Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi"

Transkript

1 Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet MC1706 Medicin C, Examensarbete Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi Polypdetektion och patientacceptans Författare: Hanna Nordanvind Sofie Svedjelid Handledare: Maud Lundén Universitetslektor Göteborgs Universitet

2 ABSTRAKT Kolorektal cancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. De maligna cellerna utvecklas ofta i polyper i tjocktarmen varför dessa är viktiga att kunna bedöma. Diagnosen ställs med hjälp av koloskopi eller datortomografi (DT) kolografi där förberedelserna innebär laxering. Enligt tidigare forskning upplever patienterna detta moment som svårast. Denna litteraturstudie har undersökt om fekal märkning vid DT kolografi kan bidra till att minska de laxerande tarmförberedelserna och samtidigt behålla en acceptabel diagnostisk kvalitet. Aktuella forskningsresultat har erhållits genom en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och Cochrane. Sammanlagt har 22 kvalitetsgranskade artiklar publicerade mellan 2007 och 2014 sammanställts. Resultatet visar tydligt att patienterna föredrar en reducerad tarmrengöringsprocess framför fullständig tarmrengöring. Vid DT kolografi med fekal märkning kan de laxerande förberedelserna reduceras eller uteslutas med acceptabel sensitivitet för polyper av storleken 10 millimeter. Detta gynnar både patienterna och röntgensjuksköterskan i sin yrkesroll. Nyckelord DT kolografi, Fekal märkning, Kolorektal cancer, Patientacceptans, Röntgensjuksköterska

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Kolorektal cancer Polyper Diagnostik Koloskopi DT kolografi Fekal märkning Screening Röntgensjuksköterskans perspektiv Etiska överväganden Tidigare forskning Problemformulering Syfte Frågeställningar METOD Sökmetod Sökning ett Sökning två Sökning tre Urval Kvalitetsgranskning Analysmetod RESULTAT Polypdetektion Laxeringsfri tarmförberedelse Reducerad tarmrengöring Patientacceptans Laxeringsfri tarmförberedelse Reducerad tarmrengöring Reducerad- och fullständig tarmrengöring, likvärdig acceptans Fullständig tarmrengöring DISKUSSION Metoddiskussion Resultatdiskussion Polypdetektion Patientacceptans Etiska överväganden Implikationer för vidare forskning Konklusion...17 REFERENSER...18 BILAGOR

4 1. INTRODUKTION Cancer i tjocktarmen, kolon, är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och antalet som varje år insjuknar ökar snabbt [1]. Röntgensjuksköterskan träffar dessa patienter dagligen. Under författarnas verksamhetsförlagda utbildning på röntgensjuksköterskeprogrammet noterades olika förfaringssätt gällande metoder för tarmförberedelserna inför datortomografi (DT) kolografi på de lokala sjukhusen. Vilken metod var bäst? En nyfikenhet väcktes varför denna litteraturstudie kommer att undersöka hur olika tarmförberedelser påverkar patienten och diagnostiken. 1.1 Kolorektal cancer Orsakerna till cancer i kolon och rektum är inte helt kartlagda, men ett tydligt samband med den västerländska livsstilen har konstaterats. Inflammatorisk tarmsjukdom, hög ålder och hereditära adenomatösa polypossjukdomar är andra faktorer som ytterligare ökar risken att drabbas. De vanligaste symptomen är blod i avföringen, buksmärta, illamående och kräkningar, viktnedgång, trötthet, obstipation och diarré [2]. Femårsöverlevnaden är idag 90 procent då cancern upptäcks i ett tidigt stadium. Vid sen upptäckt då modertumören börjat metastasera överlever endast tio procent av patienterna i fem år [3]. Behandling består i första hand av kirurgi, men även strålbehandling och kemoterapi används [2] Polyper Utvecklingen av kolorektal cancer är en process som i de flesta fall börjar i en benign polyp, oftast i rektum eller distala kolon [4]. En polyp är en upphöjning från slemhinnan i tarmväggen och kan ha olika utseende och karaktär. Polyper delas in i kategorierna neoplastiska- och hyperplastiska polyper. Kolorektal cancer har oftast sitt ursprung i en neoplastisk polyp av typen tubulovillösa adenom [2]. Risken för att polyper skall utvecklas till cancer ökar i förhållande till dess storlek [5]. Det råder dock oklarheter kring vid vilken storlek polyper ska bedömas som farliga och än så länge saknas svenska riktlinjer. Rekommendationer att ektomera alla polyper 6 millimeter finns att tillgå från flertalet medicinska institutioner i USA [6]. 1

5 1.2 Diagnostik Då symptom och anamnes indikerar sjukdom i tarmen palperas patientens buk och rektum för att ringa in problemområdet. Därefter utförs en endoskopisk eller radiologisk undersökning för att detektera polyper eller andra patologiska förändringar. Vid oklara fynd tas ett biopsiprov för närmare analys i laboratorium [2] Koloskopi En koloskopiundersökning innebär att ett 1, 5 meter långt böjligt endoskop förs in via rektum och fram till distala ileum. Via endoskopet kan film och stillbilder tas i realtid eller sparas, biopsier kan tas och polyper ektomeras. Undersökningen innebär ingen strålning till patienten, och vid tarmdiagnostik är koloskopi ofta Golden standard, förstahandsval av undersökningsmetod. Inför en koloskopi krävs att tarmen är helt rengjord, vilket för patienten innebär laxering i kombination med modifierad diet och fasta de närmaste dagarna innan undersökningen. För framförallt en äldre patient är detta ofta en påfrestande del av undersökningen [7]. Vid koloskopi kan en kort sedering eller anestesi vara nödvändig då undersökningen ofta upplevs som obehaglig och smärtsam. En allvarlig komplikation vid koloskopi är tarmväggsperforation, framförallt då tarmväggen är inflammerad [8] DT kolografi DT kolografi är en radiologisk undersökning som introducerades 1994 [9] och som tillåter en undersökning av hela kolon till och med caecum. Patienter som vägrar genomgå en planerad koloskopi, eller där en primär koloskopiundersökningen av olika anledningar inte lyckats eller kunnat slutföras, remitteras till DT kolografi. Jämfört med koloskopi är DT kolografi en mindre invasiv, mindre användarberoende och mer patientvänlig metod och lämpar sig därför särskilt för äldre och sköra patienter. Både European Society of Gastrointestinal and Abdominal Radiology och European Society of Gastrointestinal Endoscopy rekommenderar idag DT kolografi som den främsta radiologiska undersökningen vid kolorektal cancerdiagnostik [10, 11]. En nackdel med DT kolografi är att patienten utsätts för strålning, 7-8 msv per undersökning [12]. 2

6 Inför DT kolografiundersökningen genomgår patienten en tarmrengöring hemma enligt ett schema, normalt ett dygn innan undersökningen. Tarmrengöring innebär att med hjälp av laxerande medel och fasta tömma tarmen på avföring och vätska. På röntgenkliniken får patienten ofta spasmolytika för att dämpa peristaltiken, samt intravenös jodkontrast för att visualisera blodkärlen. Kolon blåses upp med koldioxid via rektum med en pip kopplad till en koldioxidinsufflator [11]. Det är viktigt att få en så väldilaterad kolon som möjligt då en sammanfallen tarm kan feltolkas av radiologen som en patologisk förändring [13]. Datortomografiska bildserier tas med patienten positionerad både i buk- och ryggläge för att kvarstående vätska ska kunna rinna undan och inte dölja maligna förändringar. Koldioxidgasen absorberas sedan snabbt av kroppen och försvinner efter undersökningen [11] Fekal märkning Trots fullständig tarmrengöring inför DT kolografi kan ibland rester av avföring och vätska finnas kvar i tarmen. Vid den radiologiska granskningen av bilderna kan då det kvarvarande tarminnehållet skymma eller feltolkas som patologiska förändringar. För att avhjälpa detta problem används ibland fekal märkning för att märka eventuellt kvarvarande tarminnehåll med högattenuerande kontrastmedel. Fekal märkning innebär att patienten innan undersökningen får inta barium- eller jodbaserat kontrastmedel eller en kombination av de två, per oralt enligt ett schema. Kontrastmedlet blandas med tarminnehållet som då får högre densitet än kolonvävnaden runt omkring och syns som vita områden på den radiologiska bilden. Fekalier och vätska står då i kontrast till tarmvävnad och morfologiska förändringar [14]. Om fekal märkning tillämpats kan ett subtraktionsprogram vid radiologens arbetsstation elektronisk rengöra tarmen i efterhand från det kvarstående tarminnehållet [15]. Ett annat hjälpmedel för radiologen vid granskning av bilder är computer-aided detection (CAD). CAD är ett datorprogram som detekterar patologiska förändringar och som radiologen kan använda som ett komplement för att dubbelgranska bildmaterialet [16] Screening Ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka kolorektal cancer hos befolkningen är nationella screeningprogram, vilket bland andra Finland, England, USA och Belgien infört. Den vanligaste metoden är avföringsprov (Fecal Occult Blood Test, FOBT) [17] 3

7 som kan detektera blod med markörer för malignitet [18]. Vid positivt FOBT remitteras patienten vidare till en kolorektal undersökning, vanligtvis koloskopi. I Tyskland har patienterna möjligheten att efter information välja mellan koloskopi och DT kolografi [17]. Det största hindret för att få patienterna att delta i en kolorektal undersökning är den förberedande tarmrengöringsprocessen [19, 20]. I Sverige pågår screening för kolorektal cancer i Stockholms och Gotlands landsting. Metoden som används och som rekommenderas av Socialstyrelsen är FOBT [18]. Sveriges kommuner och landsting (SKL) leder just nu en landsomfattande studie inför ett eventuellt införande av ett svenskt nationellt screeningprogram för kolorektal cancer. I studien ska koloskopi och avföringsprov jämföras för att utreda vilken primär metod som lämpar sig bäst för screening. De patienter som lämnar avföringsprov erbjuds även koloskopi då misstänkta provresultat erhållits [21] Röntgensjuksköterskans perspektiv Röntgensjuksköterskans främsta uppgift är att förse radiologen med så optimala radiologiska bilder att diagnos kan ställas samtidigt som riskerna med strålning till patienten inte får överstiga nyttan. Enligt röntgensjuksköterskans yrkesetiska kod ska dessutom individens integritet och värdighet respekteras och skyddas och vid undersökningar och behandlingar ska obehag och smärta lindras [22]. I kompetensbeskrivningen för röntgensjuksköterskor beskrivs bland annat vikten av att uppmärksamma vårdtagarens upplevelser av obehag och smärta och att vidta adekvata åtgärder för att lindra dessa [23]. Att förstå och försöka underlätta patientens upplevelse av DT kolografiundersökningen, och samtidigt kunna producera ett tillräckligt gott diagnostiskt bildmaterial, är i högsta grad av betydelse för röntgensjuksköterskan. Människor som kommer till undersökning med misstänkt malignitet är ofta oroliga och rädda, både för undersökningsprocessen och vad svaret kommer att visa [24, 7]. Att göra undersökningen så oproblematisk som möjligt är därför en mycket viktig arbetsuppgift Etiska överväganden Den laxerande tarmförberedelsen inför en DT kolografiundersökning kan både genera patienten och orsaka smärta och obehag [7]. Beroende på vilket protokoll som kliniken använder sig av kan patienten behöva genomgå laxering i upp till tre dygn [11]. Under 4

8 denna tid behöver patienten ständigt ha tillgång till en toalett vilket för vissa kan innebära att en sjukskrivning från arbetsplatsen blir nödvändig och inkomst kan gå förlorad. En reducerad- eller helt utesluten tarmrengöring kan eventuellt påverka den diagnostiska säkerheten vid en DT kolografi [10], vilket är ännu en aspekt som bör vägas in vid valet av metod för tarmförberedelse. I vilken utsträckning den diagnostiska kvaliteten påverkas av en laxeringsfri- eller reducerad tarmrengöring kommer att undersökas i denna litteraturöversikt. 1.4 Tidigare forskning Tarmförberedelser med laxering upplevs allmänt av patienterna som det jobbigaste momentet i kolonundersökningen [7, 10, 25, 26] och är också det största hindret för att få patienter att delta i screeningprogram för kolorektal cancer [19, 20]. Att laxera kan resultera i hälsofarliga följder såsom rubbningar av elektrolytbalansen [27], njurskador, dehydrering och hypovolemi hos vissa patienter [28]. DT kolografi har en hög sensitivitet för detektion av polyper likvärdig koloskopi [29, 30]. Undersökningen är idag en accepterad metod, både då patienter remitterats till en kolorektal undersökning, samt som screeningmetod [31]. Under de senare åren har mycket forskning inriktat sig på att reducera tarmrengöringsmomentet, som på många sätt liknar den vid koloskopi med ett dygns kostrestriktioner och laxering av olika grad. Fekal märkning med barium- eller jodkontrastmedel är också en komponent som det forskas om och som fler och fler kliniker infört då det kan öka känsligheten för detektion av polyper [11]. En av de första studierna som kombinerade fekal märkning med en laxeringsfri tarmförberedelse inför DT kolografi gjordes 2004 av Iannacone et al. Studien kunde visa att det var möjligt att minska laxeringen till patientens fördel [32]. 5

9 1.5 Problemformulering Sedan 2004 har tekniken inom radiologi fortsatt att utvecklas och förutsättningarna ser annorlunda ut idag. En mer patientvänlig metod för att diagnostisera cancer i kolon och rektum skulle vara av värde både för patienten och röntgensjuksköterskan. Ett viktigt verktyg för att tidigt upptäcka kolorektal cancer hos befolkningen är nationella screeningprogram [17]. I ett eventuellt framtida screeningprogram skulle en enkel, säker och patientvänlig metod kunna ha betydelse för deltagarantalet. 1.6 Syfte Föreliggande litteraturstudie syftar till att undersöka om fullständig tarmrengöring inför DT kolografi är nödvändig för att erhålla ett tillräckligt diagnostiskt bildmaterial för detektion av polyper Frågeställningar Kan DT kolografi med förenklade tarmförberedelser och fekal märkning bidra till att öka patienternas välbefinnande jämfört med fullständig tarmrengöring? Kan förenklade tarmförberedelser och fekal märkning vid DT kolografi vara ett likvärdigt alternativ till fullständig tarmrengöring avseende detektionen av polyper av storleken 6-9 millimeter respektive 10 millimeter? 2. METOD 2.1 Sökmetod Aktuell forskning har sökts i vetenskapliga originalartiklar tillgängliga via Örebro universitets databaser PubMed, Cinahl och Cochrane vid Medicinska biblioteket. Inledningsvis gjordes några snabbsökningar för att skapa en överblick över tillgänglig forskning inom området Sökning ett Metoden för den systematiska litteratursökningen genomfördes enligt Willman et al. [33]. Inklusionskriterier var att artikeln skulle vara skriven på engelska, publicerad mellan 2005 och 2015 och studien utförd på människor. Sökord som användes i 6

10 PubMed var MeSh-termerna CT colonography, cathartics, feces samt fritextorden electronic cleansing och fecal tagging. Sökordet patient compliance kombinerades även med ovanstående sökord, men gav inga ytterligare artiklar som inte redan erhållits Sökning två I databaserna Cinahl och Cochrane genomfördes sökningar med sökorden CT colonography, fecal tagging, patient acceptance och patient compliance, dock hade samtliga relevanta artiklar som hittades härigenom redan erhållits genom sökning ett Sökning tre Då sökning ett och två var utförda och relevanta artiklar erhållits och det slutliga urvalet kvalitetsgranskats, gjordes en kompletterande manuell sökning. Intressanta referenser till artiklarnas innehåll plockades ut och bedömdes relevanta eller ej för syftet. Alla referenslistor genomgicks och referenser plockades ut om rubrikerna bedömdes relevanta enligt syftet. 2.2 Urval På förhand beslutades att fullständig tarmrengöring skulle använts som referensmetod i studierna, samt att fekal märkning med jod eller barium skulle tillämpats i de DT kolografiundersökningar som artiklarna behandlade. Av totalt 386 träffar i sökning ett gjordes första urvalet, 147 artiklar, baserat på titelns relevans till syftet och frågeställningarna. Abstraktet på dessa 147 artiklar lästes varpå litteraturstudier eller innehållsmässigt irrelevanta artiklar valdes bort och 39 artiklar, urval två, återstod. Artiklarna från urval två lästes sedan i sin helhet och kvalitetsgranskades. Totalt 19 artiklar valdes slutligen utifrån relevans och kvalitet, urval tre. Samma urvalsmetod användes vid sökning tre, den manuella sökningen. Urval ett resulterade i åtta artiklar. Efter urval ett gick fem artiklar vidare till urval två, där samtliga abstrakt bedömdes som relevanta. De fem artiklarna lästes i sin helhet och kvalitetsgranskades. Slutligen valdes två av artiklarna bort och den manuella sökningen resulterade i totalt tre artiklar i urval tre. Totalt inkluderades 22 artiklar i resultatet (se bilaga 1). 7

11 2.3 Kvalitetsgranskning Kvalitetsgranskningen av de 39 artiklarna från urval två genomfördes utifrån en modifierad modell (se bilaga 1) utifrån Forsberg et al. från 2008 [34]. Sju frågor besvarades med ja eller nej, där ett ja-svar gav ett poäng och nej-svar gav noll poäng. En artikel med sex poäng eller flera bedömdes vara av hög kvalitet, fem poäng bedömdes vara av medelkvalitet medan artiklar med fyra poäng eller färre bedömdes vara av låg kvalitet och uteslöts. Ingen av frågorna bedömdes vara av större vikt än någon annan och bedömdes därmed likartat. Artiklarna från urval tre sammanställdes i en litteraturmatris där syfte, metod, slutsats och vetenskaplig kvalitet redovisades (se bilaga 3). 2.4 Analysmetod Artiklarna lästes inledningsvis i sin helhet och sorterades utifrån innehåll in i huvudkategorierna polypdetektion och patientacceptans. Sedan antecknades för syftet relevanta delar ur resultat och sorterades i underkategorier: Polypdetektion delades in i likvärdig detekterbarhet, bättre än fullständig tarmrengöring samt sämre än fullständig tarmrengöring. Artiklar som kommit fram till likvärdiga resultat sammanställdes i gemensamma textavsnitt. Patientacceptans sorterades in i föredrar reducerad förberedelse respektive likvärdig acceptans Studierna hade ibland olika metoder för att mäta och redovisa sina resultat. En viss svårighet att jämföra resultaten fanns därför. För att kunna redovisa ett så rättvist resultat som möjligt har sensitivitet valts som metod då detta var den största gemensamma nämnaren för att mäta och redovisa polypdetektion. 3. RESULTAT Polypdetektion presenteras som sensitivitet per polyp och redovisas i texten tillsammans med en summering av artiklarnas resultat samt i tabellformat (se tabell 1). Alla resultat avser DT kolografi med fekal med jod eller barium, och olika grad av tarmrengöring. 8

12 Patientacceptans är här definierat som deltagarens upplevelse av den tarmförberedande processen och indelas efter vilken metod som deltagarna i respektive studie föredrar - laxeringsfri, reducerad eller fullständig tarmrengöring. Fullständig tarmrengöring kan vara inför koloskopi eller DT kolografi, vilket inte redovisas specifikt. Faktorer som påverkar patientacceptansen är bland annat diarré, magsmärtor och gaser. Laxeringsfri tarmförberedelse definieras här som alla tarmförberedelser som utesluter specifikt laxerande läkemedel. Reducerad tarmrengöring definieras här som alla tarmrengörande förberedelser med mindre mängd laxermedel än som används vid respektive klinik för fullständig tarmrengöring. Fullständig tarmrengöring definieras här som laxering i kombination med modifierad diet och fasta de närmaste dagarna innan undersökningen. 3.1 Polypdetektion Laxeringsfri tarmförberedelse Alla de sex artiklarna som undersökt laxeringsfria tarmförberedelser visade att en laxeringsfri tarmförberedelse kan ge ett tillräcklig diagnostiskt resultat [35-40]. En av studierna visade att en laxeringsfri tarmförberedelse ökade den diagnostiska säkerheten jämfört med fullständig tarmrengöring [40]. Tre av studierna utfördes på deltagare som tillhörde en högriskgrupp varpå författarna till en av studierna drog slutsatsen att resultatet endast bör appliceras på [35, 37, 39]. I studien av Zalis et al. visades att detektionen av polyper 10 millimeter var god men sämre vid detektion av mindre förändringar [38] Reducerad tarmrengöring I de två studier där reducerad och fullständig tarmrengöring jämfördes, visade resultaten att en reducerad tarmrengöring var tillräcklig för att uppnå ett tillförlitligt resultat [41, 42]. I båda studierna var deltagarna högriskpatienter som uppvisade typiska symptom för kolorektal cancer. 9

13 Tabell 1. Sensitivitet per polyp vid DT kolografi med olika tarmförberedelser. Polypstorlek anges i millimeter (mm). Studie Sensitivitet (%) 6 9 mm 10 mm LF a RT b FT c LF a RT b FT c Jensch et al. [35] d d Bucciardi et al. [40] 89 e Johnson et al. [39] Zalis et al. [38] 56 e - 76 d, e d Florie et al. [36] 61 e Liedenbaum et al. [37] d d Nagata et al. [42] Taylor et al. [41] a Laxeringsfri tarmförberedelse b Reducerad tarmrengöring c Fullständig tarmrengöring d Koloskopi e Polyper av storleken 6 mm 3.2 Patientacceptans Laxeringsfri tarmförberedelse I nio studier visade resultatet att deltagarna föredrog tarmförberedelser utan laxering inför en DT kolografi, framför olika grader av laxering [35, 36, 38, 40, 43-47]. En av studierna baserade sitt resultat på en enkät som deltagarna fyllt i efter att ha fått detaljerad information om laxeringsfri tarmförberedelse, reducerad tarmrengöring och fullständig tarmrengöring inför DT kolografi hemskickad. Författarna till studien menade att resultatet inte visade att deltagarnas benägenhet att faktiskt genomgå undersökningen ökade [46]. I en annan enkätbaserad studie svarade deltagarna på hur villiga de skulle vara att genomgå screening med DT kolografi. Av dessa uppgav 86 procent att de kunde tänka sig att genomgå undersökning om tarmförberedelserna var laxeringsfria, jämfört med 16 procent om istället fullständig tarmrengöring ingick i förberedelserna [43]. De studier som utvärderade de faktiska upplevelserna av laxeringsfri tarmförberedelse och fullständig tarmrengöring använde sig av frågeformulär som deltagarna fyllde i efter undersökningarna. Deltagarna rapporterade 10

14 bland annat små mängder gas och några hade upplevt mildare magsmärtor, få fall rapporterades där deltagarna upplevt stora besvär. De allra flesta uppgav att de laxeringsfria tarmförberedelserna varit besvärsfria [35, 36, 38, 40, 44, 45, 47] Reducerad tarmrengöring I fem studier föredrog patienterna reducerad framför fullständig tarmrengöring inför DT kolografi [42, 48-51]. Många av deltagarna uppgav att en fullständig tarmrengöring varit mycket svår och jobbig att genomföra, och att den reducerade tarmrengöringen varit enkel eller besvärsfri [49-51]. I två av studierna skickades ett frågeformulär hem till deltagarna fem veckor efter att de genomgått DT kolografi med reducerad laxering och koloskopi med fullständig tarmrengöring. I den ena av de två studierna var deltagarna indelade i fyra grupper med olika grader av laxering, och i takt med att laxeringen ökade sjönk deltagarnas positiva inställning. Av totalt 40 deltagare svarade 30 att den fullständiga tarmrengöringsprocessen sammantaget varit det jobbigaste momentet vid koloskopi- respektive DT kolografiundersökningen [48] Reducerad- och fullständig tarmrengöring, likvärdig acceptans I fyra studier uppgav deltagarna att upplevelserna av en reducerad och en fullständig tarmrengöring varit likvärdiga, och att de inte föredrog den ena metoden framför den andra [41, 52-54]. I en av studierna fick deltagarna ett tillägg av en minimal dos laxermedel till en annars laxeringsfri tarmförberedelse inför DT kolografi. Där rapporterade 30 deltagare av 53 att det hade gått problemfritt, 19 tyckte att det varit obehagligt men acceptabelt och fyra deltagare tyckte att det varit väldigt obehagligt [52] Fullständig tarmrengöring Två av studierna visade att deltagarna värderar en hög diagnostisk säkerhet framför bekvämare tarmförberedelser. Båda studierna baseras på vad deltagarna kommit fram till efter att de erhållit information om laxeringsfri tarmförberedelse, reducerad tarmrengöring och fullständig tarmrengöring. De erhöll även information om hur DT kolografi går till samt det förväntade diagnostiska resultatet av respektive tarmförberedelsemetod i muntlig, skriftlig eller visuell (Power Point-presentation) form [54, 55]. En studie av Ghanouni et al. menar att detta inte visar i hur stor utsträckning 11

15 deltagarna verkligen skulle komma om de kallades till screening med respektive metod om inte metoderna för laxeringsfri- respektive reducerad tarmrengöring förbättras [55]. En tredje studie visade att deltagarna på förhand hade förväntat sig att den fullständiga tarmrengöringen skulle vara mer besvärlig. När sedan de fullständiga och den laxeringsfria tarmförberedelsen genomgåtts uppfattade deltagarna den laxeringsfria tarmförberedelsen som något besvärligare än den fullständiga tarmrengöringen [56]. 4. DISKUSSION 4.1 Metoddiskussion För att besvara frågeställningarna valde författarna litteraturstudie som metod då detta ger en global forskningsöverblick inom området. Sökorden som använts har i huvudsak varit MeSH-termer vilket rimligtvis borgat för ett brett sökspektra [33]. Artiklarnas ålder begränsades till tio år, vilket ur ett diagnostiskt perspektiv kan vara lång tid då den tekniska utvecklingen inom radiologi snabbt går framåt [57]. Dock insåg författarna efter den inledande forskningsöverblicken att tillräckligt forskningsunderlag för ett tillförlitligt resultat inte skulle erhållas med kortare tidsbegränsning. De åtta äldsta artiklarna från 2007 till 2009 bedömdes ändå som aktuella och relevanta och infogades därför i resultatet. Den manuella sökningen genererade endast tre artiklar. Denna sökning var tämligen omfattande och inkluderade referenslistorna i de redan inkluderade artiklarna vilket antyder att den systematiska sökningen varit god. Urval ett baserades på en uppskattning av studiernas innehåll utifrån artiklarnas titel. Detta är en möjlig källa till feltolkning och kan innebära att artiklar felaktigt exkluderats ur föreliggande litteraturstudie. Samma sak gällande urval två då artiklar valdes utifrån abstrakt. För att säkerställa studiens relevans och minimera riskerna för feltolkningar lästes artiklarna i sin helhet inför urval tre av båda författarna till föreliggande litteraturstudie. Den modifierade kvalitetsgranskningen med dikotoma frågor gjordes för att förenkla en rangordning av artiklarnas vetenskapliga kvalitet och torde även kunna upprepas av andra med samma resultat. 12

16 Endast åtta artiklar redovisade den diagnostiska säkerheten som sensitivitet per polyp. Andra sätt att redovisa den diagnostiska säkerheten var positivt prediktivt värde (PPV), specificitet och sensitivitet per person. För att kunna göra en jämförelse valdes de artiklar som inte redovisade diagnostisk säkerhet som sensitivitet per polyp bort. 4.2 Resultatdiskussion På grund av den tidsbegränsning på tio veckor som satts för föreliggande litteraturstudies förfärdigande har vissa parametrar som skiljer studierna åt utelämnats i resultatet. Dock bör några aspekter nämnas här. Exempelvis varierar deltagarantalet. Studien av Beebe et al. har inkluderat 759 deltagare [43] jämfört med studien av Ghanouni et al. med 15 deltagare [45]. Detta gör att resultatet i studien av Beebe et al. skulle kunna anses väga tyngre än resultatet i studien av Ghanouni et al. och data bör tolkas relativt. Sensitiviteten i studien av Taylor et al. [41] uppmättes till 96 procent för detektion av totalt tolv polyper i storleken 6-9 millimeter. Att jämföra dessa siffror med till exempel en studie med total 41 polyper, som visar sensitiviteten 70 procent för detektion av polyper 6 millimeter [35] kan därför vara missvisande. Olika kontrastmedel för fekal märkning är ett annat exempel på faktorer som skiljer studierna åt. Känt är att jodkontrastmedel kan ha en milt laxerande inverkan [31] vilket bör ha påverkat resultatet. Restriktioner kring diet innebär i vissa studier att livsmedel med högt fiberinnehåll ska undvikas, medan andra studier definierar dieten som undvikande av livsmedel med högt fettinnehåll. Deltagarna har i några av studierna fått hemskickat ett set med livsmedel att äta inför undersökningen, medan andra inte fått några kostrestriktioner Polypdetektion Valet att enbart basera resultatet i denna litteraturstudie avseende polypdetektion på sensitivitet per polyp har uteslutit delar av studiernas resultat. Som exempel kan nämnas Nagata et al. där en värdering av resultatet baserad enbart på sensitivitet visade att en laxeringsfri tarmförberedelse hade hög känslighet vid detektion av polyper 6 millimeter eller större. Specificiteten var däremot sämre för dessa polyper vid laxeringsfri metod än med full laxering [42], varför det resultat som redovisas i föreliggande litteraturstudie bör ses taget ur sitt sammanhang. Resultaten antyder att 13

17 reducerad tarmrengöring eller laxeringsfri tarmförberedelse ökar risken för att framförallt polyper < 10 millimeter missas av radiologen. Två av studierna hade dock endast redovisat sensitiviteten för polyper 6 millimeter och större och därmed inkluderat storlekar större än 9 millimeter vilket gör värdet svårare att jämföra med. De åtta artiklar som utvärderat sensitiviteten per polyp visade att en fullständig tarmrengöring inte var nödvändig [35-42] och majoriteten säger dessutom att laxering helt kan uteslutas [36-40]. Vid polyper 10 millimeter var sensitiviteten vid laxeringsfri- respektive reducerad tarmrengöring likvärdig den vid en fullständig tarmrengöring [35, 37, 38]. I en studie var sensitiviteten dessutom högre vid laxeringsfri tarmförberedelse på grund av att mindre vätska stod kvar i tarmen jämfört med vid fullständig tarmrengöring [40]. Detta resultat bekräftas av Iannacone et al. som i sin studie från 2004 visade att det går att reducera de laxerande tarmförberedelserna inför en DT kolografi utan att få ett osäkert diagnostiskt bildmaterial [32]. Även Lung et al. kom fram till samma resultat i en studie som under fem år analyserat rutinerna vid DT kolografi på en klinik i Storbritannien. Studien visade att DT kolografi med fekal märkning och reducerad tarmrengöring gav hög diagnostisk säkerhet [58]. Föreliggande litteraturstudie visar vidare att mindre förändringar (6-9 millimeter) får en lägre sensitivitet per polyp vid reducerad tarmrengöring, men fortfarande håller en acceptabel nivå. Även då sensitiviteten bedömdes som acceptabel innebar en laxeringsfri tarmrengöring i flera fall att färre polyper detekterades [36, 38, 39]. Det innebär i sin tur att för detektion av mindre polyper är en laxeringsfri tarmförberedelse inte ett likvärdigt alternativ till fullständig tarmrengöring vid DT kolografi. Å andra sidan innebär polyper av mindre storlek en mindre risk för kolorektal cancer [5] vilket eventuellt lämnar utrymme för att en lägre sensitivitet kan accepteras. Vad innebär en acceptabel sensitivitet? Författarna till föreliggande litteraturstudie har försökt hitta svar på frågan men utan resultat. Det antyder att lättillgängliga och internationellt vedertagna referensvärden saknas och bedömningen överlåts till respektive klinik. Bedömningen av vad som är en acceptabel sensitivitet per polyp vid DT kolografi riskerar då att bli godtycklig. 14

18 I flera av studierna baserades resultatet rörande den diagnostiska säkerheten på deltagare med ökad risk för kolorektal cancer, med eller utan symptom [35-37, 39, 41, 42, 48, 50, 52]. Screening för kolorektal cancer i Sverige utförs ännu inte i nationell utsträckning, men om studien av SKL kan visa på fördelar med programmet innebär det att patienter med positivt FOBT kommer att erbjudas en kolorektal undersökning [21]. Denna population utgör en högriskgrupp och därmed bör resultatet i ovan nämnda studier kunna appliceras på dessa. I de studier som enbart inkluderat asymtomatiska deltagare av genomsnittlig risk att drabbas av kolorektal cancer har inte presenterats några begränsningar för resultatets applicering på en högriskgrupp Patientacceptans Kartläggningen av deltagarnas preferenser visar att en klar majoritet föredrar en laxeringsfri tarmförberedelse framför andra alternativ [35, 36, 38, 40, 42-51]. Att laxera är jobbigt för en frisk människa och extra krävande för äldre och sköra [7]. En fullständig tarmrengöring innebär dessutom en hälsorisk för vissa patientgrupper [28]. Särskild försiktighet bör beaktas vid laxering av patienter med hypertoni, hjärtfel och njursvikt då dessa löper ökad risk att drabbas av rubbningar i elektrolytbalansen [59]. Majoriteten som insjuknar i kolorektal cancer är över 65 år och en laxeringsfri eller reducerad tarmrengöring skulle kunna innebära en säkrare metod för denna patientgrupp. Ett problem som uppstår då fullständig tarmrengöring inte tillämpats och misstänkta polyper detekteras är att möjligheten att ektomera polyper med hjälp av koloskopi samma dag försvinner. Det betyder att patienten måste återkomma vid ett annat tillfälle för koloskopi med fullständigt rengjord tarm. Den ursprungliga intentionen att förenkla tarmförberedelserna för patienten går då förlorad. Trots att majoriteten av studierna kunde visa att deltagarna klart föredrog det laxeringsfria alternativet fanns det undantag. Tre studier visade att deltagarna hellre genomgick en fullständig tarmrengöring framför laxeringsfri eller reducerad tarmförberedelse. Dessa deltagare hade utifrån förhandsinformation av varierande omfattning gällande laxeringsfri- reducerad- och fullständig tarmrengöring fått bilda sig en uppfattning om vilken metod de föredrog [43, 46, 54]. Deltagarna hade inte själva upplevt känslan av att laxera, av att vara bundna till toaletten och av att enbart äta 15

19 modifierad kost. Hur väl kan tarmförberedelser som inte upplevts i praktiken bedömas och utvärderas? I studien av Beebe et al. hade över hälften av deltagarna någon tidigare erfarenhet av screening för kolorektal cancer, de flesta koloskopi [43]. Deltagarna i studien av Ghanouni et al. från 2013 fick särskilt utförlig information (verbal information kompletterad med citat från tidigare patienter) om hur en DT kolografiundersökning går till. Detta inkluderade hur förberedelser med fullständig- och reducerad tarmrengöring samt laxeringsfri tarmförberedelse går till samt de olika tarmförberedelsernas effekt på sensitivitet och specificitet. Informationen gavs i både verbal form som semistrukturerade intervjuer med möjlighet att ställa frågor samt via Power Point-presentation för att öka förståelsen [54]. Med dessa aspekter inräknade ges resultaten i studierna av Beebe et al. och Ghanouni et al. tyngd trots att de bygger på förväntade upplevelser, framförallt bör resultaten vara applicerbara på en population som ska ta ställning till deltagande i screening Etiska överväganden Föreliggande litteraturstudie har visat att en laxeringsfri- eller reducerad tarmförberedelse, jämfört med en fullständig tarmrengöring, påverkar sensitiviteten för detektion av små polyper. Ett etiskt dilemma uppstår då patientens obehag liksom potentiella risker med den fullständiga tarmrengöringen ska vägas mot risken att små polyper missas vid undersökningen med DT kolografi. En intressant aspekt utifrån resultatet var det faktum att de deltagare som fick en utförlig och mer djupgående information valde annorlunda än i de studier där deltagarna inte erhållit information utöver det normala. Det mest etiska utifrån denna kunskap vore kanske att ge patienten själv möjlighet att, utifrån mer omfattande information, själv få göra valet av metod Implikationer för vidare forskning Metoderna reducerad- och laxeringsfri DT kolografi är ännu inte tillräckligt exakt för att kunna ersätta fullständig tarmrengöring vid detektion av små polyper och förändringar. Under litteratursökningarna till den här litteraturstudien framgick att problem som metoden står inför idag i lika stor utsträckning rör den datortekniska bearbetningen av bildmaterialet och vidareutveckling av mjukvaror, som utvecklingen av metoderna för tarmförberedelser. I det senare fallet är det framförallt forskning kring valet av kontrastmedel för fekal märkning som pågår. Vid elektronisk rengöring och virtuell 16

20 koloskopi (3D) kan ibland systemet missa att subtrahera kontrastmärkt tarminnehåll. Enligt Erik Roth, radiolog vid Lindesbergs lasarett (personlig kommunikation) kan till exempel divertiklar fyllda med kontrastmärkt vätska feltolkas som patologiska utbuktningar i tarmslemhinnan och föranleda en koloskopiundersökning i onödan. Därför behövs ytterligare forskning inriktad på reducering av artefakter orsakade av märkt tarminnehåll och otillräcklig mjukvara för att öka metodens diagnostiska säkerhet och därmed göra den applicerbar på en större grupp människor. 4.3 Konklusion Både laxeringsfri- och reducerad tarmrengöring med fekal märkning vid DT kolografi ger den granskande radiologen ett diagnostiskt bildmaterial med tillräcklig information för detektion av polyper 10 millimeter. Metoden har potential att öka patientens välbefinnande och i ett screeningsammanhang potentiellt även öka deltagarantalet. För röntgensjuksköterskan innebär detta en möjlighet att både producera ett tillförlitligt radiologiskt bildmaterial, samtidigt som patienten mår bättre vilket ökar kvaliteten på hela undersökningen. 17

Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi

Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Enheten klinisk medicin Röntgensjuksköterskeprogrammet MC1706 Medicin C, Examensarbete 2015-04-30 Förenklade tarmförberedelser vid DT kolografi

Läs mer

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop

Screening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför

Läs mer

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys

Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

SGF Nationella Riktlinjer

SGF Nationella Riktlinjer SGF Nationella Riktlinjer 2012 På uppdrag av Svensk Gastroenterologisk Förenings styrelse Riktlinjer vid bilddokumentation av endoskopiska undersökningar Kontaktpersoner: Ingrid Karström, Endoskopi, Centralsjukhuset,

Läs mer

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst

Effekt av gott bemötande inom socialtjänst Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska

DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer. 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska DT- och MR-diagnostik av levermetastaser från kolorektal cancer 10 10 27 Mats Andersson Radiologiska avd SU/Sahlgrenska Levermetastaser Överlevnad vid levermetastaser från kolorektal cancer (CLM) Spridning

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Att starta ett projekt

Att starta ett projekt Hälsouniversitetet Att starta ett projekt Introduktionskurs i forskningsmetodik för ST-läkare 2015-03-23 Magnus Falk FoU-enheten för Närsjukvården IMH, Allmänmedicin Checklista över färdigheter som bör

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Sök artiklar i PubMed

Sök artiklar i PubMed Sök artiklar i PubMed En handledning i hur man söker med hjälp av ämnesord. PubMed är en databas med över 20 miljoner referenser som täcker medicin, omvårdnad, odontologi, veterinärmedicin, hälso- och

Läs mer

Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer

Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer 1 Louise Olsson Eskilstuna 2007-04-24 Projektplan Riskbaserad, selektiv koloskopiscreeening - ett pilotprojekt för syskon till patienter med kolorektal cancer Projektansvarig: Louise Olsson, kir klin /

Läs mer

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest

Fokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser

The Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet

Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet Samtidig förekomst av prostatacancer och rektalcancer hos män -en studie i MR av lilla bäckenet ST-läkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna margret.sturludottir@karolinska.se Röntgenveckan

Läs mer

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit)

Om mikroskopisk kolit. (Kollagen och lymfocytär kolit) Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) Utarbetad i samarbete med Andreas Münch, överläkare, Universitetssjukhuset Linköping. Om mikroskopisk kolit (Kollagen och lymfocytär kolit) I den här

Läs mer

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen

Introduktion till informationssökning. Lotta Janson Lotta Mathiesen Introduktion till informationssökning Lotta Janson Lotta Mathiesen Dagens innehåll Om projektet Introduktion till medicinsk informationssökning Vad är en vetenskaplig artikel Sökresurser (vetenskapliga

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Resultat De tillfrågade visade sig vara jämt fördelade mellan colostomiopererade och ileostomiopererade samt en liten övervikt vid män.

Resultat De tillfrågade visade sig vara jämt fördelade mellan colostomiopererade och ileostomiopererade samt en liten övervikt vid män. Fantomfenomen hos stomiopererade Som stomiterapeuter har vi fått erfara att patienter har haft olika upplevelser från rectalområdet efter borttagandet av ändtarmen och/eller hela tjocktarmen. Då vi fann

Läs mer

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology

Kursplan. Fysik och teknik inom medicinsk radiologi. Physics and technology in medical radiology Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VRA433 Dnr 173/2001-510 23/2002-510 29/2003-510 103/2003-510 Beslutsdatum 2001-09-11 2002-02-19 2003-02-25 2003-05-22 Kursens benämning

Läs mer

Koloskopiförberedelser med Picoprep

Koloskopiförberedelser med Picoprep Välkommen till Endoskopimottagningen Capio Specialisthuset, Odengatan 66 i Eslöv. Var vänlig anmäl Dig i receptionen minst 10 minuter innan Din undersökning. Detta för att vi ska kunna förbereda Dig för

Läs mer

Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för tjock- och ändtarmscancer Vetenskapligt underlag Bilaga 2 Förord Socialstyrelsen har i detta dokument samlat det vetenskapliga underlaget för Nationella riktlinjer för tjock-

Läs mer

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins betydelse för bröstcancerdiagnostiken. Jenny Isaksson Josefine Karlsson 2014

EXAMENSARBETE. Magnetresonanstomografins betydelse för bröstcancerdiagnostiken. Jenny Isaksson Josefine Karlsson 2014 EXAMENSARBETE Magnetresonanstomografins betydelse för bröstcancerdiagnostiken Jenny Isaksson Josefine Karlsson 2014 Röntgensjuksköterskeexamen Röntgensjuksköterska Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta?

Johan Holm, Lund. Marfans syndrom. Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Johan Holm, Lund Marfans syndrom Patienten bakom syndromet vad är bra för kardiologen att veta? Intressekonflikt: Regelbundna föreläsningar för Actelion Science, Vol 332, April 2011 Akut aortadissektion

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat

Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat

Läs mer

Hur du hittar vetenskapliga artiklar och läser dem i fulltext

Hur du hittar vetenskapliga artiklar och läser dem i fulltext UMEÅ UNIVERSITET Klinisk Farmakologi Susanne Westman Sofia Svahn 2010-08-25 Tips och uppgifter kring E-tidskrifter Handout Datorintro II Introduktionskurs 10,5hp Receptarieprogrammet 180hp Hur du hittar

Läs mer

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p.

MEQ-fråga 2. Försättsblad. Tentamen i medicin 2007-09-14. Max 10p. MEQ-fråga 2 Försättsblad Tentamen i medicin 2007-09-14 Max 10p. Tentamenskod:.. Sida 2 Du tjänstgör på medicin akutmottagningen på ett länssjukhus. Du träffar en 27 årig tidigare frisk kvinna som är civilekonom

Läs mer

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför?

IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv. ska vi göra och varför? IBS-utredning ur ett EBM-perspektiv - ellervad ska vi göra och varför? Gottskär 2011-11-15 Jenny Gunnarson, Överläkare gastroenterologi Medicinmottagningen, Hallands sjukhus Kungsbacka Hur mycket ska man

Läs mer

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd Sökhjälp ändrad 2015-08-25/eld Beslutsstöd för diagnostik och behandling Innehållet är strukturerat i en steg-för-steg process uppbyggt kring patientkonsultationer och omfattar diagnos, prognos, behandling

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Patienthandbok. microspheres

Patienthandbok. microspheres Patienthandbok microspheres SIRT (Selective Internal Radiation Therapy - selektiv intern strålningsbehandling) för levertumörer med användning av SIR-Spheres mikrosfärer Denna broschyr tillhandahålls av

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

PubMed (Public Medline) - sökmanual

PubMed (Public Medline) - sökmanual PubMed (Public Medline) - sökmanual Medicinska fakultetens bibliotek, Lund. Monica Landén. 2014-02 PubMed/Medline är den största medicinska databasen och innehåller idag omkring 23 miljoner referenser

Läs mer

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation

Läs mer

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson

99,7% HPV i primärscreeningen. Matts Olovsson HPV i primärscreeningen Matts Olovsson Professor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet Överläkare vid Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala 99,7% Cervixcancer i Sverige

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng

Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning

2015-02-01. Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen. Appendicit. Appendicit-symptom och utredning Symtom och tecken vid ohälsa i nedre magtarmkanalen EVA I PERSSON Appendicit 10-30 års ålder Långsamt isättande smärta Smärtvandring Initialt omkring naveln-mcburneys punkt Smärta Rörelse Hosta Höger fossa

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Presenta1onen hi"ar ni på Campusbibliotekets webb www.campusbiblioteket.se

Läs mer

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom.

Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Delegation av BMA för bedömning och svar till remittent av neurografiundersökningar med frågeställningen karpaltunnelsyndrom. Beskrivning av delegationen METODER Strategi för diagnostiken enligt gällande

Läs mer

Evidensbaserad medicin (EBM)

Evidensbaserad medicin (EBM) Evidensbaserad medicin (EBM) En guide för brukare Inge Axelsson november 2007 Östersunds sjukhus och Mittuniversitetet www.peditop.com EBM - en guide för brukare 1 Definition av evidensbaserad medicin

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer

Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer ÄRENDE 8 LF februari 2012 Motion - Screening för att tidigt upptäcka tarmcancer Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Motion från Kristina Winberg, SD Yttrande

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation

Fri från tobak i samband med operation Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Tobak Hälsa Tobaksfri inför din operation Visste du att... när du blir opererad är det många faktorer som påverkar hur resultatet av operationen

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Måldriven, informationscentrerad webbdesign

Måldriven, informationscentrerad webbdesign Måldriven, informationscentrerad webbdesign Linus Forsell Digitala Distributionsformer vid Högskolan Väst, Trollhättan, Sverige linus.forsell@student.hv.se 1 Abstrakt I den här essän kommer måldriven och

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter Fri från tobak i samband med operation Information för patienter Innehåll 3 Tobaksfri inför din operation 5 Nu har du chansen! 7 Tobaksfri efter din operation 8 Mer information 10 Regional och lokal information

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Överviktskirurgi vem, hur och resultat?

Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Överviktskirurgi vem, hur och resultat? Magnus Sundbom Ansvarig för obesitaskirurgi, VO Kirurgi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Ordförande SOTEG Swedish Obesity Expert Treatment Group Antal överviktsingrepp

Läs mer

A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin -

A söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - A" söka vetenskapliga ar1klar inom vård och medicin - en kort genomgång Var och hur (och varför) ska man söka? Informa1onsbehovet bestämmer. Hur hi"ar man vetenskapliga ar1klar inom omvårdnad/ medicin?

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Inför projektuppgiften. Markus Buschle, markusb@ics.kth.se

Inför projektuppgiften. Markus Buschle, markusb@ics.kth.se Inför projektuppgiften Markus Buschle, markusb@ics.kth.se Agenda Möjligheter,ll samarbete Enterprise Architecture för beslutsfa8ande Modell Analys Resultat Projektuppgi? Exempel Möjligheter,ll samarbete

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt? Solna stad 13 maj 2014 Anne-Marie Boström, leg sjuksköterska, Docent Universitetslektor KI & Danderydsgeriatriken Anne-Marie Boström 20140513

Läs mer

Evidensbaserad omvårdnad

Evidensbaserad omvårdnad Evidensbaserad omvårdnad Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola Sara Carlsson Maria Eiman Malmö högskola,

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Patologi Robbins Basic Pathology

Patologi Robbins Basic Pathology Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst!

Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Dosdatainsamling i ingenjörens tjänst! Jonas Söderberg Sjukhusfysiker 2014-09-10 307 000 invånare Undersökningar Vi gör c:a 200 000 radiologiska u.s. per år + operation och tandröntgen. Modaliteter 70

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Står du inför prostatacancer?

Står du inför prostatacancer? Teknologin som gör detta möjligt: da Vinci kirurgisystem Din läkare ingår bland det växande antal kirurger över hela jorden som erbjuder da Vinci-kirurgi för en rad komplicerade tillstånd. da Vinci kirurgisystem

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier

Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och

Läs mer

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk

Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Kursens namn: Medicin C, Diagnostik inom radiologi Kurskod: MC1709 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-03-28 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 71,5 poäng Poängfördelning: Krzysztof Musial Wafa Sabir I Wolfgang

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM vid lungcancer Hur gör vi i Göteborg? Lisbeth Denbratt Överläkare,Thoraxradiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset TNM ctnm - klinisk ptnm patologisk rtnm radiologisk? TNM I Göteborg är det endast

Läs mer

Ett urval av exempel på referenser från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE)

Ett urval av exempel på referenser från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE) Ett urval av exempel på referenser från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE) Karolinska Institutet Universitetsbibliotekets tolkning 2011 Bild: från Flickr, enligt Creative Commons-licens.

Läs mer

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare

Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning, SUS. Kriterier: Minnesnedsättning. Sämre jfr med tidigare Hur kan vi idag förbättra diagnostiken av demenssjukdomar med hjälp av hjärnavbildningstekniker så som MR och PET? Erik Stomrud, ST-läkare, med dr, Emmaboda hälsocentral, Enheten för klinisk minnesforskning,

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer