Bulletinen I I. Översikt Aktivitäten under Europeiska investeringsbanken

Transkript

1 I I Europeiska investeringsbanken Bulletinen Nr 100 ISSN Översikt Aktivitäten under Alctiviteten under Huvudpunkter under EIB finansierar Europas modernisering och satter kursen för det nya artusendet Upplâningen Utiàningen inom Europeislca Unionen Utiàningen i kandidatländerna Utiàningen i övriga lander utanför EU Kapitalhöjningen Projektförteckning, m Under stärkte Europeiska investeringsbanken sin nyckelposition som Europeiska unionens finansinstitut genom att sätta kursen inför början av artusendet. EIB:s upp- och utiâningsverksamhet under aret, uppgick tili 30 miljarder EUR och var huvudsakligen inriktad pä att bereda vagen för införandet av euron och att stödja investeringar som frâmjar Europas modernisering och tillväxt samt den framtida utvidgningen. Den finansiella basen för bankens fortsatta verksamhet in pä nästa artusende säkerställdes genom en kapitalhôjning till 100 miljarder EUR frän och med den 1 januari Pä kapitalmarknaderna utnyttjade EIB - som en del av sin uttryckliga eurostrategi - sin stâllning som världens största internationella läntagare för att bidra tili ett framgângsrikt införande av euron genom att skapa en omfattande och diversifierad volym i den nya valutan. EIB emitterade eurodenominerade och euroinriktade referensobllgationer som totalt uppgick tili 15 miljarder EUR utmed hela avkastningskurvan, Projektförteckning, i kandidatländerna Projektförteckning, i övriga lander EIB:s nya logo Den stora mângfalden och volymen pâ bankens verksamhet under av.speglade bankens framträdande roll i att stödja den ekonomiska och sociala välfärden, inte enbart för de nuvarande medlem.s.staterna i EU utan ocksâ för det i framtiden utvidgade l'^u. (ienoiti vär curoinriktadc upplâningsverksamhet hjälpte vi tili att säkcrställa det framgângsrika införandet av EMU i slutet av âret. Utvecklingen av insatser under Amsterdam-handlingsprogrammet för att tillhandahälla riskkapital tili smaföretag och finansieringen av investeringar i projekt som utvecklar humankapital bidrog stärkt tili att upprâtthâlla momentum i Europeiska rädet.s tillväxt- och sysselsättning.sinitiativ. Utanför EU har banken markant ökat sitt.stöd tili investeringar som hjälper kandidatländerna i Central- och Osteuropa och Cypern i deras forberedelser inför mediemskap. Bankens viktiga roll erkändes pâ det mest konkreta sättet av medlemsstaterna när de cnhälligt beslutadc att öka bankens tecknade kapital, vilket ger en solid grund för bankens fortsatta insatser under det kommande artusendet. Sir Brian Unwin, styrelseordförande och EIB:s president Sir Brian Unwin presenterade arsresultatet för

2 Huvudpunkter under Utiàningen uppgick till 29,5 miljarder EUR (+13 %), varav 25 miljarder EUR länadcs ut i EU. Upplâningen: närmare 31 miljarder EUR ( + 30%) lânades upp pä kapitalmarknaderna i 20 olika valutor. En eiirofrämjande upplaningsstrategi: hälften av upplâningen gjordes i euroobligationer och euroinriktadc cmi.ssioner, som totalt uppgick tili 1 5 miljarder EUR. Dessutom genomförde banken det törsta globala programmet för företagscertifikat nàgonsin pâ 5 miljarder I'^UR. - Snabbt genomförande av Amsterdam-handlingsprogrammet (ASAP) för att främja tillväxt och.sys.selsättning sedan dess introdtiktion i november : miljoner EUR i egenkapital och kvasi-egenkapital beviljades tili snabbväxande och innovativa smâ och medelstora företag som har potential att skapa arbetstillfâllen, genom specialiserade finansinstitut i samtliga EU-länder; - 3 miljarder EUR beviljades tili projekt tili förmän för humankapital i de arbetskraftsintensiva sektorerna utbiidning och hälsa; - 3,i^ miljarder EUR beviljades för stadsförnyelseprojekt. Fortsatt stärkt stöd tör smâ och medelstora företag: 2,4 miljarder EUR beviljades i län tili ca projekt i sni.i o^h medelstora företag under de traditionella globala länearrangemangen med panncrbanker. 8,2 miljarder EUR i tecknade lâneavtal för transeuropeiska nät (TEN) för transport, telekommunikation och energi inom EU, varav 3,4 miljarder EUR tili telekommunikation. Ytterligare 1,5 miljarder EUR gick tili projekt som binder samman Europeiska Unionen med partnerländerna i (Central- och Osteuropa. Samtliga beviljade lân för TEN-projekt och tillhörande infrastrukturprojekt sedan 1993 uppgâr till 56 miljarder EUR. Okad utiàning till projekt i mindre gynnade regioner som totalt uppgick tili 17 miljarder liur: 72 % av den totala utiàningen inom EU. Kraftig ökning av utiàningen (+60 %} i kandidatländerna i Centraloch Osteuropa och Cypern, som uppgick tili totalt 2,4 miljarder EUR, lörstärkt genom den nya finansieringsordningen för stöd inför anslutningen. Ell fördiibbling av utiàningen i AVS-länderiia och Sydafrika tili 700 miljoner EUR. Kraftig höjning av bankens kapital (med mer an 60 %) tili 100 miljarder EUR hän och med den 1 januari l'*99, vilket höjer länetaket tili 250 miljarder EUR. som inkluderade en global euroemission som placerades samtidigt i Europa, USA och Asien samt den första renodiade euroobligationen nàgonsin. Detta ar har banken päbörjat redenomineringen av berörda uppläningsposter i euro och i mitten av 1999 kommer banken att ha en skuldvolym i euro pä over 50 miljarder EUR. Som den största icke-statliga lântagaren i euroomrâdet kommer EIB lana upp ytterligare 30 miljarder EUR detta är, utav vilket ca. 60 % förväntas ske i euro. Den övervägande delen av de medel som lânades upp genom EIB:s verksamhet pä kapitalmarknaderna användes tili att finansiera bärkraftiga investeringar som frâmjar modernisering och tillväxt i Europeiska Unionen och som lägger gründen för en positiv utveckling av EMU. Under dess Amsterdam-handlingsprogram (ASAP) lade banken särskild tonvikt vid att stärka Europas riskkapitalsektor för att stödja smâ och medelstora företags verksamhet, som är avgörande för Europas framtida tillväxt och sysselsättning. Sedan november har EIB beviijat ett betydande belopp pä 550 miljoner EUR tili finansiering av egenkapital och kvasiegenkapital för snabbväxande smaföretag. De beviljades utöver de traditionella lan pä 2,4 miljarder EUR, som under ställdes till förfogande för smâ och medelstora företags investeringar genom nära samarbete med partnerbanker i samtliga EU-länder. Sedan november, ocksä detta under Amsterdam-hand li ngsprogram- Sirla Ein luii.i.i: iinkn

3 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Aktiviteten under met, har banken beviijat 3 miljarder EUR till nya investeringar i Europas humankapital inom hâlso- och utbildningsomrâdena samt 3,8 miljarder EUR till ett fyrtiotal projekt och program för stadsförnyelse och upprustning, samt för andrà miljöprojekt. Utanför Europeiska Unionen ökade banken sitt stöd för EU:s biständs- och samarbetspolitik. Här kan särskilt nämnas bankens beviljade lan pa närmare 2,4 miljarder EUR i kandidatländerna i Cental- och Osteuropa samt Cypern. Beloppet, som ökades genom den nya finansieringsordning för stöd inför anslutningen som banken introducerade i januari, gjorde EIB tili den största enskilda källan tili internationell lânefinansiering i dessa lander. Upplâningen strategi vid införandet av euron EIB:s starka prestation pa de internationella kapitalmarknaderna under var koncentrerad pa dess aktiva eurostrategi, som syftade tili att päskynda en tidig uppkomst av en likvid och kraftigt diversifierad marknad för euron innan övergangen tili EMU. Detta stärkte bankens policy frân gällande emission av eurodenominerade och euroinriktade obligationer i syfte att ge marknaden möjlighet att skapa en framtida avkastningskurva för euron. Under introducerade banken en rad eurodenominerade och euroinriktade emissioner pä sammanlagt 15 miljarder EUR, i fôljande av euroomrädets (EU- 11) valutor DEM, FRF, ITL, ESP och PTE, och även i GBP och GRD. Tillsammans med de 6 miljarder EUR i euroinriktade obligationer som introducerades, medförde dessa transaktioner att de samiade eurorelaterade emissionerna uppgick tili 21 miljarder EUR med löptider fran 5 tili 30 ar. I2.-Ì4567 5Ψ^ CE Övriga viktiga uppläningar under omfattade Introduktionen av EIB:s första globala euroemissionen pä 2 miljarder EUR i februari, som placerades samtidigt pa de europeiska, amerikanska och asiatiska marknaderna samt den första renodiade euroemissionen nägonsin pä 1 miljard EUR i december med den 7 januari 1999 som betalningsdatum. Emissionen var den första fastförränttade, för vilken Fördelning av genomförda emissioner (miljoner l-'xir) Innan swappar Efter swappar EUR DEM ITL ESP FRF PTE FIM LUF Totalt EURO-11 GBP GRD SEK DKK Totalt EU USD NOK ZAR HUF CZK P*'D CAD HKD JPY FEK 4 7Ü valutor Totalt tredje lands ,2% 9,2% 13,3% 1,2% 2,2% 0,2% 0,0% 0,2% 41,4% 25,6% 0,8% 0,4% 0,0% Totalt övriga EU- ν alutor ,9% 68,3% 29,0% 0,2% 1,1% 0,1% 0,2% 0,5% 0,2% 0,2% 0,1% 0,0% i alutor.m,7% ,4% 14,7% 13,.Wo 3,6% 2,7% 1,3% 0,4% 0,0% 51,4% 26,1% 0,8% 0,4% 0,1% 27,4% 78,7% 20,8% 0,2% 0,1% 0,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0"/o 21,3% TOTAl.T ,0% ,0% EIB BULLETINEN I-I999 Sida 3

4 samtliga betalningar skall göras i euro. Banken introducerade det första globala programmet för företagscertifikat nägonsin pä 5 miljarder EUR, vilket ersatte samtliga av dess tidigare program för företagscertifikat i ECU, GBP, ITL, NLG och USD. Programmet ger banken tillgang tili bredast möjliga investerarbas. Redenomering av skuld EIB:s aktiva eurostrategi syftar tili att skapa en kritisk massa av utestâende skuld i euro. Sedan 1 januari 1999 har banken genomfört ett program för redenominering av den befintliga skulden i euroomrädets 11 valutor, medan skulden i ECU redan har konverterats automatiskt tili euro. Banken konverterar ocksä sin euroinriktade skuld tili skuld i euro vid de tre första datum som satts för redenominering under I juni introducerade banken ett skuldutbytesprogram i euro som gör det möjligt för bankens obligationsägare att byta ut obligationer i de 11 valutor som ingär i EMU tili obligationer i euro eller euroinriktade obligationer. Detta innebär att banken vid mitten av 1999 kommer att ha en skuldvolym i euro som uppgâr till totalt mer an 50 miljarder EUR, vilket betyder att bankens mälsättning att skapa en kritisk massa av utestâende skuld i euro kommer att uppnâs. Att Stödja de nya kapitalmarknaderna i Central- och Osteuropa EIB har ökat sin närvaro pa kapitalmarknaderna i regionen genom att emittera obligationer pa euromarknaderna i tjeckiska kronor, estländska kronor och i DEM-indexerade, syntetiska zloty, för att kanalisera internationellt och inhemskt sparande till lokala, produktiva investeringsprojekt och for att främja de lokala kapitalmarknadernas utbyggnad och internationalisering. Dessutom placerade EIB sina första AAA-rankade obligationer pâ den inhemska ungerska marknaden med ett emissionsprogram i ungerska forinter pä 20 miljarder HUF (ca. 100 miljoner EUR), och har for avsikt att introducera liknande program i andrà kandidatländer. Banken har tidigare spelat en liknande roll i att utveckia nationella kapitalmarknader i nya EUmedlemsstater, t ex i Grekland, Spanien och Portugal. Utiàningen inom Europeiska Unionen utlâningsfônstret för smà och medelstora företag erbjuder snabbväxande och hogteknologlska företag riskkapitalfinansiering Den totala utiàningen inom Europeiska Unionen, som under uppgick till 25 miljarder EUR, âterspeglar dels den snabba utvecklingen av nya finansieringsordningar för projekt som frâmjar tillväxt och sysselsättning, dels satsningen pä investeringar i humankapital. Samtidigt upprätthöll banken en stor länevolym i sin traditionella kärnverksamhet, som är att främja EU:s politiska malsättningar med särskild ton\/ikt pa regionalutveckling. Amsterdamhandlingsprogrammet (ASAP) Programmet, som introducerades i november som bankens svar pä resolutionen om tillväxt och sysselsättning frân Europeiska rädets mote i Amsterdam i juni, har blivit en av EIB:s viktigaste verksamheter. Programmets tre huvudomräden är: ett särskilt utlâningsfônster för sma och medelstora företag som tillhandahäller riskkapital tili innova- Sirfa 4 I EIB BULLETINEN

5 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Aktiviteten under tiva, tillväxt- och sysselsättningsfrämjande verksamheter, utvidgning av utiàningen till förmän för humankapital i sektorerna utbiidning och hälsa, stadsförnyelse samt ökad utiàning till transeuropeiska nät (TEN) och miljön. Smà och medelstora företag Ett viktigt omrade for EIB:s utiàning, som sker dels genom traditionella globala lânearrangemang, dels genom Amsterdam-hand I ingsprog ram mets utlâningsfônster för sma och medelstora företag. Genom detta utlâningsfônster har EIB sedan november beviijat 560 miljoner EUR till 23 transaktioner för fôrvârv av egenkapital och kvasi-egenkapital i 12 mediemsiânder. Dylika transaktioner i de tre övriga lânderna är under bearbetning. Detta omfattade ocksä Europeiska finansieringsordningen för teknologi (ETF), en ny finansieringsordning pa 125 miljoner EUR som förvaltas av Europeiska investeringsfonden (EIF), fôr att stödja riskkapitalfonder. 16 transaktioner pa totalt 62 miljoner EUR har godkänts under ETF. EIB och EIF samarbetar med specialiserade finansinstitut over hela Europeiska Unionen som katalysatorer för att frâmja utvecklingen av EU:s riskkapitalmarknader. Riskdelningstransaktioner som genomförs under fönstret täcks med ett belopp pa upp till 1 miljard EUR, som har avsatts fran EIB:s rörelseöverskott. Krediter ur globala lân till smâ och medelstora företag uppgick till mer an 2,4 miljarder EUR under och omfattade projekt i smâ och medelstora fôretag. Utbiidning, hälsa och stadsförnyelse Med Amsterdam-handlingsprogrammet har banken börjat att vara aktiv pà utbildnings- och hälsoomrädet. Sedan november har banken beviijat 3 miljarder EUR fôr 24 transaktioner i dessa sektorer, dar man ocksä stödjer mindre projekt under särskilt avsedda globala län i Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna och Finland. I slutet av 1988 hade banken godkänt finansieringen av 23 stadsförnyelseprojekt i 9 lander fôr ett belopp pä 38 miljarder Regional utveckling Banken ökade sin utiäning tili regionala utvecklingsomraden tili EUR 17 miljarder - vilket motsvarar 72 % av den totala utiàningen inom EU - vilket är i överensstämmelse med dess huvuduppgift som är att främja en balanserad social och ekonomisk integration i Unionen. EIB:s län bidrog tili i genomsnitt ca. 5 % av de totala investeringarna i hela EU, medan länebeloppen i sammanhällningsländerna Grekland, Spanien och Portugal var avsevärt högre och uppgick totalt tili 9 %. Transeuropeiska nätverk EIB fortsatte att vara en ledande finansieringskâlla för transeuropeiska nät (TEN) för transport, telekommunikation och energiöverföring, genom att lana ut 8,2 miljarder EUR för TEN-projekt inom EU och ytterligare 1,5 miljarder EUR för forbindelser med kandidatländerna i Central- och Osteuropa. utbiidning ochi hälsal Industri och jordbruk Telekommunikation stadsförnyelse [Stadsförnyelse IVattenhantering m.m. Rationell drift och användning av energiresurser Energi Särskilda arbeten ^_. ^ ommunikation J^^^HHn^^^k ijärnvägar ^Q^^^H^^^^ Vagar ^^BB^^^ imotorvägar Flyg- och siötransdorter sjötransporter Bekämpning av luftföroreningar] VatTenskydd och vattenhantering hemska Stora företag Avfallshantering och övrigt Sma och medelstora företag utanför utvecklingsomraden mportdiversifiering Sma och medelstora företag i utvecklingsomraden Regional utveckling Τ 6,6 miljarder Europeisk infrastruktur för kommunikation 8,9 miljarder Miljö och livskvalitet 6,2 miljarder Energimâl 2,7 miljarder Företagens konkurrenskraft 3,6 miljarder EIB BUI.IETINEN I-I999 Sida 5

6 Under ökade bankens beviljade län till telekommunikationsnät (bade mobila och fasta nät) till 3,4 miljarder EUR, medan 4,4 miljarder EUR gick till transportprojekt, inkluderande 1 miljard EUR till prioriterade TEN-projekt (se nedan). Slutligen tecknades 400 miljoner EUR till förmän fôr energinàt, av vilket en fjàrdedel gick till prioriterade TENprojekt. Sedan 1993 har banken beviijat lan till TEN-projekt och tillhörande projekt pä sammanlagt 56 miljarder EUR, varav 50 miljarder EUR inom EU, vilket motsvarar en total investering pâ 160 miljarder EUR. Beviljade lân till de prioriterade TEN-projekten för transport och energiöverföring, vilka faststâlldes av Europeiska râdet i Essen i december, uppgâr till 12 miljarder EUR fôr nio av de fjorton transportprojekten och 2,5 miljarder EUR för sju av de tio energiprojekten. Dessutom uppgick de beviljade lânen till stöd för prioriterade transportkorridorer och telekommunikations- och energinàt i kandidatländerna i Centraleuropa till 3,3 miljarder EUR. Utav detta belopp beviljades 1,5 miljarder EUR fôr transportkorridorerna under. I Medelhavsomrâdet beviljades 940 miljoner EUR till en gasledning som transporterar gas frân Algeriet, via Marocko, till unionens ledningsnät. Partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn (PPP) Under fortsatte banken att tillhandahälla skräddarsydd finansiering under sitt särskilda fönster fôr transeuropeiska nät fôr att mota de krav som PPP ställer. Finansiering beviljades till bl a Atens internationella flygplats Spata, Stora Bältförbindelsen i Danmark, Öresundsfôrbindelsen mellan Danmark och Sverige, jârnvâgsfôrbindelsen till engelska kanalen (CTRL) och Londons tunnelbana i Förenade kungariket samt det belgiska avsnittet av järnvägslinjen fôr hôghastighetstâg PBKAL. Inom utbildningssektorn har EIB samfinansierat projektet Falkirk School i Skottland. Som EU:s finansinstitut agerar banken ocksâ som katalysator fôr att dra till sig andrà källor av bankfinansiering, ofta i samverkan med andrà slags EU-medel, särskilt bidragsfinansiering fran unionens strukturfonder och Europeiska kommissionens budgetmedel fôr TEN-projekt samt garantier frän Europeiska investeringsfonden. Utiàningen i kandidatländerna var det första äret för genomförande av finansieringsordningen för stöd inför anslutningen, vilken tillsammans med de tidigare befintliga utiäningsmandaten, pa ett markant satt ökade EIB:s utiàning i kandidatländerna i Central- och Osteuropa och Cypern tili 2,4 miljarder EUR. Central- och Osteuropa I de tio kandidatländerna lànade EIB ut sammanlagt 2,3 miljarder EUR (-1-60 %) inom ramen för dess utiâningsmandat pä 3,5 miljarder EUR samt finansieringsordningen tili stöd inför anslutningen pä 3,5 miljarder EUR, som introducerades i januari. Bäda finansieringsordningar löper tili är Bankens lân frâmjar direkt förverkligandet av mälsättningarna i Partnerskapsavtalen för anslutning. De investeringar som finansierades inriktades pä Finansiering i kandidatländerna Globala län Energi Vattenhantering och diverse ommunikation Sida 6 I 1,1 Β BULLI ; I INEN I-I999

7 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Aktiviteten under ekonomisk integration - sâvâl med EU som inom regionen - samt pa stôd vid anpassningen till EU:s régler, fôrordningar och normer (EU:s regelverk), med särskild tonvikt pâ miljôskydd. Under gick 1,7 miljarder EUR av den sammanlagda finansieringen pâ 2,3 miljarder EUR till transportprojekt, som exempelvis modernisering av järnvägslinjer i Ungern, Litauen och Rumänien, vägförbättringar i Bulgarien, Litauen, Polen, Tjeckien, Rumänien och Slovenien samt kollektivtrafikprojekt i Budapest, Krakow och Katowice. EIB är den största källan tili lânefinansiering i regionen, och dess finansieringsbidrag kombineras i allt högre grad med bidragsfinansiering fran EU:s PHARE-program och medel frän andrà multilaterala finansinstitut som EBRD. Cypern Här beviljade banken 80 miljoner EUR, varav 50 miljoner EUR via globala lan inom ramen för finansieringsordningen för stöd inför anslutningen, för stöd tili sma och medelstora företag i industri-, livsmedels-, turism och tjänstesektorerna lanserade banken sin finansieringsordning för stöd inför EU-anslutningen Utiàningen i övriga lander utanför EU EIB:s utiàning utanför Europeiska Unionen, som utförs inom ramen för EU:s biständsoch samarbetspolitik vilken omfattar ca. 100 lander i världen, uppgick tili 2 miljarder EUR, vilket inkluderar 360 miljoner EUR i riskkapital som finansieras ur EU:s eller mediemsstaternas budgetmedel. Medelhavsomrâdet Här uppgick utiàningen till närmare 1 miljard EUR. Verksamhetens viktigaste omrâden var vattenförsörjning, energi. miljö samt den privata sektorn. I enlighet med malet för Partnerskapet Europa-Medelhavet, som är att hjälpa den privata sektorn att omstrukturera och växa inför förberedelserna av det gradvisa upprättandet av ett frihandelsomrâde med EU:s medlemsstater tili är 2010, beviljade EIB 250 miljoner EUR tili utvecklingen av den privata sektorn, vilket omfattar projekt i Gaza-Västbanken, Egypten, Jordanien, Marocko och Tunisien, som ofta genomfördes i samarbete med den lokala finanssektorn. Länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsomradet (AVSländerna) och Sydafrika utiàningen i dessa lander mer an fördubblades tili 700 miljoner EUR, varav 135 miljoner EUR gick tili Sydafrika. Den kraftiga ökningen berodde främst pa att den fjärde Lomékonventionens andrà finansprotokoll trädde i kraft den 1 juni (nästan samtliga län beviljades efter detta datum). Protokollet, som gäller fram tili ar 2000, gör det möjligt för EIB att tillhandahälla 1,7 miljarder EIB BULLETINEN I-I999 I Sida J

8 EUR av bankens egna medel och ytterligare 1 miljard EUR i riskkapital fran Europeiska utvecklingsfondens budgetmedel. Under ökade banken sitt stöd till utvecklingen av den privata sektorn, dar 100 miljoner EUR gick till säväl stora som sma företagsprojekt. Asien och Latinamerika Utiàningen i omrâdet uppgick till mer an 360 miljoner EUR, varav 210 miljoner EUR lânades ut i Latinamerika. Bankens utiäning i de bäda regionerna inriktas pä projekt som inbegriper tekniköverföring, samriskföretag mellan företag i regionen och EU, telekommunikation och transport, regional integration samt miljöskydd. EIB medverkade i de internationella katastrofhjälpsinsatserna efter ödeläggelsen av Orkanen Mitchi i Honduras och Nicaragua. Bankens donationer kommer at: gâ till projekt och insatser pa det sociala omrâdet, som exempelvis barnhem och sjukhus. Albanien, f.d. jugoslaviska repubiiken Makedonien Bankens utianing i Albanien uppgick tili totalt 22 miljoner EUR under. Sedan den 1 januari har banken varit Finansiering I övriga lander utanför EU under Globala län Industri och tjänster Vattenhantering och diverse viska republiken lenergi B under ett tväärigt r KommLin kation Makedonien verksam i forre detta jugosla- utiâningsmandat pa 150 miljoner för järnvägar, vagar och andrà infrastrukturprojekt. Det första lanet beviljades i juli och avsâg tvâ motorvägsavsnitt. Kapitalhöjningen Bankens räd höjde bankens tecknade kapital frän 62 miljarder EUR tili 100 miljarder fran och med den 1 januari Ökningen pä 62 % höjde det föreskrivna länetaket för EIB:s utiäning tili 250 miljarder (250 % av det tecknade kapitalet), vilket ger ett tillräckligt utrymme för utiàningen under âtminstone de nârmaste fem âren. vilket inte kräver nägon inbetalning frân bankens ägare, dvs. EU;s medlemsstater. Fördelning av bankens tecknade kapital 700 miljarder 0,1 LU IE PT GR Fl AT DK SE Det inbetalda kapitalet faststâlldes till 6 % av det tecknade kapitalet (6 miljarder EUR), och täcks helt och hallet genom en överföring frän bankens ackumulerade reserver, 17, ,7 17,7 6,5 4,9 4,9 NL BE ES GB IT FR DE 20% 15% 10% 5% 0% Sida 8 I EIB BULLETINEN I-I999

9 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Utiàningen inom Europeiska unionen Utiàningen inom Europeiska unionen EIB:s utiàning för investeringar inom Europeiska unionen uppgick till totalt miljoner, mot miljoner, en ökning med 12,6 % (se fördelning i nedanstäende tabell). i Dessa transaktioner, som finansierats med egna medel - huvudsakligen upplâningen pà kapitalmarknaderna samt eget kapital (inbetalt kapital och reserver) - uppgick till miljoner. I övrigt har en garantitransaktion pa 15 miljoner beviijats i Förenade kungariket. Transaktionerna faller under bankens ansvar och redovisas i balansräkningen. EIB har ett nâra samarbete med ett betydande antal finansinstitut och affärsbanker. Den sluter med dessa avtal om globala lân som skall finansiera smà och medelstora investeringar inom industrin och tjänstesektorn, utbiidning och hälsa samt infrastruktur. Den beviijar även vissa individuella lan genom förmedling via institut och banker. Slutna lâneavtal, fördelning pä lander - Fotnot: Miljoner EUR % Miljoner EUR % Belgien (BE) 858 3, ,7 Danmark (DK) 745 3, ,7 Tyskiand (DE) , ,0 Grekland (GR) 736 2, ,1 Spanien (ES) , ,5 Frankrike (FR) , ,1 Irland (IE) 263 1, ,2 Italien (IT) , ,6 Luxemburg (LU) 109 0, ,3 Nederländerna (NL) 426 1, ,2 Österrike (AT) 358 1, ,6 Portugal (PT) , ,2 Finland (Fl) 551 2, ,4 Sverige (SE) 664 2, ,6 Förenade kungariket (GB) , ,2 Artikel 18 ( ) 282 1, ,7 Europeiska Unionen , ,0 (') Projekt av europeiskt intresse utanför mediemsstaternas territorier. De mal for Europeiska unionens politik som de individuella lanen svarar mot anges i marginalen i nedanstäende förteckning. Malen anges med fôljande symboler: regional utveckling * företagens konkurrenskraft och -l europeisk integration miljöskydd och stadsförnyelse infrastruktur av gemensamt Τ A intresse energimâl utbiidning Om inget särskilt anges avser de globala lanen samtidigt fiera sektorer och mal. Beloppen för Projekten i denna förteckning är uttryckta i miljoner euro. BULLETINEN I-I999 Sida 9

10 Belgien \ Avtalade làn: 858 miljoner ' (: miljoner) Individuella lân: 711 miljoner Globala län: 147 miljoner De individuella lânen fördelades sektorvis och avsâg: energi (51 miljoner), transport (475 miljoner), vattenhantering (73 miljoner) och industri (111 miljoner). Lâneavtal under : Produktion av planglas hos Glaverbel S.A. Individuella lân En gasledning för transport via Belgien av brittisk naturgas tili Tyskiand och Nederländerna Distrigaz S.A. Byggande och teknisk uppgradering av höghastighetstaglinjer mellan Bryssel och Antwerpen samt mellan Bryssel och Liège (första delen av den andrà etappen av det belgiska höghastighetstagnätet) SNCB - Société Ì\lationale des Chemins de Fer Belges Byggande av en forbindelse i Liège mellan motorvägarna E2S (Maastricht - Liège - Luxemburg) och E40 (Aachen - Liège - Bryssel) SOFICO - Société régionale wallonne de financement complémentaire des infrastructures 50,6 BT 363,2 78,5 Modernisering och utbyggnad av uppsamlings- och reningsanläggningar för avloppsvatten i Flandern Aquafin N.V. Uppgradering för att minska den skadiiga miljöpäverkan frân ett stâlverk i Gent SIDMAR NV En ny produktionsanläggning for industrigaser i Feluy (Hainaut) Società Ossigeno Liquido SpA Modernisering av fiera produktionsanläggningar för planglas Glaverbel S.A. Globala làn 73,2 -I- 61, ,6 37,1 Avsnittet Ghislenghien - Hacquenies pà motorvâg A8 Bryssel - Lille SOFICO 33,7 Lân till smâ och medelstora Banque Bruxelles Lambert S.A. 147, anmark Avtalade lân: 745 miljoner ( miljoner) Individuella lân: 710 miljoner Globala lân: 35 miljoner De individuella lânen fördelades sektorvis och avsâg: energi och avfallsförbränning (60 miljoner), transport (512 miljoner), telekommunikation (98 miljoner) och industri (40 miljoner). Lâneavtal under : Individuella làn Renovering och ombyggnad av en an laggning för avfallsförbränning för Produktion av el och fjàrrvàrme samt nät för fjärrvärme och rening av avloppsvatten Arhus Kommune 37,6 T-1- Utbyggnad och modernisering av en förbränningsanläggning för hushâllsavfall i Horsholm, nära Köpenhamn Nordforbr^nding l/s 22,5 -!- Byggande och modernisering av fem motorvägsavsnitt i Köpenhamnsregionen och i centrala Jytland Staten 30,8 Utvidgning och modernisering av flygplatsen Köpenhamn-Kastrup Kobenhavns Lufthavne A/S Fast broförbindelse för väg- och järnvägstrafik over Oresund mellan Köpenhamn och Malmö Öresundskonsortiet Kobenhavn Fast broförbindelse för väg- och järnvägstrafik mellan Själland och Fyn A/S Storebaeltsforbindelsen Modernisering och utbyggnad av det fasta telekommunikationsnätet och mobiltelefoninätet Tele Danmark A/S 79,2 361,8 Sida IIB Illü.LKTINKN I-I999

11 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Utiàningen inom Europeiska unionen Byggande av anläggningar för tillverkning av katalysatorer och förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamheten i Frederikssund (Själland) Haldor Topsoe A/S 39,5 Globala lan Lân till smâ och medelstora offentliga infrastrukturprojekt: KommuneKredit Lân till sma och medelstora Finansieringsinstituttet for Industri og Handvaerk (FIH) Beviijande av mezzaninfinansiering för smâ och medelstora företag under tillväxt för att stärka företagens eget kapital: FIH 8,7 20,1 6,6 Tillverkning av katalysatorer hos Haldor Topsoe AIS Tysklai3<i Avtalade lân: miljoner (: miljoner) Individuella lân: miljoner Globala län: miljoner ^ taismmmmm De individuella lânen som beviljades i hela landet fördelades sektorvis och avsag: energi (187 miljoner), transport (420 miljoner), telekommunikation (623 miljoner), vattenhantering och bantering av fast avfall (331 miljoner) samt stadsförnyelse (608 miljoner). Lânen för investeringar i industrin uppgick tili 156 miljoner, vilket inkluderar ett industriomrade, och lanen tili tjänstesektorn tecknades för 57 miljoner. Projekten inom omrâdena utbiidning och hälsa emottog 412 miljoner. De individuella lânen till projekt i de östra delstaterna utgjorde 48 % av det totala lanebeloppet under. Bland dessa bör särskilt nämnas förbättring av stadsmiijön i Berlin, exempelvis modernisering av distributionsnätet för naturgas, förbättringsarbeten pa Potsdamer Platz och Adiershofsomrâdet, utbyggnad och modernisering av mässhallar samt renovering av sjukhus. I övrigt avsâg finansieringen av fasta telekommunikationsnät och mobiltelefoninät (623 miljoner) bade de östra delstaterna och resten av landet. Lâneavtal under : Individuella lân En gasledning frân Dornumersiel (Nordsjökusten) tili Salzwedel, för leverans av norsk gas Netra GmbH Norddeutsche Erdgas Transversale 131,4 BT Modernisering av elnätet för mellanspänning i Leipzigomràdet Westsächsische Energie AG (WESAG) 25,6 BT Modernisering och utbyggnad av distributionsnätet för naturgas Gasag Berliner Gaswerke AG 22,7 BT Utbyggnad och modernisering av det kommunala nätet för fjärrvärme i Leipzig stadtwerke Leipzig GmbH 7,6 BT Upprustning av 26 järnvägsstationer Deutsche Bahn AG 229,3 I Byggande av ett motorvägsavsnitt pä ringleden i Farchant (Oberbayern) Staten 73,6 Byggande av en tredje terminal, en järnvägsstation för hôghastighetstâg och en parkering vid flygplatsen Köln-Bonn (Nordrhein-Westfalen) Flughafen Köln/Bonn GmbH 60,7 Utbyggnad av flygplatsen Hannover- Langenhagen (Niedersachsen) Flughafen Hannover-Langenhagen GmbH Utbyggnad av containerfartygsterminalen «Wilhelm Kaisen» i Bremerhafens hamn Service-Centrum Logistik Bremen GmbH 15,2 41,3 B F.IB BULLETINEN I-I999 Sida

12 Upprättande av ett nytt och integrerat telekommunikationsnät och mobiltelefoninät VIAG Interkom GmbH 622,9 Anläggningar för uppsamling och behandling av avloppsvatten: - / Mannheim Stadt Mannheim - i Berlin Berliner Wasserbetriebe_ - / Hamburg Hamburger Stadtentwässerung. 63,1 51,0 51,0 B Upprättande av ett industriomrade i Saarlouis Saarland Bau und Boden Projekt GmbH 25,5 Omvandling av ett nedlagt industriomrade och ombyggnad tili ett centrum för konst och medieteknik Stadt Karlsruhe 15,3 -I- Byggande av ett center för forskning och utveckling i Sindelfingen, nära Stuttgart, och modernisering av lackeringsverkstäder 1 bilmonteringsfabrikerna i Sindelfingen och Bremen Mercedes-Benz AG 47,9 B-1-* - i Nordrhein-Westfalen Ruhrverband Wupperverband - / Wansdorf (Brandenburg) Klärwerk Wansdorf GmbH - / Saarland Entsorgungsverband Saar EVS - / närheten av Senftenberg (Brandenburg) Wasserverband Lausitz - 1 Köln (Nordrhein-Westfalen) Zweckverband Südlicher Randkanal_ 25,5 15,7 i-l -I B-l- 18,9 B+ 10,1 B-l- 10,1 -I- Modernisering av produktionsanläggningar för tillverkning av elektromekanisk utrustning och ett gjuteri i tre fabriker i Sachsen och Sachsen-Anhalt VEM Beteiligungen GmbH 51,0 Β En fabrik för tillverkning av plattor avsedda för mikroprocessorer och ett utvecklingscenter i Dresden (Sachsen) AMD Saxony Manufacturing GmbH 32,0 Β* Byggande av ett center för Produktion och sändning av radio- och TV-program: - i Herford (Nordrhein-Westfalen) Herforder Abwasser GmbH Anläggningar för avfallsförbränning: 5, i Dresden (Sachsen) Mitteldeutscher Rundfunk MDR - / Magdeburg (Sachsen-Anhalt) Mitteldeutscher Rundfunk MDR 30,6 28,0 - i Kassel-Bettenhausen (Hessen) Müllheizkraftwerk Kassel GmbH - / Hamburg Müllverwertung Rugenberger Damm GmbH Förbättring av stadsmiijön: 25.3 BT-h 25,3 T-l- Modernisering och renovering av sjukhus: - i östra Berlin Land Berlin 349,3 - i Mecklenburg-Vorpommern Land Mecklenburg-Vorpommern 33,4 Förbättring av stadsmiijön i Berlins centrum - pä Potsdamer Platz 1 centrala Berlin Daimler-Benz AG - / Stuttgart Landeshauptstadt Stuttgart - i Adiershofsomrâdet, sydöst om Berlin Berlin Adlershof Aufbaugesellschaft mbh _ Utbyggnad och modernisering av Beriins mässhallar Land Berlin. 354,0 m+ 10,1-1- 6,0 m-l 222,9 B Utbyggnad av en teknisk högskola och byggande av universitetsbibliotek Freistaat Thüringen 28,9 Globala làn Lân till smâ och medelstora - Kreditanstalt für Wiederaufbau - Commerzbank AG - Landesbank Hessen-Thüringen Girozentrale - Deutsche Bank AG - Südwestdeutsche Landesbank Girozentrale - Bremer Landesbank Kreditanstalt Oldenburg-Girozentrale - Westdeutsche Landesbank Girozentrale _ - Bayerische Landesbank Girozentrale - 1KB Deutsche Industriebank Investitionsbank des Landes Brandenburg. Landesbank Berlin Girozentrale Norddeutsche Landesbank Girozentrale Bayerische Hypo- und Vereinsbank AG Landesbank Schleswig Holstein Girozenrale. Landesbank Sachsen Girozentrale Landesbank Saar Girozentrale - Hamburgische Landesbank Girozentrale_ 507,7 394,9 330,6 245,6 153,5 108,3 107,1 100,8 74,7 50,6 50,4 50,2 49,5 25,3 25,3 15,8 10,1 Transaktioner under utlâningsfônstret far smä och medelstora företag lamsterdam-handlingsprogrammet: - Allied Capital Germany Fund - Innovationsfonds Hessen GmbH 51,0 20,4.Sida LIB BULLETINEN I-I999

13 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Utiàningen inom Europeiska unionen Grekiantf Avtalade lân: 736 miljoner ^4^ (: 730 miljoner) Q^ Individuella lân: 377 miljoner '^"^ Globala lân: 359 miljoner ^;t y zx::^- De individuella lânen fördelades sektorvis och avsâg: energi (165 miljoner), transport (30 miljoner), telekommunikation (112 miljoner) samt hälsa (70 miljoner) Lâneavtal under : Individuella lân Tillbyggnad av en kombikraftanläggning som drivs med naturgas till kraftverket i Lavrion (Attika) DEI - Dimosia Epihirisi llektrismou (Public Power Corporation) f (t högtrycksnät för gas mellan Kula, vid grânsen mellan Grekland och Bulgarien, och Aghia Triada, i nàrheten av Aten, för att försörja landet med naturgas fran Ryssland och en terminal för flytande gas frân Algeriet DEPA - Dimosia Epihirisi Aeriou 32,0 BT 100,0 BT Utbyggnad och förstärkning av nàten för överföring och distribution av elkraft DEI 32,5 En internationell flygplats i Spata (Aten) Athens International Airport SA 30,4 BT Andra etappen i utvecklingen av nâtet for mobiltelefoni STET (Hellas) S.A. 112,2 B Modernisering och utbyggnad av infrastruktur och anläggningar inom omrâdena hälsa och socialskydd Staten 70,0 Globala làn Lan till smà infrastrukturprojekt som omfattas av det regionalpolitiska programmet: Staten 290,0 Lan till smâ och medelstora - Banque Nationale de Paris National Investment Bank for Industrial Development 45,0 23,7 Finansiering av infrastruktur i hälsosektorn inom ramarna för Amsterdam-handlingsprogrammet Avtalade làn: miljoner (: miljoner) Individuella lân: miljoner Globala lân: miljoner Spanien De individuella lânen fördelades sektorvis och avsag: energi (59 miljoner), transport (916 miljoner), telekommunikation (696 miljoner), uppsamling och rening av avloppsvatten och stadsförnyelse (268 miljoner), industri- och tjänstesektorn (49 miljoner) samt utbiidning och hälsa (108 miljoner). ^ <?' Lâneavtal under : Individuella län Förstärkning och utbyggnad av nätet för distribution av elkraft i centrala Spanien och Galicien Union Electrica Fenosa SA 59,3 BT En ny förortstäglinje i Madrid. Utbyggnad av järnvägsnäten i förorter tili Barcelona och Bilbao samt av de viktigaste järnvägslinjerna mellan städerna Staten 157,8 En järnvägslinje mellan Madrid och Arganda del Rey Transportes Ferroviarios de Madrid SA 57,6 B Förbättring av det nationella vägnätet Staten Byggande av tre avsnitt av huvudvägnätet Territorio Histórico de Bizkaia Förbättring av det regionala vägnätet - Principado de Asturias Comunidad Autònoma de Castilla La Mancha Utbyggnad av hamnen i Valencia Autoridad Portuaria de Valencia Utbyggnad av hamnen i Bilbao Autoridad Portuaria de Bilbao 237,2 60,0 35,8 33,6 31,4 17,9 Banken finansierade förortstaglinjer i Madrid, Barcelona och Bilbao EIB BULLETINEN I-I999 I Sida 13

14 Byggande och utvidgning av tunnelbanan I Madrid Comunidad de Madrid 137,6 Modernisering av flygplansflottan for làngdistansflyg Iberia Lineas Aereas de Espana SA 146,8 Utbyggnad av mobiltelefoninätet Telefònica Servicios Moviles SA 388,3 Β Modernisering av telekommunikationsnätet Telefònica SA Anskaffande och uppskjutning i bana av en tredje telekommunikationssatellit Hispasat SA Anläggningar för uppsamling och rening av avloppsvatten Junta de Saneamiento de Cataluha Byggande och utvidgning av nätet för rening av avloppsvatten pà öarna i Balearerna Instituto Balear de Saneamiento 239,9 68,0 23,8 13,5 Renovering av stadsmiijön 1 fiera kommuner pa öarna i Balearerna 179,6 Âteruppbyggnad och tillbyggnad av Gran Teatro del Liceo i Barcelona Consorci del Gran Teatro del Liceo Fabrik för tillverkning av flaskor och glasburkar i Montblanc (Katalonien) Vidrieria de Montblanc SA 51,1 29,7 Byggande och idrifttagning av en temapark i Sevilla Partecsa-Parques Tecnoculturales SA 19,5 Renovering och utbyggnad av skolbyggnader far gymnasie- och yrkesmàssig utbiidning Comunidad Autònoma de Galicia 59,6 Byggande av och utrustning till ett nytt sjukhus 1 Lugodistriktet och tre lokala sjukhus. Utbyggnad och renovering av sjukhuslokaler Comunidad Autònoma de Galicia 48,2 Globala làn Làn till smà och medelstora offentliga Dexia Banco Locai SA Làn till smà och medelstora - Instituto de Crédito Oficial - Banco Bilbao Vizcaya SA - Banco Santander de Negocios SA Banco Central Hispanoamericano SA _ Banco Bilbao Vizcaya SA. Caja de Ahorros y Pensiones de Barcelona _ Institut Català de Finances Transaktioner under fönstret för smâ och medelstora företaglamsterdamhandlingsprogrammet: - Instituto de Crédito Oficial - Caja de Cataluna - Caja de Ahorros de Terrassa Caixa Economica Montepio Geral - Caja de Ahorros de Salamanca y Soria _ - Caja de Asturias BA 59,7 404,5 119,5 118,6 118,6 118,6 60,0 17,9 8,9 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 ^^^m 2837 ^ ssi.-«f» '"^.«i frankrike,j Avtalade làn: miljoner ^, (: miljoner) Individuella lân: 796 miljoner Globala lân: miljoner De individuella lânen avsâg transportsektorn (610 miljoner), avfallshantering med atervinning av värme (21 miljoner) och industrin (155 miljoner). Lâneavtal under : Individuella làn Motorvägsförbindelser: làn förmedlade av Caisse Nationale des Autoroutes (CNA) - A16, stràckorna Isle-Adam -Amiens - Boulogne (île de France/Picardie) SANEF - Société des Autoroutes du Noid et de l'est de la France 120,7 - A20, stràckan Brives - Cahors - Montauban av forbindelsen Vierzon - Montauban ASF - Société des Autoroutes du Sud de la France 95,0 B - A39, stràckorna Dole - Lons-Le-Saunier (Franche-Comté) SAPRR - Société des Autoroutes Paris Rhin-Rhône 80,0 B - A29, stràckorna Le Havre - Yvetot - Saint Saëns (Haute Normandie) SAPN - Société des Autoroutes Paris-Normandie 26,2 B -,457, stràckan Grenoble - Col du Fau (Rhône-Alpes) AREA - Société des Autoroutes Rhône-Alpes - A29, stràckan Neufchâtel - Amiens - St Quentin (Picardie) SANEF - Société des Autoroutes du Nord et de l'est de la France - AS1, stràckan Sisteron - La Saulce ESCOTA - Société de l'autoroute Esterel - Côte d'azur 22,7 22,6 8,5 Förbättring av vägnätet pà Ile de la Réunion Region Réunion 60,5 Byggande av den första spàrvagnslinjen i Orléans (Centre) Syndicat intercommunal de l'agglomération d'orleans 45,6 Lin Bl'LLETINEN I-I999

15 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Utiàningen inom Europeiska unionen Byggande av en spàrvagnslinje i Montpellier (Languedoc-Roussillon) District de l'agglomération de Montpellier 24,2 Utbyggnad av flygplatsen Roissy-Charles de Gaulle Aéroports de Paris Utbyggnad av flygplatsen Saint-Denis-Gillot Chambre de Commerce et d'industrie de la Réunion Anskaffande av järnvägsvagnar för transport av bilar Société de transport de véhicules automobiles 75,1 7,6 21,3 Ett center fôr bantering och àtervinning av kommunalt avfall i Chartres (Centre) ORISANE 21,2 T-I- Utveckling och tillverkning av raketmotorn tilt den europeiska raketen Ariane 5 i Vernon (Haute-Normandie) och i Bordeaux (Aquitaine) Société européenne de propulsion 37,8 * En fabrik för tillverkning av avancerade integrerade kretsar i Rousset, nàra Aix-en-Provence (Provence-Alpes-Côte d'azur) ATMEL Corporation 37,8 B* Utveckling och färdigställande av en ministadsbil i Hambach (Lothringen) Micro Compact Car AG 89,6 Globala lân Làn till smà och medelstora offentliga infrastrukturprojekt: Crédit Local de France 1 187,1 Lan till sma och medelstora investeringsprojekt inom sektorerna stadsförnyelse och stadsmiljô: Crédit Local de France 151,2 Lan till sma och medelstora investeringsprojekt avsedda att förbättra vattenkvalitén i den dämm som sköts av Agence de l'eau Seine-Normandie: Caisse Nationale de Crédit Agricole Làn till smà och medelstora Banque Nationale de Paris Caisse Nationale de Crédit Agricole. Crédit Commercial de France Société Générale Transaktioner under utlâningsfônstret för smâ och medelstora företag lamsterdam-handlingsprogrammet: - Caisse de Dépôts et Consignations. Sofaris Société française de garantie des financements PME 30,0 302,2 150,2 105,6 76,0 22,8 15,1 Avtalade lân: 263 miljoner (: 207 miljoner) Individuella lân: 112 miljoner Globala lân: 151 miljoner Irland De individuella lânen avsag energisektorn (96 miljoner) och industrin (16 miljoner). Lâneavtal under : Individuella län Ett kraftverk som drivs med naturgas i Poolbeg, nàra Dublin Electricity Supply Board 95,5 BT Produktion och distribution av industrigaser i Cork, sydvästra Irland BOC Ltd 16,5 Β Globala làn Lan till smà och medelstora - Ulster Bank Ltd 72,5 - Bank of Ireland PLC 63,7 Transaktioner under utlâningsfônstret för smâ och medelstora företagl Amsterdam-handlingsprogrammet: ACT 1999 Private Equity Limited Partnership. 15,3 Ûver hälften av bankens finansiering i Irland gick till sma och medelstora fôretag HB BULLETINEN I-I999 Sida IS

16 ,j\Ai Italien Avtalade lân: miljoner (: miljoner) Individuella làn: miljoner Globala làn: miljoner 3100 De individuella lànen fördelades sektorvis och avsâg: energi (218 miljoner), transport (885 miljoner), telekommunikation (1 307 miljoner) samt stadsinfrastruktur och andrà infrastruktursatsningar (289 miljoner). Lanen till investeringar i industrin uppgick till 574 miljoner och lanen till tjänstesektorn till 87 miljoner. Lâneavtal under : Individuella lân Ett vattenkraftverk vid Dora Riparia, nàra Turin (Piemonte) Azienda Energetica metropolitana Torino 98,0 BT Utvinning av ett oljefàlt i Val d'agri (Basilicata) ENI - Ente Nazionale Idrocarburi Ett omràde med vindkraftverk i Castelfranco i Miscano (Campania) Filippo Sanseverino 103,1 BT Avsnittet Rom - Neapel av det italienska jàrnvàgsnàtet för hôghastighetstâg Treno Alta Velocità 614,1 Utvidgning av motorvàgen Turin - Savona (Piemonte) Autostrade - Concessioni e Costruzion Autostrade 116,0 16,5 BT B Produktutveckling och teknisk uppgradering av verkstader fôr mekanisk tillverkning av utrustning för jàrnverk 1 Buttrio (Udine) Danieli & C. Officine Meccaniche Utbyggnad och modernisering av fyra fabriker för tillverkning av aggtomererad marmor (Veneto) Quarella Utbyggnad av tre fabriker far tillverkning av keramiska plattor i Emilia-Romagna Piemme Modernisering a ν tillverkningslinjer fôr glas Ι en fabrik i San Salvo (Abruzzi) SIV - Società Italiana Vetro _ En fabrik för tillverkning av spanplattor samt en kombikraftanläggning som drivs med träavfall i Mortara (Lombardiet) SIT - Società Industria Truciolari 25,8 5,1 5,2 18,0 31,7 Utvidgning av ett avsnitt pà motorvàgen Milano - Neapel, mellan avfarterna Orte och Rom-Nord Autostrade - Concessioni e Costruzioni Autostrade 77,3 Utveckling och Produktion av en ny bilmodell vid fabrikerna i Mirafiori (Piemonte), Melfi (Basilicata) och Termini Imerese (Sicilien) Fiat Auto 257,8 Utbyggnadav telekommunikationsnätet En motorvägsanslutning mellan Pordenone (Friuli) och Conegllano (Veneto) Autovie Venete 61,8 En fabrik fôr industrigaser i Priolo Gargallo (Sicilien) Sviluppo Sud I 35,1 Modernisering av flygplatsen Aeroporto G. Marconi di Bologna Modernisering av det fasta telekommunikationsnätet - i hela landet - i Mezzogiorno Telecom Italia Förbättring av stadsmiijön i Florens (Toscana): restaurering av det arkitektoniska kulturarvet förbättring av transporter, renoveringsarbeten Comune di Firenze Reparation av infrastruktur, bostàder, offentliga byggnader och monument som skadades efter jordskalven under hosten i regionerna Umbria och Marche Regione Marche Regione Umbria _ Ministero per i Beni Culturali ed Ambientali Modernisering av tvà metallverk i Terni (Umbria) och Turin (Piemonte) Acciai Speciali Terni Società delle Fucine Tubificio di Terni ,0 51,3 61,9 118,6 57,3 15,3 7,6 2,8 B En fabrik fôr tillverkning av motorer till kylskàp i Rovigo (Veneto) och modernisering av fabriken för tillverkning av kompressorer i Mei Zanussi Elettromeccanica Modernisering av fem fabriker for tillverkning av hushàllsmaskiner i landets centrala och norra delar Electrolux Zanussi. Utbyggnad av tre fabriker far tillverkning av hushàlls- och toilettpapper i provinsen Lucca (Toscana) Industrie Cartarie Tronchetti Utbyggnad och modernisering av en temapark vid Gardasjôn (Veneto) Gardaland Utbyggnad och modernisering av grossisthandeln för frukt och grönsaker i Fondi (Lazio) Mercato all'ingrosso di Fondi Upprättande av tvà shoppingcentra i Catania (Sicilien) och Taranto (Puglia) La Rinascente 40,9 103,1 25,8 30,9 15,4 41,0.Sida i6 EIB BULLETINEN I-I999

17 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Utiàningen inom Europeiska unionen Globala lân Lân till sma och medelstora - Credito per le Imprese e le opere pubbliche - Rolo Banca Mediocredito Centrale - Cassa di Risparmio in Boloana - Banca Popolare di Verona - Mediocredito di Roma 154,7 127,7 103,1 72,0 51,4-51,0 - Cassa di Risparmio di Firenze - Banco di Napoli - Banca Popolare di Bergamo - Credito Varesino _ - Banca Commerciale Italiana - Mediocredito Lombardo - Efibanca - Banca Popolare dell'emilia Romagna - Credito Beroamasco - Banca Cariae - Banca Popolare di Novara 36,1 30,6 25,8 25,8 25,7 25,7 25,7 25,5 25,5 15,4 Luxemburg Avtalade lân: 109 miljoner (7997; 96 miljoner) Individuella làn: 92 miljoner Globala làn: 17 miljoner Lâneavtal under : Individuella lân Globala làn Anskaffande av fyra fraktflygplan och en flygsimulator inom ramen fôr utökningen och moderniseringen av flygplansflottan Cargolux Airlines International SA 92,1 Làn till smà och medelstora Société Nationale de Credit et d'invetissement Transaktioner under utlâningsfônstret far sma och medelstora företag/amsterdamhandlingsprogrammet: Société Nationale de Credit et d'investissement 8,6 8,6 Nederländerna^- "V Avtalade lân: 426 miljoner (: 398 miljoner) Individuella lân: 381 miljoner Globala làn: 45 miljoner De individuella lànen gällde alla infrastrukturprojekt och avsâg: transportsektorn (22 miljoner), vattenhantering (136 miljoner) och stadsförnyelse (223 miljoner). Lâneavtal under : Individuella làn Förbättring av effektiviteten, säkerheten och kapaciteten i flygtrafikôvervakningssystemet i Nederländerna Luchtverkeersbeveiligings-Organisatie Byggande och förbättring av nätet för fôrsôrjning av dricksvatten Provinciaal Waterleidingbedrijf Noord-Holland NV 22,4 135,6 Första utvecklingsfasen for den nya stadsdelen «IJburg» pa 6 bar i Ijsselmeer infill stadskärnan i Amsterdam Gemeente Amsterdam 223,3 Globala lân Làn till smà och medelstora SNS Bank Nederland NV 44,8 Ûkad säkerhet mom flygtraflken EIB BULLETINEN Sida 17

18 Österrike Avtalade làn: 358 miljoner ( m/t/oner) Individuella lân 290 miljoner Globala làn: 68 miljoner De individuella lânen fördelades sektorvis och avsâg: energi (40 miljoner), transport (58 miljoner), vattenhantering (58 miljoner) samt industri- och tjänstesektorn (142 miljoner). Lâneavtal under : Utvidging av regionala flygrutter Individuella lân Ett vattenkraftverk vid Donau och anpassning av floden nedanför Wien Österreichische Donaukraftwerke AG En förbränningsanläggning för avfall med Produktion av änga tili industrin i Lenzing (Oberôsterreich) RVL Reststoffverwertung Lenzing Invest GmbH & Co KG Modernisering och utvidgning av flygplansflottan Tiroler Luftfahrt AG 40,0 28,7 T-1-* 50,5 Framtagning och tillverkning av ett fritids- och arbetsfordon samt tillverkning av bilkomponenter i en bilfabrik 1 Graz Steyr-Daimler-Puch Fahrzeugtechnik AG 21,7 Modernisering av ett stâlverk i Donawitz (Sudôsterreich) Vàst-Alpine Stahl Donawitz GmbH._ 70,0 H- Forskning och utveckling kring teknisk innovation i sektorerna metallurgi, energi och miljö i Linz (Oberôsterreich) VA Technologie AG 49,8 T-1-* Utbyggnad och modernisering av reningsnätet för avloppsvatten i staden Graz Stadt Graz f ff reningsnät för avloppsvatten i Brück, nära Wien Abwasserverband Großraum Brück 15,2 14,5 Globala lân Lân till smà och medelstora - Bank fût Arbeit und Wirtschaft AG_ Österreichische Investitionskredit AG_ Raiffeisen Zentralbank Österreich AG ,0 16, Portugal Avtalade lân: miljoner Γ7997; miljoner) Individuella lân: miljoner Globala làn: 66 miljoner De individuella lânen fördelades sektorvis och avsäg: energi (106 miljoner), transport (1 087 miljoner) och telekommunikation (44 miljoner) samt vatten- och avfallshantering (51 miljoner). 25 miljoner gick tili tjänstesektorn och 126 miljoner tili utbildningssektorn. Lâneavtal under : Individuella lân Ett kombikraftverk som drivs med naturgas nära Porto Turbogàs Produtora Energética SA 62,9 BT Byggande av en förbränningsanläggning för kommunalt avfall med Produktion av el för Lissabonomrädet Valorsul SA 42,0 BT+ Byggande av distributionsnät för naturgas: - i Setubalomrädet Setgâs Sociedade de Produçâo e Distribuiçào de Gàs Natural SA 28,3 - / landets centrala och västra delar Lusitaniagàs - Companhia de Gas do Centro SA 14,9 BT En järnvägslinje pâ bron 25 aprii i Lissabon Rede Ferroviaria Nacional, EP 99,4 Siria i8 EIB BULLETINEN I-I999

19 EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN Utiàningen inom Europeiska unionen Modernisering och utbyggnad av tvâ järnvägslinjer i norr Rede Ferroviària Nacional, EP 74,5 Utbyggnad av tunnelbanan i Lissabon Metropolitano de Lisboa, EP 168,9 Förbättring och modernisering av järnvägsförbindelsen Lissabon - Porto CP Caminhos de-ferro-portugueses, EP Tvâ avsnitt av motorvàgsnàtet Caldas da Rainha - Leira och Caldas da Rainha - Santarem, norr och nordôst om Lissabon Auto-Estradas do Atlàntico Tvâ motorvägsavsnitt Évora - Estremoz och Montijo-Setubal pà sôdra sidan av floden Tejo Brisa - Auto-Estradas de Portugal SA Vägförbättringar och reningsnät fôr avloppsvatten i Almada, nära Lissabon Câmara Municipal de Almada Förnyelse av flygplansflottan fôrmedeldistansflyg TAP Air Portugal SA Teknisk uppgradering av anläggningar vid flygplatsen pâ Madeira ANAM - Aeroportos e Navegaçâo Aèrea de Madeira SA.. Teknisk uppgradering av anläggningar vid tre flygplatser och modernisering av kontrollutrustning fôr flygnavigering ANA - Aeroportos e Navegaçâo Aèrea, EP 73,1 B 149,1 109,0 B 22,4. 157,6 74,1 68,8 B En tunnelbanelinje i Porto Metro do Porto SA Modernisering och utbyggnad av telekommunikationsnätet Portugal Telecom SA_ Upprättande av ett shoppingcenter i Lissabon Vasco da Gama - Promoçâo de Centros Comerciais SA Nya byggnader och modernisering av befintliga anläggningar vid atta universitet Staten Globala lân 99,4 Lân till smâ och medelstora - Banco Portugués de Investimento SA - Banco Espirito Santo e Comercial de Lisboa SA Transaktioner under fönstret fôr smâ och medelstora fôretaglamsterdamhandlingsprogrammet: - BPI - SGPS SA ES Capital-Sociedade de Capital de Risco SA 44,2 B 24,7 125,8 BA 49,2 9,9 4,9 2,5 Elproducerande förbränningsanläggning for avfall i Lissabon Avtalade lân: 551 miljoner (:401 miljoner) Individuella lân: 501 miljoner Globala lân: 50 miljoner Finland De individuella lânen fördelades sektorvis och avsâg: energi (78 miljoner), transport (349 miljoner) och industrin (75 miljoner). Lâneavtal under : Individuella lân Utbyggnad och modernisering av hógspänningsnätet fôr överföring av elkraft i landets centrala och sôdra delar Suomen Kantaverkko Oyj (Finska Stamnât Abp) 77,6 BT Modernisering av sex avsnitt av järnvägsnätet Staten 58,1 Teknisk uppgradering av jârnvàgslinjen Helsingfors - Tammerfors - Seinäjoki Staten 49,9 Förbättring av fiera avsnitt av den öst-västliga vàgfôrbindelsen E18 och färdigställande av motorvàgen Tavastehus - Tammerfors Staten 58,0 Byggande av avsnittet Paimio - Muurla pà motorvâg Et8 Staten 50,2 Motorvàgsanpassning av vagen E4 mellan Tornea och Kemi Staten 25,1 B Utbyggnad av Helsingfors-Vanda flygplats Luftfartsverket._. _ 107,8 Modernisering av en pappersmassefabrik i Joutseno (sydôstra Finland) Metsà-Serla Oyj 74,6 B Globala làn Làn till smâ och medelstora offentliga infrastrukturprojekt: Municipality Finance Ltd 33,4 Transaktioner under utlâningsfônstret för smä och medelstora företag lamsterdam-handlingsprogrammet: CapMan Capital Management Oy 16,7 Modernisering av en pappersmassefabrik Ι Joutseno LIB BUI Ι.ΕΊΊΝΕΝ Ι-Ι999 Sida 19

20 Sverige Avtalade làn: 664 miljoner (: 925 miljoner) Individuella lân: 608 miljoner Globala lân: 56 miljoner De individuella lânen avsag: energi (182 miljoner), transport (293 miljoner), vattenhantering och stadsinfrastruktur (37 miljoner) samt industrin (95 miljoner). Lâneavtal under : Förbränningsanläggning för avfall för Produktion av fjärrvärme och el i Umea Individuella lân Upprustning och modernisering av natet för distribution av el Vattenfall AB 154,4 BT Utbyggnad och modernisering av näten för distribution av fjärrvärme, fjärrkyla och el i Göteborg Göteborg Energi AB Byggande av en förbränningsanläggning för avfall för Produktion av fjärrvärme och el 1 Umeä Umea Energi AB Byggande av en fast järnvägs- och vägförbindelse over Öresund mellan Köpenhamn och Malmö Öresundskonsortiet 79,2 Byggande av det sôdra avsnittet av Stockholms ringvàg Vägverket Förnyelse av flygplansflottan förkort- och medeldistansflyg Scandinavian Airline System - SAS Utbyggnad och modernisering av ett reningsverk i Stockholmsomràdet Käppalaförbundet 27,9 T-l- 10,9 T-1-163,1 51,2 Förbättring av anläggningar för vattenförsörjning och vattenrening, vägtransporter och gatunät 1 Malmö Malmö Gatu och Trafiknämnd (Malmö kommun) 20,6 -!- Byggande av ett testcenter för säkerhetsprovning I Torslanda (Göteborg) Volvo Personvagnar AB 40,8 +* Modernisering och utbyggnad av en fabrik för tillverkning av petrokemiska produkter i Stenungsund, norr om Göteborg Borealis AB Globala lân Làn till smà och medelstora infrastrukturprojekt: - Dexia Kommunbank AB - Kommuninvest i Sverige AB Làn till smà och medelstora AB Svensk Exportkredit Transaktioner under utlâningsfônstret för smà och medelstora fôretag lamsterdam-handlingsprogrammet: 54,2 T-l-* 21,7 12,0 Litorina Kapital KB 11,4 Projekt som finansierats enligt artikel 18 i stadgan Projekt som är av direkt intresse for Europeiska unionen, men som ligger utanför mediemsstaternas territorium, har finansierats till ett belopp av 282 miljoner, i enlighet med artikel 18.1, andrà stycket i EIB:s stadga. Dessa projekt avser energisektorn (32 miljoner) och telekommunikationssektorn (250 miljoner). Lâneavtal under : Individuella làn Ett nytt jordvàrmeverk i Nesjavellir, óster om Reykjavik Reykjavikurborg (Reykjavik Stad) 31,9 Anskaffning och uppskjutning med placering pà geostationàr bana av fyra satelliter Organisation européenne de télécommunications par satellite (EUTELSAT) 250,0 Sida EIB BULLEIINEN I-I999