Protokoll. Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen

2 Kommunstyrelsen sammanträ de 200. Fö rändringar av avgift fö r matdistribution inom hemtjänsten 201. Svar påmotion angående omprioritering av investering från nybygge vid Mjö rngatan-tennisvägen till cykelbana mellan Sollebrunn-Stora Mellby - Lena Klevenås m fl 202. Svar påmotion rö kfri arbetstid Leif Hansson(S) 203. Revidering av miljö skyddsnämndens reglemente 204. Inriktningsbeslut fö r lokalfö rsö rjningsplan 205. Reglemente fö r kommunala pensionärsrådet KPR 206. Program mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel, tidigare Alkohol- och drogpolitiskt program 207. Alingsås Ryttarsällskaps ansö kan om att undantas av årlig amortering 208. Å tgärdsplan fö r tekniska nämndens fastigheter - 1 B 209. Uppfö ljning 3 per den 30 september 2009 fö r Alingsås kommun 210. Vindbruksplan - Tematiskt tillägg till ö versiktsplan fö r Lerums kommun, Lerums framtidsplan Ö P2008, samråd 211. Detaljplan fö r Alingsås, bostäder m m i Ö stra Ä ngabo 212. Handelsstrategi fö r Gö teborgsregionen remiss 213. Nytt avtal med Kommunforskning I Västsverige 214. Implementering av tjänstedirektivet 215. Omreglering av tjänst 216. Fö rslag till Trafikfö rsö rjningsplan Yttrande ö ver ansö kan om auktorisation fö r bilskrot 218. Meddelanden 219. Anmälan av delegeringsbeslut

3 Kommunstyrelsen Sida 1 Plats och tid Rådslaget, Rådhuset, Alingsås kl Ajournering kl Paragrafer Beslutande Ö vriga deltagare Utses att justera Sekreterare Ordförande Justerande Daniel Filipsson(M), ordf Holger Andersson(FP), t om kl 17.20, inga Kristina Grapenholm(FP) Jan Gustafsson(V) Monica Gustavsson(S) Anne-Marlé ne Hjortskog(S) Irene Jonsson(S) Joakim Järrebring(S) Birgitta Larsson(S) Thorsten Larsson(M) Hasse Lindwert(FP), fr o m, alla Bo Lundbladh(C) Ingegerd Lö fqvist(m) Stefan Svensson(KD) Birgitta De Verdier(FP) Rune Hedberg(V) Hasse Lindwert(FP) Roland Salomonsson(M) Fredrik Van den Broek(FP), t om 17.25, inga Mirwais Wais(S) Lars Eklund, kommundirektö r och Anci Eyoum, kommunsekreterare Information och ö verläggningar Ann-Kristin Lö vqvist, folkhälsoplanerare Laine Andreasson, drogsamordnare Katja Ketola, ö versiktsplanechef och Anna-Karin Fridh, ö versiktsplanerare Bjö rn Franke, tf administrativ chef och Marit Minou, utredningssekreterare Sven Stengard, ekonomichef och Jesper Hederströ m, ekonom Anne-Marlé ne Hjortskog Anci Eyoum Daniel Filipsson Anne-Marlé ne Hjortskog Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Kommunstyrelsen Sammanträ desdatum, Datum för anslags uppsä ttande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Rådhuset, Administrativa avdelningen Underskrift

4 Kommunstyrelsen Sida 2 Information och överlä ggningar A/ Program mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel -revidering av tidigare drogpolitiska programmet B/ Implementering av tjänstedirektivet -EU beslut att ö ka tjänstehandeln inom EU C/ Trafikfö rsö rjningsplan fö r kollektivtrafiken regional och interkommunal trafik -taxor D/ Uppfö ljning 3 per den 30 september 2009 fö r Alingsås kommun -en positv prognos på28 miljoner kronor E/ Inriktningsbeslut fö r lokalfö rsö rjningsplan -samordning av fö rvaltningslokaler fö r barn- och ungdom, kultur- och fritid, socialfö rvaltning, utbildningsfö rvaltning och vård- och äldreomsorg F/ Detaljplan fö r Alingsås, bostäder m m i Ö stra Ä ngabo, samråd -trafik- och grö nstruktur, gestalning och mångfald i bostadsutbudet

5 Kommunstyrelsen Sida 3 KS 200 Dnr KS 720 Förä ndringar av avgift för matdistribution inom hemtjä nsten Ä rendebeskrivning Vård- och äldreomsorgsnämnden har den 22 september, 75, fö reslagit kommunfullmäktige att besluta om 55 kronor i avgift fö r matdistribution från och med den 1 januari Samt att avgiften under avtalstiden justeras enligt index. Fö r de personer som idag betalar 67 kronor i avgift fö reslås avgiften sänkas till 55 kronor från och med att avtalet bö rjar gälla. Under 2009 har vård- och äldreomsorgsnämnden upphandlat produktion och distribution av mat till personer med hemtjänstinsats. Priset till leverantö r fö r produktion och distribution är 52,50 kr per person. Matdistributionstaxan är fö r kronor fö r personer med hemtjänstinsatser och 67 kronor fö r personer med enbart matdistribution. Från och med oktober 2009 bö rjar ett externt fö retag utfö ra produktion och distribution av mat till samtliga vårdtagare i hemmet som valt kommunal utfö rare av hemtjänst. Portionspriset fö reslås uppgåtill 55 kronor, vilket inkluderar faktisk kostnad till upphandlad utfö rare samt ett overheadpåslag fö r avgifts- och administrationskostnader med 5 %. Avgiften fö reslås justeras lö pande utifrån avtal. Den nya avgiften beräknas ge ö kade intäkter fö r vård- och äldreomsorgsnämnden med cirka 100 tkr per år. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 19 oktober 2009 lämnat fö ljande yttrande: Kommunledningskontoret tillstyrker vård- och äldreomsorgsnämndens fö rslag till fö rändrad avgift fö r matdistribution inom hemtjänsten. Avgiften skall justeras med index varje år. Efter fö rtydligande är den fö reslagna indexuppräkningen kopplat till indexet i avtalet där 60 % av priset justeras med fö rändringen av SCB:s index TPI (tjänste prisindex) fö r hotell och restaurangtjänster och 40 % av priset justeras med fö rändringen av SCB:s index TPI fö r transporttjänster. Prisjusteringen sker en gång per år där det fö rst justeringstillfället är Avtalet gäller till och med den 30 september Nämnden har redan genomfö rt en sänkning av avgiften fö r de personer som enbart har matdistribution från 67 till 55 kronor från och med att avtalet bö rjade gälla den 1 oktober 2009, detta med hänvisning till självkostnadsprincipen. Den angivna avgiften på55 kronor är exklusive moms dåmatdistribution är momsbefriat (individuellt behovsprö vad enligt socialtjänstlagen).

6 Kommunstyrelsen Sida 4 KS 200, forts Dnr KS 720 Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 152. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmä ktige: Avgiften fö r matdistribution fastställs till 55 kronor per portion från och med den 1 januari Avgiften justeras under avtalstiden med samma index som finns fastställt i ramavtalet.

7 Kommunstyrelsen Sida 5 KS 201 Dnr KS 077 Svar på motion angå ende omprioritering av investering frå n nybygge vid Mjörngatan-Tennisvä gen till cykelbana mellan Sollebrunn-Stora Mellby - Lena Klevenå s m fl Ä rendebeskrivning Lena Klevenås (MP) och Janine Alm Ericson (MP) har i en motion till fullmäktige den 9 juni 2009 dels yrkat att investeringen av bygge av ny väg bakom gamla tennishallen prioriteras om till fö rmån fö r en gång- och cykelbana mellan Sollebrunn-Stora mellby. Dels yrkar motionärerna att kommunen redovisar en motiverad prioritetsordning fö r olika investeringar som behö ver gö ras fö r att ö ka trafiksäkerheten fö r barnen i kommunen. Motionen har remitterats till kommunstyrelsen som låtit kommunledningskontoret studera frågan. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 21 september 2009 lämnat fö ljande yttrande samt fö rslag till beslut: Beslut om ny vägdragning vid Tennisvägen har beslutats av kommunfullmäktige efter flera påvarandra fö ljande diskussioner. Investeringsmedel finns avsatta i innevarande års investeringsplan. Någon omfö rdelning i investeringsplanen till fö rmån fö r ett helt nytt projekt låter sig inte gö ras, utan bö r såfall ske i samband med budgetarbetet fö r 2010 och framåt. Vid varje års arbete med den femåriga, rullande, investeringsplanen skall alla olika behov, exempelvis fö r tillgänglighet, kollektivtrafik och trafiksäkerhet, noga motiveras och prioritetsordnas efter angelägenhetsgrad. Motionens intentioner kan därfö r sägas vara uppfyllda. Fö rslag till beslut: Motionen fö ranleder inga åtgärder. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 153. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmä ktige: Motionen anses, med hänvisning till kommunledningskontorets yttrande, besvarad.

8 Kommunstyrelsen Sida 6 KS 202 Dnr KS 092 Svar på motion rökfri arbetstid Leif Hansson(S) Ä rendebeskrivning Leif Hansson(S) har i motion till kommunfullmäktige den 29 oktober 2008, 197 yrkat att fö rutsättningarna fö r att infö ra rö kfri arbetstid i kommunen utreds. Motionären menar att det är viktigt att hela kommunen fattar ett sådant principbeslut och inte en enskild fö rvaltning. Kommunfullmäktige beslutade att remittera ärendet till kommunstyrelsen. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 6 augusti 2009 lämnat fö ljande yttrande samt fö rslag till beslut: Metodik Fö r att utreda fö rutsättningarna fö r ett eventuellt infö rande av rö kfri arbetstid i Alingsås kommun har kommunledningskontoret kontaktat Sveriges kommuner och landsting (SKL) samt kommuner där man framgångsrikt arbetat med rö kfri arbetstid (Mö lndal stad, Borås stad, Halmstad kommun samt SDF Backa). Samtliga kommuner har valt lite olika tillvägagångssätt i infö rande och tillämpning av rö kfri arbetstid samtidigt som SKL genom enkätundersö kningar kan visa påett antal punkter fö r ett framgångsrikt infö rande. De alternativ kommunledningskontoret tagit fram har diskuterats i AG hälsa (arbetsgrupp sammansatt med representanter från respektive fö rvaltning samt Kommunal och Lärarfö rbundet) varefter motionen har remitterats till samtliga fö r- valtningar och personalorganisationer. Varfö r rö kfri arbetstid? I Sverige idag är 14 procent av männen och 19 procent av kvinnorna dagligrö kare. Enligt SKL finns det kommunalt anställda grupper med betydligt hö gre andel rö kare. SKL menar även att olika undersö kningar visar att 70 till 85 procent av dem som rö ker vill sluta. Enligt en enkätundersö kning 2007 i Alingsås kommun finns kommunala grupper där procent av de anställda rö ker. Enligt Statens folkhälsoinstitut orsakar rö kning skador hos alla som rö ker och rö kningen har effekt påi stort sett alla kroppens organsystem. Man menar att varannan rö kare dö r i fö rtid av sin rö kning och i genomsnitt fö rlorar rö karen 7 8 år av sin fö rväntade livstid. Tobaksrö k påverkar fö rutom rö karen ocksåpersoner som vistas i utrymmen med tobaksrö k. Undersö kningar från SKL visar att rö kare har fler sjukskrivningsdagar än ickerö kare. Dock är ett beslut om att sluta rö ka ett personligt beslut som ingen arbetsgivare kan påtvinga någon. SKL menar att kommunerna med sina drygt anställda har en viktig folkhälsouppgift, både gentemot de anställda och genom de anställdas roll som fö rebilder vid kontakter med allmänheten. Vidare finns det även ett kund- /brukarperspektiv. Fö rutom att vara en god fö rebild kan det anses rimligt att ingen skolpersonal, vårdpersonal, bibliotekarie exempelvis rö ker eller luktar rö k gentemot sina elever, brukare, kunder och såvidare.

9 Kommunstyrelsen Sida 7 KS 202, forts Dnr KS 092 Vad innebär rö kfri arbetstid? I dag finns ett rö kfö rbud fö r samtliga kommunala lokaler och skolgårdar. Med rö kfri arbetstid tar man steget längre vilket innebär att ingen skall behö va utsättas fö r tobaksrö k under arbetstid. Enligt 8, Tobakslag (1993:581) svarar arbetsgivaren fö r att en arbetstagare inte mot sin vilja utsätts fö r tobaksrö k under arbetstid. Det innebär att den tid man arbetar eller har paus skall slippa tobaksrö k. Exempelvis blir dagens rö kning i rö krutor eller utanfö r entré er ej tillåtna annat än under den anställdes lunch. Rö kfri arbetstid omfattar alla anställda och fö rtroendevalda. I dagsläget (januari 2009) har 63 kommuner beslutat om rö kfri arbetstid. Framgångsfaktorer med infö rande av rö kfri arbetstid Enligt SKL har lärdomar från internationell tobaksprevention och arbetet med rö kfritt landsting i Sverige visat att det finns ett antal tydliga framgångsfaktorer i arbetet med rö kfri arbetstid. Fokus menar man, bö r ligga påden rö kfria miljö n, det ska vara lätt att ta ett beslut att bli rö kfri och svårt att bö rja rö ka. Vidare säger SKL att arbetet med tobaksprevention är ett långsiktigt arbete och det bö r utgö ra en del av de ordinarie arbetsprocesserna. SKL har genomfö rt enkätundersö kning bland alla kommuner som har genomfö rt rö kfri arbetstid. Den stö rsta nyckelfaktorn är en policy, politiskt fö rankrad, som har processats fram av arbetsgivare, medarbetare och fackliga representanter. Viktiga inslag är tillgång till rö kfria miljö er, information om policyn, regelbunden feedback och uppmuntran samt adekvat rö kslutarstö d. Svårigheter med att infö ra rö kfri arbetstid Kommunen kan besluta om rö kfri arbetstid. Det finns inga lagrum som sätter stopp fö r det. Konflikt kan däremot finnas mellan de olika lagarna; tobakslagen, socialtjänstlagen, LSS och arbetsmiljö lagen, exempelvis vid arbete i annans hem där brukaren är rö kare. Vidare finns vissa svårigheter att fö lja upp ett principbeslut, hur kontrolleras efterlevnaden av policyn? Skall det riktas sanktioner till den som rö ker under arbetstid? Med andra ord, kan personal utsättas fö r disciplinåtgärder? Integritetsfrågan är en ytterligare aspekt. I dagsläget ska varje arbetsledare ta upp den anställdes kost- och motionsvanor i medarbetarsamtalet. Lägg därtill att arbetsledaren eventuellt ska kontrollera huruvida de anställda rö ker eller ej under arbetstid. Offentliga arbetsgivare är fö rebilder men de bö r kanske inte agera så att det kan uppfattas att den personliga integriteten kränks. Var gränsen går fö r integritetskränkning eller fö rebyggande hälsoarbete är en svårdefinierbar fråga. Fö rutsättning i Alingsås kommun fö r infö rande av rö kfri arbetstid I samtliga kommuner som kommunledningskontoret varit i kontakt med har man upprättat en policy om rö kfri arbetstid. I vissa kommuner har man valt att infö ra policy om rö kfri arbetstid i delar av kommunen, oftast i fö rvaltningar med tät kontakt med tredje man, ex omsorgs- och utbildningsfö rvaltningar. Majoriteten av kommunerna har reglerat frågan såtillvida att rö kfri arbetstid anses vara en ordningsfö reskrift och som alla andra ordningsfö reskrifter innebär det att en anställd som bryter mot ordningsfö reskriften ytterst bryter mot anställningsavtalet.

10 Kommunstyrelsen Sida 8 KS 202, forts Dnr KS 092 Kommunledningskontoret menar att det finns fö rutsättningar fö r tre alternativa infö randen av rö kfri arbetstid i Alingsås kommun; Alternativ A är att rö kfri arbetstid infö rs i Alingsås kommun som ett kommunfullmäktigebeslut med policy, vilken gäller fö r samtliga politiker och anställda i Alingsås kommun. Rö kfri arbetstid innebär att ingen anställd eller fö rtroendevald i kommunen rö ker under arbetstid eller pauser. Policyn regleras som en ordningsfö reskrift vilket innebär att rö kning under arbetstid kan leda till disciplinåtgärder enligt gällande avtal. Kommentar: Enligt kommunledningskontoret är en av fö rdelarna med alternativ A att det finns instrument att åtgärda eventuella brister i efterlevnaden av policyn. Nackdelen är att alternativ A av de anställda kan upplevas integritetskränkande och som ett ingrepp i den personliga sfären. Vidare kan det uppfattas som att alternativ A skapar ett tobakspreventivt arbete som bygger på straff och kontroll snarare än påindividens egna drivkrafter. Alternativ B är att rö kfri arbetstid infö rs i Alingsås kommun som ett kommunfullmäktigebeslut med policy, vilken gäller fö r samtliga politiker och anställda i Alingsås kommun. Rö kfri arbetstid innebär att ingen anställd eller fö rtroendevald i kommunen rö ker under arbetstid eller pauser. Policyn regleras inte som en ordningsfö reskrift. Därmed vidtas inte heller några arbetsrättsliga åtgärder om anställd personal inte fö ljer policyn eftersom den snarare skall betraktas som en viljeinriktning. Kommentar: Fö rdelen med detta alternativ är att man gö r det utifrån ett positivt individperspektiv där var och en ansvarar fö r efterfö ljandet av policyn. Dock bö r man efterstäva ett långsiktigt arbete dådet krävs information och i vissa fall normfö rändringar i organisationen gentemot rö kfri arbetstid. Det kan finnas risk att alternativ B skapar en tandlö s policy med mycket knapp efterlevnad. Alternativ C är att rö kfri arbetstid infö rs som en ordningsfö reskrift i delar av Alingsås kommun, exempelvis barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden samt i social- och vård- och äldreomsorgsnämnden. Rö kfri arbetstid innebär att ingen anställd eller fö rtroendevald i denna del av kommunen rö ker under arbetstid eller pauser. Ordningsfö reskriften kan regleras påmotsvarande sätt som policyn i alternativ A eller utan reglering som i alternativ B. Kommentar: Kommunledningskontoret uppfattar att alternativ C har fö rdelen av att man kan lägga mer resurser påspecifika nämnders arbete med rö kprevention och att man gö r det utifrån ett kund-/brukarperspektiv dvs man undviker pekpinnar och tar hänsyn till tredje man. Nackdelen är att det kan betraktas som orättvist att endast peka ut vissa nämnder i det rö kpreventiva arbetet. Mot dessa alternativ kan ställas dagens situation. Som tidigare nämnts är det i dag fö rbjudet att rö ka i kommunala lokaler och påskolgårdar. Alingsås kommuns rö kpreventiva arbete sker genom exempelvis sluta-rö ka kurser riktade till de arbetsplatser som enligt kommunens hälsoenkätundersö kning ligger hö gt i antal rö kare jämfö rt med riksgenomsnittet.

11 Kommunstyrelsen Sida 9 KS 202, forts Dnr KS 092 Det preventiva arbetet bygger påinformation om situationen och den anställdes egna drivkrafter till att bli rö kfri, utan vare sig reglering eller sanktioner. Samtidigt har oss veterligen den arbetsrättsliga innebö rden av rö kfö rbudet i kommunala lokaler inte lett till att frågan om disciplinansvar har prö vats. Kommentar: Kommunledningskontoret anser att det ibland kan finnas fö rdelar med att koncentrera resurserna till de arbetsplatser där rö kning är vanligast fö rekommande. Oavsett alternativ genomfö rs vartannat år en hälsoenkätundersö kning i kommunen ur vilken statistik kan hämtas kring antal rö kare. Därmed finns mö jlighet att kontrollera effekten av en ev. tobakspolicy. Med ett ev. policyinfö rande anser kommunledningskontoret det angeläget att den som ö nskar sluta rö ka ska få hjälp genom kommunens fö retagshälsovård. Information skall även ges till alla anställda och fö rtroendevalda om vad rö kfri arbetstid innebär. Vid introduktion av nyanställd personal skall information om rö kfri arbetstid ges. I remissvaren från fö rvaltningar och personalorganisationer framkommer att samtliga framhåller vikten av ett rö kpreventivt arbete. Majoriteten av fö rvaltningarna framhåller alternativ B eller dagens situation. En fö rvaltning fö rordar alternativ A, ingen fö rvaltning eller personalorganisation fö rordar alternativ C. Sammanfattningsvis menar kommunledningskontoret att det är genomfö rbart att infö ra rö kfri arbetstid i Alingsås kommun. Kommunledningskontoret menar samtidigt att vid ett eventuellt infö rande av rö kfri arbetstid står hälsoperspektivet i konflikt med den personliga integriteten vilket bedö ms vara en fråga som bö r behandlas politiskt. Fö rslag till beslut: Kommunledningskontoret ö verlåter till kommunfullmäktige att fatta beslut i frågan. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 154. Yrkande Kristina Grapenholm(FP) yrkar bifall till arbetsutskottets fö rslag med tillägg i beslutet att arbetsgivaren även i fortsättningen ska bedriva rö kpreventivt arbete. Thorsten Larsson(M), Bo Lundbladh(C) och Stefan Svensson(KD) yrkar bifall till kommunstyrelsens arbetsutskotts fö rslag med Kristina Grapenholms fö rslag till tillägg. Birgitta Larsson(S) yrkar bifall till motionen i enlighet med alternativ B i kommunledningskontorets yttrande. Monica Gustavsson(S) och Joakim Järrebring(S) yrkar bifall till Birgitta Larssons yrkande.

12 Kommunstyrelsen Sida 10 KS 202, forts Dnr KS 092 Proposition Ordfö randen ställer arbetsutskottets fö rslag mot Birgitta Larssons m fl ändringsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar att bifalla arbetsutskottets fö r- slag om att avslåmotionen. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmä ktige: Med motiveringen att arbetsgivaren idag bedriver, och fortsättningsvis bedriver, rö kpreventivt arbete bland annat genom sluta-rö ka kurser, avslås motionen.

13 Kommunstyrelsen Sida 11 KS 203 Dnr KS 012 Revidering av miljöskyddsnä mndens reglemente Ä rendebeskrivning Miljö skyddsnämndens tillsyn ö ver djurskyddet har upphö rt genom att tillsynsansvaret ö verfö rdes till länsstyrelsen den 1 januari Med anledning av detta behö ver miljö skyddsnämndens reglemente 2 ändras. Miljö skyddsnämnden har den 31 mars beslutat att fö reslåkommunfullmäktige att nämndens reglemente ändras enligt ovan. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 2 september 2009 lämnat fö ljande yttrande: Den fö reslagna ändringen är en fö ljd av att djurskyddet flyttats från kommuner till länsstyrelser. Den fö reslagna ändringen tillstyrks. Nuvarande reglemente 2 har fö ljande lydelse: Miljö skyddsnämnden svarar fö r tillsyn enligt livsmedelslagen, djurskyddslagen, lagen med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 2 4 (gaturenhållning m m) samt tobakslagens 2 och 4. Vid fö reslagen ändring tas ordet djurskyddslagen bort i den 2 som i ö vrigt kvarstår ofö rändrad. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 155. Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmä ktige: Miljö skyddsnämndens reglemente 2 ändras såatt ordet djurskyddslagen tas bort.

14 Kommunstyrelsen Sida 12 KS 204 Dnr KS 272 Inriktningsbeslut för lokalförsörjningsplan Ä rendebeskrivning Ett arbete kring strategisk lokalfö rsö rjningsarbete i Alingsås kommun är påbö rjat. En del i detta arbete är den långsiktiga strategin fö r att påsikt optimera användandet av kommunens lokaler. I den kommungemensamma lokalfö rsö rjningsplanen kommer varje nämnds långsiktiga strategier fö r lokalanvändande att redovisas. Vad gäller den långsiktiga lokalplaneringen påkommunö vergripande nivå behö ver ett inriktningsbeslut tas redan i detta skede avseende fö rvaltningslokaler Kungsgatan, Kabomhuset, delar av Alströ merskolan och Utbildningens Hus. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 oktober 2009 framfö rt fö ljande: Diskussioner i denna fråga har startat i och med de fö rändringar som är påväg att genomfö ras i utbildningsnämnden. Nämnden kommer under hö sten att ta beslut angående projektering fö r ombyggnation i sina befintliga lokaler. Om beslut tas om att fortgåmed projekteringen kommer detta medfö ra att den estetiska inriktningen erhåller ändamålsenliga lokaler fö r sin verksamhet och extern inhyrning kan undvikas. Det som framkommit i diskussioner mellan utbildnings- och kultur och fritidsfö r- valtningen samt nämnder har varit att samverkansmö jligheter i dessa lokaler finns. Utbildningsnämndens estetiska inriktning påalströ mer och kultur och fritidsnämndens verksamhet Kulturskolan som idag är lokaliserade i Kabomhuset har många gemensamma nämnare och har tidigare samverkat, från 1995 och cirka 5 år framåt. Dåvarande verksamhet innefattade endast musik. Ett arbete kring samverkan fortgår i en arbetsgrupp och påpolitisk nivåfö rs diskussioner mellan nämnderna. Kultur och fritidsnämndens verksamhet Event och Ungdom (Euc) skulle även kunna inrymmas i Alströ merområdet och därmed sker en ytterligare lokaleffektivisering och samverkan. Utbildningsnämnden står även infö r ett beslut att integrera gymnasiesärskolans verksamhet i Alströ mers lokaler. Detta ger fö rdelar både verksamhets- och lokalmässigt. De konsekvenser dessa beslut kan fåär att Kabom (Kulturskolan samt Euc) respektive Utbildningens Hus (gymnasiesärskolan) nu delvis kan frigö ras fö r ö vrig verksamhet. Diskussioner har parallellt fö rts kring de fö rdelar kommunen skulle kunna uppnå om fö rvaltningarna inom Alingsås kommun kunde fåen geografisk placering nära varandra.

15 Kommunstyrelsen Sida 13 KS 204, forts Dnr KS 272 Idag sitter tre av kommunens fö rvaltningar, tekniska kontoret, miljö skyddskontoret samt plan- och byggkontoret samlade påsveagatan i ett nyrenoverat fö rvaltningshus. Ö vriga fö rvaltningar är utspridda geografiskt. Barn och ungdomsfö rvaltningen samt socialfö rvaltningen är lokaliserade i lokaler hos externa fastighetsägare, i Kristineholm respektive påsidenvägen. Vård och äldreomsorgens fö rvaltning befinner sig påkungsgatan. Denna fastighet är lokaliserad bredvid kommunledningskontoret, (Rådhuset respektive Teliahuset). Utbildningsfö rvaltningens administration befinner sig i Utbildningens Hus. Kulturoch fritidsfö rvaltningen är lokaliserade hos extern fastighetsägare i Sparbankshuset. När Kabom nu har en mö jlighet att frigö ra utrymme skulle detta kunna utgö ra ett tillfälle att samla fö rvaltningar geografiskt. En fö rstudie, som utfö rs av Fabs AB, pågår i Kabom fö r att se vilka mö jligheter som finns i fastigheten. Det finns även mö jligheter till utö kning av fö rvaltningslokaler påkungsgatan, i den byggnad vård- och äldres fö rvaltning idag befinner sig. Dåutrymme kommer att frigö ras i Utbildningens Hus vill kommunledningskontoret påpeka att frågan kring fortsatt verksamhet inom Utbildningens Hus bö r lyftas dådenna utpekats som en strategisk viktig byggnad inom ramen fö r vision Ovanstående lokalfö rändringar skulle innebära att Alingsås kommun skulle fåtvå stö rre fö rvaltningsområden geografiskt, ett påsveagatan, samt ett område kring Kungsgatans västra del. Detta skulle främja ett ö kat samarbete och ge ö kad samhö righet men ocksåbidra till tidsvinster vad gäller mö ten, sammankomster m m. Kungsgatans västra del har även närhet till AB Alingsåshem och Alingsås Energi AB. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 155. Yrkande Stefan Svensson(KD) yrkar att fö ljande syfte läggs till i fö rslag till beslut: Syftet skall vara att uppnåsåväl ekonomiska vinster som ö kad samverkan mellan nämnderna. Birgitta Larsson(S) och Thorsten Larsson(M) yrkar bifall till Stefan Svenssons tilläggsyrkande.

16 Kommunstyrelsen Sida 14 KS 204, forts Dnr KS 272 Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmä ktige: Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samverkan med berö rda nämnder och Fabs AB arbeta vidare med kommungemensam lokalsamordning enligt fö ljande inriktning, avseende Kungsgatan/Kabomhuset, Utbildningens Hus samt Alströ merskolan. Syftet skall vara att uppnåsåväl ekonomiska vinster som ö kad samverkan mellan nämnderna.: Fö rvaltningslokaler Socialfö rvaltning, vård och äldreomsorgsfö rvaltning, barn- och ungdomsfö rvaltning, utbildningsfö rvaltning samt kultur- och fritidsfö rvaltning samlas i gemensamt fö rvaltningshus kring Kungsgatans västra del. Alströ mergymnasiet Samordning i nuvarande lokalbestånd, samverkar med ö vrig kommunal verksamhet, som till exempel Kulturskolan och EUC samt ö vrig verksamhet inom Utbildningsnämnden. Utbildningens Hus Uppdrag skall ges till kommunstyrelsen att återkomma med fö rslag till framtida utveckling av huset.

17 Kommunstyrelsen Sida 15 KS 205 Dnr KS 743 Reglemente för kommunala pensionä rsrå det KPR Ä rendebeskrivning Det kommunala pensionärsrådet (KPR) beslutade den 5 december att hos vård- och äldreomsorgsnämnden initiera en ändring av nuvarande reglemente fö r KPR. De pensionärsorganisationer som ingår i KPR anser att formerna och fö rutsättningarna fö r samverkan och inflytande genom KPR bö r fö rändras. I dagsläget anser pensionärsorganisationerna att de i stö rre utsträckning bö r ges fö r- handsinformation. Påsåvis kan, enligt pensionärsorganisationerna, KPR:s ledamö ter beredas mö jlighet att framfö ra eventuella synpunkter i ett såtidigt skede som mö jligt och därmed kunna påverka ärendets handläggning i aktuell nämnd. Vård- och äldreomsorgsfö rvaltningen har den 19 januari 2009 lämnat fö ljande yttrande: Det är fö rvaltningens uppfattning att det kommunala pensionärsrådet utgö r en viktig del som referensorgan till vård- och äldreomsorgsnämnden. Rådet fungerar även som en viktig kanal ut till de äldre i samhället vilka i stor utsträckning berö rs av de beslut vård- och äldreomsorgsfö rvaltningen fattar. Det kommunala pensionärsrådet är idag ett väl utvecklat samrådsorgan där rådet bereds mö jlighet att ta upp och driva egna frågor till diskussion. Fö rvaltningens mening är därmed att dagens arbetsformer väl uppfyller det krav man kan ställa påett rådgivande organ i frågor som rö r äldre. Vård- och äldreomsorgsfö rvaltningen anser med stö d av ovanstående att nuvarande reglemente fö r det kommunala pensionärsrådet bö r lämnas ofö rändrat. Vård- och äldreomsorgsnämnden beslutade den 24 februari 2009 enligt fö ljande: Vård- och äldreomsorgsnämnden tillstyrker inte kommunala pensionärsrådets fö rslag till revidering av nuvarande reglemente och hemställer till kommunfullmäktige om att reglementet skall lämnas ofö rändrat. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 1 september 2009 lämnat fö ljande yttrande: Nuvarande reglemente fö r det kommunala pensionärsrådet är antaget av kommunfullmäktige den 26 september 2007, 165. Pensionärsrådets främsta uppgift är att vara referensorgan till vård- och äldreomsorgsnämnden och att vara rådgivande i pensionärsfrågor. Ä ndring av reglementet kan aktualiseras i kommunala pensionärsrådet, vård- och äldreomsorgsnämnden och kommunstyrelsen. Ä ndring beslutas av kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret finner inte anledning till annan inställning än vård- och äldreomsorgsnämnden och tillstyrker inte kommunala pensionärsrådets initierade fö rslag till revidering av nuvarande reglemente och fö reslår till kommunfullmäktige att reglementet skall lämnas ofö rändrat.

18 Kommunstyrelsen Sida 16 KS 205, forts Dnr KS 743 Kommunstyrelsens beslut: Reglemente fö r kommunala pensionärsrådet lämnas ofö rändrat. Exp: KPR, VÄ N

19 Kommunstyrelsen Sida 17 KS 206 Dnr KS 092 Program mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel, tidigare Alkohol- och drogpolitiskt program Ä rendebeskrivning Ett fö rslag till ett reviderat Alkohol- och drogpolitiskt program fö r Alingsås kommun har tagits fram. Det tidigare programmet antogs av fullmäktige i augusti 2004 och sträckte sig ö ver fem års tid. Programmet skall ange den politiska viljan i kommunen samt mål och strategier fö r det alkohol- och drogfö rebyggande arbetet. Fö rslaget till program har tagits fram av socialfö rvaltningen i samarbete med BUS-gruppen, som består av tjänstemän inom barn- och ungdomsfö rvaltningen, utbildningsfö rvaltningen, kultur- och fritidsfö rvaltningen och socialfö rvaltningen. Socialnämnden antog ett reviderat program den 2 december 2008, 522, med en ändring av programmets benämning till Program mot alkohol- droger och annan beroendeproblematik. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 25 februari 2009, 17, att remittera fö rslaget till samtliga bolag och nämnder. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 12 oktober 2009 framfö rt fö ljande: Kommunledningskontoret redovisar inkomna synpunkter och besvarar dem i en särskild sammanställning. Mot bakgrund av inkomna synpunkter har smärre ändringar och tillägg gjorts i fö rslaget. Bland annat har rubriken ändrats till Program fö r tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 157. Yrkande Ingegerd Lö fqvist(m) yrkar att ärendet återremitteras fö r ytterligare handläggning. Proposition Ordfö randen frågar om ärendet ska återremitteras eller avgö ras idag och finner att kommunstyrelsen beslutar att återremittera ärendet. Kommunstyrelsens beslut: Ä rendet återremitteras.

20 Kommunstyrelsen Sida 18 KS 207 Dnr KS 079 Alingså s Ryttarsä llskaps ansökan om att undantas av å rlig amortering Ä rendebeskrivning Alingsås Ryttarsällskap har kontaktat kommunledningskontoret med anledning av att de vill ansö ka om anstånd att under en tid av tvåår (den 1 oktober 2009 till och med den 31 december 2011) undantas av Alingsås kommuns beslut om årlig amorteringstakt. Alingsås Ryttarsällskap skriver att de är i slutfasen påombyggnation av ridhus och stall. Klubben har under rådande konjukturläge drabbats av vikande intäkter pågrund av minskat antal ridande, vilket innebär att de har likviditetsbrist. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 16 september 2009 lämnat fö ljande yttrande samt fö rslag till beslut: Alingsås kommun har tvåstycken kommunala borgen gentemot Alingsås Ryttarsällskap. Borgen nummer 1 enligt fullmäktigebeslut den 26 maj 1993, 74, gällde en borgen på1 870 tkr med krav påårlig amortering med minst 100 tkr per år. Denna borgen lämnades i samband med uppfö rande av ny ridmanege. Borgen nummer 2 enligt fullmäktigebeslut den 25 oktober 2006, 157 gällde borgen på7 000 tkr med årlig amortering med minst 200 tkr per år. Denna borgen lämnades i samband med uppfö rande av nytt stall och ridhus och beviljades av kommunfullmäktige med hänvisning till verksamhetens särskilda värde och art. Alingsås Ryttarsällskap skall därmed årligen amortera minst 300 tkr. Kommunledningskontoret fö reslår att Alingsås Ryttarsällskaps ansö kan avslås med hänvisning till den praxis som kommunen har att inte ändra gällande villkor i beviljade borgensärenden. Fö rslag till beslut: Alingsås Ryttarsällskaps ansö kan om att undantas av kommunfullmäktiges beslut om årlig amorteringstakt avslås. Arbetsutskottet beslutade den 30 september 2009, 138 att bordlägga ärendet till och med kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 21 oktober Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 158 beslutat att fö reslå, med undantag från kommunens borgenspolicy, att Alingsås Ryttarsällskap beviljas amorteringsfrihet under perioden den 1 oktober 2009 till och med den 31 december 2010.

21 Kommunstyrelsen Sida 19 KS 207, forts Dnr KS 079 Kommunstyrelsens förslag för beslut i kommunfullmä ktige: Med undantag från kommunens borgenspolicy, beviljas Alingsås Ryttarsällskap amorteringsfrihet under perioden den 1 oktober 2009 till och med den 31 december 2010.

22 Kommunstyrelsen Sida 20 KS 208 Dnr KS 322 Å tgä rdsplan för tekniska nä mndens fastigheter - 1 B Ä rendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 27 oktober 2008, 276 i samband med budgeten fö r 2009 att uppdra åt tekniska nämnden att inkomma med en plan som visar hur de framtida underskotten fö r fastigheterna kan minska samt hur det framtida underhållsbehovet reduceras. Kommunstyrelsen godkände den 9 februari 2009 tekniska nämndens fö rslag till åtgärdsplan 1A med undantag fö r de turistiska fastigheterna. Ytterligare ett fö r- slag 1B var utlovat som redovisas i detta ärende. Å tgärdsplan 1B innefattar fastigheterna Kompassen 5, Städet 8 och Stadsskogen 1:12. Planen skall ö verensstämma med den reviderade underhållsplanen. Totalt fö r dessa tre fastigheter finns ett underhållsbehov under perioden påtotalt 2,7 mnkr samt ett hyresunderskott på1,3 mnkr. Å tgärdsplanen innebär rivning av byggnaderna på fastigheterna Kompassen 5 och Städet 8 samt att tekniska nämnden återkommer med fö rslag till inriktningsbeslut avseende fastigheten Stadsskogen 1:12. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 13 oktober 2009 lämnat fö ljande yttrande: Kommunledningskontoret tillstyrker tekniska nämndens plan 1B som visar hur de framtida underskotten fö r fastigheterna kan minskas samt hur det framtida underhållsbehovet kan reduceras. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 159. Kommunstyrelsens beslut: Tekniskanämndens redovisning godkänns.

23 Kommunstyrelsen Sida 21 KS 209 Dnr KS 078 Uppföljning 3 per den 30 september 2009 för Alingså s kommun Ä rendebeskrivning Kommunledningskontoret har sammanställt Uppfö ljning 3 fö r kommunens samlade verksamheter i enlighet med styrmodellen. Uppfö ljningen innehåller bokslutsprognos per den 30 september avseende drift och investeringar. Kommentarer till prognosen fokuseras kring skillnader jämfö rt med budget men även fö regående prognos. Den här tredje uppfö ljningen fö r år 2009 är i fö rsta hand en ekonomisk uppfö ljning varfö r målavvikelser endast kommenteras om de innehåller stö rre avvikelser jämfö rt med delårsrapporten. Beredning: Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 160. Kommunstyrelsens beslut: Uppfö ljning 3 per den 30 september 2009 fö r Alingsås kommun godkänns.

24 Kommunstyrelsen Sida 22 KS 210 Dnr KS 370 Vindbruksplan - Tematiskt tillä gg till översiktsplan för Lerums kommun, Lerums framtidsplan Ö P2008, samrå d Ä rendebeskrivning Lerums kommun har den 8 september 2009 skickat ett fö rslag till tematiskt tillägg till ö versiktsplanen fö r Lerums kommun, Lerums framtidsplan Ö P2008, fö r synpunkter till Alingsås kommun. Samrådstiden går ut den 12 november I fö rslaget anges sex områden som lämpliga fö r grupper av stö rre vindkraftverk. Samtliga sex områden utgö rs av skogsområden med aktivt skogsbruk. Delar av dessa är värdefulla fö r friluftsliv och rekreation. Fö rslaget innehåller rekommendationer fö r vart och ett av dessa sex områden samt generella rekommendationer fö r prö vning av vindkraftverk i Lerums kommun. Dessutom pekas områden ut där etablering av vindkraft är olämplig. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 12 oktober 2009 lämnat fö ljande yttrande: Kommunledningskontoret tillstyrker planfö rslaget med fö ljande kommentarer: Planfö rslaget är lättillgängligt. Den analys och de ställningstaganden som lett fram till planfö rslaget är tydligt redovisade. Kommunledningskontoret delar den slutsats som gö rs av analysen av landskapet kring sjö n Mjö rn med ö ar och stränder, nämligen att landskapet har en låg tålighet fö r vindkraftverk. Detsamma gäller fö r sjö n Sävelången. Kommunledningskontoret anser att den fö reslagna rekommendationen om att etableringar inom tre km från kommungräns ska fö regås av samråd mellan exploatö r och berö rda kommuner är bra dåden ger Alingsås kommun mö jlighet till insyn i etableringar som kan påverka kommunen. Kommunledningskontoret noterar fö ljande i planfö rslaget om gränsområdet mellan Lerums kommun och Alingsås kommun: Vindkraftanläggningar fö reslås inte fåtillkomma i Risvedenområdet mellan Ale och Alingsås kommungränser och Kilandavägen, i planfö rslaget kallat Område 1. Gö pås Brännås Munksjö berg. I Alingsås kommuns samrådsfö rslag till tillägg till ö versiktsplanen om vindbruk fö reslås inget område fö r grupper av stö rre vindkraftanläggningar i angränsning till detta område. Ett område pekas ut som lämpligt fö r grupper av stö rre vindkraftverk vid gränsen till Alingsås kommun, i planfö rslaget kallat Område L. Hö garåsen. Avståndet från området är till Lö vhult vid sjö n Ö mmern i Alingsås kommun omkring 1 km. Intill Lö vhult finns även ett fritidshusområde i Madvik vid sjö n Ö mmern. Avståndet till samlad bebyggelse fö r bostäder eller fritidshus fö reslås i planfö rslaget vara minst 1000 m. I Alingsås kommuns samrådsfö rslag till tillägg till ö versiktsplanen om vindbruk var rekommendationen densamma.

