RFSU och SFI. En rapport om RFSU Katrineholms medverkan i svenskundervisning för invandrare (SFI) läsåret 2006/07

Transkript

1 En rapport om RFSU Katrineholms medverkan i svenskundervisning för invandrare (SFI) läsåret 2006/07

2 Innehåll 1. Inledning 3 SFI-projektet i Katrineholm Rapporten 2. Kort om SFI 4 Kort om SFI Språkkunskaper kontra sex- och samlevnad 3. Genomförande 5 Processen Lektionernas innehåll Material 4. RFSU:s förhållningssätt 7 Förhållningssätt Kontakt med skolpersonalen 5. Synpunkter från elever, rektor och lärare 9 Elevernas upplevelser Lärarnas upplevelser Rektors synpunkter Tolkarnas roll 6. RFSU:s erfarenheter 13 Erfarenheter 2

3 1. Inledning En rapport om RFSU Katrineholms medverkan i svenskundervisning för invandrare (SFI) läsåret 2006/07 SFI-projektet i Katrineholm RFSU Katrineholm genomförde informationsinsatser i samarbete med svenskundervisning för invandrare (SFI) under läsåret 2006/07. Till en början var det oklart hur medverkan i SFI skulle se ut, men det växte fram ett projekt där hälften av eleverna, cirka 110 av 217 elever, nåddes av insatserna. Det var främst under vårterminen som RFSU medverkade. Man genomförde projektet efter en utbildning hos RFSU, med hjälp av två engagerade informatörer och visst ekonomiskt stöd från RFSU centralt. Rapporten Den här rapporten är en kort dokumentation. Förhoppningsvis kan den fungera som ett användbart erfarenhetsmaterial för kommande projekt och samarbeten med SFI. På uppdrag av RFSU besökte jag SFI i Katrineholm och genomförde intervjuer till rapporten. Under en dag fick jag intervjua rektor, lärare och elever samt medverka på en lektion med den grupp som hade haft sex- och samlevnadsundervisning med RFSU en gång i veckan. Lektionen blev ett samtal om hur de upplevt verksamheten. Ett par elever ville vara anonyma, och för att ha en bredare medverkan är samtliga elever anonyma i rapporten. Lärarna står inte heller med namn, den mest aktiva kommer att gå i pension efter läsåret 2006/07. Detsamma gäller rektorn, hon går också i pension efter avslutat läsår. Jag intervjuade även de två aktiva RFSU:arna i projektet, Ewa Engström Winther och Gudrun Svahn. Deras namn finns med för att underlätta en framtida dialog och erfarenhetsutbyte inom RFSU om samarbeten med SFI. Tack till alla som har ställt upp och delat med sig av sina intryck och erfarenheter. Anna Morin Stockholm

4 2. Kort om SFI Kort om SFI Svenskundervisning för invandrare (SFI) är en egen kommunal skolform. Man har rätt att studera i SFI när man: är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16) inte har grundkunskaper i svenska är folkbokförd i en kommun personer deltog i SFI under läsåret 2005/06. Undervisningen är uppdelad i olika nivåer och det finns nybörjare på samtliga nivåer. Skolformen ska vara flexibel med möjlighet att byta nivå och till exempel avsluta studierna för arbete eller andra studieformer. SFI består dels av en fristående del, läs- och skrivinlärning, dels av fyra kurser (A-D). Målet med studierna är att kunna uttrycka sig i tal och skrift, läsa och delta i samtal på svenska. För den sista kursen D är ett betygskriterium för Godkänt att Eleven deltar aktivt i samtal och diskussioner om vardags-, arbets- och samhällsliv. (Källa: Skolverket.) Språkkunskaper kontra sex och samlevnad SFI ska hålla en balans mellan uppgifterna att lära ut språk respektive samhällskunskap. Ur kursplanen: Val av stoff för textstudier, samtal och diskussioner utgår från aktuell kursnivå och tar upp sådant som rör kunskaper om och förståelse för det omgivande samhället. Det skall råda en balans mellan språkutbildningen och de kunskaper om och förståelse för samhället som utbildningen också skall ge. (Ur Ny kursplan för svenskundervisning för invandrare Utbildningens syfte, Skolverket 2007.) Rektor för SFI i Katrineholm menade att den första invändningen från lärarna när någon samhällsaktör ska delta i undervisningen är att eleverna har alltför bristande språkkunskaper för att kunna tillgodogöra sig informationen. Samtidigt har RFSU medverkat en termin i en SFI-grupp där majoriteten av eleverna talar ytterst litet svenska. I den gruppen har läraren sett RFSU som en resurs, som bidrar med engagerande teman och som får gruppen att vilja lära sig mer svenska.

5 En rapport om RFSU Katrineholms medverkan i svenskundervisning för invandrare (SFI) läsåret 2006/07 3. Genomförande Processen Efter knappt ett års engagemang har RFSU genomfört informationsinsatser i samarbete med Svenskundervisning för invandrare (SFI) i Katrineholm. Insatserna kan delas upp i fem steg: I. Utbildning hos RFSU Det första steget togs när RFSU Katrineholm anmälde två deltagare till RFSU:s kurs på nationell nivå hösten Det var en utbildning för dem som var intresserade att vända sig med information till SFI lokalt. II. Kontakt med SFI Efter utbildningen tog RFSU kontakt med rektor på SFI-skolan i Katrineholm. Rektor ställde sig positiv till en första informationsträff med lärarlaget, och menade att det sedan var upp till lärarna om det blev en fortsättning. III. Möte med lärarna RFSU informerade lärarlaget om organisationen och sitt arbete och det beslöts att RFSU skulle möta eleverna. IV. Möte med eleverna Under slutet av höstterminen och hela vårtterminen deltog RFSU i undervisningen med information och diskussion i mindre grupper med enbart män eller kvinnor (nedan kallat Orientering ). V. Regelbundet & integrerat Efter den första orienteringen inledde RFSU ett samarbete med gruppen för läs-och skrivinlärning, den så kallade alfabetiseringsgruppen, och deltog varje vecka under vårterminen. Lektionernas innehåll Möte med lärarna Mötet genomfördes av en informatör från RFSU. RFSU informerade om organisationen och sitt arbete, samt inledde en dialog om hur det kan passa in på SFI Katrineholm. RFSU kom med ett erbjudande om att informera i klasserna på prov, kvinnor för sig och män för sig, och föreslog att lärarna skulle närvara i klassen. Orientering: 2x45 minuter Orienteringen genomfördes av en informatör från RFSU. Denna informationsinsats gjordes i sammanlagt tolv grupper med i genomsnitt åtta deltagare per grupp. Innehåll: Presentationsrunda Om RFSU Hur man kan uppfatta sexualitet och vikten av kunskap om den egna kroppen

6 Fakta om kroppen Menstruation och graviditet Ordkunskap (till exempel ord för underliv och könsorgan) Hiv/aids i världen och red ribbon som en symbol för solidaritet med hivpositiva Preventivmedel och sjukvård Regelbundet och integrerat Genomfört av två informatörer från RFSU. Lektionerna hölls en timme en gång i veckan. I gruppen började och slutade elever under tiden, cirka 20 elever var med under flera veckor. På lektionerna medverkade även en lärare och två hemspråkslärare som fungerade som tolkar. RFSU:arna ansvarade för upplägget. Efter en inledning fick eleverna svara på diskussionsfrågor. RFSU:arna kom med fakta och kommentarer. Teman var till exempel familjen, kärlek, människosyn, kroppen, omskärelse, preventivmedel. Gruppens ordinarie lärare deltog och använde sedan temat i övrig undervisning, i ordkunskap och samtal. Läraren tillverkade ett faktahäfte med bilder och glosor för kroppen. Material Huvudmaterial var Kropp och sexualitet från Lafa (Stockholms läns landsting), och man använde främst bilderna i det materialet (anatomiska bilder). Det varierande svenskkunskaperna krävde fler kommunikationsmedel än samtal, och RFSU:s informatörer tog framgångsrikt stöd av bilder och annat material, såsom kondomer och spiral. 6

7 En rapport om RFSU Katrineholms medverkan i svenskundervisning för invandrare (SFI) läsåret 2006/07 4. RFSU:s förhållningssätt Första gången jag kommer till gruppen är det svårt, innan man har lärt känna varandra lite, men andra gången skapas det en känsla som gör att jag vågar gå djupare och ta upp svårare saker. Man får vara ödmjuk och se till att skaffa sig det förtroendet innan man går vidare. Då, när vi kan skratta tillsammans, det är då man också kan prata om tabubelagda saker. (Ewa Engström Winther, RFSU.) Förhållningssätt I alfabetiseringsgruppen var det Ewa Engström Winther och Gudrun Svahn som gemensamt höll i informationen från RFSU. De menade att det gav mycket att vara två: de kunde bolla idéer och utvärdera lektionerna tillsammans, under lektionerna kunde de ta en paus i sitt ledarskap och iaktta gruppen som helhet. Är man två så kan man också peppa och stötta varandra. I början var det också tryggare att vara två. Något som Ewa Engström Winther och Gudrun Svahn brottades med var en oro att de själva skulle bli alltför tama, som att vara så försiktig att man undviker nödvändiga ord som kan väcka anstöt eller låter diskussionen lämna brännande ämnen för mer bekväma. De kände också att de påverkades av att en del lärare var oroliga över vad samtalen om sexualitet skulle kunna mynna ut i, exempelvis att lärarna var rädda att de efteråt skulle få ta hand om frågor från eleverna som de inte visste om de skulle klara av. Att det gjorde dem lite återhållsamma ibland. Samtidigt betonade de vikten av ett ödmjukt förhållningssätt, att lyssna och lära och ge utrymme till olika åsikter som finns i gruppen. Initialt hade informatörerna också pratat med alfabetiseringsgruppen om vikten av ett sådant förhållningssätt. RFSU:arna kom ofta med synpunkterna att man måste få välja själv, och att man behöver kunskap för att kunna välja själv. De valde att fokusera på likheter mellan olika levnadsförhållanden och åsikter i gruppen. Under RFSU:s kurs om information på SFI, hösten 2006, deltog Ewa Engström Winther och Eva Ogenborg. De tilltalades av att föredragshållaren Farhad Khaghani, som medverkade i den kursen, betonade ett ödmjukt tillvägagångssätt. Ewa Engström Winther såg också till att Farhad Khaghani medverkade i SFI-projektet i Katrineholm. Han kom dit under en dag och föreläste för en större grupp elever om sitt arbete med sex- och samlevnadsfrågor i Växjö, bland mycket annat tillsammans med invandrarföreningar och närradio på persiska, liksom träffade personalen för att berätta om sina erfarenheter från sitt arbete med bland annat SFI-elever. Det är vuxna som går på SFI och många av dem är föräldrar. Ewa Engström Winther berättade att föräldraperspektivet ofta engagerade grupperna. Det handlade bland annat om den egna rollen, synen på familjen, glädjen med barn, vad barn och ungdomar lär sig om sex och samlevnad i skolan. På SFI finns också flyktingar med splittrade familjer som har stort behov av att prata om oron och maktlösheten för försvunna barn och släktingar. Kontakt med skolpersonalen RFSU etablerade kontakt med lärarna på skolan. Varje vecka gick Ewa Engström Winther in på lärarrummet och frågade hur det stod till, om de hade hört något från sina elever om undervisningen i sex och samlevnad. På så sätt fick hon feedback och samtidigt blev RFSU synligt för samtliga lärare på skolan. Majoriteten av lärarna var positiva till RFSU:s medverkan, men endast två deltog på informationspassen. 7

8 Det var enbart i en grupp, alfabetiseringsgruppen, som tolk användes. De som tolkade samtalen arbetade som hemspråkslärare på SFI-skolan. Att tala genom tolk fungerade bra men krävde tålamod, eftersom tolkningen som skedde på två språk tog mycket tid i anspråk. Man behövde förklara för de två olika språkgrupperna vad den andra gruppen hade frågat om. Det gjorde att det ibland var svårt att hålla den röda tråden. En god relation med tolkarna var nödvändig för att få veta vilka frågor som uppstod i grupperna efter de två orienterade informationspassen. Om man har möjlighet är det bra att träffa tolkarna innan, för att i stora drag gå igenom vad man ska prata om. Då har tolkarna möjlighet att förbereda sig på vilka ord de kan använda. Man kan också diskutera om det finns ord som är svåra att översätta och hur olika ord kan uppfattas. RFSU:arna menade att det var viktigt att ha klartecken från rektorn för att kunna hänvisa till henne om man stötte på något problem med lärarna. I projektet uppstod inte några sådana problem, men det var skönt att veta att stödet fanns där hela tiden.

9 En rapport om RFSU Katrineholms medverkan i svenskundervisning för invandrare (SFI) läsåret 2006/07 5. Synpunkter från elever, lärare och rektor De som ställde upp på att bli intervjuade var genomgående positiva till RFSU:s medverkan i SFI. Alfabetiseringsgruppen, dess lärare samt rektor visste att jag skulle komma. Lärare och elever i SFI 2 visste inte det utan blev uppsökta och tillfrågade på plats om att intervjuas. Elevernas upplevelser Jag är inte van att prata om könsorganen, så då var det bra att vara män och kvinnor för sig. Men för den allmänna diskussionen har det varit bra att vara en blandad grupp. Det blir en djupare upplevelse, och så lär vi oss att det är normalt att prata om sådant med både kvinnor och män. (Elev i alfabetiseringsgruppen.) Alfabetiseringsgruppen medverkade först i de orienterande lektionerna med enbart män/kvinnor, sedan hade de regelbunden undervisning med RFSU. Gruppen genomförde ett utvärderingssamtal tillsammans med lärare, tolkar och informatörer från RFSU där jag var med och lyssnade och ställde frågor. Eleverna var positiva till sex- och samlevnadsundervisningen och nämnde särskilt de gånger man diskuterat människosyn. Flera personer sa att ämnet hade lett till att de kom varandra närmare i gruppen, och att det funnits en respektfull stämning. Man berömde RFSU:arna för att de var tydliga med att man ska respektera varandra oavsett åsikt. Det var tydligt att gruppen upplevt att det varit intressant att diskutera såväl vardags- som samhällsliv. Vi behöver information om allt. Vi är lite utanför samhället och umgås inte med svenska familjer. Jag vill fortsätta att prata om sådant här, det är viktigare än ett språk. (Elev i alfabetiseringsgruppen.) Tre elever, två kvinnor och en man, intervjuades individuellt med tolk, utan att lärare eller RFSU:are satt med. Två av dem var från Mellanöstern och en från Nordafrika. De var samtliga positiva till lektionerna. En ansåg att det mest givande hade varit undervisningen om kroppen, fakta om menstruation och graviditet. Hon hade inte gått i skolan tidigare. En annan elev tyckte att det viktigaste var att de hade diskuterat familjefrågor, hon tyckte att det var ett sätt att förstå den svenska samhällsstrukturen, till exempel att veta hur man ser på ogifta vuxna. I sex- och samlevnadsundervisningen hade hon förstått det sammanhang som gjort att hennes vuxna dotter inte automatiskt fått uppehållstillstånd i Sverige tillsammans med sina föräldrar och yngre syskon. Eleven brukade ta upp det de diskuterat i skolan med sina barn hemma. En elev sa att han och klasskamraterna har ett oändligt behov av information om det svenska samhället. Han såg diskussionerna om relationer och sexualitet som en del av förståelsen för det nya landet. Han menade också att många SFI-elever behöver tala om sin situation föräldrar emellan. Innan var jag säker på att kondomer bara sprack, men så drog jag i en och märkte att den var stark. (Elev i SFI 2.)

10 Två elever som gick SFI 2 (Kurs B och C) intervjuades tillsammans med RFSU:arna. De deltog på de orienterande informationspassen (2x45 minuter), och var positiva till dem. De två var kvinnor, en från Nordafrika och en från Balkan. Samtalet skedde utan tolk. De menade att det var ett viktigt ämne, både att lära sig förstå själva orden som spiral och underliv men också att veta mer om hur kulturen är i Sverige. Båda berättade att de var uppvuxna i samhällen där kvinnor inte har tillgång till preventivmedel, de hade hört talas om men aldrig sett kondomer och p-piller tidigare. De talade om frihet att välja, att det var bra att få information om till exempel p-piller, även för den som inte kommer att använda dem. RFSU fick beröm från samtliga elever för den goda stämning man skapade i grupperna. Alla ansåg också att sex- och samlevnadsundervisning borde finnas inom flera nivåer av SFI, men det fanns skilda åsikter om det borde vara ett obligatoriskt ämne eller ej. Lärarnas upplevelser Även om lärarna på SFI var positiva till RFSU:s medverkan så var det endast två som deltog på lektionerna och informationspassen (utöver hemspråkslärarnas som arbetade som tolkar i alfabetiseringsgruppen). De två lärarna blev intervjuade om sina erfarenheter. Vi har pratat om kroppen tidigare, men inte så här ingående och på ett sådant här bra sätt. Till exempel tog vi upp hjärtat, hur det ser ut, och att det slår fort när man blir kär. Vi pratar både fysiologi och känslor. (Lärare för alfabetiseringsgruppen.) Den lärare som hade mest samarbete med RFSU under projektet var läraren för alfabetiseringsgruppen, gruppen för läs- och skrivinlärning. Gruppens elever har begränsade svenskkunskaper, och skolans hemspråkslärare arbetar som tolkar i gruppen någon timme i veckan. Tillsammans bestämde läraren, de två hemspråkslärarna och RFSU:aren att den enda scehmalagda tolktiden, en timme på tisdag förmiddag, skulle vara lektionen som RFSU ansvarade för. Ett huvudskäl till att läraren för alfabetiseringsgruppen tackade ja till RFSU:s erbjudande (att delta i undervisningen) var att hon ville att fler svenskar skulle komma och möta gruppen. Just den här konstellationen har varit så bra: hemspråkslärarna, RFSU och jag vi har behövts allihop. (Lärare för alfabetiseringsgruppen.) Efter projektets genomförande var läraren glatt överraskad över hur bra det blivit. Tillsammans med RFSU kunde hon undervisa om kroppen och lära ut ord kopplade till ett ämne som eleverna verkligen visade intresse för. Hon såg också att eleverna fick mer gemensamma saker att prata om. Läraren tyckte att RFSU:arna var modiga och att hon hade haft svårt att ta upp så känsliga ämnen själv. Hon kommenterade att hon aldrig lärt sig det i sin lärarutbildning eller fortbildning. Jag har flera äkta par i min grupp, och då är det nog lite känsligt att ha sexualupplysning. (Lärare.) 10

11 En rapport om RFSU Katrineholms medverkan i svenskundervisning för invandrare (SFI) läsåret 2006/07 Under informationspassen på 2x45 minuter med enbart kvinnor/män var RFSU:s informatör oftast ensam med eleverna, fast hon bett lärarna att närvara. Endast en lärare deltog, och i intervjun sa han att lektionen nog var givande, men att han inte hade talat med eleverna om den efteråt. Samma lärare menade att det var viktigt att någon utomstående höll i sex- och samlevnadsundervisningen, att eleverna lättare talade med någon annan än läraren om ämnet. Ett argument för detta var att många på SFI är anhöriga och att det blir för personligt att prata sex och samlevnad, till exempel när en grupp består av ett antal gifta par. Rektorns synpunkter Vi har aldrig haft undervisning i sex och samlevnad förut, och jag tänkte att det kanske är litet vågat, men lärarna tyckte ju att det var bra. (Rektor.) Rektorn för SFI i Katrineholm var positiv till RFSU:s initiativ att medverka i undervisningen. Samtidigt ville hon förankra beslutet i lärargruppen, dels för att det kunde vara ett kontroversiellt ämne, dels för att skolan har ett arbetssätt där lärarna är delaktiga i besluten. Efter den första informationsträffen med lärarna var det lärargruppen som själv tog beslut om hur RFSU skulle medverka i undervisningen. Rektorn sa i intervjun att hon tycker att sex och samlevnad är ett viktigt ämne i SFI. Hon gav exempel på det med att att äldre kvinnor inte känner till kroppens insida, att det finns behov av att tala om relationer i familjen i ett nytt land, och problem som kan uppstå när män kommer till Sverige och ser landet som väldigt frigjort. Hon kommenterade också att samhällsfrågorna finns med i kursplanerna för SFI. Tidigare hade andra samhällsaktörer till exempel polisen och Röda Korset medverkat med information i SFI. En vanlig invändning från lärarna, enligt rektor, är att eleverna har för begränsade svenskkunskaper för att kunna tillgodogöra sig informationen. Rektorn var nöjd med resultatet av projektet och menade att såväl lärare som elever sett RFSUs RFSU:s medverkan som mycket givande. När det gäller fortsättningen för sex- och samlevnadsundervisningen sa rektor att målet är en fortsättning, men att det beror på lärarna och hur de känns för dem att ta upp det här. Tolkarnas roll Hemspråkslärarna fungerade dels som tolkar, men de fick också svara på frågor från elever på hela skolan om vad RFSU är och vad de gjorde på skolan. Några ifrågasatte också vad informationen skulle vara bra för, av dessa var samtliga män. Hemspråkslärarna förklarade syftet och tog själva ställning för informationsinsatserna. Tolkarna blev därmed ambassadörer för RFSU:s verksamhet på skolan. Bristande språkkunskaper ställde vissa krav på informationsinsatserna. Det kunde ha blivit problem om inte tolkarna tyckte att informationen var viktig, eller om det funnits motstånd mot att tala om och därmed översätta vissa ord och sammanhang. Nu stödde tolkarna verksamheten och då fungerade det bra. 11

12 Läraren i alfabetiseringsgruppen bidrog också med sina erfarenheter om att kommunicera med elever med bristande svenskkunskaper, det handlade om att visa på bilder, förklara okända svenska ord och att ge tolkarna tid att förmedla vad eleverna ville ha sagt. Läraren kunde även återkoppla till de svenska ord som eleverna kommit i kontakt med under samtalet. 12

13 En rapport om RFSU Katrineholms medverkan i svenskundervisning för invandrare (SFI) läsåret 2006/07 6. RFSU:s erfarenheter Erfarenheter En sammanfattning av RFSU Katrineholms erfarenheter av projektet är: att dörrarna till SFI öppnades med hjälp av rektor, lärare och hemspråkslärare att informationen var mycket uppskattad bland eleverna, såväl rena fakta som värderingsdiskussionerna att de flesta lärare inte deltog i undervisningen, utan var nöjda med att RFSU skötte den att det bästa genomslaget var när informationen var regelbunden och integrerad i övrig undervisning. Först då kunde informationen leda till djupare diskussion och ge möjlighet att ta upp känsligare ämnen att det gick att informera och diskutera i grupper med begränsade svenskkunskaper, men att det alltid krävdes tid till att översätta och förklara, och att det var nödvändigt med tolkar i vissa fall att sex- och samlevnadsfrågorna i flera fall ökade intresset för att lära sig mer svenska att RFSU blev en etablerad aktör på skolan att det är bra att vara minst två aktiva RFSU:are i informationsverksamheten att det var vinnande med ett ödmjukt förhållningssätt att SFI-projektet var intressant för RFSU:arna själva. Det har varit otroligt roligt, det bästa jag gjort. Kommer du igen? har många elever frågat, senast en som jag råkade träffa på stan en tid efter informationen, och jag har blivit inbjuden till olika fester. Det har verkligen känts meningsfullt. (Ewa Engström Winther, RFSU) 13

14 RFSU Riksförbundet för sexuell upplysning Box Stockholm E-post: