Drömmar. per gertrud 40 thomas 32 sofia fredrik 20 21

Transkript

1 per gertrud 40 thomas 32 sofia fredrik Drömmar UNGA TANKAR 8 9 FLER BARN PÅ BYGDEN DISKUSSIONER GRANNE MED STORSTADEN JORDTÄMJAREN PÅ ÖSTERLEN BENHÅRD SATSNING 15 PARADIGMMÄKLAREN TROED TROEDSSON 6 7

2 innehåll Yngvesson och Axelsson Paradigmmäklaren Unga tankar om Skåne Drygt 100 ungdomar diskuterar framtid på Krinova Science Park i Kristianstad med politiker från Skåne Framtiden och demokratin Drömmarnas hus Läs om teatergruppen som blev Drömmarnas Hus med 25 anställda och en verksamhet långt utanför scenen Hållbar vattenrening Ideon 20 år ungt Benhård satsning Mat som mode Granne med storstaden En Zlatan i varje stadsdel Staden Malmö, perfekt symboliserad av arbetarklubben Malmö FF, vilade på Kockums och det var en händelse som såg ut som en tanke att Bosse Larssons far arbetade på Kockums lika mycket som att den gigantiska bockkranen som kom på plats i början av sjuttiotalet hade formen av ett fotbollsmål Det gryr i Glimåkra Att ha visioner kan vara tufft om man bor i en avfolkningsbygd. Men i Snapphaneland är man van att stå upp för sin sak. Här gror framtidsoptimismen Dialog Ung kultur möts Utmaningen finns över havet Det behövs fler rebeller Samarbete ger bättre vård Nosam kommuner på plus Hur ser Skånes framtid ut? Wales ett brittiskt Skåne 2 Dialog är en tidning om utveckling och framtid i Skåne. Den är utgiven av Region Skåne, Regional utvecklingsledning inför Skånska utvecklingsdagen 4 december

3 Hur vill vi att Skånes framtid ska se ut? Hur gör vi för att komma dit? Går det att påverka framtiden? Den här tidningen handlar om Skånes utveckling och framtid. Den innehåller inga färdiga utvecklingsrecept, som leder raka vägen till en ljus framtid. Tanken är istället att stimulera till eftertanke och diskussion. Några reportage är tänkta att vända upp och ner på gamla invanda sätt att tänka. Andra reportage är tänkta att ge inspiration, visa att framtiden är inom räckhåll. Läs gärna med kritiska glasögon! Österlen i förvandling Uppkopplade äppleodlare och konstchefer med blicken fäst på horisonten Ansvarig utgivare: Monika Yngvesson Projektledare: Britt-Inger Bårman Produktion: Giv Akt Information AB Form och layout: Peter Johnsson Tryck: Tryckpartner AB Foto: Ola Andersson, Tomas Bergman, Mats Kockum, Sven Persson, Drago Prvulovic, Håkan Röjder, Christian Törnqvist Text: Lars Edqvist, Fredrik Ekelund, Kerstin Haggren, Lotta Hansson, Peter Johnsson, Margit Randén, Maria Quick Swalling 3

4 Brokig skånsk livskraft Storstad och landsbygd. IT-företag och lantbruksnära verksamhet. Urskånskt och mångkulturellt. Bilden av Skånes framtid är brokig och mångfasetterad. et är Christine Axelsson och Monika Yngvesson som styr pen- när huvuddragen i det fram- Dnan tida Skåne ska tecknas. Christine Axelsson (s) som ansvarig politiker för utvecklingsfrågor inom Region Skåne och Monika Yngvesson som utvecklingsdirektör. Att binda ihop Skåne till en region, både fysiskt och mentalt, ser de som sin största uppgift. När Christine Axelsson såg kartorna över hur Skåne röstat i eurovalet blev hon bekymrad. Hon såg samma delning mellan öst och väst som i så många andra sammanhang. Därför är det viktigt att Skåne blir en arbetsmarknad. Att människor ser möjligheterna i att vara mer rörliga. Christine Axelsson vill att framtiden ska erbjuda bättre pendlingsmöjligheter. Satsningar har gjorts och planeras på Simrishamnsbanan och E22, men fortfarande behöver kommunikationerna förbättras mellan öst och väst. Det tar för lång tid, säger hon otåligt. En timmes pendlingstid i vardera riktning är rimlig, inte mer. Att ta vara på den vackra landsbygdens möjligheter till bra boende samtidigt som man har storstadens växande arbetsmarknad inom räckhåll är något som återkommer under samtalet. Men är det enbart positivt att pendlingen ökar? Ja i stort sett, säger Christine Axelsson. Jag ser det som en möjlighet att kunna bo kvar, även om man får annat jobb eller studerar. Pendling är en möjlighet, men ska inte vara det enda alternativet, tillägger Monika Yngvesson. Men var kommer då jobben att finnas? De stora tillväxtbranscherna inom teknik och medicin är koncentrerade till Malmö/Lund. Kommer några nya företag att startas i norra Skåne? Vi får räkna med en annan typ av företag i den delen av Skåne, säger Monika Yngvesson och drar paralleller med utvecklingen på Österlen. Turismens betydelse är underskattad, anser hon, trots att det är den starkast växande näringen i världen. Hon vill också ta vara på nya företagsmöjligheter kopplade till lantbrukssektorn. Vi vill få fram ett utvecklingsprogram för Skåne inte för Region Skåne. Tillväxten i Malmöregionen sker inte på bekostnad av norra Skåne, betonar de. De ser snarare hur tillväxtregionen sprider sig framför allt mot nordost. Det säkraste tecknet är befolkningstillväxten. Tillväxttakten till trots brottas Malmöregionen med hög arbetslöshet, som till största delen beror på att stadens många invandrare har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Om tio år hoppas jag att vi kommit mycket längre i ambitionen att ta vara på invandrarnas kompetens och att vi mjukat upp den skånska atmosfären med fler mångkulturella inslag, säger Monika Yngvesson. I hela Skåne finns förutsättningar att växa, det är Christine Axelsson och Monika Yngvesson tvärsäkra på. Den avgörande faktorn är hur kommunala och privata aktörer klarar att samverka och hur man lyckas hålla en rimlig service även på de små orterna. Affärer, skolor, omsorg allt krävs för att ett samhälle ska fungera. Skåne är, mer än någon annan region i Sverige, en del av Europa. Köpenhamn och övriga Själland tillhör på många sätt den skånska arbetsmarknaden. Skånes möjligheter som gränsregion i ett allt öppnare Europa måste utnyttjas. När länderna i sydost, Polen och Baltikum, kommer med i EU innebär det mycket nytt. Det är en stor möjlighet för oss och vårt näringsliv, säger Monika Yngvesson. Ibland uppstår ett konkurrensförhållande mellan storstaden Köpenhamn och Malmö/Lund, framför allt när man vill locka till sig företag eller utbildningar. Men oftast är Köpenhamn en fungerande samarbetspartner och i internationella sammanhang är Öresundsregionen ett begrepp vars styrka bör utnyttjas. Det regionala utvecklingsprogrammet Skånsk Livskraft ses över och Christine Axelsson uttrycker farhågor för att näringslivet inte är tillräckligt engagerat i utvecklingsarbetet. Vi pratar mycket om det, säger Christine Axelsson. Om vi ska ha ett näringsliv som ligger långt framme måste samarbetet fungera. Vi är beroende av varandra akademikerna, näringslivet och samhället. Företagen är däremot olika och agerar mycket olika, även om det ofta finns ett stort intresse för utvecklingsfrågor. Kanske formerna inte är de rätta, funderar Monika Yngvesson självkritiskt. Vi vill få fram ett utvecklingsprogram för Skåne inte för Region Skåne. 4

5 Om vi ska ha ett näringsliv som ligger långt framme måste samarbetet fungera. Christine Axelsson Monika Yngvesson Om tio år hoppas jag att vi kommit mycket längre i ambitionen att ta vara på invandrarnas kompetens. 5

6 Olikheter gynnar utveckling. Kunskap är ingen konkurrensfaktor. Undvik överdriven långsiktighet! Vi måste bejaka och utveckla skillnader, säger paradigmmäklaren Troed Troedsson. Förändringar är av godo Vägen mot paradigmskiftet började för Troed Troedsson med jobbet som utvecklingschef i Helsingborgs kommun. Där insåg jag att inga åtgärder egentligen gjorde någon nytta. Grannkommuner som inte gjorde något för att utvecklas lyckades lika bara som vi. Det gjorde mig intresserad av vad som verkligen gör att man når framgång, berättar han. Snabbt insåg han att kunskap inte var någon självklar konkurrensfaktor. Vad är det som gör att Nokia lyckas och inte Ericsson, att Ryanair och inte SAS lyckas, att Attack lockar ungdomar men inte SSU? Inte kunskap i alla fall. Förutsättningarna för att lyckas är mycket mer komplicerade än så. Det är ett komplext system av faktorer som leder till framgång. Om vi ska använda paradigmmäklarnas sätt att se på utveckling och använda det på landskapet Skåne, vad ser vi då? En vanlig vanföreställning är att vi får en god utveckling om villkoren blir lika på båda sidor sundet. I själva verket är det tvärtom. Ju större olikheter i Skåne och på Själland, desto större anledning att resa över Sundet. Och ju mer resor desto snabbare utveckling, säger Troed Troedsson. Det optimala är om öl är billigt i Danmark och dyrt i Sverige samtidigt som exempelvis avgasrör är mycket billigare i Sverige än i Danmark. Då har alla anledning att resa mycket. Vore allt lika kunde alla lika gärna stanna hemma. Samma sak gäller inom Skåne. Om Malmö och Lund vore exakt lika fanns ingen anledning att resa. Skillnader ger ett mikroklimat som gynnar utveckling. Troed Troedsson vänder sig också mot planeringshysteri, överdriven långsiktighet och storskalighet. Om du funderar på stora förändringar som förväntas ge effekt först efter 2007, så låt bli. Koncentrera dig istället på många små konkreta åtgärder som ger snabba resultat. Spana och skapa rörelsefrihet istället för att planera. Var beredd på oförutsedda händelser, säger han. Småskalighet är en garanti för flexibilitet. Det är svårt att i en stad snabbt ersätta en fabrik med anställda som läggs ner. Om näringslivet istället hade bestått av 100 små företag med 20 anställda vore risken mindre. Troed Troedsson tror också på ett synsätt som bejakar förändringar. Om ett stort gammalt företag läggs ner, se det som en möjlighet till förnyelse. Alldeles för ofta styr vi med hjälp av backspegeln istället för att se framåt, säger han. Paradigmmäklarna består av 20 konsulter från San Fransisco till Piteå. De gör framtidsanalyser och utbildar i ett nytt synsätt för förändringsarbete. Ordet paradigm är grekiskt och betyder mönster eller förebild. Du hittar mer på 6

7 Tio budord för en ny värld 1. Du skall inte tävla om konkurrensen är för hård är du på fel ställe. 2. Du skall inte investera alla investeringar kräver att du vet något om framtiden och det gör du inte just nu. 3. Du skall inte vara beroende av män i slips den enda anledningen till att ha slips är att man vill passa in i mängden och mängden har just nu fel. 4. Du skall inte göra saker som redan har ett namn är det genuint nytt vet du inte vad det heter. 5. Du skall inte vara beroende av pärmar pärmar betyder att du är låst i tid och rum och det har du inte råd med. 6. Du skall inte ha tråkigt du kommer inte att vara tillräckligt framgångsrik inom något som inte roar dig. 7. Du skall vara beredd på att världen vänder den som var student nyss blir lärare strax, den som var din kund blir din leverantör och den som var beroende av dig blir den du är beroende av. 8. Du skall inte vara beroende av dinosaurier visst är det frestande att vara vän med någon som är stor, stark, gammal och etablerad men det finns inget så deprimerande som en död Tyrannosaurus Rex. 9. Du skall inte vara lagom lagom är kass. 10. Du skall inte lyda budord lämna det till de andra, de som saknar din fantasi, din kreativitet och din förmåga att skriva nya regler. Budorden är hämtade ur boken Don t Panic, skriven av Lotta Alsén och Troed Troedsson. Paradigmmäklaren Troed Troedsson tycker att vi måste våga bejaka skillnaderna. 7

8 Vi måste få en chans Enkla bostäder, billigare kollektivtrafik och ett aktivare arbete mot mobbning. Det var några av alla frågor som diskuterades mellan politiker och gymnasieungdomar på Unga tankar. Den 17 oktober var det full fart i Krinova Science Park i Kristianstad. Drygt 100 ungdomar hade samlats på Stora torget för att diskutera med 27 politiker i olika åldrar om vad som krävs för att man ska vilja bo och leva i Skåne i framtiden. Såväl kommunalpolitiker som riksdagsmän och regionalpolitiker fanns på plats. Gymnasieungdomar från hela Skåne hade bjudits in för att prata om framtiden och regionens utveckling. De frågor som engagerade mest handlade om bostäder, kommunikationer och integration, och vid de flesta av borden diskuterades boendet någon gång under dagen. I dag bestämmer boendet var jag ska läsa någonstans, det är omöjligt att hitta lägenheter i de stora studentstäderna. Och så får det ju inte vara, menade Monika Shehadeh, som vill plugga juridik efter gymnasiet. Flera föreslog att man kunde ta bättre vara på vindar och oanvända utrymmen i offentliga byggnader. Vi studenter behöver inte så mycket. Det räcker med en liten, enkel lägenhet. Kanske i ett ombyggt rivningshus, sa Monika Shehadeh. Boendet har också stor betydelse för integrationen i samhället. För dyra bostäder i vissa områden skapar segregation, och ungdomarna efterlyste snabba insatser. Kommunikationer var ett annat hett debattämne. Det är för dyrt att åka kollektivt på kvällar och nätter. Vi åker hellre bil än buss och tåg och det är inte bra för miljön. Sedan riskerar vi ju också att fler unga kör berusade, menade Edin Prnjavorac och Magnus Pålsson från Kristianstad. Annika Osborne från Rydsgård efterlyste mer samarbete mellan skolorna i Skåne. Vi måste komma bort från de vanliga grupperingarna, annars blir det svårt att bygga bort fördomarna. Vi måste få chans att lära av varandra, tyckte hon. Annars är Annika mycket nöjd med arbetet i Unga tankar. Hon var med förra året när kollektivtrafiken diskuterades och tycker att en del av det de pratade om då redan blivit verklighet. Andra frågor som diskuterades var att samhället måste utnyttja invandrarnas kompetens bättre och att skolorna måste jobba aktivt för att förhindra mobbning. Jag tror att fritiden kommer att vara mycket värdefull för mig i framtiden. Jag kommer att lämna jobbet på jobbet, sa Edin Prnjavorac från Kristianstad. Madeleine Eriksson från Höör berörde en annan aspekt av arbetslivet. Jag tror att det blir ännu hårdare för oss kvinnor. Arbetsgivarna blir ännu mer medvetna om att vi kvinnor vill bli mammor. Det gör det svårare för oss, menade hon. Madeleine. Unga tankar är en mötesplats för Skånes ungdomar och politiker. Region Skåne vill få in ungas åsikter och tankar om framtiden. Unga tankar anordnas två gånger om året och diskussionsämnena är olika för olika tillfällen. Ungdomskraft Skåne är en grupp ungdomar och politiker som träffas ungefär åtta gånger per år för att diskutera frågor som man arbetar med inom Region Skåne. De bestämmer vilka ämnen som är viktiga att ta upp på Unga tankar. Unga tankar på Krinova i Kristianstad hölls i samband med att det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne ska göras 8

9 att lära av varandra Här kan ungdomar påverka politiker Monika. Annika. Edin. om. De tankar och idéer som kom fram under dagen kommer delvis att användas i arbetet med Skånes utveckling de kommande åren. Politiker fattar många beslut som påverkar ungdomar. Men hur kan ungdomarna, som nästan aldrig träffar några politiker, påverka besluten? Därför finns Unga tankar, säger projektledaren Sara Persson. Unga tankar arrangeras två gånger om året och det här är den åttonde konferensen. Inbjudan går bland annat ut till elevråd, ungdomsorganisationer, rektorer och huvudlärare i samhällskunskap. De tidigare konferenserna har handlat om allt från kollektivtrafik och kultur till samverkan mellan skolan och näringslivet. Tema för höstens diskussioner är Skåne och framtiden. Inför Unga tankar försöker man hålla ner inläsningsmaterialet. Istället ägnas förmiddagen åt att i små grupper diskutera hur framtiden ska hanteras. Under eftermiddagen fördjupas diskussionerna och tillsammans identifierar man de största frågorna. Det som vi hittar på förmiddagen styr helt enkelt konferensen, säger Sara Persson. Ett konkret resultat av Unga tankar är Ungdomskraft Skåne ett regelbundet forum för ungdomar och politiker. De träffas ungefär en gång i månaden, bland annat för att planera och följa upp Unga tankar. Dessutom tar man upp aktuella frågor. Ungdomskraft väljer själv vilka frågor de vill ta upp. Det är ingen remissinstans, säger Sara. Vissa län och landsting har ungdomsfullmäktige. Men i Region Skåne föredrar man att arbeta för att ungdomar och politiker alltid träffas samtidigt. Man undviker parallellspår. Genom att diskussionerna förs direkt mellan ungdomarna och politikerna ökar möjligheterna att politikerna faktiskt tar till sig ungdomarnas synpunkter, säger Sara. Dessutom lyssnar man bättre om diskussionen förs i små grupper. Och formen tillåter att vi kan gå på djupet i många frågor samtidigt. 9

10 Drömmarna Inför demokratisk samhällstjänst Gör det obligatoriskt för alla att delta i den demokratiska processen åtminstone under en period av livet! Det kontroversiella förslaget kommer från Patrik Hall, demokratiforskare. Patrik Hall forskar vid Malmö Högskola och håller bland annat på att skriva en bok om demokratin i Öresundsregionen. Han anser att vi ibland överdriver talet om demokratins kris i Sverige. Vi ser en minskad auktoritetstro och en större tolerans för avvikande idéer. Intresset för politik ökar. Det är lovande, men det gäller att hitta nya vägar att kanalisera engagemanget, säger han. Och visst finns det demokratiska problem. Avståndet till beslutsfattarna växer. De verkliga besluten fattas allt oftare av teknokrater och byråkrater, något som är väl illustrerat i Öresundsregionen. En rad nya samverkansorgan har skapats. Dessa är ofta finansierade av EU och reglerna är krångliga. Många viktiga beslut fattas av en liten grupp experter som känner varandra, hävdar Patrik. Det saknas en inbjudande attityd för att få fler att engagera sig i demokratin i Öresundsregionen. En slutsats är att politikerna behöver ta tillbaka den politiska makten. Samtidigt upplevs det inte attraktivt att engagera sig i partipolitiken. Inför 2015 tror Patrik inte bara på en friskare debatt och mindre av försiktigt samförstånd. Många politiker sitter för länge och blir goda vänner. Jag tror att antalet mandatperioder måste begränsas för att vitalisera demokratin. Även om det kan uppfattas som smygbesparingar anser Patrik också att alla måste ta ett större personligt ansvar i samhället, både i stort och smått. Om det inte går att lösa på annat sätt kan jag tänka mig att vi måste införa demokratisk samhällstjänst. Vi måste utbilda oss för att ta ansvar för samhällets framtid. Att åta sig ett förtroendeuppdrag är något vi borde se som en rättighet mer än som en skyldighet. Emma Bergenholtz hjälper sin kompis Samira med att rita pumpor på Drömmarnas Hus i Malmö. Hur vill du att Skåne ska förändras de närmaste tio åren? Marie Brolin-Tani, vd, Skånes Dansteater, Malmö Jag önskar att Skåne växer sig ännu närmare Danmark och att det blir en frodig region med tillväxt på alla områden näringsliv och mångkultur som är fördelad på hela Skåne. Kulturen får inte heller ställas mot sjukvård och skolor. 10

11 får liv i Rosengård Det nya Sverige. Människor från hela världen. I förorten föds nya tankar. Här finns Drömmarnas Hus. Senem Ustun gillar att dansa. Drömmarnas Hus är inte bara en fritidsgård som man går till när det finns tid över. Vi är inte grädden på moset. Vi är jästen i degen, säger Lotta Lundgren. Thomas Chikane, Yamou Senghore och Senem Ustun går på danskurs tillsammans i Drömmarnas Hus.. Trots att förorterna är lika stora som vanliga svenska kommuner, finns det sällan kulturhus, badhus eller bibliotek där, ibland inte ens en bankomat. Mindre orter har organisation för allt som ett samhälle ska erbjuda, men här har vi inte det och det är därför som Drömmarnas Hus behövs, säger Lotta Lundgren, som leder verksamheten på Drömmarnas Hus. Grundläggande för verksamheten är att den ska vara gratis och att den ska sätta människan i centrum. Parkskötarutbildningar varvas med kurser i teater, utställningar och festivaler. Vi brukar själva kalla oss för ett multikultihus, säger Lotta Lundgren. Drömmarnas Hus är en ekonomisk förening som med hjälp av bidrag och utbildningar hjälper människor att utveckla sig själva. Verktyget är ofta kultur och de som nyttjar huset är allt från små barn till pensionärer. Verksamheten startade 1990 som en liten teatergrupp. Men ganska snart märkte deltagarna att de ville mer än att spela teater. När vi kom ut på skolorna märkte vi allt mer vilken isolerad värld det är. Det är jätteviktigt att vi jobbar för att komma in där, säger Lotta. I dag har teatergruppen blivit Drömmarnas Hus med 25 anställda. Och verksamheten är betydligt bredare. Trädgårdsingenjör, kulturpedagog, köksmästare, miljöpedagog och världsmusiker är några av de yrkeskategorier som dyker upp på lönelistan. De nya behoven föds med de nya människorna som kommer hit. Vi vill inte säga nej bara för att vi inte har kompetensen själva. Därför hittar vi alltid en väg framåt, säger Lotta. I år fick Drömmarnas Hus i uppdrag att arbeta med ungdomskultur och integration i hela Malmö. Det är ett försök på tre år, men Lotta hoppas att projektet blir permanent. Det här arbetet är viktigt, inte bara för oss. Vi vill jobba med hela Malmö. Det är viktigt för integrationen att barn och ungdomar möts, säger hon. De nya projekten föds i dialog med dem som nyttjar huset. För ett tag sedan arrangerades en storköksutbildning för arbetslösa invandrarkvinnor på uppdrag av stadsdelen. Under arbetets gång föddes idén om parkskötarutbildningen som pågår på Drömmarnas Hus just nu. En annan sak som man tagit fasta på är att människor inte är utbytbara. Jafer Taoun är vår konstpedagog. Han har varit här sedan Många av barnen tror till och med att han bor här, säger Lotta och skrattar. Tryggheten att han alltid finns här skapar starka och hållbara relationer, säger Lotta. I framtiden hoppas hon att de når betydligt längre än bara Malmö. Jag hoppas att vi finns i hela Skåne. Och att vi har bättre samverkan med alla institutioner i regionen. Vi är inte grädden på moset. Vi är jästen i degen. Men det har krävts modiga politiker för att tro på vårt arbete, säger Lotta Lundgren. Christoffer Barnekow, tv-man, Malmö Jag är rätt upptagen av att få Själland och Skåne tätare ihop. De borde hänga ihop så mycket som möjligt. Byråkratiska hinder och krångligheter måste bort. På SVT där jag jobbar befinner vi oss 20 minuter från Amager där ett av Europas största mediehus håller på att byggas. Varför samarbetar vi inte med Danmarks Radio istället för att gnälla på Stockholm? Göran Stangertz, teaterchef, Helsingborg Förhoppningsvis är Skåne en ännu livaktigare region, med ett blomstrande kulturliv. Mitt område, teatern, har utvecklats konstnärligt och blivit mer publikt attraktiv. De styrande myndigheterna har förstått kulturens enorma attraktionskraft och betydelse. Vi kanske blir ett mjukare, vänligare, öppnare Skåneland för alla! 11

12 Oerhörd marknad för rena Malmbergs är en modern miljökoncern med en lång historia. Företaget startades 1866 av Per Malmbergs farfars far, som hade uppfunnit en ny borrmetod med skarvbara plåtrör. Ur det lokala brunnsborrningsföretaget har vuxit en koncern med kontor i såväl Lettland, Litauen som Kina. Humanteknik är ett viktigt begrepp i vår affärsidé. Vi har valt att hålla en stark miljöprofil inom hela koncernen, konstaterar Per Malmberg. I dag har Malmbergs en rad affärsområden, alla med anknytning till vatten och energi: vattenrening, energisystem, borrning, entreprenad och service. Dessutom produceras ett exklusivt mineralvatten. I dagarna har de fått stora order på vattenreningsanläggningar i Sverige. Stora leveranser av utrustning för vattenrening är på väg till Kina. Ett samarbetsavtal finns för att kunna sälja Malmbergs kunskaper även på den japanska marknaden. Malmbergs förser stora kommuner i södra Sverige med anläggningar både för rening och tankning av biogas för fordon. Företaget är marknadsledande på detta område. Det går bra för oss nu efter några svåra år. De order vi nu fått från Linköping och Uppsala är värda ungefär 100 miljoner kronor. Jag är övertygad om att framtiden är ljus för humanteknik. Det finns en stor marknad för rena energilösningar, säger Per Malmberg. Det är framför allt den kunskapsintensiva delen av verksamheten som förväntas växa. Även om det just nu skeppas iväg containrar med stora stålkonstruktioner till Kina, så är kunskap om energi och vatten de stora tillgångarna på exportmarknaderna. En annorlunda produkt är Malmberg Original, bordsvattnet som framför allt serveras på de finaste restaurangerna i Stockholm och Skåne. Det kommer från regn som föll över Linderödsåsen för 5000 år sedan. Vid en provborrning för några år sedan sprutade det upp fyra meter i luften och en ny produkt hade sett dagens ljus. Nu hämtas vattnet upp ur marken 250 meter under Yngsjö och fylls på flaskor. Detta är det finaste vatten som går att dricka. Det bör drickas rumstempererat och smakar mycket bra. Med höga halter av kalcium och magnesium är det också nyttigt. Dessutom har vi satsat hårt på att förpacka vattnet i flaskor med en genomarbetad design. Det är ett sätt att markera att detta är ett vatten utöver det vanliga, berättar Per Malmberg. 12

13 Humana och miljömässiga aspekter på vatten och energi finns med i allt som görs inom Malmbergs i Yngsjö. Det har bidragit till exportframgångar världen över. Vatten är en grundförutsättning för liv, och energi behövs för vår utveckling, säger Per Malmberg, koncernchef. Per Malmberg visar upp komponenter som ska transporteras från Yngsjö till ett stort reningsverksbygge i Kina. energilösningar Att driva en kunskapsintensiv verksamhet i Yngsjö har sina sidor. Alla civilingenjörer vill inte bosätta sig här, även om intresset för att bo i östra Skåne just nu är stort. Därför har vi öppnat kontor i Malmö och Linköping. Med modern teknik spelar det inte så stor roll var våra medarbetare sitter. Samtidigt är det viktigt för oss att E22 byggs ut till motorväg, så att vi snabbt kan ta oss till Malmö, anser Per Malmberg. Även för leveranslogistiken betyder det mycket för Malmbergs att det är lätt att ta sig från Yngsjö och ut i övriga världen. Hur ser då Malmbergskoncernen ut om tio år? Om tio år är vi ännu mer etablerade både på andra sidan Östersjön och i Asien. Vår miljöprofil har givit resultat, eftersom kraven ökar på en ren miljö. Då kan vi ha koncentrerat oss på färre affärsområden, kanske genom att ha sålt någon av de mest konkurrensutsatta verksamheterna. Möjligen har vi förvärvat något framtidsinriktat företag, säger Per Malmberg. Och hans vision är att Malmberg Original år 2015 är det ledande prestigevattnet på de mest exklusiva restaurangerna i hela Europa. Även om verksamheten i Malmbergskoncernen förändras, så finns det en kontinuitet i familjens ägande. Min dotter har i dagarna flyttat från Stockholm till Yngsjö och börjat arbeta i koncernen. Och sonen som också studerat väg och vatten är inte heller främmande för att flytta hit och fortsätta i företaget, säger Per Malmberg. Ett Skåne utan stadsjeepar År 2015 måste vi betala för det vi köper. I priset på de varor som vi köper i dag ingår sällan hela kostnaden för till exempel klimatförändringar och sociala effekter i leverantörsländer, säger Lena Eriksson, vid Hållbar Utveckling Skåne. Hållbar Utveckling Skåne är en förening med exempelvis kommuner och Region Skåne som medlemmar och man arbetar med demokrati- och miljöfrågor. Låt Skåne satsa på grön tillväxt. Lena Eriksson. Det finns en enorm tillväxtmöjlighet i hållbara produkter och tjänster, säger Lena. Hon är nyligen inflyttad till Skåne från norra Sverige och kan med oförstörda ögon se både möjligheter och svårigheter. Hon konstaterar att skåningarna måste ändra sina resvanor. Att ändra sina resvanor, att åka mindre bil, är svårt. Det kostar på. Jag har själv ingen bil och det är inte helt enkelt att ägna sig åt friluftsliv i Skåne via kollektivtrafiken under helgerna. Det kan ta ett dygn att ta sig från Malmö till naturen och tillbaka, säger hon. Lenas vision av Skåne år 2015 är att vi nått dagens miljömål. Då är vi en bit på väg, men när det gäller till exempel klimat, övergödning och biologisk mångfald blir det svårare ska vi vara på god väg mot ett fossilbränslefritt Skåne och på det viset inte påverka våra grannars klimat. Och vi tillverkar bara bilar som kan drivas med fler bränslen än bensin, som hybridbilar med biogas eller etanol. Lena hoppas också att vi år 2015 har lärt oss att satsa på sådant som även är bra för våra grannar, att vi kan se Skåne i ett mer globalt perspektiv. Hon tror på att satsa mer på kvalitet än på kvantitet. Förädlade produkter som håller längre kan både höja priserna och öka konkurrenskraften. I dag är normen en ständig rea. Vi köper billiga produkter utan att betala för kostnaderna i form av klimatförändringar, låga löner i utvecklingsländer och allt vad det kan vara som bidrar till att hålla låga priser. Så kan det inte fortsätta, anser hon. Och en sak till: 2015 säljs det inga stadsjeepar i Skåne, hoppas Lena. 13

14 Ideon redo för nästa steg Ideon har varit en tillväxtmotor för Skåne och Sverige och en förebild för andra forskarbyar i 20 år. I framtiden ska Ideon bli klart bäst i Nordeuropa. Dessutom ska genomströmningen av företag bli snabbare och nya branscher etableras. Idén med forskningsbyn Ideon är att erbjuda en idealisk grogrund för högteknologiska och forskningsintensiva tillväxtföretag. I dag finns här 175 företag med anställda. Ungefär lika många har passerat Ideon under de senaste 20 åren. En rad av dessa är mycket framgångsrika. Viktiga komponenter till dagens mobiltelefoner har utvecklats här. En stor del av företagen, cirka 40 procent, är IT-företag. Nästan lika många arbetar inom bioteknik. Dessutom finns en rad serviceföretag som gör det bekvämt att vara hyresgäst på Ideon. Intresset för att etablera sig här är stort. Att finnas här är en kvalitetsgaranti som nya företag kan ha nytta av både i sin marknadsföring och när det Ideon ska fortsätta att vara en forskningsby, inte en stadsdel i Lund, anser Hans Möller. gäller att skaffa riskkapital. Varumärket Ideon är starkt, säger Hans Möller, VD för Ideon Center AB. Ett sätt att vara den bästa forskarbyn i norra Europa är att stärka stödprocesserna för de nya företag som växer fram ur forskningen i Lund. Tillsammans med bland andra Teknikbrostiftelsen, LU Innovation och Region Skåne skapar Ideon ett innovationssystem för att bland annat kunna förse bra idéer med exempelvis finansiering, och hjälp med patentansökningar på ett tidigt stadium. Finns det inte en risk att de som ska starta egna företag får för mycket hjälp? Nej, många av dem som har idéerna är inte själva entreprenörer och har inte något intresse av att vara entreprenör. Idealet är när en innovatör och en entreprenör driver företag tillsammans. Vi behöver fler välutbildade entreprenörer. Tyvärr finns ännu inte någon riktig entreprenörsutbildning på Lunds universitet, men det är på gång, berättar Hans Möller. Inför framtiden förväntas IT och bioteknik att vara fortsatt starka branscher. Dessutom hoppas man att områden som nanoteknik, industridesign och logistik får en ökad betydelse i företag som skapas de kommande 20 åren. I dag består Ideon av tre huskroppar och kvadratmeter lokaler. Möjligheterna att växa ytterligare på detta område är begränsade. Det har funnits tankar på att låta Ideon växa öster om E22, men Hans Möller är inte odelat positiv till en sådan utveckling: Ideon ska fortsätta att vara en forskningsby, inte en stadsdel i Lund, anser han. Receptet kan vara en snabbare genomströmning av företag. De företag som redan blivit etablerade och konkurrenskraftiga bör kunna klara sig utanför Ideon snabbare. När Hans Möller ser framåt är Ideon ett starkt varumärke, inte bara i Sverige och Danmark utan på en global marknad. Vi har redan nu många internationella studiebesök. Vår strävan är att Ideon ska bli ännu mer välkänt i världen, säger han. Hur vill du att Skåne ska förändras de närmaste tio åren? Rikard Nilsson, stjärnkock, Torekov Jag vill göra Skåne till en turistattraktion utöver det vanliga. Vi är Sveriges Toscana och har precis lika många bra produkter och upplevelser. Vi måste ut och marknadsföra oss kraftigt i andra länder. Sedan hoppas jag på ett företagsvänligare klimat. Margitta Edgren (fp) Om tio år hoppas jag att vi är en region med Själland. Sedan måste vi få en hälso- och sjukvård som är bra för både patienter och personal genom strukturella förändringar tillsammans över partigränserna. 14

15 Om tre år kommer de att synas i neon eller så har de försvunnit bakvägen. Bone Support på Ideon i Lund är ett av de företag som förvandlar forskares patent till en användbar produkt. Syntetiskt ben är deras produkt. Det svåraste är att få företaget att rulla framåt Fredrik Lindberg, vd för Bone Support, har fått i uppgift att utveckla företagets patent till en kommersiellt gångbar produkt. Det verkar så enkelt och självklart när Fredrik Lindberg, vd för Bone Support, berättar om den behandlingsmetod man utvecklar för kotfrakturer. Den förlorade benmassan i ryggkotan ersätts med syntetiskt framställt ben. Patienten slipper svåra smärtor och riskerar inte framtida kotkompression. Benmassa är lätt att framställa. I decennier har man under mycket höga temperaturer tillverkat ben i det här materialet. Den nya upptäckten är att man man fått materialet att härda i kroppstemperatur så att benmassan är möjlig att injicera. Bakom upptäckten står Lars Lidgren, professor i ortopedi, och hans forskarlag. Lidgren har nått en rad forskningsframgångar inom sitt område och det patent som Bone Support nu utvecklar är bara ett av många. Det är lång väg att gå till en fullt utprovad produkt. Just nu utförs patientstudier i en mindre grupp. Nästa steg När benet kalkas ur förlorar det sin hållfasthet och risken är stor för frakturer. När ny benmassa sprutas in i det hårda yttre skalet förstärks benet igen. är en större studie med jämförande behandling. Om tre år kommer vi att synas i neon eller så har vi smugit ut bakvägen. Vi vet inte vilka hinder vi har framför oss, säger Fredrik Lindberg. Han ser många möjliga användningsområden för den nya benmassan, men är samtidigt realist. Svensk forskning ligger långt framme och vi är duktiga på att föra över forskning till produkt. Men vi är sämre på sista biten, att gå från lovande till stort, kommersiellt företag. Bone Support har lyckats med det första steget finansieringen. 45 miljoner kronor har säkrats från svenska och norska kapitalägare. Företaget har i höst flyttat till Ideon och större lokaler som kan rymma de sju anställda. Laboratorieplats hyr man av Lunds universitet. Det hade inte gått för tio år sedan, då fanns det knappt prislappar på något. I dag fungerar samarbetet perfekt. De har också ett bra samarbete med Lunds universitetssjukhus, där patientstudien utförs. Bone Support är inte ensamma om att utveckla behandlingsmetoder för urkalkningsskador. Därför gäller det att vara duktig och att vara först. Just nu koncentrerar man sig på behandling av urkalkningsfrakturer i kotor, men användningsområdet för injicerbar benmassa är mycket större. Nästa steg är behandling av höftledsfrakturer. Om någon med urkalkat skelett drabbas av höftledsfrakturer är det närmast omöjligt att spika leden rätt. Det är som att spika i murket trä, säger Fredrik Lindberg. Om man kan injicera ny benmassa och förstärka benet blir resultatet stabilare och höftleden läker riktigt. Närmare hälften av alla kvinnor över 50 drabbas av urkalkningsfrakturer. Hos män är det inte lika vanligt. I dag finns det ingen verksam behandling av kotfrakturer. Fredrik Lindberg ser ljust på framtiden. Den syntetiskt tillverkade benmassan är vävnadsvänlig och har använts i andra sammanhang under lång tid. Att injicering av ny benmassa i kotan ger smärtfrihet vet man också, eftersom försök har gjorts med plastmaterial. Men det svåraste steget är att få företaget att rulla framåt, säger han. Bodil Jönsson, professor, Lund Det skulle vara ett stort plustecken för Skåne att kunna peka ut lugn och ro som ett kännetecken. En balans i allt detta regionen nu försöker göra är en andra önskan. Skåne har också en stark tradition på handikappområdet. Design för äldre människor kan bli ett starkt framtidsområde. Framtidens bussar bullrar inte och släpper inte ut avgaser. Dessutom drar de mycket mindre energi. Redan i dag körs framtidens bussar i Landskrona. Kommunen har köpt in tre trådbussar som kommer att trafikera linje 3 Stationspendeln. Bussarna har 30 sittplatser och lågt golv som gör att det är lätt att ta ombord rullstolar och barnvagnar. För att bussarna ska kunna köra har tre kilometer kontaktledning hängts upp i belysnings- och ledningsstolpar. 15

16 Lotta Törner. Framtidens mat en nyttig medicin Framtidens mat främjar hälsan och motverkar sjukdomar. Men då måste det bli tillåtet att berätta hur nyttig maten är. Vi behöver bättre regler för att kunna informera om vilken nytta maten gör, säger Lotta Törner, informationsdirektör på Skånemejerier. Mat har blivit mode. Vi dricker mer mjölk i kaffe latte, men mindre mjölk i glas till maten. Enlitersförpackningar är allt mindre populära. I en tid med allt fler små hushåll och mer snabbmat väljer vi små snygga förpackningar. För en relativt liten livsmedelsproducent som Skånemejerier är det viktigt att följa trenderna och dessutom ligga steget före när det gäller det som kallas functional food. Det är livsmedel i gränslandet mellan mat och medicin och verkar ofta förebyggande. De säljs i vanliga livsmedelsbutiker och ska inte förväxlas med hälsokost. Redan i dag tillverkar Skånemejerier flera produkter som har en dokumenterat god inverkan på hälsan. Mest känt är ProViva. Det innehåller Lactobacillus plantarum 299v, en bakterie med förmåga att motverka och reducera störande bakterier i tarmen, vilket i sin tur kan lugna en orolig mage. ProViva används i dag på ett stort antal sjukhus, där man upptäckt produktens goda effekter på patienter med magproblem. Nu finns drycken också i form av koncentrerade shots, att ta som nyttigt mellanmål. En nyare produkt från Skånemejerier är Prima Liv, en fruktyoghurt med havremüsli som dokumenterat utjämnar blodsockernivån och därmed motverkar diabetes typ 2. Men det får man inte säga helt tydligt. Skånemejerier har bara två fast anställda forskare, men utvecklingen av functional food sker i nätverk med forskare i bland annat Lund. Där finns också resurser att utveckla förpackningar som både har en design som tilltalar trendkänsliga ungdomar och samtidigt är långsiktigt hållbara ur ett miljöperspektiv. Nätverket i utvecklingsarbetet sträcker sig långt utanför Skånes gränser. Japan är ett föregångsland när det gäller functional food. Vi i Skåne ligger också långt framme. ProViva säljs framgångsrikt till bland annat England, berättar Lotta Törner och nämner att fotbollsstjärnan David Beckham är en entusiastisk ProVivakonsument. Att utveckla functional food-produkter tar betydligt längre tid än att utveckla en ny yoghurtsmak. Och det kostar mer. De skånska mjölkbönder som äger Skånemejerier har en mycket långsiktig inställning till vårt utvecklingsarbete. De ser att utveckling av produkter som ProViva på sikt är ett sätt att få bättre betalt för mjölken, berättar Lotta Törner. Produkter i gränslandet mellan livsmedel och läkemedel ställer till oreda i regelverket. I Sverige får man i dag inte i marknadsföreningen säga att Prima Liv förebygger diabetes typ 2, trots att det är så. För att marknadsföra ett livsmedel med så kallade produktspecifika hälsopåståenden, måste den positiva hälsoeffekten vara kliniskt bevisad och granskad. För Prima Liv är det tillåtet att skriva att det utjämnar blodsockerhalten, men för många av oss konsumenter är det ett mindre begripligt påstående. Om vi ser framåt tror jag på att vi kommer att kunna vara tydligare när det gäller effekten av functional food. Detta i kombination med ett ökat intresse för att må bra kommer att innebära en mycket positiv utveckling för oss, säger Lotta Törner. Positiva siffror om åldersbalansen Människor i alla åldrar flyttar till Skåne. Inflyttningen överstiger utflyttningen i alla åldersgrupper. Skåne har en relativt ung befolkning jämfört med övriga Sverige, något som är positivt bland annat genom en bättre fungerande arbetsmarknad. Den skånska åldersstrukturen innebär också en bättre balans mellan antalet arbetande och antalet pensionärer. Att fler arbetar innebär också större skatteintäkter till den offentliga sektorn. I övriga Sverige är bilden inte lika positiv. Befolkningstalen styr i hög grad vårdbehoven. När stora årskullar blir gamla och ska skötas av små årskullar blir det problem. Tidigare svackor i relationerna mellan arbetsföra och åldringar har lösts bland annat genom att kvinnor förvärvsarbetat mer och genom rekrytering från övriga Europa. Det tydligaste tecknet på det ökande välståndet i Sverige är dessutom att vi blir allt äldre, vilket ytterligare ökar trycket på vården. När allmän pension infördes i Sverige 1913 var pensionsåldern 67 år och medellivslängden 55 år. Nu ligger medelslivslängden långt över pensionsåldern. En strängare behovsprövning av vård kan bli ett inslag i strävan att klara vården för en åldrande befolkning, en tendens som redan märks. Vem bestämmer hur vi ska bo i framtiden? Ska det få finnas graffiti på garageporten, en gemensam symaskin i hyreshuset eller övervakningskameror i trappuppgångarna? Drömmarnas Hus och HSB i Malmö lät tre niondeklassare från Rosengård, Kroksbäck och Lindeborg reda ut framtidens boende. Resultatet blev utställningen Bodrömmar hur vill du bo i framtiden? Vi hade vernissage den 20 oktober och ungdomarna har kommit fram till mycket spännande, säger Åsa Johansson på Drömmarnas Hus. Vad sägs om mjuka, runda hus för att undvika att någon står och lurpassar bakom hörnet, gemensamma kapitalvaror eller personligt designade lägenheter med runda dörrar? Det som har varit allra viktigast för ungdomarna är trygghet i boendet. Därefter kommer gemenskap och priset på bostaden, säger Åsa Johansson. 16

17 I våras hittade Jenny och Jon Rudberg från Malmö sitt drömhus i lilla Källstorp norr om Svalöv. Att det blev just Svalöv var lite av en slump. Vi letade ganska brett. De krav vi hade var att det skulle finnas bra kommunikationer med Malmö och Landskrona där vi jobbar och att det låg uppåt Båstad till där jag har mina föräldrar, säger Jenny. Landet flyttar närmare 17

18 Jenny Rudberg är sjukgymnast inom psykiatrin i Landskrona. Hon och maken Jon turas om att vara hemma med barnen i veckorna, något som ettårige Ivan inte har något emot. Allting var precis som i Bullerbyn Att resa kollektivt från Källstorp till Malmö tar en timme och att ta sig till Landskrona är inte heller svårt. Det fungerar faktiskt bättre än vi vågat hoppas på, säger Jenny och fortsätter: Vi var lite oroliga att vi skulle behöva ha två bilar, men det behövs inte som tur är. När de stod utanför huset första gången tyckte de att Källstorp låg långt från Malmö. Vi skulle ju jobba kvar i stan, men vi älskade huset. Och nu har vi vant oss, berättar Jenny. Hon trodde också att de inte skulle ta sig till Malmö och Lund lika ofta, men så har det inte blivit. Vi är fortfarande där, både dagar och kvällar. Jag tycker fortfarande att det känns som min stad, säger Jenny. Men hon hade gärna sett några senare förbindelser än i dag. Det är trist att alltid behöva åka hem vid elva varje gång det är fest, säger hon. Men det var inte bara kommunikationerna som var viktiga. Vi ville flytta till en levande ort och då stämde Svalöv bra in på vad vi tyckte oss behöva. Bank, systembolag, Ica-butik och sju pizzerior, allt man behöver, säger Jenny och skrattar. Dessutom finns det en skola upp till nionde klass och tre dagis. Det där med dagis var lite nervöst i början. Det flyttar ju ändå rätt mycket folk till Svalöv, säger Jenny. Men det tog inte lång tid innan de insåg att de oroat sig i onödan. Allting var precis som i Bullerbyn om man jämför med Malmö. Och lilla Ava, som fyller fyra i höst, stormtrivs. Nu får hon gå på dagis som alla andra barn, som i böckerna. I Malmö hade hon dagmamma, säger Jenny. Både Jon och Jenny känner till flera som flyttar ut från Malmö och Lund. Många har hamnat i Svalöv eller i grannkommunerna. Om inte annat så märks det på de rabatterbjudanden man får som nyinflyttad. Våra vänner fick tio erbjudanden när de flyttade hit för ett par år sedan, vi fick bara två, säger Jenny. Stora möjligheter att bo utanför stan Nästan alla orter i Skåne som har bra kommunikationer med sina större grannar växer. Skåne har alla sorters boenden inom en timmes pendlingstid, säger Eskil Mårtensson på Region Skåne, som varit med och utformat ansökan till ett nytt EU-projekt med namnet ØreSundBo. Sunt boende i attraktiva miljöer det är tanken med ØreSundBo-projektet, som ska engagera kommuner på båda sidor Öresund. Vi ska studera olika sätt att höja attraktionskraften för mindre orter, berättar Eskil Mårtensson. I Skåne deltar Svalöv och Tomelilla, samt de sju kommunerna i Skåne Nordost, medan Danmark representeras av elva kommuner på södra Själland. Genom projektet hoppas man kunna utveckla idéer kring framtidens attraktiva boendemiljöer. Ta Smedstorp till exempel. Tack vare elektrifieringen av järnvägen får de bättre turtäthet och snabbare resor, säger Eskil Mårtensson. Men det är inte bara kommunikationerna som ska fungera. Vi försöker titta på orten som helhet. Det kanske redan finns en attraktiv byamiljö och bra kommunal service. Då gäller det att förbättra det man har och sätta upp nya, realistiska mål för framtiden, säger Eskil Mårtensson och fortsätter: Skåne har egentligen alla sorters boenden redan i dag. Det finns stora möjligheter att bo utanför storstadsregionerna och pendla. Så det saknas varken attraktionskraft eller tillgänglighet. Men han nöjer sig inte med det. Målet är att vi ska kunna bo var som helst i Öresundsregionen och ta oss till jobbet på mindre än en timme. Först då fungerar vi som en helhet och kan utbyta kunskaper och erfarenheter fullt ut, säger Eskil Mårtensson. 18

19 20 minuter på tåget längre är det inte mellan ett idylliskt boende i Eslöv och ett spännande jobb i Malmö. Vi lockar hyresgäster med en spännande arkitektur, säger Fredrik Hjort, VD för Eslövs bostads AB, Ebo. 20 minuter till Eslöv En rundtur med Fredrik Hjort kring några av Eslövs nya områden kan få den mest inbitna storstadsbo att känna åtminstone en mild längtan efter småstadens charm. Här finns centrala nybyggda villor med stora terrasser som för tanken till kontinentens stadsvillor. Och här finns, bara några kvarter från centrum, marklägenheter som påminner om de mest pittoreska husen i Simrishamn. På Solvägen, på en södersluttning i utkanten av stan med utsikt över Sallerups kyrkby ligger ett nytt radhusområde med vackra partier i sibirisk lärk. En vacker men förfallen patriciervilla centralt renoveras och förvandlas på insidan till ett modernt flerbostadshus. Listan på arkitektoniska lockelser i Eslöv kan göras lång. Det är ingen slump att det är så. Ebo har medvetet arbetat för att skapa en attraktiv boendemiljö i Eslöv. Arbetstillfällena inom industrin minskar. Ändå har inflyttningen varit betydande. Eslöv håller på att förvandlas från en typisk industriort till en sovstad. Vi kommer inte att få de gamla industrierna tillbaka. Därför gäller det att ta tillvara och utveckla det vi har som en trygg uppväxtmiljö och en god boendemiljö, säger Fredrik Hjort. Fredrik Hjort framför en av de gamla villor i Eslöv som Ebo köpt och gjort om till lägenheter. För att förbereda sig för framtiden och kunna utveckla boendet i Eslöv har företaget gjort ett scenario för de närmaste fem åren. I detta beskrivs hur Eslöv alltmer integreras i sydvästra Skånes bostads- och arbetsmarknad. Detta i ett läge när Skånes tillväxt är större än övriga Sveriges och koncentrerad kring det kunskapsintensiva näringslivet i Malmö och Lund. Utvecklingen mot en ökad integration med Själland bidrar långsiktigt till tillväxten i regionen. Behovet av bostäder i sydvästra Skåne bidrar till att befolkningsökningen i Eslövs kommun förväntas uppgå till 150 personer per år. Den i dag låga andelen högskoleutbildade ökar, liksom köpkraften. Intresset för att uttrycka sin personlighet i boendet ökar, liksom kravet på valfrihet. Barnens uppväxtmiljö med bra barnomsorg och skola kommer att få en ökande betydelse vid valet av boende. Det är behov som vi kan och ska tillgodose genom att skapa bostäder med spets, säger Fredrik Hjort. Går det att skapa bostäder med spets utan att det blir så dyrt att många människor inte har råd att bo där? Att bygga riktigt billigt är svårt. Men att bygga attraktivt till rimliga priser är fullt möjligt. Ett exempel är Vårlöken, området på Solgatan. Där har vi byggt för kronor per kvadratmeter, vilket ger en vettig hyra, berättar Fredrik Hjort. För alla som inte har råd eller inte vill prioritera boendet lika mycket finns det möjlighet att välja att bo i bostäder som skapades från 1950-talet och framåt. Även där har Ebo skapat högre kvalitet genom att förbättra boendemiljön och öka valfriheten på olika sätt. Här ligger den stora utmaningen, eftersom nyproduktionen är så marginell. Vi får hålla på och bygga i två hundra år om vi ska fördubbla beståndet eller ersätta det gamla genom nyproduktion. Entusiastiskt visar Fredrik Hjort det han hoppas ska bli ett kommande spetsboende, det nedlagda mejeriet från början av förra seklet, bara ett stenkast från järnvägsstationen i Eslöv. Här kan vi skapa en spännande boendemiljö genom att både ta tillvara den gamla byggnadens karaktär och förse den med moderna bekvämligheter, berättar han. Att bo i mejeriet ska kunna göra 20 minuters pendling från Malmö mödan värt. 19

20 Malmö är den enda storstad där svenskar och invandrare lever och arbetar sida vid sida. Vad händer när Zlatan Ibrahimovics motsvarigheter inom ekonomi, sociologi, musik och politik tar plats på scenen? Författaren Fredrik Ekelund ger sin bild av sin hemstad Malmö och om de spännande möten som väntar ombord på tåget mot framtiden. ORO PÅ PERRONGEN M almö var i många år en synonym för homogenitet, socialdemokratisk sådan. Staden var den genuina arbetarstaden med Kockums varv som ryggmärg och när man, om eftermiddagarna, såg den oändliga strömmen av varvsarbetare lämna varvet på cykel för att sedan spränga sig fram genom den trånga stadskärnan syntes också den stolthet som var vanlig då: Här är vi som bär staden på våra axlar! I många år fanns också ett politiskt samförstånd, från vänster till höger. Man samtalade och hittade gemensamma lösningar, högern och liberalerna förde en stillsam oppositionspolitik men lade sällan hade inte makt till det heller något grus i maskineriet. Staden Malmö, perfekt symboliserad av arbetarklubben Malmö FF, vilade på Kockums och det var en händelse som såg ut som en tanke att Bosse Larssons far arbetade på Kockums lika mycket som att den gigantiska bockkranen som kom på plats i början av sjuttiotalet hade formen av ett fotbollsmål. Många av dem som bar staden på sina axlar hade bjudits in från Turkiet, Italien och Jugoslavien efter andra världskriget. Jobbade de skift kunde det hända att de satt på Tempos kafé tidigt om eftermiddagarna, varpå ryktet kom i svang om utlänningar som inte arbetade fast det bara var så att de tagit med sig sin egen kafékultur till det nya landet! I samma ögonblick som varvet lades ner inleddes en fas i stadens historia präglad av depression och stora sociala problem. Arbetslösheten ökade samtidigt som staden tog emot ett stort antal politiska flyktingar. Rosengård kom att tömmas på sin svenskfödda befolkning samtidigt som de politiska flyktingarna drogs till sina egna, etniska fränder i samma stadsdel. Den stad som alltid visat tecken på segregation, visade plötsligt ännu skarpare tecken på problemet. Men också på annat, på oförutsebara saker och något som jag ofta tänkt på inte minst under en semesterresa för några år sedan, genom Kroatien, med sönderbombade hus och ödsliga, övergivna byar längs vägarna var den frånvaro av våld som präglade Malmö under de jugoslaviska krigen i början av nittiotalet. Först hade Kockums sugit upp många av jugoslaverna, sedan staden, och på sjuttiotalet satt den unge serben Arkan (sedermera mördare i Milosevics tjänst) på kroaten Stippes korvbar men krigen i det forna Jugoslavien flyttade aldrig till Malmö; såvitt jag vet begicks inte något allvarligare brott som var relaterat till krigen på Balkan mellan Malmös alla jugoslaver och jag minns som igår en match mellan NK Croatia och Kud Serbija på Heleneholmsplanen mitt under det första kriget; på bägge sidor av planen hetsade extremister mot varandra men på själva planen var stämningen exemplarisk, som om spelarna förstod vilket ansvar de hade och matchen blev, märkligt nog, långt justare än vilken vanlig match som helst i de lägre serierna. Den kris som staden hamnade i efter nedläggningen av Kockums vändes till något positivt. Ordet kris kommer från grekiskans krisis och betyder utveckling och genom några stora infrastrukturellt betingade beslut lyckades man vända trenden och få folk att börja andas optimism, framförallt besluten om att bygga Öresundsbron och Malmö Högskola. Bron är en förverkligad 1800-talsdröm, modernitetens dröm om det storskaliga samhället, en dröm som alltid varit stark i Malmö där politikerna av tradition är svaga för stora lösningar (unika, småskaliga kvarter i stadens centrum revs på 20