IP-Telefoni VoIP Voice Over IP

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IP-Telefoni VoIP Voice Over IP"

Transkript

1 IP-Telefoni VoIP Voice Over IP Joakim Storrank, Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi

2 ABSTRAKT VoIP gör det möjligt att ringa telefonsamtal med hjälp av ett datornätverk, t.ex Internet. VoIP konverterar röstsignalen från en analog telefon till en digital signal och sedan konverteras den tillbaka i andra ändan. För att kommunikationen skall fungera krävs det olika protokoll. Jag kommer i denna uppsats att berätta om hur VoIP fungerar, vilken utrustning som krävs samt om olika protokoll och säkerheten bakom dessa. Nyckelord: IP-telefoni, VoIP, MGCP, SIP, H.323, programvarutelefon

3 Innehållsförteckning Ordlista 1 Inledning Allmänt VoIP-utrustning Standarder/Protokoll Multimediaprotokollet H Terminaler... 5 Gateways... 5 Gatekeepers... 6 Multipoint Control Unit (MCU) Session Initiation Protocol (SIP) Media Gateway Control Protocol (MGCP) VoIP-kvalitet Röstkvalitet Röstkodning Paketeffektivitet Bortträngning av tystnad Feldöljningsmetoder Jitter buffer-implementationer Codec tandem- prestanda Eko Tester Säkerhet H.323-säkerhet SIP-säkerhet MGCP-säkerhet För- och nackdelar Fördelar Nackdelar... 18

4 8 Slutsatser Referenser... 20

5 Ordlista ATM ATM är en sorts höghastighetsnätverk som är kapabelt att överföra 150 miljoner signaler per sekund med hjälp av protokollet kallat 'asynchronous transfer mode'. Bitrate Medelmängden av bitar som en sekund av video eller ljud konsumerar. Högre bitrate betyder större filstorlek och generellt sätt bättre kvalitet, medan lägre bitrate betyder mindre filstorlek och sämre kvalitet. Ethernet En metod för att koppla samman PCs för att skapa ett lokalt nätverk (LAN). Full Duplex Dataöverföring över dataledning i två riktningar samtidigt. IETF - Internet Engineering Task Force (http://www.ietf.org/). Internet Engineering Task Force är ett stort öppet internationellt samfund av nätverksdesingers, operatörer, försäljare och forskare som är intresserade av evolutionen i Internetarkitekturen och som ser till att Internet löper utan problem. ITU - International Telecommunication Union (http://www.itu.int/home/). ITU är en internationell organisation med huvudkontor i Geneve, Schweiz. ITU är en del av United Nations System där regeringar och den privata sektorn samordnar globala telekommunikationsnätverk och tjänster. T i ITU-T står för telekommunikation. NAT - Network Address Translation. NAT är översättningen av en IP-adress som används inuti ett nätvek till en annan IP-adress som används inuti ett annat nätverk. Det ena nätverket betecknas som det inre, och det andra nätverket betecknas som det yttre. Overhead I telekommunikationssammanhang Information som är tillsatt i början och slutet av trafiken för kontroll, routing, felkontroll och andra systemfunktioner. PBX Private Branch Exchange. PBX är en privat telefonswich som erbjuder swiching i ett kontor eller gårdsområde. PBXar använder ofta privatägda digitallinjeprotokoll, dock är vissa analoga. POTS Plain Old Telephone System. Ett annat namn för den traditionella, analoga telefonin. Proxy En server placerad mellan en användares maskin och Internet. Den kan fungera som en brandmur eller som ett cacheutrymme för att snabba upp visningen av webbsidor. PSTN Public Switched Telephone Network. Synomym till POTS. RAS-protokoll (Registration, Admission and Status). RAS är protokollet mellan ändpunkter (terminaler och gateways) och gatekeepers. RAS används för registrering,

6 admissionskontroll, bandbreddsförändringar, status och frigör procedurer mellan ändpunkter och gatekeepers. En RAS-kanal används för att växla RAS-meddelanden. Sampla Ordet sample betyder en digital inspelning av ett ljud. Processen för att erhålla dessa samples kallas för sampling. SCTP Stream Control Transmission Protocol. SCTP är ett transport layer protocol definierat år 2000 av IETF. Det är till en del ekvivalent med TCP eller UDP. TCP är byte-orienterat, och SCTP har hand om rammeddelanden (framed messages). SDP - Session Description Protocol. Används för att beskriva typen av media. Godkända typer kan t.ex. vara ljud, video och data. Det specificerar också vilken typ av mediakodning som används. SDP erhåller också information om förbindelsen (t.ex. UDPportar). Segment En del av en kabel i ett nätverk S/MIME Secure Multipurpose Internet Mail Extensions. En specifikation för säker e- post, designad för att lägga till säkerhet till e-postmeddelanden i MIME-format via autentisering (användandes av digitala signatuer) och kryptering. Parsning Att dela upp, analysera och kategorisea individuella komponenter av ett språk till mindre enheter så att de kan användas fördelaktigt i programmering. SSL Secure Sockets Layers. Ett protokoll gjort av Netscape för att säkra data (kryptera) som sänds med webbläsaren. Switch (växel) utrustning som kan sätta en eller flera kommunikationslinjer i förbindelse med en eller flera andra kommunikationslinjer. T.120 ITU-T.120 standarden är gjord för en familj av kommunikations- och applikationprotokoll som är gjorda och godkända av internationella dator- och telekommunikationsindustrier. Genom att använda dessa protokoll, kan utvecklare göra kompatibla produkter och tjänster för realtids, flerpunkts dataförbindelser och konferenser. TCP Transmission Control Protocol. Protokollet fungerar i samband med IP för att se till så att paket förflyttar sig säkert på Internet. Den här metoden används för den flesta Internetaktiviteten. TLS Transport Layer Security. Den senaste versionen av SSL. UDP User Datagram Protocol. Protokollet är ett av standardprotokollen på Internet. Det överför datapaket utan felkontroll.

7 URI - Uniform Resource Identifier, adressen till en Internetresurs. URI är det unika namnet som används för tillgång till en resurs. Det behöver nödvändigtvis inte vara en specifik plats för en fil, och på grund av detta är det mer användbart än den liknande akronymen URL (Uniform Resource Locator).