25 Kommunstyrelsen Sida 23 KS 210, forts Dnr KS 370 I ö vriga delar i området kring kommungränsen till Alingsås kommun fö reslås att enstaka verk kan prö vas. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 161. Kommunstyrelsens beslut: Kommunledningskontorets yttrande antas som Alingsås kommuns synpunkt om Vindbruksplan, tematiskt tillägg till ö versiktsplan fö r Lerums kommun, Lerums framtidsplan Ö P2008. Exp: Lerums kommun

26 Kommunstyrelsen Sida 24 KS 211 Dnr KS 211 Detaljplan för Alingså s, bostä der m m i Ö stra Ä ngabo Ä rendebeskrivning Byggnadsnämnden har ö versänt fö rslag till detaljplan fö r Alingsås, bostäder m m i Ö stra Ä ngabo fö r samråd till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade den 12 januari 2009, 12 om en detaljplanebeställning där uppdraget att upprätta denna detaljplan ingår. Planområdet är ca 27 ha stort och ligger i Alingsås tätorts sydö stra del, ö ster om Ä ngabo centrum. Merparten av det fö reslagna området är i dagsläget inte detaljplanelagt. I detaljplanen fö reslås 350 bostäder och en fö rskola inom området. I den kommuntäckande ö versiktsplanen Ö P 95 (antagen ) har huvuddelen av det aktuella planområdet beteckningen Kultur och fritid, Turism. En mindre del av planområdet har beteckningen Befintlig sammanhållen bebyggelse/stö rre anläggning. I Fö rdjupning av ö versiktsplanen (FÖ P) fö r staden Alingsås (antagen ) har i stort sett hela planområdet beteckningen Bostäder med inslag av verksamheter / Utbyggnadsområde blandstaden. En mindre del av planområdet mellan Marydsvägen och Agnsjö n har beteckningen Skogsmark / Ö vriga områden huvudsakligen skogsbruk. Kommunstyrelsen har fö rtydligat beställning till byggnadsnämnden genom en fö rstudie den 14 april 2008, 115 som trycker påsambanden mellan ö vriga staden och ö stra Ä ngabo fö r trafikstruktur, grö nstruktur, gestaltning och mångfald i utbud av boendeformer. Fö rstudien säger även att området bö r byggas relativt tätt, särskilt runt Ä ngabo centrum, och att området ska anslutas till fjärrvärme och att byggnader ska vara energisnåla. Enligt fö rstudien ska området bebyggas enligt rutnätsprincipen, särskild vikt ska läggas pågestaltning och ljussättning. Områdesgränsen mot Maryd ska värnas och Ä ngaboskolans närområde beaktas. Fö rstudien anger ca 150 till 200 bostäder i området. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 7 oktober 2009 lämnat fö ljande yttrande: Kommunledningskontoret tillstyrker fö rslag till detaljplan fö r Alingsås, bostäder mm i Ö stra Ä ngabo. Utbyggnad av området enligt fö rslaget innebär ett ö kat befolkningsunderlag fö r den service som finns i stadsdelen samt en stö rre blandning av bostadstyper i Ä ngabo. Detta ligger i linje med kommunens bostadsplanering. Det är sedan Kommunstyrelsen som varje år i Bostadsprogrammet gö r avvägningen i vilken takt utbyggnaden skall ske.

27 Kommunstyrelsen Sida 25 KS 211, forts Dnr KS 211 Planen ö verensstämmer med FÖ P- staden Alingsås (antagen ) och med fö rstudien fö r området. Skillnaden i antalet bostäder mellan fö rstudien ( ) och fö rslaget till detaljplan (350) är visserligen stor, men fö rstudien fö reslår relativt tät bebyggelse av resurshushållningsskäl och detaljplanefö rslaget visar på en lämplig täthet. Den sammanhängande vägen genom området är mycket viktig fö r att kollektivtrafik ska kunna ordnas med rundkö rning. Det är viktigt att trafiken till området genom befintlig bebyggelse noga beaktas. Området är stort och komplicerat och områdets gestaltning är därfö r av särskild vikt. Det är därfö r positivt att ett fö rdjupat kvalitetsprogram kommer att tas fram kopplat till planen. Grö nstråket som sammanbinder Hjortmarka med Gerdsken och som pekas ut i FÖ P- staden Alingsås, behö ver finnas med i detaljplanen. Arbetsutskottet har den 21 oktober 2009, 162 beslutat att bordlägga ärendet. Arbetsutskottet har därefter behandlat ärendet den 28 oktober 2009, 169. Kommunstyrelsens beslut: Fö rslag till detaljplan fö r Alingsås, bostäder mm i Ö stra Ä ngabo tillstyrks. Exp: BN

28 Kommunstyrelsen Sida 26 KS 212 Dnr KS 002 Handelsstrategi för Göteborgsregionen remiss Ä rendebeskrivning Gö teborgsregionens kommunalfö rbund har den 31 augusti 2009 skickat ett fö r- slag till en Handelsstrategi fö r Gö teborgsregionen till Alingsås kommun och ö nskar fåsynpunkter påfö rslaget senast den 2 november Syftet med strategin är att den ska vara vägledande i arbetet med att nåen balanserad handelsutveckling i Gö teborgsregionen, ge stö d fö r lokala beslut samt ses som ett hjälpmedel i den fysiska planeringen. Handelsstrategin beskrivs som en ö verenskommelse om att gemensamt ta ett ansvar fö r att den regionala handelsstrukturen är långsiktigt hållbar och bidrar till att stärka Gö teborgsregionen och Gö teborg som handelscentrum. Strategin utgår från den Strukturbild fö r Gö teborgsregionen som fö rbundsstyrelsen godkände i maj Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 12 oktober 2009 lämnat fö ljande yttrande: Fö rslaget till Handelsstrategi fö r Gö teborgsregionen tillstyrks. Strategin om handel stärker Strukturbilden fö r Gö teborgsregionen påett bra sätt och fö rtydligar vilka strategiska ställningstaganden som krävs fö r att främja en långsiktigt hållbar handelsstruktur. Fö rslaget till strategi ligger väl i linje med den inriktning som anges i fö rdjupningen av ö versiktsplanen fö r staden Alingsås (FÖ P Staden Alingsås) antagen I FÖ P Staden Alingsås anges bland annat att utgångspunkter vid lokalisering av handel är att externa lägen ska undvikas, och att handel med skrymmande varor bö r lokaliseras såcentralt som mö jligt utanfö r stadskärnan i lägen som ur trafiksynpunkt är lämpliga. Livsmedelshandel bö r lokaliseras efter samma princip, dock med den skillnaden att livsmedelshandel även kan lokaliseras till stadskärnan och till stadsdelarnas centrumområden. God tillgänglighet till service med gång och cykel samt kollektivtrafik ska alltid eftersträvas. Påett ö vergripande plan ligger Handelsstrategin även i linje med kommunens ö versiktsplan (Ö P95) antagen Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 163. Kommunstyrelsens beslut: Fö rslag till Handelsstrategi fö r Gö teborgsregionen tillstyrks. Exp: GR

29 Kommunstyrelsen Sida 27 KS 213 Dnr KS 002 Nytt avtal med Kommunforskning I Vä stsverige Ä rendebeskrivning Det gällande avtalet med Kommunforskning i Västsverige (KFi) lö per ut år KFi har skrivit till kommunstyrelsen med fö rhoppning om att Alingsås kommun tecknar nytt avtal fö r perioden Bidraget till KFi som ocksåutgö r medlemsavgift i den ideella fö reningen uppgår till 27 tkr per år. Alingsås kommun har därmed ocksåen rö st vid den årliga fö reningsstämman. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 9 oktober 2009 lämnat fö ljande yttrande: Kommunledningskontoret tillstyrker att avtalet med Kfi fö rlängs i ytterligare tre år. Medel att täcka de årliga kostnaderna finns inom den av kommunstyrelsen tagna budgeten fö r perioden. Kommunledningskontoret ser mycket positivt påden forskning och de aktiviteter som anordnas av Kfi, Kfi:s verksamhet är av stor vikt ach detta till en ringa kostnad fö r kommunen. Arbetsutskottet har behandlat ärendet den 21 oktober 2009, 164. Kommunstyrelsens beslut: Alingsås kommun stö djer under perioden Kommunforskning i Västsverige med ett årligt bidrag om 27 tkr. Exp: Kfi

30 Kommunstyrelsen Sida 28 KS 214 Dnr KS 000 Implementering av tjä nstedirektivet Ä rendebeskrivning Den 28 december 2006 antogs direktivet 2006/123/EG om tjänster påden inre marknaden, det såkallade tjänstedirektivet. Dess huvudsyfte är att undanrö ja de rättsliga och administrativa hinder som finns i medlemsstaterna såatt tjänstehandeln inom EU kan ö ka, till gagn fö r tillväxten och sysselsättningen. Tjänstedirektivet skall vara genomfö rt i alla EU länder till den 28 december Sveriges kommuner och Landsting har i cirkulär 09:46 från den 9 september 2009 beskrivit konsekvenserna fö r Sveriges kommuner. Beredning: Kommunledningskontoret har i skrivelse den 7 oktober 2009 lämnat fö ljande yttrande: Tjänstedirektivet gäller kommunen i dess egenskap av tillstånds eller tillsynsmyndighet ö ver tjänsteverksamhet inte i egenskap av upphandlande enhet eller producent av välfärdstjänster. Konsekvenserna av tjänstedirektivet fö r kommunerna kan delas upp i fö ljande huvudområden: 1. Ö versyn av samtliga kommunala fö reskrifter som rö r tjänster 2. Ansluta kommunen till den gemensamma web-portalen, den såkallade kontaktpunkten 3. Ansluta kommunen till det gemensamma systemet fö r informationsutbyte mellan myndigheter i EU IMI (Internal Market Information system) 4. Ä ndrade handläggningsrutiner genom ändringar i lagstiftning och fö rordningar Nedan redogö rs fö r vilka åtgärder som behö ver vidtas inom respektive huvudområde: 1. Ö versyn av samtliga kommunala fö reskrifter som rö r tjänster Samtliga nämnder och räddningstjänstfö rbundet får i uppdrag att gö ra en ö versyn av de fö reskrifter, krav och tillståndsfö rfaranden som gäller kommunen i dess egenskap av tillstånds- eller tillsynsmyndighet ö ver tjänsteverksamhet inom sina respektive ansvarsområden.

31 Kommunstyrelsen Sida 29 KS 214, forts Dnr KS 000 Kommunledningskontoret gö r en genomgång av kommunens policydokument. Ö versynen skall genomfö ras som ett såkallat EG-test. Testet innebär att de krav som ställs påtjänsteleverantö ren i olika led (krav påtillstånd, formella krav under tillståndsfö rfarandet, materiella krav fö r att fåtillstånd, andra administrativa krav) måste uppfylla fö ljande kriterier: De får inte vara diskriminerande (icke-diskrimineringskriteriet) De måste vara nö dvändiga fö r att uppnåvissa mål eller fö r att vissa hänsyn ska beaktas (nö dvändighetskriteriet) De måste vara proportionerliga till det som ska uppnås, dvs. det eftersträvade målet ska inte kunna uppnås med en mindre begränsad åtgärd (proportionalitetskriteriet) Sammanfattningsvis skall kommunen alltsåanvända den minst ingripande åtgärden fö r att uppnåsyftet med sitt beslut. Om det till exempel är mö jligt att ersätta ett krav påtillstånd med ett krav påanmälan, ska denna metod användas. Resultatet av nämndernas ö versyn skall redovisas till kommunledningskontoret senast den 18 november. Kommunledningskontoret gö r en sammanställning fö r hela kommunen och redovisar till kommunstyrelsen. Samtidigt lyfts de eventuella ändringar som behö ver beslutas av kommunfullmäktige. 2. Ansluta kommunen till den gemensamma web-portalen, den såkallade kontaktpunkten Fö r att fåsälja tjänster i ett annat EU-land kan tjänsteleverantö ren behö va sö ka tillstånd eller gö ra anmälningar hos olika myndigheter och visa att han eller hon är behö rig att utfö ra ett visst arbete. Enligt tjänstedirektivet ska EU-länderna se till att tjänsteleverantö rer kan fullgö ra alla dessa fö rfaranden och formaliteter på elektronisk väg genom kontaktpunkter som finns i alla EU-länder. I Sverige kommer kontaktpunkten att beståav en web-portal, som Tillväxtverket ansvarar fö r att utveckla. Ett 80-tal tillstånds- och anmälningsfö rfaranden kommer att kunna hanteras genom kontaktpunkten. Kommunerna ansvarar fö r ett 15-tal av dessa. I kontaktpunktens webfunktion kommer tjänstefö retagare att ha mö jlighet att fylla i elektroniska blanketter fö r olika tillståndsansö kningar. Tillväxtverket kommer tillsammans med tre pilotkommuner, SKL och Kommentus att ta fram standardblanketter fö r kommunala tillståndsansö kningar. Av de kommunala tillstånd som kommer att finnas påkontaktpunkten, är merparten sådana som skall handläggas inom Fö retagsslussens ansvarsområde, t ex bygglov, marklov och inrättande av avloppsanläggning. Det är därfö r lämpligt att byggnadsnämnden, som ansvarig fö r fö retagsslussen ocksåansvarar fö r att utse kontaktperson fö r kontaktpunkten. I ett fö rsta läge kommer handläggningen via kontaktpunkten att begränsa sig till att en ansö kan via kontaktpunkten skickas som ett e-postmeddelande till kontaktpersonen. Via kontaktpunkten sker ocksåen hänvisning till mer information påkommunens hemsida. I projektdirektiven fö r konvertering av information påalingsas.se skall därfö r skrivas in att tjänstedirektivets krav skall beaktas.