Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi"

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet MC1706 Medicin C, Examensarbete Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi Polypdetektion och patientacceptans Författare: Hanna Nordanvind Sofie Svedjelid Handledare: Maud Lundén Universitetslektor Göteborgs Universitet

2 ABSTRAKT Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. De maligna cellerna utvecklas ofta i polyper i tjocktarmen varför dessa är viktiga att kunna bedöma. Diagnosen ställs med hjälp av koloskopi eller datortomografi (DT) kolografi där förberedelserna innebär laxering. Enligt tidigare forskning upplever patienterna detta moment som svårast. Denna litteraturstudie har undersökt om fekal märkning vid DT kolografi kan bidra till att minska de laxerande tarmförberedelserna och samtidigt behålla en acceptabel diagnostisk kvalitet. Aktuella forskningsresultat har erhållits genom en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och Cochrane. Sammanlagt har 22 kvalitetsgranskade artiklar publicerade mellan 2007 och 2014 sammanställts. Resultatet visar tydligt att patienterna föredrar en reducerad tarmrengöringsprocess framför fullständig tarmrengöring. Vid DT kolografi med fekal märkning kan de laxerande förberedelserna reduceras eller uteslutas med acceptabel sensitivitet för polyper av storleken 10 millimeter. Detta gynnar både patienterna och röntgensjuksköterskan i sin yrkesroll. Nyckelord DT kolografi, Fekal märkning, Kolorektal cancer, Patientacceptans, Röntgensjuksköterska

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Kolorektal cancer Polyper Diagnostik Koloskopi DT kolografi Fekal märkning Screening Röntgensjuksköterskans perspektiv Etiska överväganden Tidigare forskning Problemformulering Syfte Frågeställningar METOD Sökmetod Sökning ett Sökning två Sökning tre Urval Kvalitetsgranskning Analysmetod RESULTAT Polypdetektion Laxeringsfri tarmförberedelse Reducerad tarmrengöring Patientacceptans Laxeringsfri tarmförberedelse Reducerad tarmrengöring Reducerad- och fullständig tarmrengöring, likvärdig acceptans Fullständig tarmrengöring DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Polypdetektion Patientacceptans Etiska överväganden Implikationer för vidare forskning Konklusion...17 REFERENSER...18 BILAGOR

4 1. INTRODUKTION Cancer i tjocktarmen, kolon, är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och antalet som varje år insjuknar ökar snabbt [1]. Röntgensjuksköterskan träffar dessa patienter dagligen. Under författarnas verksamhetsförlagda utbildning på röntgensjuksköterskeprogrammet noterades olika förfaringssätt gällande metoder för tarmförberedelserna inför datortomografi (DT) kolografi på de lokala sjukhusen. Vilken metod var bäst? En nyfikenhet väcktes varför denna litteraturstudie kommer att undersöka hur olika tarmförberedelser påverkar patienten och diagnostiken. 1.1 Kolorektal cancer Orsakerna till cancer i kolon och rektum är inte helt kartlagda, men ett tydligt samband med den västerländska livsstilen har konstaterats. Inflammatorisk tarmsjukdom, hög ålder och hereditära adenomatösa polypossjukdomar är andra faktorer som ytterligare ökar risken att drabbas. De vanligaste symptomen är blod i avföringen, buksmärta, illamående och kräkningar, viktnedgång, trötthet, obstipation och diarré [2]. Femårsöverlevnaden är idag 90 procent då cancern upptäcks i ett tidigt stadium. Vid sen upptäckt då modertumören börjat metastasera överlever endast tio procent av patienterna i fem år [3]. Behandling består i första hand av kirurgi, men även strålbehandling och kemoterapi används [2] Polyper Utvecklingen av kolorektal cancer är en process som i de flesta fall börjar i en benign polyp, oftast i rektum eller distala kolon [4]. En polyp är en upphöjning från slemhinnan i tarmväggen och kan ha olika utseende och karaktär. Polyper delas in i kategorierna neoplastiska- och hyperplastiska polyper. Kolorektal cancer har oftast sitt ursprung i en neoplastisk polyp av typen tubulovillösa adenom [2]. Risken för att polyper skall utvecklas till cancer ökar i förhållande till dess storlek [5]. Det råder dock oklarheter kring vid vilken storlek polyper ska bedömas som farliga och än så länge saknas svenska riktlinjer. Rekommendationer att ektomera alla polyper 6 millimeter finns att tillgå från flertalet medicinska institutioner i USA [6]. 1

5 1.2 Diagnostik Då symptom och anamnes indikerar sjukdom i tarmen palperas patientens buk och rektum för att ringa in problemområdet. Därefter utförs en endoskopisk eller radiologisk undersökning för att detektera polyper eller andra patologiska förändringar. Vid oklara fynd tas ett biopsiprov för närmare analys i laboratorium [2] Koloskopi En koloskopiundersökning innebär att ett 1, 5 meter långt böjligt endoskop förs in via rektum och fram till distala ileum. Via endoskopet kan film och stillbilder tas i realtid eller sparas, biopsier kan tas och polyper ektomeras. Undersökningen innebär ingen strålning till patienten, och vid tarmdiagnostik är koloskopi ofta Golden standard, förstahandsval av undersökningsmetod. Inför en koloskopi krävs att tarmen är helt rengjord, vilket för patienten innebär laxering i kombination med modifierad diet och fasta de närmaste dagarna innan undersökningen. För framförallt en äldre patient är detta ofta en påfrestande del av undersökningen [7]. Vid koloskopi kan en kort sedering eller anestesi vara nödvändig då undersökningen ofta upplevs som obehaglig och smärtsam. En allvarlig komplikation vid koloskopi är tarmväggsperforation, framförallt då tarmväggen är inflammerad [8] DT kolografi DT kolografi är en radiologisk undersökning som introducerades 1994 [9] och som tillåter en undersökning av hela kolon till och med caecum. Patienter som vägrar genomgå en planerad koloskopi, eller där en primär koloskopiundersökningen av olika anledningar inte lyckats eller kunnat slutföras, remitteras till DT kolografi. Jämfört med koloskopi är DT kolografi en mindre invasiv, mindre användarberoende och mer patientvänlig metod och lämpar sig därför särskilt för äldre och sköra patienter. Både European Society of Gastrointestinal and Abdominal Radiology och European Society of Gastrointestinal Endoscopy rekommenderar idag DT kolografi som den främsta radiologiska undersökningen vid kolorektal cancerdiagnostik [10, 11]. En nackdel med DT kolografi är att patienten utsätts för strålning, 7-8 msv per undersökning [12]. 2

6 Inför DT kolografiundersökningen genomgår patienten en tarmrengöring hemma enligt ett schema, normalt ett dygn innan undersökningen. Tarmrengöring innebär att med hjälp av laxerande medel och fasta tömma tarmen på avföring och vätska. På röntgenkliniken får patienten ofta spasmolytika för att dämpa peristaltiken, samt intravenös jodkontrast för att visualisera blodkärlen. Kolon blåses upp med koldioxid via rektum med en pip kopplad till en koldioxidinsufflator [11]. Det är viktigt att få en så väldilaterad kolon som möjligt då en sammanfallen tarm kan feltolkas av radiologen som en patologisk förändring [13]. Datortomografiska bildserier tas med patienten positionerad både i buk- och ryggläge för att kvarstående vätska ska kunna rinna undan och inte dölja maligna förändringar. Koldioxidgasen absorberas sedan snabbt av kroppen och försvinner efter undersökningen [11] Fekal märkning Trots fullständig tarmrengöring inför DT kolografi kan ibland rester av avföring och vätska finnas kvar i tarmen. Vid den radiologiska granskningen av bilderna kan då det kvarvarande tarminnehållet skymma eller feltolkas som patologiska förändringar. För att avhjälpa detta problem används ibland fekal märkning för att märka eventuellt kvarvarande tarminnehåll med högattenuerande kontrastmedel. Fekal märkning innebär att patienten innan undersökningen får inta barium- eller jodbaserat kontrastmedel eller en kombination av de två, per oralt enligt ett schema. Kontrastmedlet blandas med tarminnehållet som då får högre densitet än kolonvävnaden runt omkring och syns som vita områden på den radiologiska bilden. Fekalier och vätska står då i kontrast till tarmvävnad och morfologiska förändringar [14]. Om fekal märkning tillämpats kan ett subtraktionsprogram vid radiologens arbetsstation elektronisk rengöra tarmen i efterhand från det kvarstående tarminnehållet [15]. Ett annat hjälpmedel för radiologen vid granskning av bilder är computer-aided detection (CAD). CAD är ett datorprogram som detekterar patologiska förändringar och som radiologen kan använda som ett komplement för att dubbelgranska bildmaterialet [16] Screening Ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka kolorektal cancer hos befolkningen är nationella screeningprogram, vilket bland andra Finland, England, USA och Belgien infört. Den vanligaste metoden är avföringsprov (Fecal Occult Blood Test, FOBT) [17] 3

7 som kan detektera blod med markörer för malignitet [18]. Vid positivt FOBT remitteras patienten vidare till en kolorektal undersökning, vanligtvis koloskopi. I Tyskland har patienterna möjligheten att efter information välja mellan koloskopi och DT kolografi [17]. Det största hindret för att få patienterna att delta i en kolorektal undersökning är den förberedande tarmrengöringsprocessen [19, 20]. I Sverige pågår screening för kolorektal cancer i Stockholms och Gotlands landsting. Metoden som används och som rekommenderas av Socialstyrelsen är FOBT [18]. Sveriges kommuner och landsting (SKL) leder just nu en landsomfattande studie inför ett eventuellt införande av ett svenskt nationellt screeningprogram för kolorektal cancer. I studien ska koloskopi och avföringsprov jämföras för att utreda vilken primär metod som lämpar sig bäst för screening. De patienter som lämnar avföringsprov erbjuds även koloskopi då misstänkta provresultat erhållits [21] Röntgensjuksköterskans perspektiv Röntgensjuksköterskans främsta uppgift är att förse radiologen med så optimala radiologiska bilder att diagnos kan ställas samtidigt som riskerna med strålning till patienten inte får överstiga nyttan. Enligt röntgensjuksköterskans yrkesetiska kod ska dessutom individens integritet och värdighet respekteras och skyddas och vid undersökningar och behandlingar ska obehag och smärta lindras [22]. I kompetensbeskrivningen för röntgensjuksköterskor beskrivs bland annat vikten av att uppmärksamma vårdtagarens upplevelser av obehag och smärta och att vidta adekvata åtgärder för att lindra dessa [23]. Att förstå och försöka underlätta patientens upplevelse av DT kolografiundersökningen, och samtidigt kunna producera ett tillräckligt gott diagnostiskt bildmaterial, är i högsta grad av betydelse för röntgensjuksköterskan. Människor som kommer till undersökning med misstänkt malignitet är ofta oroliga och rädda, både för undersökningsprocessen och vad svaret kommer att visa [24, 7]. Att göra undersökningen så oproblematisk som möjligt är därför en mycket viktig arbetsuppgift Etiska överväganden Den laxerande tarmförberedelsen inför en DT kolografiundersökning kan både genera patienten och orsaka smärta och obehag [7]. Beroende på vilket protokoll som kliniken använder sig av kan patienten behöva genomgå laxering i upp till tre dygn [11]. Under 4

8 denna tid behöver patienten ständigt ha tillgång till en toalett vilket för vissa kan innebära att en sjukskrivning från arbetsplatsen blir nödvändig och inkomst kan gå förlorad. En reducerad- eller helt utesluten tarmrengöring kan eventuellt påverka den diagnostiska säkerheten vid en DT kolografi [10], vilket är ännu en aspekt som bör vägas in vid valet av metod för tarmförberedelse. I vilken utsträckning den diagnostiska kvaliteten påverkas av en laxeringsfri- eller reducerad tarmrengöring kommer att undersökas i denna litteraturöversikt. 1.4 Tidigare forskning Tarmförberedelser med laxering upplevs allmänt av patienterna som det jobbigaste momentet i kolonundersökningen [7, 10, 25, 26] och är också det största hindret för att få patienter att delta i screeningprogram för kolorektal cancer [19, 20]. Att laxera kan resultera i hälsofarliga följder såsom rubbningar av elektrolytbalansen [27], njurskador, dehydrering och hypovolemi hos vissa patienter [28]. DT kolografi har en hög sensitivitet för detektion av polyper likvärdig koloskopi [29, 30]. Undersökningen är idag en accepterad metod, både då patienter remitterats till en kolorektal undersökning, samt som screeningmetod [31]. Under de senare åren har mycket forskning inriktat sig på att reducera tarmrengöringsmomentet, som på många sätt liknar den vid koloskopi med ett dygns kostrestriktioner och laxering av olika grad. Fekal märkning med barium- eller jodkontrastmedel är också en komponent som det forskas om och som fler och fler kliniker infört då det kan öka känsligheten för detektion av polyper [11]. En av de första studierna som kombinerade fekal märkning med en laxeringsfri tarmförberedelse inför DT kolografi gjordes 2004 av Iannacone et al. Studien kunde visa att det var möjligt att minska laxeringen till patientens fördel [32]. 5

9 1.5 Problemformulering Sedan 2004 har tekniken inom radiologi fortsatt att utvecklas och förutsättningarna ser annorlunda ut idag. En mer patientvänlig metod för att diagnostisera cancer i kolon och rektum skulle vara av värde både för patienten och röntgensjuksköterskan. Ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka kolorektal cancer hos befolkningen är nationella screeningprogram [17]. I ett eventuellt framtida screeningprogram skulle en enkel, säker och patientvänlig metod kunna ha betydelse för deltagarantalet. 1.6 Syfte Föreliggande litteraturstudie syftar till att undersöka om fullständig tarmrengöring inför DT kolografi är nödvändig för att erhålla ett tillräckligt diagnostiskt bildmaterial för detektion av polyper Frågeställningar Kan DT kolografi med förenklade tarmförberedelser och fekal märkning bidra till att öka patienternas välbefinnande jämfört med fullständig tarmrengöring? Kan förenklade tarmförberedelser och fekal märkning vid DT kolografi vara ett likvärdigt alternativ till fullständig tarmrengöring avseende detektionen av polyper av storleken 6-9 millimeter respektive 10 millimeter? 2. METOD 2.1 Sökmetod Aktuell forskning har sökts i vetenskapliga originalartiklar tillgängliga via Örebro universitets databaser PubMed, Cinahl och Cochrane vid Medicinska biblioteket. Inledningsvis gjordes några snabbsökningar för att skapa en överblick över tillgänglig forskning inom området Sökning ett Metoden för den systematiska litteratursökningen genomfördes enligt Willman et al. [33]. Inklusionskriterier var att artikeln skulle vara skriven på engelska, publicerad mellan 2005 och 2015 och studien utförd på människor. Sökord som användes i 6

10 PubMed var MeSh-termerna CT colonography, cathartics, feces samt fritextorden electronic cleansing och fecal tagging. Sökordet patient compliance kombinerades även med ovanstående sökord, men gav inga ytterligare artiklar som inte redan erhållits Sökning två I databaserna Cinahl och Cochrane genomfördes sökningar med sökorden CT colonography, fecal tagging, patient acceptance och patient compliance, dock hade samtliga relevanta artiklar som hittades härigenom redan erhållits genom sökning ett Sökning tre Då sökning ett och två var utförda och relevanta artiklar erhållits och det slutliga urvalet kvalitetsgranskats, gjordes en kompletterande manuell sökning. Intressanta referenser till artiklarnas innehåll plockades ut och bedömdes relevanta eller ej för syftet. Alla referenslistor genomgicks och referenser plockades ut om rubrikerna bedömdes relevanta enligt syftet. 2.2 Urval På förhand beslutades att fullständig tarmrengöring skulle använts som referensmetod i studierna, samt att fekal märkning med jod eller barium skulle tillämpats i de DT kolografiundersökningar som artiklarna behandlade. Av totalt 386 träffar i sökning ett gjordes första urvalet, 147 artiklar, baserat på titelns relevans till syftet och frågeställningarna. Abstraktet på dessa 147 artiklar lästes varpå litteraturstudier eller innehållsmässigt irrelevanta artiklar valdes bort och 39 artiklar, urval två, återstod. Artiklarna från urval två lästes sedan i sin helhet och kvalitetsgranskades. Totalt 19 artiklar valdes slutligen utifrån relevans och kvalitet, urval tre. Samma urvalsmetod användes vid sökning tre, den manuella sökningen. Urval ett resulterade i åtta artiklar. Efter urval ett gick fem artiklar vidare till urval två, där samtliga abstrakt bedömdes som relevanta. De fem artiklarna lästes i sin helhet och kvalitetsgranskades. Slutligen valdes två av artiklarna bort och den manuella sökningen resulterade i totalt tre artiklar i urval tre. Totalt inkluderades 22 artiklar i resultatet (se bilaga 1). 7

11 2.3 Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningen av de 39 artiklarna från urval två genomfördes utifrån en modifierad modell (se bilaga 1) utifrån Forsberg et al. från 2008 [34]. Sju frågor besvarades med ja eller nej, där ett ja-svar gav ett poäng och nej-svar gav noll poäng. En artikel med sex poäng eller flera bedömdes vara av hög kvalitet, fem poäng bedömdes vara av medelkvalitet medan artiklar med fyra poäng eller färre bedömdes vara av låg kvalitet och uteslöts. Ingen av frågorna bedömdes vara av större vikt än någon annan och bedömdes därmed likartat. Artiklarna från urval tre sammanställdes i en litteraturmatris där syfte, metod, slutsats och vetenskaplig kvalitet redovisades (se bilaga 3). 2.4 Analysmetod Artiklarna lästes inledningsvis i sin helhet och sorterades utifrån innehåll in i huvudkategorierna polypdetektion och patientacceptans. Sedan antecknades för syftet relevanta delar ur resultat och sorterades i underkategorier: Polypdetektion delades in i likvärdig detekterbarhet, bättre än fullständig tarmrengöring samt sämre än fullständig tarmrengöring. Artiklar som kommit fram till likvärdiga resultat sammanställdes i gemensamma textavsnitt. Patientacceptans sorterades in i föredrar reducerad förberedelse respektive likvärdig acceptans Studierna hade ibland olika metoder för att mäta och redovisa sina resultat. En viss svårighet att jämföra resultaten fanns därför. För att kunna redovisa ett så rättvist resultat som möjligt har sensitivitet valts som metod då detta var den största gemensamma nämnaren för att mäta och redovisa polypdetektion. 3. RESULTAT Polypdetektion presenteras som sensitivitet per polyp och redovisas i texten tillsammans med en summering av artiklarnas resultat samt i tabellformat (se tabell 1). Alla resultat avser DT kolografi med fekal med jod eller barium, och olika grad av tarmrengöring. 8

12 Patientacceptans är här definierat som deltagarens upplevelse av den tarmförberedande processen och indelas efter vilken metod som deltagarna i respektive studie föredrar - laxeringsfri, reducerad eller fullständig tarmrengöring. Fullständig tarmrengöring kan vara inför koloskopi eller DT kolografi, vilket inte redovisas specifikt. Faktorer som påverkar patientacceptansen är bland annat diarré, magsmärtor och gaser. Laxeringsfri tarmförberedelse definieras här som alla tarmförberedelser som utesluter specifikt laxerande läkemedel. Reducerad tarmrengöring definieras här som alla tarmrengörande förberedelser med mindre mängd laxermedel än som används vid respektive klinik för fullständig tarmrengöring. Fullständig tarmrengöring definieras här som laxering i kombination med modifierad diet och fasta de närmaste dagarna innan undersökningen. 3.1 Polypdetektion Laxeringsfri tarmförberedelse Alla de sex artiklarna som undersökt laxeringsfria tarmförberedelser visade att en laxeringsfri tarmförberedelse kan ge ett tillräcklig diagnostiskt resultat [35-40]. En av studierna visade att en laxeringsfri tarmförberedelse ökade den diagnostiska säkerheten jämfört med fullständig tarmrengöring [40]. Tre av studierna utfördes på deltagare som tillhörde en högriskgrupp varpå författarna till en av studierna drog slutsatsen att resultatet endast bör appliceras på [35, 37, 39]. I studien av Zalis et al. visades att detektionen av polyper 10 millimeter var god men sämre vid detektion av mindre förändringar [38] Reducerad tarmrengöring I de två studier där reducerad och fullständig tarmrengöring jämfördes, visade resultaten att en reducerad tarmrengöring var tillräcklig för att uppnå ett tillförlitligt resultat [41, 42]. I båda studierna var deltagarna högriskpatienter som uppvisade typiska symptom för kolorektal cancer. 9

13 Tabell 1. Sensitivitet per polyp vid DT kolografi med olika tarmförberedelser. Polypstorlek anges i millimeter (mm). Studie Sensitivitet (%) 6 9 mm 10 mm LF a RT b FT c LF a RT b FT c Jensch et al. [35] d d Bucciardi et al. [40] 89 e Johnson et al. [39] Zalis et al. [38] 56 e - 76 d, e d Florie et al. [36] 61 e Liedenbaum et al. [37] d d Nagata et al. [42] Taylor et al. [41] a Laxeringsfri tarmförberedelse b Reducerad tarmrengöring c Fullständig tarmrengöring d Koloskopi e Polyper av storleken 6 mm 3.2 Patientacceptans Laxeringsfri tarmförberedelse I nio studier visade resultatet att deltagarna föredrog tarmförberedelser utan laxering inför en DT kolografi, framför olika grader av laxering [35, 36, 38, 40, 43-47]. En av studierna baserade sitt resultat på en enkät som deltagarna fyllt i efter att ha fått detaljerad information om laxeringsfri tarmförberedelse, reducerad tarmrengöring och fullständig tarmrengöring inför DT kolografi hemskickad. Författarna till studien menade att resultatet inte visade att deltagarnas benägenhet att faktiskt genomgå undersökningen ökade [46]. I en annan enkätbaserad studie svarade deltagarna på hur villiga de skulle vara att genomgå screening med DT kolografi. Av dessa uppgav 86 procent att de kunde tänka sig att genomgå undersökning om tarmförberedelserna var laxeringsfria, jämfört med 16 procent om istället fullständig tarmrengöring ingick i förberedelserna [43]. De studier som utvärderade de faktiska upplevelserna av laxeringsfri tarmförberedelse och fullständig tarmrengöring använde sig av frågeformulär som deltagarna fyllde i efter undersökningarna. Deltagarna rapporterade 10

14 bland annat små mängder gas och några hade upplevt mildare magsmärtor, få fall rapporterades där deltagarna upplevt stora besvär. De allra flesta uppgav att de laxeringsfria tarmförberedelserna varit besvärsfria [35, 36, 38, 40, 44, 45, 47] Reducerad tarmrengöring I fem studier föredrog patienterna reducerad framför fullständig tarmrengöring inför DT kolografi [42, 48-51]. Många av deltagarna uppgav att en fullständig tarmrengöring varit mycket svår och jobbig att genomföra, och att den reducerade tarmrengöringen varit enkel eller besvärsfri [49-51]. I två av studierna skickades ett frågeformulär hem till deltagarna fem veckor efter att de genomgått DT kolografi med reducerad laxering och koloskopi med fullständig tarmrengöring. I den ena av de två studierna var deltagarna indelade i fyra grupper med olika grader av laxering, och i takt med att laxeringen ökade sjönk deltagarnas positiva inställning. Av totalt 40 deltagare svarade 30 att den fullständiga tarmrengöringsprocessen sammantaget varit det jobbigaste momentet vid koloskopi- respektive DT kolografiundersökningen [48] Reducerad- och fullständig tarmrengöring, likvärdig acceptans I fyra studier uppgav deltagarna att upplevelserna av en reducerad och en fullständig tarmrengöring varit likvärdiga, och att de inte föredrog den ena metoden framför den andra [41, 52-54]. I en av studierna fick deltagarna ett tillägg av en minimal dos laxermedel till en annars laxeringsfri tarmförberedelse inför DT kolografi. Där rapporterade 30 deltagare av 53 att det hade gått problemfritt, 19 tyckte att det varit obehagligt men acceptabelt och fyra deltagare tyckte att det varit väldigt obehagligt [52] Fullständig tarmrengöring Två av studierna visade att deltagarna värderar en hög diagnostisk säkerhet framför bekvämare tarmförberedelser. Båda studierna baseras på vad deltagarna kommit fram till efter att de erhållit information om laxeringsfri tarmförberedelse, reducerad tarmrengöring och fullständig tarmrengöring. De erhöll även information om hur DT kolografi går till samt det förväntade diagnostiska resultatet av respektive tarmförberedelsemetod i muntlig, skriftlig eller visuell (Power Point-presentation) form [54, 55]. En studie av Ghanouni et al. menar att detta inte visar i hur stor utsträckning 11

15 deltagarna verkligen skulle komma om de kallades till screening med respektive metod om inte metoderna för laxeringsfri- respektive reducerad tarmrengöring förbättras [55]. En tredje studie visade att deltagarna på förhand hade förväntat sig att den fullständiga tarmrengöringen skulle vara mer besvärlig. När sedan de fullständiga och den laxeringsfria tarmförberedelsen genomgåtts uppfattade deltagarna den laxeringsfria tarmförberedelsen som något besvärligare än den fullständiga tarmrengöringen [56]. 4. DISKUSSION 4.1 Metoddiskussion För att besvara frågeställningarna valde författarna litteraturstudie som metod då detta ger en global forskningsöverblick inom området. Sökorden som använts har i huvudsak varit MeSH-termer vilket rimligtvis borgat för ett brett sökspektra [33]. Artiklarnas ålder begränsades till tio år, vilket ur ett diagnostiskt perspektiv kan vara lång tid då den tekniska utvecklingen inom radiologi snabbt går framåt [57]. Dock insåg författarna efter den inledande forskningsöverblicken att tillräckligt forskningsunderlag för ett tillförlitligt resultat inte skulle erhållas med kortare tidsbegränsning. De åtta äldsta artiklarna från 2007 till 2009 bedömdes ändå som aktuella och relevanta och infogades därför i resultatet. Den manuella sökningen genererade endast tre artiklar. Denna sökning var tämligen omfattande och inkluderade referenslistorna i de redan inkluderade artiklarna vilket antyder att den systematiska sökningen varit god. Urval ett baserades på en uppskattning av studiernas innehåll utifrån artiklarnas titel. Detta är en möjlig källa till feltolkning och kan innebära att artiklar felaktigt exkluderats ur föreliggande litteraturstudie. Samma sak gällande urval två då artiklar valdes utifrån abstrakt. För att säkerställa studiens relevans och minimera riskerna för feltolkningar lästes artiklarna i sin helhet inför urval tre av båda författarna till föreliggande litteraturstudie. Den modifierade kvalitetsgranskningen med dikotoma frågor gjordes för att förenkla en rangordning av artiklarnas vetenskapliga kvalitet och torde även kunna upprepas av andra med samma resultat. 12

16 Endast åtta artiklar redovisade den diagnostiska säkerheten som sensitivitet per polyp. Andra sätt att redovisa den diagnostiska säkerheten var positivt prediktivt värde (PPV), specificitet och sensitivitet per person. För att kunna göra en jämförelse valdes de artiklar som inte redovisade diagnostisk säkerhet som sensitivitet per polyp bort. 4.2 Resultatdiskussion På grund av den tidsbegränsning på tio veckor som satts för föreliggande litteraturstudies förfärdigande har vissa parametrar som skiljer studierna åt utelämnats i resultatet. Dock bör några aspekter nämnas här. Exempelvis varierar deltagarantalet. Studien av Beebe et al. har inkluderat 759 deltagare [43] jämfört med studien av Ghanouni et al. med 15 deltagare [45]. Detta gör att resultatet i studien av Beebe et al. skulle kunna anses väga tyngre än resultatet i studien av Ghanouni et al. och data bör tolkas relativt. Sensitiviteten i studien av Taylor et al. [41] uppmättes till 96 procent för detektion av totalt tolv polyper i storleken 6-9 millimeter. Att jämföra dessa siffror med till exempel en studie med total 41 polyper, som visar sensitiviteten 70 procent för detektion av polyper 6 millimeter [35] kan därför vara missvisande. Olika kontrastmedel för fekal märkning är ett annat exempel på faktorer som skiljer studierna åt. Känt är att jodkontrastmedel kan ha en milt laxerande inverkan [31] vilket bör ha påverkat resultatet. Restriktioner kring diet innebär i vissa studier att livsmedel med högt fiberinnehåll ska undvikas, medan andra studier definierar dieten som undvikande av livsmedel med högt fettinnehåll. Deltagarna har i några av studierna fått hemskickat ett set med livsmedel att äta inför undersökningen, medan andra inte fått några kostrestriktioner Polypdetektion Valet att enbart basera resultatet i denna litteraturstudie avseende polypdetektion på sensitivitet per polyp har uteslutit delar av studiernas resultat. Som exempel kan nämnas Nagata et al. där en värdering av resultatet baserad enbart på sensitivitet visade att en laxeringsfri tarmförberedelse hade hög känslighet vid detektion av polyper 6 millimeter eller större. Specificiteten var däremot sämre för dessa polyper vid laxeringsfri metod än med full laxering [42], varför det resultat som redovisas i föreliggande litteraturstudie bör ses taget ur sitt sammanhang. Resultaten antyder att 13

17 reducerad tarmrengöring eller laxeringsfri tarmförberedelse ökar risken för att framförallt polyper < 10 millimeter missas av radiologen. Två av studierna hade dock endast redovisat sensitiviteten för polyper 6 millimeter och större och därmed inkluderat storlekar större än 9 millimeter vilket gör värdet svårare att jämföra med. De åtta artiklar som utvärderat sensitiviteten per polyp visade att en fullständig tarmrengöring inte var nödvändig [35-42] och majoriteten säger dessutom att laxering helt kan uteslutas [36-40]. Vid polyper 10 millimeter var sensitiviteten vid laxeringsfri- respektive reducerad tarmrengöring likvärdig den vid en fullständig tarmrengöring [35, 37, 38]. I en studie var sensitiviteten dessutom högre vid laxeringsfri tarmförberedelse på grund av att mindre vätska stod kvar i tarmen jämfört med vid fullständig tarmrengöring [40]. Detta resultat bekräftas av Iannacone et al. som i sin studie från 2004 visade att det går att reducera de laxerande tarmförberedelserna inför en DT kolografi utan att få ett osäkert diagnostiskt bildmaterial [32]. Även Lung et al. kom fram till samma resultat i en studie som under fem år analyserat rutinerna vid DT kolografi på en klinik i Storbritannien. Studien visade att DT kolografi med fekal märkning och reducerad tarmrengöring gav hög diagnostisk säkerhet [58]. Föreliggande litteraturstudie visar vidare att mindre förändringar (6-9 millimeter) får en lägre sensitivitet per polyp vid reducerad tarmrengöring, men fortfarande håller en acceptabel nivå. Även då sensitiviteten bedömdes som acceptabel innebar en laxeringsfri tarmrengöring i flera fall att färre polyper detekterades [36, 38, 39]. Det innebär i sin tur att för detektion av mindre polyper är en laxeringsfri tarmförberedelse inte ett likvärdigt alternativ till fullständig tarmrengöring vid DT kolografi. Å andra sidan innebär polyper av mindre storlek en mindre risk för kolorektal cancer [5] vilket eventuellt lämnar utrymme för att en lägre sensitivitet kan accepteras. Vad innebär en acceptabel sensitivitet? Författarna till föreliggande litteraturstudie har försökt hitta svar på frågan men utan resultat. Det antyder att lättillgängliga och internationellt vedertagna referensvärden saknas och bedömningen överlåts till respektive klinik. Bedömningen av vad som är en acceptabel sensitivitet per polyp vid DT kolografi riskerar då att bli godtycklig. 14

18 I flera av studierna baserades resultatet rörande den diagnostiska säkerheten på deltagare med ökad risk för kolorektal cancer, med eller utan symptom [35-37, 39, 41, 42, 48, 50, 52]. Screening för kolorektal cancer i Sverige utförs ännu inte i nationell utsträckning, men om studien av SKL kan visa på fördelar med programmet innebär det att patienter med positivt FOBT kommer att erbjudas en kolorektal undersökning [21]. Denna population utgör en högriskgrupp och därmed bör resultatet i ovan nämnda studier kunna appliceras på dessa. I de studier som enbart inkluderat asymtomatiska deltagare av genomsnittlig risk att drabbas av kolorektal cancer har inte presenterats några begränsningar för resultatets applicering på en högriskgrupp Patientacceptans Kartläggningen av deltagarnas preferenser visar att en klar majoritet föredrar en laxeringsfri tarmförberedelse framför andra alternativ [35, 36, 38, 40, 42-51]. Att laxera är jobbigt för en frisk människa och extra krävande för äldre och sköra [7]. En fullständig tarmrengöring innebär dessutom en hälsorisk för vissa patientgrupper [28]. Särskild försiktighet bör beaktas vid laxering av patienter med hypertoni, hjärtfel och njursvikt då dessa löper ökad risk att drabbas av rubbningar i elektrolytbalansen [59]. Majoriteten som insjuknar i kolorektal cancer är över 65 år och en laxeringsfri eller reducerad tarmrengöring skulle kunna innebära en säkrare metod för denna patientgrupp. Ett problem som uppstår då fullständig tarmrengöring inte tillämpats och misstänkta polyper detekteras är att möjligheten att ektomera polyper med hjälp av koloskopi samma dag försvinner. Det betyder att patienten måste återkomma vid ett annat tillfälle för koloskopi med fullständigt rengjord tarm. Den ursprungliga intentionen att förenkla tarmförberedelserna för patienten går då förlorad. Trots att majoriteten av studierna kunde visa att deltagarna klart föredrog det laxeringsfria alternativet fanns det undantag. Tre studier visade att deltagarna hellre genomgick en fullständig tarmrengöring framför laxeringsfri eller reducerad tarmförberedelse. Dessa deltagare hade utifrån förhandsinformation av varierande omfattning gällande laxeringsfri- reducerad- och fullständig tarmrengöring fått bilda sig en uppfattning om vilken metod de föredrog [43, 46, 54]. Deltagarna hade inte själva upplevt känslan av att laxera, av att vara bundna till toaletten och av att enbart äta 15

19 modifierad kost. Hur väl kan tarmförberedelser som inte upplevts i praktiken bedömas och utvärderas? I studien av Beebe et al. hade över hälften av deltagarna någon tidigare erfarenhet av screening för kolorektal cancer, de flesta koloskopi [43]. Deltagarna i studien av Ghanouni et al. från 2013 fick särskilt utförlig information (verbal information kompletterad med citat från tidigare patienter) om hur en DT kolografiundersökning går till. Detta inkluderade hur förberedelser med fullständig- och reducerad tarmrengöring samt laxeringsfri tarmförberedelse går till samt de olika tarmförberedelsernas effekt på sensitivitet och specificitet. Informationen gavs i både verbal form som semistrukturerade intervjuer med möjlighet att ställa frågor samt via Power Point-presentation för att öka förståelsen [54]. Med dessa aspekter inräknade ges resultaten i studierna av Beebe et al. och Ghanouni et al. tyngd trots att de bygger på förväntade upplevelser, framförallt bör resultaten vara applicerbara på en population som ska ta ställning till deltagande i screening Etiska överväganden Föreliggande litteraturstudie har visat att en laxeringsfri- eller reducerad tarmförberedelse, jämfört med en fullständig tarmrengöring, påverkar sensitiviteten för detektion av små polyper. Ett etiskt dilemma uppstår då patientens obehag liksom potentiella risker med den fullständiga tarmrengöringen ska vägas mot risken att små polyper missas vid undersökningen med DT kolografi. En intressant aspekt utifrån resultatet var det faktum att de deltagare som fick en utförlig och mer djupgående information valde annorlunda än i de studier där deltagarna inte erhållit information utöver det normala. Det mest etiska utifrån denna kunskap vore kanske att ge patienten själv möjlighet att, utifrån mer omfattande information, själv få göra valet av metod Implikationer för vidare forskning Metoderna reducerad- och laxeringsfri DT kolografi är ännu inte tillräckligt exakt för att kunna ersätta fullständig tarmrengöring vid detektion av små polyper och förändringar. Under litteratursökningarna till den här litteraturstudien framgick att problem som metoden står inför idag i lika stor utsträckning rör den datortekniska bearbetningen av bildmaterialet och vidareutveckling av mjukvaror, som utvecklingen av metoderna för tarmförberedelser. I det senare fallet är det framförallt forskning kring valet av kontrastmedel för fekal märkning som pågår. Vid elektronisk rengöring och virtuell 16

20 koloskopi (3D) kan ibland systemet missa att subtrahera kontrastmärkt tarminnehåll. Enligt Erik Roth, radiolog vid Lindesbergs lasarett (personlig kommunikation) kan till exempel divertiklar fyllda med kontrastmärkt vätska feltolkas som patologiska utbuktningar i tarmslemhinnan och föranleda en koloskopiundersökning i onödan. Därför behövs ytterligare forskning inriktad på reducering av artefakter orsakade av märkt tarminnehåll och otillräcklig mjukvara för att öka metodens diagnostiska säkerhet och därmed göra den applicerbar på en större grupp människor. 4.3 Konklusion Både laxeringsfri- och reducerad tarmrengöring med fekal märkning vid DT kolografi ger den granskande radiologen ett diagnostiskt bildmaterial med tillräcklig information för detektion av polyper 10 millimeter. Metoden har potential att öka patientens välbefinnande och i ett screeningsammanhang potentiellt även öka deltagarantalet. För röntgensjuksköterskan innebär detta en möjlighet att både producera ett tillförlitligt radiologiskt bildmaterial, samtidigt som patienten mår bättre vilket ökar kvaliteten på hela undersökningen. 17

Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi

Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet MC1706 Medicin C, Examensarbete 2015-04-30 Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi

Läs mer

DT-kolografi med fekal taggning och reducerad tarmrengöring

DT-kolografi med fekal taggning och reducerad tarmrengöring Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten för klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 hp Medicin C, Examensarbete 15 hp Vårterminen 2014 DT-kolografi med fekal

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge

Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Datortomografi kontra ultraljud i diagnostik av akut divertikulit En review studie i metodernas noggrannhet Ershad Navaei Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge ershad.navaei@karolinska.se Bakgrund

Läs mer

Diagnostik av polyper i colon med koloskopi och datortomografi

Diagnostik av polyper i colon med koloskopi och datortomografi Örebro Universitet Institutionen för medicin och hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2013 Diagnostik av polyper i colon med koloskopi och datortomografi

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Patientens upplevelse av DT-kolografi undersökning

Patientens upplevelse av DT-kolografi undersökning Patientens upplevelse av DT-kolografi undersökning Patients experience of the CT -colography examination FÖRFATTARE Mirjana Kustrimovic KURS OMFATTNING Examensarbete för master avancerad nivå 15 högskolepoäng

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande

Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala

Läs mer

Patienters upplevelser vid DT kolografi.

Patienters upplevelser vid DT kolografi. Patienters upplevelser vid DT kolografi. FÖRFATTARE Tatyana Jansson PROGRAM/KURS Röntgensjuksköterskeprogrammet/ 180 högskolepoäng, RA2070 Examensarbete i radiografi VT 2011 OMFATTNING HANDLEDARE EXAMINATOR

Läs mer

Patientens upplevelse av konventionell kolon med dubbelkontrast och datortomografisk kolografi

Patientens upplevelse av konventionell kolon med dubbelkontrast och datortomografisk kolografi Patientens upplevelse av konventionell kolon med dubbelkontrast och datortomografisk kolografi En litteraturstudie Författare: Riwan Mansour, Tove Lindström Handledare: Eva I. Persson Kandidatuppsats hösten

Läs mer

Datortomografi av tjocktarmen (CT-kolografi)

Datortomografi av tjocktarmen (CT-kolografi) Datortomografi av tjocktarmen (CT-kolografi) Alerts bedömning Publicerad 2004-11-10 Version 1 Metod och målgrupp: CT-kolografi är en ny tillämpning av datortomografi, som möjliggjorts genom utvecklingen

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer

Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/

Läs mer

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! Kolorektal cancer Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför! 6100 fall av CRC/år i Sverige 3:e vanligaste cancerformen Kolorektal cancer Colon - rectum (15 cm från anus) Biologiskt

Läs mer

Patientens upplevelse av olika kolonundersökningar

Patientens upplevelse av olika kolonundersökningar SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA Patientens upplevelse av olika kolonundersökningar En litteraturöversikt FÖRFATTARE Felicia Andersson Sofie Svensson Examensarbete: 15 hp

Läs mer

Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Enheten för radiologi Projektarbete 7,5 hp VT 2009 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet

Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Enheten för radiologi Projektarbete 7,5 hp VT 2009 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi Enheten för radiologi Projektarbete 7,5 hp VT 2009 Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Peroralt kontrastmedel vid datortomografisk undersökning

Läs mer

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk

En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Sökexempel - Spänningshuvudvärk En fråga som då och så uppkommer är Finns det några bevis för att akupunktur hjälper mot spänningshuvudvärk Eftersom man i detta fall bör göra en sökning i internationella

Läs mer

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum

Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g. Onkologiskt centrum Screening för f r tidigupptäckt av kolorektal cancer: Vad ska en allmänmedicinare verksam i glesbygd göra? g 2011-05 05-19 Sven Törnberg T Onkologiskt centrum Vilket är r problemet? Att ha ont i magen?

Läs mer

Feedback - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose

Feedback - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose - et datasystem som gir automatisk tilbakemelding ved endring av diagnose Erik R. Jensen, Nina Lundberg, Olof Flodmark; Karolinska Institutet og Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Sverige Traditionell

Läs mer

Klinisk nytta av F-Hb

Klinisk nytta av F-Hb Klinisk nytta av F-Hb Equalismöte i Uppsala 2015-10-23 Louise Olsson Docent, överläkare Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI Centrum för klinisk forskning, Sörmlands landsting Sjukdom

Läs mer

Sensitivitet per antal polyper. Polypstorlek

Sensitivitet per antal polyper. Polypstorlek Tabell 1. r som jämför det diagnostiska värdet av CT-colonografi (CTC) med Coloskopi (OC) som referensmetod. Tre olika varianter av referensmetod har använts i olika studier. rna redovisas nedan i 1.1.1.

Läs mer

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION

Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Snabb analys för tidig upptäckt av malignt melanom. PATIENTINFORMATION Nevisense Hjälper till att avgöra nästa steg. Nevisense är ett instrument som ger dig och din läkare ett snabbt och smärtfritt sätt

Läs mer

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst

Tidig upptäckt. Marcela Ewing. Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Tidig upptäckt Marcela Ewing Spec. allmänmedicin/onkologi Regional processägare Tidig upptäckt Regionalt cancercentrum väst Disposition av föreläsning Bakgrund Alarmsymtom och allmänna symtom Svårigheten

Läs mer

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården

GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården GOTLANDS 1(2) KOMMUN 27 oktober 2008 Hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsnämnden Begäran om medverkande i screeningprogram för colorektal cancer I Sverige är cancer i grovtarm och ändtarm den tredje

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Patientens upplevelse av kolon undersökning med datortomografi

Patientens upplevelse av kolon undersökning med datortomografi Patientens upplevelse av kolon undersökning med datortomografi 9 Mirjana Kustrimovic, Leg Röntgensjuksköterska, Fil Mag, Fil MsC, Solveig M Lundgren RN PhD Assoociate Professor PATIENTS EXPERIENCE OF THE

Läs mer

CT-colonografi faktorer av betydelse sett ur ett patient- och diagnostiskt perspektiv

CT-colonografi faktorer av betydelse sett ur ett patient- och diagnostiskt perspektiv CT-colonografi faktorer av betydelse sett ur ett patient- och diagnostiskt perspektiv Litteraturstudie Författare: Johan Carlsson, Magdalena Ekholm & Asmahan Yosoh Handledare: Inga Persson Kandidatuppsats

Läs mer

Datortomografi eller ultraljud vid frågeställningen akut appendicit

Datortomografi eller ultraljud vid frågeställningen akut appendicit Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp Medicin C, Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2012 Datortomografi eller ultraljud vid frågeställningen

Läs mer

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk? Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en

Läs mer

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv

LJ2012/609. Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv 2012-06-18 LJ2012/609 Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård Therese Eklöv Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

2011-09-15. I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman Barnallergologi-sektionens höstmöte, Linköping 2011-09 09-15 Överläkare, Medicine doktor Barn och Ungdomsmedicinska kliniken/ Centrum för Klinisk Forskning Centrallasarettet, Västerås Karolinska Institutet,

Läs mer

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

Mäns upplevelse i samband med mammografi

Mäns upplevelse i samband med mammografi CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp

Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Institutionen för forskning och utbildning, Karolinska Institutet, Södersjukhuset Litteraturstudie i kursen diabetesvård 15hp Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Kursnamn, poäng, år 1 Inlämningsuppgift

Läs mer

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa

Läs mer

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes

Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Institutionen för medicinska vetenskaper Enheten för Diabetesforskning Litteraturstudie i kursen Mångkulturella aspekter vid diabetes Anvisning, tips och exempel Författare: Examinator: Mångkulturella

Läs mer

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.

En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att

Läs mer

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt

Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay

Läs mer

Regional riktlinje för radiologiska utlåtanden

Regional riktlinje för radiologiska utlåtanden Regional riktlinje för radiologiska utlåtanden Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer

SGF Nationella Riktlinjer SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer vid bilddokumentation av endoskopiska undersökningar Kontaktpersoner: Ingrid Karström, Endoskopi, Centralsjukhuset,

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012

Examensarbete Avancerad Nivå, 15 hp, Höstterminen 2012 Kan vismutskydd påverka stråldosen och den diagnostiska bildkvaliteten vid datortomogra8i av thorax? Effect on radiation dose and image quality with breast shielding in CT of the thorax Examensarbete Avancerad

Läs mer

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd

Metoden och teorin som ligger till grund för den beskrivs utförligt. Urval, bortfall och analys redovisas. Godkänd Bilaga 2 - Artikelgranskning enligt Polit Beck & Hungler (2001) Bendz M (2003) The first year of rehabilitation after a stroke from two perspectives. Scandinavian Caring Sciences, Sverige Innehåller 11

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Ljusterapi vid depression

Ljusterapi vid depression Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2

Läs mer

0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) 0ékl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3) - ^ ^ C E N T R A L E T H I C A L R E V I E W B O A R D BESLUT Dnr Ö 17-2008 2008-09-12 KLAGANDE Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala, genom Kirurgiska

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Resultat De tillfrågade visade sig vara jämt fördelade mellan colostomiopererade och ileostomiopererade samt en liten övervikt vid män.

Resultat De tillfrågade visade sig vara jämt fördelade mellan colostomiopererade och ileostomiopererade samt en liten övervikt vid män. Fantomfenomen hos stomiopererade Som stomiterapeuter har vi fått erfara att patienter har haft olika upplevelser från rectalområdet efter borttagandet av ändtarmen och/eller hela tjocktarmen. Då vi fann

Läs mer

HCC-övervakning (surveillance)

HCC-övervakning (surveillance) HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se

STUDIEHANDLEDNING. Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail: tony.falk@fhs.gu.se STUDIEHANDLEDNING Integrativ vård 7,5 högskolepoäng Kurskod OM3310 Kursen ges som valbar kurs inom institutionens sjuksköterskeprogram Vårterminen 2011 Kursansvarig: Tony Falk Telefon: 0708-350142 e-mail:

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin -

Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - Att söka vetenskapliga artiklar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur ska man söka? Informationsbehovet bestämmer. Hur hittar man vetenskapliga artiklar inom omvårdnad/ medicin? Man kan

Läs mer

För vem skrivs utlåtandet? Anders von Heijne. Röntgenavdelningen Danderyds Sjukhus

För vem skrivs utlåtandet? Anders von Heijne. Röntgenavdelningen Danderyds Sjukhus För vem skrivs utlåtandet? Anders von Heijne Röntgenavdelningen Danderyds Sjukhus Sammanhanget För vem skrivs utlåtandet? Sammanhanget För vem skrivs remissen? För vem skrivs utlåtandet? Patientdatalagen

Läs mer

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie

Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Medicinsk hemabort i graviditsvecka 9+1 till 10+6 Pilotstudie Författare: Erik Hagman, MD Handledare: Lotta Andreén, MD, PhD Kvinnokliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand Jäv/intressekonflikt Ingen

Läs mer

Handfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar

Handfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar Handfast handläggning av binjuretumörer och andra binjuresjukdomar Anders Sundin Prof. Öl. Radiolog Per Hellman Prof. Öl. Endokrinkirurg Akademiska Sjukhuset, Uppsala Danica Gubrianska Specialistläkare,

Läs mer

Röntgenundersökningens roll i primärvården

Röntgenundersökningens roll i primärvården Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten

Läs mer

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning

Examensarbete D, 15 HP Höstterminen Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning Examensarbete D, HP Höstterminen 3 Njursjukas nutrition under de första dygnen på vårdavdelning - Bedömningsparametrar i relation till energi- och proteinintag CATARINA HELLMERS LARSSON Institutionen för

Läs mer

Screening för tjock- och ändtarmscancer

Screening för tjock- och ändtarmscancer Screening för tjock- och ändtarmscancer Indikatorer SCREENING FÖR TJOCK- OCH ÄNDTARMSCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Litteraturstudie som projektarbete i ST

Litteraturstudie som projektarbete i ST Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Återkoppling på referenshantering och informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen

Återkoppling på referenshantering och informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen Återkoppling på referenshantering och informationssökning Lotta Janson Lotta Mathiesen Detta kommer återkopplingen att handla om hur ni refererat till vald information både i löpande text och i en referenslista.

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983

Prevention Primär prevention. Transteoretiska modellen, TTM The transtheoretical model of behaviour change, Prochaska & DiClemente 1983 Prevention Primär prevention Förhindra uppkomsten av cancer Sekundär prevention Tidig upptäckt Tertiär prevention Minska risken för komplikationer och död vid manifest sjukdom t.ex. adjuvant behandling,

Läs mer

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien

Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Läs mer

Koloskopiförberedelser (diverse)

Koloskopiförberedelser (diverse) Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell Vinst med karotiskirurgi att jämföra med uppskattad srisk Månader mellan senaste symtom och Månader mellan senaste symtom och Stenosgrad*

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Vetenskapligt Förhållningssätt

Vetenskapligt Förhållningssätt Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem

Läs mer

Patienters upplevelser av laxering inför datortomografi undersökning av tjocktarmen.

Patienters upplevelser av laxering inför datortomografi undersökning av tjocktarmen. Slutversion Patienters upplevelser av laxering inför datortomografi undersökning av tjocktarmen. Hanna Nilsson och Kim Pham Examensarbete, 15 hp, kandidatuppsats Radiografi Jönköping, juni 2015 Handledare:

Läs mer

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar

Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Vetenskaplig teori och metod II Att hitta vetenskapliga artiklar Sjuksköterskeprogrammet T3 Maj 2015 Camilla Persson camilla.persson@umu.se Idag tittar vi på: Repetition av sökprocessen: förberedelser

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Hur du hittar vetenskapliga artiklar och läser dem i fulltext

Hur du hittar vetenskapliga artiklar och läser dem i fulltext UMEÅ UNIVERSITET Klinisk Farmakologi Susanne Westman Sofia Svahn 2010-08-25 Tips och uppgifter kring E-tidskrifter Handout Datorintro II Introduktionskurs 10,5hp Receptarieprogrammet 180hp Hur du hittar

Läs mer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer

Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Anders Vikström 100414 ST dag Lungcancer Non invasiv staging anamnes Symptom Viktminskning Fokal skelettal eller muskuloskelettal smärta Huvudvärk Syncope Kramper Svaghet arm/ben Mental förändring Noninvasive

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

EXAMENSARBETE. Ökad diagnostisk säkerhet av polyper i kolon med CT-kolografi. Johanna Langsjö. Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska

EXAMENSARBETE. Ökad diagnostisk säkerhet av polyper i kolon med CT-kolografi. Johanna Langsjö. Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska EXAMENSARBETE Ökad diagnostisk säkerhet av polyper i kolon med CT-kolografi Johanna Langsjö Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen för Teknikvetenskap

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Mätningar av blodglukos med hjälp av teststickor är diabetespatientens verktyg för att få insikt i glukosnivåerna i blodet. Systematiska egna mätningar av blodglukos

Läs mer

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi

Program. Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of. Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Program Bilddiagnostik vid prostatacancer PSMA PET for staging and restaging of prostate cancer Monte-Carlo Validering av Bone Scan Index Bone Scan Index med skelettscintigrafi Bone Scan Index med PET-CT

Läs mer

Koloskopiförberedelser med Movprep

Koloskopiförberedelser med Movprep Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax

Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax Anna Falk 840625-1465 Akademiska sjukhuset i Uppsala 2013-10-11 Stråldoser till foster och dos-sänkande åtgärder vid DTthorax Bakgrund: Lungemboli är en potentiellt dödlig sjukdom som ses i ökad frekvens

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Svenska lärosätens påverkan på kunskapsunderlaget i riktlinjer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering En rapport baserad på data från clinical impact: Magnus Eriksson, Minso Solutions

Läs mer

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS). Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.

Läs mer