8 1 Inledning Röst har överförts i det gamla vanliga analoga telefonsystemet (POTS - Plain Old Telephony System) sedan Många miljarder euro används årligen för att ringa dessa samtal. Det finns ett behov för både företag och privatpersoner att minska på denna kostnad. Detta gör VoIP till ett intressant alternativ. VoIP innebär överföring av röst som datapaket med hjälp av ett Internetprotokoll (Internet Protocol, IP). Användarens röst konverteras till en komprimerad digital signal, och delas in i en mängd paket. Paketen överförs sedan genom privata eller publika nätverk och konverteras tillbaka i andra ändan. Begreppet VoIP, eller IP-telefoni, har diskuterats åtminstone sedan 1970 när idén och teknologin började utvecklas. Trots denna historia, nådde VoIP inte en kommersiell nisch förrän mitten på 1990-talet. Denna gradvis kommersiella utveckling kan kännas igen genom saknandet av en IP-infrastruktur och faktot att PSTN-samtal (Public Switched Telephone Network) var, och ännu är, ett mycket mera pålitligt alternativ. Vocaltec (www.vocaltec.com) tillverkade 1995 den första kommersiellt tillgängliga VoIPprodukten, som krävde att båda parterna i ett samtal hade tillgång till både Internet och en mjukvara installerad på sin PC. Dessvärre möjliggjorde inte detta traditionella samtal via PSTN [1]. 70 procent av de europeiska konsumenterna har aldrig hört talas om termen VoIP. Dessutom använder endast en procent av de europeiska konsumenterna VoIP för samtal i hemmen. Man litar dock på en ökad VoIP-användning, eftersom 35 procent av användarna är intresserade av en bredbandstjänst som erbjuder röst-, video- och datatjänster i samma paket [5]. Det finns en mängd olika faktorer som påverkar anpassandet till VoIP-teknologin. Först och främst kan kostnaden för ett samtal bli hälften så låg mot vad den är i det vanliga analoga telefonnätet. Lägre kostnader är ett resultat av effektiv användning av bandbredd som kräver mindre långdistanskablar mellan switcharna. De traditionella analoga nätverken använder sig av en full-duplex 64 Kbps-kanal under ett samtal. VoIP-nätverken kräver maximalt 14 Kbps på grund av röstkompression, och bandbredden används endast då någonting överförs i nätverket. Mer effektiv användning av bandbredden betyder att fler samtal kan göras över samma linje. Förutom lägre kostnader så erbjuder VoIP t.ex. ringnings-id och vidarebefordring av samtal. VoIP möjliggör samtidig användning av Internet och rösttrafik över samma telefonlinje. Denna funktion eliminerar problemet med två telefonlinjer, en för data och en för röst [1]

9 2 Allmänt Ett samtal måste göras innan någon röst kan skickas. I det traditionella telefonsystemet går denna procedur till så att man ringer upp någon på basis av ett telefonnummer, vilket sedan behandlas av telefonbolagets system för att ringa till numret i fråga. Med VoIP knaprar användaren in numret som skall ringas, vilket kan vara i traditionell form med siffror, eller i form av en Universal Resource Indicator (URI). Resten av processen är mera invecklad, med en serie av komplexa paketväxlingar baserade på ett VoIPsignaleringsprotokoll. Det som gör VoIP mer invecklat än det traditionella telefonsystemet, är att datorsystem inte har något telefonnummer, utan en IP-adress. Användaren knaprar dock in ett vanligt telefonnummer eller en URI för att ringa, och telefonnumret eller URI:n måste länkas med en IP-adress för att nå mottagaren. Detta skall ske på samma sätt som med en vanlig webbadress (URL), t.ex. måste länkas ihop med abo.fi webbservern. En mängd protokoll är inblandade för att få reda på vilken IP-adress som stämmer överens med motpartens telefonnummer. Protokollen behandlas mer ingående i kapitlet om protokoll. Figur1. Röstdataöverföring i ett VoIP-system

10 Figur 1 illustrerar det grundläggande flödet av röstdata i ett VoIP-system. Det första steget i denna procedur att är att konvertera den analoga röstsignalen till en digital signal med hjälp av en analog-digital konverter. Eftersom digitaliserad röst kräver en stor mängd bits (bitar), så kan en kompressionsalgoritm användas för att minska på mängden data som skall överföras. I nästa steg sätts röst in i datapaket för överföring på Internet. Protokollet som används för röstpaket är vanligtvis Real-time Transport Protocol, RTP (RFC 3550). RTP-paket har speciella huvudfält (header), som innehåller nödvändig data för att korrekt dekoda paketen till en röstsignal i andra ändan. Röstpaket överförs som en extra last för UDP-protokoll, vilket också används för traditionell datatrafik. I andra ändan är processen omsvängd: paketen avkodas och sätts i rätt ordningsföljd och digitaliserad röstdata extraheras från paketen och packas upp. Sedan behandlas den digitala rösten av en digital-analog-konverter för att göras om till analoga signaler för motpartens telefon [2]. Analoga telefoner är traditionella telefoner de som kan köpas i lokala affärer och de som förmodligen används där hemma. Dessa telefoner tar emot och skickar samtal över traditionella telefonlinjer. Oftast har de endast några enkla funktioner för standardanvändning och inte speciella knappar för t.ex. konferenssamtal. Analoga telefoner är ett bra val för människor som inte ringer så ofta, och i offentliga utrymmen som t.ex. lagerutrymmen och hallar. De är också ett bra alternativ för dem som saknar ethernetanslutningar eller tycker att det är för dyrt att installera ethernetanslutningar. [6] Digitala telefoner (IP-telefoner) levererar alla fördelar med digital teknologi: många egenskaper, automatiserade funktioner samt utmärkt prestanda med många skräddarsydda funktioner. Digitala telefoner eliminerar även problemet med två telefonlinjer, de har en gemensam data- och röstlinje. Det är också billigare att ringa med IP-telefoner än med analoga telefoner [7]. 3 VoIP-utrustning VoIP-system finns i många olika former. T.ex. erbjuder Netmeeting som kommer med Windows en del VoIP-möjligheter, likaså Apples ichat. Även Linux har en mängd olika VoIP-applikationer att välja mellan. Vanligtvis associeras dock termen VoIP med tillbehör som klarar uppringning med hjälp av telefonnummer och kommunikation med människor i andra ändan av en anslutning. Dessa har endera ett annat VoIP-system eller en traditionell analog telefon. Efterfrågan av VoIP-tjänster har resulterat i en bred skala av produkter som t.ex. traditionella mobiltelefoner, konferensenheter, trådlösa enheter och programvarutelefoner. De traditionella mobiltelefonerna har fler funktioner än de vanliga analoga telefonerna. De klarar t.ex. av webbläsning, snabbmeddelanden och telefonkataloger. Många av dessa telefoner innehåller en basstation som ger samma bekvämligheter som en traditionell trådlös analog telefon. Konferensenheter möjliggör samma typ av service som vanliga traditionella konferenstelefonsystem. Eftersom kommunikationen sköts över Internet så kan de även tillåta användare att koordinera datakommunikationstjänster, t.ex. en whiteboard som visar sig på datormonitorerna i båda ändarna av samtalet. De trådlösa VoIP-enheterna börjar bli allt mer populära, - 3 -

11 speciellt eftersom många organisationer redan har möjligheter (trådlöst). Trådlösa VoIP-lösningar kan ställa till med problem om vissa säkerhetsaspekter inte är åtgärdade. WEP-säkerheten av b ger låg eller ingen säkerhet. Den nyare WiFi Protected Access (WPA) ger förbättringar av säkerheten, och kan integreras med trådlös teknologi och VoIP. Om man har hörlurar med mikrofon (headset), rätt programvara och en förmånlig uppkoppling till Internet så kan vilken dator som helst bli en VoIP-enhet, ofta en så kallad programvarutelefon (softphone). Ett exempel på en programvara är Skype (http://www.skype.com). I praktiken skall programvarutelefoner inte användas där säkerheten är låg, eftersom virus och andra skadegörande program är vanliga i dagens datorer. Dessa svagheter gör att riskerna är höga då man använder programvarutelefoner tillsammans med de flesta applikationer. Ett programvarusystem strider emot principen att separera tal- och datanätverk eftersom Pc:n nödvändigtvis fungerar i datanätverk. För att själva VoIP-systemet skall fungera och det skall vara möjligt att ringa samtal, krävs en mängd andra komponenter som t.ex. gateways, routers samt protokoll. Dessa kommer jag att behandla mera i nästa kapitel [2]. 4 Standarder/Protokoll Med hjälp av olika VoIP-protokoll kan röstkommunikationer göras på alla IP-nätverk, oavsett om det är Internet, Intranet eller LAN (Local Area Network). VoIPsignaleringsprotokoll används för att upprätta och avsluta samtal och de har hand om information för att lokalisera användare [9]. Ett VoIP-system består av ett antal olika komponenter: Gateway/Media Gateway, Gatekeeper, Call agent, Media Gateway Controller, Signaling Gateway och en Call Manager. Gatewayn konverterar media från ett nätverk till ett format som krävs av ett annat slags nätverk. Denna gateway kan behandla ljud, video och T.120 självständigt eller i vilken kombination som helst. Den klarar även av full duplex mediaöversättningar. I VoIP delas rösten in i olika segment med hjälp av en digital signalprocessor (DSP) och lagras i olika röstpaket. Dessa röstpaket överförs genom att använda IP i kombination med något av protokollen för transport av multimedia (ljud, video, fax, data) över ett nätverk t.ex. H.323, MGCP, MEGACO/H.GCP, SIP, T.38, SIGTRAN och Skinny. Kodare används för effektiv användning av bandbredden. Olika kodningstekniker för telefon- och röstpaket är standardiserade av ITU-T. Exempel på dessa är G.723.1, G.729 och G729A. Kodning-avkodning kompressionsscheman (CODECs) används i båda ändarna av förbindelsen och konversationen fortskrider med hjälp av Real-Time Transport Protocol/User Datagram Protocol/Internet Protocol (RTP/UDP/IP). Jag beskriver inte alla protokoll i detalj, utan fokuserar mig på de mest använda protokollen [10]

12 4.1 Multimediaprotokollet H.323 H.323 är ITU-T s standard som ursprungligen utvecklades för multimediakonferenser i LANs, men utvecklades sedan vidare för att stöda VoIP. Standarden omfattar både punkt till punkt förbindelser och flerpunktskonferenser. H.323 definierar fyra logiska komponenter: Terminaler, Gateways, Gatekeepers och Multipoint Control Units (MCUs). Terminaler, gateways och MCUs känns igen som ändpunkter [9]. Terminaler En H.323-terminal är en ändpunkt i ett nätverk som möjliggör realtids, två-vägskommunikation med en annan H.323 terminal, gateway, eller MCU. Kommunikationen består av kontroller, indikationer, ljud, video, eller data mellan två terminaler. En terminal kan tillhandahålla endast ljud; ljud och data; ljud och video; eller ljud, data, video. Terminalen kan vara ett datorbaserat videokonferenssystem eller en annan enhet. En gatekeeper stöder ett stort urval av H.323-terminalimplementationer från många olika försäljare. Dessa terminaler måste stöda H.323 standarden Registrering, Admission och Status (RAS) protokoll för att fungera tillsammans med gatekeepern. Gatekeepers känner igen en av två typer av terminalaliases, eller terminalnamn: H.323 IDs, som är godtyckliga text-strängar E.164-adresser, som är telefonnummer Om ett H.323-nätverk används för intern kommunikation, så borde varje terminal åtminstone ha ett namn som sin H.323-identifikation (ID), t.ex. Domännamnet av -idt borde vara det samma som det konfigurerade domännamnet på gatekeepen som den kommer att använda. I föregående exempel skulle detta vara abo.fi. Gateways En H.323-gateway är en ändpunkt i ett LAN som möjliggör realtidskommunikationer mellan H.323-terminaler i LANet och mellan andra ITU-terminaler i ett WAN eller till andra H.323-gateways. Gateways låter H.323-terminaler kommunicera med apparater som kör andra protokoll (protokollkonvertering). Figur 2 visar en gateway mellan en H.323-terminal och en icke- H.323-terminal

13 Figur 2. Gateway mellan en H.323-terminal och en icke-h.323-terminal Gatekeepers En H.323 gatekeeper är en H.323-enhet i ett LAN som tillhandahåller adressöversättningen och som kontrollerar åtkomligheten till LANet för H.323- terminaler, gateways och MCUs. Gatekeepers är valfria noder som har hand om ändpunkterna i ett H.323-nätverk. Ändpunkterna kommunicerar med gatekeepern med hjälp av RAS-protokollet. Ändpunkterna försöker registrera sig med en gatekeeper vid uppstart. När de vill kommunicera med en annan ändpunkt, frågar de tillstånd att initialisera ett samtal med hjälp av ett symboliskt alias (tillfälligt namn) för ändpunkten, t.ex. en E.164-adress eller en e-postadress. Om gatekeepern bestämmer att samtalet kan fortskrida, returnerar den en mål-ip-adress till den härstammande ändpunkten. Denna IP-adress är kanske inte den egentliga adressen för mål-ändpunkten, men det kan vara en mellanliggande adress som t.ex. en proxy-adress eller en gatekeeper som har hand om signaleringen av samtal. Figur 3. Översikt av en gatekeeper - 6 -

14 Multipoint Control Unit (MCU) En MCU är en ändpunkt i ett nätverk som tillåter tre eller flera ändpunkter att delta i en multipoint- (flerpunkts)konferens. Den kontrollerar och blandar video, ljud och data från ändpunkter för att göra en multimediakonferens. En MCU kan också koppla samman två ändpunkter i en point-to-point-konferens, som senare kan utvecklas till en multipointkonferens [11]. 4.2 Session Initiation Protocol (SIP) SIP anses i dagens läge vara det lämpligaste protokollet för VoIP. SIP är specificerat i IETF som det protokoll som initialiserar en två-vägskommunikation. Det anses vara mer simpelt än H.323, även om det för tillfället är det största RFC i IETF-historien. SIP är textbaserat och undviker därför parsningsproblemen som existerade i H.323- protokollserien, om S/MIME inte används som en del av SIPs ingående säkerhetsåtgärder. SIP är ett protokoll på applikationsnivå, dvs. det är avskilt från protokollnivån som det transporteras på. Det kan överföras av TCP, UDP eller SCTP. UDP kan användas för att minska overhead och öka hastigheten samt effektiviteten, och TCP kan användas om SSL/TLS är infogat för säkerhetsförbindelser. Avvikande från H.323, så används endast en port i SIP. Standardporten som används är Arkitekturen i ett SIP-nätverk skiljer sig från H.323-arkitekturen. Ett SIP-nätverk är konstruerat av ändpunkter, en proxy- och/eller omdirigeringsserver, lokaliseringsserver samt ett register. (Figur 4) Figur 4. Nätverksarkitekturen i SIP (topologisk översikt) - 7 -

15 I en SIP-modell är användaren inte bunden till en specifik värddator (host). Inledningsvis rapporterar användaren sin plats till ett register, som kan vara integrerat i en proxy- eller omdirigeringsserver. Denna information är i sin tur arkiverad på den externa lokaliseringsservern. Meddelanden från ändpunkterna måste dirigeras genom endera en proxy- eller omdirigeringsserver. Proxyservern hejdar meddelanden från ändpunkter eller andra tjänster, inspekterar deras Till: -fält, kontaktar lokaliseringsservern för att förvandla användarnamnet till en adress och vidarebefordrar meddelandet till en lämplig ändpunkt eller annan server. Omdirigeringsservrar sköter förvandlingen på nästan samma sätt, de får den aktuella adressen till destinationen av lokaliseringsservern och returnerar denna information till originalsändaren, som sedan måste sända sitt meddelande direkt till denna resolverade adress. Själva SIP-protokollet är upplagt av tre-stegs handskakningsmetoden som är implementerad i TCP. Processen påminner om den med omdirigeringsservrar, men med det extra steget att returnera den översatta (resolved) adressen till källändpunkten. Under installationsprocessen förhandlas kommunikationsdetaljer mellan ändpunkterna med hjälp av Session Description Protocol (SDP), som innehåller ett fält med information om vilket codec som skall användas, uppringarens namn, etc. Om Bob vill ringa ett samtal till Alice, sänder han en INVITE-begäran till proxyservern som innehåller SDPinformationen för sessionen, som sedan vidarebefordras till Alices klient av Bobs proxy, möjligen via hennes proxyserver. Slutligen, antaget att Alice vill prata med Bob, sänder Alice ett OK -meddelande tillbaka som innehåller hennes samtalspreferenser i SDPformat. Sedan svarar Bob med ett ACK. SIP förser ACK så att det innehåller SDP i stället för INVITE, så att en INVITE kan synas utan protokollspecifik information. Efter att ACK är mottaget, kan samtalet fortlöpa genom de RTP/RTCP-portar som bestämts på förhand (Figur 5). Det bör noteras att all trafik löpte genom en port i ett simpelt textformat, utan någon av de invecklade kanal-/portväxlingarna som är associerade med H.323. Dock presenterar SIP en del utmaningar för brandmurar och NAT [2]. Figur 5. Nätverksarkitekturen i SIP (protokollöversikt) - 8 -

16 4.3 Media Gateway Control Protocol (MGCP) Media Gateway Control Protocol (MGCP) är ett enhetskontrolleringsprotokoll som är ämnat för att kontrollera enheter, som t.ex. Media Gatewayn (MG) och Integrerade Access Enheter (Integrated Access Devices (IADs)), genom att använda meddelanden i textformat för att sätta upp, sköta om och terminera multimediasessioner i ett centraliserat kommunikationssystem. Skillnaden mellan MGCP och andra multimediaprotokollkontrollsystem är att MGCP tillåter ändpunkterna i ett nätverk att kontrollera kommunikationssessionen. MGCP är ett protokoll som fungerar mellan en Media Gateway (MG) och en Media Gateway Controller (MGC) (även kallade samtalsagenter), på så sätt att Media Gateway Controllern kontrollerar Media Gatewayn. Media Gatewayn är en standardkomponent som terminerar PSTN switchade kretsar och konverterar pulskoden till paketerad information och vice versa. Den har också hand om RTP-mediaströmmar över IP-nätverket. Media Gateway Controllern ansvarar för registrering och skötsel. Den kontrollerar funktionaliteten av resurser i Media Gatewayn och utför protokollkonvertering mellan PSTN signaleringsprotokoll och IP-telefoni. Den samlar också information om IP och kretsflöden och ger den informationen till administrationssystem. MGCP-modellen består av ändpunkter och förbindelser: Ändpunkter är källor av data och kan vara fysiska eller virtuella. Ett exempel på en virtuell ändpunkt är en ljudkälla i en audiobaserad server. Skapandet av fysiska ändpunkter kräver hårdvaruinstallationer, medan skapandet av virtuella ändpunkter kan göras med mjukvara. En förbindelse är ett samband mellan ändpunkter där data förflyttas. Punkt-tillpunkt och multipunktförbindelser är möjliga. Förbindelser kan existera i IPnätverk, ATM-nätverk eller i interna förbindelser. För punkt-till-punkt förbindelser, kan ändpunkten av en förbindelse vara i en separat gateway eller i samma gateway [8]

17 Figur 6. Överblick av MGCP 5 VoIP-kvalitet En mängd olika metoder används för att övervinna de fientliga förhållanden som finns i IP-nätverk och för att tillföra en acceptabel Quality of Service (QoS). Exempel på dessa metoder är: fördröjning, jitter, eko och paketborttappning (packet loss). Framgången av VoIP kommer till en stor del att handla om samtalskvaliteten och hur denna kvalitet jämför sig med det vanliga telefonsystemet (PSTN). Ett av de mest omtalade problemen är att VoIP aldrig kommer att leverera lämplig kvalitet. Hur som helst, att nå en högkvalitets VoIP-lösning är inte omöjligt, snarare en ingenjörsutmaning. Betydelsefulla steg har gjorts de senaste åren för att åstadkomma en högre kvalitet på systemen. De tre viktigaste faktorerna (kvalitetsmässigt) för ett VoIP-system från en användares synvinkel är: Prestandan av VoIP-enheten Prestandan i nätverket Punkt-till-punkt-fördröjningen 5.1 Röstkvalitet Det är möjligt att skapa ett högkvalitetssystem, men låg bandbreddshastighet resulterar ofta i en nedsatt röstkvalitet. Utmaningen är att leverera en tillräckligt bra röstkvalitet till en specifik bitrate. Jag kommer nu att berätta om de aspekter som betyder mest i röstkvalitetssammanhang; röstkodning, paketeffektivitet, bortträngning av tystnad, feldöljningsmetoder, jitter buffer-implementationer samt codec tandem- prestanda

18 Röstkodning De flesta PSTN-nätverken fungerar med röst samplad i 8 khz enligt ITU-T s standard G.711. Detta kodar i 64 kbit/s och introducerar endast lite hörbar störning för de flesta typer av signaler. I en stor del av applikationerna är en mycket lägre bitrate att föredra, endera för att kapaciteten är begränsad (mobil) eller för att maximera mängden av trafik som kan överföras över en anslutning. Nuvarande ITU-T-rekommendationer innehåller codecs som komprimerar till 5.3 kbit/s, dock är kvaliteten mycket lägre än det som definieras i G.711. För att maximera fungerbarheten är det vanligt för VoIP-gateways och klienter att erbjuda en eller flera standardcodecs. Valet av codec bestäms till en del av bandbredden som erbjuds. Bandbredden i sin tur bestämmer den maximala bitraten för codecen, och den maximala röstkvaliteten som systemet kommer att uppnå under ideala förhållanden. Generellt kan man säga att ju lägre bitraten är, desto lägre är också kvaliteten för lyssnaren. Codecet med den bästa kvaliteten är fortfarande G.711 i 64 kbit/s. Det inte så komplicerade G.726 codecet erbjuder endast bra prestanda i 32 kbit/s eller högre, och är jämförbart med det nyare GSM-EFR codecet i 12.2 kbit/s och G.728 (CELP) i 16 kbit/s. Eftersom det finns en efterfrågan för hög kvalitet, är det klart att det inte lönar sig att välja ett codec med en låg bitrate i dagens VoIP-marknad. På grund av detta erbjuder de flesta systemen G.711 och åtminstone ett codec med låg bitrate. Paketeffektivitet En annan sak att tänka på när man väljer ett codec är hur mycket röst som kan placeras i ett IP-paket. Detta bestäms delvis av ramstorleken (frame size) i codecet. Mängden av röst som placeras i ett paket har en direkt inverkan på den underliggande nätverkseffektiviteten. VoIP är ineffektivt för små röstpaket, medan stora röstpaket leder till långa fördröjningar som är olämpliga för realtidskommunikationer. Paketen innehåller vanligtvis ms med röst, som ger ett lämpligt byte mellan nätverkseffektivitet och ökad fördröjning. Det är viktigt att notera att på grund av IP-protokollets ineffektivitet, är det vettigt att delvis minska bitraten i ett codec. Bitraten bör minskas på grund av IP, UDP och RTPhuvud (headers), som bidrar till ett 40-byte overhead i varje paket. När man väljer ett codec är det också viktigt att veta hur bra det kommer att koda ickeröstsignaler, t.ex. bakgrundsstörningar. När telefoner används i en högljudd omgivning, kan ett codecs egenskaper för att koda bakgrundsljud ha en betydande effekt på kvaliteten. Codecs till mobiltelefoner är gjorda för att klara av dessa störningar och är därför de lämpligaste för användning i högljudda omgivningar

19 Bortträngning av tystnad Bortträngning av tystnad, eller discontinuos transmission (DTX), beskriver processen där användaren inte pratar, med andra ord när röst inte kodas eller överflyttas. Detta gör att det totala systembandbreddsbehovet kan minskas och producera en genomsnittlig bandbreddsbesparning på 40 %. DTX är implementerat med hjälp av en voice activity detector (VAD). Det är problematiskt att veta vad som är röst och vad som inte är röst i en överföring. Ett annat problem är hur man skall skapa en signal för att fylla ut de tysta perioderna. Denna genererade signal kallas komfortljud (comfort noise). Utan komfortljud känns telefonsystemet dött för användaren, men ett fel i ljudet när användaren pratar eller inte pratar är störande och bidrar till en känsla av dålig kvalitet. Feldöljningsmetoder VoIP-system kan lida av en viss mängd paketborttappningar under normala förhållanden och det kan också finnas borttappade paket av jitter buffern (mer om jitter buffer i nästa stycke). Möjligheten för en VoIP-enhet att dölja paketborttappning har stor betydelse för dess prestanda. Vissa standardiserade codecs (t.ex. G.729, GSM-EFR), innehåller egna feldöljningsmetoder. Användandet av pantentskyddade feldöljningsmetoder kan erbjuda en förbättring av kvaliteten jämfört med standardmetoderna och de är användbara även med andra codecs. Ett alternativ till feldöljningsmetoder är insättandet av en tystnad i stället för paketborttappning detta ger en klicknings-effekt som användare anser störande. Vid medelmåttliga paketborttappningar, kan en G.711-implementation utan feldöljningsmetod leda till en lägre kvalitet än ett codec med en låg bitrate som har en feldöljningsmetod. Jitter buffer-implementationer Ett jitter buffer behövs för att jämna ut distribueringen av paketfördröjningar som karakteriseras av IP. Det är viktigt att notera att en gateways jitter buffer har en betydelse för systemets fördröjning och röstkvalitet. Det är nödvändigt att ha en omsorgsfull balans mellan tillsättandet av för mycket fördröjning, som försämrar konversationen, och mellan pakettappning, som reducerar röstkvaliteten. Jitter buffrar är kategoriserade i två typer statiska och dynamiska. Statiska buffrar använder en fastslagen längd av buffer och är de lättaste att implementera och sköta om. De paket som anländer för sent förstörs helt enkelt. Jitter bufferstorleken kan vanligen konfigureras, men generellt sätt så kräver en statisk buffer ett välskött underliggande nätverk för att hålla jittret inom bufferstorleken. Den mera sofistikerade dynamiska jitter buffern justerar buffern på basis av anländande paketjitter. Detta lämpar sig bra för ett nätverk med en mer oregelbunden jitterprofil, men kan också vara till nytta i ett välskött nätverk. Om nätverket fungerar bättre än väntat, t.ex. under 10 ms av jitter i stället för under det planerade 30 ms, kan buffern justeras för

20 att minska helhetsfördröjningen i förbindelsen. Från kundernas synvinkel, förbättrar denna minskning i fördröjning samtalskvaliteten. Codec tandem- prestanda Om ursprungssystemet har röst kodad i ett annat format än mottagarens, måste en avkodning göras. Detta resulterar i en transkodning (transcoding) eller tandemering (tandeming) av röstcodecs. Generellt sätt kan inte kvaliteten av en kombination vara bättre än den sämsta länken och kvaliteten kan vara ännu sämre om två eller flera codecs med låg bitrate används. Ordningen är också viktig. För att dessa system förvränger röst på ett icke-linjärt sätt, så producerar G.729 efterföljt av EFR inte exakt samma kvalitet som EFR efterföljt av G.729. Fördröjningen höjs också signifikant med tandeming, t.ex. mobila nätverk presenterar fördröjningar på ca 100 ms båda vägarna. Dessa problem kan undvikas med tandemfria operationer, där systemen förhandlar om en gemensam codec används punkt-till-punkt. 5.2 Eko Ett stort arbete har gjorts för att avgöra de kombinerade effekterna av rösteko med fördröjning. Fördröjningen som introducerades genom att paketera rösten och ta bort jittret, resulterade i fördröjningar som var långa nog för att göra ett system känsligt för ekoproblem. Borttagning av eko (echo cancellation) är därmed ett måste i de flesta VoIPsystem. Detta som en kontrast till PSTN-systemet, där borttagning av eko endast är nödvändigt med långdistanssamtal. Kortvariga ekon kännetecknas sällan av sidotoner, om inte round-trip fördröjningen överstiger 30 ms eller ekonivån är extremt hög. På grund av detta är borttagning av eko inte nödvändigt i PSTN-system. Å andra sidan så kommer round-trip fördröjningarna i VoIP-system troligen inte att vara mindre än 30 ms. Detta försäkrar att någon form av ekoborttagning är nödvändig. Om ett VoIP-system kopplar upp sig till det lokala PSTN, är borttagandet av eko högst troligt nödvändigt för att minska på de lokala blandsignalerna. Om systemet inte kopplar upp sig till ett lokalt PSTN, borde borttagning av eko ändå vara aktivt för att ta bort akustiskt eko

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010 IP-telefoni Velio Roumenov 790429-0777 Stefan Rådesjö 800717-7010 1.Introduktion Detta arbete beskriver IP-telefoni, författarna anser att IP-telefoni så småningom kommer vara den telefonityp som används

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com

Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP hnohre@cisco.com Säker IP telefoni? Hakan Nohre, CISSP @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Not : Olika former av IP telefoni Företagets IP telefoni, IP PBX IP telefoni som

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

DATA CIRKEL VÅREN 2014

DATA CIRKEL VÅREN 2014 DATA CIRKEL VÅREN 2014 Ledare: Birger Höglund och Sten Halvarsson Sida:1 av 6 Kursdag 22 januari 2014 Olika kablar: Sten berättade och visade upp olika möjligheter att ansluta kablar till dator och telefoner.

Läs mer

Hjälp! Det fungerar inte.

Hjälp! Det fungerar inte. Hjälp! Det fungerar inte. Prova först att dra ur elsladden på telefonidosan och elsladden till ditt bredbandsmodem/bredbandsrouter (om du har en) och vänta ca 30 min. Koppla därefter först in strömsladden

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System Peer-To-Peer system Andreas Bernet 810929-0018 beran@etek.chalmers.se Sektion: Elektroteknik Johan Zhang 820401-1830 zhaj@etek.chalmers.se Sektion:

Läs mer

QuickTime Streaming Server, en introduktion

QuickTime Streaming Server, en introduktion [Översättning saknas] Relaterat: Webbpublicering och Quicktime Streaming från miki Information om hur man lägger upp webbdokument och Quicktime-filmer för streaming från filservern miki. (140) Svenskt

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning 1. Inledning... 2 2. Att göra inställningar... 2 3. Grundinställningar för Telia SIP-anslutning... 3 4. Inställningar

Läs mer

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson Enum som en komponent i NGN Gert Öster Ericsson Samtal! Med Vem? Två dominerande address format för att identifiera en användare som man vill kommunicera med Nummer baserade addresser, tex Telefon nummer

Läs mer

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Inlämningsuppgift till seminariekursen i datakommunikation och distribuerade system. Ola Lundgren d99eol@dtek.chalmers.se 790502-8531 Mattias Thorén d99torez@dtek.chalmers.se

Läs mer

SIP är vår arena! IP-DECT provkör Gigaset PRO. Microsoft Lync Nu tre starka leverantörer. VoIP gateways - Rädda situationen när Telia stänger ISDN

SIP är vår arena! IP-DECT provkör Gigaset PRO. Microsoft Lync Nu tre starka leverantörer. VoIP gateways - Rädda situationen när Telia stänger ISDN for you Nummer 2 2013 SIP är vår arena! Ur innehållet IP-DECT provkör Gigaset PRO Microsoft Lync Nu tre starka leverantörer VoIP gateways - Rädda situationen när Telia stänger ISDN TALK TELECOM Distribution,

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Modul 6 Webbsäkerhet

Modul 6 Webbsäkerhet Modul 6 Webbsäkerhet Serverskript & Säkerhet Webbservrar & serverskript exponerar möjlighet för fjärranvändare att skicka data och köra kod vilket medför risker. Man ska aldrig lita på att alla vill göra

Läs mer

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala.

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala. Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet Jens A Andersson Publika telenätet Digitalt lokalstation Trunknät Accessnät Analogt Analogt 2 Informationsöverföring Telenäten är digitala. PCM i lokalstationerna

Läs mer

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1

F5 Exchange 2007. 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 F5 Exchange 2007 2013-01-16 Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 1 Spam Control and Filtering Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB 2013-01-16 2 Idag: Relaying Spamhantering och filtrering

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

Dubbelt så mycket till halva priset. Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet

Dubbelt så mycket till halva priset. Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet Dubbelt så mycket till halva priset Varför IP- Kommunikation Lägre kostnad, Högre effektivitet Vilka är vi? Internationell consulting gentemot operatörer, ISPer, service providers och företag. Från powerpoint

Läs mer

Telia Centrex IP. Telia Centrex IP DataNet Generella krav

Telia Centrex IP. Telia Centrex IP DataNet Generella krav Telia Centrex IP DataNet Generella krav 1 Vad du behöver veta om Centrex IP med bärartjänsten DataNet Det här dokumentet är avsedd för din telefoni/dataavdelning och innehåller information om vilka generella

Läs mer

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon Manual Porttelefon VAKA axema Sida 1 Copyright Axema Access Control AB, Stockholm 2012. 200xx-sv Vaka manual Axema Access Control AB är ett svenskt säkerhetsföretag som sedan 1992 utvecklar och marknadsför

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Föreläsning 7 Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-11-26 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

ShoreTel Mobility - Användarguide

ShoreTel Mobility - Användarguide ShoreTel Mobility - Användarguide ShoreTel Mobility är en App för arbetssamtal till Android, iphone, ipad och ipod Touch. Mobility App använder sig av såväl trådlösa WiFi nätverk, mobila datanätverk samt

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Guide till ett bättre wifi på kontoret

Guide till ett bättre wifi på kontoret Guide till ett bättre wifi på kontoret De trådlösa routerna och accesspunkterna är centralt för det moderna trådlösa kontoret. De förser datorer, mobiler, surfplattor och skrivare med trådlös access så

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan

Läs mer

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008 IP Telefoni en möjlighet som är här nu Nortech, November 2008 Agenda presentation Vad är IP Telefoni Historik och marknad Kundvärden och nya möjligheter Framtid och nya aktörer 2 Internet Telefoni Internet

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

IP-baserade program. Telnet

IP-baserade program. Telnet Det här kapitlet behandlar några klassiska TCP/IP-baserade program. Främsta fokus är HTTP men även lite enklare applikationer som telnet och FTP behandlas. Kapitlet är tänkt att kunna läsas fristående

Läs mer

SMART Bridgit-program

SMART Bridgit-program Specifikationer SMART Bridgit-program Version 4.5 Produktbeskrivning SMART Bridgit konferensprogram är ett kostnadseffektivt klient/serverprogram som gör det lätt att schemalägga möten och att ansluta,

Läs mer

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22

Larmsändare sip86. Alla inställningar konfigureras enkelt upp med Windowsprogramvaran IP- Scanner. 2 Larmsändare sip22 Snabbhjälp IT sip86 Detta är en hjälpmanual för IT och nätverkstekniker för att snabbt kunna få en överblick på hur sip86 kan användas i olika nätverk. Om Larmsändare sip86 sip86 Generation 2 är nästa

Läs mer

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI 2 ASCOM IP-DECT Ascom är ledande inom trådlös telefoni för professionella användare. Våra lösningar är kända för sin flexibilitet, tillförlitlighet

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg

Innehållsförteckning Introduktion Samtal Kvalitetsproblem Felsökning av terminal Fakturering Brandvägg FAQ Innehållsförteckning 1 Introduktion 2 1.1 Kundspecifikt och allmänt 2 2 Samtal 2 2.1 Inga signaler går fram för inkommande samtal 2 2.2 Det går fram signaler men telefon ringer inte 2 2.3 Det är upptaget

Läs mer

EBITS 2007-11-23 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-26 Informationssäkerhet

EBITS 2007-11-23 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-26 Informationssäkerhet 2007-11-23 Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad 2009-10-26 Informationssäkerhet TRÅDLÖS KOMMUNIKATION Inledning En stor del av den IT-utrustning som finns på marknaden idag och som i allt större

Läs mer

PNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation

PNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att

Läs mer

Din guide till IP. IP-DECT Central Telefonbok i Ascom. VoIPgateways Kampanj ISDN till SIP. Snom One - IP-PBX för dig som vill ha allt på burk

Din guide till IP. IP-DECT Central Telefonbok i Ascom. VoIPgateways Kampanj ISDN till SIP. Snom One - IP-PBX för dig som vill ha allt på burk for you Din guide till IP Nummer 2 2011 Ur innehållet IP-DECT Central Telefonbok i Ascom VoIPgateways Kampanj ISDN till SIP Snom One - IP-PBX för dig som vill ha allt på burk TALK TELECOM Distribution,

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

Installationshandbok För telefonadapter Vood 322. Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer

Installationshandbok För telefonadapter Vood 322. Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer Installationshandbok För telefonadapter Vood 322 Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer introduktion Förutsättningar för Telia bredbandstelefoni med telefonadapter 3 Det här ska finnas i startpaketet

Läs mer

File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar

File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar Fredrik Pettersson frepe593@student.liu.se Daniel Torstensson danto629@student.liu.se IT1 - DOIP21 TDTS09 Datornät och internetprotokoll Linköpings universitet

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

Trött på analogt? Byt till IP!

Trött på analogt? Byt till IP! for you Trött på analogt? Byt till IP! Nummer 1 2013 Ur innehållet Porttelefoner Anslut dörren till SIP Fasta IP-telefoner Optimalt ljud med snom och Yealink Headset - Talk distributör åt Jabra TALK TELECOM

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Telia Bredbandstelefoni Telefonadapter Vood 322. Handbok

Telia Bredbandstelefoni Telefonadapter Vood 322. Handbok Telia Bredbandstelefoni Telefonadapter Vood 322 Handbok Innehåll Introduktion Förutsättningar för Telia Bredbandstelefoni med telefonadapter 4 Det här ska finnas i utrustningspaketet 4 Installation För

Läs mer

Tekniska anvisningar. Video- och distansmöte

Tekniska anvisningar. Video- och distansmöte Tekniska anvisningar Video- och distansmöte Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 2. Beskrivning av den tekniska lösningen... 5 2.1. Protokollfamiljer och standarder... 5 2.2. Central gatekeeper... 7

Läs mer

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation

Läs mer

1. Internets Applikationer 8 poäng

1. Internets Applikationer 8 poäng 1. Internets Applikationer 8 poäng 1a) Det som kallas för sockets används för att komma åt och leverera tjänster från Internets applikationer. Ponera att en värddator C kör webbserver med portnummer 80

Läs mer

TDTS09 IP telefoni och dess protokoll

TDTS09 IP telefoni och dess protokoll TDTS09 IP telefoni och dess protokoll Erik Johansson(erijo228@student.liu.se) Eric Karlsson (erika440@student.liu.se) Linköpings universitet Linköping Inlämningsdatum: 2011 02-23 Sammanfattning Denna rapport

Läs mer

NSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer

NSL Manager. Handbok för nätverksadministratörer apple NSL Manager Handbok för nätverksadministratörer Den här handboken innehåller information om NSL Manager (Network Services Location Manager) och om hur man konfigurerar ett nätverk för användning

Läs mer

3Växel Softphone i datorn.

3Växel Softphone i datorn. 3Växel Softphone. För att använda Softphone i dator och mobil samt i fasta IP-telefoner behöver du skaffa tilläggstjänsten Softphone. När du har det kan du använda alla IP-telefonitjänster på ett och samma

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

Nödsamtal över IP. Nils Weidstam

Nödsamtal över IP. Nils Weidstam Nödsamtal över IP Nils Weidstam Dagens situation 112-samtal i Sverige transiteras alltid genom Telias tnät Inkopplingen mellan Telias transitväxlar och SOS-centralerna (PSAP = Public Safety Answering Point)

Läs mer

Eltako FVS. 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient)

Eltako FVS. 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient) Eltako FVS 6 steg för att aktivera fjärrstyrning med hjälp av din smartphone (Mobil klient) Obegränsad flexibilitet och bekvämlighet i fastighetsautomation 1. Konfigurera åtkomst till din dator/nätverk

Läs mer

DCS-950G SECURICAM nätverk 802.11g trådlös internetkamera med ljud.

DCS-950G SECURICAM nätverk 802.11g trådlös internetkamera med ljud. Denna produkt kan installeras med Internet Explorer 6.x eller högre. DCS-950G SECURICAM nätverk 802.11g trådlös internetkamera med ljud. Innan du börjar Du måste åtminstone ha följande: Windows XP/2000/Me

Läs mer

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok

SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok * Vissa innehåll i denna handbok kan skilja sig från din telefon beroende på mjukvaran som installerats eller din operatör. SGH-A400 WAP Browser Användarhandbok ELECTRONICS Behöver du hjälp eller har frågor,

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress

Läs mer

Instruktion. Datum. 2013-06-19 1 (12) Coverage Dokument id Rev Status? - 1.0 Godkänd. Tillhör objekt -

Instruktion. Datum. 2013-06-19 1 (12) Coverage Dokument id Rev Status? - 1.0 Godkänd. Tillhör objekt - 20130619 1 (12)? 1.0 Godkänd Secure Manager Guide Hantera användarprofiler i tjänsten Telia Secure Manager Dokumentet beskriver hur du som administratör beställer och hanterar användarprofiler i administrationsportalen

Läs mer

Direct Access ger dig möjlighet att nåinternaresurservarduänbefinnersig Men hur fungerar tekniken bakom den välpolerade ytan?

Direct Access ger dig möjlighet att nåinternaresurservarduänbefinnersig Men hur fungerar tekniken bakom den välpolerade ytan? WINDOWSdig Tekniken bakom Direct Access Så kopplar pl du upp g med Direct Access Direct Access Bakom kulisserna på Direct Access ger dig möjlighet att nåinternaresurservarduänbefinnersig resurser sig.

Läs mer

Idag. Streaming media. Översikt. Vad är det? Vad är streaming? Distributionsteknik Uppspelning och presentation Några exempel och demonstration

Idag. Streaming media. Översikt. Vad är det? Vad är streaming? Distributionsteknik Uppspelning och presentation Några exempel och demonstration Idag Streaming media Erik Runeland erikr@kth.se Vad är streaming? Distributionsteknik Uppspelning och presentation Några exempel och demonstration Vad är det? En mekanism för att överföra tidsrelaterat

Läs mer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

VAKA En ny generation passersystem. Projektering & systembeskrivning med inkopplingsexempel

VAKA En ny generation passersystem. Projektering & systembeskrivning med inkopplingsexempel VAKA En ny generation passersystem Projektering & systembeskrivning med inkopplingsexempel Innehåll: Sida: Inledning..... 2 VAKA - översikt..... 3 Dörrmiljöer / inkoppling. 4 Systembeskrivning. 6 VAKA

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Manual. Se hemsida / support för senaste manualerna. http://www.axema.se/ 20009-15 Vaka Porttelefon axema Sida 1

Manual. Se hemsida / support för senaste manualerna. http://www.axema.se/ 20009-15 Vaka Porttelefon axema Sida 1 Manual Porttelefon VAKA Se hemsida / support för senaste manualerna. http://www.axema.se/ 20009-15 Vaka Porttelefon axema Sida 1 Beträffande IP baserade mjukvarutelefoner samt applikationer: Axema har

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Analys av datakommunikationssäkerhet för VoIP-protokoll SANHAWAD BOONGERD FREDRIK LINDSTEIN

Analys av datakommunikationssäkerhet för VoIP-protokoll SANHAWAD BOONGERD FREDRIK LINDSTEIN Analys av datakommunikationssäkerhet för VoIP-protokoll SANHAWAD BOONGERD FREDRIK LINDSTEIN Examensarbete Stockholm 2012 Detta examensarbete har utförts I samarbete med Försvarsmakten Handledare på Försvarsmakten:

Läs mer

Microsoft Operations Manager 2005

Microsoft Operations Manager 2005 Microsoft Operations Manager 2005 Grundläggande begrepp Syfte med artikel När jag började arbeta med MOM2K5 upplevde jag det som svårt att få en överblick över alla komponenter och hur dessa hängde ihop.

Läs mer

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control

Lathund Beställningsblankett AddSecure Control LATHUND Datum Rev 2015-04-16 A Skicka beställningen till: order@addsecure.se AddSecure, Kundtjänst, 020-32 20 00 Dokumentnummer 45BL0002 Lathund Beställningsblankett AddSecure Control 1. Nytt Ändring Annullering

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm

Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm Testmiljö för utvärdering av Digitala trygghetslarm 1 Sammanfattning IT Norrbotten ska tillsammans med lämpliga partners för regeringsuppdragets räkning studera och publicera rapporter om hur nya digitala

Läs mer

Setup Internet Acess CSE-H55N

Setup Internet Acess CSE-H55N Setup Internet Acess CSE-H55N Installation och konfigurering av converter (omvandlare) CSE-H55N för tillgång till internet Rev 1.0 September 2014 Översatt till Svenska Innehåll 1. Installationsverktyg...

Läs mer

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera

tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera tillägg till AnvändarmANUAL För LarmSystemet Lansen Home Installera, Använda och Administrera Innehåll 1 Externa antenner 2 GSM/GPRS 3 MMS 4 Ethernet inställningar 5 Fjärrhjälp OBS! För grundläggande information

Läs mer

EXAMENSARBETE IP-TELEFONI STEFAN HOLMGREN OLA LUNDQVIST. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETARPROGRAMMET C-NIVÅ

EXAMENSARBETE IP-TELEFONI STEFAN HOLMGREN OLA LUNDQVIST. Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETARPROGRAMMET C-NIVÅ 2002:209 SHU EXAMENSARBETE IP-TELEFONI Framtiden för telekommunikation? STEFAN HOLMGREN OLA LUNDQVIST Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell

Läs mer

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk

om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk om trådlösa nätverk 1 I Om trådlösa nätverk GRAFISK FORM: Gandini Forma - Karin Gandini FOTO: Pernille Tofte TRYCK: Lenanders Grafiska AB OM TRÅDLÖSA NÄTVERK Trådlösa nätverk blir allt vanligare i hemmen.

Läs mer

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: - Installera en Fortigate ditt nätverk. - Anslut Fortigaten till IPv6 nätverket. - Anslut din PC till Fortigaten. - Så kan du surfa på internet med

Läs mer

IP TELEFONI I STADSNÄT

IP TELEFONI I STADSNÄT Handelshögskolan VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för informatik 040615 IP TELEFONI I STADSNÄT Abstrakt Inom många städer har det de senaste åren skett en omfattande utbyggnad av stadsnäten. I takt

Läs mer

adressöversättning. Adressöversättning bryter mot principen att kommunicera end-to-end. introduktion till ip 93 Testa själv

adressöversättning. Adressöversättning bryter mot principen att kommunicera end-to-end. introduktion till ip 93 Testa själv Det här kapitlet behandlar adressöversättning relativt djupt. Olika tekniker som NAPT och PAT tas upp. Likaså olika varianter av NAPT för att förklara problem som uppstår på grund av adressöversättning.

Läs mer

Telefonadapter med router. En röstadapterlösning som är redo för VoIP PRODUKDATA

Telefonadapter med router. En röstadapterlösning som är redo för VoIP PRODUKDATA Telefonadapter med router PRODUKDATA En röstadapterlösning som är redo för VoIP Röstkvalitet motsvarande fast telefoni och support på Carrier-Grade-nivå SPA2102 levererar klar röstkommunikation av hög

Läs mer

ipad och VNC Viewer KI***** 2012-02

ipad och VNC Viewer KI***** 2012-02 ipad och VNC Viewer KI***** 2012-02 1 Funktion och användningsområde Med hjälp av RM-240 och ipad finns möjlighet att via Wi-Fi trådlöst manövrera ix paneler och E1000 paneler med en ipad2 samt app för

Läs mer

Ett hål i väggen. och sen då? Författare: Jan Andersson. Hemteknikgruppen: Hemteknik@fibernat.se. Version: 1.0

Ett hål i väggen. och sen då? Författare: Jan Andersson. Hemteknikgruppen: Hemteknik@fibernat.se. Version: 1.0 Ett hål i väggen och sen då? Författare: Sida: 1 Sida: 2 Sida: 3 Sida: 4 Sida: 5 Sida: 6 Sida: 7 Sida: 8 Sida: 9 Sida: 10 Sida: 11 Trådlöst? Författare: Sida: 12 Hjälp? Författare: Sida: 13 Ett hål i väggen

Läs mer

Konfigurera Routern manuellt

Konfigurera Routern manuellt Konfigurera Routern manuellt Den här guiden beskriver hur du ställer in din Internetanslutning mot Belkin Routern. Steg 1. Stäng av din Kabel eller ADSL-modem. I det fall det inte finns en på- och avstängningsknapp

Läs mer

Att sätta upp trådlöst med Cisco Controller 2100 series och Cisco AP 1200 series

Att sätta upp trådlöst med Cisco Controller 2100 series och Cisco AP 1200 series Att sätta upp trådlöst med Cisco Controller 2100 series och Cisco AP 1200 series http://www.cisco.com/en/us/docs/wireless/controller/2100/quick/guide/ctrl206q.ht ml http://www.cisco.com/univercd/cc/td/doc/product/wireless/airo1000/1000hig3/100

Läs mer

Manual för BAMS. Svenska Bangolfförbundet

Manual för BAMS. Svenska Bangolfförbundet Manual för BAMS Svenska Bangolfförbundet BAMS Resultatrapportering från mobila enheter Det är möjligt att rapportera resultat från mobila enheter till Bangolf Arena (BA). Man kan skapa ett fjärrgränssnitt

Läs mer

Internets historia i Sverige

Internets historia i Sverige Internets historia i Sverige 1962 Det första modemet för telefonlinjer blev tillgängligt med en hastighet av 300 bit/s. 1978 Det första svenska elektroniska forumet började av Stockholms Datamaskincentral.

Läs mer

ACNs Digitala telefonitjänst

ACNs Digitala telefonitjänst ACNs Digitala telefonitjänst Allmänt 1. Vad behöver jag för att kunna använda ACNs digitaltelefonitjänst? Du behöver en bredbandsanslutning till Internet med en minsta tillgängliga uppladdningshastighet

Läs mer

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik

Yrkeshögskolan Novia Utbildningsprogrammet i elektroteknik Grunderna i programmeringsteknik 1. Vad är Känna till nämnda programmering, begrepp. Kunna kompilera högnivå språk, och köra program i det i kompilering, kursen använda tolkning, virtuella programmeringsspråket.

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer