de kommunala socialnämnderna skall verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (Socialtjänstlagen, 2001). Boverkets föreskrifter (BVF) kräver samtidigt att bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde, skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna och lokalerna är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga (Förordningen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m., 1994). Sida 9 av 24

10 I Plan och Bygglagen (PBL) står det att bestämmelserna syftar till att med beaktande av den enskilda människans frihet främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer (Boverkets Byggregler, BBR, 2008). Vidare säger PBL att byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag. ( Plan- och Bygglagen, PBL, 1987). Boverkets byggregler (BBR) ger anvisningar om hur lagstiftningen skall tillämpas i det praktiska byggandet. I tredje kapitlet i BBR anges intentionerna vad gäller särskilda boendeformer för äldre, bl.a. att bostäder skall medge en god arbetsmiljö för vårdpersonal, men kanske viktigast att en del av lägenhetsyta för kök och vardagsrum får läggas till en gemensamt delad yta (avsnitt 3:211, (Boverkets Byggregler, BBR, 2008)). 3.0 Resultat 3.1 Sökande efter verktyg, checklistor och hjälpmedel Nedan följer en uppräkning av verktyg, checklistor eller hjälpmedel som är möjliga att använda i en projekteringssituation: The Therapeutic Enviroment Screening Scale of Nursing Homes. TESS-NH är ett amerikanskt observationsinstrument som förenar systematiska data i den fysiska miljön med kvalitetsaspekter i vård och omsorg, för att utvärdera arkitektur och omsorgsverksamhet som en miljöupplevelse Bygg i kapp Bygg i kapp för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning (Svensson 2008) är avsedd att kunna användas som uppslagsbok vid planering och projektering av byggnader och utemiljö Lathund för sakkunnighetskontroll Lathund för sakkunnighetskontroll, komplement till Bygg i kapp handikapp, (Svensson 2002). Är avsett att vara ett hjälpmedel för kontroll av om gällande lagar och föreskrifter avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga är uppfyllda. Är tänkt att kunna användas som ett kompletterande arbetsredskap vid projektering Enkelt avhjälpta hinder Boverket: Enkelt avhjälpta hinder en broschyr för fastighetsägare. Till denna hör en inventeringsmall som bygger på Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande Sida 10 av 24

11 av enkelt avhjälpa hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser (BFS2003:19 HIN) Anvisningar från Handisam. Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) har givit ut riktlinjer för tillgänglighet. Vad som menas med tillgänglighet finns preciserat i Riv hindren. Checklista för lokaler ; Checklistan är i första hand avsedd för inventering av statliga myndigheters lokaler men är tänkt att kunna användas även vid inventering av andra typer av lokaler. Listan baseras på de krav som ställs i riktlinjerna för tillgänglighet enlig förordning (2001:526) om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken och i faktablad som kompletterar dessa samt på Boverkets krav på undanröjande av enkelt Lokala anvisningar från Växjö kommun. Råd & riktlinjer. Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet är ett lokalt dokument antaget av byggnadsnämnden i Växjö kommun 2006 och det har reviderats Dokumentet utgår från kommunens handikappolitiska program. Syftet är att lyfta tillgänglighetsfrågor, samordna byggande, regelverk och omsorg. Det tillämpar, kompletterar och sammanfattar lagar, regler och förordningar. Dokumentet syftar också till att stärka arbetsprocessen och ge stöd vid projektering, handläggning och utförande. Kompletterar tidigare fastlagda dokument i Växjö kommun. Råd och riktlinjer skall följas vid bygglov för all bebyggelse i Växjö kommun i samband med ny- och ombyggnad (inte enbart särskilda boende för äldre). Råd och riktlinjer lägger lägsta nivån för utformning av vår bebyggda miljö Housing Enabler Housing Enabler (HE) (Iwarsson & Slaug) är ett bedömningsinstrument för att bedöma och analysera tillgängligheten i bostäder. Originalidén Enabler publiserades 1979 i USA, i syfte att underlätta utformningen av tillgängliga bostäder och offentlig miljö. Utgångspunkten är att kunna förutsäga hur stora tillgänglighetsproblem som uppkommit i en viss miljö till följd av kombinationen av en individs funktionella begränsningar och de hinder som finns i den fysiska miljön. Den teoretiska utgångspunkten för Enablerkonceptet är Lawtons ekologiska modell och mottaglighetshypotesen som innebär att en persons funktionella kapacitet relateras till omgivningens krav. I Sverige kopplas HE till de riktlinjer för tillgänglighet för funktionshindrade som publicerats i boken Bygg i kapp handikapp. (Svensson, 2001). Instrumentet kan dels användas för att kartlägga behovet av individuella åtgärder för att skapa tillgänglighet (bostadsanpassningar), dels för att ta fram planeringsunderlag på gruppoch befolkningsnivå (strategier för bostadsplanering). HE administreras i tre steg: 1. Bedömning av personens funktionella begränsningar (13 bedömningspunkter) och beroende av förflyttningshjälpmedel (två bedömningspunkter). -Personkomponenten 2. Bedömning av fysiska miljöhinder i bostaden och i den närmaste omgivningen (188 bedömningspunkter) Miljökomponenten Sida 11 av 24

12 3. Beräkning av poängsumma, tillgänglighetsscore, dvs en kvantifiering av graden av tillgänglighetsproblem i det aktuella fallet. I instrumentet finns fördefinierade belastningspoäng(1-4) som förutsäger graden av tillgänglighetsproblem baserad på personens profil av funktionella begränsningar i förhållande till de hinder som konstaterats i miljön - ju högre poängsumma, desto större tillgänglighetsproblem. Poängsumman blir alltid noll om personen har full funktionell kapacitet, oavsett antalet och typen av miljöhinder. Registrering av data kan ske dels på pappersblankett, dels med hjälp av handdator med särskild programvara. Instrumentet är giltigt och tillförlitligt under förutsättning att bedömaren gått särskild träning (fyra dagars utbildning). Instrumentet har under årens lopp utvecklats och använts i vetenskapliga studier och praktisk arbetsterapiverksamhet, i Sverige och internationellt. 3.2 Jämförelse och analys Jag har undersökt Housing Enabler, Lathund för sakkunnighetskontroll, Boverkets checklista för lokaler, Handisams checklista för enkelt avhjälpta hinder och Växjö kommuns lokala Råd & riktlinjer, för att få en bild av om dessa är tillämpliga som verktyg/checklistor i projekteringsarbete för nybyggnation av särskilda boenden för äldre. Av dessa har jag valt ut två instrument/verktyg; Råd & riktlinjer (Växjö kommun) och Housing Enabler, för en fördjupad analys. Med hjälp av dessa instrument har jag försökt bedöma om några tillgänglighetsproblem kan uppmärksammas på planritning för ett av senare års projekterade särskilda boenden för äldre i Växjö. Jag valde Toftagården eftersom jag gjorde Tessinventeringen där 2009 och var med i projekteringen Frågan som jag testar är i vilken grad verktygen gör det möjligt för mig att formulera krav i programskedet som bidrar till att äldre kan behålla sin självständighet och om det är möjligt att följa upp ritningar ur denna synvinkel. Nyckelaspekten har handlat om relationen mellan utemiljön och den egna lägenheten. Forskningsfrågorna har varit: A) Är det möjligt för den äldre att självständigt ta sig från lägenheten till utemiljöer/ trädgård och hem igen? B) Hur behandlas denna frågeställning av HE och Lokala råd vid granskning av ritning på Toftagården i Växjö? Sida 12 av 24

13 Figur 2. Planritning av Toftagården, ett särskilt boende för äldre i Växjö. Figur 3. Ritning av Sydvästra innergården på Toftagården. Sida 13 av 24

14 När jag studerar ritningarna på Toftagården, med frågeställningen Hur tar jag mig ut i trädgården från lägenheten?, ser jag inga hinder, oavsett vilket av de beskrivna verktygen jag använder. Ytor och mått är godkända enligt de riktlinjer som föreskrivs. I den TESS-NH inventering jag gjorde på Toftagården framkom dock ett graverande hinder utifrån samma frågeställning. För att ta sig ut i trädgården går man via korridoren ut till samvarorummet där det finns en dörr som leder rakt ut i en skyddad, inhägnad trädgård. Möbleringen är vid bedömningstillfället sådan att dörren delvis blockeras av möblemang. Dessutom är dörren låst med nyckel så att man inte kan komma ut om man inte har denna nyckel. Vid förfrågan angående detta förstår jag att dörren brukar vara låst. Detta visar att även till synes små detaljer kan få konsekvenser som hindrar självständighet. 3.3 Utgångspunkter för att definiera bedömningspunkter för ritningsgranskning Ritningen granskas med hänsyn till följande rörelsemönster med tillhörande bedömningspunkter: Att komma ut (rörelsemönster) Lägenhet - > korridor - > gemensamma utrymmen - > utgång - > utemiljö (trädgård) Att komma hem (rörelsemönster) Utemiljö (trädgård) - > entré - > gemsamma utrymmen -> korridor - >lägenhet Bedömningspunkter Lägenhet; Hur är ytterdörren markerad/färgsatt? Handtag och lås? Trösklar? Plats för rollator i hallen? Namnskylt? Belysning? Korridor; Sittplats i närhet av ytterdörr? Siktlinje till utgång? Färgsättning? Handledare? Bredd? Belysning? Gemensamma utrymmen; Riktlinje till utgång? Handledare? Sittplatser? Belysning? Möblering? Utgång och entré; Dörrbredd? Typ av dörr? Trösklar? Markering? Färgsättning? Dörrvred? Låssystem? Öppningsprocedur? Siktlinjer? Belysning? Utemiljö (trädgård); Lutningar? Gångvägar? Markbeläggning? Sittplatser? Växtlighet? Belysning? Sida 14 av 24

15 3.3.2 Tillämpning av bedömningspunkter Jag har gjort två tabeller med utvalda punkter som berör nämnda frågeställning (att komma ut och att komma hem) för att se om dessa punkter går att identifiera på ritningen och/eller om det är punkter som bör behandlas i programkraven i det tidiga projekteringsarbetet. Här följer en redovisning av analysen: Råd och riktlinjer (Växjö kommun) Går att bedöma på planritning Viktigt i programarbetet Allmänt Vändradie för rullstol i lokaler skall vara 150cm och i bostäder 130cm Utrymme bredvid dörr på handtagssidan minst 30cm, utomhus 65cm. Tillgänglighet Huvudentréer skall vara tillgängliga. till byggnader Dörröppnare skall installeras vid entrédörr Dörrens slagvinkel skall markeras. Framför entrén ska det finnas ett vilplan, minst 2m djupt med en lutning på max1:50 som sträcker sig minst 65cm vid sidan om öppningssidan. Manöverkontakter placeras med centrum 80 cm från mark/golv samt 70cm från hörn. Fria öppningsmått på ytterdörrar och entrédörrar ska vara minst 86cm Nivåskillnader Kulörsättning Entrédörrar, dörr till balkong/ uteplats- max nivåskillnad 2cm samt avfasad (20grader) mellan ute och inne, från insidan ingen tröskel. Trösklar -inga trösklar utföres invändigt (undantag våtrum). Vid kulörsättning i allmänna utrymmen såsom entréer och förflyttningsvägar ska kontraster skapas med hänsyn till personer med nedsatt orienteringsförmåga. Kontrastmarkeringar för synskadade på trappor, pelare, nödutgångar, dörrar, ramp- kontrastavvikande 0,4 NCS Sida 15 av 24

16 (Natural Colour System) Ledstråk ska anordnas vid entréytor i publika och allmänna lokaler. Innerdörrar eller öppningar i förflyttningsvägar; fria öppningsmått ska vara minst 86cm, K10 Inomhuslokaler Inomhusbostäder Innerdörrar - fria öppningsmått ska vara minst 78cm. Utrymme för rullstolar, rollatorer och andra hjälpmedel skall placeras i entréns närhet vid flerbostadshus. Utrymmet skall vara låsbart, väderskyddat och ha uttag för laddning. Vid byggnad med hiss ska utrymmet vara i trapphuset eller i dess omedelbara närhet. Utomhus Mark och gångvägar Markbeläggning redovisas på markritning, t ex ledstråk. Markhöjder redovisas på markritning (t ex vid entré, vid lutningar). Gångvägar och gångbanor ska vara minst 200cm breda, alt 180cm med vändzoner och ha en max lutning av 1:50 inom fastigheten och kompletteras med ramper vid behov. Alternativa gångvägar och undantag redovisas. Uteplats Beläggningen skall bestå av hårdgjord yta. Växtval Allergiframkallande växter ska inte placeras utanför fönster, vid lekplats eller vid entré. Växtförteckning bifogas till markplansritningen 22st Bedömningspunkter Tabell 1. Tabell över utvalda punkter från Råd & Riktlinjer, Växjö kommun Råd och riktlinjer visade sig ha 22 bedömningspunkter som handlade om de äldres rörelse från lägenhet till utemiljö och tillbaka hem igen. Av dessa var 12 bedömningspunkter möjliga att identifiera på ritning (planritning figur 2 tillsammans med markritning). Bara drygt hälften (54%) av kraven som är viktiga att formulera i program för nya äldreboende visade sig vara möjliga att följa upp i ritningsgranskningen. Sida 16 av 24

17 Housing Enabler Går att bedöma på planritning Viktigt i program- Arbetet A.Utomhus 1. Smala gångar (smalare än 1,3m) 2. Oregelbunden ytbeläggning 3. Instabil ytbeläggning 4. Ojämn ytbeläggning 5. Branta lutningar (mer än 1:12) 6. Gångvägar med trappsteg 7. Avsaknad av taktila varningar 11. Dåligt dränerade gång och körvägar 12. Avsaknad av ledstänger i branta lutningar 13. Avsaknad av/ för långt mellan vilplan i lutningar (max 6m) 14. Dålig allmänbelysning längs förflyttningsvägar 15. Dålig belysning av ytbeläggning 16. Komplicerade/ ologiska förflyttningsvägar till och från entré 24. Avsaknad av/ för få sittplatser 25. Extremt låga, höga eller smala sittytor (Sitthöjd 0,5m) 26. Ojämn mark vid sittplatser 27. Otillräckligt manöverutrymme vid sittplatser(1,5m1,5m) 28. Möbler placerade i förflyttningsvägen B. Entréer 1. Smala dörröppningar (understiger 0,85m) 2. Höga trösklar och/eller trappsteg vid entré (max25mm) 3. Otillräckligt manöverutrymme vid dörrar (fria ytor min 1,5m1,5m, utanför och innanför. 0,7m vid dörrens öppningssida vid huvudentré, 0,5m vid lägenhetsdörr). 4. Hindrande dörrslagningar. Sida 17 av 24

18 5. Vilplan saknas framför entrédörr (plan yta min 1,5m1,5m) 6. Tunga dörrar utan automatik. 7. Dörrautomatik på slagdörrar 8. Olämpligt utformade glaspartier 9. Dörrar som inte stannar i öppet läge/ stängs snabbt 10. Dörrar som inte går att spärra i öppet läge (låsanordning/ spärr krävs) 11. Komplicerad/ ologisk öppningsprocedur. C.1. Inomhus-miljö Trappsteg/ trösklar/ nivåskillnader mellan rum/ golvytor ( max 25mm). 2. Komplicerade/ ologiska förflyttningsvägar 3. Smala passager/ korridorer i förhållande till fast inredning/ byggnadsutformning (min 1,3m) 4. Smala dörrar (fritt mått minst 0,80m) 5. Hala golvbeläggningar 6. Luddiga /lösvävda/ mjuka golvbeläggningar 7. Lösa småmattor 8. Lösa sladdar etc. på golvet 9. Otillräckliga manöverytor i förhållande till möblering/ flyttbar inredning. 10. Otillräckliga manöverytor där vändning krävs (min 1,3m1,3m) 11. Olämplig utformning av garderober/ klädkammare Övriga Kontroll och manöverorgan (Avser fönster- och dörrbeslag, lås, strömställare, m fl fasta installationer). 83. Ologiskt utformade manöverorgan 84. Stor kraft krävs för aktivering av kontroller. 85. Mycket känsliga lättaktiverade kontroller. 86. Användandet kräver intakt finmotorik. Sida 18 av 24

19 87. Mycket små kontroller. 88. Mycket stora kontroller. 89. Vridande handledsrörelser krävs. 90. Komplexa manövrer (>ett moment/ en rörelse) och god precision krävs. 91. Tvåhandsfunktion krävs. 92. Handfunktion krävs. 93. Fotfunktion krävs. 94. Fingerfunktion (dvs isolerade grepp, t ex pinch- och lateralgrepp) krävs. 95. >50% av apparater/ kontroller mycket lågt placerad (lägre än 0,7 m över golv). 53st Bedömningspunkter Tabell 2. tabell över utvalda punkter från Housing Enabler Housing Enabler visade sig vara mer detaljerad än Råd & riktlinjer. Det fanns sammanlagt 53 bedömningspunkter som hade att göra med hur äldre rör sig från sin lägenhet till utemiljön och tillbaka. Av dessa var 17 möjliga att identifiera på ritningen (tillsammans med markritning), vilket motsvarar 32%. En majoritet av bedömningspunkter som är viktiga i programarbetet, visade sig således omöjliga att kontrollera vid ritningsgranskningen. Analysen visar att det inte går att följa upp programkrav på ett tillfredsställande sätt. 4.0 Slutsatser från studien Jag hittade 3 verktyg som kan vara användbara i projekteringsarbetet för särskilda boende för äldre. 1) Bygg i kapp är en utmärkt uppslagsbok att ha med sig i projektgruppsarbetet särskilt i det tidiga stadiet. Den innehåller information om gällande regler och fördjupad kunskap om vad som behövs för att göra miljön tillgänglig och användbar. Där finns en mängd exempel på lösningar som uppfyller kraven i reglerna. 2) Råd och riktlinjer, Växjö kommun, var det dokument jag uppfattar som det verktyg som mest liknar det jag eftersökt. Det var kortfattat, enkelt och med en tydlig struktur och det var Sida 19 av 24

20 avsett att användas som en hjälp i projekteringsarbetet, i samband med kravformuleringen. Dock bör man i vissa avseenden öka kravnivån ytterligare eftersom det är ett särskilt boende. 3) Housing Enabler, är det enda professionsspecifika instrumentet jag tittat närmare på. Det är det mest omfattande och detaljerade instrumentet. HE lämpar sig bäst för att bedöma den färdiga miljön enligt min mening, bland annat eftersom bedömningsparametrarna är negationer. Ex Avsaknad av taktil markering för trappa i förflyttningsvägen. Man kan dock använda det som en checklista, men det hade känts bättre om man vid användning i detta syfte vänt på alla negationer, som ex. Komplicerad /ologisk öppningsprocedur ersätts med Tydlig/Logisk öppninsprocedur. 4) Problemet med checklistorna från Boverkets och Handisam, är att de främst passar för att inventera färdiga miljöer. Lathund för sakkunnighetskontroll bygger inte på den senaste upplagan av Bygg i kapp. Frågan om hur krav skall följas upp har inte rönt samma intresse hos myndigheter och intresseorganisationer. 5) I den jämförelse jag gjort mellan Råd och riktlinjer och HE utifrån rörelsemönstret att ta sig ut och att ta sig hem igen har jag fått fram ett antal bedömningspunkter. I tabellerna kan man utläsa att av 22 utvalda punkter i Råd och riktlinjer, som var relevanta för min frågeställning var det 12 punkter som man kan identifiera på ritningen. Alla de 22 punkterna är viktiga att ha med i programkraven. I HE var det 53 utvalda bedömningspunkter. Endast 17 av dessa punkter kan identifieras på ritning (och markplanritning) medan 51 punkter måste behandlas i programkraven. Det är således viktigt att både göra bra kravbeskrivningar och att genomföra uppföljningsmöte som komplement till ritningarna, eftersom det är så många tillgänglighets och användbarhetsaspekter som inte går att identifiera på ritningarna. Ett grundligt arbete i projekteringsstadiet är därför oerhört viktigt. Det jag kan bedöma på ritningen med hjälp av de instrument jag testat är framför allt de punkter som rör framkomlighet, ytor mått och placering av fast inredning. 5.0 Diskussion Mitt syfte med artikeln har varit att dels undersöka om det finns användbara hjälpmedel som kan hjälpa arbetsterapeuters deltagande i projekteringen av särskilda boendeformer för äldre, dels att jämföra och pröva ett urval av hjälpmedel tidigt i planeringsprocessen (programarbetet och bedömning av ritningsförslag). Min övergripande slutsats från arbetet med denna artikel är att det är viktigt att man i det tidiga programarbetet definierar de krav som är viktiga för tillgänglighet och användbarhet; utifrån en övergripande vision om ett värdigt liv. Dessa bör skrivas ner så att det är möjligt att kontrollera de punkter som inte kan Sida 20 av 24

21 avläsas på ritningarna innan bygglov söks och handlingarna (ritningar och beskrivningar) lämnas ut för upphandling av byggentreprenader. Det bör ligga både i projektgruppens och i byggherrens intresse att arkitekten i sina ritningar visar hur programkraven är uppfyllda och på vilket sätt som man genom gestaltningen tagit hänsyn till programmet. Den viktigaste slutsatsen från det här arbetet är att ritningsgranskningen måste kombineras med uppföljningsmöten och en direktkommunikation med arkitekten för uppdraget. Råd & riktlinjer är inte specifikt gjort för särskilda boende för äldre utan är ett generellt dokument för all nybyggnation. I tabellen över utvalda punkter finns vissa uppgifter som inte är tillräckliga för ett särskilt boende; såsom innerdörrar med fritt öppningsmått på minst 78 cm. På ett särskilt boende bör det fria måttet vara större än vad som är kravet i en vanlig bostad. Likaså får det inte finnas några tröskar i ett särskilt boende, inte ens till badrummet, vilket inte framgår i Råd& riktlinjer. En finess med hjälpmedlet Housing Enabler är att det bedömer både miljö- och personkomponenten, detta är mycket värdefullt när man använder instrumentet vid bedömning av bostadsanpassningsbehov. Det är däremot inte lätt att bedöma en hel grupp människors funktionella begränsningar. Dels därför att gruppen som förväntas bo på det särskilda boendet kommer att variera över tid och dels därför att individens förutsättningar kommer att förändras under den tid han/hon bor på det särskilda boendet. Därför får man räkna med att alla funktionella begränsningar kommer att förekomma i större eller mindre omfattning. Boendemiljön på ett särskilt boende för äldre bör vara utformad så att det fungerar för de flesta typer av begränsningar som äldre människor med funktionsnedsättning kan tänkas ha. Detta är ju en svårighet eftersom det som är bra för den ene kan vara ett hinder för en annan. Således får man försöka förutsäga vad som kommer att bli bäst för merparten av boende, och göra efterjusteringar för de (förhoppningsvis få) personer som har problem på grund av boendemiljöns utformning. Trots att man försöker planera för en tillgänglig och användbar miljö så kan det ändå bli problem som är svåra att förutsäga. Det kan bero på att man helt enkelt har förbisett vissa saker som exemplet med den låsta altandörren på Toftagården. Detta skulle man kunna rätta till i efterhand genom att byta lås eller se över sina låsrutiner. Ju bättre kunskap man har om och kan precisera den grupp som kommer att bo på det särskilda boendet, desto bättre förutsättningar finns för att kunna skapa en tillgänglig och användbar boendemiljö. Om man vet att en avdelning ska vara till för personer med demensproblematik så underlättar det i planeringsarbetet. Om flertalet är rullstolsburna och självständiga i sina förflyttningar är skjutdörren till toaletten bra ur framkomlighets- och självständighetssynpunkt. Däremot kan personer med demens få problem med en sådan lösning. Sida 21 av 24

22 En uppföljning efter avslutat projekt, när det nya särskilda boendet står färdig, är önskvärt. Då kan man diskutera hur resultatet blev, vilka lärdomar man kan dra, identifiera sådant som blivit särskilt bra och det som inte blev som man tänkt. Projektgruppen skulle till och med kunna göra en observation med TESS-NH instrumentet på det nya särskilda boendet för att utvärdera arkitekturen och hur den fysiska miljön samspelar med kvalitetsaspekter i vård och omsorg för att få en miljöupplevelse. Detta kan förstås inte göras för tidigt innan rutiner, personal och boende har landat i den nya miljön och man har tagit lokalerna i bruk och gjort sig hemmastadd. Att göra en bedömning med HE hos en enskild person som bor på det nya boendet är en idé, för att få ett kvitto på att den byggda miljön inte hindrar utan ger förutsättningar för att den äldre personen skall kunna vara så aktiv som möjligt efter sina förutsättningar. Det råder ett allmänt samförstånd om att hemmet är den plats där den boende skall kunna vara sig själv, och råda över hur det skall se ut och vad som skall ske. Detta gäller inte minst människor som är äldre, funktionshindrade och sjuka, som är hänvisade till boendet större delen av sin tid och som kanske inte kan ta sig ut på egen hand i närmiljön, eller personer som är beroende av hjälp från andra människor. Existentiella aspekter tillmäts stor betydelse. Tanken om den personliga integriteten är starkt kopplad till bostaden/hemmet. För att avsluta den här artikeln om projekteringshjälpmedel för arbetsterapeuter, vill jag citera arkitekturforskaren Jan Paulson (2002). Han menar att samspelet människa - rum är komplext och dynamiskt. Vi kan välja att fokusera på olika egenskapsfält; ett praktiskt, ett socialt, ett kommunikativt och ett existentiellt egenskapsfält. Till de praktiska egenskaperna hör det vi brukar benämna tillgänglighet, användbarhet och säkerhet i miljön. De sociala aspekterna på rummets utformning handlar om människors möjlighet att förhålla sig och agera i samspel med andra människor. Formgivning och byggande innebär att de fysiska förutsättningarna för det sociala livet fastläggs. Närmiljöns kommunikativa egenskaper handlar om hur byggnader, rum och inredning informerar och förmedlar budskap och betydelser. Detta får en särskild komplexitet och roll för människor med nedsatt syn, hörsel och nedsatt kognitiv förmåga beroende på demens eller hjärnskada. Rummets existentiella egenskaper handlar om vad människor i djupare mening uppfattar som betydelsefullt eller inte, som tilltalande eller frånstötande, som vackert eller fult. Sida 22 av 24

23 Litteratur. Andersson,J (2005) Rum för äldre: om arkitektur för äldre med demens eller somatisk sjukdom Lic avhandling,kth, Arkitekturskolan Bengtsson,A (2003) Utemiljöns betydelse för äldre och funktionshindrade, kunskapssammanställning, Statens folkhälsoinstitut Baltes,P.B.& Smith,J (1999). Multilevel and systemic analyses of old age: Theoretical and empirical evidence for a Fourth Age. In: V.L.Bentson & K.W. Schaie. (Eds.). Handbook of theories of aging ( ). New York: Springer. Iwarsson,S & Björn Slaug (2000) Housing Enabler Studentlitteratur,Lund Iwarsson, S (2008) Utformning av olika boendemiljöer för äldre, Uppdrag för regeringskansliet. Avtalsnummer Dnr 2006:03/2008/10 Fänge,A & Iwarsson,S (2007) Min bostad och jag. Ett demonstrationsprojekt för kvalietsutveckling av bostadsanpassningar. Lunds universitet och Kristianstad kommun Josefsson, S (2004) Att skapa mening (s ) I boken Goda miljöer för äldre, red. Helle Wijk, studentlitteratur. Kielhofner,G (2002). Model of Human Occupation: Theory and application. Third edition. Baltimore Lippincott Williams & Wilkins. Law,M Polatajko,H.,Baptiste,S& Townsend,E.(Eds).(2002) Enabling Occupation: An Occupational Theraphy Perspective.(2 nd ed).ottowa: Canadian Association of Occupational Therapists Lawton, M.P.,& Nahemow, L (1973). Ecology and the aging process. In: C.Eisdorfer & M. P.Lawton. (Eds.) The psychology of adult development and aging. Washington DC: American Psychological Association. Norberg-Schultz(1960) Space and existence. Paulsson,J (2004) Rum för äldre, I boken Goda miljöer och aktiviteter för äldre, red. H.Wijk, studentlitteratur. s Reed,K-L.(Eds.).(2005) Occupational therapy enabling function and wellbeeing. (3rded.) Thorafore,N.J.Slack.cop. Rubenstein, R.L. (1989). The home enviroments of older people: A description of the psychosocial processes linking person to place. Journal of gerontology, Social Sciences, 44, (2), Schmidtbauer,P,Grahn,P och Lieberg,M(2005) Tänkvärda trädgårdar. När utemiljön blir en del av vården. Formas. Sida 23 av 24

24 Svensson,E (2008) Bygg ikapp för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. AB Svensk Byggtjänst. Svensson,E (2002) Lathund för sakkunnighetskontroll. AB Svensk Byggtjänst och Hjälpmedelsinstitutet. Townsend,E (editor) m fl (2002) Canadian Association OF Occupational Therapists Enabling Occupation: An Occupational Therapy Perspective, CAOT Publications ACE Ottowa, Ontario Boverkets Byggregler, BBR, (2008). Förordning om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m (1994). Plan- och Bygglagen, PBL (1987). Socialtjänstlagen (2001). Internet baserat material: Länkarna hämtade Inventeringsformulär-Handisam Checklista för lokaler- handisam Enkelt avhjäpta hinder-boverket Råd & riktlinjer, Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet. Växjö kommun Sida 24 av 24

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Screeningverktyget HOUSING ENABLER Screeningverktyget HOUSING ENABLER Kartläggningsformulär Datum. Användarens namn Bostadens adress...... Identifikationskod BOSTADSSTANDARD (enligt Boverket, 2008) Följande nödvändiga bostadsfunktioner

Läs mer

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Företag/Vårdgivare Mottagningsadress Verksamhetschef Datum för ifyllnad Vårdvalsområde Denna redovisning av lokalens fysiska tillgänglighet ska bifogas ansökan

Läs mer

UTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR

UTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR FRAMTIDENS BEHOVSANPASSADE LSS- BOENDE 2016 KONFERENS 6-7 DECEMBER UTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR 1 2016-12-03 EN TEKNIKERS PERSPEKTIV PÅ DELAKTIGHET

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler

Enkelt avhjälpt i lokaler Enkelt avhjälpt i lokaler 2 Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas Du får här kortfattad information om vad som gäller enligt bestämmelserna om enkelt avhjälpta

Läs mer

Miljökomponenten, det fullständiga instrumentet Housing Enabler. Susanne Iwarsson & Björn Slaug 2010.

Miljökomponenten, det fullständiga instrumentet Housing Enabler. Susanne Iwarsson & Björn Slaug 2010. Miljökomponenten Miljökomponenten, det fullständiga instrumentet Housing Enabler. Susanne Iwarsson & Björn Slaug 2010. Personkomponenten / Ja funktionsprofil Nej A. UTOMHUS KRING FASTIGHETEN BEDÖMNING

Läs mer

MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR

MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser Bygg ikapp handikapp (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR Allmänt (s 37-42, 183-96) Kan markeras om det står cyklar,

Läs mer

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning http://www.med.lu.se/case Stödjande miljöer för en åldrande befolkning PROFESSOR SUSANNE IWARSSON Om ålder Medellivslängden i Sverige: Män 78 år, kvinnor 84 år Återstående förväntade levnadsår vid 65

Läs mer

Åldrande & boende - en översikt

Åldrande & boende - en översikt http://www.med.lu.se/case Åldrande & boende - en översikt PROFESSOR SUSANNE IWARSSON, FÖRESTÅNDARE FÖR CASE Ett aktuellt ämne Den ökande andelen äldre vi lever längre, blir sjuka och sköra senare Fler

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 Basanpassning Bättre för alla Antagen av kommunfullmäktige 2008-04-09 1 2 2008-01-08 Basanpassning Bättre för alla Enligt FN:s standardregler skall personer med funktionsnedsättning tillförsäkras delaktighet

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? www.med.lu.se/case Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll? Marianne Granbom leg. arbetsterapeut och doktorand Centre of Ageing and Supportive Environments Forskargruppen Aktivt och hälsosamt

Läs mer

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)

Läs mer

Arkitektur för ett åldrande samhälle (Architecture for an Ageing Society)

Arkitektur för ett åldrande samhälle (Architecture for an Ageing Society) Kursnr: AD222V Arkitektur för ett åldrande samhälle (Architecture for an Ageing Society) alternativa boendeformer för äldre delmoment förlagda till Vigs Ängar, Ystad kommun Kursbeskrivning, HT09, 090914-100115:

Läs mer

Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun

Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun Denna information vänder sig till dig som planerar att bygga nytt i Ekerö kommun och går igenom vilka krav som ställs på tillgänglighet och användbarhet

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2

Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2 Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2 Upprättat av Certifierad sakkunnig i tillgänglighet 2016-05-20 1 (8) Tillgänglighetsinventering Fräsen 2, Kunskapsskolan, Täby kommun UPPDRAG Att

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2

Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2 1(5) Litteraturförteckning Sakkunnig av tillgänglighet TIL 2 1) Litteratur / kursmaterial som delas ut på kursen och ingår i kursavgiften PBL - Plan- och bygglagen (2010:900) PBF Plan- och byggförordningen

Läs mer

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar Agneta Ståhl (professor, Teknik och samhälle, Lunds Tekniska Högskola) Innehåll Varför CASE forskar om äldres trafikmiljö/gångmiljö/utemiljö

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Handikappolitiskt program Innehållsförteckning Förord 2 Sida Åtgärder i kommunerna 3-4 Lagar 5 Socialtjänstlagen, 1 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5, 6 7 Plan- och bygglagen

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunerna i Fyrbodal Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna i länet har tagit fram förslag till riktlinjer för fysisk

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare Enkelt avhjälpta hinder Broschyr för fastighetsägare Denna broschyr vänder sig i första hand till dig som äger en lokal dit allmänheten har tillträde eller äger allmän platsmark och vill veta vad de nya

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda!

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! 2 Hinder ska åtgärdas Hinder, som exempelvis höga trösklar, tunga dörrar eller dålig belysning, finns både i byggnader och utemiljö. Du som äger en lokal dit

Läs mer

Tillgänglighetspromenaden vänder sig till ledamöter i Kommunala funktionshinderrådet, ritningsgranskarrådet och särskilt inbjudna.

Tillgänglighetspromenaden vänder sig till ledamöter i Kommunala funktionshinderrådet, ritningsgranskarrådet och särskilt inbjudna. 1 Tillgänglighetspromenad 5 september 2016 Plats: Dalslands konstmuseum och Dalslands center. Tillgänglighetspromenaden vänder sig till ledamöter i Kommunala funktionshinderrådet, ritningsgranskarrådet

Läs mer

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar

Läs mer

Bättre för alla. Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun. Antaget av kommunfullmäktige Kf 138

Bättre för alla. Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun. Antaget av kommunfullmäktige Kf 138 Bättre för alla Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun Antaget av kommunfullmäktige Kf 138 Innehåll Sid Inledning 3 Tillgänglighet och på tomt 4 Angöring 4 Handikapparkering

Läs mer

Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunstyrelsen 1 (5) Kommunledningskontoret KSKF/2016:132 Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017-2021 Antaget av kommunfullmäktige den 9 februari 2017, 8

Läs mer

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet Sida 1 av 8 Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet Umeå Kulturhus, Umeå 7:4 Projekt: Uppdragsnummer: Preliminärhandling Upprättad den 4 mars 2015 Reviderad den Granskning utförd av: Solveig

Läs mer

9 0,84. Dörrbredd och entreér. Tillgängliga dörrar - Handisams fördjupningsblad. Dörrens fria passage mått bör vara: ..::_I

9 0,84. Dörrbredd och entreér. Tillgängliga dörrar - Handisams fördjupningsblad. Dörrens fria passage mått bör vara: ..::_I Dörrbredd och entreér En tillgänglig och användbar dörr ska vara så bred att en rullstol kan passera. För en slagdörr ska det fria passagemåttet mätas när dörren är öppnad 90 grader. Dörrens fria passage

Läs mer

BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun

BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun Antaget av kommunfullmäktige den 16 september 2010, 86 Basanpassning av bostäder i nyproduktion - gällande i Höganäs kommun 1 Materialet är en sammanställning av tekniska

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

2. Checklista för publika lokaler

2. Checklista för publika lokaler 2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4

Läs mer

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Parkeringsplats Finns parkering inom 25 m gångavstånd till publik

Läs mer

Tillgänglighet för alla. så bygger och planerar du rätt från början från ett tillgänglighetsperspektiv

Tillgänglighet för alla. så bygger och planerar du rätt från början från ett tillgänglighetsperspektiv Tillgänglighet för alla så bygger och planerar du rätt från början från ett tillgänglighetsperspektiv Zdenka Sramkova, Add Access Sweden AB Stockholm, 5-6 december 2017 Bostad utan institutionell prägel

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Tillgängligheten och användbarheten anges dels som riktlinje, dels som standard. I vissa

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer

Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Tillgänglighetskrav i befintliga miljöer Ewa Krynicka Storskog 22 oktober, Lund Funktionsnedsättning och funktionshinder = två olika saker Funktionsvariation? 2016-02-29 Sida 2 2016-02-29 Sida 3 Bindande

Läs mer

Checklista. För tillgängliga vallokaler

Checklista. För tillgängliga vallokaler Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam Serie: A 2014:3 ISBN-nummer: 978-91-980064-7-6

Läs mer

Dnr B Ankom

Dnr B Ankom Dnr B 2017-000660 Ankom 2017-04-28 TOLLARE ÄNG, NACKA TOLLARE ÄNG, NACKA. Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gällande normer

Läs mer

Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning 2017 2021 1 Målsättning med tillgänglighetsarbetet Övergripande mål Flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd

Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd Bakgrund Det behövs en gemensam definition inom Göteborgs Stad av vad som kan definieras som en tillgänglig bostad. Tillgänglighet är en faktor för att möjliggöra

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns?

Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? 1 Tillgänglighetsinventering av bostäder vilka verktyg finns? En sammanställning och beskrivning av verktyg för att inventera tillgängligheten

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016. Medicinska fakulteten ATPB52, Arbetsterapi III, Intervention, utvärdering och prevention, 10,5 högskolepoäng Occupational Therapy III, Intervention, Evaluation and Prevention, 10.5 credits Grundnivå /

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år www.med.lu.se/case Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år MARIANNE GRANBOM, LEG. ARBETSTERAPEUT, DOKTORAND MARIA HAAK, LEG. ARBETSTERAPEUT, LEKTOR Center for Ageing and Supportive

Läs mer

Särskilt boende för äldre - Arbetsmiljö

Särskilt boende för äldre - Arbetsmiljö Särskilt boende för äldre - Arbetsmiljö Information till länsstyrelserna 2007-05-23 reviderad maj 2014 1 Lokaler som krav kan ställas på Bostaden lägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro,

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder. Krav, praxis, lagstiftning och ansvarsfördelning

Enkelt avhjälpta hinder. Krav, praxis, lagstiftning och ansvarsfördelning Enkelt avhjälpta hinder Krav, praxis, lagstiftning och ansvarsfördelning Vad innebär HIN 3? Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler

Läs mer

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad HELSINGBORGS STAD Sammanträdesdatum 21 mars 2012 Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad Bakgrund I november 2007 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut om trygghetsboende

Läs mer

T-märkning. tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd

T-märkning. tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd T-märkning tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd Bakgrund Göteborgs Stad har i samverkan med privata och kommunala aktörer inom bostadssektorn tagit fram ett verktyg för att inventera stadens bostadsbestånd

Läs mer

Tillgänglighetspromenaden genomfördes en solig eftermiddag med företrädare från funktionshinderföreningar, Politiken, näringsidkare och tjänstemän.

Tillgänglighetspromenaden genomfördes en solig eftermiddag med företrädare från funktionshinderföreningar, Politiken, näringsidkare och tjänstemän. Tillgänglighetspromenad Plats: Vita Sandar Datum: 3 maj 2017 Tillgänglighetspromenaden genomfördes en solig eftermiddag med företrädare från funktionshinderföreningar, Politiken, näringsidkare och tjänstemän.

Läs mer

NetPort Science Park. Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013

NetPort Science Park. Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013 NetPort Science Park kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013 Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling 2017-03-20 Linda Wanhatalo Bengtsson Anders Törnqvist Arkitektkontor AB Inledning

Läs mer

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex

Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick. Vi vet att. Maria Haak, Dr. Med Vet. Relationen mellan hemmet och hälsan är komplex Äldres boende och hälsa -en europeisk utblick Maria Haak, Dr. Med Vet. Institutionen för Hälsa, Vård och Samhällle Medicinska fakulteten Vi vet att - ekonomiska - kulturella -levnadsstandard Relationen

Läs mer

RÅD & RIKTLINJER. Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet.

RÅD & RIKTLINJER. Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet. RÅD & RIKTLINJER Bebyggelse med god tillgänglighet och användbarhet. Principen om allas lika rätt och allas lika värde är utgångspunkten för svensk handikappolitik. Denna människosyn, som uttrycks i FN:s

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH. 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH 2011.09.16 Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen Dokumentet är framställd som underlag för diskussioner i samband med planering och projektering

Läs mer

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426 Personerna och hindren Tillgänglighet

Läs mer

Ersättning för trygghetsboende

Ersättning för trygghetsboende Program Policy Handlingsplan Riktlinje Ersättning för trygghetsboende Beslutad av Äldrenämnden 2018-06-18 DNR: AN 2018/00101/-1.3.2 2018-06-05 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte... 3 Ersättning till

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12 Tillgängliga dörrar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att få tillgängliga dörrar. Det är en fördjupning av riktlinjerna för dörrar som finns i vår publikation Riv hindren

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun

Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 22 februari 2017 Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Ansökan från Familjebostäder i Göteborg AB om subventioner för att utöka trygghetsboende, Kalendervägen 44, 52 och 54

Ansökan från Familjebostäder i Göteborg AB om subventioner för att utöka trygghetsboende, Kalendervägen 44, 52 och 54 Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2016-05-16 diarienummer 6521/13 Boendeavdelningen Birgitta Thielen/Henrik Ehrlington telefon 368 10 20 / 368 10 04 e-post: birgitta.thielen@fastighet.goteborg.se

Läs mer

d " li " i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16

d  li  i 0 0 5 0 i fil ''' 0. 0 a a di dik SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Stockholm 2012-05-16 i 0 0 5 0 d " li " 1 0 0 11 1 i fil ''' 0. 0 a a di dik 0 SISAB Nybyggnad förskola Beckombergavägen Sakkunnighetsintyg Bygglov Stockholm 2012-05-16 R A Nybyggnad förskola Beckombergavägen SakkunnighetsIntyg

Läs mer

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Fallprevention är framtaget av arbetsgruppen för fallprevention och är ett delprogram till Handlingsprogram trygghet

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052 Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING 2013-03-11 Uppdragsnummer:

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Hanna Svensson, industridoktorand

Hanna Svensson, industridoktorand Hanna Svensson, industridoktorand Finansierad av Haninge kommun, Äldreförvaltningen. Forskar på Centrum för Hälsa och Byggande, KTH Forskningsområden: Bostadsanpassning Tillgängligt boende för äldre Bostadsförsörjningsfrågor

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002

Borås 2-3 oktober 2002 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Sari Lanninger, ÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃÃIllustration: Erika Eklund Omarbetad bild ur Tillgänglighet för alla, Handikappombudsmannens sjunde rapport till regeringen

Läs mer

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012

Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om bostadsanpassning Viveka Lindström, Personskadeförbundet RTP 6 november 2012 Om projektet/verksamheten Film Webbsidan www.bostadscenter.se bostadsanpassningsbidrag, behovsguide Frågor Bostadscenter.se

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program 2013-03-27 Handikappolitiskt program I Gagnefs kommun ska ingen känna sig hindrad av sin funktionsnedsättning. 2013-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09 1 Innehåll 1. Bakgrund...3 2. Direktiv...3

Läs mer

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) 1(7) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB) Länsstyrelsen i Västra Götalands län yttrar sig här över betänkandet Bostäder

Läs mer

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter 2015-03-30 Förvaltningsnamn Avsändare Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter Tillgången till ett dynamiskt och mångfacetterat kulturliv berikar

Läs mer

Självskattning av tillgänglighet i stadens lokaler Sid 1

Självskattning av tillgänglighet i stadens lokaler Sid 1 Självskattning av tillgänglighet i stadens lokaler Sid 1 Bakgrund och syfte Stockholm ska vara en stad som är tillgänglig för alla det ställer krav på flera olika sätt. Ett är hur de lokaler vi bedriver

Läs mer

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer:

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer: Sida 1 (5) Checklista Antas i kommunfullmäktige Detaljplanens namn: Dnr: 2013-09481 Stadsdel: Kista Svar senast: 2016-02-01 Syfte och huvuddrag Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett detaljplaneförslag

Läs mer

Tillgängliga konferenser där alla kan delta och medverka oavsett funktionsförmåga

Tillgängliga konferenser där alla kan delta och medverka oavsett funktionsförmåga Tillgängliga konferenser där alla kan delta och medverka oavsett funktionsförmåga En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning. Det kan till exempel handla om nedsatt rörelseförmåga,

Läs mer

Kulturarv & Universell Tillgänglighet utveckling av tillgänglighetstänkandet

Kulturarv & Universell Tillgänglighet utveckling av tillgänglighetstänkandet Kulturarv & Universell Tillgänglighet utveckling av tillgänglighetstänkandet Jonas E Andersson, arkitekt SAR/ MSA, Ph D, utredare CERTEC, Lunds Universitet & Riksantikvarieämbete, RAÄ Lund 22 oktober 2015

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar. HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-09-30 Dnr.nr: S2009/1816/FST Vår referens: Mia Ahlgren Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Remissvar: Översyn av lagen

Läs mer

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014)

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) 1 Innehållsförteckning 12an 3 54an Gruppbostad & gemensamhetsutrymme n 11 Backa 15 Gullvivan 25 Gyllengården 31

Läs mer

Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet

Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Vad ska lovhandläggaren tänka på? Vanliga fel 1 Eva Björklund Arkitekt SAR/MSA Sakkunnig i tillgänglighet Hissen skulle skapa tillgänglighet med rullstol och rollator, men hur komma in? Att tänka på, vanliga

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

Flytt och tankar om flytt hos äldre

Flytt och tankar om flytt hos äldre www.med.lu.se/case Flytt och tankar om flytt hos äldre Marianne Granbom leg. arbetsterapeut, Dr. Med. Vet. LUNDS UNIVERSITET @MarianneGranbom Centre for Ageing and Supportive Environments (CASE) Lunds

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Riktlinjer i handboken Stockholm en stad för alla. Skrivelse till kommunstyrelsen. Svar på remiss

Riktlinjer i handboken Stockholm en stad för alla. Skrivelse till kommunstyrelsen. Svar på remiss Lennart Klaesson Trafikplanering 08-508 260 12 lennart.klaesson@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2010-02-08 Riktlinjer i handboken Stockholm en stad för alla. Skrivelse till kommunstyrelsen.

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april 1992 1.2.4

med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april 1992 1.2.4 Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 1992:10 Sjöfartsverkets kungörelse Utkom från trycket med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april

Läs mer

Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun

Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2012-02-14 SN 30 Dnr 2012/11 Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun Ärendebeskrivning Behovet av trygghetsboenden i Ängelholms kommun är

Läs mer

Riktlinjer för basutformning för bostäder

Riktlinjer för basutformning för bostäder Riktlinjer för basutformning för bostäder BASUTFORMADE BOSTÄDER ÄR BÄTTRE FÖR ALLA Basutformning ökar möjligheten för den som drabbas av nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att bo kvar i sin bostad.

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder 2016-03-31 Enkelt avhjälpta hinder Fastighetsägare ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder för att så många som möjligt ska kunna få tillträde till och använda publika lokaler och allmän platsmark. Checklista

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer