SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE"

Transkript

1 Attraktiva bytespunkter för ökat resande. Vinnova dnr AKTIVITETER Arbete, Skola Inköp, service, fritid FUNKTION Tillgänglighet Utformning Trafiknät STADEN Visuell miljö Social miljö Ekonomisk utv. RESENÄREN Användbarhet Trygghet Kvalité LOKALISERING Service Verksamheter Bostäder PERSPEKTIV PÅ BYTESPUNKTER SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE Attraktiva bytespunkter för ökad tillgänglighet och resande, stads- och samhällsutveckling Bjerkemo Konsult

2

3 FÖRORD Projektet är ett led i Svensk Kollektivtrafiks fördubblarprogram för ökad andel kollektivresor med fokus på bytespunkters yttre funktioner och samspel med omgivningen. Projektet har finansierats av VINNOVA och genomförts i nära samarbete med Hållbar Mobilitet Skåne samt Region Skånes projekt bytespunktsprojekt med fokus på stadsmiljö. Ett gemensamt seminarium har genomförts den 10 juni i Malmö. Ursprungligen avsågs projektet genomföras i nära samarbete med projektet Attraktiva stationer (Jernhusen m.fl.) som hälftenfinansiär. Av samordnings- och tidsskäl kunde det inte genomföras och därmed inte heller de regionala seminarier som avsetts för kunskapsspridning och feedback. Den kraftiga reduktionen av budgeten har också medfört ett förenklat upplägg. De systematiska genomgångar av ett antal utvalda bytespunkter som avsetts har begränsas till att ge kommenterade exempel som illustrationer i den löpande texten. Ett mycket stort antal referenser och annat material har inventerats. Av praktiska och läsbarhetsskäl har långt ifrån alla kunnat refereras. Endast ett begränsat antal referenser har tagits upp i texten eller som hänvisningar. Detaljuppgifter, mått och mer tekniska analysmetoder har också utelämnats av läsbarhetsskäl. Följande har deltagit i projektets referensgrupp: Alan Schürer, Sann & Partners/Jernhusen, projektledare Attraktiva stationer Cristina Prather-Persson*, Trafikverket (f.d. Banverket) Bengt Holmberg, professor LTH Bengt Stålner*, Sweco (f.d. Linköpings kommun) Bo E Peterson (f.d. SL, Vägverket, LTH) Jonas Hedlund*, Hållbar Mobilitet Skåne Marie Larsson*, Hållbar Mobilitet Skåne Klas Nydahl, gatuchef Malmö kommun Mats Améen, Skånetrafiken, chefsstrateg *) Utökad referensgrupp m.h.t. förändrat projektupplägg/samarbetspartners Synpunkter har även inhämtats från Resenärsforum. Till alla som bidragit - ett varmt tack! Lund juni 2011, rev Sven-Allan Bjerkemo Bjerkemo Konsult Lennart Serder Serder&Serder Communications AB

4

5 LÄSTIPS Kapitlen och avsnitten inleds med en allmän översikt och beskrivning. Faktaupplysningar och referenser som stöder det sagda har i första hand samlats i slutet av varje avsnitt för att inte göra texten alltför tung. Det är ett försök att göra ett omfattande material mer läsvärt och tillgängligt. I slutet finns en omfattande referenslista där mer kunskap kan hämtas. Alla referenser är inte nämnda i texten av praktiska skäl och för att göra den mer lättläst. Copyright Om inget annat anges är bilderna i rapporten tagna av Sven-Allan Bjerkemo och är Bjerkemo Konsults egendom. De får användas i andra sammanhang om källan tydligt anges.

6

7 Innehåll SAMMANFATTNING 1. SYFTE, OMFATTNING 1 2. BYTESPUNKTER, INTE BARA FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN 3 Vad menar vi med bytespunkt? Definitioner och begrepp 3. RESANDE, RESVAL OCH RESMÖNSTER 8 4. RESENÄRSGRUPPER OCH FUNKTIONSKRAV För vem behövs en bra bytespunkt och vad avgör om det är en bra bytespunkt? 4.1 Funktionskrav fysisk utformning Funktionskrav för bekväma byten Resenärsperspektivet 20 Text från Resenärsforum, Lars Foberg och Kurt Hultgren 5. BYTESPUNKTENS NÄRMILJÖ 5.1 Funktionsbehov Fotgängare och vistelseytor Cykeltrafik, cykelparkering Kollektiva färdmedel, samverkan Uppställningsprinciper busstrafik Bilangöring, korttids-, pendlar och långtidsparkering Trygghet, säkerhet Stads- och visuell miljö ORIENTERBARHET, INFORMATIONSKEDJAN Information före resan Färden till påstigningspunkten Information under färd för att underlätta och säkerställa byten Information för fortsatt färd LOKALISERING 7.1 Lokalisering av bytespunkter i trafiknäten Stadsstruktur runt bytespunkten TOD, Transit Oriented Development ARBETSFORMER, PLANERINGS- OCH UTFORMNINGSPROCESSER 8.1 Identifiering av bytesbehov i trafiknäten, lägen i stadsmiljön Exempel på arbetsmetodik, dialog- och samverkansprocesser Projektet attraktiva stationer INTERNATIONELLA EXEMPEL VAD KAN VI GÖRA BÄTTRE? forsknings- och utvecklingsbehov 88 Inventerad litteratur

8

9 SAMMANFATTNING Projektets syfte är att sammanställa, sprida och stärka användningen av kunskap om bytespunkter i kollektivtrafiken baserat på forskning och erfarenhet (Best Practice) samt visa på goda innovativa exempel och framgångsfaktorer. Med bytespunkt menas här alla platser i trafiknäten där byte av färdsätt och/eller färdmedel sker, kan eller förutsätts ske, inklusive den enkla hållplatsen. Projektet har avgränsats till bytespunkter för landbaserad kollektivtrafik samt bytespunkternas yttre funktioner, samspel med omgivande trafiknät och bebyggelse. Flyg- och färjeterminaler ingår inte. Informationskedjan som helhet ingår dock att hitta resmöjligheter, stöd och vägledning i stadsmiljön, hitta entréer, avgångsplats och bytesinformation, information under färden samt att kunna hitta vägen från ankomstpunkten till avsett mål. Ett stort antal publikationer mm har inventerats för en bred utgångspunkt. Endast korta referat har varit möjligt att ge för ett urval referenser. I övrigt hänvisas till respektive publikation och litteraturlistan för mer information. Även egna, referensgruppens m.fl. praktiska erfarenheter, kompletterande bildmaterial och platsanalyser har använts. Resenärs- och funktionsperspektivet har prioriterats i rapporten för att begränsa omfånget. Moderna studier av faktorer som har betydelse för resenärernas val att resa med kollektivtrafiken, positiva och negativa upplevelser av standard mm, kan sammanfattas i kollektivtrafikens användbarhet för dem i deras livssituation. Faktorer som pålitlighet (punktlighet, regularitet, trygghet) och särskilt turfrekvens och utökad trafikeringstid under dygnet är viktiga standardfaktorer. I internationell litteratur anges de ibland även vara viktigare än själva restiden. Analyser av resvanor och resbenägenhet fokuserar ofta på bytestiden mellan kollektiva färdmedel som är de känsligaste momenten i reskedjan. Det är mindre vanligt att studierna analyserar själva bytet och de förutsättningar som påverkar upplevelsen av bytet, hur bytet kan underlättas, göras effektivare och behagligare. Erfarenheter och forskning på senare år indikerar att samverkan mellan andra färdsätt, intermodalitet, och samspel med omgivningen är viktigare än vi ofta tror. Det senare avser både närmiljö och tillgänglighet kring bytespunkten samt hur service, verksamheter och bostäder lokaliseras. Ett väsentligt synsätt och insikt är att kollektivresan alltid är en del i en reskedja där färden i kollektivtrafikfordonet bara är en länk av flera. Samtliga länkar måste fungera som avsett med tillräcklig kvalitet. Resan påbörjas och avslutas alltid med en förflyttning till bytespunkten respektive från den som i sig kan ha väsentlig betydelse för resvalet.

10 Det innebär att bytespunkterna är väsentliga entréer till kollektivtrafiken och viktiga accessportar till de mål, aktiviteter som är skälet till resan. Fungerar inte förflyttningen till entrén, själva bytet samt förflyttningen från accessporten till det egentliga målet väl förlorar lätt hela reskedjan sin mening. Reskedjan behöver stödjas av en obruten informationskedja i olika former hela vägen från startpunkten till målet. Bryts den, bryts även reskedjan och förlorar i betydelse. Det är lätt att konstatera funktionsaspekter och kvaliteter lätt tappas bort i praktiken trots att goda kunskaper och exempel finns i många avseenden. Det indikerar att det behövs såväl goda sammanställningar av kunskap och goda exempel som utbildning och information i olika former inklusive utökad förståelse för den komplexa situation som en bytespunkt för flera färdsätt och linjer lätt medför. Många delaspekter och kompetensområden berörs. Goda kunskaper finns oftast om mått, detaljutformning, dellösningar, generella behov mm för skilda typer av bytespunkter. Även goda kunskaper finns om lokalisering och fysisk struktur runt bytespunkten som påtagligt påverkar resbenägenheten och användning av kollektivtrafiken. Integrerad tillämpning av dessa kunskapsfält är mindre vanlig i kollektivtrafikplanering respektive stadsutveckling. Exempel på väl utvecklad och systematisk arbetsmetodik för att finna bra lösningar är sparsamt redovisade i litteraturen. Det gäller även kunskaper om hur olika delfunktioner och aspekter kan kombineras på ett gynnsamt sätt till fördel för resenären och som stärker resbenägenhet och reskvalitet. Normalt eftersträvas direktlinjer utan byten. Ökat användning av kollektivtrafiken innebär att andelen bytesresor behöver öka. Kollektivtrafikens nätverksstruktur behöver utvecklas för att tillgodose fler resvägar och reskedjor för flera ärenden. Det gäller särskilt för kvinnor som oftast gör fler kedjeresor än män för att kunna handla och uträtta hushållsärenden. Enkla, trygga byten i väl utvecklade bytespunkter mellan olika färdsätt blir därför ett viktigt verktyg för att kunna utveckla kollektivresandet. Ett naturligt och strategiskt utvecklingsområde är att öka bytespunktens och bytesresans effektivitet och kvalitet. Ökat kunskaps- och utvecklingsbehov är om och hur olika funktionskrav kan kombineras och tillgodoses så att de stöder och varandra och ger synergieffekter. Det gäller särskilt samspelet mellan stads- och yttre miljö, tydlighet, identitetsskapande och kompletterande information i vägvalspunkter för att skapa trygghet och en obruten informationskedja för resenären. Även ökade kunskaper behövs om hur olika delfunktioner och dellösningar kan kombineras och stödja resandet. Omvänt behövs också kunskaper om substitutionsmöjligheter, prioritering och godtagbara basnivåer i den mån alla kvalitetsaspekter inte kan tillgodoses eller kommer i konflikt med andra önskemål.

11 Ett annat strategiskt utvecklingsområde är att öka bytespunktens samspel med omgivningen, för ökat upptagningsområde och kollektivtrafikens användbarhet för fler människor och resbehov. Det kan ske med - ökad tillgänglighet till bytespunkten såsom gena gång- och cykelvägar inklusive säker cykelparkering vid varje bytespunkt samt pendlarparkering för bil där det är motiverat - strukturerad lokalisering av service, kontor och institutioner nära bytespunkten (inom gångavstånd) samt bostäder på gång- och cykelavstånd (TOD) - funktionell integration av kollektivtrafikplanering, stadsutveckling och regional planering, inte bara på papperet Även inom detta område är ökade kunskaper angelägna om synergieffekter av olika kombinationer och utformning av delfunktioner samt substitutionsmöjligheter. Metoder och samverkansprocesser för att öka samverkan mellan den fysiska planeringen och kollektivtrafikplaneringens alla parter behöver utvecklas. Ett tredje strategiskt utvecklingsområde är att utveckla informationskedjan. Den behöver också ingå i de två tidigare strategiområdena och behövs för att stärka dem. Informationskedjan fram till påstigningsplatsen och i synnerhet från avstigningsplatsen till målet behöver och kan utvecklas betydligt för att öka kollektivtrafikens användbarhet, skapa trygghet och förtroende för kollektivtrafiken. Detsamma gäller verktyg för att säkerställa samverkan mellan operatörer för att bytet ska fungera samt utvecklad ombordinformation som underlättar bytet. Även här finns goda kunskaper om enskilda delaspekter, skyltdesign mm. Goda arbetssätt behöver utvecklas för att ta fram sammanhållna informationsstrukturer, identifiera och analysera vägvalspunkter, identitets- och orienteringsbegrepp samt kunskap om hur de bör utformas och påverkar resenären. Grundläggande nyckelord för goda informationsstrukturer är - synbar, urskiljningsbar - selektiv, sekventiell, pålitlig - läsbar, förståelse, relevans Även boknings- och betalsystem, åtkomst, placering och logisk struktur behöver tas med i funktionsanalysen för att underlätta för resenären, bytesresan och göra bra bytespunkter bättre.

12

13 1 1. PROJEKTETS SYFTE OCH OMFATTNING Attraktiva bytespunkter fordrar ett utvecklat samspel med omgivande samhälle. Ökad tillgänglighet och strukturerad lokalisering kring bytespunkten har stor potential för att öka andelen kollektivresor. Bytet är kollektivresans svagaste länk och upplevs oftast negativt. Samverkan med andra trafikslag och bytespunktens omgivning är därför väsentligt för att öka kollektivtrafikens användbarhet för alla merutnyttja samhällets investeringar och effekterna av regionförstoring samt bidra till ett hållbart transportsystem och hållbar stadsutveckling För de boende ger ett utvecklat samspel mellan bytespunkter och omgivning minskat bilberoende, ökad valfrihet och fler förflyttningsmöjligheter. Kollektivtrafiken kan då lättare utnyttjas av barn, ungdomar och personer som inte kan eller får köra bil samt ger minskat behov av en andra bil i hushållet. Kunskaper om hur lokalisering av verksamheter, service och bostäder runt och nära bytespunkter påverkar resandet ger en mer hållbar transport- och bebyggelsestruktur och bidrar till att kollektivtrafiken blir en mer integrerad del av samhället. Projektets syfte är att sammanställa, sprida och stärka användningen av kunskap och arbetssätt baserat på forskning och erfarenhet (Best Practice) samt visa på goda innovativa exempel och framgångsfaktorer. Projektet avser främst kollektivtrafik som trafikhuvudmannen rår över med viss fokus på tätortsförhållanden. Fartygs- och flygterminalers speciella funktionskrav tas inte upp här. Eftersträvade samhällseffekter är ökad andel kollektivresande och utnyttjande av kollektivtrafiken, minskad bilanvändning, emissioner och klimatpåverkan. Det medför också effektivare användning av transportsystemet och minskad trängsel i linje med fyrstegsprincipen. Det finns även exempel på att förbättrad utformning av kringfunktioner och accessvägar gett olycksreduktioner på ca 20 %. Viktiga delmål är att sammanställa samt sprida forskningsresultat och praktiska erfarenheter inspirera, ge goda exempel och lyfta fram faktorer att tänka på identifiera ytterligare behov av kunskaps-, metod- och processkunnande Projektet omfattar i första hand bytespunkternas yttre miljö och samspel med omgivningen. Samtliga delkedjor ingår - byten till och från samt mellan kollektiva färdmedel inklusive fortsatt färd med andra färdsätt. Informationskedjan som helhet ingår från den yttre miljön fram till påstigningspunkten respektive i omvänd riktning.

14 2 Interna funktioner i stationsbyggnaden samt detaljutformning av plattformsmiljö är väl studerade i andra projekt (Hultgren K 2002) m.fl. Arbete pågår med Trafikverkets (f.d. Banverket) stationshandbok. Jernhusen m.fl. har bedrivit ett samverkansprojekt Attraktiva stationer under för 8 pilotstationer i syfte att utveckla samarbetsformer och stationsmiljön ur resenärsperspektivet. Ytterligare pilotprojekt för stationer ska genomföras under Arbete pågår även inom Statens Stationsråd med ansvarsförhållanden mm. Trafikverket m.fl. parter arbetar med att ta fram samhällsekonomiskt underlag för Värdering av funktionskvaliteter i bytespunkter. Projektet avses vara avslutat hösten I den mån preliminära resultat varit tillgängliga är de medtagna i denna rapport.

15 3 2. BYTESPUNKTER, INTE BARA INOM OCH FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Med bytespunkt avser vi här varje nod i trafiknäten där byte av färdsätt sker, kan eller förutsätts ske. Det innebär att alla byten ingår, även byten mellan att gå eller cykla till bytespunkten och ett kollektivt färdmedel samt byten mellan olika hierarkier för kollektivtrafikförbindelser. De senare förutsätter ju också en kortare, ibland längre gångförflyttning. Det är svårt att se varför vissa gångförflyttningar ska tas med och andra inte oavsett var trafikanten kommer från eller ska. Omstigningspunkt används ibland för en plats i linjenäten där planerade byten förutsätts ske mellan olika linjer för att tillgodose de resbehov linjenätet planeras för. Här används bytespunkt som ett generellt begrepp för både spontana och planerade bytespunkter, såväl centrala som halvexterna och externa omstigningspunkter. Det är vanligt att man talar om bytespunkter som endast byten mellan kollektivtrafiklinjer, ibland även enbart samma färdmedel eller förbindelser inom huvudmannens trafik. Synsättet resulterar ofta i en stark begränsning vid utformning av bytesinformation till påtaglig nackdel för resenären sett ur ett Hela Resan -perspektiv. Terminal används här endast undantagsvis eftersom ordets grundbetydelse är ändpunkt, slutet av en färd (där byte i sig är oundvikligt). Bytespunkt, istället för exempelvis bussterminal, används också här för att markera resandeperspektivet framför fordonsperspektivet (se bl.a. Nielsen 1999). Med färdmedel avser vi såväl olika fordonsslag (cykel, bil, buss, tåg, spårvagn) som olika slag av linjenät och hierarkiska nivåer (kompletteringstrafik, lokallinjer, regionala linjer, interregionala, nationella marktransporter) mellan vilka byten kan behöva ske. Färdsätt avser förflyttningssättet, att gå, cykla, köra bil eller bli skjutsad, åka buss, tåg eller spårvagn. Den i särklass vanligaste bytespunkten med definitionen ovan är den enkla hållplatsen där byte sker som minimum mellan att gå eller cykla och de kollektivtrafiklinjer som angör den. I Skåne görs ca 140 miljoner resor per år med kollektivtrafiken eller ca per vardagsdygn med (minst) ett byte i vardera änden. Med detta utvidgade helhetsperspektiv på kollektivresan gör vi i Skåne drygt 1 miljon byten per dag om färden till och från hållplats tas med. Ca 17 % av resorna innebär ett eller flera byten på vägen mellan olika kollektiva färdsätt (Resvanor Syd 2007). Resvaneundersökningen fokuserar främst på hur man tar sig till kollektivtrafiken och byter inom den. Hemresan verkar ha antagits vara den exakt omvända.

16 4 Oftast innebär byten inom kollektivtrafiksystemet byten mellan närliggande plattformar och/eller olika busslägen med ett kort gångavstånd men kan också innebära en icke obetydlig gångförflyttning. Antar vi att varje byte tar ca 5 minuter i genomsnitt motsvarar det drygt per timmar per dygn eller ett tidsuttag från enbart Skånes resenärer på drygt 25 miljoner timmar per år. Samtidigt vet vi att väntetid vid hållplats, särskilt vid mindre goda förutsättningar samt att vara tvingad att byta under färden är kollektivtrafikens svagaste länkar. Undersökningar visar att resenärerna i genomsnitt värderar väntetiden 2 gånger så negativt jämfört med åktiden (SIKA 2009, Sjöstrand 2001 m.fl.). Med ett samhällsekonomiskt tidsvärde på ca 60 kr/timme i genomsnitt blir det samhällsekonomiska värdet av bytestiden i storleksordningen 25 miljoner timmar x 60 kr/timme x 2, dvs. ca 3 miljarder kronor per år - enbart i Skåne. Det finns därför skäl att inte tappa bort kvaliteten hos bytespunkterna när stora investeringar och ansträngningar görs mycket vällovligt i sig - vad avser fordon, framkomlighet och ökad reshastighet etc. Det internationella begreppet connectivity kan också användas för att ge ett perspektiv på bytespunkternas betydelse. En förflyttning med individuellt färdsätt (gå, cykla, bil) fordrar endast att en fysisk förbindelse (konnektivitet) finns. Själva förflyttningen, fordon och framförandet av det, val av tidpunkt, färdväg, standard etc. står ju trafikanten själv för. Ibland kan dock en /kortare/ gångförflyttning behövas mellan parkering, start- eller målpunkt. Kollektivresenären är beroende av individuella färdsätt i bägge ändar av resan, minst ett byte i vardera änden men också av operatören/förare, var fordonen angör, linjesträckning, tidtabellen man kan inte åka när som helst på dygnet - samt en korrekt, uppdaterad information för den avsedda färden. Varje kollektivtresa är således i praktiken en reskedja med minst tre färdsätt och två bytespunkter, totalt minst fem komponenter som måste fungera bra. Planering av kollektivtrafik, såväl linjenät och tidtabeller/trafikering (huvudman/operatörsberoende) som lokalisering av bytespunkter, samspel med andra trafiknät och fysisk struktur, är därför i grunden betydligt mer komplex än planering för individuella transporter. Vikten av detta synsätt för att nå ökat resande och konkurrenskraft mot främst biltrafiken lyfts bl.a. av Peterson (1999). Ett ytterligare räkneexempel kan användas för att belysa betydelsen av att varje enskild bytespunkt har en god funktionell standard: Anta att en större bytespunkt används av resenärer per dygn. Det motiverar en god funktionell utformning samt ger underlag för kompletterande service mm. Men andra änden

17 5 av deras resor motsvarar kanske 100 bytespunkter med 100 resenärer eller 10 resenärer från 1000 bytespunkter. För att hela reskedjan ska vara attraktiv behöver även de fungera väl. Det är därför svårt att göra en entydig funktionell klassificering av bytespunkter. Funktionskraven är starkt beroende av den aktuella situationen, läge och roll, trafiknätens utformning samt bytesbehov mellan färdsätten. En bytespunkt med få byten kan ändå ha stor betydelse för kollektivtrafikens funktion, samspel med omgivningen och andra trafiknät. Skillnaden mellan mindre och större bytespunkter är principiellt endast behov av yttre funktioner, dimensionering och ytbehov. Lokalisering av funktionerna och inbördes samband mellan dem blir snabbt mer komplexa och svårare att tillgodose på ett enkelt sätt. Kravet på en väl organiserad funktionslösning och information ökar snabbt. En grov indelning ur funktionell synpunkt kan göras i på- och avstigningshållplats för enstaka lokal(a) och/eller regional(a) busslinje(er) bytespunkt mellan ett fåtal linjer inklusive lokaltågshållplats storhållplats med flera lokala och regionala busslinjer inklusive byte till (lokal)tåg större stationer och resecentra inklusive lokala och regionala busslinjer För järnvägstationer har Trafikverket gjort en (f.n. opublicerad) klassificering av befintliga stationer med utgångspunkt från resandevolymer och standardkvaliteter som underlag för prioritering av standardfunktioner, service, investerings- och utvecklingsinsatser. För tågstationer begränsar spårtrafiken tillgängligheten till några få punkter. Av säkerhetsskäl krävs oftast planskilda förbindelser för gående och cyklister. Motsvarande gäller motorvägshållplatser för bussar där accessvägarna till och från bytespunkten måste ges särskild uppmärksamhet. Spårvagn intar en mellanställning eftersom den både kan ses som ett spårtrafikfordon jämförbart med förortsjärnväg (Tram-train, Light Rail, Light Rapid Transit LRT) eller vara gatuspårväg med samma egenskaper som för buss. Bussen har dock större förutsättningar att väja och kortare nödbromssträcka. Tunnelbana och automatbana fordrar alltid konfliktfria accessvägar. I samtliga fall är hög tillgänglighet för gång- och cykeltrafik en väsentlig, grundläggande funktion inklusive hänsyn till funktionshindrade. Goda fotgängarytor, helst utan nivåskillnader, samt tillfälliga viloplatser, är en viktig förutsättning inom bytespunkten och mellan olika färdmedel som angör den (Consorcio Transportes Madrid 2008 m.fl.). Välbelägna cykelparkeringar med väderskydd, belysning och väderskydd är också väsentligt. De behövs för alla tillfartsriktningar, ibland även för olika färdmedel, tillsammans med externa gång- och cykelvägar som ger god tillgänglighet och funktion till och från omgivningen.

18 6 Tabellen nedan illustrerar att antalet byteskombinationer lätt blir stort. 16 olika färdsätt och färdmedel ger teoretiskt 240 kombinationer som kan behöva beaktas. Byten mellan samtliga färdsätt eller helt separata funktioner är dock vanligtvis inte aktuellt. Individuella transporter innebär som regel direktresa utan byten (utöver start- och målpunkt). Tabell: Bytesrelationer TILL FRÅN Gå inkl funktionsanp. Cykla inkl cykel-p Angöring bil/taxi Pendlarparkering Färdtjänst Kompletteringstrafik Lokal busstrafik Regional busstrafik Interregional busstrafik Beställningstrafik Spårvagn, Tram-train Lokaltåg Regionaltåg Interregional tågtrafik Nationell tågtrafik Gå inkl funktionsanp. x x x x x x x x x x x x x x Cykla inkl cykel-p x x x x x x x x x x x Angöring bil/taxi x x x x x x x x x x x Pendlarparkering x x x x x x x x x x x Färdtjänst x x x x x x x x x x X Kompletteringstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Lokal busstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Regional busstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Interregional busstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Beställningstrafik x x x x x x x x x x x x x x x Spårvagn, tram-train x x x x x x x x x x x x x x x Tunnel-/automatbana x x x x x x x x x x x x x x x Lokaltåg x x x x x x x x x x x x x x x Regionaltåg x x x x x x x x x x x x x x x Interregional tågtrafik x x x x x x x x x x x x x x x Nationell tågtrafik x x x x x x x x x x x x x x x Grönt = funktioner som alltid behöver beaktas Angöring bil/taxi, färdtjänst, kompletteringstrafik behöver också beakta tillfällig uppställning av mindre fordon Angöring för bussar bör omfatta tillfällig tidreglering men inte depåfunktion

19 Färdsätten/färdmedlen i tabellen ovan kan sammanfattas i 6 huvudgrupper vad avser trafiknät och specifika yttre funktioner: Gå; gångvägar/-banor, fotgängar- och vistelseytor Cykla; cykelbanor, cykelparkering Bil: angöring inkl färdtjänst, kompletteringstrafik, taxi, parkering Lokal och regional linjetrafik med buss; av- och påstigning, (kort) tidreglering Interregional buss- samt beställningstrafik; av- och påstigning (lång påstigningstid), bagagehantering Tåg; stations- och plattformsmiljö, säkerhetskrav/planskilda passager 7

20 8 3. RESANDE, RESVAL OCH RESMÖNSTER Bytespunkter i Sverige har varierande kvalitet och utformning. Yttre faktorer som har särskild betydelse för bytespunktens funktion och ökat resande är tillgänglighet till service, arbetsplatser och bostäder nära bytespunkten yttre (stads-)miljö och funktioner samspel med övriga trafiknät Väsentliga vinster kan göras för såväl funktion som ökat resande. Särskilt viktigt ur hållbarhets- och samhällsekonomisk synpunkt för att öka användbarheten av kollektivtrafiken är ökat upptagnings- och målområde för bytespunkten funktion i trafiknäten för ökad nätverksstruktur/användarpotential. Faktorer som har betydelse för kollektivtresandet är sammanfattningsvis (Bjerkemo 2011 m.fl.): Restid, turtäthet, byten Överskådlighet, orienterbarhet, information Trygghet, säkerhet, pålitlighet, regularitet Pris, betalsystem, taxestrukturer, taxesamordning Seamless Mobility Bytespunkter, samverkan med andra förflyttningsmöjligheter/intermodalitet Stadsmiljö, lokaliserings- och stadsstruktur Hållbarhetsaspekter, social integration Sammanställningen avser företrädesvis resor i urbana områden. Mer detaljerade genomgångar finns bl.a. i Holmberg (2008) och Persson (2008). På landsbygd med glest turutbud är attraktiva tidslägen och kontakt med skolor, service och kommuncentrum väsentligt. I KTH/WSPs rapport När resenärerna själva får välja beskrivs ett antal kriterier som påverkar resenärernas val, s.k. standardfaktorer under förutsättning att en kollektivresa är ett realistiskt alternativ för den aktuella resan (Kottenhoff K, Byström C 2010). Turtäthet, restid, avstånd till hållplats/station, antal byten (inklusive bytestid och avstånd mellan fordon), service ombord och på terminal, kvalitet och komfort är, förutom priset, viktiga faktorer när det gäller resenärens attityd till att åka kollektivt enligt Kottenhoff. Vikten av olika faktorer varierar med resans syfte, längd, hur frekvent man reser, om man har något funktionshinder mm. enligt KTH/WSPs sammanställning. De har också med hänvisning till Cristina Prather-Perssons doktorsavhandling (1998), kartlagt betydelsen av olika faktorer på järnvägsstationer. Ur tillgänglighetsperspektivet värderades förekomsten av hissar, rulltrappor och automatiska dörrar inne i stationen högt. När det gällde anslutningar till stationen ansågs bilparkering vara viktigast men även anslutande kollektivtrafik och cykelparkering bedömdes som viktigt av tågresenärerna.

21 9 Olika faktorers vikt beror till stor del på vilken typ av resa som studeras. I fallet ovan rör det sig till stor del om långväga tågresor, sannolikt förknippade med att resenärerna har en hel del bagage som gör bilanslutning naturlig. Sweco/VBB har i en analys åt Västra Götalandsregionen (2007) poängsatt fyra olika faktorer som påverkar en bytespunkts standard: Säkerhet (konfliktpunkter, hållplatsyta) Tillgänglighet (ledstråk, taktil information, sittplats mm.) Miljö och komfort (väderskydd eller inomhusterminal) Information och service (information, biljettförsäljning, parkering, kommersiell service) Varje faktor har fått poäng i skala 1-4 där 4 är bäst. Minst 10 poäng krävs för att standarden ska betraktas som god. Sammanlagt 120 bytespunkter i Västra Götalandsregionen är kartlagda enligt denna princip. Värderingsförskjutningar på senare år kan sammanfattas i ökad insikt om betydelsen av bytespunktens utformning, tillgänglighet inklusive accessvägar, samspel med andra trafiknät, närhet till målpunkter, omgivande stadsmiljö och integration med övriga stadsfunktioner samt trygghet och upplevelse under resan. I takt med att kollektivtrafikens standard förbättras ökar resenärernas krav på punktlighet och regularitet, komfort, information om och ansvarstagande vid förseningar, samordning samt tillgänglighet, väntutrymme, komfort, sitt-, vilo- och arbetsplatser mm. Internationellt lyfts pålitlighet och regularitet alltmer fram som viktiga standardfaktorer för att kunna planera sin dag, att inte komma försent mm, även viktigare än kort restid. Dock talar man då om system som redan har bra restider och standard i övrigt. Bytestiden sätts ofta till halva turintervallet i stadstrafik vid restidsanalyser. En rad studier visar att bytestiden upplevs 2 3 gånger mer negativt än åktiden i fordonet (Sjöstrand 2001m.fl.). Den negativa upplevelsen har sin grund i att bytestiden upplevs som ineffektiv spilltid. Vid samhällsekonomiska kalkyler ges bytestiden vikten 2 och själva bytet ett bytesstraff på 5 minuter (Sika 2009, Vägverket 2008). Den faktiska situationen för resenären har i praktiken stor betydelse - inomhus i en trevlig galleria med vänner, i en välordnad bytespunkt där tiden kan användas för arbete, information och sociala kontakter eller om väntan sker ensamt utomhus när det är kallt, blåser, regnar och är mörkt och det känns otryggt och ovisst om bussen kommer. Utomlands arbetar man med att göra bytet mer positivt med kommunal information och nyheter på bildskärmar, väntsalar med internet mm, även på större busshållplatser och i fordon.

22 10 I Bradford i England har man vindmöllor på vissa hållplatser som värmer stolsitsarna för att ge kollektivtrafiken en extra image av miljövänlighet. Även väntutrymmen ges en hög standard med tydlig information. En tydlig resenärstrend finns idag för aktivteter under resan. Arbeta och studera gör man i genomsnitt bara ca 5 minuter per resa men är betydelsefullt och tar det mesta av tiden för de som gör det. Aktiv förströelse, läsa, se på video, planera sin tid är vanligt liksom socialt umgänge/tala i mobiltelefon (Fahlén et al 2010). De som arbetar och studerar ombord värderar sin tid högre och är mer nöjda med kollektivtrafiken än de som använder restiden mer passivt. Personer som upplever tidspress i vardagen värderar restiden (avkoppling) högre än de som inte upplever tidspress. De som använder dator ombord värderar också sin tid högre liksom de som reser kollektivt av miljöskäl. Resultaten indikerar tydligt att möjligheten till avkoppling, sociala kontakter, arbete och studier är väsentligt för bytespunkter där personer kan komma att vistas mer än den korta stund själva bytet kräver. Turtäthet tillsammans med totalrestiden har starkast samband med resbenägenhet och kvalitetsegenskaper ur resenärens perspektiv samt samhällsekonomiskt. Ökad turtäthet innebär statistiskt bättre anpassning till människors aktivitetsmönster, ökade möjligheter för spontanbyten och reducerad (negativ) bytestid. Reskedjor innebär att man gör flera ärenden efter varandra. Kvinnor reser mer kollektivt, gör fler reskedjor än män och tar större ansvar för att lämna/hämta barn, inköp mm. Samlokalisering av bytespunkter, aktiviteter, möjlighet att handla på vägen hem och god turtäthet är därför också angeläget, särskilt för kvinnor. Det innebär också att kollektivtrafiken så långt möjligt behöver vara nätverksbildande för att tillgodose rörelsemönstret på ett effektivt, användarorienterat sätt. Samverkan behöver ske mellan och inom olika hierarkiska nivåer i kollektivtrafiken samt med andra färdsätt som att gå, cykla samt biltrafik (pendlarparkeringar). I detta avseende har naturligtvis bytespunkterna en avgörande roll.

23 11 Gå och cykla utgör oftast det dominerande sättet att ta sig till och från kollektivtrafiken, se bilden nedan. Det märks oftast inte lika påtagligt i praktiken vid prioritering och utformning av bytespunktens yttre funktioner. Observera att bil är den minst vanliga anslutningsresan vilket är logiskt men avviker från vad man ofta föreställer sig. Genomsnittligt färdsätt till stationer i Sverige. 3 av 4 resenärer går eller cyklar. Källa: SCB, riks-rvu, diagram Bjerkemo Konsult Värdena är ca 10 år gamla. Idag har sannolikt andelen cyklister ökat som en följd av kommunernas satsningar på cykelvägar, cykelparkering och information/marknadsföring. Uppföljningar av färdsättsandel till olika typer av stationer i Skåne som Skånetrafiken gjort visar att mönstret är likartat men andelarna kan variera påtagligt beroende på de lokala förutsättningarna. Andelen cykelresor kan vara upp till % i mindre orter med även en stor andel fotgängare eftersom avstånden är korta. Anslutningsresor med kollektivtrafik kan också vara i samma storleksordning i större tätorter med god matartrafik. Andelen kan även vara över 50 % i regionala knutpunkter där samordnade byten mellan buss och tåg särskilt planerats (omstigningspunkter). Byte mellan cykel- och kollektivtrafik, inklusive cykelparkering vid varje hållplats, är ett väsentligt komplement till kollektivtrafiken liksom goda, säkra cykel- och gångvägar till och från hållplatsen (TRAST 2007, Boverket 2010). Ofta har man en cykel i varje ända av resan där man reser dagligen. Rystam (1998) har visat att bortaänden av kollektivtresan är viktigast. Det gäller både närhet till målpunkter arbetsplatser, service och tydlig information och överblickbarhet var målet finns för fortsatt färd. Det stöds också av uppföljningen av stationsnärhetsprincipen i Köpenhamn (Hartoft-Nielsen 2002) och andra undersökningar. En viktig utvecklingsstrategi och komplement till kollektivtrafiken är därför utvecklat samspel med cykeltrafiken. Bytestiden före kollektivresan försvinner i praktiken, totalrestiden blir oftast kortare jämfört med att använda lokal matarbuss. Med bra cykelvägar till hållplatsen får kollektivtrafiken också ett större upptagningsområde. Om det accepterade förflyttningsavståndet till bytespunkten fördubblas ökar upptagningsom-

24 12 rådets yta teoretiskt 4 ggr med potentiellt 4 gånger fler resande än tidigare. Möjlighet att ta med cykel på tåg och buss i mån av plats är ett viktigt komplement som behöver beaktas vid bytespunktens utformning. Möjligheter att ta med cykeln på tåg och buss fungerar väl där det tillämpas (Skåne, Köpenhamn, Amsterdam m.fl. regioner och städer). På turer i högtrafik är det dock ofta förbjudet av utrymmesbrist. Man pendlar ingalunda dagligen med cykeln men det är ett viktigt komplement när det behövs. Undersökningar har visat att en femtedel av alla tågresenärer har använt möjligheten att ta med cykeln men gör det mycket sällan (Envall et al 2009). Man har som regel en cykel till i bortaänden av den dagliga resan men får möjlighet att ta hem den för service eller under semestern, ta med cykeln på fritidsresor i lågtrafik mm. Ökad samverkan mellan cykel- och kollektivtrafik förutsätter att även drift- och underhållsfrågorna hanteras i ett gemensamt koncept. Det gäller inte minst vinterväghållning så att även hållplatsytan och lokala gång- och cykelvägar dit snöröjs tidigt, inte bara själva bussgatan. Lokal samverkan och avtal med fastighetsförvaltare kan vara en praktisk lösning. Se även GCM-handboken (Sveriges Kommuner och Landsting 2010). Pendlarparkering kan vara ett viktigt komplement särskilt till lokala tågstationer med glest omland som är svårt att försörja med matartrafik. Bilandelen kan då vara upp till 30 % (Skåne). Den är dock ofta mindre än 10 % för tätorter med över invånare och faller med ökad tätortsstorlek. Pendlarparkering kan vara betydelsefull även för halvexterna och externa bytes- och omstigningspunkter för buss, särskilt om god turtäthets- och restidsstandard i gengäld kan utnyttjas. Ur hållbarhetssynpunkt, särskilt för stadsmiljön (emissioner, trängsel, utrymmesbehov) kan det trots allt vara bättre att en del av resan görs med kollektivtrafiken än att hela resan görs med bil. I undersökningen Resvanor Syd konstaterades att andelen bytesresor (definierade som resa med minst 2 färdmedel) för kvinnor var 18 % och 14 % för män (HMSkåne 2011). Den högre andelen för kvinnor förklaras troligen av att kvinnor åker mer kollektivt än män samt gör fler samordnade resor (kedjeresor), exempelvis inköp på vägen hem. Den genomsnittliga körkortsandelen bland bytesresenärerna var 72 %. Möjligheten att alltid eller för det mesta kunna använda bil var ganska stor, 55 %. Av resenärerna angav dock 45 % att de endast ibland, sällan eller aldrig kunde använda bil för bytesresan. Cykel hade de flesta, 83 % angav att de alltid eller för det mesta hade tillgång till cykel.

25 13 Bytesresenärernas Tillgång till bil eller tillgång cykel för till resenärer färdmedel. de Sammanställning som byter mellan ur färdmedel. Resvanor Resvanor Syd 2007 Syd 2007 Fördelningen av bytesresor varierade starkt mellan olika åldersgrupper. Ungdomar i åldern år gör flest bytesresor, ca 40 %, därnäst följd av åldersklassen år med 23 %. Observera att antalet år är olika i åldersklasserna. Räknar man om värdena till att avse ett genomsnittligt år i respektive åldersklass dominerar de två yngsta åldersklasserna än mer. Andel bytesresor per åldersgrupp respektive ettårsklass inom åldersgrupperna. Källa: Resvanor Syd 2007 En viktig aspekt vid bytesresor är biljett- och taxesamverkan mellan trafikföretag. Om ett byte även är förknippat med att man ska lösa en ny biljett i en automat eller biljettlucka blir resenären genast mer osäker om bytet ska fungera och om bytestiden är tillräckligt lång. Om samma biljett gäller för hela resan från start är detta en klar fördel. Resans pris har betydelse om man kan välja mellan att åka bil eller kollektivt. Undersökningar visar att de flesta dock underskattar den verkliga kostnaden för bilresor. HiTrans, del 5 (Rogaland County Council et al. 2005) sammanfattar internationella studier av vad som påverkar resenärernas benägenhet att använda kollektivtrafiken: Pålitlighet Turfrekvens helst 10 minuters turintervall eller bättre dagtid i stadstrafik Information, inte nödvändigt i realtid, men bra info på bytespunkter, särskilt vid hög bytesfrekvens och för att vinna nya resenärer Rimliga biljettpriser Hållplatser med hög tillgänglighet nära potentiella användare Trygghet, säkerhet på bytespunkter och under resa

26 14 Rapporten indikerar också att prioriteringsordningen kan variera beroende på studie och land. Studierna upplägg varierar, är anpassade till den lokala situationen och tar inte alltid upp samma aspekter. Betydelsen av lokalisering av bytespunkter, komfort, standard och trygghet inklusive fordon kunde variera betydligt. Rapporten konstaterar att samlat paket av åtgärder är betydligt effektivare än enskilda åtgärder, helheten är större än summan av delarna. Ett stort antal fallstudier redovisas. Man kan försiktigtvis sammanfatta dem i: Morötter är inte tillräckligt bilister säger att de skulle lämna bilen hemma med bättre kollektivtrafikstandard - men gör inte så Piska och morötter (höjda parkeringsavgifter och höjd kollektivtrafikstandard) räcker inte heller så långt Avgörande för ökat resande är utbud och kvalitet, kollektivtrafikens användbarhet för konsumenten Regionbussterminalen Busaras i Dublin, Irland med hög passagerarkomfort - stor, ljus rymlig av flygplatstyp med fokus på resenären, överblickbar, lättfunna avgångsplatser, tydlig information. Den höga kvaliteten på busstrafiken på Irland gör att resenärerna i något högre grad föredrar busstrafik framför spårtrafik (Kottenhoff, Byström/WSP/KTH 2010). Andra exempel i Sverige där bussresenärerna har hög komfort är Cityterminalen i Stockholm, Nils Ericsson terminalen i Göteborg, Skövde, Jönköping m.fl. dockningsterminaler.

27 15 4. RESENÄRSGRUPPER OCH FUNKTIONSKRAV För vem behövs bra bytespunkter och vad avgör om det är en bra bytespunkt? 4.1 Funktionskrav fysisk utformning Viktiga och tydliga resenärsgrupper är funktionshindrade, barn, ungdomar, vuxna/förvärvsarbetande, pensionärer och äldre. De har skilda funktions- och utformningskrav som man eftersträvar att tillgodoses med s.k. universell utformning. Utformningskraven för en grupp är ofta till fördel för andra resenärsgrupper även om det inte kan anses vara ett funktionskrav från deras sida. Exempel är: Enkel, lätt överblickbar utformning och organisation av bytespunkten Korta, enkla, lättfunna förflyttningsvägar mellan delfunktioner Nivåfria, släta ytor, små lutningar, god och jämn belysning (även för accessvägar!) Tydlig, enkelt läsbar och förståelig information inklusive realtidsinformation och förseningsinformation Väderskydd och uppehållsytor med tillräckligt utrymme även för barnvagn, cyklar, rullstol, rullator och stora väskor Vilomöjligheter, sittbänk, ståstöd Tydliga, störningsfria högtalarutrop i väntutrymmen och från angörande fordon Tydlig destinationsskyltning i fronten på angörande fordon (förberedelseinfo) och vid påstigningsdörrar, hjälpknapp för att påkalla uppmärksamhet från föraren och ledstänger Uttalade funktionskrav för synskadade är taktila ytor och ledstråk samt kontrastverkan för beläggningsytor (mörka respektive ljusa ytor). Erfarenheter och studier (Newman E 2010 m.fl.) har visat att vågformade s.k. sinusplattor samt plattor med knoppar i korsningspunkter ger god ledning på hållplatsytor och plattformar. God, icke störande ljudmiljö - men möjlighet till högtalarutrop - frihet från tobaksrök och allergiframkallande ämnen är allmänna standardkrav som idag ofta är väl genomförda. En sammanställning av vad olika typer av funktionshinder kan innebära samt krav på den fysiska miljön finns bl.a. i Dimensionerande funktionell förmåga (Almén, Ståhl 2002). De är sammanfattade i 12 grupper. Ofta förknippas funktionshinder med att vara rullstolsburen eller ha andra rörelsehinder som en homogen grupp. Almén och Ståhl indelar dem i 6 grupper med olika funktionskrav. Grupper av funktionshinder är bl.a. - Synnedsättningar, delsyn, balansproblem; svårighet att uppfatta nivåskillnader, gå på ojämna ytor, begränsat synfält, beroende av kontraster/riktmärken, svårt sortera ljudinformation i bullrig miljö - Hörselnedsättning; svårighet att överblicka omgivningen, distraherade av bakgrundsljud, behov av tydlig visuell information, teleslinga - Kognitiv funktionsnedsättning, utvecklingsstörning; svårt orientera sig, förstå ologisk utformning, snabba förändringar, läsa text, komplicerad trafikmiljö - Allergi, överkänslighet, nedsatt andningsförmåga; svårt för dofter, rök, emissioner, avgaser, pollen, el, trafiktäta miljöer, gå längre sträckor

28 16 En genuin konflikt finns också mellan rörelsesvaga och kognitivt funktionshindrade personer som kan behöva mer tid på sig eller hjälp för att gå på eller av fordonet jämfört med (stressade) vaneresenärer som gärna ser att resan är effektiv med snabba byten. Det senare kan också avläsas i de samhällsekonomiska tidsvärden för olika grupper där resenärer på tjänsteresa och förvärvsarbetande oftast har högst tidsvärden. Långa gångavstånd i en ineffektiv bytespunkt kan därför även innebära en samhällsekonomisk belastning utöver själva bytet. Mycket arbete har lagts ner utomlands de senaste åren på att skapa bekväma instegsförhållanden och tät kantstensangöring för bussarna för att förbättra för resenärerna, särskilt för fysiskt funktionshindrade samt underlätta och påskynda bytet mellan färdsätt. Förutom påstigning via breda dörrar med handledare och betalsystem som medger förvisering eller färdbevisfri påstigning har tre metoder för tät kantstensangöring utkristalliserats (se bl.a. Bjerkemo 2007): Särskild kantsten. Det bästa utförandet verkar vara den s.k. Kasselkantstenen (eller varianter av den) som är rundad nertill mot gatuytan så att föraren kan känna att framhjulet är nära kantstenen Tvingande/mekanisk styrning av fordonet nära hållplatsen (kantstöd eller styrräl) Indirekt styrning (optiska markeringar eller magneter i körbanan som positionsgivare) BusWay i Nantes i Frankrike. Nedsänkt hållplats för ökad bekvämlighet för resenärerna. Trots påkostad utformning med polerade granitkantstenar ger de påtagligt ökat slitage av däcksidorna jämfört med Kassel-kantstenar som är rundade nedtill mot körbanan. Skylten med realtidsinfo är placerad så att även föraren ska kunna se den.

29 17 Det finns även möjligheter att skapa helt nivåfritt insteg och/eller använda automatiska utskjutsramper av stålgaller som redan finns på moderna tåg. Fördelarna med precisionsangöring, nivåfritt insteg/avstigning och breda dörrar är att rullstolsburna, personer med rullatorer och barnvagnar får det lättare att ta sig ombord och stiga av utan hjälp. Zuidtangent Nederländerna. 30 cm hög kantsten används på bussvägen för nivåfritt insteg och mycket tät kantstensangöring. Springorna leder bort regnvatten, borstarna runt hjulhusen förhindrar stänk på passagerarna. Rostfria armeringsjärn i betongen mellan plattformen och bussbanan förhindrar att de sätter sig ojämnt och säkerställer det nivåfria insteget. Nivåfritt insteg underlättar för funktionshindrade att klara sig själv. Föraren får inte lämna förarplatsen av säkerhetsskäl. Om en funktionshindrad person inte klarar sig själv måste denne ha en ledsagare med sig. En tränad förare kan angöra en kantsten tillräckligt bra (3-5 cm stort gap accepteras) förutsatt att hållplatsens geometri medger det. Bussfickor bör därför så långt möjligt ersättas med klackhållplatser, dockning eller sågtandsuppställning, se kapitel 5. Väl fungerande bytespunkter med nivåfritt insteg för både bussar och spårvagnar är också helt möjligt. I Oberhausen i Tyskland har den 6 km långa, gemensamma buss- och spårvägsbanan till stadscentrum gemensamma bytespunkter. Såväl bussar som spårvagnar angör samma plattform, se bilden på nästa sida. Resenärerna behöver då bara välja huvudriktning vilket de gör på väg upp till plattformen. Det innebär att man även kan byta mellan buss och spårvagn längs plattformen vid samtliga hållplatser. Byte tvärs plattform mellan buss och spårvagn kräver betydligt större utrymme i tvärled och begränsar möjligheten att skapa generösa passagerarytor.

30 18 Neue Mitte i Oberhausen. De vita linjerna är ledlinjer för bussarnas framhjul för tät kantstensangöring. Bytespunkten har tak, även över buss- och spårvägsbanan som slipper snöproblem om det råkar bli vinter. Passagerarytorna är generösa med välplacerade fåtöljer för trötta resenärer. Glasade väggar ger mycket gott väderskydd och öppen, trygg atmosfär med analog klocka, tydlig och prydlig information. Bytespunkten trafikeras med spårvagnar och ca 3 gånger fler bussar. Resenärerna väntar inte på spårvagnen utan tar bussen om den kommer först - ett praktiskt exempel på att turtäthet är viktigare än fordonstypen. För pendeltågsresenärer i Stockholm konstaterades i en undersökning från 2001 (Olsson C, Widell J, Algers S 2001) att stationsmiljön hade större betydelse än fordonen. I en annan undersökning i Stockholm om snabbspårväg (RTK 1996) värderades tillgängligheten i form av väder- och stöldskyddade cykelparkeringar och tillgång till hiss vid nivåskillnader bland de viktigaste komfortfaktorerna på terminalerna. 4.2 Funktionskrav för bekväma byten Bytespunkten är den svagaste länken i kollektivresan. Här finns olika grader av obekvämlighet och osäkerhet i samband med bytet - om bussen/tåget kommer fram och är i tid, osäkerhet om var anslutande fordon står och bytestiden räcker till, finns någon att fråga samt hur komma vidare vid en missad anslutning. I korthet kan åtgärderna sammanfattas i att reducera - obekvämlighet, - osäkerhet och - bytestid.

31 19 Obekvämlighet Byte av färdmedel innebär att man ska förflytta sig från en sittplats, eller i värsta fall ståplats, ut på en hållplatsyta, ta reda på var nästa färdmedel finns, förflytta sig en kortare eller längre sträcka dit, kontrollera att det är rätt fordon/vagn med rätt avgångstid och destination samt stiga ombord och finna en ny eller sin reserverade plats. I värsta fall har man bagage som man ska komma ihåg att ta med sig, transportera och placera på ny plats och/eller barn, äldre eller funktionshindrade att ta hand om eller är kanske funktionshindrad och behöver hjälp. Enkel på- och avstigning är därför viktigt för att underlätta ett byte. Det ska kunna ske med minsta möjliga nivåskillnad. Avståndet till anslutande fordon bör vara så kort som möjligt, överskådligt och lättfunnet. Förflyttningen ska också helst kunna ske väderskyddat. Bra vägvisning är också en grundläggande bekvämlighetsfaktor, inte sällan nödvändig liksom information om bytestidens längd i realtid. I bytespunkter där resenärer ofta har mycket bagage är det också viktigt att ha en bra lösning för bagagehanteringen. På stora bytespunkter med många anslutningar prioriteras vanligen de byten som har störst frekvens och högst krav på kort bytestid av rationella och samhällsekonomiska skäl. Osäkerhet Det finns alltid en osäkerhet om hur bytet ska fungera. Är färdmedlet jag åker med i tid? Hur hittar jag till nästa fordon, hur långt ska jag förflytta mig, hur lång tid har jag på mig? Är anslutande färdmedel i tid? Väntar de om min buss/mitt tåg är försenat? Om inte, hur lång är väntetiden till nästa förbindelse, finns sådan? Mycket av osäkerhetsmomenten kan avhjälpas med bra information i fordonen med högtalare och displayer. Även utanför fordonet på terminalen är det viktigt att relevant information är lättillgänglig. Grunden är en överskådlig, lättorienterad utformning. I större bytespunkter behövs manuell betjäning, ledsagning för funktionshindrade och hjälp med bagagehantering. Bytestid Bytestiden är förlängd restid, förknippad med besvär, osäkerhet och inaktivitet. Den miljö där bytet ska ske behöver därför göras så attraktiv som möjligt så att bytestiden kan upplevas som positiv, meningsfull och användbar. Bytestiden upplevs ju oftast som betydligt längre än motsvarande åktid. Bytespunktens funktion och standard har olika betydelse för olika resandekategorier. Sällanresenärer respektive vaneresenärer/pendlare har olika värderingar exempelvis på information. Unga, friska resenärer respektive äldre och funktionshindrade har olika krav på effektivitet/tid för bytet. Resenärer med mycket bagage efterfrågar och värderar andra funktionskvaliteter på ett annat sätt än den som åker med lätt packning.

SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE

SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE Attraktiva bytespunkter för ökad tillgänglighet och resande, stads- och samhällsutveckling SÅ BLIR BRA BYTESPUNKTER BÄTTRE Attraktiva bytespunkter för för ökad ökad tillgänglighet

Läs mer

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Vad är en station? Stationen förr 2 2011-06-20 Stationen idag Kommunikationsnod Transportslagsövergripande Mötesplats i det stora och lilla Del av

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

Regionala systemanalyser

Regionala systemanalyser PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets

Läs mer

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver

Läs mer

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen

Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen Resenärers värderingar av olika kvaliteter i bytesfunktionen STEMMA-möte Lena Winslott Hiselius, Lunds Tekniska Högskola Hans Thorselius, Danielsondosk AB Projektet Målet är att öka kunskapen om vad som

Läs mer

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com

Läs mer

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar vad görs för att det skall funka? Lisbeth Lindahl Mötesplats funktionshinder 12 nov 2008 Bakgrund Ingen ny fråga När kollektivtrafiken planeras skall

Läs mer

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand

Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD. Anders Wretstrand Kollektivtrafik för äldre I EN HÅLLBAR OCH ATTRAKTIV STAD T fikd LTH 2012 05 08 Trafikdag LTH 2012-05-08 Anders Wretstrand Agenda Definition Resandet Värderingar Kollektivtrafik en användbar tjänst? Äldres

Läs mer

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

November 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som

Läs mer

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid

De flesta känner otrygghet i storstäder och nattetid Forfatter(e): Ingunn Stangeby Oslo 2004, 34 sider Sammanfattning: Trygg kollektivtrafik Trafikanters upplevelse av kollektivtrafikresor och åtgärder for att öka tryggheten. Sammanfattningsrapport Om man

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Det ska bara fungera!

Det ska bara fungera! Det ska bara fungera! Till trafikföretag för en mer nöjd resenär! Det här är vi Svenska Reseterminaler är ett helägt dotterbolag till Jernhusen och arbetar med väntsalar på närmare 140 stationer runt om

Läs mer

Nya vägar för kollektivtrafiken

Nya vägar för kollektivtrafiken (omslagets framsida) (omslagets baksida) (omslagets Nya vägarbaksida) för kollektivtrafiken En kunskapsöversikt Rapport 2/2011 (STOUT) Nya vägar för kollektivtrafiken Behovet av övergripande strategier

Läs mer

Reflektion från seminarieserien

Reflektion från seminarieserien Reflektion från seminarieserien Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet Erfarenheter från GOS projektets 6 seminarier Sammanhängande fysisk struktur Integration av marknader beror helt på hur systemet

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(6) Samlad effektbedömning OBJEKT: BYTESPUNKTER FÖR BUSS DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-31 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Upprustningsåtgärder av bytespunkter

Läs mer

Miljöaspekt Befolkning

Miljöaspekt Befolkning Miljöaspekt Befolkning - Reviderat förslag av miljöbedömningsgrund för Nationell plan 20170116 Definition Miljöaspekten Befolkning kan vara mycket bred. I denna miljöbedömningsgrund är aspekten reducerad

Läs mer

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli Alla reser olika Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Alla reser olika Har du tänkt på att vi alla reser på olika sätt? Vi kanske sitter

Läs mer

Planering i tidiga skeden

Planering i tidiga skeden Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning Resultat av enkät genomförd 2 27 oktober 2006 Kortversion Göteborg 2006-11-20 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Göteborgs

Läs mer

Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik

Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 ( ) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Guidelines för regional BRT Resultat från Workshop 1 (2016-05-30) Joel Hansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Kännetecken för regional BRT Kännetecken för regional BRT Vilka funktioner

Läs mer

KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN

KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN KVALITETENS ROLL FÖR HELHETS- UPPLEVELSEN I KOLLEKTIVTRAFIKEN KVALITETEN SPELAR ROLL För att nå målet med ett fördubblat kollektivtrafikresande gäller det att inte bara locka nya resenärer utan också att

Läs mer

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf)

Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Detaljplan för Tallbackens förskola, nuläge Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Egna kommentarer

Läs mer

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT

FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall

Leif Nilsson. Aktuellt om trafiken i Sundsvall Leif Nilsson Ordförande stadsbyggnadsnämnden Aktuellt om trafiken i Sundsvall Videokonferens 17 sept. 2008 Trafikstrategi Trafikstrategins övergripande mål är att medverka till att skapa en attraktiv stad

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.

BILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1. BILAGA 2 Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Skönberga 11:83 Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Skönberga 11:83 Egna kommentarer

Läs mer

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult

GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK. Stenerik Ringqvist RTM Konsult GUIDELINES FÖR ATTRAKTIV KOLLEKTIVTRAFIK Stenerik Ringqvist RTM Konsult Projektledare Guidelines BRT och Spårväg Rådgivare för Guidelines Regional BRT VARFÖR BRT Guidelines? Busslösningar är ofta kompromisser

Läs mer

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017

Trafikverket Resvanor Partille Kommun 2017 Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(5) Samlad effektbedömning OBJEKT: BROMMAPLAN DATUM FÖR UPPRÄTTANDE: 2008-08-22 UPPRÄTTAD AV: ANDERS BJÖRLINGER SAMMANFATTANDE KOMMENTAR Brommaplan är en av Stockholms större trafikknutpunkter

Läs mer

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT

Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Guidelines för attraktiv kollektivtrafik med fokus på BRT Advanced BRT systems have provided many developing country cities public transport with rail-like capacities and speed. BRT Guidelines adapted

Läs mer

Så skapar vi en attraktiv cykelstad

Så skapar vi en attraktiv cykelstad Så skapar vi en attraktiv cykelstad Cykelprogram för en nära storstad 2015-2025 Malin Månsson, trafikkontoret Göteborg 2035 150 0000 Fler invånare 70 000 80 000 nya bostäder 80 000 nya arbetstillfällen

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion

SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN?

FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? FULL FART I KOLLEKTIVTRAFIKKEN HVORDAN? Oslo 5 feb 2013 PG Andersson Trivector Traffic, Lund PG Andersson Trivector Traffic, Lund pg.andersson@trivector.se KOLLEKTIVTRAFIKEN ÄR ETT MEDEL FÖR ATT SKAPA

Läs mer

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/

Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/ Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg

Studiebesök TÖI måndag 24 oktober. Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Studiebesök TÖI måndag 24 oktober Västsvenska paketet och projektet KomFram Göteborg Punkter Göteborgsområdet Västsvenska paketet lite kort Långsiktiga ambitionen Satsningar inför trängselskatten 2013

Läs mer

Världens modernaste stadstrafik

Världens modernaste stadstrafik Världens modernaste stadstrafik Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Järfälla kommun och Nobina om flera nya och unika kollektivtrafiksatsningar i Barkarbystaden i västra Stockholm Målbild

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad

REMISSYTTRANDE 1 LTV Västerås stad REMISSYTTRANDE 1 Datum 2014 02 26 Vår beteckning LTV 131122 Västerås stad Yttrande över remiss Trafikplan 2026 strategidel Västerås stad har överlämnat remissen Trafikplan 2026 strategidel till Landstinget

Läs mer

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0

HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0 HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, ,

För mer information: Anita Stenhardt, Informationschef, Svensk Kollektivtrafik, , Kollektivtrafikbarometern 2008 - samtliga frågor (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång i månaden) för år 2008 redovisas i tabellerna. et har viktats utifrån

Läs mer

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner

Läs mer

Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken

Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken 1(6) Handläggare Karin Crawford 08-6861582 crawford.karin@gmail.com Undersökning om seniorers trygghet i kollektivtrafiken Bakgrund och syfte Trafikförvaltningen har sedan tidigare kunskap kring vad som

Läs mer

Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod Lena Lingqvist

Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod Lena Lingqvist Sundbybergs resecentrum och kollektivtrafiknod 20130318 Lena Lingqvist 2 2014-03-18 En kollektivtrafiknod? Resecentrum/ kollektivtrafiknod/ bytespunkt som en del i kollektivtrafiken Länk i ett transportsystemet

Läs mer

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är

Läs mer

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95) 2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Regionalt trafikförsörjningsprogram Hela resan ska vara smidig för alla. Var får bussarna ta plats? Vi behöver samarbeta för framtidens kollektivtrafik! Vi måste ha hållbarhet i ekonomin också. Hållbarhet ska genomsyra allt! Samarbete på

Läs mer

Funktionshinder i kollektivtrafik

Funktionshinder i kollektivtrafik Funktionshinder i kollektivtrafik Lägesrapport från regeringsuppdrag om kartläggning av hinder i kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Persontrafik Datum: 2018-10-23 Tid: 16.00-16.30 Lokal:

Läs mer

Detta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss?

Detta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss? VINNA FRAMTIDENS KUNDER Kollektivtrafikens marknadspotential är stor, cirka 50 procent av den vuxna befolkningen åker kollektivt någon gång då och då. Gruppen har med andra ord insikt i såväl trafikens

Läs mer

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Västsvenska paketet En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik Stora krav på transportsystemen Befolkningsökningen, urbaniseringen, globaliseringen och miljön ställer nya och hårdare krav på transporter

Läs mer

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden.

Hållplats En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden. Hållplats 2018 En attitydundersökning om mobilitet, nu och i framtiden. Så tycker Västra Götaland. Hållplats 2018 är en undersökning av attityder till mobilitet bland invånare i Västra Götalandsregionen.

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

Riktlinjer vid riksfärdtjänst

Riktlinjer vid riksfärdtjänst 1 Individ- och myndighetsnämnden Riktlinjer vid riksfärdtjänst Individ- och myndighetsavdelningen 2011-09-06 2 1. GRUNDER FÖR RIKSFÄRDTJÄNSTTILLSTÅND...3 2. PRÖVNING AV TILLSTÅND TILL RIKSFÄRDTJÄNST...4

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara) Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för

Läs mer

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform

Läs mer

Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd

Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd Uppdragsledare Henki Refsnes Handläggare Shahriar Gorjifar Mottagare Daniel Åhman Bohusläns Kommunala Exploaterings AB (bokab) Datum 2017-10-05 Projektnummer 729815 Mobilitetsutredning Rollsbo Västerhöjd

Läs mer

Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö

Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö Attraktiva, ytsnåla BRT-lösningar med hög tillgänglighet och hållbar stadsmiljö Vinnova/Lund 080613 Sven-Allan Bjerkemo Bjerkemo Konsult Civ ing SVR, doktorandkurser LTH Miljövård, Ekonomisk geografi med

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22

HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson. VINNOVA rapport VR 2001:22 HUR ÅKER DU? OM HUR FOLK VÄLJER FÄRDMEDEL. Camilla Olsson och Jenny Widell Jonas Eliasson VINNOVA rapport VR 2001:22 VARFÖR VÄLJER FOLK FÄRDMEDEL SOM DE GÖR? Restid och reskostnad är viktigt men inte allt.

Läs mer

Kollektivtrafikens barriärer

Kollektivtrafikens barriärer Kollektivtrafikens barriärer Regeringsuppdrag om kartläggning av hinder i kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Tom Andersson Projektledare Leva & Fungera Svenska Mässan

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Så tycker resenärerna. Christina Axelsson, ordförande Resenärsforum

Så tycker resenärerna. Christina Axelsson, ordförande Resenärsforum Så tycker resenärerna Christina Axelsson, ordförande Resenärsforum Den enda Sveriges enda nationella konsumentorganisation för kollektivtrafikresenärer Vad vi gör Samråder med RKM (i enlighet med lagkraven

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne

Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne Hållbar Mobilitet Skåne /Länsstyrelsen i Skåne 16 april 2008 Hässleholm Ninnie Gustafsson Hållbart resande i Samhällsplaneringen www.huddinge.se/hrisamhallsplaneringen Hållbart Resande i Samhällsplaneringen

Läs mer

- internationell utblick

- internationell utblick Samverkande strategier för Modernt stadsliv, hållbara förflyttningar fl och stadsutveckling - internationell utblick Plats för stadsliv, fotgängare, cyklister och kollektivtrafik Stadsutvecklingsstrategier

Läs mer

Upphandling Enkät om hinder i kollektivtrafik 2018

Upphandling Enkät om hinder i kollektivtrafik 2018 Sida 1 Q001 Hur ofta åker du bil? Dagligen eller nästan varje dag - 44 39-46+ 29 36-46+ 38 35-46+ 33 52 44-47 Någon eller några dagar i veckan 30 34 29 34 32 30 19 29 30 21 22-31+ 26 Någon eller några

Läs mer

Resande och marknadsandel

Resande och marknadsandel 1 (7) Fördjupning: Resande och marknadsandel Kollektivtrafikens utveckling hittills I Kalmar län gjordes nästan 11 miljoner resor i kollektivtrafiken (allmän kollektivtrafik + särskilda persontransporter)

Läs mer

Kollektivtrafikens barriärer. Kort delseminarium

Kollektivtrafikens barriärer. Kort delseminarium Kollektivtrafikens barriärer Regeringsuppdrag om kartläggning av hinder i kollektivtrafikens tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning MERIT 23 maj 2019 Hotel Clarion Jönköping Kort delseminarium

Läs mer

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM

PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PROGRAMFÖRSLAG RESECENTRUM PLACERING Dagens resandenav bör ligga i den mest frekventerande punkten där de mest frekventerade stråken skär varandra. Skälet för detta är förutom resenärens bekvämlighet och

Läs mer

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö

Parkeringspolicyn ska bidra till. hållbar stadsutveckling och livsmiljö. hållbar stadsutveckling och livsmiljö Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Roger Johansson, SWECO Parkeringspolicyn ska bidra till hållbar stadsutveckling och livsmiljö Användningen av den parkering som finns

Läs mer

Parkeringsnorm för Lomma kommun

Parkeringsnorm för Lomma kommun Bilaga 1. Parkeringsnorm för Sammanfattning Parkeringsnormerna i detta dokument är vägledande och anger minimikrav för vilken parkeringsnorm som ska användas för bland annat boende och arbetsplatser i.

Läs mer

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret

Mobility Management i Byggskedet. Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Mobility Management i Byggskedet Katarina Löfquist, Stefan Lundh Hållbart resande, Samhällsbyggnadskontoret Halmstads Resecentrum etapp 2 Etapp 2: 2016-17 Rapport om Mobility management (MM) Trafikverket

Läs mer

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta

Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta 9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.

Läs mer

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen. Bilaga 3 - Nuläge RESVANOR Inledning Myndigheten Trafikanalys genomför en nationell resvaneundersökning, RVU Sverige. Undersökningen görs i syfte att kartlägga människors dagliga resande, för att få en

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Stockholms innerstad samt inom Lidingö stad

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik inom Stockholms innerstad samt inom Lidingö stad Stockholms läns landsting t j ä n s t e t j t i ATANDE Trafiknämnden Datum Identitet 1 (5) 2012-11-16 TN 1211-0253 Handläggare: Jens Plambeck 08-686 1651 [STYRELSESAMMANTRÄDE ÄRENDE Nit 2011-12- 11 b Beslut

Läs mer

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE

INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN. Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE INFOTAINMENT FÖRHÖJ KUNDUPPLEVELSEN UNDER RESAN Optimera butiksmiljön efter kundernas behov LEADING DIGITAL SIGNAGE Annika Molin är projektledare för Västtrafiks satsning på digitala skärmar. Infotainmentsystemet

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634

Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/634 2013-09-13 Kommunstyrelsen Remissvar på nationell plan för transportsystemet 2014-2025 KS-2013/634 Förslag

Läs mer

Det ska bara fungera!

Det ska bara fungera! Det ska bara fungera! Till dig som äger en station Det här är vi Svenska Reseterminaler är ett helägt dotterbolag till Jernhusen och arbetar med väntsalar på närmare 140 stationer runt om i Sverige. ägare

Läs mer

Din resa via Slussen

Din resa via Slussen Din resa via 2025 s 2 har varit i bruk i 80 år och behöver göras om från grunden. Nya kommer att få ökad kapacitet att släppa ut vatten från Mälaren till Saltsjön. Det minskar risken för översvämningar

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET

20/01/2015. Alla vill ha en central station men utan nackdelarna. Station centralt eller externt? MINUTER RESTID TILL OCH FRÅN ARBETET Station centralt eller externt? Alla vill ha en central station men utan nackdelarna Christer Ljungberg, Trivector AB Uppdrag till Trivector att studera: Vad betyder det för: Resandet Staden Regionen?

Läs mer

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik

Tåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE

KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE POSITIONSPAPPER KOLLEKTIVTRAFIK 2019 1 KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT ENAT SYDSVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

TRAST 3. Ny tredje utgåva

TRAST 3. Ny tredje utgåva TRAST 3 Ny tredje utgåva TRAST Handbok Helhetsfigurer inarbetade. Material från och hänvisning till TRAST-guiden. Figurer över planläggningsprocessen utbytta Koppling till SUMP finns med. Delvis förnyad

Läs mer

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet

Bakgrund. Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv. Delaktighet. Active Ageing. Mobilitet Mobilitet och delaktighet ur äldre personers perspektiv Sofi Fristedt Leg arbetsterapeut, Specialist i arbetsterapi Doktorand Forskarskolan Hälsa och Välfärd Hälsohögskolan i Jönköping Bakgrund Ökad andel

Läs mer

Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken

Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken Samverkan särskild kollektivtrafik 7A Centralen, lokal Clara 4 Vasagatan 7, Stockholm Tisdag 2 september 09:40-10:15 Kartläggning av funktionshinder i kollektivtrafiken Sammandrag av regeringsuppdrag och

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå 2010

Kort om resvanor i Luleå 2010 Kort om resvanor i Luleå 2010 2 Dokumentinformation Titel: Kort om resvanor i Luleå 2010 Författare: Johan Lindau, Sweco Infrastructure Kvalitetsansvarig: Helena Sjöstrand, Sweco Infrastructure Handläggare:

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.

Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på. Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan

Läs mer