Kvarboende vid renovering av flerbostadshus Hur får man nöjda hyresgäster? En studie av kv. Bergakungen i Västerås

Transkript

1 RAPPORT/EXAMENSARBETE 15P Institutionen för Samhällsteknik Kvarboende vid renovering av flerbostadshus Hur får man nöjda hyresgäster? En studie av kv. Bergakungen i Västerås Examensarbete vid Mälardalens Högskola För SABO i samarbete med Bostads AB Mimer Utfört av: Martin Bjermert Examinator: Lisbeth Dahlbäck Västerås, 12/10/2007 1

2 1

3 Abtract This essay is based on interviews with tenants that lives in their accomodation during renovation. The focus lies mainly in how the tenants experience the renovation in the district Bergakungen in Västerås. The report also contains what the tenants presence means in general and how they should be met. Some 20 tenants have been interviewed about how they interpret the situation. Most of them seems satisfied with the renovation. In general has the tenants experience, postive or negative depended on their attitud and understanding for the renovation. Apart from lack of information in different languages the renovation according to me has been carried out very well from both landlord and contractor. Personally I think that the project in most cases can be a model for other renovating projects. Key words: Accommodation, renovation, rebuilding, tenant, tenement. Nyckelord: Kvarboende, Renovering, Ombyggnad, Flerbostadshus, Miljonprogrammet, Stambyte 1

4 Förord Det här examensarbetet utförs som en avslutade del av min utbildning på Mälardalens högskola i Västerås där jag studerar till Högskoleingenjör med inriktning på byggteknik. Vid fältstudierna har de inblandade visat överraskande stort intresse att vilja dela med sig av information och även ta del av resultaten vilket har varit glädjande. Jag vill här ta tillfället i akt att tacka alla hyresgäster som ställt upp på intervju, min handledare Dan Andersson samt följande personer för deras medverkan: Désirée Karlsson, Tommy Persson, Per Widerstedt, Lisbeth Dahlbäck & Gösta Gustavsson. 1

5 Innehåll Inledning och bakgrund...3 Syfte...4 Avgränsning...4 Metod & material...4 Underhåll...5 Kvarteret Bergakungen...6 Fakta om renoveringen...8 Pettersberg & Pettersbergsprojektet...10 Sammanfattning av intervjuer med hyresgäster...11 Hyresgästers rättigheter vid ändringsarbeten i flerbostadshus...14 Evakuering, kvarboende eller daglägenhet?...17 Mötet mellan två olika verksamhetsformer...19 Störningen buller...20 Information vid ombyggnad...21 Metoder som underlättar för hyresgästen...25 Diskussion, sammanfattning och slutsatser...27 Slutord...27 Referenser...28 Bilagor...29 Bilaga 1 Intervjuer med hyresgäster före under och efter renovering...30 Bilaga 2 Intervju med entreprenör (platschef Tommy Persson)...64 Bilaga 3 Exempel på Tidningsartiklar om ämnet...66 Bilaga 4 Mimers erfarenhetsåterföringsenkät till hyresgäster...78 Bilaga 5 Mimers blankett för godkännande av renovering...83 Bilaga 6 Detaljerad tidplan för ett trapphus

6 2

7 Inledning och bakgrund Den här undersökningen har gjorts på efterfrågan av SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsbolag) som är intresseorganisation för ca 300 företag som tillsammans äger och förvaltar bostadsfastigheter med mer än lägenheter och 1,4 miljoner hyresgäster. Över en halv miljon av dessa lägenheter finns i fastigheter byggda från början av 1960-talet till mitten av 1970-talet. Upprustningen av detta bestånd har påbörjats i mindre omfattning. De närmaste åren måste huvuddelen av detta renoveringsarbete genomföras till stor del med kvarboende hyresgäster. Utöver dessa fastigheter kvarstår också ett betydande renoveringsbehov i fastigheter byggda under 1950-talet. Enligt de uppskattningar som Boverket gjort behöver renoveringstakten tredubblas för att det ska vara möjligt att klara av renoveringsbehoven inom rimlig tid. Den stora volymen av renoveringar måste i huvudsak ske med kvarboende hyresgäster. Evakueringar sker i första hand när det finns speciella skäl t ex medicinska. Att jobba hemma hos hyresgäster ställer särskilda krav på arbetets organisation, samordning och yrkeskunskap mm. De SABO-företag som påbörjat renoveringar får idag ta emot mycket klagomål från hyresgästerna för bl a bristande respekt och att överenskomna tider inte hålls. Uppdelningen på olika yrkeskategorier och brister i samordningen upplevs också som besvärande. Klagomålen har blivit så många att de blivit ett stort problem för SABO. Förhållandena varierar starkt mellan olika orter och företag. Dokumentationer och analyser av marknadens och kundernas erfarenheter saknas i stort sett även om det i respektive företag lokalt finns erfarenheter och kunskap med utgångspunkt från sin egen situation. SABO har tagit initiativ till ett omfattande utvecklingsprojekt kallat "Professionell renovering" med syftet att effektivisera och förändra renoveringsprocessen med fokus på kundperspektivet, alltså hyresgästerna. Projektet omfattar förutom ett flertal delstudier som belyser teknikfrågor, tillgången på kompetent arbetskraft, fortbildning, upphandlingsfrågor mm. Det är inte bara SABO som har uppmärksammat de kommande renoveringarna av miljonprogrammet, även Hyresgästföreningen har dragit igång ett landsomfattande arbete kallat Uppdrag M. Satsningen består av tre delar, en om de rent fysiska frågorna, hur hus och gårdar ska renoveras. En annan handlar om de sociala frågorna och en tredje om hur hyresgästernas röster ska höras. Än så länge har dock arbetet inte kommit så långt, analysgrupperna har ännu inte träffats. SABO ser det dock angeläget att komplettera de mer tekniskt/ekonomiska projekt som påbörjats inom ramen för "Professionell renovering" med ett antal högskoleuppsatser och examensarbeten från olika orter och projekt där dagens förhållanden dokumenteras och analyseras med utgångspunkt från kundperspektivet. Det är alltså här som detta arbete kommer in i bilden! 3

8 Syfte Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hyresgästers upplevelse av att bo kvar i en bostad som renoveras. Uppsatsen behandlar även kvarboende och renovering i allmänhet. Överlag finns relativt få undersökningar av vad de boende tycker om de renoveringar som gjorts. Denna uppsats med flera andra ska därför ligga till grund för jämförelser och övergripande analyser som i förlängningen förväntas leda till krav på önskvärda ändringar och anpassningar av renoveringsprocessen. SABO s ambition är att effektivisera och förändra renoveringsprocessen och deras mål är nöjda hyresgäster, god kvalitet och lägre kostnader. Avgränsning Arbetet har avgränsats till att handla om hur hyresgäster uppfattar kvarboende vid renovering samt om hyresvärd kan förbättra för de boende under renoveringen. Arbetet berör dock de flesta av nedanstående frågeställningar. (SABOs exempel på frågeställningar som har varit utgångspunkter för uppsatser:) - Bemötande och uppträdande gentemot hyresgäster - Miljöstörningar vid renoveringsarbeten - Information före och under arbetet - Stödfunktioner för städning och hygien - Säkerhetsfrågor som nyckelhantering, förrådsfunktioner, mm - Individuella ersättningar som kompensation till hyresgäster för men i boendet. - Kundperspektivet ur entreprenörernas och hantverkarnas synvinkel. Särskilt kritiska arbetsmoment för kund och hur de har hanterats. Hur arbetena planerats och hur planeringen fungerat med avseende på angivna tider mm. - Relationer mellan olika yrkesgrupper Metod & material Val av ombyggnadsfall har skett av SABO. Tillvägagångssättet för utredningen består i att utföra kvalitativa intervjuer hemma hos hyresgäster i ett kvarteret Bergakungen i Västerås där renovering pågår. Nyckelintervjuer har även gjorts med hyresvärd och entreprenör. Nyckelintervjuerna gjordes inte bara före utan även efter det att intervjuerna med de boende bearbetats. Detta gjorde det möjligt att få kommetarer och klargöranden Objekts- och litteraturstudier har gjorts inom ämnet därefter har underlag för intervjufrågor arbetats fram. Intervjuerna har behandlat boende i olika skeden av ombyggnadsprocessen. Dels boende som snart ska få sina lägenheter renoverade, boende i lägenheter där renovering pågår samt boende i lägenheter som är färdigrenoverade. Information har skickats ut till de boende om vem jag är och varför intervjuerna sker. Urvalet av hyresgäster i kvarteret har skett slumpmässigt av intervjuaren själv som inte vetat vilka människor som bor i respektive bostad. Intervjupersonerna har en jämn spridning över hela kvarteret och intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats. Utöver den förstahandsfakta som framkommit vid intervjuerna, inkluderas i undersökningen också litterär andrahandsfakta. 4

9 Underhåll Underhållet är i stort sett den enda post i fastighetskostnaderna som man som fastighetsägare kan skjuta på och det kan finnas perioder när driftnettot inte tillåter några större underhållsåtgärder. (Driftnettot visar skillnaden mellan hyresintäkter och de kostnader som utgörs av drift- och underhållskostnader samt fastighetsskatt) Emellertid finns det viktiga skäl att inte släpa efter med underhållet. Bland annat kan eftersatt underhåll orsaka missnöje bland hyresgästerna och än större reparationskostnader längre fram. Under knapphetens stjärna försöker man hela tiden hitta nya vägar till resursoptimering. Exempel på det är byte bara när det behövs och hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll, vilket innebär lägre hyra om man avstår. Genomsnittet för det långsiktiga underhållsbehovet för ett normalt 1970-talshus med bostäder och lokaler är drygt 100 kr/m 2 och år. Om dessa medel kan avsättas i en långsiktig underhållsplan, kommer aldrig behovet att uppstå att behöva finansiera uppskjutet underhåll med lån och hyreshöjningar. Problemet för många fastighetsägare är att hyresintäkterna inte räcker för en årlig avsättning av drygt 100 kr/m 2 för underhåll. Detta kan leda till att underhållet eftersätts ofrivilligt och att ett stort lånebehov uppstår längre fram. Bostads AB Mimers (Västerås bostadsföretag) årliga avsättning för underhåll är ca 78 kr/m 2 och år. Denna siffra gäller för hela Mimers bestånd och därmed även nya bostäder som inte behöver underhåll i samma omfattning som äldre fastigheter. Källa: Kurskompendium i kursen Fastighetsförvaltning MDH. 5

10 Kvarteret Bergakungen Figur 1 Kv. Bergakungen vy från ovan (Foto: Eniro) Kvarteret Bergakungen består av 153 st. lägenheter fördelade på sex st. hus i tre våningar med 2-spännare. samt ett antal källarlägenheter, fem lokaler och en kioskbyggnad. Fyra av husen står med gavlarna mot varandra samt två fristående hus som tillsammans med ett av de sammansatta husen omsluter en liten gård. Kvarteret ligger på Pettersbergsgatan i stadsdelen Pettersberg i Västerås. Husen är byggda 1963 och har sedan dess genomgått en mindre renovering av fasader, balkonger och vissa fönster i början av 90-talet renoverades yttertaken. År 2007 var det hög tid att genomföra en större renovering av husen med bland annat stambyte. Renoveringen startade i mars 2007 och väntas pågå till mars/april Renoveringen sker etappvis med en etapptid på sex veckor per trapphus där trapphusets lägenheters badrum och kök renoveras med mera. Som mest renoveras fyra trapphus samtidigt i olika skeden. Under denna tid har de flesta hyresgäster fått bo kvar och ingen har haft tillgång till vatten eller toalett i lägenheten. Detta eftersom evakuering skulle medföra alldeles för stora kostnader då hyresvärden inte har tillgång till den stora mängd tomma lägenheter som krävts för detta ändamål samt att det varit för dyrt för dem att anskaffa tillfälliga bomoduler. Evakuering har dock varit tvunget i de nio sutteränglägenheter som finns då dessa är små vilket gör att man inte kan flytta sig till ett särskilt rum i lägenheten, dessutom är ingreppen för stora för att någon ska kunna bo kvar. Även de äldre och handikappade som bor i kvarteret har evakuerats till andra lägenheter. De kvarboende har dock inte behövt betala någon hyra under ombyggnadstiden och om de själva tömt sina förråd har de fått 2000 kr i ersättning för besväret. Varje boende har även fått 50 kr i ersättning för elförbrukningen av de maskiner som hantverkarna använder. Ombyggnaden ska enligt förfrågningsunderlaget innebära: - Modernare lägenheter genom ombyggda kök och badrum med stambyte och byte/installation av spiskåpor, ny inredning och nya ytskikt samt byte av innedörrar. - Ökad trygghet genom byte av tamburdörrar, ytterdörrar, sektionering av sutterängvåning, utbyggnad och renovering av trapphus och entréer samt passersystem med porttelefoner och integrerat bokningssystem i tvättstugor. - Attraktivare boende genom upprustning av utemiljö inkl lekplatser, nya cykelförråd och förbättrad belysning - Lägre driftskostnader genom byte/renovering av fönster/fönsterdörrar, renovering av undercentral samt byte av ventilationssystem och elsystem. Kostnaden för renoveringen beräknas till 85 miljoner vilket i snitt blir ca en miljon per lägenhet. 6

11 I denna summa ingår även kostnaden för ändringar utanför lägenheten. Hyresvärden för bostadsområdet samt byggherren och beställare för projektet är det kommunala bostadsföretaget Bostads AB Mimer (förkortat Mimer) vilket är det enskilt största lokala bostadsföretaget i Västerås. Projektledare för projektet är Dan Andersson på Mimer. Entreprenören är NCC med Tommy Svensson som platschef. Projektassistent är Désirée Karlsson och kvartersvärd är Tapani Haapaniemi. 7

12 Fakta om renoveringen Trapphusen renoveras inte samtidigt som lägenheterna vilket medför störningsmoment under en mer utspridd tid. Vad många hyresgäster önskar är en renovering som är så koncentrerad som möjligt vilket den inte är då renovering av lägenheterna sker vid ett tillfälle och renovering av trapphus vid ett annat tillfälle. Förskjutningen beror delvis på att förslag av de nya entréerna inte godkänts av byggnadsnämnden. En detaljerad tidplan för lägenheterna kan du se i bilaga 6. Den visar alla moment som ingår för varje lägenhet. I bostäderna tillämpar Mimer hyresgäststyrt underhåll ett system kallat Plusval som innebär att man själv får välja när ytskikt med mera byts ut i sin bostad. Hyresgästen står för kostnaden själv vilket ofta blir mer ekonomiskt för hyresvärden då hyresgästen oftast blir mer rädd om sina ytskikt. Eftersom Mimer vill gynna de som bor kvar i samma lägenhet länge då detta är mest ekonomiskt för Mimer får de som bott i samma lägenheter i mer än 10 år en bonuscheck värd 5000 kr som de kan utnyttja exempelvis till detta Plusval I samband med renoveringen sänker också Mimer kostnaden med 50 % för detta Plusval vilket många nappat på. En del av hyresgästerna hade ganska nya ytskikt eller vitvaror före renoveringen och såg det först lite onödigt med en renovering innan de fick förklarat att det måste rivas ändå för rot arbete och att samma standard måste gälla i alla lägenheter. Utöver dessa val har också hyresgästerna fått göra egna ytskiktsval till kök och badrum. De har haft möjlighet att gå till kvartersvärden för att studera provexemplar av de olika ytskikten. Då hyresgästerna valt har de fått ett personligt möte med projektassistenten där de även haft möjlighet till diskussion och frågeställningar om renoveringen i helhet. Hyresgästerna har även fått välja mellan dusch eller badkar. För de hyresgäster som varit intresserade av att vara med och påverka lite mer har det funnits en särskild samtalsgrupp (som Mimer kallar det) att gå med i. I denna har hyresgäster fått vara med och påverka om exempelvis handdukstork, fullstor kyl och frys, målning i klädkammare, färgval till kakel, med mera. Något år innan renoveringen skickades det även ut papper till de boende där de hade chansen att framföra vad de tyckte skulle ändras i deras lägenheter. Vid denna tid har de boende haft större chans att påverka än vid senare tillfällen som exempelvis vid förhandling vid godkännande av renoveringen. I och med att hyresgästerna får dessa möjligheter uppstår ett visst mått av delaktighet och motivation vilket är nog så viktigt. Härigenom driver inte Mimer alla förändringar på egen hand. Nyckeln till de boendes situation ligger i att förslagen till ombyggnad och andra åtgärder ligger i samklang med hyresgästers önskemål. Även om de boendes möjlighet till påverkan i stort sett inskränkes till att omfatta ytskikten brukar ändå många boende lägga stor vikt vid de val de ändå får göra. Eftersom de boende inte har tillgång till vatten eller toalett har man upprättat stödfunktioner för toalett, matlagning och diskning i form av tillfälliga baracker på gården. Dessa städas varje dag. Särskilda mulltoaletter som man kan ha i lägenheten har varit tillgängliga att för småbarnsfamiljer och andra som har besvär av olika slag så att de slipper springa ut för att kissa mitt i natten för toalettbestyr. I låsen till lägenhetsytterdörrarna används under byggtiden Figur 2 Stödfunktioner för toalett, dusch, matlagning och diskning (foto: Martin Bjermert) 8

13 särskilda bygglåscylindrar istället för huvudnyckel. Detta för de boendes säkerhet en nyckel för varje trappingång istället för en nyckel för hela kvarteret vilket också är bättre för Mimer och NCC. Om de annars hade tappat bort en nyckel hade de fått betala nya cylindrar till hela kvarteret. NCCs egna bygglåscylindrar. Vid besiktningarna av lägenheterna har (förutom i början av renoveringen) relativt få fel hittats vilket är bra för att vid besiktningen få anmärkningar av beställare kan vara något som gör hyresgästen negativt inställd till en i övrigt väl genomförd ombyggnad. Arbetstiderna är vardagar mellan 06:45 till 16:00. Inga bullrande arbeten får göras innan sju. Uppehåll görs i samband med jul och nyår mellan 21a dec 7 jan för de boendes skull. Arbete pågår istället till viss del i sutteränglägenheterna där ingen bor. Under denna tid får inga bilningsarbeten eller liknande som bullrar pågå. I lägenheterna finns asbest i kakelfix i kök och badrum vilket saneras. Med kvarboende är detta möjligt då man har avgränsat arbetsområdet med tre slussar och fläktar. Arbetet pågår dessutom under kort tid. Byggherren (Mimers) lokala regler för verksamheten: Arbetstid mån fre 06:45 16:00 I möjligaste mån ska hänsyn till buller tas p g a kvarboende. Varje entreprenör som arbetar i lägenheten ansvarar för att den låses när den lämnas. Alla ansvarar för att dammspridning i lägenheten begränsas. Inhägnad av materiel och sopcontainrar. Maskiner, verktyg mm får ej kvarlämnas så barn kan komma till skada. Mycket viktigt att varje hantverkare kontinuerligt omhändertar sitt avfall. Mimers projektassistent har inga direkta förslag på hur man skulle kunna ändra eller anpassa renoveringen till de kvarboendes fördel. Hon anser att Mimer har varit väldigt tillmötesgående. Inga större förändringar skulle enligt henne göras om de hade haft en större budget. Hon menar att även en evakuering är omständlig för hyresgästen. Förövrigt anser Mimer att de överlag har fått väldigt få klagomål. 9

14 Pettersberg & Pettersbergsprojektet Pettersberg byggdes främst under 1960-talet och innehåller både hyres- och bostadsrätter samt ett mindre antal villor. Stadsdelen är en centralt belägen, ca 2 km från Västerås centrum, med ca 2800 boende. Området har grundförutsättning för att vara en attraktiv boendemiljö, med sitt centrumnära läge och anknytning till stora grönytor, men har tyvärr fått ett i viss mån oförtjänt dåligt rykte. En hög andel anmälda brott (främst inbrott, stölder och skadegörelse), många boende med utländsk härkomst, samt tecken på social skörhet som hög arbetslöshet och lägre utbildningsnivåer är bidragande orsaker. Pettersberg har också en del brister i den offentliga miljön vilket gör att stadsdelen av många upplevs som otrygg. Sedan 2003 pågår ett projekt på Pettersberg med namnet Pettersbergsprojektet. Det drivs av Mimer och Västerås stad med syfte att åstadkomma förnyelse och förbättringar i stadsdelen genom samarbete och delaktighet. Genom att ta till vara det engagemang och de goda idéer som finns hos dem som bor och verkar på området ska Pettersberg utvecklas till en trivsammare och tryggare stadsdel. Projektet ingår i ett större forskningsprojekt där förutom Västerås också Helsingborg, Örebro och Norrköping finns med. Målet med projektet är bl a att: Öka och tillvarata det aktiva deltagandet i utvecklingen av Pettersberg hos dem som bor och verkar i stadsdelen. Hitta fungerande samverkansformer mellan de som bor och verkar i Pettersberg. Arbeta för att stadsdelen ska upplevas som trivsam, trygg och säker att bo i. I Västmanlands läns tidning den 29e Oktober 2007 hävdar projektledaren Agneta Hedälv att projektet hittills gett bra resultat och att brottsligheten minskat. Källa: 10

15 Sammanfattning av intervjuer med hyresgäster Sammanlagt har 22 hyresgäster intervjuats varav fem är hyresgäster som inte fått sin lägenhet renoverad ännu, tre är hyresgäster där renovering pågår för fullt och 14 är hyresgäster som nyss varit med om renoveringen. För fullständiga intervjusvar se bilaga % av hyresgästerna har varit med på båda informationsmötena, 29 % har varit med på ett och 24 % har inte varit med på något. 87 % av de som var med tyckte att det var givande eller hyfsade och 13 % var missnöjda med mötena. De som inte varit med på informationsmötena är också dem som haft de flesta klagomålen. 86 % tyckte mötet med projektassistenten var givande medan 14 % inte tyckte det. 69 % av dessa har varit i kontakt med henne fler gånger. Projektassistentens arbete känns i allra högsta grad givande. Många hyresgäster har själva utnyttjat hennes hjälp. Hon har fått klart mer beröm än klagomål. 93 % tyckte att Mimers bemötande generellt har varit bra eller okej. 67 % tycker att NCCs bemötande varit bra eller mycket bra, 20 % har haft invändningar och 13 % har tyckt de varit bra med vissa invändningar. 62 % tycker att den skriftliga informationen varit bra och tydlig, 24 % tycker att den är dålig eller otydlig och14 % tycker att den är bra med vissa invändningar. Av de som tycker den skriftliga informationen varit dålig eller otydlig eller haft invändningar har ungefär hälften haft svårt att förstå språket. För 20 % har något varit oklart medan 80 % tycker allt har varit klart och tydligt. På frågan vad de generellt tycker om informationen svarar 73 % att den varit bra eller hyfsad och 27 % att den varit dålig. På frågan Tycker du att du fått vara med tillräckligt och påverka hur renoveringen går till? svarar 33 % ja 33 % nej och 33 % att de inte haft några större önskemål. 50 % av de boende tycker att hyreshöjningen är rimlig, den andra hälften tycker inte det. 42 % har varit hemma mycket under dagtid då arbete pågått. Resten har befunnit sig på annat håll. De som hade möjlighet tillbringade delar av ombyggnadstiden i fritidshus eller hos vänner. 91 % har påverkats negativt på ett eller annat sätt av renoveringen. På frågan vad de upplevde som mest störande och jobbigt under renoveringsarbetet svarade 53 % buller eller damm. Av de övriga svarade en majoritet att avsaknaden av badrums- och köksfunktioner i deras lägenheter var mest jobbigt. Ingen hade något förslag på hur man skulle kunnat ändra eller anpassa renoveringen så att man störs mindre, förutom en hyresgäst som tyckte att man kunnat använda sig av bostadsmoduler och en annan hyresgäst som menade att hantverkarna kunde jobbat snabbare. 11

16 På frågan om de har varit eller är nöjda med hur arbetet utförts av hantverkarna svarar 75 % ja, 17 % nej och 8 % vet ej. Alla tycker att hantverkarna visat hänsyn. På frågan Har du visat hänsyn för NCCs & Mimers önskemål, t ex röjt undan i tid mm? svarar alla enhetligt ja. 79 % har hittat någon mindre felaktighet i deras bostad. 82 % upplever att de överenskomna tiderna har hållits och att entreprenörer slutat och kommit i tid. 18 % tycker inte att tiderna har hållits. 80 % tyckte tiderna var överkomliga medan 20 % resten tyckte att de började för tidigt. På frågan om de är nöjda eller missnöjda med de ändringar som kommer göras i allmänna utrymmen såsom trapphus, källare och utemiljö svarade de flesta att de var nöjda med det som gjorts hittills men att de inte hade fått tillräcklig information hur allt blir då det är klart. 85 % var nöjda med utbudet av kakel, tapeter och golv medan 15 % tycker att det kunde varit mer. På frågan om stödfunktioner för toalett, dusch, matlagning & diskning fungerat svarar 18 % att det fungerat bra men 78 % har haft ganska stora klagomål och detta nästan enbart på andra boende som de anser inte sköter sig. Många småbarnsfamiljer har inte fått någon information att det funnits mulltoaletter att tillgå. Att tydligare informera om detta vore kanske på sin plats. 20 % anser att det funnits risk för stöld under renoveringstiden varav en har blivit bestulen av tillhörigheter i sitt källarförråd p g a öppna källardörrar. 50 % tyckte att hyresfritt under ombyggnationen och att ersättningen på 2000 kr varit till belåtenhet. Andra hälften tyckte det var otillräckligt. Flera påpekade att denna kompensation inte kommer då man som mest behöver den under själva renoveringen utan först i efterhand. Hyran tror Dan Andersson skulle kunna justeras så att den hyresfria betalningen kommer mer i fas med tiden då själva ombyggnaden av berörd lägenhet sker. Flera hyresgäster som har bostads- eller socialbidrag känner också att de inte får ut något av att det är hyresfritt eftersom det bara är försäkringskassan som tjänar på det. Detta kan man ha olika åsikter om, dessa hyresgäster får ju pengar för hyra i alla fall. Det Mimer ska göra till nästa gång är att informera mer vad hyresfritt innebär för bidragstagande hyresgäster. 10 % hade varit med om en renovering av samma omfattning tidigare. På frågan om de hellre hade bott i en annan lägenhet eller inredd barrack under ombyggnadstiden svarade 53 % ja, 40 % nej och 7 % kanske. 39 % svarade att de var nöjda med de ändringar som gjorts i deras lägenheter medan 61 % hade invändningar mot diverse småsaker. 12

17 5 % av de tillfrågade var med på presentationen av planförslaget kring området Pettersberg där kvarteret ligger. På frågan hur deras uppfattning generellt är före, under och efter renoveringen ger 75 % ett positivt, 12.5 % ett negativt och 12.5 % ett likgiltigt svar. De flesta som har varit hemma dagtid har haft en lägre acceptansnivå än förvärvsarbetare eller de som inte varit hemma vilket är klart förståligt. De flesta har haft övriga intressanta saker att tillägga. Se bilaga 1. 13

18 Hyresgästers rättigheter vid ändringsarbeten i flerbostadshus Redan 1974 fick hyresgästerna ett direkt inflytande över de åtgärder och ingrepp som hyresvärden vill utföra i hyreslägenheten. Detta inflytande reglerades i bostadssaneringslagen. Bestämmelserna var i första hand tillkomna för att förhindra fastighetsägarna att förse lägenheterna med sådant som närmast kunde betecknas med onödig lyx. Under 1994 försvann dock bostadssaneringslagen och därmed också hyresgästernas inflytande. Istället infördes nya bestämmelser som i praktiken innebar att hyresvärden fick full rätt att själv bestämma över ombyggnader. Även om de nya bestämmelserna begränsade hyreshöjningarna kunde omfattande och ibland till synes onödiga ingrepp i bostäder förstöra tillvaron för många hyresgäster. I och med att de nuvarande reglerna för hyresgästinflytande vid ombyggnad infördes 1997 gavs hyresgästerna åter en större makt. Enligt dessa regler krävs godkännande av hyresgäst för standardhöjande arbeten som har ej obetydlig inverkan på lägenhetens bruksvärde. Även åtgärder för ej oväsentlig ändring av lägenhet eller gemensamma delar av fastigheten samt allt som kräver bygglov krävs godkännande. Med detta menas att alla hyresgäster måste skriva på ett skriftligt intyg att de godkänner renoveringen och den blivande hyreshöjningen p g a av ökat bruksvärde. För allmänna utrymmen såsom trapphus och utemiljöer måste bara 50 % av hyresgästerna godkänna åtgärderna. Upphandlingen för kvarteret Bergakungen har som sig bör ej skett innan alla hyresgäster godkänt renoveringen. Se bilaga 5 för Mimers blankett som de skickat till hyresgästerna för deras godkännande. Bestämmelserna gäller däremot inte underhållsåtgärder som exempelvis omtapetsering eller byte av stammar. Om hyresvärden däremot byter ut plastmattor och våttapet i badrummet mot klinker och kakel i samband med ett stambyte krävs ett godkännande från hyresgästerna. Detta räknas nämligen som standardhöjande åtgärder. I förarbetena till bestämmelserna tar lagstiftaren upp problematiken med att vissa underhållsåtgärder samtidigt är standardhöjande. Som exempel anges när hyresvärden byter ut ett äldre uttjänt kylskåp mot ett nytt eftersom det nya kylskåpet i allmänhet har en högre standard än det gamla. Slutsatsen är att hyresvärden inte får hindras från att vidta smärre förbättringsåtgärder i samband med sedvanligt underhåll. Exempel på åtgärder som kräver hyresgästens godkännande: Ny köksinredning med nya köksskåp. Installation av hiss. Väsentlig ändring av entréer. Stängning av sopnedkast. Ombyggnad och upprustning av tvättstugor. Utbyggnad av lekplats. Byggnation av uteplatser för marklägenheter. Installation av tvätt eller diskmaskin. Inglasning av fasader. Exempel på åtgärder som INTE kräver hyresgästens godkännande: Stambyte Förbättring av ventilation Omputsning av fasader 14

19 Ommålning av trapphus Om hyresvärden vill utföra en åtgärd som kräver hyresgästens godkännande ska värden skriftligen meddela de berörda hyresgästerna. Av meddelandet bör det framgå vilka åtgärder som ska utföras, tidsplaner, praktiska olägenheter samt ekonomiska konsekvenser. Hyresgäster och fastighetsägare har anledning att samråda och/eller förhandla om allt som ska ändras i ett ombyggnadsprojekt. I princip kan en hyresgäst jävlas och stoppa en ombyggnad. Om det inte går att komma överens kan hyresvärden ta fallet till Hyresnämnden och där ansöka om deras medgivande till ombyggnaden. Hyresnämnden ser nödvändigheten till ändringsåtgärderna samtidigt som de ser på hyresgästens argument och motiv. Hyresnämnden kan lämna sitt medgivande endast om det finns särskilda skäl. Det räcker inte att ombyggnaden blir mera lönsam, men fastighetsägaren kan hävda krav på skäligt ekonomiskt utbyte. En komplikation är att det skäliga ekonomiska utbytet oftast förutsätter bostadslån med räntebidrag som hyresgästorganisationen kan tillstryka eller avstryka. Hyresnämnden inhämtar normalt kommunens synpunkter på en eventuell ombyggnad. Hyresnämndens beslut kan överklagas hos Svea hovrätt av fastighetsägaren respektive hyresgästorganisationen. Hyresnämndens prövning av hyresgästens / hyresgästorganisationens invändningar gäller inte projektet som helhet utan endast de bygglovpliktiga åtgärder som organisationen motsatt sig. De hyresgäster som inte har godkänt åtgärderna har oftast hänvisat till att de vill undvika den hyreshöjning som följer av åtgärderna eller att de vill bevara den befintliga inredningen. I de flesta fall har hyresnämnden och Svea hovrätt gett hyresvärden tillstånd till att utföra åtgärden och en vanlig motivering är att det ansetts ha varit ekonomiskt försvarbart att genomföra upprustningen i samband med stambyten. Hyresnämnden har också pekat på att kakel och klinker har en längre livslängd än våtrumstapet och våtrumsmatta. En annan vanlig motivering har också varit att hyresvärden i ett längre perspektiv ska ha möjlighet att sköta en rimlig fastighetsförvaltning och att åtgärderna leder till en standard som framtida hyresgäster kan tänkas förvänta sig. I ett antal ärenden har hyresgästerna själva kommit med förslag på hur hyresvärden ska genomföra stambytet för att bevara exempelvis köksinredningen. Men i samtliga fall har både hyresnämnden och hovrätten påpekat att det är upp till hyresvärden själv att besluta om vilken metod denne vill använda. När det gäller exempelvis köksskåp har dessa ofta varit platsbyggda och hyresvärden har därför menat att det varit ekonomiskt oförsvarbart att återmontera de gamla skåpen. Exempel då hyresvärden inte fått något tillstånd är då hyresgästen själv renoverat exempelvis ett kök och därför vill bevara inredningen, eller när hyresvärden vill ändra en planlösning mot hyresgästernas vilja. Om hyresvärden redan har utfört en åtgärd som omfattas av bestämmelserna utan att ha samlat in hyresgästernas godkännanden eller hyresnämndens tillstånd kan en hyresgäst vända sig till hyresnämnden som i sin tur kan besluta att den brukshöjande åtgärden inte får beaktas i hyresprövningen under de följande fem åren. Hyresvärden riskerar alltså att inte få ut någon hyreshöjning för den brukshöjande åtgärd som gjorts under de närmaste fem åren. Om den hyresgäst som lämnat in sitt godkännande flyttar från lägenheten innan hyresvärden hinner påbörja åtgärden måste hyresvärden kräva in ett nytt godkännande från den nya kontraktsinnehavaren. När en hyresgäst väl lämnat sitt godkännande är det bindande. 15

20 Hyresvärden måste samla in godkännanden trots att denne inte tar ut någon hyreshöjning i samband med renoveringen. Ju större hyreshöjning en åtgärd kan antas leda till desto starkare skäl bör hyresvärden rimligen kunna visa för att åtgärden behöver genomföras. Enskilda hyresgästers ekonomi skall i princip inte vägas in i bedömningen. Dock skall vägas in enskild hyresgästs beaktansvärda skäl om denne drabbas särskilt hårt p g a sjukdom, hög ålder eller dylikt. Hyresgästerna har ej rätt till ersättningslägenhet under renoveringstiden utan ska tåla underhållet. De har dock rätt till hyresreducering under ombyggnadstiden p g a begränsningar i nyttjanderätten vilket också har skett i kv. Bergakungen. Tidpunkt för ombyggnad väljs i samråd med hyresgäster för att orsaka minsta skada för denne. Det finns inga formella krav på hur länge en ombyggnad får pågå men oftast brukar båda parter ha ett gemensamt intresse av snabba åtgärder. Om tidplanen ej hålls kan hyresgästen i princip få ersättning om Hyresnämnden anser detta. En hyresgäst har direkt besittningsskydd vilket innebär att han har rätt till förlängning eller återflytt efter en ombyggnad men om hyresavtalet upphör p g a att ombyggnaden inneburit ett färre antal lägenheter får man ingenting. Vid minskat antal lägenheter ges företräde till hyresgäst med längre boende. Hyresgästen har vid en ombyggnad enligt Hyreslagen 12e kap Jordabalken starkare rättskydd än hyresvärden. I praktiken får dock sällan en hyresvärd avslag vid väl motiverade förslag. År 2002 infördes en smärre lagändring som bl a innebär att hyresvärdens intresse av att vidta en viss åtgärd inte bara vägs mot hyresgästintresset att få bästa möjliga standard utan också mot andra önskemål som hyresgästerna för fram. Det kan exempelvis handla om att bevara en gammal men väl fungerande inredning eller att undvika den hyreshöjning som ombyggnaden kan leda till. Det har dock varit svårt att avgöra huruvida rättspraxis har ändrats eller inte efter detta. Det finns inga tydliga mönster som visar att det har blivit lättare för hyresgästerna att nå framgång hos vare sig hyresnämnderna eller Svea hovrätt. Källa: Hyreslagen 12e kap Jordabalken & Kurskompendium i kursen Ombyggnad, Ombyggnad på hyresgästernas villkor SABO 16

21 Evakuering, kvarboende eller daglägenhet? Vid omfattande ombyggnader måste hyresgästerna ofta evakueras och få tillfällig ersättningsbostad. Vid mindre omfattande ombyggnader då planlösningen inte ändras kan hyresgästen bo kvar. Närmare än så går det inte att beskriva när evakuering eller kvarboende är aktuellt. Det kan dessutom i viss mån bero på vilka grupper av hyresgäster det handlar om. Hyresgäster som förvärvsarbetar och dagtid är borta från lägenheterna kan i högre grad acceptera även stora störningar dagtid, medan arbetslösa, studerande och pensionärer har lägre acceptansnivå. Även rent individuella skäl kan spela in. Ett exemplet är då en gravid hyresgäst evakueras medan övriga hyresgäster får bo kvar. En kompromiss mellan evakuering och kvarboende är daglägenheten. I denna kan hyresgästen befinna sig i på dagen då arbete pågår. Under kväll och nattetid kan hyresgästen vara i sin egen lägenhet. Vilken metod som används ska helt sakna betydelse för vad hyran blir efter åtgärden. Kostnaden för en åtgärd, vare sig det är byggmaterial eller hyresreduktion, påverkar ju inte hyresnivån efter ombyggnad. Däremot påverkas hyresreduktionen. Kvarboendealternativet ger normalt högre hyresreduktion än andra alternativ. En annan sak är att hyrorna indirekt påverkas av kostnaderna. Oavsett om kvarboende eller evakuering sker innebär det för hyresgästen egna arbetsinsatser. I valet mellan två likvärdiga alternativ väljer Hyresnämnden det som är billigast för hyresvärden. För- och nackdelar för hyresgästen vid de olika alternativen Evakuering Vad många bostadsföretag erfar vid ombyggnad med lång evakueringstid är att få vill eller kan utnyttja möjligheten att flytta tillbaka. De som återvänder möts ofta av en starkt förändrad miljö med flertalet nya grannar. Ombyggnadsprojekt med kort evakueringstid ha däremot en hög grad av återflyttning. Fördelar: Hyresgästen slipper helt störningar från ombyggnaden. Hyresgästen kanske ändå tänkt flytta till annan typ av lägenhet eller lägenhet med lägre hyra, och får kanske genom ombyggnaden ett erbjudande, och väljer att bo kvar i evakueringslägenheten. Möjliggör för hantverkare att arbeta mer fritt. Nackdelar: De boende flyttas från en invand boendemiljö (nackdelen kan minskas genom att hyresgästen evakueras inom området) Trassel och oro kring flytten. Om möbler och tillhörigheter lämnas kvar i lägenheten vad händer med dessa? Kvarboende Fördelar: Samma boendemiljö. Hyresgästen ser vad som utförs i lägenheten, färgval etc. Hyresgäst har koll på sina möbler och tillhörigheter. 17

22 Kan sänka kostnaderna avsevärt. Nackdelar: Störningar från ombyggnaden. Vissa funktioner kan helt saknas i lägenheten som byggs om, exempelvis WC. Ökade kostnader då inte lika genomgripande ombyggnadsmetoder kan användas. Kräver särskilda tekniska lösningar. Daglägenheter Fördelar: Samma boendemiljö Det finns möjlighet att justera färgval etc. då renoveringen fortgår. Möjliggör för hantverkare att arbeta mer fritt. Nackdelar: Kräver att städning av daglägenheten sköts av hyresvärden Kräver att hantverkarna städar efter sig varje dag Daglägenheten upplevs inte som mitt hem utan mer en uppehållsplats Vissa funktioner kan helt saknas i lägenheten som byggs om, exempelvis WC Källa: Per Svanberg Hyresgästföreningen 18

23 Mötet mellan två olika verksamhetsformer Vid ombyggnad med kvarboende sker en konfrontation mellan två verksamhetsformer, byggandets och boendets. I det moderna samhället finns en kunskapsklyfta mellan fackmän och lekmän vilket märks. I allmänhet finns en brist på inblick i varandras världar. Medan boendet alltmer kommit att präglas av prydlighet, renlighet, omsorg, i hanteringen av bostadens olika ting och frånvaro av besvärande lukter och ljud har utvecklandet inom byggandet gått i motsatt riktning. Krav på hög effektivitet och användningen av maskiner har medfört att en stressig, bullrig och dammande byggverksamhet ersatt kroppskrafternas och handverktygens relativt stillsamma omsorg om byggnaden. Mötet mellan boende och byggande tenderar alltså av flera skäl att bli konfliktfullt. En viktig uppgift är därför att försöka överbygga den kunskaps- och informationsklyfta som finns mellan fackmän och de boende. Konflikter uppstår oftast i situationer där dialogen mellan fackmän och boende inte fungerar. Att kommunicera och nå fram till överenskommelser om tillvägagångssätt och resultat med de boende är inte bara önskvärt utan också nödvändigt. Källa: Att bo på en byggplats och bygga på en boplats Thomas Wikström 19

24 Störningen buller Inte bara de lägenheter som genomgår ombyggnad utan också de som finns i angränsande trappuppgångar utsätts för störningar och buller. Före och efter renoveringen av hyresgästens egen lägenhet kan buller från arbeten i andra delar av huset fortfarande vara direkt plågsamt. I hus med många hemmavarande kan man räkna med att buller har allvarligare konsekvenser än i hus där flertalet hyresgäster är yrkesverksamma dagtid. De bullerstörningar det är frågan om vid ombyggnad kan schematiskt beskrivas i termer av intensitet, utbredning och utsträckning i tid. Vissa arbetsmoment som bullrar väldigt intensivt men pågår under kortare tid och kanske inte sprider sig lika väl uppfattas oftast inte som det mest besvärliga bullret av hyresgäster då det ofta är bullerstörningar som pågår under längre tid som uppfattas som allra mest jobbiga. Källa: Att bo på en byggplats och bygga på en boplats Thomas Wikström 20

25 Information vid ombyggnad I samband med ombyggnad är störningar och ingrepp i hemlivet ofrånkomliga vilket inte bara gäller för kvarboende utan även för de som evakueras. Det klart enskilt viktigaste medlet att ta till för att få nöjda hyresgäster är att ge dem information. Information är A och O, speciellt till kvarboende hyresgäster vilka också är den klart största kategorin. De vanligaste större ombyggnaderna i flerbostadshus innefattar stambyten, renovering av badrum och kök samt fasader och balkonger. De renoveringsarbeten som kräver allra mest information är stambyten med kvarboende vilket kan ta upp till 8 veckor och om kök och badrum samtidigt renoveras kan det ta ända upp till 3 månader. Under det senaste decenniet har dock ombyggnadstiden minskat kraftigt. Mest olägenhet sker vid bilnings- och borrningsarbeten då det förekommer mest oljud och damm. En central fråga är att hyresgästen vet då hantverkarna har tillträde till dennes lägenhet. Stor hänsyn och mycket omdöme från hantverkarna är också viktigt då de arbetar i andras hem. Tydlig information i god tid innan arbete påbörjas är viktig för att underlätta för dessa hantverkares arbete. Vid mötet med hyresgästen bör tids- och handlingsplaner, ekonomiska kalkyler samt hur hyrorna kommer att påverkas presenteras. Hyresgästerna kan även de ha viktig information att dela med sig. I mötet ska representanter för fastighetsägare och huvudentreprenör delta. Information ska även ges om vilka förberedande åtgärder hyresgästen bör vidta inför ombyggnaden. De ska också få veta hur de kan påverka och vad olika alternativ kostar samt vilka alternativa utformningar och tillval de har. I hyreslägenheter kan det röra sig om allt från vitvaror, tapeter, golvmattor till kakel, klinker golvvärme, handdukstorkar, jordfelsbrytare och eluttag. Om möjligt bör helst ett särskilt visningsrum med alternativa tillval anordnas. Vid informationsmöten är det viktigt att vara lyhörd och beredd på att föra en dialog med hyresgästerna annars finns det risk att hyresgästerna känner sig överkörda och maktlösa. Att informationen är kontinuerlig under arbetes gång med besked om vad nästa process handlar om och nödvändiga åtgärder inför densamma är viktigt för att inte irritation, missnöje och ryktesspridning sker. Detta kan ske genom stencilerade meddelanden på en informationstavla i entrén och en brevlåda för funderingar och klagomål. Information via Internet är ett komplement. För att bli bättre vid renoveringar är erfarenhetsåterföring efter varje projekt centralt. Hyresgästernas synpunkter är ofta de viktigaste och dessa kan inhämtas både muntligt och genom enkäter. Informatonen bör dokumenteras och användas inför nästa ombyggnadsetapp eller - projekt. Att använda sig av särskilda projektassistenter som bland annat sköter de sociala kontakterna med hyresgästerna är erfarenhetsmässigt ett mycket klokt val. Om en tydlig kontaktperson saknas kommer flera hyresgäster ringa till bostadsföretaget direkt. Om flera olika personer sedan ska hjälpa hyresgästerna med diverse frågor kan det lätt leda till olika information från olika personer vilket i sin tur skapar mer förvirring för hyresgästerna. Dessa projektassistenter brukar handha klagomål, nyckelhantering, ge råd, bemanna informationstelefoner samt ansvara för visningslokaler. Ibland kan de även ansvara för lagring av hyresgästers egendom samt evakuering av äldre och handikappade. För anställda på bostadsföretag som under många år rutinmässigt arbetar med att ta emot klagomål finns risken att de utvecklar en slentrianmässig inställning till de boende. Det är en nödvändighet med en förmåga att arbeta med människor och en vilja till inlevelse i deras 21

26 situation. Utöver erfarenhet av att arbeta med människor är någon form av professionell träning önskvärd. I vissa situationer skulle nästan en kurators eller psykologs yrkesträning vara behövlig. Det är viktigt att informera hyresgästerna om hur lång tid man uppskattar att arbetet kommer att ta. Hyresgästerna ska så tidigt som möjligt få information om den planerade tidplanen. Men tidsplanen får inte vara för detaljerad inledningsvis eftersom arbetet kan bli försenat. Man ska passa sig för att vara för optimistiskt med tidplanen då varje försenad dag upplevs av hyresgästerna som väldigt obekväm samtidigt som de anser det mycket positivt i fall arbetet blir klart tidigare än väntat. I informationsarbetet ska fastighetsskötare och lokalvårdare involveras. Fastighetsägaren måste ta hänsyn till de behov äldre och handikappade har. Information ska lämnas om bodar på gården eller särskilt anordnade utrymmen i källare med tillgång till vatten för matlagning och disk samt tillfälliga tvätt och duschutrymmen. Likaså om eventuella kemtoaletter som kan tillhandahållas. Annan information kan beröra tillfälliga lösningar för tidningsdistribution, telefonförbindelser, sophantering, husdjursägare och försäkringsfrågor. Man ska undvika att skicka ut för mycket information på en gång eftersom detta kan leda till mer förvirring än klarhet. Alltför tekniska beskrivningar bör undvikas i informationen då det är långt ifrån alla hyresgäster som är bekanta med att läsa tekniska planritningar. De tekniska detaljerna kan man istället informera om på informationsmöten eller vid hembesök. En fråga som många hyresgäster ställer är vem som betalar elförbrukningen av de arbetsmaskiner som används. Detta löses oftast genom särskild ersättning. Andra områden som behöver informeras om är städning samt att eventuella skador kommer att repareras. Särskilda skadeblanketter kan behöva lämnas ut i samband med besiktning. Vid fasadrenoveringar kan information bland annat behövas om problem med försämrad utsikt på grund av byggnadsställningar och inplastning. Likaså om tillfälligt demonterade balkonger. Detsamma gäller förbättringsåtgärder, exempelvis inglasning eller förstoring av balkonger. Buller- och transportstörningar vid hissinstallationer är andra områden som kräver information. Detsamma kan gälla ljud- och lagringsproblem vid inredningar av förrådsvindar till bostadsutrymmen. Erfarenheterna visar, att hyresgäster efterfrågar tydlig information. Denna måste dock planeras, både vad gäller målsättning, former och tidpunkter. Den behöver vara kontinuerlig, konsekvent, samordnad och upprepad. Den måste även delas upp i lämpliga portioner för att informationsmängden inte ska bli övermäktig. Att enbart dela ut en mapp med information fungerar inte. Ömsesidiga diskussioner och dialoger är överlägsna former i förhållande till den alltför vanligt förekommande enkelriktade information som lämnas. Information bör helst ges i tal, skrift och bild, vid hembesök och träffar, på dag och kvällstid. Den måste anpassas till hyresgäster med språksvårigheter eller mentala handikapp samt till lokalhyresgästers verksamhet. Ibland kan tolkar eller teckenspråkskunniga personer behöva anlitas. Sammanfattningsvis vid omfattande renoveringar kan information behöva lämnas om: Tidsplaner Typ av förväntade störningar. Nyckelhantering Kontaktpersoner 22

27 Undanplockning av möbler och föremål. Städning Tillgång till vatten. Tillfälligt inrättade toaletter och duschplatser. Jourtelefoner Hyresgästerna kan uppmanas att förbereda stambyten, köks- och badrumsrenoveringar genom att: Plocka undan värdefull, personlig egendom. Plasta in större bokhyllor. Ta bort egen badrumsinredning, som inte är elansluten. Tömma köksskåp på ömtåligt innehåll, däribland porslin. Ta bort lösa föremål. Ta bort kläder och föremål från hall- och kapprum. Avlägsna gångkläder från garderober som ska plastas in. Hyresgästföreningens förslag på hur hyresvärden ska hantera informationen till hyresgästerna: Hyresgästerna skall kontinuerligt informeras om renoveringsåtgärderna, deras omfattning, tidsperspektiv för dess genomförande samt åtgärdernas påverkan på den egna lägenheten. Information bör lämnas både muntligen vid informationsmöten i närvaro av representant för hyresvärden och representant för hyresgästföreningen och skriftligen genom information som utarbetas av hyresvärden i samråd med hyresgästföreningen. Hyresvärden bör informera hyresgästerna kontinuerligt under hela renoveringstiden. En första skriftlig information bör lämnas minst sex månader före tänkt byggstart. Informationen bör omfatta: Bakgrunden till förslaget till renoveringsåtgärder. Åtgärdens omfattning i lägenheterna och gemensamma utrymmen. Tidplan för renoveringen. Förhållandena under byggtiden, kvarboende eller evakuering. Hyresgästernas möjlighet att välja material och utförande. Vem som är hyresvärdens kontaktperson och hur hyresgästerna kan nå denna. Information om hyresgästernas godkännande och vilka regler som gäller. Information om kompensation under renoveringstiden. Renoveringsåtgärdernas påverkan på standarden. Källa: Per Svanberg, Hyresgästföreningen 23

28 Information i Kv. Bergakungen De boende informerades om att kvarteret skulle renoveras drygt ett år innan byggstart. Före renoveringen har man också kallat in alla berörda hyresgäster till två informationsmöten. På det ena mötet stod Mimer för informationen och på det andra stod både Mimer och entreprenören NCC för information. På dessa möten har man förklarat att alla hyresgäster måste godkänna renoveringen samt vilka möjligheter de har till att påverka. De har ingående förklarat hur renoveringen kommer att gå till rent praktiskt, vilka konsekvenser som kommer uppstå samt hur renoveringen kommer påverka de boende. Även tids- och handlingsplaner, ekonomiska kalkyler, hur hyrorna kommer att påverkas samt när hantverkare kommer ha tillträde till deras lägenheter har presenterats. Hyreshöjningen har vid denna tidpunkt kunnat specificeras till kr och detta innan hyresgästerna godkänt renoveringen. Den slutgiltiga hyreshöjningen har för treorna på 68 m 2 blivit 660kr (från 4499 kr till 5159 kr) och för fyrorna på 83 m kr (från 5952 kr till 6752 kr). Hyreshöjningen skiljer sig inte så mycket mellan treor och fyror eftersom det bara är kök och badrum som renoveras. Hyresgästerna har även de kunnat dela med sig av information. Drygt hyresgäster av totalt 153 hushåll deltog på mötet vilket av Mimer anses som en ganska hygglig uppslutning. Efter mötena har protokoll skickats ut till de boende om vad som sagts. Mimer har använt sig av en särskild projektassistent som är mycket väl medveten om informationens betydelse. Hon har haft den huvudsakliga kontakten med hyresgästerna, handhavt klagomål & nyckelhantering, gett råd, bemannat informationstelefoner med mera. Hon har under hela projektets tid fungerat som mellanhand mellan Mimer, NCC och hyresgäster förutom då hon under tre veckors tid hade semester varvid kvartersvärden delvis tog över hennes uppgifter. Kontinuerlig information har lämnats genom meddelanden på entrédörrar samt i brevlådor med besked om närmast förekommande process och nödvändiga åtgärder. Dock har information bara givits på svenska vilket kan ha medfört att det förekommit tillfällen då invandrare med svårigheter med språket stått och lagat mat i köket vid tillfälle då detta skulle vara alldeles tomt för rivning. En visningslägenhet har funnits tillgänglig för de boende strax efter att renoveringen börjat. Figur 3 Anslag i entrén (foto: Martin Bjermert) Mimer har inte använt sig av Internet för att förmedla Information då deras hemsida inte är anpassad för detta ändamål. Erfarenhetsåterföring i form av enkäter skickar Mimer ut till hyresgästerna. Se bilaga 4. Dessa har dock inte skickats ut i skrivandets stund. Sammanfattningsvis tycker undertecknad att Mimers informationsarbete varit klockrent om man ser på vad som står ovan förutom vid en punkt. Information har endast framförts på svenska. Då nästan hälften av hyresgästerna i kvarteret är invandrare så är det många som har problem med språket och därför har den viktiga informationen inte nått alla fullt ut. 24

29 Metoder som underlättar för hyresgästen Uppdelningen på olika yrkeskategorier och brister i samordning upplevs som besvärande av enskilda hyresgäster. Det klagas särskilt mycket över att anlitade hantverkare inte visar respekt för de boende och att överenskomna tider inte hålls. En del av orsakerna till varför så många hyresgäster är missnöjda kan ligga i att det är många olika hantverkare som ska in i ens lägenhet. När den ena går får man inget besked om när nästa kommer. Fler multihantverkare som har flera specialiteter kan vara en lösning. Ombyggnad med kvarboende ställer alltså krav som de verksamma inom byggbranschen sällan har erfarenhet av. För vissa är det inte något problem med flera hantverkare som utför var sin del av en badrumsombyggnad. För dem handlar det bara om logistik och ha rätt man på rätt plats i rätt tid vilket leder till en smidig process. Ett förslag undertecknad har är att dela ut detaljerade tidsplaner till hyresgästerna där de kan se de olika moment som ingår i renoveringen, i vilken följd de utförs och hur lång tid momenten tar. Vidare kan man ge information om exempelvis hur dammiga eller hur mycket de olika momenten bullrar på en skala 1-5. Detta kan medföra att de boende kan förbereda sig bättre genom att de är inställda på vad som kommer ske samtidigt som de möjligtvis finner renoveringen mer intressant. Enligt hyresgästföreningen i Gävleregionen där renovering av Österområdet skett är framgångsreceptet att de som bor i området har fått vara med och påverka så mycket. En del kanske ligger i lyhördhet för den enskilde också. Om någon av de boende har jobbat natt har det ordnats annat boende. Ett och ett halvt år innan byggarbetet började drogs olika arbetsgrupper igång bland de boende, för att vaska fram vad som var viktigt att förändra och vad som inte var det. De har knackat dörr på varenda lägenhet och de boende har haft möjlighet att föra fram sina synpunkter. Damm kan man avvärja med fläktar s.k. dammfällor extradörrar och igensättning av springor mm. Vilket man gjort i Kv. Bergakungen. Buller går emellertid oftast inte så mycket att göra åt då det måste låta då man borrar och bilar. Det man framför allt kan göra är att förtydliga konsekvenserna av ljudstyrkan och att man förklarar för hyresgästen att det helt enkelt kommer låta hemskt vilket man också gjort i kv. Bergakungen. Under senare år har det skett en teknisk utveckling av metoder för byte av vatten- och avloppsinstallationer, bland annat med sikte på att korta genomförandetiderna och sänka kostnaderna. Kostnaderna för att bygga om badrum upplevs av fastighetsägarna som mycket höga eftersom dessa åtgärder i de flesta fall inte ger rätt till att höja hyran i motsvarande grad. Faktorer som påverkar byggtiden och kostnaden är omfattningen av rivningsarbetena, valet av beklädnadsmaterial för väggar och golv samt installationernas förtillverkningsgrad. På Pettersberg har man tagit fasta på den nya tekniken genom att använda sig av sk. VVS-prefab och till viss mån relining (som du kan läsa mer om nedan) vilket förkortar byggtiden och minskar kostnaderna. En annan sak som kortar ner byggtiden är att ventilationen i fastigheten som är av typen frånluftssystem behålls istället för att installation av ett från- och tilluftssystem vilket tar mycket längre tid. Dock har man inte använt sig av de snabbaste ytskikten i badrum och kök där man till stor del använt sig av kakel. VVS-prefab är en ny teknisk lösning vilket minskar renoveringstiden betydligt. Prefabrikationen 25

30 består av en s k. vägg- eller takhängd kassett med spolcistern, tappvatten, avloppsrör och anpassade mineritskivor som levereras färdigt monterad för enkel installation. Denna lösning minimerar behovet av håltagning i golv och väggar. Relining kan översättas med infodring och är en ny metod som också underlättar för de boende. Metoden innebär att gamla rostiga rör får ny invändig yta genom att plast sprutas in eller att de kläs in med en glasfiberstrumpa. Jobbet går fort, inga rivningar krävs och det är billigare. Det finns dock invändningar från experthåll. Här är de viktigaste: Metoden fungerar bara för avloppsstammar. Ett stambyte omfattar alla rör, även de för varm- och kallvatten. Grenledningar och böjar kan vara svåra att täta med relining. Det blir ofta problem när metoden ska anpassas till gamla golvbrunnar i badrummen. Det blir helt enkelt inte tätt. Det är viktigt att inse att det inte är ett komplett stambyte utan en renovering. Många mäklare har dimmiga begrepp om vad ett stambyte är. "Är stammarna bytta?" är en av de vanligaste frågorna vid visningar av lägenheter. Det kan bli olyckligt när mäklaren säger att stammarna är bytta och så är det bara avloppsstammarna som har renoverats. Förr eller senare måste även vattenrör bytas ut, men om fastighetsägaren vill dröja med det och bara åtgärda dåliga avloppsledningar fungerar infodring bra. I kv. Bergakungen används, metoden på vissa ställen där det annars är väldigt svårt att byta rör. För hyresgästen innebär de båda metoderna kortare renoveringstid och mindre buller än konventionella metoder men trots att det finns det bra produkter och systemlösningar på marknaden har dessa produkter på vissa områden svårt att etablera sig. En orsak till detta är så kallat traditionellt tänkande. Beställare frågar efter det dem alltid frågar efter så får de det de alltid fått. Varför det är så beror troligtvis på ett ekonomiskt intresse från byggentreprenörer att dela in projektet i många upphandlingsprocesser och på så sätt pressa underentreprenörer mot varandra. Genom att öka föreskrivningen av bl a ovanstående metoder tvingas entreprenörerna samordna anbuden för att kunna lämna rätt pris. Den stora bonuseffekten för hyresgäster är den korta byggtiden men även bättre miljö eftersom tekniken inte kräver bilning Källa: Tidsskriften Energi och miljö Nr 9 sept 07 26

31 Diskussion, sammanfattning och slutsatser Överlag verkar hyresgästerna i kv. Bergakungen nöjda med renoveringen. Till stor del har hyresgästernas uppfattning, positiv eller negativ berott på individens inställning och förståelse till renoveringen. Bortsett från brister i informationsarbetet rörande språk har renoveringen enligt mig skötts på ett väl godkänt sätt av både hyresvärd och entreprenör. Personligen tycker jag att projektet i de flesta avseenden mycket väl kan vara en förebild för andra renoveringsprojekt. Slutord Jag tycker det har varit ett intressant men också givande arbete. Jag har fått inblick i människors situation vid omfattande renoveringar i deras bostad då de varit tvungna att bo kvar i densamma. Under arbetets gång har jag träffat många trevliga personer med olika bakgrund och förhållanden. Jag hoppas att arbetet blir till hjälp för SABO med deras projekt Professionell renovering. 27

32 Referenser Personer 22 hyresgäster i Kv. Bergakungen i Västerås Dan Andersson & Desiree Karlsson, Bostads AB Mimer Tommy Persson, NCC Per Svanberg, Hyresgästföreningen Gösta Gustavsson, SABO Litteratur Förfrågningsunderlag Kv. Bergakungen Att bo på en byggplats och bygga på en boplats Thomas Wikström Ombyggnad på hyresgästernas villkor SABO Ombyggnad och andra åtgärder (kurskompendium) Tidsskriften Energi och miljö Nr 9 sept 07 Arbetsmiljöplan Kv. Bergakungen Planprogram för Pettersberg Stadsbyggnadskontoret okt 2006 Rostig stam får nytt inre Svenska dagbladet 5 november 2004 Västmanlands läns tidning För ett tryggare Pettersberg 29 okt 2007 Från avklarade studier: Kurskompendium i kursen Ombyggnad. Kurskompendium i kursen Fastighetsförvaltning Internetkällor f (12/02/2007) (12/02/2007) (12/02/2007) 28

33 Bilagor Bilaga 1 Intervjuer med hyresgäster före under och efter renovering...30 Bilaga 2 Intervju med entreprenör (platschef Tommy Persson)...64 Bilaga 3 Exempel på Tidningsartiklar om ämnet...66 Bilaga 4 Mimers erfarenhetsåterföringsenkät till hyresgäster...78 Bilaga 5 Mimers blankett för godkännande av renovering...83 Bilaga 6 Detaljerad tidplan för ett trapphus

34 Bilaga 1 Intervjuer med hyresgäster före under och efter renovering Svar på intervjufrågor från hyresgäster FÖRE renovering (HG = Hyresgäst) (Frågor skrivna i tunn stil & svaren skrivna i fet stil) (--- = svar saknas eller framkommer i annat svar) Var du med på de båda informationsmötena? Vilket var mest givande? Uppstod många frågor? Vilka frågor uppstod? Kunde de svara på dessa frågor? HG 1. Ja dem var okej men det var få människor som kom. HG 2. Ja ett möte då även NCC var med. Det var givande även om det kändes att det var lång långt bort i tiden för vår del. Det var många frågor om hur det skulle fungera och de hade svar på det mesta. Det verkade genomtänkt hur det skulle fungera. HG 3. Ja men vi hade inte så mycket att säga till om, de sa bara vad som skulle göras. HG 4. Ja HG 5. Nej Tycker du att du fått vara med tillräckligt och påverka hur renoveringen går till, vad som ska renoveras och hur det ska renoveras? Har du haft några önskemål angående renoveringen? I så fall har dina synpunkter fått någon hänsyn? Tror du de kommer få någon hänsyn? HG 1. Jag har varit med i samtalsgruppen men har jag inte fått så mycket gehör för det. Jag tyckte inte om att de kommer ta bort mitt skafferi och min matkällare. Andra hyresgäster röstade bort mina synpunkter. Nu blir jag tvungen att köpa något slags förvaringsskåp. HG 2. Till viss del. Vi har inte så mycket att säga till om utöver de val vi redan får göra. HG 3. Jag tycker att de i samband med renoveringen borde installera ett avlopp även i badrum nr 2 eftersom det blir lättare att städa då. Annars är det tillräckligt med de val vi har. HG 4. Jag ville inte vara med i samtalsgruppen. HG 5. Nej jag önskar bara att vi slipper bo kvar under renoveringen, det är mitt största önskemål. Är den skriftliga informationen tydlig? HG 1. Ja HG HG 3. Ja de har varit jättenoga med den. 30

35 HG 4. Jag vill gärna ha en mer exakt tid då de ska byta ut mina fönster och inte bara att det blir någon gång under nästa vecka. HG 5. Jag har varken sett eller hört någon information om renoveringen. Vad tycker du generellt om informationen? HG 1. Den har varit jättebra, helt perfekt. HG HG 3. Den är bra. HG HG 5. Den har varit väldigt dålig. Var det personliga mötet med projektassistenten Desirée givande? HG 1. Inte träffat henne ännu. HG 2. Inte träffat henne ännu. HG 3. Hon är trevlig och jag är nöjd med henne, hon är hjälpsam. HG HG 5. Desirée har ringt men jag har inte haft tid att ringa upp så jag har inte träffat henne. Har du varit i kontakt med henne fler gånger? I så fall vad har sagts då? HG 1. Ja genom samtalsgruppen. HG 2. Ja jag har ringt henne med lite frågor om renoveringen och det svar jag fått är att vi tar det när vi träffas. Exempelvis har vi funderat om vi får ha kvar vår nya spisfläkt som vi betalat själva. Det får vi troligtvis inte. Vi undrade även om vi fick välja vitvaror i rostfritt. Som vi trodde gick inte det men vi får se när de säljer lägenheten till mig, det låter ju som att de kommer göra det. HG HG 4. Ja jag har skrivit till henne nu och undrat när fönsterbytet ska ske exakt men har inte fått något svar. Jag visste inte att hon var på semester förrän du sa det. Annars brukar hon vara bra på att svara. Är det ingen annan som sköter hennes uppgifter under tiden? HG Har du något att säga om bemötandet och uppträdandet inför renoveringen från Mimer och entreprenörer? HG

36 HG 2. De har varit helt okej. Jag har förståelse för att vi inte kan välja vilka vitvaror vi vill. Man får acceptera att det är en hyresrätt och att det är deras lägenhet. Man kan inte få bestämma allt. HG 3. Ja jag flyttade hit en månad innan de skulle börja renovera utan att bli informerad om att det skulle bli en renovering. Jag tycker det är dåligt från Mimers sida att inte informera om detta. HG HG 5. Jag har ingenting att säga. Jag har knappt varit i kontakt med dem eller dem med mig. Är det något som är oklart? HG HG HG HG 4. Ja när saker och ting ska hända. Det är en evig väntan. HG 5. På sätt och vis men samtidigt inte för jag har redan varit med om ett stambyte tidigare i Stockholm så jag är van. Kommer du vara hemma mycket under dagtid då arbete pågår? HG 1. Nej HG 2. Nej mestadels frugan. Vissa dagar kommer jag vara hemma eftersom jag jobbar både dag och kväll. HG HG HG 5. Nej jag jobbar både dag och kväll. Vad tycker du om den kommande hyreshöjningen? HG 1. Klart man inte tycker om höjningen men det är ju självklart att den måste höjas. HG HG 3. Jag tycker det är värt att betala lite mer då man får en fräsch lägenhet, även om man får några jobbiga dagar framför sig. HG 4. Den tycker jag inte om men det är klart att de måste få in sina pengar på nåt sätt nu när de renoverat. HG 5. Jag tycker inte det är värt det. Det ska ingå in denna hyra som är nu. Hur tror du renoveringen kommer påverka dig? 32

37 HG 1. Det blir jobbigt men man får anpassa sig. HG 2. Det är nog morgonrutinerna som kommer påverkas mest. Vi har en dotter men vad jag förstår är det endast i extrema fall då man får en mulltoalett. När det gäller matlagning blir det nog inte så svårt att anpassa sig. HG HG HG Om du tror den blir störande -Vad tror du kommer vara mest störande och jobbigast under renoveringen? HG 1. Att man inte kan gå på sin vanliga toalett. HG 2. Morgonrutinerna. Men det är möjligt att jag kommer ändra mig. Vi har t e x fått en försmak av buller då de varit uppe på taket och arbetat med ventilationen. HG HG HG 5. Byggdammet och att byggjobbarna inte kommer ta någon hänsyn. På förra stället började de sju, de tog ingen hänsyn om man var hemma. Jag förstår att de var tvungna att göra sitt jobb men till en viss gräns måste de ju ta hänsyn till att folk bor här. Det är ju inte bara en arbetsplats. Är du nöjd eller missnöjd med de ändringar som har gjorts eller kommer göras i allmänna utrymmen såsom trapphus, källare och utemiljö? HG HG 2. Jag har inte hört något än hur det kommer bli. HG HG 4. Jag vet bara att det ska bli bättre säkerhet i källarförråden vilket blir skönt. HG 5. Jag vet inte ens vad de ska göra. Är du nöjd med utbudet av kakel, tapeter och golv? HG 1. Det var aningen för litet utbud. Tråkigt att det blir så mycket vitt. HG 2. Nej vi har inte hunnit titta så mycket på utställningen hos kvartersvärden ännu. HG 3. Nej det var bra. HG 4. Ja jag valde bara på måfå. HG 5. Nej jag har inte fått någon information. 33

38 Är du nöjd med att det blir hyresfritt under ombyggnationen och tror du ersättningen på 2000 kr blir till belåtenhet? HG 1. Jodå det är bättre än ingenting HG 2. Ja det tror jag. Det blir ju en avsevärd hyreshöjning efteråt. Kompensationen vi får täcker ju hyreshöjningen i alla fall ett år, sen får vi se om vi klarar det. HG HG HG 5. Jag vet inte om det är värt det. Skulle du hellre vilja bo i en annan lägenhet eller inredd barrack under ombyggnadstiden? HG 1. Nej det tror jag inte. Jag förstår också att man inte kan få ersättningslägenhet. HG 2. Nej jag skulle hellre bo kvar men jag kanske har en annan synpunkt efter renoveringen. HG HG HG 5. Ja Har du varit med om någon renovering i samma omfattning tidigare? I s f hur fungerade den? HG 1. Nej HG 2. Nej HG 3. Nej HG 4. Nej bara då de renoverade här tidigare HG 5. Ja jag har varit med om ett stambyte tidigare i Stockholm och det var jobbigt. Det var byggdamm över hela lägenheten. Hur är din inställning generellt inför renoveringen av huset? HG 1. Det är bara att acceptera, det är ju nödvändigt. HG 2. Det är positivt, jag ser fram emot att se min nya elräkning efter att jag fått min nya kyl och frys. Sen själva renoveringen vet vi ju att den kommer bli lite jobbig. HG HG 4. Det känns ju inte så roligt då man har ont i rygg och ben att behöva springa upp och ner tre trappor för att gå på toa. 34

39 HG Var du på presentationen av planförslaget kring Pettersberg i S:t Ilians skola den 11/6? Hade du några synpunkter på förslaget? HG HG 2. Nej HG 3. Ja jag försöker ju hänga med. HG HG 5. Nej jag har inte ens hört något om det. Jag har inget större intresse heller egentligen. Övrigt du vill tillägga? HG 1. Det blir fint att jag äntligen får en ordentlig spisfläkt. HG 2. Nej HG 3. Nej HG 4. Jag var inte för förslaget från början. Med tanke på min ålder vill jag inte flytta någon annanstans än till min man i graven. Det fanns dock inga alternativ till ja så det var i princip bara att godkänna renoveringen då de kom hem till mig och bad om påskrift. Jag ska flytta till en tvåa inom samma kvarter som redan är färdig innan denna jag bor i renoveras. Man blir rädd när de plötsligt börjar borrar i huset jag är rädd för att få hjärtinfarkt vilket jag fått tidigare. Men det är klart att de måste göra sitt jobb, men det är inte kul. Det skulle inte förvåna mig om de går ut och vill sälja dessa hyresrätter när de är klara. Jag kommer i alla fall inte köpa i så fall för jag vill inte bli skuldsatt så att mina barn får ta över skulden då jag dör. HG 5. Nej 35

40 Svar på intervjufrågor från hyresgäster UNDER renovering (HG=Hyresgäst) (Frågor skrivna i tunn stil & svaren skrivna i fet stil) (--- = svar saknas eller framkommer i annat svar) Var du med på de båda informationsmötena innan renoveringen där Mimer och NCC gav information om densamma? Vilket möte var mest givande? Uppstod många frågor? Vilka frågor uppstod? Kunde de svara på dessa frågor? HG1. På ett möte var jag med och det var givande. Det uppstod många frågor. Hur och vad som ska ändras och när. De kunde för det mesta svara på dessa frågor. HG 2. Jag var med på ett möte. Jag tyckte jag fick svar på frågorna. Det var många som tyckte det var jobbigt att de skulle renovera kvarteret. HG 3. Ja det första mötet. Mötena var hyfsade. De kunde svara på frågor som uppkom. Tycker du att du fått vara med tillräckligt och påverka hur renoveringen går till, vad som ska renoveras och hur det ska renoveras? Har du haft några önskemål angående renoveringen? I så fall har dina synpunkter fått någon hänsyn? Tror du de kommer få någon hänsyn? HG 1. Ja de har skickat ut papper där de frågat vad vi vill ska ändras. Jag ville ha en extra garderob men det gick inte. Det vi har nu räcker inte. Nu får jag själv köpa en garderob. Vi har parabol och jag ska höra om de kan göra något med sladden till den, om de kanske kan borra ett hål så jag kan få in sladden från balkongen. Det är ju många som bor här som har parabol. HG 2. Ja det tycker jag. HG 3. Jag har inte haft något speciellt önskemål. Man kan ju inte påverka allt för mkt då man bor i hyreshus. Vi fick inte särskilt mycket inflytande. Jag försökte få bort fullstor kyl/frys men jag blev nedröstad. Det finns för få skåp och förvaringsutrymmen. Har den skriftliga informationen varit tydlig? HG 1. Ja HG 2. Ja HG 3. Ja Vad tycker du generellt om informationen? Har det funnits några brister? HG 1. Oj, det är svårt att säga men jag tror jag är nöjd. Jag är nöjd att de ger information innan de går in i lägenheten. HG 2. Ja den har varit okej. 36

41 HG 3. Nejdå inga brister. Var det personliga mötet med projektassistenten Désirée där du bl a fick välja ytskikt givande? HG 1. Ja hon är duktig, jag är nöjd med hennes hjälp. HG HG 3. Ja jag gör ju sådant dagligen så det gick fint. Har du varit i kontakt med henne fler gånger under renoveringen? I så fall vad har sagts då? HG 1. Två eller tre ggr har jag ringt henne bl a om mitt plusval samt byggstartförseningen i samband med min semester. HG 2. Om jag missat nåt i informationen då jag inte varit hemma har jag ringt och frågat t ex om något ska plockas undan. HG 3. Ja om plusvalet. Har du något att säga om bemötandet och uppträdandet under renoveringen från Mimer? HG 1. De är okej, inga problem, de är schyssta. HG 2. Ja det har varit bra. HG 3. Inga problem. Har du något att säga om bemötandet och uppträdandet under renoveringen från entreprenörer? HG 1. De borde inte borra vid sju utan vänta till åtta på morgonen. Kanske tänka lite mer planerat och göra annat den första timmen. HG 2. Ja det har varit bra. HG 3. De har varit lite klumpiga ibland. Första dagen gick de rakt in utan att ringa på dörren då min tonårsdotter knappt var påklädd. Jag sa till dem så de har de slutat med det. Sedan har de varit här innan sju också. Är det något som är eller har varit oklart? HG 1. Nej jag är nöjd. De har nog gjort sitt bästa. HG 2. Nej HG 3. Nej Är du hemma mycket under dagtid då arbete pågår? 37

42 HG 1. Nej denna vecka jag har jobbat och under fyra veckor har jag inte bott här. HG 2. Nej jag jobbar då. HG 3. Nej Vad tycker du om den kommande hyreshöjningen? HG 1. Det är värt det när jag ser vad de gjort i andra lägenheter. HG 2. Vet inte hur mycket det blir men jag tycker man borde vänta med höjningen tills hela kvarteret är färdigrenoverat. HG 3. Den är väl helt schysst för de åtgärder som görs. Hur påverkar renoveringen dig? HG HG 2. Ja det är en stor påverkan i livet. HG Om störande -Vad upplever du som mest störande och jobbigt nu under renoveringsarbetet? HG 1. Bullret och dammet HG 2. Att man får springa ut på toa. HG 3. Det är detta med att behöva springa ut på toa och laga mat. Man borde kanske kunna ha provisoriska toaletter i källaren för där finns ju vatten & avlopp men det skulle kanske vara för kostsamt. Anser du att det finns risker för er säkerhet under renoveringsarbetet? HG 1. Nej HG 2. Nej HG 3. Nej det var bra varningsmeddelande då de sanerade asbesten. Hur nöjd är du med hur arbetet utförs av entreprenörer? HG HG 2. Ja HG 3. Ja det börjar ju lite tidigt ibland men eftersom de flesta lägenheter är tomma passar de väl på. Visar hantverkare hänsyn, t ex låter de bli att ha radio på hög volym eller skriker till 38

43 varandra o s v? HG 1. Ja de är trevliga. Men på morgonen tycker jag att de ska vara tysta, de pratar lite för högt. HG 2. Nej, jag är inte hemma på de tiderna. HG 3. Ja en som skulle flytta mitt kylskåp gjorde en liten fadäs då han skulle bära ut det och inte trodde jag var hemma. Han svor och hade sig och skrek det här kylskåpet är jävligt tungt! Den här jäveln har inte tömt kylskåpet! Jag stack ut huvudet från ett rum och sa att jag pratat med er och ni sa att det var okej att jag hade kvar saker i frysen. Han blev lite generad och sa att det var lugnt. Har du visat hänsyn för Mimers och NCCs önskemål, t ex röjt undan i tid mm? HG 1. Ja HG 2. Ja HG 3. Ja Är du nöjd eller missnöjd med de ändringar som har gjorts eller kommer göras i allmänna utrymmen såsom trapphus, källare och utemiljö? HG 1. Ja utemiljön är jag riktigt nöjd med, det behövdes t ex bättre belysning. Källaren vet jag inte vad de ska göra med. HG 2. Ja källaren vet jag inte exakt hur det kommer se ut men jag vet att det blir väggar emellan trappuppgångarna det tycker jag är bra. Utemiljön har blivit bättre. HG 3. Ja trapphusen blir inte riktigt vad de tänkt eftersom det dykt upp betong där de inte trodde betong fanns så att det blev för dyrt att bila bort densamma vilket kanske är lika bra eftersom jag tycker man ska behålla 60-tals arkitekturen. Är du nöjd med utbudet av kakel, tapeter och golv? HG 1. Ja HG 2. Det kanske kunde varit lite större men det är väl okej. HG 3. Ja det var bra och bra presenterat. Hur upplever du att arbetstiderna hålls, slutar de i tid, kommer de i tid? HG 1. De slutar och kommer i tid. HG 2. De har hållit tidsschemat. HG 3. I min lägenhet har de inte varit före sju, bara i grannlägenheterna men det har inte stört mig så jättemycket. Är de överenskomna tiderna överkomliga, är du nöjd med dem? 39

44 HG 1. Ja förutom det jag sa tidigare om att inte börja med de värsta oljuden den första timmen. HG 2. Ja HG 3. Ja Fungerar stödfunktioner för toalett, dusch, matlagning & diskning? HG 1. Jag har inte lagat så mycket mat men toaletterna ser hemska ut, min son vill inte sitta på toaletterna, de borde städas lite oftare. De har ingen toalettborste vilket jag tycker de borde ha. Papper förstår jag att folk kanske snor men toalettborstar kan väl ingen stjäla. Rinnande tvål borde de också ha. Det kostar inte många spänn. HG 2. Det är ju inte jättefräscht men det beror väl på oss boende själva. Jag har sett dem städa på mornarna. HG 3. Nej det är skitigt och jobbigt att gå över gräsmattan i lervälling. Det blir väldigt skitigt på golven i barackerna. De skulle kunnat lägga ut något att gå på över leran och anordnat torkgaller för skorna och torkmattor. Dåligt att varken ha pappersdukar, tvål eller toalettborstar, det finns ingenting. Det är jobbigt att behöva ta med sig jämt. Är du nöjd med att det är hyresfritt under ombyggnationen och har ersättning på 2000kr varit till belåtenhet eller otillräckligt? HG 1. Jag har ju hyrt en annan lägenhet så de pengarna har gått till den hyran och de här 2000 kr kan man inte göra så mycket för. HG 2. Har inte fått ta del av det ännu. Det kan tyckas lite men det var mer än vad jag förväntade mig. HG 3. Det har vi inte sett än men det kommer som jag förstår det. Har du något förslag på hur man skulle kunna ändra eller anpassa renoveringen till er fördel så att du störs mindre? HG HG 2. Nej HG 3. Nej det skulle vara om man ställer in toaletter i källaren. Hur är din inställning generellt under renoveringen av huset? HG HG 2. Det måste ju göras även om jag hade ett nytt och fint kök så måste de ju göra jobbet ändå. HG 3. Min dotter tycker det är jobbigt men hon får bo hos sina kompisar. Har du varit med om någon renovering i samma omfattning tidigare? I s f hur fungerade den? 40

45 HG 1. Nej HG 2. Nej HG 3. Nej Hade du hellre bott i en annan lägenhet eller inredd barrack under ombyggnadstiden? HG HG 2. Ja HG 3. Kanske Var du på presentationen av planförslaget kring Pettersberg i S:t Ilians skola den 11/6? Hade du några synpunkter på förslaget? HG 1. Nej HG 2. Nej HG 3. Nej Övrigt du vill tillägga? HG 1. Jag har bott i en annan lägenhet i fyra veckor som jag ordnat själv. Så jag har bara bott här en vecka nu. Jag har barn och har funderingar på att flytta till något större. De kunde kanske städat trapporna lite bättre. HG 2. Nej Det har varit rätt så bra. HG 3. Jag har varit med i samtalsgruppen där man fick titta lite mer på urval av bl a format på klinker mm. Det var lite allmänna diskussioner om vad som skulle göras. Vi hade inte så jättemycket inflytande och mycket bantades bort. 41

46 Svar på intervjufrågor från hyresgäster EFTER renovering (HG=Hyresgäst) (Frågor skrivna i tunn stil & svaren skrivna i fet stil) (--- = svar saknas eller framkommer i annat svar) Var du med på de båda informationsmötena? Vilket var mest givande? Uppstod många frågor? Vilka frågor uppstod? Kunde de svara på dessa frågor? HG1. Ja HG 2. Ja. De kunde ge svar men gav inga riktigt raka besked. HG 3. Nej HG 4. Ja, man fick reda på vad det handla om, en del frågor var onödiga, de svarade hyfsat. HG 5. Nej det räckte bra med protokollen från mötena som man fick i efterhand. HG 6. Nej jag flyttade precis hit då de hade haft informationsmötena. De började renovera i min lägenhet just då jag flyttade hit. HG 7. Ja men det var inte alls givande man fick ingen riktig information. Informationen brast i att det inte påpekades att de som får bostadsbidrag eller annat bidrag inte har rätt till den utlovade kompensationen. Det var inte många som ville att ombyggnaden skulle genomföras. De kunde svara på de frågor som uppkom. HG 8. Ja och ska jag vara ärlig så tyckte jag inte något var givande eftersom de har ljugit om allt, t ex om att vi ska få ersättning vilket vi inte får p g a att vi har bostadsbidrag. De vill inte erkänna att de inte visste detta från början. Det uppstod inte så mycket frågor annars. HG 9. Nej jag tyckte det var löjligt så jag gick inte dit. HG 10. Ja. Inget var mer givande än det andra. Färre frågor uppstod än vad jag trodde men de frågor som fanns kunde de svara på, för det mesta. HG 11. Nej HG 12. Japp. Jag tyckte att jag fick bra information på en gång på vad som gällde. Det uppstod frågor från andra hyresgäster och de kunde svara på dessa. HG 13. Det första mötet var jag med på. Det var givande men det har blivit en del omändringar sedan dess som vi inte fått reda på skriftligt. Det uppstod några frågor från andra men inga från mig. Vi fick svar på de flesta frågor. HG 14. Jag var med på ett, frun på bägge. Man fick lite information men jag vet inte om det stämde riktigt när det kom till verkligheten. De verkade ta så lätt på allting. Var det personliga mötet med projektassistenten Désirée givande? 42

47 HG 1. Ja HG 2. Ja HG 3. Ja HG 4. Ja men jag kom på nu i efterhand att jag valde fel golv. Det linoleumgolv som jag valt är mer svårskött än plastgolv men mer hållbart å andra sidan. Tror inte hon påpekade detta tillräckligt men det kan hända att jag var ouppmärksam. HG 5. Ja hon var trevlig. HG 6. Frun mötte henne så jag vet inte. HG 7. Nej jag tyckte hon var för stressad. Man fick inte tillräckligt med tid på sig att bestämma ytskikt. De hade kunnat sätta upp papper med foton på ytskikten innan mötet så att man fick lite mer tid att bestämma sig. Jag är även besviken att det inte gavs någon information om att man kunde välja andra ytskikt mot tillägg. HG 8. Nej hon försökte truga på alla att de skulle välja plusvalet vilket Mimer verkar vilja. HG 9. Eftersom jag flyttade till denna lägenhet då den var klar kunde jag inte välja ytskikt och har därför inte träffat henne då. HG 10. Ja, hon var duktig. HG 11. Det gick bra, vi kände att vi kunde ställa frågor. HG 12. Mycket bra. Jag tyckte hon var proffsig, hon kunde guida en bra. HG 13. Ja det var inge problem. HG 14. Ja det var givande. Har du varit i kontakt med henne fler gånger under renoveringen? I så fall vad har sagts då? HG 1. Nej HG 2. Ja eftersom jag anser att de gjutit mitt badrumsgolv med otillräcklig lutning. HG 3. Nej HG 4. Ja har e-postat om var jag skulle vända mig med frågan när mitt Plusval kommer utföras. Det fick jag svar på. HG 5. Nej HG HG 7. Det spelar ingen roll vad man säger, när man varit i kontakt med dem säger de bara jajaja det blir bättre. Jag ger inte mycket för Desirée och det gör inte heller flera grannar med 43

48 mig. Ett exempel är då jag skulle ta kontakt med Mimer för att få veta hur mycket den nya hyran blir eftersom jag ska söka bostadsbidrag. Men Desirée var på semester så de ställde inte upp med att informera om den. Desirée är inte medmänsklig det har varit så mycket dispyter. Hon klackar vidare och skiter i oss hyresgäster så länge som hon har sin position är hon nöjd. Ett annat exempel är att hon skiter i att vi inte vill att en viss person flyttar in som granne. Grannen gapar, skriker och stökar omkring och verkar inte vara vid sina sinnens fulla bruk. Jag tycker man ska lyssna på sina hyresgäster, dom som bott länge. Jag har varit i kontakt med henne om att hantverkarna sprang i gången under min lägenhet vilket jag störde mig på. Det ordnade hon däremot så att de inte gjorde. Hon har också lovat att se till att Mimer till nästa projekt skulle tänka på att framföra att de som har bostadsbidrag eller liknande inte får något bidrag då det är hyresfritt. HG 8. Ja jag har pratat med henne flera gånger om detta att vi inte får någon ersättning men hon går inte att prata med. HG HG 10. Nej men jag ska angående mitt Plusval. HG HG 12. Ja jag hade glömt bort vilka tapeter jag valt till Plusvalet så det redde vi ut smidigt. HG HG 14. Ja jag har upplyst henne om att det finns en massa sprickor i väggarna som de bara har tapetserat över. De kommer säkert tillbaka igen. Har du något att säga om bemötandet och uppträdandet efter renoveringen från Mimer generellt? HG 1.Bra HG 2.Bra HG HG 4. Inga klagomål förutom att kvartersvärden kunde vara mer tillmötesgående vad gäller installation av tvättmaskin. HG 5. Bra HG 6. Nej det var okej, de var jättesnälla HG 7. Själva Mimer har varit trevliga men inte är det mycket de har gjort inte. HG HG HG 10. Det har inte varit något fel på Mimer. 44

49 HG 11. De har skött sig bra. HG 12. Man har läst mycket negativt om Mimer i media men jag måste säga tvärtom. Jag tycker det har varit klockrent. Jag vill särskilt berömma vår kvartersvärd Tapani han har varit suverän. Jag har kronisk tarmsjukdom som gör att jag måste gå på toa upp till 20 ggr per dygn så jag har fått en särskild provisorisk toalett som han har varit jättebra på att tömma. Mimer har varit proffsiga och det har varit strukturerat. De har verkligen följt tidsplanen. HG 13. Inga problem alls. HG 14. Jag har inte haft så mycket med dem att göra det är mest frugan och hon verkar ju nöjd. Har du något att säga om bemötandet och uppträdandet efter renoveringen från NCC generellt? HG 1. Bra HG 2. Jättebra förutom lite smågnäll då vi varit oense om golvlutningen i badrummet. HG HG 4. Inga klagomål förutom att de kunde varit bättre tillmötesgående vad gäller installation av tvättmaskin. HG 5.Bra HG HG 7. De är helt underbara. Man kan gnälla och de fixar det gladeligen. HG 8. De har varit bra. Dem har det inte varit något fel på alls. HG HG 10. Vi har fått information om när vi ska ha röjt undan framför exempelvis kontaktuttag, fönster, kök mm för sent. HG 11. Det har varit bra. HG 12. Jättetrevliga killar. De har varit tillmötesgående. Min son har t o m sovit i lägenheten fastän de hållit på. Det är ett bra betyg. Jag ger dem många pluspoäng. HG 13. Ja jag kommer inte på något de kunde gjort annorlunda. HG 14. De har varit bra. Har den skriftliga informationen varit tydlig? HG 1. Ja HG 2. Ja 45

50 HG 3. Jag läser inte deras papper haha. HG 4. Hyfsad, man har fått fråga lite. Kort framförhållning med tider t ex kom det anslag om att klädkammare ska rensas ut dagen innan det skulle vara gjort vilket kunde gått illa om jag vore bortrest vilket jag ofta är. HG 5. Ja HG 6. Ja HG 7. Nej det har inte varit någon information alls. Man har fått gått ner till gubbarna och frågat. Vice värden vet ingenting. HG 8. Nej, vi har inte fått så mycket information alls. Exempelvis vet jag inte alls när de ska börja med förråden. HG 9. Det är inte allt som stämmer brorsan. Det som de sagt ska ske en viss tid sker inte då. Jag kommer inte ihåg något exempel. HG 10. Ja det tycker jag. HG 11. Nej det skulle kanske underlätta om informationen gavs på fler språk. HG 12. Ja klockren. HG 13. Ja jag tycker väl det men det har varit mycket omändringar. HG 14. Ja förutom att det var lite knappt om tid mellan då man fick information om att man skulle flytta ut sina saker från källaren till dess att man skulle ha gjort det. De visste dessutom inte var vi skulle göra av sakerna heller men det löste NCC. Det var lite dåligt. Är det något som har varit oklart? HG 1. Nej HG 2. Ja vi får ingen information alls om när arbete med trapphus kommer ske eller när utemiljön blir färdig. HG HG 4. Nej HG 5. Nej HG 6. Nej det var okej HG HG 8. Nej HG

51 HG 10. Nej HG HG 12. Nej och om man är osäker får man väl ta reda på lite själv tycker jag. HG 13. Inte något speciellt. HG 14. Nej vi har fått information om det mesta. Vad tycker du generellt om informationen? Har det funnits några brister? HG HG 2. Det jag nämnde i tidigare fråga. HG HG 4. Sådär / hyfsad, lite kort varsel. Ingen tidplan alls när Plusvalet kommer att utföras. HG 5. Nej HG 6. Den var okej. HG 7. Jag tycker inte det har varit någon information. HG HG 9. Informationen har inte varit bra. HG 10. Den får godkänt. HG HG 12. Den har varit bra, både skriftligt och muntligt. HG HG 14. Den har varit hyfsad. Tycker du att du fått vara med tillräckligt och påverka hur renoveringen går till, vad som ska renoveras och hur det ska renoveras? Har du haft några önskemål angående renoveringen? I så fall har dina synpunkter fått någon hänsyn? Tror du de kommer få någon hänsyn? HG HG 2. Jag försökte få dem att göra större uteplatser men gick inte pga att inte Mimer ägde marken utanför våra nuvarande uteplatser. HG

52 HG 4. Nej jag har inte brytt mig så mycket heller. HG HG HG 7. Ingenting, de har inte ens frågat. Vi har frågat om vi har kunnat få raka uteplatser istället för sneda men inte ens det fick vi. Vi har även frågat om grillplatser men fått nej eftersom de menade att ingen skulle sköta dem. Istället kommer Mimer med förslag om att vi ska plantera och sköta våra egna blommor vilket jag inte tänker göra. På andra ställen får de ju betalt om de sköter planteringen men det får inte vi. HG HG 9. Nej jag tycker det skulle behövas fler leksaker till barnen utomhus. HG 10. Nej inte i kök och badrum. HG HG 12. Jag har inte haft några önskemål direkt. Jag tyckte förslaget var helt okej. HG 13. Jag har inte haft så stora önskemål. HG 14. Jag skulle önska att man sluppit flytta runt sina möbler så mycket som man fått göra. Vad tycker du om hyreshöjningen efter renoveringen är det värt att betala lite mer nu? HG 1. Ja HG 2. Ja faktiskt HG 3. Hyran har blivit alldeles för hög HG 4. Jag tycker inte att standardhöjningen varit tillräckligt hög utan de flesta åtgärder ska ingå i underhållet. Annars bor jag rätt billigt ändå med tanke på närheten till stan om man jämför med att köpa en lägenhet. HG 5. Ja HG 6. Jag tycker det är dyrt men vad ska man göra? Så är det överallt. HG 7. Nej. Det är ocker att betala nästan 6000 kr per månad för en trea på 69 kvadratmeter. Standardhöjningen har bara skett för Mimers del. Jag har redan flyttat från en fyra till en trea för att komma billigare undan. HG 8. Det är värt att betala mer. Det är väl ungefär vad man får ge för 67 kvadrat så det har jag inte så mycket emot. Jag tycker dock det är fuskigt att vi som har mindre lägenheter får nästan lika stor höjning som de som har större lägenheter. HG 9. Den är för hög. Det är inte värt att betala mer för standardhöjningen. De vill bara tjäna pengar. De borde behållit samma hyra, då hade det varit okej. 48

53 HG 10. Den är lite väl saftig. HG 11. Det är lite mycket. HG 12. Det handlar ju inte bara om vad de gör inne i lägenheten, man måste ju titta på vad de gör utanför också så att man ser helheten, då tycker inte jag att det är en så hiskelig hyreshöjning. Höjningen kan omöjligt täcka beloppet för renoveringen. HG 13. Den var kraftig. Jag har ju bostadsbidrag så jag känner inte av det lika mycket. HG 14. Det blir dyrt. Vi får se om vi blir kvar. Ett radhus får man betala nästan samma pengar för. Det blir inte mycket mer. Har du varit hemma mycket under dagtid då arbete pågått? HG 1. Nej HG 2. Nej HG 3. Nej bara frun. HG 4. Nej jag tog semester hela tiden. Jag har bara varit här och kollat post någon gång. HG 5. Ja HG 6. Ja jag hade otur och var arbetslös just när de byggde om. HG 7. Ja jag är sjukpensionär. HG 8. Ja varje dag. HG 9. Ja HG 10. Nej, jag har tidvis bott borta. HG 11. Ja vi var hemma ofta. HG 12. Jag har jobbat dagtid men min son har varit hemma men han har inte klagat. HG 13. Ja jag är förtidspensionär. HG 14. Nej jag har jobbat mest. Hur har renoveringen påverkat dig? HG HG 2. Skit, det var ett helvete, inte roligt, det värsta är byggdammet som man fått städa själv. HG 3. Den har påverkat mycket. 49

54 HG 4. Jag har inte varit hemma. HG 5. Jag har inte stört mig så mycket. HG 6. Det går inte att förneka att man mått dåligt psykiskt, men det var värt efteråt. Det har ju blivit en fin lägenhet men jag vill inte vara med om det igen. HG 7. Inte har det varit roligt. Fortfarande kryper det fram damm. HG 8. Man har inte kunnat sova. HG 9. Ja jag mådde lite psykiskt dåligt jag tar lugnande medicin. Jag har haft stora bekymmer bl a för att både min far och min bror blivit avrättade i Irak under Saddam Husseins regim. Jag har även diskbrock i ryggen. HG 10. Det blev ju lite jobbigt så det var därför jag flyttade bort ett tag. HG HG HG 13. Visst har det varit jobbigt. Det var tur att det skedde under sommaren och inte på vintern då hade det varit besvärligare. HG 14. Nej vi har bott en del i sommarstugan också. Om störande -Vad upplevde du som mest störande och jobbigt under renoveringsarbetet? HG 1. Ej varit hemma. HG 2. Att det varit skitigt och då de bilade vid sju på morgonen, det hörs många trappor bort. HG 3. Bullret HG 4. Det har inte varit jobbigt då jag inte varit hemma så mycket. Det enda är väl att de börjar lite för tidigt. Men har förståelse för tiderna då jag pratat med platschefen och han har förklarat att tiderna är ett villkor från facket. HG 5. Bullret HG 6. Det värsta var att vi inte hade någon toa eller något kök. HG 7. Bullret. Jag har platskontoret precis under mig och det låter när de smäller i dörren. Kvart i sex kommer de varje morgon. Jag räknade en morgon att mellan 05:40 06:10 hade dörren slagit igen 83 ggr. Ett önskemål är att få mer i kompensation för detta. Dessutom har de alla verktygscontainrar precis utanför mig där de bullrar. Men det skiter väl dom i. Jag ger inte mycket för Mimer nu. HG 8. Dammet, det kom in i hela lägenheten och vi fick ta reda på det själva. HG 9. Mindre sömn p g a bullret. Men dammet var värst. Det förstörde mina möbler och mattor. De informerade inte tillräckligt om dammet. 50

55 HG 10. Dammet, man borde kunna täcka på ett bättre sätt. HG 11. Bullret HG 12. Jag har ju jobbat jag visste ju om att det blev lite stökigt så det har inte varit så jobbigt. Det jag tycker är irriterande är att grannar inte sköter sig i barackerna. Det är dåligt att man inte kan torka skiten efter sig. De har ju slutat sätta dit toapapper, tvål pappersservetter med mera för att det stals i början. Jag tycker det är under ens värdighet att stjäla toalettpapper. Jag har saknat rinnande vatten i tvättstugan. Jag tror att jag har kunnat acceptera renoveringen lättare jämfört med småbarnsfamiljer. HG 13. Bullret, det var verkligen störande. HG 14. Jag jobbade sent så alla gånger gick det inte att sova så länge som man ville. Har du något förslag på hur man skulle kunnat ändra eller anpassa renoveringen så att du störs mindre? HG 1. Nej HG 2. Nej det går inte. Endast annat boende är alternativ. Lite mer städning från hantverkarna till helgen kanske. HG 3. Nej HG 4. Nej HG 5. Nej HG 6. Nej jag tror de gör deras bästa HG 7. Nej HG 8. Det är nog svårt. Man får stå ut, det måste ju bullra. HG HG 10. Man kanske kunde göra det fortare, det står ju still så många dagar men jag vet inte om det är möjligt. HG 11. Nej vi är inte i byggbranschen vi vet inte. HG 12. Nej det har jag inte eftersom jag inte har kunskaperna. HG 13. Nej det är svårt. HG 14. Ja jag tycker man borde skaffat bomoduler som man kunnat flytta in i under de värsta perioderna. Så gör de i alla fall på andra ställen. Hur nöjd är du med hur arbetet utförts av hantverkarna? 51

56 HG 1. Ja HG 2. Ja förutom att vissa gått runt med deras inbyggda radio hörselskyddet på för hög volym så att det inte gått att prata med dem. Annars är i stort sett alla skittrevliga HG 5. Ja HG HG HG 8. Ja de har gjort så gott de kunnat och varit trevliga. Jobbigt bara att höra dem varje morgon. HG 9. Nej de har jobbat för sakta. Det behövs t ex inte två hantverkare vid rivning av köken. HG 10. Ja det är jag väl. HG 11. De skötte sig bra. HG HG 13. Lite mer ordning kunde de haft kanske. HG 14. Ja de har varit bra. Har hantverkarna visat hänsyn? T ex låter bli att ha radio på hög volym eller skriker till varandra o s v? HG 1. Ja HG 2. Ja HG 3. Ja alla grabbar har varit bra, inga problem, alla är min kompis. HG 4. Inte varit hemma. HG 5. Ja HG 6. Hantverkarna var jättesnälla man blev kompis med dem. De skämdes nästan för att behöva störa en. HG 7. Ja HG HG 9. Ja de var trevliga och fina människor. HG 10. Jag har inte varit hemma men det enda jag reagerat på är att belysningen ibland kan stå påslagen på kvällen då man kommit hem. Jag får ju betala elräkningen själv. HG 11. De visade hänsyn. 52

57 HG 12. De har skött sig exemplariskt. HG 13. Ja det har fungerat bra för mig. HG 14. Jaja Har du visat hänsyn för NCCs & Mimers önskemål, t ex röjt undan i tid med mera? HG 1. Ja HG 2. Ja HG 3. Ja HG 4. Ja HG 5. Ja HG 6. Ja HG 7. Ja denna information kom i tid. HG 8. Ja HG 9. Ja HG 10. Lappen då de ville att vi skulle röja framför kontaktuttagen kom lite för tätt inpå vilket medförde att jag inte hann få undan allt i tid. HG 11. Ja HG 12. Ja HG 13. Ja HG 14. Ja Har du hittat någon felaktighet som du anmält till Mimer eller NCC? Blev felet åtgärdat inom fem arbetsdagar? HG 1. Nej HG 2. Ja lutningen på badrumsgolvet är felaktig men Mimer ska ordna duschkabin HG 3. Jag fick inget badkar direkt som jag hade beställt men det ordnade sig. Badkaret jag fick hade dock en liten skada i emaljeringen. Radiatorerna ger ej ifrån sig värme. HG 4. Ja ljudet från lysrörsarmaturen ovanför diskbänken. HG 5. Nej 53

58 HG 6. Ja jag anser att de har placerat anslutningarna till tvättmaskin och torktumlare fel. HG 7. Ja tätningslister kring ytterdörr saknas vilket jag påpekat men inget har hänt. Fläkten suger dåligt. HG 8. Nej förutom ett stort hål bakom kökslådorna som med sitt luftdrag gjorde att fläkten inte kunde göra sitt jobb utan all luft drogs till hålet. HG 9. Jag tycker det har blivit för kallt i lägenheten. De har inte gjort badrumsgolvet helt jämt. När jag flyttade in var tapeterna dåliga och det fanns hål i golvmattorna. Lägenheten var även ostädad och det fanns heller inte tillgång till varmvatten som utlovat. HG 10. Nej men jag ska. Jag har dåligt rinnande vatten i badrummet. HG 11. Nej HG 12. Jag har sagt flera gånger att det är jättekallt i lägenheterna. Flera grannar säger att det är kallt HG 13. Ja handtagen till köksskåpen var inte de jag beställde men jag blev ganska nöjd med dem jag fick. HG 14. Inget förutom sprickorna i väggen. Hur upplever du att de överenskomna tiderna har hållits har de slutat i tid, kommit i tid? HG 1. Inte varit hemma. HG 2. Ja HG 3. Ja HG 4. Inte varit hemma. HG 5. Nja, de börjar en kvart tidigare än utlovat HG 6. Man visste inte riktigt när de skulle komma. HG HG 8. Ibland har de kommit halv sju och ibland har de gått hem vid sex men det var mest i början och inga stora bullerstörningar skedde då de jobbade över. HG 9. Man blir ofta överraskad när de kommer eftersom de sällan är i lägenheten mellan sju och fyra under hela tiden. HG 10. De har hållit tiderna. HG 11. Jag har inte haft riktigt koll på när de kommit och gått. 54

59 HG 12. Ja HG 13. De höll sina tider. HG 14. De har hållit tiderna. Har tiderna varit överkomliga, har du varit nöjd med dem? HG 1. Ja HG 2. Ja det får man ta HG 3. Lite jobbigt har det varit då man jobbat tvåskift. HG 4. Ej varit hemma. HG 5. Ja HG HG HG HG HG 10. Ja det tycker jag. HG HG 12. Ja HG 13. Det var okej. HG 14. Ja Är du nöjd eller missnöjd med de ändringar som kommer göras i allmänna utrymmen såsom trapphus, källare och utemiljö? HG 1. Ja HG HG 3. Ja HG HG 5. Ja HG 6. Ja mycket bra. HG 7. Vi har inte fått veta något alls om hur trapphusen kommer renoveras. 55

60 HG 8. Ja det är jättefint hittills men tvättstugan vet jag inte något om ännu. HG HG 10. Källare vet jag inte riktigt. HG 11. Jag tycker att de borde ställa hit en tvättmaskin för stora mattor. HG 12. Det verkar bra. HG 13. Det är bra hittills förutom att de verkar missat lite sättningsskador. HG 14. Ja det kan inte bli sämre. Har utbudet av kakel, tapeter och golv varit tillräckligt och schysst? HG 1. Ja HG 2. För få färgalternativ på skåpluckorna annars helnöjd HG 3. Ja HG 4. Ja HG 5. Ja HG 6. Ja det var jättebra. HG 7. Nej HG 8. Ja HG HG 10. Ja det tror jag väl, ju mer man har att välja på desto svårare blir det väl. HG 11. Ja vi är nöjda. HG 12. Ja absolut. HG 13. Det kunde ha varit lite mer att välja mellan. HG 14. Ja det tycker jag. Har stödfunktioner för toalett, dusch, matlagning & diskning fungerat? HG 1. Nej det har varit för skitigt men det är de boendes fel. HG 2 Nej de har fungerat dåligt. Det luktar fan när invandrarna lagar mat. I början fanns ibland inget varmvatten. De boende är dåliga på att städa. Det förekom bajs ända upp till kanten av toaletten. HG 3. Ja det var bra. 56

61 HG 4. Jag har inte varit där så mycket men då jag var där fungerade det förutom att det var lite för skräpigt. HG 5. Ja HG 6. Det fungerade bra. HG 7. Nej det var mest korvkiosken som gällde för det var rörigt och smutsigt där nere. HG 8. Nej det har inte fungerat. Jag har haft för ont i min höft då jag sprungit dit ut. HG 9. Nej det var inte okej för toalettpapper har saknats och det var kallt i början under tio dagar. Dock har matlagning fungerat och det har inte varit smutsigt. HG 10. Det är svårt med toalett och dusch ute, de är inte speciellt trevliga. Väldigt ohygieniskt och äckligt är det. Det är liv på invandrare då de är där. De skickar in hela sit kompani av barn själva även fastän det står att barn inte får vara där själva. Jag tror att information bara har förekommit på svenska. Om man påpekar något för en invandrare som man sett gjort något fel i t ex tvättstugan säger de ofta bara inte svenska. Man lämnar inte information på andra språk. HG11. Det har varit jobbigt. Vi har inte fått någon speciell mulltoalett även fast vi har småbarn. HG 12. Problemet med att det inte fungerar så bra i barackerna är inte Mimers fel utan de boendes. Man blir mörkrädd. Framförallt i köksregionen tycker jag att det ibland ser hemskt ut. I alla fall jag tycker att man ska torka rent en spis efter sig. Det är under all kritik. Det kan inte ha varit roligt att städa där. De har ju slutat sätta dit toapapper, tvål pappersservetter med mera för att det stals i början. Jag förstår inte det. Jag tycker det är under ens värdighet att stjäla toalettpapper. HG 13. Det har fungerat men det var skitigt. HG 14. Många ungar har varit där inne och lekt trots att de inte fått vara där utan föräldrar. De har kanske slarvat med nycklar. Det har inte räckt att de städat varje dag, det har ändå varit skitigt. Anser du att det funnits risker för er säkerhet under renoveringsarbetet? HG 1. Nej HG 2. Nej HG HG 4. Ja jag har kommit hit då ytterdörren varit olåst och ingen kom på 30 min. Jag upplever att de inte har koll på vilka som har tillträde till lägenheterna. Risk för stöld? HG 5. Nej HG 6. Nej HG 7. Ja i källaren har det varit slarviga där har dörrar stått öppna. 57

62 HG 8. Nej det har de varit väldigt noga med. HG HG 10. Ja källardörrarna har stått öppna så jag har fått mina saker där nere stulna. De har inte informerat om att stöldrisken skulle bli större under renoveringen. Fortfarande har de inte fixat källardörrarna riktigt. Den yttersta är väldigt svår att stänga utifrån. Entrédörren har även stått öppen på vid gavel efter att de slutat för dagen. HG 11. Nej HG 12. Det enda är att entrédörrarna och källardörrar har stått öppna efter arbetstid. HG 13. Nej HG 14. Jag vet inte jag har inte varit hemma. Det har ju inte hänt något i alla fall. Är du nöjd med att det varit hyresfritt under ombyggnationen och har ersättningen på 2000kr varit till belåtenhet eller otillräckligt? Kunde de gjort något mer i kompensationsväg? HG 1. Nej det har varit otillräckligt. Det borde vara en större kompensation för oss som bor precis där platskontor samt verktygs- och mansbodarna finns eftersom det bullrar mer där. Renoveringen av trapphuset och det buller det medför får vi heller ingen kompensation för. HG HG 3. Nej vi måste få mer. HG 4. Jag har inte funderat så mycket på det men jag är nöjd. HG 5. Jag är nöjd. HG 6. Det var okej. HG HG HG HG 10. Nu efteråt är det väldigt lite. Speciellt med tanke på allt damm. HG 11. Det har inte varit hyresfritt ju, vi har fått betala som vanligt. De har inte meddelat oss att det kommer i efterhand. Vi har inte fått någon information om att man får 2000 kr om vi tömmer förråden själva. HG 12. Ja t ex vid en pågående rotrenovering på Bjurhovda i Västerås har de blivit tvungna att flytta till baracker och samtidigt betala hyra och detta även över jul och nyår. Här tar de ett uppehåll över jul och nyår. De har planerat både kort- och långsiktigt. Så det är helt suveränt. 58

63 HG 13. Ja, lite jobbigt detta med försäkringskassan bara. Jag har överklagat till dem. HG 14. Jag tycker det är på tok för lite om man jämför med allt jävla besvär. Har du varit med om någon renovering i samma omfattning tidigare? I s f hur fungerade den? Bättre eller sämre? HG 1. Inte lika omfattande. HG 2. Nej HG HG 4. Ja då de renoverade 1993 men den var inte lika omfattande. HG 5. Ja på Vallby i Västerås, den upplevde jag som mer stökig. HG 6. Nej HG 7. Nej HG 8. Nej och ingen mer kommer det bli. HG 9. Nej HG 10. Nej HG 11. Nej HG 12. Nej HG 13. Nej och vill inte genomgå det en gång till. HG 14. Nej Hade du hellre bott i en annan lägenhet eller inredd barrack under ombyggnadstiden? HG 1. Ja HG 2. Ja helt klart HG 3. Hahaha HG 4. Ja HG 5. Nej HG 6. Ja gärna HG 7. Ja men jag var bodde rätt mycket i min dotters stuga. HG 8. Ja nu när vi inte fått någon kompensation. 59

64 HG HG HG HG 12. Det vet jag inte. Jag kan inte ge ett bra svar på det. HG 13. Det beror på var det skulle vara. HG 14. Ja När du ser resultatet av renoveringen, bl a nytt kök, nytt badrum, nytt elsystem, nya dörrar och fönster mm. Är du nöjd eller missnöjd med de åtgärder som utförts i din lägenhet? Kunde något mer ha gjorts? Kunde något ha gjorts annorlunda? HG 1. Ja dock för litet tvättställ & osmart placerat kontaktuttag på balkong. HG 2. Ja förutom för få färgalternativ på skåpluckorna. Annars är jag helnöjd. HG 3. Duschslangshållaren är för lågt placerad. Det saknas barnskydd för dörrlås. För trångt kring toalettstol och handfat. Förvaringsmöjligheter i kök har försämrats då skåp tagits bort och ersatts med fullstor frys. HG 4. Jag har ingen nytta av så stor kyl och frys som vi fått. Kvalitén på VA-armatur i köket känns tvivelaktig. Läckande avloppsrör under diskho som luktar. Gummimuff verkar saknas. NCC lovat att fixa men inte gjort ännu. Sämre placering av toalettpappershållare. Snikig inredning i klädkammare. Den gamla var funktionellt bättre men såg sämre ut. Fått lov att köpa fler hyllplan själv för 2000 kr. Induktor till lysrörsarmatur över diskho sitter stumt vilket orsakar störande stomljud. Skåpvolym har blivit lite mindre. HG 5. Sämre förvaringsmöjligheter i klädkammare och ful låsanpassning i innerdörrar. HG 6. Jag är nöjd. HG HG 8. Jag är nöjd förutom att radiatorerna är antika och för oljud. HG 9. Nej vi har fått på tok för få garderober. Funktionen i klädkammaren har blivit sämre. Jag har själv fått betala för extra hyllor. Spisfläkten tycker jag om, förut fanns det ingen fläkt. Annars är jag nöjd och kommer inte på något som kunnat gjorts annorlunda. HG 10. Köksskåpen är jag inte nöjd med. Förut gick de ända upp till taket, de gör de inte numera vilket medför mindre skåpvolym. 60

65 HG 11. Ja det är bra men folk säger att den nya diskbänken är känslig för märken. Vi är nöjda med att det installerats en spisfläkt. HG 12. Jag är jättenöjd. HG 13. Jodå det får duga. HG 14. Ja det tycker jag väl. Var du på presentationen av planförslaget kring Pettersberg i S:t Ilians skola den 11/6? Hade du några synpunkter på förslaget? HG 1. Nej HG 2. Nej HG 3. Nej HG 4. Nej HG 5. Nej HG 6. Nej HG 7. Nej HG 8. Nej HG 9. Nej HG HG 11. Nej HG 12. Nej HG 13. Nej HG 14. Nej Hur är din uppfattning generellt efter renoveringen av huset? HG 1. Bra HG 2. Det tråkiga är allt skit man själv måste städa bort annars har jag inget att klaga på. HG 3. Jag skulle aldrig bo kvar vid en ny renovering. HG 4. Sammanfattningsvis har det varit överkomligt. HG 5. Bra, jag är inte den klagande typen. 61

66 HG 6. Jag tycker det är bra, jag trivs. HG HG 8. Jag har inte ännu sett det definitiva resultatet men det ser bra ut. HG HG 10. Det nya köket och badrummet är okej sen får vi se hur resten blir. HG HG 12. Jag tycker de har skött sig exemplariskt. Vi tycker det har skötts galant. HG 13. Det blir intressant att se hur resultatet blir utomhus. HG 14. I stort sett har det flutit på rätt bra. Övrigt du vill tillägga? HG 1. Jag har under renoveringstiden valt att flytta till en annan bostad som jag själv betalat för. Under denna tid fick jag betala dubbla hyror vilket blev för koncentrerat. Det är först efter renoveringen är klar vi får ta del av hyresfriheten. Det kunde istället varit hyresfritt under själva renoveringen då man behöver pengarna som mest. HG 2. En granne hade kvar asbestskyddet i köket över helgen vilket han inte skulle behöva. Detta resulterade i att det blev väldigt trångt att röra sig mellan vissa platser i lägenheten. Olägenhet att ha byggarbetarna precis utanför under så lång tid fastän just ens egen lägenhet är klar. De har ju platskontor och verktygscontainrar mm just utanför min bostad. HG 3. Jag blir tvungen att flytta p g a av hyreshöjningen. Jag tycker det är en orättvis hyressättning i lägenheterna. Jag tycker också det varit jobbigt att behöva städa själv varje dag. HG 4. När jag fick pappret Nu äntligen ska vi renovera tänkte jag Faaan också!. HG 5. Nej HG 6. Jag tyckte det var jobbigt att gå på toa mitt i natten. Jag hade inte fått veta om möjligheten till mulltoalett fastän vi har småbarn. De använde en hink istället. Hantverkarna var jättesnälla man blev kompis med dem, de skämdes nästan för att behöva störa. HG 7. En granne fick ingen information om att det fanns möjlighet till mulltoaletter utan hennes läkare fick skriva ut en liknande lösning. Jag hoppas de går ut med bättre information till resten. HG 8. Nej HG 9. Jag tycker det är fel att vi ska stå för kostnaden för nya tapeter och golv i övriga rum förutom kök och badrum. Det är snålt. Desirée är en fin och trevlig människa. 62

67 Jag har varit i bråk med Mimer förut då jag bodde i 23A i samma kvarter. Där hade de gjutit golvet till badrummet med fel lutning. Två månader var skit. Desirée har ljugit om att jag skulle få kompensation vilket jag inte får för jag går på socialbidrag. Det är fult att ljuga. Hoppas du vidareför det jag sagt. HG 10. Under några dagar upptäckte jag att det luktade illa i min lägenhet samt att det ibland lät som att det läckte någonstans men jag kunde inte säga var exakt. Badrummet var utrivet till betongstommen med ett hål i taket rakt upp till grannen ovan som de hade bilat upp. Jag öppnade till slut badrumsdörren och där fanns fullt med bajs och kiss som hade runnit ner efterväggen och ned på golvet där det flöt runt bilningsmaskinen. De som bor ovan hade tydligen gjort sina båda behov i hålet. Det var ingen trevlig odör så jag ringde NCC och saneringen tog 16 timmar. Efter att hålet fylldes med nya stammar började de göra sina behov från balkongen istället så min inglasade balkong är fortfarande kladdig. Nu tar det lite emot att köpa Pizza eftersom han i lägenheten är pizzabagare och de hade ju inget vatten i lägenheten så han kan ju inte vara så jättehygienisk. Att man själv ska behöva byta alla kontakter till taklamporna tycker inte jag är vettigt. Det skulle vara bättre om de hade gjort det när det ändå är yrkesfolk som är här. Dessutom måste det bli mycket billigare. Badkaret är högt att kliva i och sluttar väldigt vid kanterna vilket jag tror orsakar stor halkrisk, speciellt för barn. Det borde finnas ett handtag på väggen som man kan hålla sig i för det kan lätt hända en olycka. Jag tycker inte det är vackert med den nya hushållspappershållaren. HG 11. De borde bygga till en hiss också. HG 12. Då man såg några rör de hade rivit ut insåg man att behovet av rotrenoveringen var stor. Jag tror att det handlar mycket om hur man är inställd före renoveringen så att man är förberedd på den. HG 13. Nej HG 14. Sänk hyrorna. 63

68 Bilaga 2 Intervju med entreprenör (platschef Tommy Persson) Har de överenskomna tiderna då arbete får pågå hållits? Och har tidplanen hållits? -Ja och tidplanen har hållits. Har ni fått mycket klagomål eller beröm? I så fall vad har ni fått för klagomål eller beröm? -Vi har knappt fått några klagomål, däremot har vi fått mycket beröm. Det är mest folk som poängterat att det varit kallt men det beror bl a på att det blivit luft i värmesystemet. Jag trodde inte från början att det skulle vara så få klagomål, det har flutit på fruktansvärt bra. Hur ser du på relationen mellan hantverkarna och de boende? Har det förekommit missförstånd, dispyter, bråk eller liknande? -Det har fungerat jättebra. För en hyresgäst har det dock försvunnit en dator och beskyller NCC för stölden. Jag tror och hoppas innerligt dock inte att någon från oss stulit datorn utan att det bara är en hyresgäst som försöker utnyttja situationen. Har hyresgästerna visat hänsyn för era önskemål? -Ja i de allra flesta fall. De som haft svårast är elektrikerna som ska komma åt vid varje eluttag i alla rum. I somras förövrigt gick vi in i en lägenhet där dels inget var bortplockat och där dels ingen verkade ha suttit sin fot på mycket länge då post låg utspridd i hela hallen. Hyresgästen visade sig att det var en Irakisk terrorist som hade begett sig till Irak men blev fängslad i Schweiz. Tycker ni att Hyresgästernas kvarboende varit störande för renoveringen? I så fall hur skulle de kunna vara mindre störande? -Nej bara i början av renoveringen då vi hade en hyresgäst som var lite stökig och inte ville släppa in oss. Han som många andra bidragstagare anser att han inte får ut något av att det är hyresfritt då socialen betalar hans hyra. Har ni gått ut tufft mot hantverkarna & förklarat att de måste ta hänsyn till de boende t ex genom att avstå från radio och onödiga skrik? -Ja och alla måste ta del av arbetsmiljöplanen och byggherrens lokala regler för arbetsplatsen. (Se byggherrens lokala regler under rubriken Fakta om renoveringen ) Hur tycker du att relationen varit mellan de olika yrkesgrupperna? -Jättebra Är samordningen mellan olika yrkeskategorier optimal för de kvarboendes bästa? -Ja det måste den vara. Har arbetet gått enligt planerna eller har det dykt upp oväntade hinder? -Det har gått enligt planerna. Har du varit med om något rotrenoveringsarbete med kvarboende som fungerat bättre/ sämre? I s f varför tror du det fungerat bättre/sämre? -Nej jag har inte varit med om något så här stort rotrenoveringsarbete tidigare då det bott kvar folk. Det är inte så många som varit det. Har arbetsmetoderna varit de bästa tänkbara med tanke på minimal störningspåverkan? -Ja vi har försökt förhindra damm genom att sätta dit provisoriska dörrar och tejpat igen så gott 64

69 det går. Vi har även satt upp dammfällor som sugit upp dammet. Man kan dock aldrig hindra allt damm, det finns inte en chans. Då det inte finns några metoder som inte bullrar har vi inte bara försökt få hyresgästerna att lämna sina bostäder under arbetstid då vi bilar och borrar som värst utan även bett dem lämna bort sina husdjur då det vore djurplågeri att ha dem kvar. Vi snålar inte på trycket utan vi talar verkligen om att det här kommer låta för djävligt. Då blir folk lite mer beredda på bullret. Har du något förslag på hur man skulle kunna ändra eller anpassa renoveringen så att de boende störs mindre? -Nej inte i den här omfattningen och inte om man ska klara sig på den här tiden och om vi får längre tid på oss störs ju hyresgästerna sig på att det tar längre tid. Övrigt du vill tillägga? -Nej som sagt har det flutit på väldigt bra, det är inga lätta jobb det här. Planering är A och O, den biten har vi lagt ned mycket krut på. 65

70 Bilaga 3 Exempel på Tidningsartiklar om ämnet I följande tidningsartiklar kan man lätt uttyda att renovering av flerbostadshus är något som starkt berör hyresgäster. Stambyte är ingen sinekur En ny farsot har drabbat Sverige, eller åtminstone Stockholmstrakten. Lite överallt i stan och dess kranskommuner syns hus med containrar utanför. Det är stambyte som pågår, En plågsam historia för berörda hyresgäster. Förutom det rent praktiska arbetet med att plocka ut varenda pinal från kök och badrum tillkommer en evakuering som varar minst ett par månader. Boende i kappsäck, ibland i ett hus där bilning och borrande pågår hela tiden, det tar och tär. Att från arla morgonstund leva i perioder av buller är ingen sinekur för vare sig kropp eller själ. Därtill kommer ett ständigt täcke av byggdamm. Under denna tid är man mer än någonsin i behov av information och förståelse. Information sker i bästa fall i sparsamma doser från byggansvarig. För hyresgästerna blir det att leva under tämligen stor ovisshet. Alltså sittande i en lånad lägenhet med tillhörigheterna till största delen nedpackade. Förståelse är sällsynt, de som arbetar gör ju bara sitt jobb och kan inte agera kuratorer. Många av hyresgästerna har kanske inget arbete att gå till, många är äldre eller barnfamiljer. Behovet att ha någonstans att vända sig till blir stort. Tänk vad enkelt det skulle bli för alla parter med ett ställe att vända sig till. Ett telefonnummer som kunde ge stöd. En som bara kunde lyssna på den oro som finns. En som var insatt i vad stambyte betyder, inte bara för fastigheten utan även dess invånare. Frågor kring stambyte kan gälla alltifrån rena praktikaliteter som ersättning av telefonflytt med mera till rena känslosaker. Hur håller borrandet i sig, dammar det hela tiden? Eller helt enkelt jag står inte ut längre, vad ska jag göra? Oftast räcker det med en förstående röst för att göra denna vardag uthärdlig. Fler och fler i Stockholmstrakten kommer att bli varse om den vardagen. Därför vore det en bra investering för stad och kommun att installera en service i dessa frågor till sina invånare. Svenska dagbladet 31 oktober

71 Stambytet blev till en mardröm för de boende Knappt någon värme, miserabla hygieniska lösningar och obefintlig information. Hyresgäster hos kommunala Stockholmshem är starkt kritiska till de förhållanden som de tvingas leva under när deras hus renoveras. Enligt företagets vd är de offer för en rad olyckliga omständigheter. Fakta Renoveringen för de boende i fastigheten i Hjorthagen har blivit en mardröm. Under sammanlagt tre år har hyresgäster hos kommunala Stockholmshem i Hjorthagen fått stammar, badrum och fönster renoverade. Detta har varit en utdragen tid av prövningar för 200 bostadshyresgäster och ett 20-tal lokalhyresgäster. Och när de har försökt framföra sitt missnöje till bostadsbolaget har de mötts med en i det närmaste total tystnad. - Vi har hunnit bli riktigt förbannade. När Stockholmshem i våras fick en ny vd med gott rykte som dessutom varit ombudsman i Hyresgästföreningen hoppades vi på en dialog men den har i stort sett uteblivit, säger Lisbeth Nilsson som bor på Artemisgatan 19. Lisbeth Nilsson satte ihop en enkät som hon skickade ut till de andra hyresgästerna. I enkätsvaren vittnar Stockholmshems hyresgäster om bristande information och den lika stora bristen på organisation. I enkäten uppger 87 procent att arbeten inte varit klara på utlovad dag. 76 procent är missnöjda med informationen kring VVS-arbetena. 29 procent fick över huvud taget ingen information om var de kunde använda toalett, dusch och kök eller blev erbjudna en portabel toalett. En hyresgäst som fått en sådan, typ portabel båttoalett, uppger att den endast tömdes 2 gånger under hela tiden. Flera uppger att den tömdes först efter tjat. Någon begärde portabel toalett men fick ingen. Hos andra dök den upp först efter två eller tre veckor. - En antal fulla toaletter stod sedan på gatan alldeles invid busshållplatsen i tre månader. Den dusch och toalett som fanns att tillgå i tvättstugan får underkänt av 69 procent. Toapapper och tvål fanns aldrig och enligt flera hyresgäster var det uppenbart att toaletten aldrig städades. Även resultatet av ombyggnaden får underkänt. 58 procent är missnöjda med kakling och fogning i de nya badrummen. Många klagar på att varmvattnet endast är ljummet och 51 procent är missnöjda med innetemperaturen som vissa dagar under jul och nyår låg kring 15 grader. - Om man hade installerat rör för varmvattencirkulation hade vi sluppit problemen med varmvattnet. Som det är nu finns det till och med risk för legionella, säger Frank Bjelkesten som själv jobbar med fastigheter och som bott i huset sedan han var barn. Trots att en omfattande asbestsanering genomfördes uppger hela 96 procent att de inte fått någon information om detta. - Man vidtog skyddsåtgärder först efter en anmälan till Arbetarskyddsstyrelsen. Då var hälften redan gjort, säger Frank Bjelkesten. Slutligen anser endast 11 procent att hela projektet är professionellt genomfört medan 82 procent bestämt svarar nej. Under sommaren har Stockholmshem också fått kritik från hyresgäster i Solberga som när reparationer pågick fick sköta sin hygien i en möglig barack och diska i skrubb i källaren. Är det här typiskt för Stockholmshem, vd Pelle Björklund? - Nej, vi är mycket måna om att våra hyresgäster ska vara nöjda. Vi har byggt om flera tusen lägenheter genom åren och även om det alltid innebär umbäranden för de boende så försöker vi se till att det går så smärtfritt som möjligt. - Det är svårt att bemöta en enkät som vi inte har sett 67

72 och som har gjorts av enskilda hyresgäster, men en rad olyckliga omständigheter har lett till förseningar av projektet i Hjorthagen. Dels inträffade elektrikerstrejken under den här perioden, dels blev asbestarbetena mer omfattande är vi först trodde. En annan bidragande orsak var att det dröjde innan vi fick tillgång till en del uthyrda lokaler. Svenska dagbladet 17 september

73 Stambyte är kort sagt rent helvetiskt Om Per Albin Hansson verkligen kallat Stockholms arbetarekommun för helvetets förgård visar det bara att han aldrig var med om ett stambyte. De kanske inte gjorde sådana på 20-talet? I så fall är han ursäktad. Helvetiskt är det likafullt. Annika Billström led möjligen under veckans avspolning i partiduschen, men om hon inte bott i ett hus med stambyte vet hon inte vad ett spolningslidande är. Stambyte låter oskyldigt, eller hur? Det går till och med att skoja om: "Jaha, och vilken stam ska du tillhöra nu då?" Vi som stambytt kan hålla oss för skratt. Stambyte handlar om att rörstammar i ett flerfamiljshus måste bytas ut. Vanligtvis gäller det avloppsrören som invändigt är så rostangripna och igenkleggade att du absolut inte vill ha en närmare beskrivning, men det kan dessutom gälla vattenledningarna. Den aningslöse tänker sig då att man borrar upp golven litegrann kring rören, plockar bort dem och sätter in nya i stället. Och så tätar man hålet. Stammen är bytt, varsågod och spola! Tjohej, du. Inget kunde vara längre från verkligheten. Av naturliga skäl berörs inte bara kök utan också badrummen av ett stambyte och då stöter vi på begreppet tätskikt - ett litet ord med stora konsekvenser. Tätskiktet är djävulen som lurar bakom ditt italienska kakel. Minsta hål i skiktet, som till exempel den lilla borrningen kring rören, gör att hela skitet (läs skiktet) måste göras om. Och då menar jag ALLT, tutti: Ut med all lös och fast inredning. Badkaret, duschanordningen, toalettstolen, handfatet, tvättmaskinen, skåpen... Bort, bort. Det du ska spara får du försöka förvara i vardagsrummet. Det hjälps inte att där redan står de möbler du tvingats flytta undan från andra rum och täckt över. Sedan bryter stambytargrabbarna loss allt kakel från badrumsväggen och golvets klinkers eller matta, borrar gärna bort en del av den gamla betongfyllningen under samt slipar bort all takoch väggfärg och annat olämpligt för att komma fram till det rånakna badrummet. Stenkross och murbruk evakueras på skottkärror genom det som en gång såg ut som ditt hem. Ta till vänster vid pianot. Detta pågår länge. Om det bullrar och dammar? Men snälla du; Är mullorna muslimer? Damm är förresten inte rätt ord. Byggdamm har inget med vanligt hushållsdamm att göra. Dammråttor, dessa lättplockade oförargligheter, görs inte av byggdamm. Byggdamm är en annan art, en luftburen torrsmet som vid kontakt med golv och möbler bildar ett slags tätskikt med hög kladdfaktor och god vidhäftningsförmåga. I kontakt med dammsugare försvarar sig byggdamm genom att släppa ifrån sig lagom mycket av sig själv för att ge apparaten andtäppa och en för tidig död. Resten av byggdamm biter sig hårdare fast i underlaget. Byggdamm suger, kort sagt. En mäklare sa nyligen till mig att ingen som varit med om ett stambyte köper en bostad som står inför ett sådant. Det är en en-gång-i-livetupplevelse. Står jag en gång inför helvetets portar ska jag därför inte vara orolig utan säga till dörrvakten att jag har bott i ett stambyte och både han och jag ska veta att inget kan vara värre. Men hon där, Billström, hon har bara haft med Stockholms arbetarekommun att göra. Svenska dagbladet 19 maj

74 Hyresgäst förlorade strid om renovering "Nu måste jag nog flytta, men vart?" 85-åriga Britt Wolf är förtvivlad sedan Svea hovrätt har avvisat hennes klagan på de ombyggnadsarbeten som fastighetsägaren vill göra i hennes tvåa på 64 kvadratmeter i fastigheten Torskumlet 5 på Torsvikssvängen på Lidingö. - Det känns jobbigt, jag har haft den här lägenheten i 31 år, säger Britt Wolf. Hon har ett vackert 60-tals kök, köksluckor i blått och en alldeles ny kyl - och frys. Hon tänder två ljus på köksbordet. Britt Wolf har bott hela sitt vuxna liv i området. Hon säger ja till nytt badrum, med dusch i stället för badkar, men undrar varför köket måste "blåsas ut". - Jag förstår det inte, det passar perfekt för mina behov och önskemål. Jag är inte oresonlig, men just nu känner jag mig rättslös, suckar Britt Wolf. Hennes fastighetsägare, Rosebo Förvaltnings AB, kan nu med Svea Hovrätts utslag i ryggen påbörja planerade renoveringsarbeten. En omfattande sanering som kommer att pressa upp månadshyran för Britt Wolf till över kronor från nuvarande kronor. - Jag är bedrövad, jag kan bara beklaga Britt Wolfs situation. Den aktuella lagstiftningen fungerar inte. Hovrättens dom är ännu bekräftelse på att lagstiftarens intentioner, "hyresgästinflytande vid förbättrings - och ändringsarbeten", är slag i luften, säger Terje Gunnarsson, ordförande i hyresgästföreningen Region Stockholm. I maj förra året uppvaktades dåvarande bostadsminister Mona Sahlin(s) av Britt Wolf och hyresgästföreningen. - Ge inte upp, stå på dig, jag ska göra vad jag kan för att hjälpa dig, sade Mona Sahlin. Hon lovade då en översyn av hyreslagens 18:e paragraf, och regeringen tog i augusti beslut om direktiv. Men någon utredning tillsattes aldrig och Svea Hovrätt fortsätter att döma till fastighetsägarens förmån. I samtliga 58 behandlade ärenden, perioden juli 2002-årsskiftet 2006/2007, har hovrätten avvisat hyresgästers klagan. Den nya borgerliga regeringen går för närvarande igenom den gamla regeringens direktiv, och Anita Wickström, enhetschef på justitiedepartementet, meddelar att frågan om hyresgästinflytande vid ändrings - och förbättringsarbeten, fortfarande är aktuell. Ärendet är under beredning. - Eventuella tilläggsdirektiv ska formuleras, och en utredningsman ska utses. Inom några veckor hoppas jag att en utredning kan börja sitt arbete, säger Anita Wickström. Nu gällande lag om boinflytande vid ombyggnad trädde i kraft 1 januari 1997, en lag med syfte att ge hyresgästen inflytande över vilka åtgärder som skulle få genomföras i den egna lägenheten och i huset. Då lagen inte fick avsedd effekt skärptes lagen från 1 januari Men synsättet i hyresnämnder och i Svea Hovrätt har inte ändrats jämfört med tidigare. I praktiken är boinflytandet obefintligt, som i Britt Wolfs fall. Men vi kommer att fortsätta vår uppvaktning, oavsett regering, framhåller Terje Gunnarsson. Hos Rosebo Förvaltnings AB, ägare till Torskumlet 5, framhåller vd Peter Sandstedt att 70

75 hovrättens beslut var väntat. - Ja, kåken behöver fräschas upp med stambyte, nya badrum och kök. Men arbetet kommer inte i gång under Först måste vi ta beslut i vår styrelse, och sedan påbörja en upphandling. Jag har respekt för den oro som Britt Wolf och andra boende i fastigheten kan känna, men behovet av förbättringsarbeten är stort, säger Peter Sandstedt. Vid köksbordet går Britt Wolf igenom hovrättens domskäl. Hon reagerar över att hovrätten inte ens fann det mödan värt att "hålla syn" i fastigheten. Det är inte av betydelse för utredningen, skriver hovrätten. - Man är rättslös, så är det, suckar Britt Wolf. Samtliga 16 hyresgäster i Lidingöfastigheten har i hovrätten fått avslag på sin klagan. Dagens nyheter 9 januari

76 Hyresgäster kräver stopp för chockhöjning Allmännyttiga bostadsbolaget Familjebostäder vill efter renoveringsarbeten och stambyten i en fastighet på Olof Palmes gata i centrala Stockholm, höja månadshyran för en trea på 80 kvadrat med kronor till kronor. Enligt Nätverket för hyresgästernas boendetrygghet, NHB, som arbetar mot en marknadsanpassning av hyrorna i innerstaden, borde hyreshöjningen efter avslutad renovering stanna vid 600 kronor. - Fastighetsägare, i det här fallet allmännyttan, ägnar sig åt ockerverksamhet och vill slå sönder en av grundbultarna i bruksvärdessystemet; att hyresläget ska bestämmas av bostadsföretagens självkostnader, säger Margareta Friman-Scharin, ordförande i NHB samt i Östermalms Hyresgästförening. I ett annat exempel från Olof Palmes gata kräver Familjebostäder en hyreshöjning med kronor, från nuvarande till i månaden. Hyresgästen, Bengt Lindahl, har fått nog och ska säga upp avtalet. - Jag är pensionär, och min fru och jag har ingen chans i världen att klara den nya hyran. Vi flyttar. NHB har med stöd av Konsumentverket tagit fram statistik och exempel som är hårda slag i ansiktet på samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin. DN har i vår skrivit om en fastighet på Lidingö där en privat fastighetsägare efter renovering vill höja hyran med minst kronor. Hyreslagen skärptes 2002 men har ändå inte fått avsedd effekt; att stärka boinflytandet. I de ärenden som hamnat i hovrätten, har rätten i samtliga fall godkänt fastighetsägarens krav på ombyggnad. Barbro Engman, ordförande för hyresgäströrelsen, är medveten om den frustration som finns hos många hyresgäster i landets mest attraktiva stadskärnor: - Vi kommer att uppvakta Mona Sahlin. Vi vill att lagstiftaren ännu en gång ser över hyreslagen. Boinflytandet måste stärkas, ja skyddas gentemot fastighetsägaren, såväl allmännyttan som privata ägare. NHB:s räkneexempel, som bygger på uppgifter från intresseorganisationen SBC, Sveriges bostadsrättscentrum, visar att ett vanligt stambyte med badrumsrenovering i genomsnitt kostar kronor per lägenhet. Om kostnaden finansieras med ett annuitetslån med en amorteringstid på 40 år till en ränta på tre procent blir den årliga kostnaden för ränta och amortering kronor eller 567 kronor i månaden. Vid en totalrenovering skulle hyreshöjningen bli 906 kronor i månaden. - För min lägenhet skulle ombyggnadskostnaden blivit kronor. Med en hyreshöjning på kronor är investeringen betald efter fem till sex år. Efter 30 år kan fastighetsägaren räkna hem en vinst på lägenheten, för en ren underhållsåtgärd, på kronor, säger Bengt Lindahl. - Fastighetsägare har noll känsla för att innerstaden också är hembygd för en hel generation stockholmare. I stället handlar det om att byta hyresgäster, speciellt välkomnas de med stort kapital och fina bilar. När ska politikerna vakna inför fastighetsägarnas ovilja att öppet redovisa kalkyler och dess konsekvenser för hyran? frågar Margareta Friman-Scharin. 72

77 Dagens nyheter 16 maj

78 Svårt för hyresgäster att slippa kakel Arton hyresgäster i ett fyrtiotalshus i Hägersten i södra Stockholm försökte stoppa hyresvärdens renoveringsplaner. De var inte intresserade av att få nytt fint kakel på sina badrumsväggar. De ville ha kvar både sina badrum och sina kök som de var. De arton är inte ensamma. Tiotusentals hyresgäster vill slippa att få sina badrum och kök moderniserade. De föredrar äldre inredningar framför högre hyror. De som i likhet med de arton i Hägersten tar strid mot moderniseringen har små chanser gentemot fastighetsägarna. För när ägarna bedömer tiden mogen för att byta rörstammar i huset brukar det vara dags. Ska man ändå in och riva i kök och badrum så ersätts gamla inredningar av nytt. I badrummen brukar det behövas nya tätskikt och då måste både väggar och golv göras om. Då blir det kakel på väggarna, högt upp, åtminstone till dörrhöjd. Det kallas fullhöjd och det är standardhöjande, om det var mindre kakel förut. För fastighetsägarna är det förstås klokt och rationellt att göra en modern och bra badrumsinredning när det ändå görs så omfattande arbeten. Något annat vore ekonomiskt vanvett. För hyresgästerna betyder moderniseringen högre hyra. Om man råkar ha haft turen att ha låg hyra tidigare blir höjningen desto värre. Höjningar på 70 och 80 procent är inte ovanliga om både underhåll och hyror släpat efter. Har hyran legat extremt lågt kan renoveringen innebära dubblering. Många tycker att hyresgästföreningen verkar stå på fastighetsägarnas sida vid renoveringarna. - Inte nog med att hyran dubbleras. Dessutom ska det kallas framförhandlat! "Vår" ombudsman påstår att det skulle blivit ännu värre utan förhandling, men jag tillåter mig tvivla! Så säger upprörda hyresgäster då och då till DN Bostad. De undrar om man verkligen får höja hyrorna så kraftigt, stambyte borde väl ingå i normalt underhåll. Det är där kaklet kommer in. Bara stambytet påverkar inte hyran. Det är först när standarden anses höjd som hyran kan höjas. Kan man kalla lägenhetens standard så modern att den motsvarar nya lägenheters så åker nivån för vad som anses rimlig hyra upp rejält. I Stockholmsområdet är kronor per kvadratmeter och år, eller kronor i månaden för en tvårumslägenhet på 50 kvm, inte ovanligt för så kallad 2000-talsstandard. Medan man i icke renoverade hus kan ligga kring 750 kr/kvm, eller kronor i månaden för en tvåa. När hyresvärd och hyresgästombud inte kan komma överens om ny hyra går tvisten till hyresnämnd. Den gör jämförelser med likvärdiga (läs nya, eller ganska nya) lägenheter. Att det kan leda till 90 procents höjning för de boende hjälper inte. Här bedöms bara så kallad skälig hyresnivå. De arton som försökte stoppa renoveringen i Hägerstenshuset vann inte gehör hos hyresnämnden, som enligt hyreslagen också avgör tvister om renoveringsplaner som påverkar hyran. Eftersom nämnden ska ta hänsyn både till framtida hyresgäster och till fastighetsägarens tekniska och ekonomiska bedömningar så hör det till undantagen att renoveringsplaner stoppas. Huset i Hägersten var inget undantag Men de arton gick med hyresgästföreningens hjälp vidare. De överklagade beslutet. Utöver badrumskaklingen protesterade de också mot att gamla platsbyggda köksskåp, som de 74

79 ansåg kunde återställas efter stambytet, skulle bytas ut, och mot säkerhetsdörrar som värden vill sätta in hos alla. Svea hovrätt ändrade hyresnämndens beslut. Men inte så att någon slipper kakelväggar. Ändringen gäller bara två av de arton. De hade fått sina badrum ombyggda tidigare. Hovrätten ansåg inte att de behövde byggas om igen. Hyresgästernas ombudsman Kenth Åneby ser inte hovrättens ändring som någon seger. - Jag tror inte att ändringen kommer att påverka hyrorna. De två som den gäller fick sina badrum ombyggda relativt nyligen, så värden kräver säkert samma maximala hyra för alla, säger Kenth Åneby. Ännu återstår hyresförhandlingarna. Kenth Åneby oroar sig för hur hyror och boendekostnader skruvas upp av alla renoveringar. Han hoppas på den lagändring som regeringen föreslagit till april nästa år. Den vill att hyresdomarna ska ta större hänsyn till de befintliga hyresgästernas ekonomi när de beslutar om renoveringstvister. Dagens nyheter 13 mars

80 HD-dom ger rätt till lägre hyra Att vara inplastad någon månad för att få taket omlagt, fasaden putsad eller stammarna bytta - det får hyresgäster stå ut med och betala full hyra. Men om allt görs på en gång har hyresgästerna rätt till 25 procents avdrag på hyran. Det beslutade Högsta domstolen, HD, på måndagen. Sven Erlandsson och hans fru Ulla har kämpat många år för att få rätt mot sin hyresvärd i Malmö. När värden skulle göra ett stambyte beslutade han plötsligt att slå fler flugor i en smäll. Under några månader var Sven Erlandssons lägenhet inplastad medan fasaderna renoverades, balkonger bilades ned och vattenledningar byttes i hela huset och taket behövde också en omgång. - Det var olidligt att vara hemma. Vi fick helt enkelt rymma på dagarna, säger Sven Erlandsson, som är pensionär sedan många år tillbaka. Ett 20-tal av hyresgästerna blev förbannade på värden för att hyran, trots de stora olägenheterna, skulle betalas. De vägrade och tog strid. - Det här är ju flera år sedan. De flesta började betala hyran till slut, så nu är vi väl sex tappra kvar som har väntat på den här domen. Så det här är bra, det har varit värt att kämpa för. Det känns som om det måste ha gjort situationen bättre för hyresgäster. Det verkar finnas en någorlunda rättvisa i det här landet, säger Sven Erlandsson. Högsta domstolens prejudicerande beslut rör begreppet "sedvanligt underhåll". I standardavtal mellan hyresgäst och hyresvärd finns en klausul som klargör att hyresvärden får verkställa sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten, utan att hyresgästen har rätt till nedsättning av hyran. HD konstaterar att åtgärderna på Erlandssons hus var och en för sig är att betrakta som sedvanligt underhåll, som exempelvis stambytet. Men åtgärderna har ingått i en så omfattande renovering och sammantagna medfört så påtagliga och svårförutsebara olägenheter att avtalsklausulen inte bör anses tillämplig. Vidare ansåg domstolen att makarna har rätt till kompensation och att hyran bör sättas ned med 25 procent. - Det får vi väl vara nöjda med, även om tingsrättens bedömning känns mer rimlig. Där skulle vi ju få halva hyran tillbaka. Å andra sidan tyckte ju hovrätten att vi inte skulle få något alls, säger Sven Erlandsson. Men hyresgästföreningen är inte nöjd med domen, trots att hyresgästerna fick rätt till slut. - Vi anser inte att stambyten eller fasadrenoveringar ingår i begreppet sedvanligt underhåll. Så omfattande renoveringar får räknas till underhåll, men de kan inte anses sedvanliga. Det vi lägger in i begreppet är målning, tapetsering, golvbehandling och liknande arbeten som utförs med jämna mellanrum, säger PG Nyström på Hyresgästföreningen. Mycket riktigt tar Fastighetsägarna Sverige domen med ro. Deras tolkning av begreppet räckte inte hela vägen, men väl halva. - Det får väl anses vara en rimlig bedömning, utgången var inte alldeles oväntad, konstaterar Rune Thomsson, chefsjurist på Fastighetsägarna Sverige. Att många renoveringar på en gång inte kan anses sedvanliga har inte så stor betydelse, tror Rune Thomsson. 76

81 - Vanligtvis byter man ut köket eller badrummet när en fastighet genomgår så stora arbeten. Då kallas det inte för underhåll, utan ombyggnad. Ombyggnad ger alltid hyresgästen rätt till hyresnedsättning. Men för den som har stambyten att vänta eller vars tak ska läggas om får Högsta domstolens beslut stor betydelse. Nu finns inget att tvista om, utom möjligtvis standardavtalet som Hyresgästföreningen eller Fastighetsägarna Sverige kan vara intresserade av att omförhandla. Dagens nyheter 9 juli

82 Bilaga 4 Mimers erfarenhetsåterföringsenkät till hyresgäster Hjälp oss att bli bättre! För att vi på Mimer ska kunna bli bättre behöver vi din hjälp. Vi ber dig svara på nedanstående frågor så snart som möjligt. Det tar bara några minuter att besvara frågorna. När du fyllt i formuläret lägger du det i det portofria svarskuvertet och postar det, eller så lämnar du det i brevinkastet vid kvartersvärdskontoret bakom kiosken Pettersbergsgatan 37. Ange med ett kryss på skalan 1-5 det svarsalternativ som bäst beskriver din uppfattning. Om det är någon fråga som du inte kan svara på, svarar du Vet ej. Det bästa betyg du kan ge är 5 och det sämsta är 1. Har du frågor är du välkommen att vända dig till Désirée Carlsson tel Tack på förhand för din medverkan. 1. Hur nöjd är du med ombyggnationen som helhet, totalt sett? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Är du nöjd med den skriftliga informationen du fått av Mimer angående ombyggnationen? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Är du nöjd med de informationsmöten Mimer har hållit? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar:

83 4. Är du nöjd med den personliga kontakt du haft med Mimers personal? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Vad tycker du om systemet med byggcylindrar i lägenhetsdörren istället för att entreprenörerna använder huvudnyckel för att få tillträde till din lägenhet? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Är du nöjd med hur vi löst problemet med toalett/dusch och matlagning genom externa bodar på gården? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Är du nöjd med den ekonomiska kompensation som Mimer erbjuder, dvs. hyresfritt under byggtiden samt 2000:- i kompensation för evakuering av förråd? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar:

84 8. Är du nöjd med de åtgärder som utförs i din lägenhet? Bl a, nytt kök, nytt badrum, nytt elsystem, nya innerdörrar, nya fönster mm. Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Är du nöjd med de åtgärder som utförs i trapphuset. Bland annt nya entréer, målning, ljudabsorbenter mm. Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Är du nöjd med Mimers sätt att arbeta när det gäller ökad säkerhet kring ditt boende? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Är du nöjd med det sätt Mimer valt att sektionera källaren? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar:

85 12. Är du nöjd med utbudet av kakel / golv till badrummet? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Är du nöjd med utbudet av tapeter? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Är du nöjd med utbudet av golv? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Är du nöjd med hur arbetet har utförts av entreprenören (NCC)? Mycket Mycket Vet ej missnöjd nöjd Kommentar: Har du hittat någon felaktighet som du anmält till Mimer eller NCC? Ja Nej 81

86 Kommentar: Blev felet åtgärdat inom fem arbetsdagar? Ja Nej Kommentar: Bilaga 3 Detaljerad tidplan för en lägenhet Frivilliga uppgifter Namn: Adress: 82

87 Bilaga 5 Mimers blankett för godkännande av renovering Namn: Personnummer: Adress: Lägenhetsnummer: Jag godkänner härmed att Bostads AB Mimer får göra de standardhöjande åtgärderna som presenterats för mig och som framgår av bifogat dokument med ombyggnadsplaner. Om du har några invändningar mot beslutet ombeds du kontakta Bostads AB Mimer omgående. Datum Underskrift: Kontaktpersoner Désirée Carlsson Tapani Haapaniemi Kundvärd Kvartersvärd fr 1/5 Björn Söderholm Fredrik Törnqvist Projektledare Distriktschef 83