Salems kommun. Delårsrapport per samt prognos till

Transkript

1 Salems kommun Delårsrapport per samt prognos till

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Tjänsteskrivelse 3 Förvaltningsberättelse 6 Redovisningsprinciper 11 Resultaträkning och noter 14 Kassaflödesanalys 15 Balansräkning och noter 16 Driftredovisning 20 Investeringsredovisning 21

3 3 SALEMS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Jan Lorichs Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar till protokollet att den tagit del av delårsrapporten. 2. Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att godkänna den upprättade delårsrapporten. 3. Kommunstyrelsen godkänner miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens begäran om anslag 1,4 Mkr för täckande av översvämningsskador, ur kommunstyrelsens anslag till förfogande. Utrymme bedöms finnas i anslaget avseende eventuellt fler gymnasieelever. 2 Bakgrund I kommunala redovisningslagen (KRL) 9 kap.1 anges krav på att kommunerna minst en gång under räkenskapsåret skall upprätta en särskild redovisning - delårsrapport - för verksamheten. Rapporten skall omfatta en period av minst sex och högst åtta månader av räkenskapsåret. Delårsrapporten är ett viktigt instrument för styrning och uppföljning. Den skall ge en översiktlig redogörelse för utveckling av kommunens verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Den skall också ge upplysningar om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat och ställning. Kommunallagen kräver också att kommunen även i delårsrapporten följer upp verksamhetsmål som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Dessa beskrivs i förvaltningsberättelsen. 3 Periodens resultat, januari - juli 2010 jämfört med samma period föregående år Perioden redovisar ett positivt resultat med 34,8 Mkr inklusive VA och 35,0 Mkr exklusive VA. Avvikelsen mot periodens resultat för föregående år (18,7 Mkr) blev 16,1 Mkr. Verksamhetens intäkter har mellan de två delårsperioderna ökat med 4,1 Mkr (5,3%) medan kostnaderna har ökat med 12,2 Mkr (2,9 %). Avskrivningarna har ökat med 1,5 Mkr. Detta ger en nettokostnadsökning på 9,6 Mkr eller 2,7 %. Den största nettokostnadsökningen mellan perioderna har skett Titel: Delårsrapport 2005 Sparat som: M:\Documents and Settings\lenek\Local Settings\Temporary Internet Files\OLK2\Tjskr delår 2010.doc 3

4 4 inom socialnämnden med 5,5 Mkr, främst köpta äldreplatser och försörjningsstöd. På kommunens intäktssida har följande förändringar skett jämfört med föregående års delårsperiod (Mkr): Benämning Belopp Skatteintäkter +15,9 Kostnadsutjämning +2,2 Inkomstutjämning -9,6 Regleringsavgift +6,6 Utjämningsbidrag LSS +1,5 Fastighetsavgift +0,1 Tillfälligt konjunkturstöd +8,7 Summa Skatteintäkter, statsbidrag och utjämning +25,4 4 Årets resultat Årets resultat 2009 var 11,9 Mkr och 2010 beräknas resultatet bli 18,7 Mkr. Budgeterat resultat är 7,1 Mkr vilket ger en avvikelse på 11,6 Mkr. Att resultatet tros förbättras med 6,8 Mkr mellan 2009 och 2010 förklaras främst av att skatter/bidrag ökar snabbare än nettokostnaderna, beroende främst på det tillfälliga konjunkturstödet, som bortfaller Investeringar Kommunen beräknas investera för sammanlagt 123,2 Mkr i år vilket är 26,8 Mkr lägre än budget men 89,8 Mkr högre än föregående år. Ombyggnaden av Salarps äldreboende står för 51 Mkr. Budgetavvikelsen ligger till största delen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen och beror främst på senareläggning av köksombyggnad skolor och ombyggnad autismboende. VA-verksamheten anlägger pumpstation vid Rönninge centrum först år Medel avsatta för pensionsförpliktelser Uppföljningens syfte är att löpande hålla kommunstyrelsen informerad om avsättningens avkastning, förändringar i sammansättning av tillgångar samt förändringar i risknivå. Under 2010 har pensionsportföljen hittills haft samma utveckling som sitt jämförelseindex. Totalt har tillgångarna i pensionsportföljen ett marknadsvärde på ca 49,3 Mkr efter att ytterligare 10 Mkr avsattes under maj Målsättningen för pensionsportföljen är oförändrad mot tidigare år, vilket är att täcka en andel av de kommande årens pensionsutbetalningar. Tillgångarna mäts mot nuvärdet av dessa utbetalningar, som de täckte till 100 % i januari För närvarande 4

5 5 täcker tillgångarna ca 96,4 % av de avsedda pensionsutbetalningarna, vilket är en försämring jämfört med årsskiftet på ca 0,9 procentenheter. Jan Lorichs Ekonomichef 5

6 6 Förvaltningsberättelse delår 2010 Samhällsekonomisk utveckling Källa: Ekonomirapporten, SKL maj 2010 och cirkulär augusti 2010 Den globala ekonomin är inne i en återhämtningsfas. I Europa, som väger tungt för svensk export, är tillväxttalen dock även fortsättningsvis beskedliga. Det får till följd att det kommer att ta tid innan svensk ekonomi och arbetsmarknad är tillbaka på ruta gå. Sysselsättningen under 2010 har dock framstått som oväntat stabil. Arbetslösheten toppar på beskedliga 9 10 procent, men för att arbetslösheten i samhället ska börja sjunka måste först kapacitetsutnyttjandet i företagen normaliseras. Det är först 2012 som sysselsättningen kommer att öka mer påtagligt. Procentuell förändring från föregående år BNP -4,7 2,5 3,2 3,8 3,9 Timlön 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5 Sysselsättn -2,6-0,5 0,5 1,3 1,3 KPI -0,3 1,0 1,6 2,6 2,8 Källa: SKLs beräkningar. Skatteunderlagsprognos Prognosen visar en successivt tilltagande skatteunderlagstillväxt. Det beror på effekter av den konjunkturåterhämtning som inletts. Antalet arbetade timmar har redan vänt upp och förutses fortsätta växa i god takt prognosperioden ut. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden antas leda till tilltagande men ändå måttlig löneökningstakt. Den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna slår om från en bromsande effekt 2010 och 2011 till att ge en extra skjuts åt pensionsinkomsterna åren därefter. Trots konjunkturåterhämtningen beräknas skatteunderlagstillväxten bara uppgå till 3,2 procent i genomsnitt Det beror främst på återhåll- samma löneökningar. Befolkning Källa: Egen befolkningsprognos framtagen i juni Befolkningen i Salem ökade första halvåret med 129 personer eller 0,8 % till invånare, vilket överträffar prognosen per 31 december Under perioden väntas befolk- ningen öka med personer, eller 1,2 % per år i snitt Personal Antal månadsavlönade uppgick vid utgången av juli till 908 (juli föregående år 911). Det är en minskning med 1 jämfört med årsskiftet. Andelen tillsvidareanställda är 92 %, en minskning med 1 % från årsskiftet. Andelen månadsavlönade vikarier är något lägre på sommaren. Se även om sjukfrånvaro och rehabilitering nedan un- der måluppfyllelse. Måluppfyllelse Kommunen har både finansiella mål och mål/riktlinjer för verksamheten som har betydelse för god ekonomisk hushållning. Två nämndmål och sju indikatorer skall följas upp i delårsbokslutet. Nämndmå- 6

7 7 len/indikatorerna har bäring på fullmäktiges övergripande mål om framsynt personalpolitik och god ekonomisk hushållning. Soc-indikator nr 6: Institutionskostnader per invånare 0-20 år understiger kr. Prognos 2010 är 900 kr, målet beräknas uppnås. KoF-indikator nr 1.2: Antalet biblioteksbesök, inklusive virtuella, avviker inte mer än 5 % från riktvärdet som är Prognos 2010 är besök, målet be- räknas uppnås. KoF-indikator nr 2.3: Antalet besök på fritidsgårdsverksamheten ska inte avvika mer än 5 % från riktvärdet Prognos 2010 är besök, målet beräknas inte uppnås då avvikelsen är +17 % vilket i och för sig är glädjande. Mål nr 5: Medarbetarnas sjukfrånvaro minskar med minst en halv procentenhet per år till år Sjukfrånvaron var 5 % i jämförelse med 6,2 % motsvarande period i fjol. Målet 2010 förväntas uppnås. PK-indikator nr 5: 100 procent av de sjuka ska göra en rehabiliteringsplan till sammans med sin chef. 91 % är genomförda januari-juli Målet 2010 förväntas uppnås. Mål nr 1: I Salems förskolor och skolor upplever barn, ungdomar och föräldrar trygghet och arbetsro. Två av tre indikatorer beräknas uppnås 2010, därmed nås målet. BoU-indikator nr 1: Barn, ungdomar och föräldrar upplever trygghet. Riktvärdet 3,6 beräknas uppnås BoU-indikator nr 2: Personalen motverkar aktivt att någon behandlas illa. Riktvärdet 3,5 beräknas uppnås BoU-indikator nr 3: Det är arbetsro i verksamheten. Riktvärdet 3,4 beräknas inte uppnås Balanskravet och god eko- nomisk hushållning Med ett beräknat resultat på 18,7 Mkr upp- fyller Salems kommun balanskravet Salems kommun har som mål att Det ekonomiska resultatet i budget/plan upp- går till minst 1 procent av skatter och bidrag. För år 2010 beräknas utfallet bli 2,7 procent. Kommunen väntas alltså uppnå målet, främst beroende på högre skatteintäkter än budgeterat. Mkr Budgetavvikelse helårsprognos ,4 7,0 Nettokostnad Finansnetto 2,2 11,6 Skatt o bidrag Totalt Drift- och investeringsredo- visning Driftredovisning Ackumulerat utfall av nettokostnader per 31 juli innevarande år visar en ökning mot motsvarande period i fjol på 9,6 Mkr (2,7 %). Intäkterna har ökat med 4,1 Mkr, medan kostnaderna ökat med 12,2 Mkr. Största nettokostnadsökningen står socialnämnden (5,5 Mkr) för, främst köpta äldreplatser och försörjningsstöd. Nämndernas årsprognoser avseende nettosen med +4,6 Mkr (+10,7 kostnader hamnar 2,9 Mkr under budget, men en ökning mot föregående år på 30,1 Mkr (4,9 %). Större budgetavvikelser har miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen med 2,4 Mkr (3,7 %), och kommunstyrel- %). 7

8 8 Övriga Social Budgetavvikelse helårsprognos Barn o utb Kultur o frit Miljö o samh Kommunstyr -2,4-0,5-0,8 0,1 1, Mkr 4,6 Jämförelse mellan helårsprognos upprättad per 31 mars och helårsprognos i delårsrap- porten visar att nämndernas nettokostnader förväntas förbättras med +3,4 Mkr, där kommunstyrelsen står för +4,7 Mkr. Nettokostnadsökningen mot föregående helår återfinns framför allt inom barn- och utbildningsnämnden med 12,8 Mkr (3,7 %) och socialnämnden, 11,8 Mkr (7,5 %). Barn- och utbildnings ökning består framför allt av fler förskolebarn, och socials ökning är till stor del försörjningsstöd. Nämnd (Mkr) Budget Prognos Avv Kommunstyrelse 43,4 38,7 4,6 Miljö- o samhällsbyggn 64,2 66,6-2,4 VA-verksamhet 2,6 1,9 0,7 Övriga förvaltningar 1,8 1,8 0,0 Kultur- o fritid 12,6 12,5 0,1 Barn- o utbildning 354,0 354,8-0,8 Social 170,4 168,5 1,9 Kommunstyrelsens positiva budget- avvikelse beror på outnyttjat anslag till fler gymnasieelever. Barn- och utbildning av- ser att begära del av anslaget när elevpro- gnosen är klar i september. Miljö- och samhällsbyggnads avvikelse beror på snöröjning och översvämning. Investeringsredovisning Nämnd (Mkr) Budget Prognos Avv Kommunstyrelse 9,0 5,2 3,8 Miljö- o samhällsbyggn 114,7 99,7 15,0 Energioptimeringsproj 0,0 0,0 0,0 Exploateringar gata 5,6 4,4 1,2 VA-verksamhet 14,8 8,3 6,5 Serviceavd/Kultur- o Fr 0,6 0,6 0,0 Barn- o utbildning 2,9 2,9 0,0 Social 2,5 2,2 0,3 Investeringarna budgeter ades till 150,0 Mkr och bedöms bli 123,2 Mkr. Avvikel- främst på senareläggning av köksombygg- sen på miljö- och samhällsbyggnad beror nad skolor och ombyggnad autismboende. VA-verksamheten anlägger pumpstation vid Rönninge centrum först år Finansiell analys Nettokostnadsutvecklingen Nettokostnadernas andel av skatter/bidrag visar hur stor del av intäkterna som går till den löpande verksamheten. En rimlig nivå är % eftersom räntekostnader och en del av investeringarna skall finansieras med skatter/bidrag. % Endast kommunen 98,2 98,3 96,2 97,1 Salem 96,4 99,2 Länet , försämrades andelen till 97 % från 96% förväntas förbättras till 96 %, beroende på högre skatteunderlagstillväxt. Framöver är balansen otillfredställande, cirka %, men med förbehåll för osäkerheten vad gäller t ex institutionspla- ceringar. Skatter/bidrags- och netto- kostnadsutveckling I en sund ekonomi finns en följsamhet mellan hur nettokostnader och intäkter utvecklas. 8

9 9 % 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0 7,9 5,7 3,1 2,1 Skatter/bidrag Nettokostnad 6,2 5,4 2,1-0, ,3 2,4 investeringarna, en försämring med 9 procentenheter mot Investeringarna förväntas ligga runt 50 Mkr/år framöver, med bl a fastighets-/gatuunderhåll. Periodens resultat Balanskravet i kommunallagen anger att kommunens resultat måste överstiga noll ökade nettokostnaderna med 3,1 % och skatter/bidrag med 2,1 % beräknas nettokostnaderna öka med 5,4 % och skatter/bidrag med 6,2 %, alltså tillfredsställande. Intäktsökningen 2010 beror framför allt på det tillfälliga statsbidraget som bortfaller Investeringar Kommunens investeringar bör präglas av god planering och framförhållning och hålla en ganska jämn nivå över tiden. Mkr 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 83,3 33,4 123,2 56, ,4 Kommunen beräknas investera för sammanlagt 123,2 Mkr i år vilket är 26,8 Mkr lägre än budget men 89,8 Mkr högre än föregående år. Ombyggnaden av Salarps äldreboende står för 51 Mkr. Genomsnittligt beräknas investeringarna uppgå till 66 Mkr per år. Kommunen finansierar investeringarna antingen med egna medel som består av överskott i resultaträkningen och avskrivningar, eller genom externa lån. Resultat och avskrivningar under perioden beräknas tillsammans uppgå till 231,4 Mkr och investeringarna till 332,2 Mkr. Självfinansieringsgraden av investeringarna beräknas till 70 % för Perioden januari-juli redovisar ett positivt resultat på 34,8 Mkr. Avvikelsen mot periodens resultat för föregående år (18,7 Mkr) blev 16,1 Mkr. Verksamhetens intäkter har mellan de två delårsperioderna ökat med 4,1 Mkr (5,3%) medan kostnaderna har ökat med 12,3 Mkr (2,9 %). Avskrivningarna har ökat med 1,5 Mkr. De största nettokostnadsökningarna mellan perioderna har skett inom: Socialnämnden med 5,5 Mkr (6,3 %) Miljö- och samhällsbyggnad med 3,5 Mkr (10,2 %) För perioden augusti-december förväntas resultatet uppgå till 18,7 Mkr, att jämföra med perioden januari-juli som visar +34,8 Mkr. Anledningen till detta är bland annat att semesterlöneskulden förbättrat resultatet ackumulerat juli med cirka 9 Mkr. Årets resultat % Resultat/Skatter och bidrag 2,5 2,1 2,9 1,8 2,7 Salem Länet , Resultat före extraordinära poster, endast kommunen -2,0 9

10 10 Målet är att årsresultatet ska vara minst 1% av skatter och bidrag vilket beräknas uppnås under året. Årets resultat 2009 var 11,9 Mkr och 2010 beräknas resultatet bli 18,7 Mkr. Budgeterat resultat är 7,1 Mkr vilket ger en avvikelse på 11,6 Mkr. Att resultatet tros förbättras med 6,8 Mkr mellan 2009 och 2010 förklaras främst av att skatter/bidrag ökar snabbare än netto- beroende främst på det tillfäl- liga konjunkturstödet, som bortfaller kostnaderna, Soliditetsutvecklingen Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. De fakto- rer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. % Koncernen 14,6 10,9 14,4 12,1 13,0 12,3 Salem 14,2 10,2 Länet ,4 Medel för framtida pensioner Under 2010 har pensionsportföljen hittills haft samma utveckling som sitt jämförelseindex. Ränteportföljen och den svenska aktieportföljen har hittills presterat bättre än jämförelseindex medan den utländska aktieportföljen däremot har presterat något Soliditeten minskade 2009 med 0,7 procentenheter beroende på svagare resultat. Talet väntas öka 2010 pga det starka resultatet och att pensionsförpliktelsen tillfälligt minskat pga negativ inflationsuppräkning. sämre. Den positiva avvikelsen på räntesidan beror på att portföljen innehåller räntepapper med en längre löptid än de som ingår i index. Ränteportföljen ska dock främst matcha kommande pensionsutbetal- ningar. Den positiva avvikelsen för den svenska aktieportföljen beror dels på ett innehav med inriktning mot småbolag som har gått bättre än börsen som helhet, men också på en strukturerad produkt vars utveckling till viss del är kopplad till risken på den svenska börsen. Den negativa avvikelsen i den utländska aktieportföljen beror på en global indexfond med etik- och miljöinriktning. Den har en annorlunda sammansättning än jämförelseindex, bl a något större exponering mot Europa samtidigt som ett antal bolag exkluderas utifrån fon- dens etik- och miljökriterier. Totalt har tillgångarna i pensionsportföljen ett marknadsvärde på ca 49,3 Mkr efter att ytterligare 10 Mkr avsattes under maj Målsättningen för pensionsportföljen är oförändrad mot tidigare år, vilket är att täcka en andel av de kommande årens pensionsutbetalningar. Tillgångarna mäts mot nuvärdet av dessa utbetalningar, som de täckte till 100 % i januari För närva- rande täcker tillgångarna ca 96,4 % av de avsedda pensionsutbetalningarna, vilket är en försämring jämfört med årsskiftet på ca 0,9 procentenheter. Jan Lorichs Ekonomichef 10

11 11 REDOVISNINGSPRINCIPER Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas tillgångar för stadigvarande bruk. Anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde upptas i balansräkningen till belopp motsvarande utgifterna för tillgångens förvärv eller tillverkning, efter avdrag för planenliga avskrivningar. Anslagsbindningsnivå Anslag fastställs för vissa bestämda ändamål. Anslag kan fastställas/bindas på olika nivåer. Anslagsbindningsnivån inom driftbudgeten är nämndnivå. Inom investeringsbudgeten är anslagsbindningen på projekt/objekt. Under löpande budgetår kan nämnderna omprioritera resurser inom driftbudgeten. Kommunfullmäktiges beslut om verksamhetens inriktning är dock styrande. Avskrivningar Anläggningstillgångar skrivs av enligt plan efter en bedömning av tillgångens förväntade nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Följande avskrivningstider tillämpas: Materiella anläggn.tillg. År % Verksamhetsfastigh Fastigh. f affärsverks Publika fastigheter Övriga fastigheter Inventarier Fordon och maskiner Avskrivningar påbörjas efter färdigställande på byggnader och tekniska anläggningar. Certifikat I pensionsportföljen ingår certifikat, vilka har omklassificerats från långfristiga Finansiella anläggningstillgångar till kortfristiga Omsättningstillgångar, korta placeringar. Exploateringsverksamhet Intäkter resultatförs direkt i driftredovisningen för tomtförsäljning. Gatukostnader och gatukostnadsersättningar redovisas som investeringsutgifter och -inkomster. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften har omklassificerats från långfristiga fordringar till kortfristiga fordringar i delårsrapporten. Inventarier Riktlinjerna för inventarieanskaffning innebär att inventarier med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst ett prisbasbelopp betraktas som avsedda för stadigvarande bruk eller innehav och ska således aktiveras enligt rekommenderad tidsplan. Övriga inventarier ska kostnadsredovisas på driftbudgeten. Vid utrustning av ny arbetsplats, ny barnstuga eller utrustning av större omfattning aktiveras (avskrivs enligt rekommenderad plan) samtliga inventarier även om några inventariers anskaffningsvärde understiger ett prisbasbelopp och den ekonomiska livslängden är mindre än tre år. Kapitalkostnader Kapitalkostnader är den samlade benämningen på intern ränta och avskrivningar. Internräntan 2010 uppgår till 4,0 %. Internräntan för VA-verksamheten är 3,1 % motsvarande den genomsnittliga räntan på kommunens långfristiga lån exkl lån för TAC-investeringar. Kapitalkostnaderna har förutom till VAverksamheten och serviceavdelningen inte fördelats ut på respektive verksamhet. 11

12 12 Kodplan En kodplan är en systematisk förteckning över de konton som används i den ekonomiska redovisningen och åskådliggör hur dessa konton samarbetar i löpande bokföring och bokslut. Baskonto Salems kommun använder KOMMUN- BAS 95, som följer strukturen och grundbegreppen i BAS 90. Kontoplanen omfattar 9 kontoklasser. är förmånsbestämd ålderspension, pension till efterlevande och PA-KL pension. Utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension för 2010 sker i mars 2011 och redovisas i delårsrapporten som kortfristig skuld. Även den särskilda löneskatten på denna ålderspension är redovisad som kortfristig skuld. KPA beräknar pensionsskuld till delårsrapport och bokslut. Kontoklass 1 Kontoklass 2 Kontoklass 3 Kontoklass 4 Tillgångar Skulder o Eget kapital Intäkter/Inkomster Kostnader/Utgifter Inköp av anläggningstillg. o -material Entreprenader o konsulttjänster Bidrag o transfereringar Pensionsavsättningar och pensionsförpliktelser i ansvarsförbindelser räknas årligen upp med genomsnittlig statslåneränta. Räntekostnaden för avsättningar redovisas som finansiell kostnad för pensioner. Periodisering Kostnader och intäkter har periodiserats. Detta gäller även kostnads- och intäktsräntor. Kontoklass 5 Kostnader för arbetskraft Kontoklass 6-7 Övriga verksamhetskostnader Kontoklass 8 Kontoklass 9 Resultaträkningens övriga intäkter och kostnader Interna intäkter och kostnader Verksamhetskod Kommunens verksamheter beskrivs med en fyrsiffrig koddel. Privata medel Likvida medel tillhörande omsorgstagare inom äldre- och handikappomsorgen redovisas som ansvarsförbindelse i balansräkningen. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden redovisas som kortfristig skuld. I delårsrapporten minskar skulden betydligt, då ferielöner och uppehållslöner som är intjänade under höstterminen 2009 och vårterminen 2010 har utbetalats under juni och juli. Halva augustilönen finns kvar för dessa lönegrupper i skulden som återstår. Skatteintäkter Redovisas enligt Rådet för kommunal redovisning, rekommendation nr 4.2. Pensionsskuld och särskild löneskatt Den del av nyintjänad pension, som inte utbetalats utan redovisas som avsättning 12

13 13 Redovisad skatteintäkt återfinns i not 4 Skatteintäkter i resultaträkningen och i not 15 Kortfristiga fordringar i balansräkningen. SKL:s skatteunderlagsprognos, cirkulär 10:24 har använts i delårsrapporten. VA-anslutningsavgifter Anslutningsavgifter redovisas som intäkt i resultaträkningen i takt med att motsvarande avskrivningar kostnadsförs. Förutbetalda anslutningsavgifter VA har omklassificerats från kortfristiga skulder till långfristiga skulder i balansräkningen. Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Skulder är dels kortfristiga (betalas inom ett år) och dels långfristiga. Soliditet är andelen eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som finansierats med egna medel. Tillgångar är dels anläggningstillgångar och dels omsättningstillgångar. Anläggningstillgångar är avsedda för stadigvarande bruk eller innehav, som t.ex. fastigheter, maskiner, inventarier, aktier och långfristiga fordringar. Omsättningstillgångar är tillgångar som beräknas omsättas inom ett år som t.ex. likvida medel och kortfristiga fordringar. ORD OCH UTTRYCK Anläggningskapitalet är skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder samt avsättningar. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen och på avstämningsdagen för delårsrapport. Skillnaden mellan tillgångar och skulder utgör det egna kapitalet. Kassaflödesanalysen redovisar betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering. Resultatet visar förändringen av likvida medel. Resultaträkningen visar årets och delårsperiodens finansiella resultat och hur det uppkommit. Resultaträkningen visar även förändringen av eget kapital. 13

14 14 RESULTATRÄKNING Tkr Utfall Budget Utfall Bokslut Budget Prognos juli juli juli Verksamhetens intäkter, not Jämförelsestör post, exploatering o tomtförsäljn Verksamhetens kostnader, not Jämförelsestör post, exploatering o tomtförsäljn Avskrivningar, not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, not Generella statsbidrag och utjämning, not Finansiella intäkter, not Finansiella kostnader, not Resultat före extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat, not Årets resultat exkl. VA

15 15 KASSAFLÖDESANALYS Tkr Utfall Budget Utfall Bokslut Budget Prognos juli juli juli DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat, not Justering för av- och nedskrivningar, not Justering för gjorda avsättningar, not Minskning av avsättningar pga utbetalningar not Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 24 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskn kortfristiga fordringar, not Ökning/minskning exploatering, not Ökning/minskn. kortfristig placering, not Ökning/minskn. kortfristiga skulder, not Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar, not Försäljn.materiella anl.tillg inkl gatukostn.ersättn, not Investeringsbidrag Investering i finansiella anläggningstillgångar, not Förändring obligationer, not Försäljn av finansiella anläggningstillg. not Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån, not Amortering av långfristiga skulder,not Förutbetalda anslutningsavgifter VA, not Ökning av långfristiga fordringar, not Minskning av långfristiga fordringar, not Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens/årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOTILLGÅNG/SKULD Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets början, lån Räntebärande nettotillgång/skuld vid årets slut, lån

16 16 Noter Tkr Utfall Utfall Bokslut Prognos juli juli Not 17 Eget kapital Anläggningskapital Rörelsekapital Utgående eget kapital Not 18 Avsättningar till pension Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Övrigt Avsättning inkl löneskatt Not 19 Långfristiga skulder Anläggningslån Anläggningslån, energioptimering Förutbetalda anslutningsavgifter VA Summa långfristiga skulder Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Upplupna löner Semesterlöneskuld Upplupen löneskatt, pension Upplupna pensionskostn avgiftsbestämd ÅP Interimsskulder Periodiseringsposter Flyktingmottagning Kortfristig del av långfristig skuld Civilförsvaret Skulder till staten Övrigt Summa kortfristiga skulder Not 21 Pensionsförpliktelser Intjänade pensioner Löneskatt 24,26 % Summa pensionsförpliktelser Not 22 Övriga ansvarsförbindelser Borgen o förpliktelser gentemot delägda företag Kommunalt borgens- o förlustansvar, egna hem Förpliktelser mot kontrakterade entreprenörer Övriga förpliktelser Leasingavtal Leasing - Utbetalning inom 1 år Leasing - Utbetalning mellan 1 år och 5 år Leasing - Utbetalning senare än 5 år Inhyrda lokaler/fastigheter Privata medel Summa övriga ansvarsförbindelser

17 17 Noter Tkr Utfall Bokslut Prognos NOT 9 Mark, byggnader och tekn anläggn Markreserv Ackumulerade anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärden Investerat under året Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde markreserv Verksamhetsfastigheter Ackumulerade anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärden Investerat under året Investeringsbidrag Nedskrivning (rättelse moms) Aktiverat från pågående Ny/Ombyggnader Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet (Vattenverk) Ackumulerade anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärden Investerat under året Aktiverat från pågående Ny/Ombyggnader Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utg bokfört värde Fastigh f affärsverks (Vattenverk)

18 18 Noter Tkr Utfall Bokslut Prognos NOT 9 Mark, byggnader och tekn anläggn Publika fastigheter (Gator, vägar,parker) Ackumulerade anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärden Investerat under året Investeringsbidrag Aktiverat från pågående Ny/Ombyggnader Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utg bokfört värde Publika fastigh Gator, vägar,parker) Fastigheter annan verksamhet (Hyres- o industrifast) Ackumulerade anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärden Investerat under året Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utg bokfört värde Fastigheter annan verksamhet Pågående Ny/Ombyggnationer Ackumulerade anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärden Investerat under året Investeringsbidrag Aktiverat från pågående Ny/Ombyggnader Försäljning/utrangering, nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden

19 19 Noter Tkr Utfall Bokslut Prognos NOT 9 Mark, byggnader och tekn anläggn Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärden Investerat under året Investeringsbidrag Aktiverat från pågående Ny/Ombyggnader Försäljning/utrangering Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde maskiner och inventarier TOTALT MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Ackumulerade anskaffningsvärde Ingående anskaffningsvärden Investerat under året Rönnen Aktiverat från pågående Ny/Ombyggnader Försäljning/utrangering Investeringsbidrag Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar enligt plan Försäljning/utrangering Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar TOTALT

20 20 Ingående anskaffningsvärden Maskiner ,17 Inventarier ,94 Bilar ,70 Konst ,37 Summa ,18 Investerat under året Maskiner ,00 Inventarier ,08 Bilar ,00 Konst Årets avskrivningar Maskiner ,79 Inventarier ,98 Bilar ,09 Konst 20

21 21 INVESTERINGSREDOVISNING Tkr Utfall Budget Utfall Bokslut Budget Prognos juli juli juli KOMMUNSTYRELSE Utgifter Nettoutgifter MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTN. Utgifter Nettoutgifter ENERGIOPTIMERINGSPROJEKT Inkomster Utgifter Nettoutgifter EXPLOATERINGAR GATA Inkomster Utgifter Nettoutgifter VA-VERKSAMHET inkl.exploateringar VA Inkomster Utgifter Nettoutgifter SERVICEAVDELNING Utgifter Nettoutgifter KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Inkomster Utgifter Nettoutgifter BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND Utgifter Nettoutgifter SOCIALNÄMND Utgifter Nettoutgifter TOTALA INKOMSTER TOTALA UTGIFTER NETTOUTGIFTER