Åtgärdsprogram för hotade arter
|
|
- Jörgen Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Åtgärdsprogram för hotade arter
2 Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter är hotade är att deras livsmiljöer försvinner eller försämras. Vårt sätt att bruka jorden och skogen har blivit effektivare men samtidigt lett till att livsutrymmet krympt för både växter och djur. Många arter är beroende av orörd natur där endast naturliga störningar råder. Det kan handla om exempelvis opåverkade vattendrag eller obrukade skogar. Andra arter lever istället i miljöer som människan under lång tid har skött genom exempelvis bete och lieslåtter. Om hävden upphör växer markerna igen vilket leder till att många arter har svårt att överleva. Åtgärdsprogrammen innebär en satsning på skötsel och återskapande av naturmiljöer som gått förlorade. Åtgärdsprogrammen berör flera av de miljömål som riksdagen har antagit. Ett mål är att andelen hotade arter i Sverige ska ha minskat betydligt till år Även om satsningen omfattar drygt 200 program och cirka 400 utpekade arter gynnas mångdubbelt fler arter i arbetet. Ett exempel på det är åtgärdsprogrammet för skalbaggen svartoxe. Denna art lever i grova lågor med murken ved. Att denna typ av substrat finns i skogslandskapet är en förutsättning inte bara för svartoxen, utan ett stort antal arter av mossor, lavar, insekter, svampar och fåglar. Thomas Vestman Krister Larsson Hotade arter finns överallt i landskapet. En del lever i obrukade skogar (ovan) och i andra miljöer som knappt har påverkats av människan. Här har bara naturliga störningar, som exempelvis bränder och stormar, fått råda. Andra arter kan istället vara knutna till miljöer som ängar (vänster) som människan under lång tid skött genom lieslåtter och bete. Jonas Hedin Roger Svensson ll. Många hotade arter hittar vi också i grustäkter (ovan), vägkanter (höger) och andra miljöer som traditionellt sätt inte stått i fokus för naturvården. Arterna har tagit sin tillflykt hit då deras naturliga miljöer blivit sällsynta.
3 Vad är ett åtgärdsprogram? Åtgärdsprogrammen tas fram för att ge hotade arter i Sverige en bättre chans att överleva. Programmen kan upprättas för en art, artgrupp eller naturtyp. Det är ett vägledande dokument som innehåller konkreta förslag på vilka åtgärder som behövs för att bevara de hotade arterna. Åtgärderna bygger på kunskap om arten och dess livsmiljö, samt om de hot som finns mot artens fortsatta existens. Länsstyrelserna tar fram programmen och Naturvårdsverket fastställer dem. I första hand är programmen ett underlag för myndigheters och organisationers arbete, men de kan även användas av privatpersoner som vill göra en insats. Länsstyrelserna samordnar åtgärderna med andra verksamheter i länet, till exempel jordbrukets miljöersättningar, fiskevård och bildande av naturreservat. Det är ett stort åtagande som inte bara involverar länsstyrelserna och andra myndigheter. Markägare och arrendatorer har självklart en viktig roll för att programmen ska bli framgångsrika, likaså kommuner, naturvänner och ideella föreningar. Åtgärdsprogrammen fastställs av Naturvårdsverket. Programmen upprättas för en art, artgrupp eller en hel naturtyp (som exempelvis kalktallskogar) och sträcker sig över en period upp till fem år. Därefter följs resultaten upp och utvärderas. Åtgärdsprogammen är ett viktigt komplement Det riktade arbetet för hotade arter kom igång i början av 2000-talet då länsstyrelserna fick förstärkta resurser för att jobba med programmen. Fokus för arbetet har legat på att de ska komplettera andra naturvårdsinsatser som områdesskydd eller jordbrukets miljöersättningar med mera. Åtgärderna kan utföras i hela landskapet och kan vara mer specialinriktade för att gynna enskilda arter. Att åtgärder kan göras i hela landskapet är viktigt, eftersom de skyddade områdena bara omfattar en liten del av alla marker, och områdena ofta är för små till ytan eller ligger för isolerade från varandra för att de ensamma ska kunna bevara alla arter på lång sikt. Många av arterna i programmen är inte heller såna som typiskt sett behöver just reservatsskydd för att klara sig. Kornsparv, utter och klådris är exempel på det. Mikael Arinder / Skånska Bilder Kornsparven lever i jordbrukslandskapet och har minskat i antal de senaste årtiondena. Flera framgångsrika åtgärder har dock gjort att antalet fåglar nu har ökat. Viktiga åtgärder är att skydda boplatser genom att lösa in skörden på åkrar som hyser kornsparvar samt anlägga vinterfält med till exempel vete, där fåglarna kan hitta föda vintertid.
4 Framgångsrika exempel Åtgärdsprogram för hotade arter har visat sig vara en framgångsrik metod när det gäller att bevara den biologiska mångfalden. Under senare år har flera lyckade projekt sjösatts. Åtgärdsarbetet har involverat såväl kommuner och myndigheter som sportfiskeförbund, naturskyddsföreningar, villasamfälligheter, lantbrukare och skogsbolag. I en del fall, till exempel i arbetet för att bevara vitryggig hackspett, har det krävts omfattande insatser för att restaurera artens livsmiljö. Tiotusentals lövträd har ringbarkats eller högkapats för att skapa boplatser och föda åt vedlevande insekter småkryp som i sin tur kan bli föda åt hackspetten. Många gånger kan man med små medel förbättra livsmiljöerna för hotade arter genom att sköta marken på rätt sätt. Det kan handla om enkla saker som att ändra vissa rutiner och prioriteringar. Följande exempel är ett axplock av de åtgärder som har genomförts inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter. Väddnätfjärilen söker sig till nya lokaler När ängar och betesmarker har försvunnit har jordbrukslandskapets arter tagit sin tillflykt till miljöer som vägrenar och kraftledningsgator. Det är marker som i likhet med det gamla jordbrukslandskapet hålls öppna och utsätts för störningar. Väddnätfjärilen trivs i fuktiga ängsmarker, men kraftledningsgator har på senare år blivit en viktig miljö för arten. I flera län har Länsstyrelsen samarbetat med kraftbolag för att skapa gynnsamma förhållanden i ledningsgatorna. Bolagens röjningar har gynnat blomman ängsvädd som är väddnätfjärilens viktigaste föda. Värdefulla träd frihuggs Oskar Kullingsjö Kenneth Claesson Inom ramen för Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet har flera länsstyrelser erbjudit markägare och arrendatorer ersättning för att frihugga gamla ekar i igenväxande marker. Blir förhållandena för skuggiga konkurreras träden ut. Ekarna är viktiga livsmiljöer för ett stort antal hotade arter av lavar, mossor, svampar, insekter och fladdermöss. Förutom de direkta åtgärder som har gjorts för tusentals träd har kunskapen om gamla och grova träds värde ökat bland markägare och brukare.
5 Röjningar för finnögontröst Janne Franzén Finnögontröst växer på välhävdade betesmarker. Den försvinner snabbt om hävden upphör eller marken gödslas. Antalet lokaler med finnögontröst har under senare år minskat stadigt men i flera län pågår projekt för att vända trenden. På en lokal nära Arlanda har Länsstyrelsen i samarbete med markägaren Luftfartsverket gjort stora röjningsinsatser. Med hjälp av flyttade fröer härifrån har man försökt återintroducera arten på några utgångna och individfattiga lokaler i länet. Många gynnas av vitryggsåtgärderna Fredrik Wilde Vitryggig hackspett har gått tillbaka kraftigt under 1900-talet på grund av att artens livsmiljö, skogar där det finns gott om lövträd och död ved, blivit allt ovanligare. I flera län har länsstyrelserna, skogsbolag och Naturskyddsföreningen satsat på att förbättra hackspettens livsmiljö genom att bland annat ringbarka och högkapa lövträd. Det är för tidigt att säga om åtgärderna har gjort att artens nedåtgående trend är bruten, men det omfattande restaureringsarbetet har lett till att utsikterna för vitryggen och många andra hotade lövskogsarter är bättre än på länge. Naturvårdsbränning skapar viktiga strukturer Kristina Persson Skog som kontinuerligt påverkas av bränder är gles och utgörs i huvudsak av tall. I dessa skogar finns strukturer som är livsviktiga för många arter. Inom ramen för exempelvis Åtgärdsprogram för brandinsekter i boreal skog genomför flera länsstyrelser kontrollerade bränningar för att öka naturvärdena i skogen. Bränningar kan även vara viktiga åtgärder i andra typer av miljöer.
6 Groddjuren trivs i anlagda dammar Mattias Sterner Groddjuren har minskat kraftigt i antal under de senaste decennierna vilket bland annat beror på att deras livsmiljöer har försvunnit. Inom ramen för Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer har markägare i södra och mellersta Sverige fått bidrag från Länsstyrelsen för att anlägga dammar där groddjuren kan övervintra och söka skydd. Åtgärderna har varit lyckade. Redan samma år som dammarna anlagts har groddjuren hittat hit! Sandblottor en tillgång för både folk och fä Margareta Lindgren Under 1900-talet har många sandmarker försvunnit i Sverige, bland annat på grund av att de har planterats med träd och dyngräs. Detta har lett till att sandlevande arter som fältpiplärka, havsmurarbi och bibagge har det svårt idag. På bland annat västkusten har länsstyrelserna samarbetat med kommuner och villaföreningar för att gräva bort sandbindande gräs och vresros längs med vissa kuststräckor. I takt med att sandblottorna ökar har områdena blivit mer tillgängliga för friluftslivet samtidigt som många arter också fått det bättre. Vi har många utmaningar framför oss Trots omfattande insatser fortsätter läget för många djur och växter att försämras. Fjällräven är Sveriges mest hotade däggdjursart. Sommaren 2009 föddes bara 2 kullar i hela den svenska fjällkedjan. De i stort sett uteblivna cyklerna hos fjällämmel är troligen en av huvudorsakerna till att fjällräven inte ökar. Ett annat hot är att rödräven blivit allt vanligare på kalfjället på grund av ett varmare klimat. Detta har medfört att fjällräven trängts undan till de högre och kargare delarna av sitt utbredningsområde. Grönfläckig padda hade tidigare ett 50-tal kända förekomster i landet men idag finns den bara kvar på en handfull platser i landets södra del. Ett nytt och mycket allvarligt hot är en svampsjukdom som drabbat groddjur över hela världen. Infekterade djur har nyligen hittats på andra sidan Öresund och risken är överhängande att sjukdomen kommer hit. När detta inträffar står vi inför en svår utmaning eftersom grönfläckig padda och många andra av våra groddjur redan idag är starkt tillbakaträngda.
7 Vad kan du göra? Under de inledande åren med åtgärdsprogrammen har mycket tid och kraft lagts på att samla in kunskap om aktuella arter och ta fram program. Arbetet har nu i allt högre grad gått in i ett praktiskt skede det är dags att genomföra de åtgärder och insatser som behövs för att rädda arterna kvar i Sverige. Om du vill göra en insats så ta kontakt med din länsstyrelse! Där finns personer som jobbar med åtgärdsprogrammen. De kan ge dig råd och hjälp och ibland även bidra ekonomiskt till praktiska åtgärder. Något annat du kan göra är att börja använda Det är en databas över fynd av arter där tusentals observationer registreras varje dag. Uppgifterna i databasen är till stor hjälp för de som jobbar med naturvård i Sverige. En annan användbar databas är Här kan man lägga in uppgifter om biologiskt eller kulturhistoriskt värdefulla träd. Vill du veta mer? På varje länsstyrelse finns det handläggare som jobbar med åtgärdsprogram för hotade arter. På hittar du kontaktuppgifter till din länsstyrelse. På Naturvårdsverkets webbplats hittar du mer information om åtgärdsprogrammen. Här kan du beställa eller ladda ner alla program som har färdigställts. Gå in på och klicka dig fram till Naturvård och sedan Skydd och åtgärder för djur och växter. Du kan också hitta mer fakta om arterna och aktuell rödlistestatus på ArtDatabankens webbplats Känner du igen ÅGP-arterna? a b c d e f g h i j k l m n o p q r a) havsörn b) skräntärna c) nipsippa d) finnögontröst e) nyckelpige spindel f) bombmurkla g) linsräka h) stinkpadda, även kallad strandpadda i) storröding j) utter k) asknätfjäril l) sydlig kärrsnäppa m) märgelsandbi n) fjällräv o) skirmossa p) spansk fluga q) sandödla r) flodpärlmussla Naturvårdsverket Stockholm, Tel: , e-post: registrator@naturvardsverket.se, Internet: Produktion Martin Lindqvist Övriga foton Ida Almqvist (nipsippa). Joel Berglund (flodpärlmussla). Claes Eliasson (asknätfjäril). Lars-Åke Flodin (sydlig kärrsnäppa). Krister Hall (stinkpadda, linsräka). Inger Holst (bombmurkla). Roine Karlsson (utter). Tommy Karlsson (finnögontröst, märgelsandbi). Helena Lager (spansk fluga). Therese Malm (skirmossa). Magnus Martinsson (skräntärna). Jens Mattsson (storröding). Thomas Meijer (fjällräv). Pål Mernelius (sandödla). Lars Petterson (havsörn). Niels Sloth (nyckelpigespindel). Tryck Lenanders Grafiska AB, 2010
8 Fjällräv, asknätfjäril, flodpärlmussla och märgelsandbi. Det är några av de nära 2000 arter som riskerar att dö ut i Sverige om inget görs. För att rädda arterna och deras livsmiljöer inledde Natur vårdsverket och länsstyrelserna i början av 2000-talet en storsatsning på att ta fram och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Detta är ett stort åtagande som involverar många i samhället, från mark ägare och allmänhet till kommuner, myndigheter och företag. Några av de myndigheter som jobbar med Åtgärdsprogram för hotade arter
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merInvigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15
Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merVåra nordiska smådjur
SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merDELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN
SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2011 Pär Eriksson PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se Upplandsstiftelsen
Läs merBESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Läs merNaturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg
Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter
Läs merBilaga 8. Döda och döende träd
Bilaga 8 Döda och döende träd Döda och döende träd i området. Hela det område som vi är intresserade av, tillhörigt Sallerup 5:10, innehåller massor av öd ved och döende träd. Död och döende ved är mycket
Läs merNaturvårdsbränning svar på vanliga frågor
Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1
Läs merStränder som livsmiljö för djur, växter och svampar
Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs merFältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Läs merKonsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga
Läs merStrategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Läs merMiljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP
Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo
511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari
Läs merNaturvärdesinventering
Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten
Läs merProgram för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merInslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs merFörslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun
Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet tallen i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap.
Läs merRestaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Vagnö i Natura 2000-området Tromtö-Almö, Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Vagnö Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress: Ronnebygatan
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merKlicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik
Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merEn samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merBilaga 2 - Nyckelunderlag 2018
Ordinarie ÅGP Koord. Län AB StockholmC Uppsala D Södermanl E ÖstergötlanF Jönköping G Kronoberg H Kalmar I Gotland K Blekinge M Skåne Alkonblåvinge och klockgentiana O 2 Almblombock H Asknätfjäril (boknätfjäril)
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merGynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling
Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen fd grusgrop
Läs merSveriges sydligaste fasta älgstam finns i området, bilden på älgkvigan är tagen i Hagestad-Järarnas NR.
Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområde Hagestad Järarna inom Natura 2000-området Sandhammaren, SE0 SE 0430088, Och Sandhammaren Kåseberga, SE 0430093, i Ystads kommun Sveriges
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs merRESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27. Postadress: 402 22 Göteborg Adress: Skansgatan 3
RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: 2009-02-27 Brukare: Västkuststiftelsen Rådgivare: Therese Lundell Adress: Box 5073 Länsstyrelsen Västra Götaland Postadress:
Läs merRädda Våneviks gammelskog!
Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist
Läs merHökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Läs merSamverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet
Samverkan kring biologisk Samverkan kring biologisk mångfald i det nya landskapet mångfald i det nya landskapet Infrastrukturens biotoper infrastrukturens biotoper Sofia Gylje Blank, Åtgärdsprogram för
Läs merKalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala
På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller
Läs merT räd. Värdefulla. Anderstorp
Ekekullen i Anderstorp är ett bra exempel på hur värdefulla träd ger karaktär och upplevelsevärden åt ett område i tätortsmiljö. Värdefulla T räd Anderstorp Inventerare : Hanna Torén, Biolog Värdefulla
Läs merKatrineholms åtta ansvarsarter
Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser
Läs merAnsökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015
1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt
Läs merSKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs merVÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?
GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29
Läs merÅtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009
Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merFokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa.
Datum 2015-10-20 Dnr: 511-1375-15 1(14) Naturvärden i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg som är av europeiskt intresse Länsstyrelsen fick i våras i uppdrag av Naturvårdsverket
Läs merUpptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till våra vandringsleder i Biskopstorp Det finns för närvarande sex slingor i naturreservatet. Ytterligare tre planeras vara klara 2014. Längs fyra av slingorna
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merNaturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete
Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika
Läs merBon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.
Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar
Läs merRestaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura området Tromtö-Almö, SE i Ronneby kommun
1(5) Restaureringsplan för Arpö, Vagnö och Slädö inom naturreservatet Listerby skärgård i Natura 2000- området Tromtö-Almö, SE410042 i Ronneby kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde
Läs merÄntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.
Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök
Läs merNaturvärden i Hedners park
Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån
Läs merBiologisk mångfald på våra motorbanor
Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merBevarandeplanen är under uppdatering
Bevarandeplanen är under uppdatering För aktuell naturtypskarta hänvisas till Länsstyrelsens webbplats Bevarandeplan för Natura 2000-område Mo Områdeskod SE0310517 Bevarandeplanen fastställd 6 september
Läs merChecklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar
Sida 1 av 5 Checklista för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar Den här checklistan är till för dig som har gått in i ett nytt åtagande för betesmarker och slåtterängar 2017 eller har ett åtagande
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merEn samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun
1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merräd Värdefulla THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog
Denna lind vid vägkanten i Kyrkobol är det största trädet i Gislaveds kommun. Linden har en omkrets på 646 cm i brösthöjd. Värdefulla räd THestra Inventerare: Hanna Torén, Biolog Värdefulla träd i Hestra
Läs merMinnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden
MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-02-19 Dnr 511-1375-15 1(6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: 010-223 92 94 Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2016-02- 16 angående länsstyrelsens
Läs merAKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att
Läs merpraktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merAnvändarmanual för Artportalen.se
Användarmanual för Artportalen.se Alla Sveriges arter på Internet Artportalen är en databas på Internet som är till för alla och innehåller observationer av djur, växter och svampar i Sverige. Från början
Läs merRestaureringsplan för N2000-området Ribbingsholm inom projektet Life Bridging The Gap LIFE15 NAT/SE/000772
Dnr (anges vid skriftväxling) 512-7603-18 Dossiénummer 0581-230-361 Koppla till 512-382-17 Datum Version Ändrad av Ändringar 2018-06-21 1 Johanna Wahlbäck Skapat dokument Restaureringsplan för N2000-området
Läs merVad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken
Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE0420240 i Simrishamns kommun
1 Restaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE0420240 i Simrishamns kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen beskriver vad som ska göras i Natura
Läs merNytt liv åt flora och fauna.
Nytt liv åt flora och fauna. Den biologiska mångfalden i naturen är viktig för att ekologiska kretslopp ska fungera fullt ut. Som energiproducent och leverantör har E.ON möjlighet att hjälpa flora och
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE i Vellinge kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för delområdet Flommen i Natura 2000-området Falsterbohalvön, SE0430095 i Vellinge kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Läs merVad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Läs merInventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Läs merKonsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013
Konsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Uppdrag och utförande 3 3. Resultat och diskussion 4 4. Referenser 7 Beställare: Susanna
Läs merGroddjursinventering - Kungsörs kommun 2017
Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för
Läs merLandskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merÅtgärdsprogram för hotade arter
Åtgärdsprogram för hotade arter Naturvårdsverket har delegerat samordningsansvaret för framtagandet och genomförandet av åtgärdsprogrammen till Länsstyrelserna. vartoxe, larv Ceruchus chrysomelinus På
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merFörslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun
2014-02-24 Sida 1/5 Ellen Nystedt Naturskydd och tillsyn Naturavdelningen 010-22-363 46 Förslag till bildande av naturminnet Eken i Knutagård, Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar med stöd
Läs merKan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av
Läs mer