TA 3 Förstudie kring Kompetensförsörjning Anders Axelsson, Näringsliv Skåne Malmö 6 februari 2012

Transkript

1 TA 3 Förstudie kring Kompetensförsörjning Anders Axelsson, Näringsliv Skåne Malmö 6 februari 2012 Skriv ev. in extra text annars klicka och ta bort denna

2 Utbildnings- och kompetensbehov i spåren av ESS och MAX IV Utgångspunkten för projektet är att se på utbildnings- och kompetensförsörjningen ur ett brett perspektiv: Forskningsperspektivet Utbildning på universitets-/högskolenivå Grundskola ungas intresse för teknik/naturvetenskap Kompetensutveckling i industrin Funktioner för industrinära forskning och stöd En internationell jämförande studie för att samla fakta och kunskap om möjligheter och utmaningar. 5 strategiska insatsområden men också utmaningar

3 1. Långsiktigt satsa på att stärka forskarsamhället/ingenjörsutbildningarna Högkvalitativ forskning förutsätter spännande intellektuella miljöer, tillgång till de främst metoderna, den bästa utrustningen och relevant expertis. Viktigt att bygga upp kvalificerade utbildningar: Naturvetenskap med fotoner o neutroner, 180 p Lunds universitet internationellt center för utbildning inom acceleratorforskning Stärka kopplingen mellan universitetet och forskningsanläggningarna Utmaning: Stor skillnad mellan ESS och MAXLAB Strålrör/stråltid dedikerat för studenter/forskare. Intressanta exempel från PSI i Schweiz och Canadian Light Source i Kanada Medicinskt dedikerat strålrör vid MAX IV kopplat till Medicinska fakulteten & Lunds universitetssjukhus Aktörer: Universitetet, Regionen, Staten och ESS/MAXLAB

4 Risk för framtida brist på ingenjörer I de internationella fallstudierna pekar flera på svårigheter att rekrytera ingenjörer & tekniker med rätt kompetens Man understryker att tillgången på välutbildad arbetskraft en av de viktigaste konkurrensparametrarna Välkänt problem i Sverige: Globaliseringsrådet, Teknikdelegationen, SCB och Högskoleverkat Däremot har Skåne med ESS och MAX IV en unik möjlighet att öka intresset för sådana utbildningsval samtidigt som kvaliteten på utbildningarna höjs. Satsa på att utveckla en långsiktigt utbildningsstrategi för Skåne. Brett samarbete mellan universitet, högskolor, lärarhögskolor, regionen och kommunerna samt branschorganisationer som Teknikföretagen Seminarium den 12 mars tema kompetensförsörjning Workshop om framtida utbildningssatsningar

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Risk för brist på gymnasie- och högskoleingenjörer. År 2020 ( ) UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan

6 Risk för framtida brist på civilingenjörer. År 2020 ( ) UTFALL PROGNOS Arbetskraften Tillgång Förvärvsarbetande Efterfrågan

7 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Andelen med eftergymnasial utbildning med inriktning mot teknik och naturvetenskap i tillverkningsindustrin efter region, % 25% 25% 21% 20% 18% 18% 20% 16% 16% 16% 15% 11% 12% 14% 14% 14% 14% 14% 10% 8% 9% 10% 10% 10% 10% 5% 5% 0% Gotlands län Kalmar län Jämtlands län Hallands län Jönköpings län Värmlands län Kronobergs län Västerbottens län Norrbottens län Dalarnas län Örebro län Gävleborgs län Södermanlands län Skåne län Västernorrlands län Blekinge län Uppsala län Västra Götalands län Östergötlands län Västmanlands län Stockholms län Sverige Källa: SCB, raps-ris

8 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Andelen elever som slutfört gymnasiet i Skåne med inriktning NV, IP och TE, % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% NV IP TE Källa: SCB

9 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Färre har rätt behörighet för ingenjörsutbildningarna, men trenden vänder uppåt 25% 20% 15% 10% 5% 0% Högskoleingenjör Civilingenjör teknik Civilingenjör Bio Källa: SCB

10 2. Långsiktiga satsningar på den regionala kompetensbasen i Skåne Skåneprognosen visar på ökad polarisering i grundskolan och svagt intresse bland unga för teknik, matematik och NO Även sjunkande intresse att bli lärare med inriktning mot teknik, matematik och NO Skåne har med ESS och MAX IV en unik möjlighet att öka intresset för sådana utbildningsval samtidigt som kvaliteten på utbildningarna höjs. Om vi tar en elev som går på högstadiet idag exempelvis, kommer det ta ca 15 år innan denna person har en färdig doktorsexamen/ingenjörsexamen alltså precis när ESS och MAX IV tas i full drift. Intressanta internationella exempel på proaktiva insatser till elever och lärare Nytänkande i lösningar (datorspel, simuleringar, podcast) Samla aktörerna: Kommunerna, regionen, lärarhögskolorna, anläggningarna

11 3. Kompetensutveckling/teknikspridning till industrin Kompetensutveckling/teknikspridning projektet CATE Internationella exempel PSI Proaktiva insatser för att stödja svenska teknikföretag som leverantörer till både ESS/MAX IV men även andra internationella forskningsanläggningar Sverige förefaller ha en svag strategi jämfört med t.ex. Danmark och Finland behov av en svensk Technology Roadmap ESS och MAX IV som tillväxtmotor för näringslivet Teknikutveckling Upphandling Omvärldsbevakning IP-frågor/juridik Strategiska alianser Regionen bör kanske aktivt uppvakta den statliga nivån i dessa frågor?

12 Varför är det viktigt att involvera regionala företag i konstruktion och underhåll av ESS och MAX IV? (Erfarenheter från DESY)

13 4. Funktioner för industrinära forskning och utveckling Lågt direkt industriellt användande Komplex forskning i frontlinjen utbudsdriven process Viktiga internationella exempel på funktioner som arbetar specifikt med att koppla forskningen till industrin Möjligheten att göra det samma i Sverige bör utredas aktivt. Nödvändigt med tydligt industriperspektiv. Nödvändigt med bred allians mellan universitet och region och även staten Skillnad mellan ESS och MAXLAB Många initiativ/projekt som arbetar med detta perspektiv men risk att det blir spretigt. Grenoble - GIANT Nödvändigt att bygga industrirelevanta strålrör (100 milj SEK). Global konkurrens om industrianvändarna

14 5. Långsiktighet och tålamod Nödvändigt att på hög beslutsnivå formulera gemensam strategi och mål Region Skåne, Universitetet, kommunerna, staten och forskningsanläggningarna Sverige finansierar 35 procent av ESS bör formulera en linje för forskning, utbildning och industri Viktigt att också tydliggöra arbetsdelningen mellan aktörerna Forskningsanläggningarna primära uppdrag är grundforskning Stort behov av riskkapital och långsiktig finansiering strålrör & industrifunktioner Tydliggöra vad som är projekt och vad som bör komma upp i linjen

15 Vad gör vi nu? Strategisk kortversion (svenska/engelska) av våra slutsatser/rekommendationer för kompetensförsörjningsfrågan Rapport: Industrins koppling till ESS och MAX IV ur ett leverantörsoch användarperspektiv ett diskussionsunderlag Seminarium 12 mars om kompetensförsörjning ur ett utbildningsoch industriperspektiv Planerar workshops för framtida utbildningsinsatser på både högskole- och grundskolenivå Koppla dessa frågor till Kompetensplattform Skåne

16 TACK FÖR ER TID!

17 Internationella fallstudier

18 Paul Scherrer Institute (PSI) PSI grundades 1988 Placerat i Villigen, kantonen Aargau i Schweiz, mellan storstäderna Basel och Zürich Multi-disciplinärt forskningsinstitut. Bedriver forskning inom fysik, kemi, biologi, energiteknik och medicin. Flera forskningsanläggningar i anslutning: Myonkällan Swiss Muon Source Neutronspallationsanläggningen Spallation Neutron Source (SINQ) Synkrotronljusanläggningen Swiss Synchrotron Lights Source (SLS) Frielektronlasern SwissFel

19 PSI fakta och lärdomar Vid PSI finns en stark koppling till näringslivet och funktionen Technology Transfer office utgör en aktiv länk till näringslivet Hög andel betalande industriella användare (11% SLS) Erbjuder lokaler i nära anslutning för nyuppstartade spin-off företag, gå ner i arbetstid för företagande forskare, tillgång till teknik och licenser etc. Privat finansiering av strålrör. Proaktiva kontakter med industrin kring deras behov vad gäller utformningen av strålrören Arbetar proaktivt för att stödja kompetensutveckling i regionen genom att inkludera privata företag i utvecklingsprojekt liknande CATE (tillverkning av prototyper för att erhålla erfarenheter & kompetens). Detta stärker företagens möjlighet att långsiktigt gå ut på en högspecialiserad global marknad

20 PSI forts. PSI är integrerat med utbildningssystemet. Flera forskare tjänstgör parallellt på universitetet etc. Byggt upp särskilda kompetenscentra som fungerar som plattformar för kontakter mellan grundforskningen och näringslivet i regionen. Dessa arbetar t.ex. med utbildningsprojekt Skapat finansieringsmodeller som gör det möjligt för forskarstudenter att vara anställda på PSI samtidigt som de genomför examinationer på universitetet byggt upp särskilda mastersprogram samt industridoktorander Även många tekniska utbildningar på universitetsnivå är utformade med inriktning mot forskningsanläggningarna

21 PSI forts. PSI finansieras både av offentliga och privata aktörer Kantonen Aargau erbjuder en del finansieringsstöd och lån till industriinriktade forskningsprojekt. Även en särskild forskningsfond Tekniköverföringskontoret SLS Technotrans AG etablerades för att erbjuda forskningstjänster till näringslivet Säkra upp att utvecklingen av strålrör överrensstämmer med industrins behov Också övrig företagsrådgivning kring finansieringsfrågor, ansökningar, patent & licenser Betonar behovet av en långsiktig strategi för samarbetet mellan forskningsanläggningar, utbildningsinstitutioner och näringslivet Arbetar just nu med en high-tech strategi Figur X: Antal samarbetsavtal mellan industrin och PSI (PSI Jahresbericht, 2009: 46)