Handlingar till ärendet kommer i ett särskilt utskick. Handlingar till ärendet kommer i ett särskilt utskick.

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott Maria Sandberg KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (8) Socialnämnden Torsdagen den 3 juni 2010, kl 18:00 Kvarnen konferens, Kvarnhuset, Vibblabyvägen 1, Jakobsberg Sammanträdet är offentligt Justering Onsdagen den 9 juni 2010, kl 15:00 Socialförvaltningens kansli Björn Falkeblad (M) Ordförande BESLUTSÄRENDEN 1 Dnr Son Delårsbokslut Handlingar till ärendet kommer i ett särskilt utskick. 2 Dnr Son Remiss: Utredning angående ägarintentioner för egen regins verksamheter Handlingar till ärendet kommer i ett särskilt utskick. 3 Dnr Son 2010/200 Revidering av socialnämnden delegeringsordning ny alkohollag Handlingar till ärendet kommer i ett särskilt utskick. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Alkohollagens nya utformning 3. Förslag till reviderad delegeringsordning Kallelse doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Staben Postadress: JÄRFÄLLA Maria Sandberg, Utredare/utvecklare Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post:socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

2 JÄRFÄLLA KOMMUN (8) 4 Dnr Son 2010/59 Riktlinjer för trygghet och säkerhet i den sociala barnavården Handlingar till ärendet kommer i ett särskilt utskick. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Förslag till Tillämpningsregler för barn och unga 5 Dnr Son 2009/272 Sammanträdestider för sociala utskottet Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Dnr Son 2010/14 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas rapport avseende resultat från uppföljningar av hälso- och sjukvården vid Järfälla kommuns särskilda boenden för äldre Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Medicinskt ansvarig sjuksköterskas resultat av uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet i särskilt boende för äldre våren Sammanställning av resultat från uppföljningsbesöken 7 Dnr Son 2010/126 Intern kontroll gällande föreningsstöd - revisionsrapport Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Revisorernas rapport, mars Dnr Son 2010/175 Inriktningsdokument för samarbete barn och unga - SAMBU Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse,

3 JÄRFÄLLA KOMMUN (8) 9 Dnr Son 2010/183 Ansökan om fortsatta utvecklingsmedel till Familjevåldsteam Nordväst Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld 3. Ansökan om utvecklingsmedel till lokal samverkan för kvinnofrid Dnr Son 2010/102 Ansökan om fortsatta utvecklingsmedel för att stärka socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Dnr Son 2010/184 Ansökan om fortsatt utvecklingsbidrag från Länsstyrelsen för att samordna och utveckla alkohol- och drogförebyggande insatser Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Ansökan om fortsatt utvecklingsbidrag, Dnr Son 2010/180 Permanentande av Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Utvärdering av Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer Utvärdering av medling vid Stödcentrum Nordväst 2010

4 JÄRFÄLLA KOMMUN (8) 13 Dnr Son 2010/157 och KSL 2009/0052 BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter rekommendation avseende ersättning till verksamheten under tidsbegränsad period Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Rekommendation från KSL, Verksamhet vid BOSSE, Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm 14 Dnr Son 2010/204 Utvecklingsprojekt kring daglig verksamhet inför ny upphandling enligt LOU eller LOV Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Dnr Son 2008/29 Förstudie om Olovslunds äldreboende, slutrapport Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Olovslund underlag för förstudie, Arkitektskisser Dnr Son 2010/194 Ändrade förhållanden beträffande avgiftsuttag för ACTION-tjänsten, förslag att inte ta ut avgift år 2010 Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse

5 JÄRFÄLLA KOMMUN (8) 17 Dnr Son 2010/193 Förslag om nytt avtal med FOU äldre norr Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Samverkansavtal FOU norr, basfinansiering och fördelningsgrund, Arbets - och beslutsordning vid FOU norr 3. Området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norrs uppdrag 18 Dnr Son 2010/177 Stimulansmedel till försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre, ansökan Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Faktablad med information om att möjligheterna att ansöka om stimulansmedel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre 19 Dnr Son 2010/1 och 2010/2 Anmälningsärenden Handlingar 1. Delegerade beslut 2. Skrivelser för kännedom

6 JÄRFÄLLA KOMMUN (8) INFORMATION 20 Dnr Son Information från socialdirektören - Arbetsgrupp för digital socialnämnd 21 Dnr Son Information från programchefen för individ- och familjeomsorgen - Ensamkommande flyktingbarn - Ungdomssatsningar - Lågtröskelboende 22 Dnr Son Information från programchefen för handikappomsorgen - Lex Sarah 23 Dnr Son Information från programchefen för äldreomsorgen - Guldlänksnominering för förändrad processansökan om trygghetstelefon (dokument) - Modell för basuppföljning inom HO och ÄO, inklusive uppföljning av LOV för hemtjänst, avlösarservice och ledsagarservice (dokument) - Projektplan för informations- och kommunikationsteckning (dokument) - Stöd till personer som vårdar och stödjer en närstående (läggs på bordet) - Utvärdering av Samordningstjänst för äldre (läggs på bordet) - Flottiljens äldreboende och Träffpunkt - Vårdhund på äldreboende - Lex Sarah - Propositionen Värdigt liv i äldreomsorgen (dokument)

7 JÄRFÄLLA KOMMUN (8) SEKRETESS 24 Dnr Son 2010/185 Redovisning av ej verkställda beslut Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Socialstyrelsens skrivelse, Individrapporter (4 st) 25 Dnr Son Vårdnadsöverflyttning Handlingar 1. Socialförvaltningens utredning, Personbevis 3. Vårdnadshavarens åsikt 4. Utbetalningsorder 26 Dnr Son 2010/153 Upphandlingsunderlag av gruppboende - antagande av förfrågningsunderlag Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Förfrågningsunderlag med bilagor för upphandling av drift av bostad med särskild service enligt LSS Kämpevägen 2 27 Dnr Son 2010/123 Upphandlingsunderlag av driften för äldreboende Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Förfrågningsunderlag för upphandling av drift av Lindens och Lönnens äldreboende med bilagor

8 JÄRFÄLLA KOMMUN (8) 28 Dnr Son 2010/1 och 2010/2 Anmälningsärenden Handlingar 1. Delegerade beslut

9 ÄRENDE 1

10 ÄRENDE 2

11 ÄRENDE 3

12 ÄRENDE 4

13 ÄRENDE 5

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialnämnden Dnr 2009/272 Ändrad sammanträdestid för sociala utskottet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialutskottets sammanträde torsdagen den 19 augusti 2010 flyttas till onsdagen den 25 augusti klockan 15:30. Sammanträdet äger rum i Kvarnen konferens. Ärendet i korthet Ordförande Björn Falkeblad (M) har önskat att följande tid, torsdagen den 19 augusti 2010 kl 15:30, för sociala utskottet flyttas till onsdagen den 25 augusti 2010 kl 15:30. Mötet äger rum i Kvarnen konferens. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Åke Svenson Socialdirektör Maria Sandberg Utredare/utvecklare Expedieras Liliane Dielert Björn Falkeblad Carin Johansson Anette Lindered Lennart Nilsson Lars Olsson Vuokko Stolpe Sammanträdestider för sociala utskottet.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Staben Postadress: JÄRFÄLLA Maria Sandberg, Utredare/utvecklare Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

15 ÄRENDE 6

16 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Socialnämnden Dnr Son 2010/14 Medicinskt ansvarig sjuksköterskas rapport avseende resultat från uppföljningar av hälso- och sjukvården vid Järfälla kommuns särskilda boenden för äldre Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden: 1. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas rapport godkänns och läggs till handlingarna Ärendet i korthet Planerade uppföljningsbesök har genomförts vid samtliga särskilda boenden för äldre under mars och april Under vecka 11 genomfördes den årliga enkäten av vårdbehovsfrågor. Resultatet av uppföljningsbesöken visar att det i stort sett bedrivs en god och säker hälso- och sjukvård inom särskilda boenden för äldre. Resultat och förbättringsområden har noterats separat för varje särskilt boende i bilagor 1-8. Resultatet av den årliga enkäten av vårdbehov visar att det är marginella skillnader i jämfört med 2009, dock har antal trycksår ökat något samt att fler personer på särskilt boende intar fler antal läkemedel jämfört med Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Medicinskt ansvarig sjuksköterskas resultat av uppföljning av hälso- och sjukvårdens kvalitet i särskilt boende för äldre våren Sammanställning av resultat från uppföljningsbesöken. Resultaten redovisas i bilaga 1-8, separat för varje äldreboende/korttidsboende. Förslag Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner medicinskt ansvarig sjuksköterskas resultat och sammanställning av uppföljningar av hälso- och sjukvårdens kvalitet vid särskilt boende för äldre våren Åke Svenson Socialdirektör Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tjänsteskrivelse MAS rapport till socialnämnden 3 juni Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

17 Dnr Son 2010/14 1 (1) Medicinskt ansvarig sjuksköterskas rapport från uppföljning av hälsooch sjukvårdens kvalitet i särskilt boende för äldre våren Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) har under mars och april 2010 genomfört uppföljning av hälso- och sjukvården i Järfälla kommuns särskilda boenden för äldre. Uppföljningen har genomförts genom planerade platsbesök och genom utskick av enkät med frågor om vårdbehov. Enkäten besvarades årligen under vecka 11. Uppföljningsbesöken var planerade och genomfördes tillsammans med sjuksköterska och verksamhetschef på äldreboendet. Resultatet av uppföljningen återkopplas direkt till verksamhetschefen. Följande områden har följts upp vid besöken; Riskbedömningar för fall, trycksår och nutrition Avvikelsehantering Delegeringar Läkemedelshantering Kontakt med läkare/sjuksköterska Vård i livet slut Nutrition Munhälsovård MAS riktlinjer Medicintekniska produkter Dokumentation enligt Patientdatalagen (2008:355) Sammanställning av resultatet från platsbesöken redovisas separat för varje äldreboende i bilagor 1-8. Följande områden har följts upp genom den årliga webbenkäten; Förflyttningar Läkemedel Trycksår Inkontinens Medicinsk fotvård Sjukdomar som anmäls enlig smittskyddslagen, såsom MRSA, ESBL och VRE Resultatet av webbenkäten visar på att de flesta områden har marginella skillnader jämfört med Dock har några områden förändrats såsom att antal trycksår ökat och att antal personer ökat som har fler läkemedel som stående ordination. Enligt medicinskt ansvarig sjuksköterskas bedömning bedrivs en god hälso- och sjukvård i kommunens särskilda boenden för äldre. Dock behöver rutiner och verksamhetens organisation tydliggöras för framförallt ett äldreboende. Ulrika Dahnell Medicinsk ansvarig sjuksköterska Rapport från medicinskt ansvarig sjuksköterska, bilaga 1.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

18 Bilaga (2) Sammanfattning av resultatet av medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljningsbesök vid Almens äldreboende den 9 mars 2010 Riskbedömning fall Riskbedömningar fall görs enligt MAS riktlinjer. Riskbedömning Nutrition Lokal rutin för att uppmärksamma personer som är i riskzonen för att utveckla undernäringen är på gång. MNA, BMI och viktkontroller används som instrument för riskbedömningen. Uppföljningar görs dagligen genom observationer av sjuksköterskan. Riskbedömningar trycksår Riskbedömning trycksår görs alltid när boende flyttar in samt uppföljning vid förändrat hälsotillstånd. Instrument som används är Norton skalan. Avvikelsehantering Verksamheten behöver uppdatera lokala rutinen för avvikelsehantering. Avvikelser tas upp vid arbetsplatsträffar. Delegeringar Verksamheten behöver uppdatera den lokal rutin för delegeringarna. Delegeringarna är delvis aktuella. Läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering finns. Verksamheten kontrollerar narkotikan i akut och buffertförråd samt de boendes narkotika enligt MAS riktlinjer. Kontakt med läkare/nattsjuksköterska Det är tydligt anslagit hur jourläkare ska kontaktas och hur nattsjuksköterskan ska kontaktas. Plastfickor med färdiga identitetsband och vårdmeddelande inför eventuell akuttransport till sjukhus håller på att färdigställas. Rutin för att alltid aktuell läkemedelslista ska medfölja vid transport till sjukhus finns. Vård i livets slut Almen har 2 utbildade palliativa ombud. Pärmar med information om vård i livets slut finns tillgänglig för anhöriga och personal. Rutiner finns för omvårdnaden i livet slut, checklistan används och sjuksköterskorna registrerar i palliativa registret. Rapport från medicinskt ansvarig sjuksköterska, bilaga 2.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

19 (2) Smärtlindring Almen har rutiner för smärtanalys/smärtskattning och för insättning av smärtstillande vid vård i livets slut. Munhälsovård Samtliga boenden på Almen har tandvårdsstödsintyg och de har fått en munhälsobedömning. Det aktuella munvårdskortet förvaras i den individuella pärmen samt i hälso- och sjukvårdsdokumentationen. MAS riktlinjer MAS riktlinjer är lätt tillgängliga och i stort sett kända av alla personal. Pärmar MAS riktlinjer i pappersform finns på varje våningsplan. Medicintekniska produkter Verksamheten har lokala rutiner för användandet av MTP. Det finns delvis register och inventariebeskrivning. Avtal för service och besiktning finns. Hygien Hygienrutiner finns och följs av personalen. På Almen finns det goda möjligheter för personalen att följa basala hygienrutiner. Almens äldreboende har hygienombud. Dokumentation Dokumentationen enligt patientdatalagen förs i pappersform. Dokumentationen är utan anmärkning. Utbildning för att övergå till dokumentation i Procapita har påbörjats. Sammanfattning av uppföljningsbesöket Almens äldreboende har en säker och mycket bra hälso- och sjukvård. Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjuksköterska

20 Bilaga (2) Sammanfattning av resultatet av medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljningsbesök vid Ekens äldreboende den 16 mars 2010 Riskbedömningar fall Riskbedömningar fall görs enligt MAS riktlinjer och dokumenteras i procapita. Uppföljning sker minst var 6:e månad. Riskbedömningar nutrition Sjuksköterskorna utför inte riskbedömning med MNA. Sjuksköterskorna kontrollerar vikten samt observerar. I MAS riktlinjer/rutiner för nutrition med inriktning på undernäring framgår att instrumentet MNA ska användas. Verksamheten saknar en lokal rutin för att arbeta med nutrition/undernäring. Riskbedömning trycksår Riskbedömning trycksår görs alltid när boende flyttar in samt uppföljning vid förändrat hälsotillstånd. Instrument som används är Norton skalan Avvikelsehantering Verksamheten behöver uppdatera den lokala rutinen för avvikelsehantering. Avvikelser tas upp med aktuell personal och ibland vid arbetsplatsträffar. Detta är ett förbättringsområde för att öka patientsäkerheten och kvaliteten. Delegeringar Verksamheten har en uppdatera lokal rutin för delegeringar. Delegeringarna är aktuella. Läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering finns men behöver uppdateras. Verksamheten kontrollerar narkotikan i akut och buffertförråd samt de boendes narkotika enligt MAS riktlinjer. Kontakt med läkare/nattsjuksköterska Sjuksköterskeexpeditionerna behöver rensas från gammalt material för att få en bättre överblick. Det är tydligt anslagit hur jourläkare ska kontaktas samt hur nattsjuksköterskan ska kontaktas. Plastfickor med färdiga identitetsband och vårdmeddelande inför eventuell akuttransport till sjukhus finns i varje boendes pärm på rummet. Rapport från medicinskt ansvarig sjuksköterska, bilaga 3.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

21 (2) Vård i livets slut Eken har 9 utbildade palliativa ombud, vilket är mycket bra för att säkerställa vården i livet slut. Pärmar med information om vård i livets slut finns tillgänglig och synliga för anhöriga och personal. Rutiner finns för omvårdnaden i livet slut, checklistan används och sjuksköterskorna registrerar i palliativa registret. Hygien Hygienrutiner finns och följs av personalen. Schema för städning av gemensamhetsutrymmen har tagits fram för att ytterligare förbättra hygienen. Smärtlindring Eken håller på att ta fram rutiner för smärtanalys/smärtskattning. Rutiner för insättning av smärtstillande vid vård i livets slut finns. Munhälsovård Samtliga boenden på Eken har tandvårdsstödsintyg och de har fått en munhälsobedömning. Det aktuella munvårdskortet finns inne hos respektive boende samt i hälsooch sjukvårdsdokumentationen. MAS riktlinjer MAS riktlinjer är lätt tillgängliga på datorn, information om det finns på varje våningsplan. Pärm MAS riktlinjer i pappersform finns i personalrummet. Medicintekniska produkter Verksamheten har lokala rutiner för användandet av MTP. Verksamheten håller på att ta fram avtal för service och besiktning, samt register och inventariebeskrivning. Dokumentation Hälso- och sjukvårdsdokumentationen ser i stort sett bra ut, dock förs den både i Procapita och i pappersform vilket inte är förenligt med patientsäkerhet. Sammanfattning av uppföljningsbesöket Grundläggande fungerar hälso- och sjukvården. Verksamheten behöver dock ta fram och kvalitetssäkra hälso- och sjukvårdsarbetet ytterligare genom att fortsätta ta fram tydliga rutiner samt implementera dem i verksamheten Uppföljning har även skett den 28 april samt ytterligare ett besök är planerat till den 21 juni. Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjusköterska

22 Bilaga (2) Sammanfattning av resultatet av medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljningsbesök vid Kastanjens äldreboende den 19 mars 2010 Riskbedömning fall Riskbedömningar fall görs delvis enligt MAS riktlinjer. Vårdplan skapas utifrån resultatet av fallriskbedömningen och följs kontinuerligt upp. Riskbedömning Nutrition Verksamheten har lokal rutin för att uppmärksamma personer som är i riskzonen för att utveckla undernäringen. MNA och bedömning av mun och tandhälsa används som instrument för riskbedömningen. Riskbedömningen dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Uppföljning sker efter ordination i omvårdnadsplanen och det kan innebära daglig uppföljning. Riskbedömningar trycksår Riskbedömning trycksår görs nästan alltid när boende flyttar in samt uppföljning vid förändrat hälsotillstånd. Trycksår dokumenteras i journalsystemet Safe-doc och i sårvårdsjournal. Avvikelsehantering Verksamheten har uppdaterad lokala rutinen för avvikelsehantering. Avvikelser tas upp vid kvalitetsråd. Personalen har tillgång till avvikelserapporterings resultat och åtgärder. Varje avdelning har en representant i kvalitetsrådet, samt en sjuksköterska och en sjukgymnast eller arbetsterapeut. Kvalitetsrådet träffas 1 ggr/månaden. Då tas avvikelser och förbättringsförslag upp. Kvalitetsrådet för protokoll. Kvalitetsrådrepresentanten har en punkt på avdelningsmötets agenda då återföring av avvikelsestatistik samt förbättringsåtgärder tas upp. Delegeringar Verksamheten har uppdaterad lokal rutin för delegeringarna. Delegeringarna är aktuella. Läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering finns. Verksamheten kontrollerar narkotikan i akut och buffertförråd samt de boendes narkotika enligt MAS riktlinjer. Kontakt med läkare Det är tydligt anslagit hur jourläkare ska kontaktas. Natt sjuksköterska finns alltid på plats som kan förbereda eventuell akut transport till sjukhus samt att hon/han nås via sökare/telefon som är känd hos personalen. Rutin finns att alltid aktuell läkemedelslista ska medfölja vid transport till sjukhus. Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

23 (2) Vård i livets slut Kastanjen har 3 utbildade palliativa ombud. Pärmar med information om vård i livets slut är under utveckling. Rutiner finns för omvårdnaden i livet slut. Delvis används checklistan, det behöver förbättras så att den alltid används. Sjuksköterskorna registrerar i palliativa registret. Smärtlindring Kastanjen har rutiner för smärtanalys/smärtskattning och för insättning av smärtstillande vid vård i livets slut. Munhälsovård Munhälsobedömning utförs enligt riskbedömning i journalsystemet Safe-Doc. MAS riktlinjer MAS riktlinjer finns tillgängliga och är i stort sett kända av alla personal. Pärmar finns med MAS riktlinjer i pappersform. Medicintekniska produkter Verksamheten har lokala rutiner för användandet av MTP. Register och inventariebeskrivning är på gång. Avtal för service och besiktning finns. Hygien Hygienrutiner finns och följs i stort sett av personalen. På Kastanjen finns det goda möjligheter för personalen att följa basala hygienrutiner. Verksamheten erbjuder kontinuerligt intern utbildning/information i vårdhygien. Arbete med att ta fram hygienombud är på gång. Dokumentation Dokumentationen förs på data i Safe-Doc. Dokumentationen saknar till viss del omvårdnadsplaner med tydlig målformulering och åtgärder. Sammanfattning av uppföljningsbesöket Kastanjens korttidsboende har en säker och bra hälso- och sjukvård. Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjuksköterska

24 Bilaga (2) Sammanfattning av resultatet av medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljningsbesök vid Lindens äldreboende den 17 mars Riskbedömning fall Riskbedömningar fall görs enligt MAS riktlinjer. Riskbedömning Nutrition Lokal rutin finns för att uppmärksamma personer som är i riskzonen för att utveckla undernäringen. BMI, viktkontroller används. MNA används men inte i den omfattning som MAS riktlinjer/rutiner säger. Riskbedömningar trycksår Riskbedömning trycksår görs alltid när boende flyttar in samt uppföljning varje månad. Instrument som används är Norton skalan. Verksamheten arbetar mycket bra med trycksårsprofylax. Avvikelsehantering Verksamheten har uppdaterad lokal rutin för avvikelsehantering. Avvikelser tas upp i kvalitetsråd och på arbetsplastträff samt när samordnarna har planmöten Delegeringar Lokal rutin finns och delegeringarna är aktuella. Läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering finns. Verksamheten kontrollerar narkotikan i akut och buffertförråd samt de boendes narkotika enligt MAS riktlinjer. Kontakt med läkare/nattsjuksköterska Det är tydligt anslagit hur jourläkare ska kontaktas och hur nattsjuksköterskan ska kontaktas. Plastfickor med färdiga identitetsband och vårdmeddelande inför eventuell akuttransport till sjukhus håller på att färdigställas. Rutin för att alltid aktuell läkemedelslista ska medfölja vid transport till sjukhus finns. Vård i livets slut Linden har 7 utbildade palliativa ombud. Pärmar med information om vård i livets slut finns tillgänglig för anhöriga och personal. Rutiner finns för omvårdnaden i livet slut, checklistan används och sjuksköterskorna registrerar i palliativa registret. Rapport från medicinskt ansvarig sjuksköterska, bilaga 5.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

25 (2) Smärtlindring Linden saknar rutin för smärtanalys/smärtskattning, dock har arbetet påbörjats för att ta fram en rutin och implementera den i verksamheten. Rutin för insättning av smärtstillande vid vård i livets slut finns. Munhälsovård Samtliga boenden på Linden har tandvårdsstödsintyg och de har fått en munhälsobedömning. Det aktuella munvårdskortet förvaras i den individuella pärmen samt i hälso- och sjukvårdsdokumentationen. MAS riktlinjer MAS riktlinjer är lätt tillgängliga och i stort sett kända av alla personal. Pärmar med MAS riktlinjer i pappersform finns på sjuksköterskeexpeditionen och i personalrum. Medicintekniska produkter Verksamheten har lokala rutiner för användandet av MTP. Det finns register och inventariebeskrivning. Avtal för service och besiktning finns. Hygien Hygienrutiner finns och följs av personalen. På Linden finns det goda möjligheter för personalen att följa basala hygienrutiner. Särskild sjuksköterska är ansvarig hygienfrågorna. Varje år går personal på hygienutbildning. Dokumentation Dokumentationen enligt patientdatalagen förs i pappersform. Dokumentationen är i stort sett utan anmärkning. Dokumentationen på plan två behöver dock bli mer omfattande och tydlig. Utbildning för att övergå till dokumentation i Procapita har påbörjats. Sammanfattning av uppföljningsbesöket Lindens äldreboende har en säker och mycket bra hälso- och sjukvård. Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjuksköterska

26 Bilaga (2) Sammanfattning av resultatet av medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljningsbesök vid Lönnens äldreboende den 23 mars 2010 Riskbedömning fall Riskbedömningar fall görs enligt MAS riktlinjer och dokumenteras i vårdplan samt vid risk för fall i åtgärdsplan. Riskbedömning Nutrition Verksamheten har lokal rutin för att uppmärksamma personer som är i riskzonen för att utveckla undernäringen. MNA, BMI och viktkontroller används som instrument för riskbedömningen samt att en tredagars vätske- och kostregistrering görs på alla som flyttar in på Lönnen. Uppföljningar görs vid behov samt vid förändrat hälsotillstånd. Ett projekt på Lönnen med Pajalagröt har införts för att få de boende att gå upp i vikt/behålla sin vikt. Riskbedömningar trycksår Riskbedömning trycksår görs alltid när boende flyttar in samt uppföljning vid förändrat hälsotillstånd och vid uppdatering av status var 6: månad. Instrument som används är Norton skalan. Trycksår dokumenteras i sårvårdsjournal. Avvikelsehantering Verksamheten har uppdaterad lokala rutinen för avvikelsehantering. Avvikelser tas upp vid kvalitetsråd 1 ggr/mån samt vid arbetsplatsträffar. Delegeringar Verksamheten behöver uppdatera den lokal rutin för delegeringarna. Genom att Lönnen har sjuksköterska dygnet runt delegeras inte redan iordningsställda läkemedel. Delegeringarna är aktuella. Läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering finns. Verksamheten kontrollerar narkotikan i akut och buffertförråd samt de boendes narkotika enligt MAS riktlinjer. Lönnen har ändrat schema för personalen på helgerna för att minska läkemedelsavvikelser Kontakt med läkare/nattsjuksköterska Det är tydligt anslagit hur jourläkare ska kontaktas. Plastfickor med färdiga identitetsband och vårdmeddelande inför eventuell akuttransport till sjukhus att finns. Rutin finns för att alltid aktuell läkemedelslista ska medfölja vid transport till sjukhus. Rapport från medicinskt ansvarig sjuksköterska, bilaga 6.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

27 (2) Vård i livets slut Lönnen har 6 utbildade palliativa ombud. Pärmar med information om vård i livets slut finns tillgänglig för anhöriga och personal på varje enhet. Rutiner finns för omvårdnaden i livet slut, checklistan används och sjuksköterskorna registrerar i palliativa registret. Smärtlindring Lönnen har rutiner för smärtanalys/smärtskattning och för insättning av smärtstillande vid vård i livets slut. Munhälsovård Samtliga boenden på Lönnen har tandvårdsstödsintyg och de har fått en munhälsobedömning. Kopia på det aktuella munvårdskortet finns i den boendes rum samt i hälso- och sjukvårdsdokumentationen. MAS riktlinjer MAS riktlinjer finns tillgängliga och är i stort sett kända av alla personal. Pärmar MAS riktlinjer i pappersform finns på sjuksköterskexpeditionerna och på varje enhet. Medicintekniska produkter Verksamheten har lokala rutiner för användandet av MTP. Det finns register och inventariebeskrivning. Avtal för service och besiktning finns. Hygien Hygienrutiner finns och följs av personalen. På Lönnen finns det möjligheter för personalen att följa basala hygienrutiner. Verksamheten behöver se över utbildning för personal gällande hygien. Dokumentation Dokumentationen enligt Patientdatalagen förs i pappersform. Dokumentationen är i stort sett utan anmärkning, dock behövs datum tydliggöras på kontrollbladen för att få en följsamhet. Utbildning för att övergå till dokumentation i Procapita har påbörjats. Sammanfattning av uppföljningsbesöket Lönnens äldreboende har en säker och bra hälso- och sjukvård. Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjuksköterska

28 Bilaga (2) Sammanfattning av resultatet av medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljningsbesök vid Olovslunds äldreboende den 24 mars 2010 Riskbedömning fall Riskbedömningar fall görs enligt MAS riktlinjer och dokumenteras i Procapita. Riskbedömning Nutrition Verksamheten saknar lokal rutin för att uppmärksamma personer som är i riskzonen för att utveckla undernäringen. MNA, BMI och viktkontroller används som instrument för riskbedömningen. Uppföljningar görs dagligen genom observationer av sjuksköterskan. Riskbedömningar trycksår Riskbedömning trycksår görs alltid när boende flyttar in samt uppföljning vid förändrat hälsotillstånd. Instrument som används är Norton skalan. Avvikelsehantering Verksamheten behöver uppdatera lokala rutinen för avvikelsehantering. Avvikelser tas upp vid arbetsplatsträffar. Delegeringar Verksamheten behöver uppdatera lokal rutin för delegeringarna. Delegeringarna är delvis aktuella. Läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering finns men behöver uppdateras. Verksamheten kontrollerar narkotikan i akut och buffertförråd samt de boendes narkotika enligt MAS riktlinjer. Kontakt med läkare/nattsjuksköterska Det är anslagit hur jourläkare ska kontaktas dock behöver den bli mer synlig. Hur nattsjuksköterskan ska kontaktas är väl synligt för personalen. Plastfickor med färdiga identitetsband och vårdmeddelande inför eventuell akuttransport till sjukhusfinns i varje boendes pärm. Rutin saknas för att säkerställa att alltid aktuell läkemedelslista ska medfölja vid transport till sjukhus. Vård i livets slut Olovslund har 11 utbildade palliativa ombud, vilket är mycket bra för att säkerställa vården i livet slut. Pärmar med information om vård i livets slut finns tillgänglig och synliga för anhöriga och personal. Rutiner finns för omvårdnaden i livet slut, checklistan används och sjuksköterskorna registrerar i palliativa registret. Rapport från medicinskt ansvarig sjuksköterska, bilaga 7.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

29 (2) Smärtlindring Olovslund saknar rutiner för smärtanalys/smärtskattning. Rutiner för insättning av smärtstillande vid vård i livets slut finns. Munhälsovård Samtliga boenden på Olovslund har tandvårdsstödsintyg och de har fått en munhälsobedömning. Det aktuella munvårdskortet finns inne hos respektive boende samt i hälso- och sjukvårdsdokumentationen. MAS riktlinjer MAS riktlinjer är lätt tillgängliga på datorn. Pärm MAS riktlinjer i pappersform finns på sjuksköterskexpeditionen. Medicintekniska produkter Verksamheten har lokala rutiner för användandet av MTP. Det finns register och inventariebeskrivning. Avtal för service och besiktning finns. Hygien Lokala hygienrutiner saknas. På Olovslund finns det möjligheter för personalen att följa basala hygienrutiner. Verksamheten behöver dock se över val av behållare för tvål och handsprits. Verksamheten behöver se över utbildningsbehovet av basal hygien samt hur uppföljning av gällande hygienrutiner ska ske. Dokumentation Dokumentationen enligt Patientdatalagen förs i procapita. Dokumentationen är i stort sett utan anmärkning. Vid stickkontroll av journaler fanns text som inte tillhör hälsooch sjukvård utan den socialdokumentationen. I två journaler saknas upprättande av vårdplan utifrån ett hälsoproblem/tillstånd samt mål och åtgärd. Dokumentationen behöver säkerställas där det inte kontinuerligt finns en omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Sammanfattning av uppföljningsbesöket Olovslunds äldreboende har en bra hälso- och sjukvård. Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjuksköterska

30 Bilaga (2) Sammanfattning av resultatet av medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljningsbesök vid Tallbohovs äldreboende den 27 april 2010 Riskbedömningar fall Riskbedömningar fall och uppföljning av fallriskbedömningen sker inte enligt MAS riktlinjer. Antal utförda riskbedömningar varierade beroende på enhet. Riskbedömningar nutrition Sjuksköterskorna utför inte riskbedömning med MNA. Sjuksköterskorna kontrollerar vikten samt observerar. I MAS riktlinjer/rutiner för nutrition med inriktning på undernäring framgår att instrumentet MNA ska användas. Verksamheten saknar en lokal rutin för att arbeta med nutrition/undernäring. Riskbedömning trycksår Riskbedömning trycksår görs inte alltid när boende flyttar in inte heller uppföljning vid förändrat hälsotillstånd. Instrument som används är Norton skalan Avvikelsehantering Verksamheten har uppdatera lokala rutinen för avvikelsehantering. Avvikelser tas upp på kvalitetsrådet och vid arbetsplatsträffar. Delegeringar Verksamheten har en uppdatera lokal rutin för delegeringar. Delegeringarna är delvis aktuella. Många sjuksköterskor är nya och har inte hunnit med att delegera om till personalen. Läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering finns. Verksamheten kontrollerar narkotikan i akut och buffertförråd samt de boendes narkotika enligt MAS riktlinjer. Kontakt med läkare/nattsjuksköterska Sjuksköterskeexpeditionen på Tallbohov måste rensas från gammalt material, svårt att få en överblick. På skrivbordet ligger blandade papper tillsammans med journaler. Det är inte förenligt med god och säker vård. Telefonnummer till läkare behöver synliggöras så att det blir tydligt. Vård i livets slut Tallbohov har 5 utbildade palliativa ombud, vilket är mycket bra för att säkerställa vården i livet slut. Tallbohov saknar pärmar med information om vård i livets slut som ska finns tillgänglig och synliga för anhöriga och personal. Rutiner finns för omvårdnaden i livet slut, checklistan används och sjuksköterskorna registrerar i palliativa registret. Rapport från medicinskt ansvarig sjuksköterska, bilaga 8.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

31 (2) Hygien Verksamheten har rutiner för att följa basal hygien. Dock saknas förutsättningar för personalen att utföra handdesinfektion genom att det inte alltid fanns tvål och/eller handsprit tillgängligt inne hos den boende. Smärtlindring Tallbohov saknar rutiner för smärtanalys/smärtskattning. Rutiner för insättning av smärtstillande vid vård i livets slut finns. Munhälsovård Samtliga boenden på Tallbohov har tandvårdsstödsintyg och de har fått en munhälsobedömning utförd. Munhälsobedömningen dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen. MAS riktlinjer MAS riktlinjer är lätt tillgängliga på datorn och i pärm som vid besöket höll på att uppdaterades. Medicintekniska produkter Verksamheten har lokala rutiner för användandet av MTP. Register och inventariebeskrivning saknas likaså avtal för service och besiktning. Dokumentation Hälso- och sjukvårdsdokumentationen förs på data i ett program som heter SafeDoc. Innehållet i hälso- och sjukvårdsdokumentationen varierade beroende på enhet. Framförallt saknas aktuella vårdplaner. Sammanfattning av uppföljningsbesöket Grundläggande fungerar hälso- och sjukvården. Verksamheten behöver dock ta fram och kvalitetssäkra hälso- och sjukvårdsarbetet genom att implementera de lokala rutinerna i verksamheten och arbeta med att säkra hälso- och sjukvårdsdokumentationen. Mycket arbete har påbörjats men stannat av på grund av byte av sjuksköterskor och verksamhetschef. Uppföljning av medicinskt ansvarig sjuksköterska kommer att ske kontinuerligt under våren och sommaren för att säkerställa att arbetet med hälso- och sjukvården säkerställs. Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjusköterska

32 Bilaga (2) Sammanfattning av resultatet av medicinskt ansvarig sjuksköterskas uppföljningsbesök vid Björkens äldreboende den 26 mars 2010 Riskbedömning fall Riskbedömningar fall görs enligt MAS riktlinjer och dokumenteras i Procapita samt i pappersform som förvaras i boendes journalpärm. Riskbedömning Nutrition Verksamheten arbetar för att ta fram lokal rutin för att uppmärksamma personer som är i riskzonen för att utveckla undernäringen. MNA, BMI och viktkontroller används som instrument för riskbedömningen. Uppföljningar görs kontinuerligt genom observationer av sjuksköterskan och viktkontroll efter en månad. Riskbedömningar trycksår Riskbedömning trycksår görs alltid när boende flyttar in samt uppföljning vid förändrat hälsotillstånd. Instrument som används är Norton skalan. Avvikelsehantering Verksamheten har uppdaterad lokala rutinen för avvikelsehantering. Avvikelser tas upp vid arbetsplatsträffar och direkt på morgonmöten om avvikelsen varit allvarlig. Delegeringar Verksamheten har en uppdatera lokal rutin för delegeringarna. Delegeringarna är aktuella och tydligt sorterade månadsvis. Läkemedelshantering Lokal rutin för läkemedelshantering finns. Verksamheten kontrollerar narkotikan i akut och buffertförråd samt de boendes narkotika enligt MAS riktlinjer. Kontakt med läkare/nattsjuksköterska Det är tydligt anslagit hur jourläkare ska kontaktas och hur nattsjuksköterskan ska kontaktas. Plastfickor med färdiga identitetsband och vårdmeddelande inför eventuell akuttransport till sjukhus finns i varje boendes pärm på rummet. Rutin för att alltid aktuell läkemedelslista ska medfölja vid transport till sjukhus finns. Vård i livets slut Björken har 6 utbildade palliativa ombud. Pärmar med information om vård i livets slut finns tillgänglig för anhöriga och personal. Rutiner finns för omvårdnaden i livet slut, checklistan används och sjuksköterskorna registrerar i palliativa registret. Rapport från medicinskt ansvarig sjuksköterska, bilaga 9.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Ulrika Dahnell, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

33 (2) Smärtlindring Björken använder inget instrument för smärtanalys (VAS)utan observerar noga boendes tillstånd. Har rutiner för insättning av smärtstillande vid vård i livets slut. Munhälsovård Samtliga boenden på Björken har tandvårdsstödsintyg och de har fått en munhälsobedömning. Det aktuella munvårdskortet förvaras i den individuella pärmen samt i hälso- och sjukvårdsdokumentationen. MAS riktlinjer MAS riktlinjer är lätt tillgängliga och är delvis kända av alla personal. Pärmar MAS riktlinjer i pappersform finns på varje våningsplan och på sjuksköterskeexpeditionen. Medicintekniska produkter Verksamheten har lokala rutiner för användandet av MTP. Det finns register och inventariebeskrivning. Avtal för service och besiktning finns. Hygien Hygienrutiner finns och följs delvis av personalen. På Björken finns det goda möjligheter för personalen att följa basala hygienrutiner. Vid uppföljningsbesöket framkom att inte alltid plastförkläden används i patientnära arbete samt att förkläden vid hantering av mat inte alltid användes. Personalen behöver uppdateras i basala hygienrutiner så att de alltid använder köksförkläden vid mathantering och att de är rena. Personalen behöver även påminnas/få kunskap av vikten av att alltid använder plastförkläden i patientnära omvårdnad. Det är ett led i patientsäkerheten, förhindra smittspridning. Dokumentation Dokumentationen enligt Patientdatalagen förs på data i Procapita. Dokumentationen är i stort sett utan anmärkning. Sammanfattning av uppföljningsbesöket Björken äldreboende har en säker och mycket bra hälso- och sjukvård. Ulrika Dahnell Medicinskt ansvarig sjuksköterska

34 ÄRENDE 7

35 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialnämnden Dnr Son 2010/126 Intern kontroll gällande föreningsstöd - revisionsrapport Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden 1 Revisorernas rapport om intern kontroll gällande föreningsstöd läggs till handlingarna Ärendet i korthet Revisorerna i Järfälla kommun gav PricewaterhouseCoopers i uppdrag att under hösten 2009 genomföra en granskning av den interna kontrollen av föreningsstöd. Granskningen visade att inget tyder på att någon icke bidragsberättigad förening mottagit stöd och inte heller att felaktiga belopp har utbetalats. Däremot bedömdes att den interna kontrollen samt uppföljning och utvärdering är otillräcklig. Utifrån denna första granskning har PricewaterhouseCoopers uppdragits att göra en kompletterande undersökning av kultur- och fritidsnämndens och socialnämndens interna kontroll när det gäller rutiner för beslut av föreningsbidrag. Rapporten skulle även beskriva omfattningen av föreningsstödsverksamheten och om bidragen följs upp av ansvarig nämnd på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av granskningen visar att revisorerna har bedömt att socialnämndens hantering av föreningsbidragen i allt väsentligt är tillfredsställande. Dock finner revisorerna skäl att påpeka att det bör finnas någon form av sammanställning av föreningsbidragen i nämndens årliga verksamhetsberättelse. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Revisorernas rapport, mars 2010 Slutsatser Socialförvaltningens förslag är att revisorernas rapport läggs till handlingarna. Åke Svenson Socialdirektör Britt-Marie Gerdin, utredare Revisionsrapport för föreningsbidrag.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Kvarnhuset, Vibblabyvägen 3, Jakobsberg staben Postadress: JÄRFÄLLA Britt-Marie Gerdin, utredare/informatör Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

36 Expedieras Diariet (2)

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50 ÄRENDE 8

51 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialnämnden Son 2010/175 Inriktningsdokument för samarbete barn och unga - SAMBU Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Ett gemensamt inriktningsdokument för samarbete kring barn och unga ska utarbetas av förvaltningen, tillsammans med förvaltningarna för Barn- och ungdomsnämnden, Utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden. 2. Det gemensamma inriktningsdokumentet underställs nämnden för fastställande senast våren Ärendet i korthet Utbildningsförvaltningarna och Socialförvaltningen samarbetar inom ramen för SAMBU (samarbete barn och unga). SAMBU s funktion har i första hand varit att i lokala grupper samordna information och insatser kring barn och unga. Under senare år har det blivit allt tydligare att arbetet inom ramen för SAMBU måste få en större tydlighet framför allt vad gäller syfte och uppdrag. Även gruppernas arbetsformer och sammansättning måste ses över. Styrgruppen för SAMBU och den centrala SAMBU-gruppen har påbörjat ett sådant arbete. I samband med detta har det blivit allt mer påtagligt att samverkan i en så väsentlig fråga som barn och ungas välbefinnande skulle främjas av ett för de tre nämnderna (Utbildningsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden och Socialnämnden) gemensamt inriktningsdokument. Socialförvaltningen föreslår därför att förvaltningen får i uppdrag att gemensamt med förvaltningarna för Utbildningsnämnden, Barn- och ungdomsnämnden samt Kulturoch fritidsnämnden utarbeta ett inriktningsdokument för SAMBU-arbetet och att dokumentet därefter fastställs av nämnderna. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Samarbete med barn och unga, Sambu.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 1-3 Central administration Postadress: JÄRFÄLLA Birgitta Lindskog, Programchef Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: jarfalla.kommun@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

52 (3) Bakgrund Utbildningsförvaltningarna och Socialförvaltningen har under flera årtionden haft samarbete inom ramen för SAMBU (samarbete barn och unga). SAMBU s funktion har i första hand varit att på lokal nivå samordna information och insatser kring barn och unga. Den senaste organisationen av SAMBU genomfördes och fastställdes under SAMBU organiseras med en styrgrupp bestående av förvaltningscheferna för Barnoch ungdomsförvaltningen, Utbildnings-, Kultur- och fritidsförvaltningen och Socialförvaltningen, en central grupp med representanter för förvaltningarna och polisen och fem lokala SAMBU-grupper (se bilaga). Av de fem lokala SAMBU-grupperna representerar fyra kommundelarna och den femte gymnasieskolan (15+). Under de senaste åren har dock de lokala SAMBU-grupperna upplevt att engagemang och intresse för det lokala SAMBU-arbetet minskat. Under 2009 påbörjades därför ett arbetet med att skapa bättre förutsättningar för det lokala SAMBU-arbetet. I dialog med de lokala grupperna har bl a förslag till ändrade arbetsformer tagits fram. I samband med det anordnades också en halvdagskonferens med inbjudna från Malmös motsvarighet till SAMBU. Styrgruppen och den centrala SAMBU-gruppen har också haft en närmare dialog kring SAMBU-arbetet allmänt. I samband med det framhölls att det fortsatta arbetet med SAMBU skulle främjas av ett för de tre nämnderna (Utbildningsnämnden, Barnoch ungdomsnämnden och Socialnämnden) gemensamt inriktningsdokument. Vid framtagandet av ett sådant dokument skulle dels egna erfarenheter vara styrande, dels erfarenheter från de utvärderingar som gjorts nationellt av samverkan. Det styrdokument som på nationell nivå ligger till grund för samverkan utarbetades 2007 av Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen och heter Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Där framhålls inledningsvis den lagstadgade skyldigheten som finns till samverkan. Myndigheter har en allmän lagstadgad skyldighet att samverka med stöd av 6 förvaltningslagen. De har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, vilket regleras i lagstiftningen för polis, förskola, skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Samverkansskyldigheten gäller sedan dess även inom enskilt bedriven sjukvård, förskola, skola och skolbarnomsorg. I styrdokumentet betonas också behovet av förankring på alla nivåer för att arbetet med samverkan ska bli framgångsrikt. Styrningen är kanske det mest centrala att den politiska och administrativa ledningen inom de berörda organisationerna aktivt tar ställning för samverkan. Om inte samverkan

53 (3) stöds på ledningsnivå kommer den bara att fungera kortsiktigt och personbundet. Ledningarna behöver bl a gemensamt efterfråga uppföljning och utvärdering av samverkan. (Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, Myndigheten för skolutveckling Rikspolisstyrelsen Socialstyrelsen, 2007). Detta bekräftas också i den utvärdering av samverkan som skolverket på regeringens uppdrag gjort, Erfarenheter av samverkan, Skolverket Styrning handlar om att det finns en tydlig styrning på alla ledningsnivåer. Ledningen för verksamheten behöver legitimera samverkan, ge mandat och resurser samt efterfråga uppföljning och utvärdering. Det bör finnas centrala överenskommelser som reglerar frågor om ansvar, rutiner m m så att ledningen har ett samlat grepp över samverkansfrågorna. Det kräver engagemang och berörda ledningars aktiva ställningstagande, inte minst på den övergripande politiska och administrativa nivån. (Erfarenheter av samverkan, Skolverket 2010) Slutsatser Barn och unga som far illa eller som riskerar att fara illa, är ett gemensamt samhällsuppdrag. I arbetet med barn och unga är helhetssyn en grundprincip där olika sammanhang som hemsituation, skolsituation, fritiden, relationer samt fysisk och psykisk hälsa ömsesidigt påverkar varandra. De barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa, upptäcks ofta i verksamheter som förskola, skola, skolhälsovård och fritidsverksamhet. Det är därmed av största vikt att vi bygger strukturer för effektiv samverkan i syfta att nå dessa barn och unga tidigt. Enligt Socialförvaltningens mening skulle ett gemensamt ställningstagande på såväl politisk som administrativ ledningsnivå, kring behovet av och formerna för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa befrämja och utveckla samverkan i Järfälla kommun. Socialförvaltningen föreslår därför att förvaltningen ges i uppdrag att tillsammans med förvaltningarna för Utbildnings-, Kultur- och fritidsnämnden samt Barn- och ungdomsnämnden ta fram ett inriktningsdokument kring samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Dokumentet ska därefter senast våren 2011 fastställas av respektive nämnd. Åke Svensson Socialdirektör Birgitta Lindskog Programchef Ifo/Am Expedieras Utbildnings-, Kultur- och fritidsnämnden Barn- och ungdomsnämnden

54 ÄRENDE 9

55 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialnämnden Dnr Son 2010/183 Ansökan om fortsatta utvecklingsmedel till Familjevåldsteam Nordväst Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden 1 Förslaget att ansöka hos Länsstyrelsen i Stockholms län om fortsatta utvecklingsmedel till Familjevåldsteam Nordväst med sammanlagt kronor för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld och för lokal samverkan för kvinnofrid 2010 godkänns. Ärendet i korthet Familjevåldsteamet Nordväst inrättades som projekt i september 2008 tillsammans med Ekerö, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby kommuner. Projektet ska pågå till och med 31 december Teamets uppgift är att samordna allt operativt arbete med våld i nära relationer inklusive handlingsplaner och utbildning. Projektet har finansierats under åren med utvecklingsmedel av Länsstyrelsen i Stockholms län. Upplands Väsby som är huvudman för projektet ansöker om fortsatta utvecklingsmedel för 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld samt för lokal samverkan för kvinnofrid. Ansökningarna bifogas. Ansökningarna ska vara politiskt förankrade. Om samarbete sker med annan kommun ska beslutsprotokoll bifogas från varje medsökande nämnd. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Upplands Väsby kommun, bilaga 1 3. Ansökan om utvecklingsmedel till lokal samverkan för kvinnofrid 2010, Upplands Väsby, bilaga 2 Bakgrund Socialnämndsordförandena i Stockholms nordvästkommuner (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby) gav sina socialchefer i respektive kommun i juni 2008 i uppdrag att utarbeta former för Utvecklingsmedel till Familjevåldsteam Nordväst.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Individ- och familjeomsorgen Postadress: JÄRFÄLLA Hannelore Stiewe, Utvecklingsledare Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

56 (2) samordning av allt arbete med relationsvåld. I september 2008 inrättades Familjevåldsteamet Nordväst och en projektledare och två metodutvecklare anställdes. Teamet har till uppgift att bland annat fortsätta utveckla samverkan mellan nordvästkommunerna i nära samverkan med primärvård, frivård och ideella organisationer, att utarbeta en övergripande handlingsplan, att genomföra utbildningar samt bygga upp en fungerande boendekedja för våldsutsatta kvinnor. Familjevåldsteamet ska också erbjuda samtalsstöd och behandling till våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld samt behandling för våldsutövare. Projektet pågår för fullt och beräknas fortgå till och med 31 december Se bifogade ansökningar. Ekonomiska konsekvenser Projektet, Familjevåldsteam Nordväst, har under åren finansierats med utvecklingsmedel av Länsstyrelsen i Stockholms län. Upplands Väsby som är huvudman för projektet ansöker hos Länsstyrelsen i Stockholms län om fortsatta utvecklingsmedel för 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld samt för lokal samverkan för kvinnofrid med totalt kronor. Slutsatser Ansökningarna om utvecklingsmedel ska vara politiskt förankrade. Om samarbete sker mellan flera kommuner ska beslutsprotokoll bifogas från varje medsökande nämnd, i detta fall åtta kommuner. Socialförvaltningen föreslår därför att socialnämnden godkänner föreliggande förslag att ansöka hos länsstyrelsen om fortsatta utvecklingsmedel till Familjevåldsteam Nordväst med totalt kronor för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld samt till lokal samverkan för kvinnofrid under Åke Svenson socialdirektör Birgitta Lindskog programchef för Individ- och familjeomsorg Expedieras Länsstyrelsen i Stockholms län, Sociala enheten, Box 22067, Stockholm Upplands Väsby kommun, Box 86, Upplands Väsby Åke Svenson Birgitta Lindskog Carin Johansson Hannelore Stiewe

57 Sida 1 av 9 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i ansökan, spara ner formuläret i din dator, namnge med kommunens namn och projektets namn. Fyll i ansökningsformuläret (klicka dig fram med tab-tangenten, musen eller piltangenterna). Undvik semikolon och enter i texten. Spara det ifyllda ansökningsformuläret i din dator. Skicka ansökan som ett worddokument med e-post till länsstyrelsen. Skriv också ut rapporten, underteckna den och skicka den med vanlig post. Fylls i av länsstyrelsen efter att kommunen har fyllt i ansökan Länsstyrelsen i: Datum då ansökan inkom till länsstyrelsen (anges som åååå-mm-dd, t.ex ) Länsstyrelsens diarienummer för projektet Handläggare vid länsstyrelsen, namn Telefon E-post 1. Projektets namn Familjevåldsteam Nordväst 2. Sökande och sökt belopp Kommuner skrivs som t.ex. Mjölby eller Borås, inte Mjölby Kommun eller Borås Stad. Sökande kommun Upplands Väsby Sökande kommuns adress, postnummer, ort Upplands Väsby kommun Box Upplands Väsby Ev. statsdel Medsökande kommun 1 Järfälla kommun Ev. statsdel Beslutande nämnd Socialnämnden Kontaktperson, namn och funktion, telefon samt e-post Carina Gyllner Projektledare carina.gyllner.bergmark@upplandsvasby.se Medsökande kommun 2 Sigtuna kommun Ev. statsdel Medsökande kommun 3 Sollentuna kommun Ev. statsdel Medsökande kommun 5 Sundbyberg stads kommun Ev. statsdel Medsökande kommun 4 Solna stads kommun Ev. statsdel Medsökande kommun 6 Upplands-Bro kommun Ev. statsdel

58 Sida 2 av 9 Medsökande kommun 7 Ev. statsdel Medsökande kommun 8 Ev. statsdel Medsökande kommun 9 Ev. statsdel Medsökande kommun 10 Ev. statsdel Medsökande kommun 11 Ev. statsdel Medsökande kommun 12 Ev. statsdel Sökt belopp från länsstyrelsen :- kronor (anges med siffror) Avser ansökan en fortsättning på ett projekt som beviljats utvecklingsmedel ur anslaget för år 2007/2008 eller 2009? Projektet har beviljats medel ur anslaget för 2007/2008 Projektet har beviljats medel ur anslaget för år 2009 Nej, ansökan avser ett nytt projekt.

59 Sida 3 av 9 3. Nuläge och problembeskrivning Beskriv nuläget gällande kommunens arbete gällande våld i nära relation. Beskriv exempelvis vad ni känner till om omfattningen av och behoven hos våldsutsatta kvinnor i kommunen. Beskriv också vilka problem ni ser i det befintliga arbetet och vilket av dessa problem det planerade projektet avser att lösa. När Familjevåldsteamet påbörjade sin verksamhet under hösten 2008 genomfördes en kartläggning i kommunerna med fokus på resurser och behov. Av kartläggningen framgick att kommunerna arbetade bra i det akuta skedet i ett våldsärende - man hade goda rutiner för placering i skyddat boende och kunde snabbt fatta beslut om ekonomiskt bistånd om detta var aktuellt. Att kunna erbjuda stöd för våldsutsatta (och eventuella barn) på längre sikt och rutiner för att "fånga upp" våldsutövaren var man däremot sämre på. Här fanns både resursbrist och brist på kunskap ansåg man. Av kartläggningen framgick att det största behovet i ärenden som rör våld i nära relationer är boende. Många kvinnor blir kvar alldeles för länge på kvinnojourer - ibland tillsammans med sina barn - där miljön inte alltid är lämplig för en längre tids vistelse. Man gav även uttryck för behov av kompetens och kunskapsutveckling både generellt och specifikt. När det gäller stöd och behandling för våldsutövare hade man inte heller möjlighet att erbjuda detta i kommunerna. Barn som bevittnat/lever med våldet hade heller inte möjlighet att få tillgång till stöd och hjälp på samma sätt i kommunerna trots att alla kommuner har personal utbildad i den s.k. Trappanmetoden. Detta beror främst på den utbildade personalens funktion, arbetar man t.ex. på en mottagningsenhet har man litet utrymme att ta emot barn för krissamtal. Familjevåldsteam Nordväst har i uppdrag att etablera en boendekedja. Syftet är att våldsutsatta kvinnor (och eventuella barn) ska få möjlighet till ett temporärt boende (i de fall skyddsbehovet är stort) efter en placering i kvinnojour emedan man arbetar på en varaktig lösning för boende. Familjevåldsteam Nordväst anordnade under hösten 2009 en basutbildning om 4 halvdagar för socialtjänstens personal. Målet är att fortsätta erbjuda basutbildning en gång per år och på sikt bredda målgruppen att omfatta andra, närliggande verksamheter som äldre - och funktionshinder, barnomsorg. FVT har även och kommer att erbjuda enstaka seminarier/föreläsningar inom specifika områden (Våld i samkönade relationer, feb ). Familjevåldsteamet har två metodutvecklare/behandlare anställda med utbildning i våldsbehandling enl. ATVs modell. FVT erbjuder sedan mars 2009 behandling för våldsutövare. Målgruppen har även breddats och omfattar även behandling då våldet utövats mot annan närstående utöver partner som t.ex. mot föräldrar, syskon och barn. FVT har eller har haft totalt 26 personer i behandling. Behandlingen har varit en biståndsbedömd insats men planer finns på att öppna upp för klienter att själva söka sig till FVT för stöd och hjälp. För att erbjuda stöd och hjälp på längre sikt har FVT startat stödgrupper för våldsutsatta kvinnor. Hittills har två grupper hållit om totalt 14 kvinnor. Nätverk har bildats för personer utbildade i Trappan. Totalt har 3 träffar hållits varav en gemensam handledning genom Rädda Barnen (Inger Ekbom). FVT planerar även att bilda ett Nätverk för resurspersoner från kommunerna. Resurspersonerna ska fungera som en länk mellan FVT och den egna kommunen och ha goda kunskaper om våld. Resurspersonerna ska vara medarbetare behjälpliga i ärenden som rör våld i nära relationer och vara delaktiga i att motivera våldsutövare att ta emot behandling.

60 Sida 4 av 9 Har kommunen granskats av länsstyrelsen i den förstärkta tillsynen av kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld? Ja Nej Om nej gå vidare till punkt 4 Om ja: Beskriv hur ni åtgärdat eller planerar att åtgärda eventuella brister som uppmärksammats i tillsynen. Järfälla och Upplands-Bro kommun har tidigare granskats av länsstyrelsen. Följande åtgärder är planerade: För Järfälla - se Bilaga 2. Upplands-Bro har i en skrivelse till Länsstyrelsen meddelat att man åtgärdat/planerar att åtgärda följande: - Handlingsplan för kvinnofridsarbetet har färdigställts (oktober 2009). Handlingsplanen anger riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Av handlingsplanen framgår också den interna och externa samverkan. - För att kvalitetssäkra arbetet har socialnämnden antagit ett övergripande ledningssystem. Ledningssystemet fastställer samtliga processer för verksamhet och kvalitet inom individ - och familjeomsorgen samt äldre - och handikappomsorgen. Detta ska revideras årligen. - Kommunen har även omarbetat sin hemsida för att förenkla sökandet av relevant information. - Man kommer under våren 2010 att arbeta fram nya riktlinjer för handläggning av barn - och ungdomsärenden. 4. Projektets mål Ange vilket eller vilka mål ni har för projektet. Målen ska vara mätbara så att det går att avgöra om målen uppnåtts. I tidigare ansökan till länsstyrelsen tillika projektplan för verksamheten anges följande mål (av vilka vissa är delvis uppfyllda): - Starta ett gemensamt Familjevåldsteam Nordväst. - Samordna stödet till barn som har bevittnat våld. - Kartlägga behov och resurser i kommunerna. - Fungera som sambands - och informationscentral. - Fokusera på behovet av boende för målgruppen våldsutsatta och starta en gemensam boendekedja. - Planera och starta arbete med särskilt utsatta grupper. - Samordna kommunernas handlinsplaner till en gemensam handlingsplan. - Samordna utbildnings - och kompetensutveckling. - Samverka med primärvård, frivård och föreningsliv (kvinnojourerna).

61 Sida 5 av 9 5. Projektets målgrupp Ange projektets målgrupper Kryssa endast i särskilda grupper av våldsutsatta kvinnor (t.ex. kvinnor med missbruksproblem) om insatserna särskilt riktas till sådana grupper. I annat fall ingår dessa grupper i den större målgruppen våldsutsatta kvinnor generellt. Våldsutsatta kvinnor generellt, inklusive flickor under 18 år. Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor Barn som bevittnar våld Män som utövar våld Annan målgrupp, ange vilken 6. Projektets insatser Beskriv vilka insatser ni planerar att utföra för att uppnå projektets mål. Kunskap och kompetensutveckling: FVT planerar att erbjuda och hålla basutbildning en gång per år. Basutbildningen skall ge bredd snarare än djup och omfattar fyra (4) halvdagar. Utbildningen har hittills endast omfattat socialtjänstens personal men kommer att involvera flera enheter så som äldre och funktionshinder och på sikt även barnomsorgsverksamhet. Behandlingsinsatser: På Familjevåldsteam Nordväst finns två socionomer med utbildning i våldsbehandling (genom Per Isdal). Behandlingen ges som individuella samtal om minst 12 ggr. Insatsen är biståndsbedömd och uppföljningar med ansvariga handläggare från kommunerna är en del av insatsen. På sikt planeras att starta grupper för våldsutövare. Denna insats kommer att vara s.k. öppen och kräver inget biståndsbeslut. Stödgrupp för våldsutsatta (kvinnor) har hållits under två terminer och FVT kommer att fortsätta erbjuda gruppstöd. I väntan på gruppstart träffar behandlarna kvinnorna individuellt. Boendekedja: Kommunerna har åtagit sig att ta fram och öronmärka en (1) bostad för målgruppen våldsutsatta. En referensgrupp med representanter från kommunerna har sammanställt förslag på riktlinjer för nyttjandet av bostad i boendekedjan som skall godkännas av socialcheferna. FVT kommer att ha en samordnande roll i boendekedjan. Handlingsplan: Familjevåldsteamet skall senast i december 2010 presentera ett förslag på övergripande handlingsplan i ärenden som rör våld i nära relationer. Handlingsplanen skall tydliggöra de olika aktörernas ansvar men främst fokusera på kommunens (socialtjänstens) skyldigheter i ärenden som rör våld. Handlingsplanen skall vara kommunövergripande för att sedan kunna "brytas ner" i lokala rutiner i de enskilda kommunerna och på enskilda enheter/avdelningar så att de kan användas som ett stöd i det praktiska arbetet. Övrigt: Familjevåldsteamet har etablerad kontakt med kvinnojourerna, brottsofferjourerna och polisen i nordvästkommunerna. Möten och träffar med dessa verksamheter kommer att fortsätta för utveckling av samarbete. FVT har även bildat ett nätverk för de personer i kommunerna som är utbildade i Trappanmetoden - en metod för krisbearbetning för barn som upplevt våld i familjen. Nätverket har haft gemensam handledning genom Rädda Barnen och träffas för att diskutera möjligheterna till kommunöverskridande samarbete i syfte att ge alla barn samma möjlighet till krissamtal oavsett i vilken kommun man bor/vistas.

62 Sida 6 av 9 7. Förväntat resultat Beskriv vilket resultat/effekt ni förväntar er av projektet. Ett förväntat resultat är att kunskapen om våld och kompetensen att arbeta med ärenden som rör våld ska öka, bland i första hand socialtjänstens handläggare i kommunerna. Att en kommunövergripande handlingsplan kan vara ett bra underlag för att ta fram rutiner och riktlinjer på enheterna som kan leda till att kvinnor utsatta för våld, barn som lever med våld och personer som utövar våld snabbt ska få det stöd och den hjälp som de behöver. 8. Samarbetspartners bifoga avtal Ange vem eller vilka som ska genomföra projektets verksamhet. Bifoga skriftligt avtal om andra aktörer, t.ex. ideella föreningar eller andra myndigheter ska genomföra insatser i projektet. Av avtalet ska bl.a. parternas roll och ansvar i projektet framgå. Om projektet bygger på samverkan med en eller flera kommuner ska förutom avtalet ett beslutsprotokoll bifogas från ansvarig nämnd i varje kommun. Projektets verksamhet genomförs av Familjevåldsteam Nordväst på uppdrag av Järfälla, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Upplands Väsby är huvudman för projektet. 9. Tidsplan När planerar ni att starta projektet? (anges som åååå-mm-dd, t.ex ) När planerar ni att avsluta projektet? (anges som åååå-mm-dd, t.ex ) Uppföljning av projektet Beskriv hur kommunen kommer att dokumentera och följa upp projektet. Projektet/verksamheten skall utvärderas i februari Resultatet av utvärderingen ska sedan ligga till grund för kommunernas beslut om verksamhetens fortsättning. Uppdraget att utvärdera verksamheten kommer att lämnas till extern utvärderare/utvärderingsföretag. Som underlag för den kommande utvärderingen har Familjevåldsteamet tagit fram ett flertal dokumnet som används i den fortlöpande verksamheten: 1. Två studenter vid Institutionen för Socialt arbete, Socialhögskolan fick hösten 2009 möjlighet att skriva sin examensuppsats på uppdrag av Familjevåldsteam Nordväst. Uppsatsen undersöker kommunernas (socialtjänstens) aktuella arbete med våld i nära relationer (hantering, rutiner), behov och resurser (kunskap/kompetens och insatser). Uppsatsen utgör en s.k. "baseline" och skall senare följas upp så att vi om möjligt kan mäta effekter av Familjevåldsteamets verksamhet. 2. Till samtliga klienter lämnas två dokument vid avslutandet av kontakt. Dels en enkät med frågor som rör nöjdhet och förväntningar av insatsen (behandlingen) och en blankett för samtycke till uppföljning inom ett år. 3. Vid utbildningsinsatser och seminarier lämnas enkät till samtliga deltagare där de ombeds betygssätta aktiviteten samt lämna förslag på fördjupningar och andra områden att beröra. 11. Kommunens ordinarie verksamhetsstöd till ideella föreningar som stödjer personer utsatta för våld i nära relation Ange om och hur mycket kommunen ger i ordinarie verksamhetsstöd till ideella föreningar inom området. Räkna inte med statliga utvecklingsmedel. Kommunens kostnader för bistånd till individer ska inte räknas med.

63 Sida 7 av (utfall) Sundbyberg: - Kvinnojouren för Solna, Sundbyberg och Ekerö: :- - BOJ Västerort: :- - Stjärnjouren (Tjejjour): :- - Röda Korsets Center för torterade flyktingar: 9000:- Järfälla: - Kvinnojouren: :- - BOJ Norrort: :- - Mansjouren i Sthlm: :- - IKKR (Irakiska kommittén för kvinnors rättigheter): :- Sollentuna: - Kvinnojouren: :- - Tjejjouren Indra: :- - BOJ Norrort: :- - Mansjouren i Sthlm: 3000:- Solna: - Kvinnojouren för Solna, Sundbyberg & Ekerö: :- - BOJ Västerort: :- Upplands-Väsby: - Väsby kvinnojour: :- - BOJ Norrort: :- Sigtuna: - Sigtuna kvinnojour: :- - BOJ Norrort: :- Upplands-Bro: - Kvinnojouren Anna: :- - BOJ Norrort: :- kronor (anges med siffror) 2010 (budget) Begäran om föreningsbidrag har ej ännu inkommit till kommunerna och kan därför ej redovisas. kronor (anges med siffror) 12. Budget Specificera vad pengarna ska användas till Kommunal verksamhet Belopp Frivilligorganisations verksamhet Annan Summa Personal, inklusive sociala avgifter Kostnad för insatser (Alla typer av kostnader, fysiska investeringar, arvoden till konsulter, driftskostnader etc. Lön för två metodutvecklare 100% Arvode till föreläsare under basutbildning. Förtäring i verksamheten. Internutbildning /handledning :- Tkr Tkr Tkr :- Tkr :- Tkr Tkr Tkr :- Tkr

64 Sida 8 av 9 Lokalhyra Hyra + fastighetsskötsel av Tingsvägen 17 i Sollentuna (del av, ansöker även av Samverkansmedlen ) :- Tkr Tkr Tkr :- Tkr Inventarier Tkr Tkr Tkr Tkr Administration (telefon, datorer, kontorsutrustning m.m.) Utvärdering Data, telefoni + kontorsmaterial + adm.kostnader 5% (av :-) Del av (ansöker även av Samverkansmedlen ) :- Tkr Tkr Tkr (48 000: :-) = :- Tkr :- Tkr Tkr Tkr :- Tkr Övrigt Friskvård 2000:- Tkr Tkr Tkr 2000:- Tkr Summa kostnader Tkr Tkr Tkr :-:- Tkr 13. Sammanfattning av de insatser som projektet söker medel för Ange projektets planerade insatser och om de ska utföras i kommunal och/eller ideell regi. Ett eller flera alternativ kan anges. Förebyggande arbete (t.ex. information, värderings- och attitydarbete i skolor) Stöd- och/eller behandlingsinsatser Handlingsplaner och rutiner Utbildning Inventering av omfattning och/eller behov hos målgruppen. Nya boendeplatser (t.ex. jourboende, stödboende eller annat lämpligt tillfälligt boende) Ny mottagning för våldsutsatta kvinnor Ny mottagning för män som utövar våld Annan organisationsutveckling (förutom ny mottagning enligt ovan) Utveckling av intern samverkan inom kommunen Utveckling av extern samverkan med andra myndigheter och/eller ideella föreningar Etablering av ny ideell förening Annan insats, 1 ange vilken: Annan insats 2, ange vilken: Kommunal drift Ideell drift

65 Sida 9 av Övrig information till länsstyrelsen 15. Bilagor Beslutsprotokoll från socialnämnd eller motsvarande Skriftligt avtal gällande samverkan med ideell förening Skriftlig avtal gällande samverkan med andra myndigheter Annat, ange vad Samverkansavtal mellan kommunerna i nordväst 16. Underskrift Ansvarig chef undertecknar på pappersutskrift som skickas till länsstyrelsen. Ansökan skickas även med e-post till länsstyrelsen. Ort och datum Underskrift Namnförtydligande

66 Ansökningsformulär utvecklingsmedel till lokal samverkan för kvinnofrid 2010 Skicka ansökan med e-post som ett word dokument till Länsstyrelsen. Skriv också ut ansökan, underteckna den och skicka den med vanlig post. Sökande kommun Upplands Väsby (+ 6 nordvästkommuner) Sökande kommuns adress Upplands Väsby Kommun Box Upplands Väsby Datum då ansökan inkom (ifylles av Länsstyrelsen) Kommunens kontaktperson Carina Gyllner Telefonnummer och e:post Carina.gyllner.bergmark@upplandsvasby.se Länsstyrelsens diarienummer (ifylles av Länsstyrelsen) 1. Nuläge och behov av samverkan Beskriv nuläget gällande kommunens samverkan med externa aktörer. Nordvästkommunerna samverkar sedan tidigare bl.a. genom Barnahus Norrort, Familjepoolen, Jourhemspoolen, Socialjouren, Stödcentrum för unga brottsoffer och FoU-Nordväst. Respektive kommuns samverkan med externa aktörer skiljer sig åt och en detaljerad redogörelse kan lämnas vid begäran. 2. Samverkansinsatsen a) Beskriv insatsen, precisera mål som ska nås genom insatsen Om ansökan avser flera insatser beskriv varje mål och insats för sig. Fortsätta uppbyggnaden av ett gemensamt Familjevåldsteam Nordväst med uppdrag att bl.a.: Insats: formulera kommungemensam handlingsplan. Syfte: de som drabbas av våld i nära relationer ska få den hjälp och det stöd som de behöver. Insats: bygga upp en gemensam boendekedja. Syfte: erbjuda insatser och åtgärder för att förhindra att våldet fortsätter. Insats: kommungemensam handlingsplan samt inom FVT erbjuda rådgivning och konsultation. Syfte: arbeta förebyggande för att hindra att våld uppstår. b) Vilken samverkan avses att utveckla? Kryssa för rätt alternativ: X X Utveckla befintlig samverkansstruktur Förklaring: FVT påbörjade arbetet med denna kommungemensamma verksamhet under 2008 vilket i någon mån kan bedömas som att samverkansstrukturen både är befintlig och fortsatt behöver etableras. Därav kryss även nedan. Etablera en ny samverkansstruktur

67 Utvärdera befintlig samverkansstruktur Annat, ange vad: 3. Vilka aktörer involveras i insatsen? Kryssa för den eller de aktörer som insatsen omfattar X Flera kommuner/stadsdelar omfattas av insatsen Ange vilka: Upplands Väsby, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg och Upplands-Bro. Hälso- och sjukvården Ange vilket/vilka områden (ex MVC): Rättsväsendet Ange vilket/vilka områden (ex, polis, domstol) Kyrkor och samfund Försäkringskassan Frivilliga organisationer X Ange vilken/vilka: Annan/andra aktörer ange vilken/vilka: Bostadsbolag i kommunerna a) Om insatsen avser befintlig samverkansstruktur kommer några nya aktörer att involveras utöver de som redan ingår? Om ja, ange vilka Enheter/avdelningar i kommunerna som arbetar med Äldre och Funktionsnedsättning 4. Vilka områden involveras i insatsen? X stöd till våldsutsatta kvinnor X stöd till barn som bevittnat våld X hedersrelaterat våld X skyddat boende X insatser för våldsutövande män övriga områden X insatser för särskilt utsatta grupper, ange vilka: Äldre och Funktionshindrade a) Om insatsen avser befintliga samverkansstrukturer kommer några nya områden att integreras utöver de som redan ingår? Om ja, ange vilka 5. Integrera i ordinarie verksamhet

68 Hur ska samverkan integreras i den ordinarie verksamheten? Genom beslut i respektive nämnd. 6. Projektbudget Specificera 2010 Personal, inkl. sociala Lön :- avgifter mm. projektledare Kostnader för verksamhet Förtäring (vid 5000:- möten bl.a.) Lokaler Hyra lokal :- fastighetsservice Administration Data + telefoni + adm. Kostnader (16 000: :-) = :- (5% av :-) Utvärdering Del av :- utvärdering Övrigt, ange vad El, larm, städ, :- kontorsmaterial, friskvård Summa kostnader :- Eventuell annan finansiering Specificera 2010 Annan finansiering Ansökt belopp (summa kostnader, eventuell annan finansiering) BILAGOR Beslutsprotokoll från nämnd eller motsvarande Samarbetsavtal 7. Underskrift Ansvarig chef undertecknar ansökan som skickas till länsstyrelsen. Ansökan skickas även via e-post. Ort datum Underskrift Namnförtydligande

69 ÄRENDE 10

70 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialnämnden Dnr Son 2010/102 Ansökan om fortsatta utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden 1 Förslaget att ansöka hos Länsstyrelsen i Stockholms län om fortsatta utvecklingsmedel 2010 till kommunens kvinnofridsmottagning m.m. med kronor för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld godkänns. Ärendet i korthet Socialförvaltningen har under åren ansökt och beviljats utvecklingsmedel av Länsstyrelsen i Stockholms län för att utveckla och stärka socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld och utveckla och samordna insatserna på området med andra berörda förvaltningar, myndigheter samt frivilliga organisationer som finns i kommunen. En projektledare har varit anställd sedan 2007 för att leda och samordna insatserna. Kvinnofridsmottagningen som startade sin verksamhet i projektform i september 2008 består i dag av två heltidsanställda socialsekreterare. Hitintills har 170 unika kvinnor fått stöd och hjälp för sig och sina barn. Ett samverkansprojekt pågår under år 2010 med Kvinnojouren Stinas Tjejjour och Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter. Socialförvaltningen ansöker nu om fortsatta utvecklingsmedel hos Länsstyrelsen i Stockholms län med kronor för att kunna slutföra arbetet med att stärka socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Se ansökan. Syftet med projektet ska vara uppnått i slutet av år 2011; kommunen har en organisation för allt kvinnofridsarbete, inklusive arbete mot hedersrelaterat förtryck, den är förankrad politiskt, socialtjänsten är väl rustad att ge kompetent stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, både i den akuta situationen som långsiktigt samt det finns fungerande strukturer för samverkan internt i kommunen och externt med polis, sjukvård, kyrkan och frivilliga organisationer. Utvecklingsmedel för stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Individ- och familjeomsorgen Postadress: JÄRFÄLLA Hannelore Stiewe, Utvecklingsledare Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

71 (3) Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, Bakgrund Ett omfattande utvecklingsarbete har pågått sedan 2007 för att stärka och förbättra socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld och utveckla samarbetet med andra viktiga aktörer på området som polis, sjukvård och frivilliga organisationer. Utvecklingsmedel från länsstyrelsen har utgått till kvinnofridsarbetet under åren Med hjälp av bidragen har en kvinnofridsmottagning startats 2008 och samarbete med Kvinnojouren Stina/Järfälla Tjejjour och Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter utvecklats. Hösten 2008 genomförde länsstyrelserna i landet en förstärkt tillsyn av kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Järfälla kommun var en av de kommuner som valts ut i Stockholms län. Tillsynen visade på en hel del brister i kommunens arbete med kvinnofrid och i april 2009 antog socialnämnden en åtgärdsplan för att komma tillrätta med bristerna. En arbetsgrupp bestående av handläggare från samtliga enheter inom individ- och familjeomsorgen samt äldre- och handikappomsorgen har arbetat med att ta fram rutiner för handläggning, dokumentation och samverkan. En övergripande handlingsplan är under utarbetande i samverkan med Familjevåldsteam Nordväst. Förbättringsarbetet beräknas vara klart i slutet av För att slutföra projektet och se till att alla delar av åtgärdsplanen blir genomförda ansöker förvaltningen om fortsatta utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Ekonomiska konsekvenser Om föreliggande ansökan beviljas av Länsstyrelsen i Stockholms län kommer utvecklingsmedel täcka kostnaderna för en projektledare/samordnare för tiden 1 mars 2011 till 31 december Övriga kostnader för kvinnofridsmottagning m.m. ryms inom socialförvaltningens budget. Slutsatser Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansökan om fortsatta utvecklingsbidrag 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Det ansökta bidraget uppgår till kronor. Åke Svenson Socialdirektör Birgitta Lindskog Programchef Individ- och familjeomsorgen

72 (3) Expedieras Länsstyrelsen i Stockholms län, Sociala enheten, Box 22067, Stockholm Åke Svenson Birgitta Lindskog Carin Johansson Hannelore Stiewe Kirsi Sedell Masters

73 Sida 1 av 7 Ansökan om utvecklingsmedel 2010 för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla i ansökan, spara ner formuläret i din dator, namnge med kommunens namn och projektets namn. Fyll i ansökningsformuläret (klicka dig fram med tab-tangenten, musen eller piltangenterna). Undvik semikolon och enter i texten. Spara det ifyllda ansökningsformuläret i din dator. Skicka ansökan som ett worddokument med e-post till länsstyrelsen. Skriv också ut rapporten, underteckna den och skicka den med vanlig post. Fylls i av länsstyrelsen efter att kommunen har fyllt i ansökan Länsstyrelsen i: Datum då ansökan inkom till länsstyrelsen (anges som åååå-mm-dd, t.ex ) Länsstyrelsens diarienummer för projektet Handläggare vid länsstyrelsen, namn Telefon E-post 1. Projektets namn Kvinnofridsmottagningen m.m i Järfälla 2. Sökande och sökt belopp Kommuner skrivs som t.ex. Mjölby eller Borås, inte Mjölby Kommun eller Borås Stad. Sökande kommun Järfälla Sökande kommuns adress, postnummer, ort Järfälla kommun, Socialförvaltningen, Järfälla Ev. statsdel Medsökande kommun 1 Beslutande nämnd Socialnämnden Kontaktperson, namn och funktion, telefon samt e-post Kirsi Sedell Masters, Projektledare kirsi.sedell.masters@jarfalla.se Medsökande kommun 2 Ev. statsdel Ev. statsdel Medsökande kommun 3 Ev. statsdel Medsökande kommun 4 Ev. statsdel Medsökande kommun 5 Ev. statsdel Medsökande kommun 6 Ev. statsdel Medsökande kommun 7 Ev. statsdel Medsökande kommun 8 Ev. statsdel

74 Sida 2 av 7 Medsökande kommun 9 Ev. statsdel Medsökande kommun 10 Ev. statsdel Medsökande kommun 11 Ev. statsdel Medsökande kommun 12 Ev. statsdel Sökt belopp från länsstyrelsen kronor (anges med siffror) Avser ansökan en fortsättning på ett projekt som beviljats utvecklingsmedel ur anslaget för år 2007/2008 eller 2009? Projektet har beviljats medel ur anslaget för 2007/2008 Projektet har beviljats medel ur anslaget för år 2009 Nej, ansökan avser ett nytt projekt. 3. Nuläge och problembeskrivning Beskriv nuläget gällande kommunens arbete gällande våld i nära relation. Beskriv exempelvis vad ni känner till om omfattningen av och behoven hos våldsutsatta kvinnor i kommunen. Beskriv också vilka problem ni ser i det befintliga arbetet och vilket av dessa problem det planerade projektet avser att lösa. Järfälla kommun har drivit en kvinnofridsmottagning sedan september 2008 med hjälp av projektmedel från Länsstyrelsen. Mottagningen har idag två heltidsanställda socionomer. Arbetet på Kvinnofridsmottagningen är under utveckling och de problem och brister som finns i arbetet med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och de män som utövar våldet har blivit allt tydligare. Den förstärkta tillsynen som Länsstyrelsen genomförde hösten 2008 visade på stora brister vad gäller förhandsbedömningar och utredningar av barnens situation. Brister framkom även vad gäller skriftliga rutiner samt handlingsplan för arbetet med våld i nära relationer. Som ett led i att rätta till Länsstyrelsens kritik tog kommunen fram en åtgärdsplan där det bland annat framgår att en handlingsplan, skriftliga rutiner för ärendehantering, dokumentation och samverkan ska tas fram i kommunen. I detta arbete involverades samtliga av IFOs enheter genom att en rutingrupp med representanter för IFOs olika enheter bildades. Den 1 mars 2010 genomfördes en omorganisation på socialförvaltningen som bland annat innebär att all myndighetsutövning på individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och äldreomsorg har samlats i en avdelning. För kvinnofridsarbetet har förändringen inneburit att utvecklingen av arbetet med målgrupperna äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättningar har underlättats. Ett ökat antal kvinnofridsrelaterade ärenden där funktionsnedsättning ingår har märkts, efter att kommunens personal deltagit i de utbildningar som anordnats av Länsstyrelsen inom området funktionsnedsättningar. På kvinnofridsmottagningen finns en hög kompetens och en gedigen kunskap om våld i nära relationer. Ärendeinflödet har varit stort. Sedan starten den 1 september 2008 har 170 unika kvinnor fått stöd på kvinnofridsmottagningen. Många ärenden är mycket komplexa då Kvinnofridsmottagningens målgrupper är samtliga kvinnor 18 år och äldre som utsatts eller utsätts för våld i en nära relation. Kvinnor med både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar, kvinnor med missbruksproblematik och ärenden med hedersrelaterade inslag kräver omfattande insatser och samverkan mellan flera olika enheter/verksamheter. Vilka arbetsuppgifter som ska utföras på Kvinnofridsmottagningen har varit föremål för omfattande diskussioner i organisationen. I Kvinnofridsmottagningens uppgifter har ingått att förutom den akuta hjälpen och samtalsstödet genomföra förhandsbedömningar av kvinnornas

75 Sida 3 av 7 situation och ha huvudansvaret för förhandsbedömningar av barnens sitution. För att en förhandsbedömning av barnens situation ska kunna genomföras på ett korrekt sätt måste båda föräldrarna komma till tals. På Kvinnofridsmottagningen har personalen märkt att när kvinnan fått veta att mannen ska kallas till samtal av handläggaren tappar de förtroendet för denna och tackar nej till vidare stödkontakt. Detta har lett till en diskussion på förvaltningen om var i organisationen arbetet med bedömningen av barnens situation ska ske. När det gäller insatser för barn som bevittnat våld finns det i kommunen "Trappan"-utbildade behandlare som kan erbjuda en strukturerad samtalsserie för krisbearbetning. Det har dock varit vissa svårigheter att få tillgång till denna insats. För att få en bättre koll och uppföljning av behov och omfattning av insatsen har berörda enheter kommit överens om att "Trappan"-samtal framöver ska erbjudas via remissförfarande. När det gäller stödinsatser för män som utövat våld finns stödinsatser att erbjuda genom Familjevåldsteam Nordväst. Här behöver vi inom förvaltningen hitta bättre former för att fånga upp och motivera män att ta emot stödet, samt att följa upp behandlngsinsatserna. Sammantaget har vi erfarit att vårt arbete med att synliggöra kvinnofridsfrågorna i Järfälla kommun skapat ett större behov av kompetens i organisationen. Kvinnofridsmottagningens arbete kan inte täcka upp hela detta behov. Vi behöver därför se över på vilket sätt vi kan förstärka den övriga organisationen med ytterligare specialistkompetens. I kommunen finns idag en tydlig åtskillnad när det gäller arbetet med hedersrelaterat förtryck och övrigt våld i nära relationer. En viktig målsättning för projektet är att hitta former för en samordning av allt kvinnofridsrelaterat arbete. i Har kommunen granskats av länsstyrelsen i den förstärkta tillsynen av kommunernas arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld? Ja Nej Om nej gå vidare till punkt 4 Om ja: Beskriv hur ni åtgärdat eller planerar att åtgärda eventuella brister som uppmärksammats i tillsynen. Förvaltningen arbetar efter den åtgärdsplan som är framtagen och som avser perioden De åtgärder vi arbetar aktivt med för närvarande är att redigera den praktiska handlingsplanen, ta fram skriftliga rutiner för ärendehantering och dokumentation samt en intern samverkansplan. För detta arbete har en organisation bestående av representanter för samtliga IFOs enheter bildats. Vi arbetar aktivt både internt och i samarbete med Familjevåldsteam Nordväst med framtagandet av en övergripande handlingsplan för våld i nära relationer. När det gäller de brister Länsstyrelsen pekat på gällande barnperspektivet i förhandsbedömningar och utredningar av barn som bevittnat våld arbetar vi fortfarande för att hitta en tillfredsställande lösning. Se även bifogad åtgärdsplan. 4. Projektets mål Ange vilket eller vilka mål ni har för projektet. Målen ska vara mätbara så att det går att avgöra om målen uppnåtts.

76 Sida 4 av 7 Våld i nära relationer ska minska. Våldsutsatta kvinnor ska erbjudas ett gott och professionell mottagande i akuta situationer som gör att de inte stannar i eller återvänder till en våldsam relation. Våldsutsatta kvinnor ska erbjudas ett professionellt mottagande som bidrar till att de vågar ta kontakta för att få hjälp att lämna en våldsam relation. Särskilt utsatta grupper av våldsutsatta kvinnor ska tydliggöras och erbjudas ett bra stöd och skydd. Barn som upplever eller har bevittnat våld i familjen ska få det stöd och skydd de behöver. Män som utövar våld ska motiveras och erbjudas behandlingsinsatser. Intern samverkan samt samverkan med andra huvudmän, kommuner och frivilliga organisationer ska koordineras så att ansvarsområden och roller är tydliga. Skriftliga dokument som rör ärendehantering, ansvarsfördelning med mera finns framtagna. Information om den kvinnofridsverksamhet som bedrivs av kommunen ska spridas till allmänheten och till kommunens olika verksamheter så att fler våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld fångas upp och erbjuds stöd och hjälp. 5. Projektets målgrupp Ange projektets målgrupper Kryssa endast i särskilda grupper av våldsutsatta kvinnor (t.ex. kvinnor med missbruksproblem) om insatserna särskilt riktas till sådana grupper. I annat fall ingår dessa grupper i den större målgruppen våldsutsatta kvinnor generellt. Våldsutsatta kvinnor generellt, inklusive flickor under 18 år. Våldsutsatta kvinnor med funktionsnedsättning Våldsutsatta kvinnor med missbruksproblem Våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund Våldsutsatta kvinnor i samkönade relationer Våldsutsatta äldre kvinnor Barn som bevittnar våld Män som utövar våld Annan målgrupp, ange vilken Hedersrelaterat våld 6. Projektets insatser Beskriv vilka insatser ni planerar att utföra för att uppnå projektets mål. Målsättningen är att samordna kommunens kvinnofridsarbete genom att tillsätta en samordnare med uppgift att: - slutföra projektet och se till att alla delar i åtgärdsplanen blir genomförda. - bistå ledningen när det gäller hur man kan organisera verksamheten för att få in mer specialistkompetens i organisationen. - arbeta för att integrera arbetet med hedersrelaterat förtryck i kommunens övriga

77 Sida 5 av 7 kvinnofridsarbete. - genom förebyggande arbete skapa opinionsbildning när det gäller kvinnofridsfrågor. - genom uppsökande verksamhet sprida information om kommunens handlingsplan mot våld i nära relationer, inklusive hedersrelaterat förtryck, vid interna och externa möten och seminarier inom socialförvaltningen, i kommunens övriga förvaltningar samt externt med andra myndigheter och ideella föreningar. - ansvara för den interna och externa samverkan. I detta arbete ingår att följa upp att den interna samverkan mellan socialförvaltningens verksamheter upprätthålls, att samverkan mellan socialförvaltningen och kommunens andra verksamheter fungerar samt att skapa och upprätthålla ett aktivt samarbete med andra myndigheter och frivilliga organisationer. - hålla sig uppdaterad om nya forskningsrön och bevaka att kompetensen inom förvaltningen lyfts och upprätthålls när det gäller kvinnofridsfrågor, bland annat genom seminarier och utbildningar. 7. Förväntat resultat Beskriv vilket resultat/effekt ni förväntar er av projektet. Projektarbetet ska resultera i en organisation som är rustad att ta emot våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld samt våldsutövare och erbjuda bra hjälp och stödinsatser både i den akuta situationen och mer långsiktigt. Personalen ska ha rätt kompetens för sina arbetsuppgifter. Vi vill att all personal ska ha en grundkompetens om våld i nära relationer samt att de handläggare som gör förhandsbedömningar, utredningar och uppföljningar om dessa målgrupper ska ha specialistkompetens. Vi vill ha en organisation där kvinnofridsarbetet, inklusive hedersrelaterat förtryck, har implementerats i den ordinarie verksamheten både vad gäller det förebyggande arbetet, det uppsökande arbetet och i det konkreta arbetet med ärenden. Vi vill ha en organisation runt kvinnofridsarbetet där utvecklingen inom området bevakas och är politiskt förankrad. 8. Samarbetspartners bifoga avtal Ange vem eller vilka som ska genomföra projektets verksamhet. Bifoga skriftligt avtal om andra aktörer, t.ex. ideella föreningar eller andra myndigheter ska genomföra insatser i projektet. Av avtalet ska bl.a. parternas roll och ansvar i projektet framgå. Om projektet bygger på samverkan med en eller flera kommuner ska förutom avtalet ett beslutsprotokoll bifogas från ansvarig nämnd i varje kommun. 9. Tidsplan När planerar ni att starta projektet? (anges som åååå-mm-dd, t.ex ) När planerar ni att avsluta projektet? (anges som åååå-mm-dd, t.ex )

78 Sida 6 av Uppföljning av projektet Beskriv hur kommunen kommer att dokumentera och följa upp projektet. Löpande dokumentation sker under projekttiden. En extern utvärdering av projektet görs efter projekttidens slut. 11. Kommunens ordinarie verksamhetsstöd till ideella föreningar som stödjer personer utsatta för våld i nära relation Ange om och hur mycket kommunen ger i ordinarie verksamhetsstöd till ideella föreningar inom området. Räkna inte med statliga utvecklingsmedel. Kommunens kostnader för bistånd till individer ska inte räknas med (utfall) kronor (anges med siffror) 2010 (budget) kronor (anges med siffror) 12. Budget Specificera vad pengarna ska användas till Kommunal verksamhet Belopp Frivilligorganisations verksamhet Annan Summa Personal, inklusive sociala avgifter Lön projektledare/samordnar e Tkr Tkr Tkr Tkr Kostnad för insatser (Alla typer av kostnader, fysiska investeringar, arvoden till konsulter, driftskostnader etc. Tkr Tkr Tkr Tkr Lokalhyra Tkr Tkr Inventarier Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Administration (telefon, datorer, kontorsutrustning m.m.) OH-kostnader + övriga adm.kostnader Tkr Tkr Tkr Tkr Utvärdering Tkr Tkr Övrigt Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Tkr Summa kostnader Tkr Tkr Tkr Tkr 13. Sammanfattning av de insatser som projektet söker medel för Ange projektets planerade insatser och om de ska utföras i kommunal och/eller ideell regi. Ett eller flera alternativ kan anges. Förebyggande arbete (t.ex. information, värderings- och attitydarbete i Kommunal drift Ideell drift

79 Sida 7 av 7 skolor) Stöd- och/eller behandlingsinsatser Handlingsplaner och rutiner Utbildning Inventering av omfattning och/eller behov hos målgruppen. Nya boendeplatser (t.ex. jourboende, stödboende eller annat lämpligt tillfälligt boende) Ny mottagning för våldsutsatta kvinnor Ny mottagning för män som utövar våld Annan organisationsutveckling (förutom ny mottagning enligt ovan) Utveckling av intern samverkan inom kommunen Utveckling av extern samverkan med andra myndigheter och/eller ideella föreningar Etablering av ny ideell förening Annan insats, 1 ange vilken: Annan insats 2, ange vilken: 14. Övrig information till länsstyrelsen Övriga driftskostnader för projektledare/samordnare, anordnande av utbildningar och seminarier med mera bekostas av kommunen. Beslutsprotokoll från socialnämnden skickas efter sammanträde den 5 juni Bilagor Beslutsprotokoll från socialnämnd eller motsvarande Skriftligt avtal gällande samverkan med ideell förening Skriftlig avtal gällande samverkan med andra myndigheter Annat, ange vad 16. Underskrift Ansvarig chef undertecknar på pappersutskrift som skickas till länsstyrelsen. Ansökan skickas även med e-post till länsstyrelsen. Ort och datum Underskrift Järfälla den 4 maj 2010 Namnförtydligande Birgitta Lindskog, programchef individ- och familjeomsorg

80 ÄRENDE 11

81 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialnämnden Dnr Ansökan om fortsatt utvecklingsbidrag från Länsstyrelsen för att samordna och utveckla alkohol- och drogförebyggande insatser Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden 1 Socialförvaltningens förslag, att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om fortsatt utvecklingsbidrag, kronor för år 2010, för samordning och utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser i Järfälla kommun, godkänns. Ärendet i korthet Länsstyrelsen i Stockholms län har under perioden bidragit med utvecklingsmedel för förebyggande insatser för att samordna och utveckla det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Järfälla kommun. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar att ansöka hos Länsstyrelsen om fortsatta medel för år 2010, med kronor, för att genomföra arbetet i de utvecklingsområden som beskrivs i projektansökan, Handlingar Bakgrund 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, Ansökan om fortsatt utvecklingsbidrag, Järfälla kommun har under perioden ansökt och erhållit utvecklingsmedel av Länsstyrelsen för Stockholms län för att samordna och utveckla det drogförebyggande arbetet i kommunen. En drogsamordnare är anställd på heltid. Årets ansökan avser fortsatt utveckling och implementering av det drogförebyggande arbetets strategier och insatser i linje med kommunens drogpolicy. Aktuella utvecklingsområden framgår av projektansökan av Bidrag för alkohol- och drogförebyggande, insatser.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Individ- och familjeomsorgen Postadress: JÄRFÄLLA Hannelore Stiewe, Utvecklingsledare Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

82 (2) Slutsatser Socialförvaltningens förslag är att socialnämnden beslutar att hos Länsstyrelsen i Stockholms län ansöka om fortsatt utvecklingsbidrag. Den sökta summan för år 2010 är kronor. Åke Svenson Socialdirektör Birgitta Lindskog Programchef Individ- och familjeomsorg Expedieras Länsstyrelsen i Stockholms län, Sociala enheten, Box 22067, Stockholm Åke Svenson Birgitta Lindskog Ulf Petersson

83

84

85

86

87

88

89

90

91 ÄRENDE 12

92 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Dnr Son 2010/180 Permanentande av Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden: 1. Samverkansprojektet Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer permanentas fr.o.m , under förutsättning att samtliga samverkanskommuner fattar ett likalydande beslut. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Utvärdering av Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer Utvärdering av medling vid Stödcentrum Nordväst 2010 Ärendet Att ge stöd till brottsoffer är, enligt 5 kap 11 Socialtjänstlagen (SoL), en kommunal skyldighet. Detta innebär att varje kommun måste ge stöd åt brottsoffer och deras anhöriga då behov föreligger. Stödcentrum Nordväst med tre heltidstjänster bedrivs som ett treårigt samverkansprojekt mellan åtta nordvästkommuner (Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Upplands Bro, Upplands Väsby) sedan årsskiftet 2007/2008. Beslut om verksamhetens framtid måste tas av kommunerna innan sommaren Syftet med projektet är att stödja brottsoffer mellan 12 och 21 år som bor i någon av samverkanskommunerna. Insatsen består i att ge stödsamtal för att underlätta bearbetning av brottsutsattheten samt ge praktiskt stöd genom rättsprocessen. Stödcentrum har utvärderats via Studentkraft AB under januari till mars 2010, med fokus på de brottsutsattas upplevda nytta av verksamheten, tillgänglighet, samverkanspartners uppfattning om effektiviteten samt organisation. Enligt utvärderingen har Stödcentrum har under två år gett stöd till 600 unga brottsoffer och 80 procent uppger att de blivit hjälpta att gå vidare efter kontakten. Utvärderingens slutsats är att Stödcentrum Nordväst fungerar mycket bra i sin nuvarande utformning både organisatoriskt, metodmässigt och samverkansmässigt och bör fortsätta drivas gemensamt av kommunerna. Nordvästkommunerna har sedan flera år samverkan i form av gemensamma verksamheter som regleras genom avtal kommunerna emellan där bl a Stödcentrum för Medlingsverksamhet vid Stödcentrum i Nordväst.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 1-3 Central administration Postadress: JÄRFÄLLA Birgitta Lindskog, Programchef Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: jarfalla.kommun@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

93 (2) unga brottsoffer ingår. Nuvarande avtal gäller t o m 31 maj 2010 och kommer att behöva uppdateras vid en eventuell permanentning av verksamheten Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna fördelas utifrån befolkningsunderlag, befolkningsunderlag år samt förbrukning av tjänsterna. Total kostnad för verksamheten 2010 Järfälla kommun betalar kr kr Beloppet ligger i budget för verksamheten och uppdateras årligen efter befolkningsstatistik och förbrukning av tjänsterna. Åke Svensson Socialdirektör Birgitta Lindskog Programchef Ifo/Am Expedieras Socialchef Ekerö kommun Socialchef Sollentuna kommun Socialchef Solna Stad Socialchef Sundbybergs Stad Socialchef Upplands Bro kommun Chef för Väsby Välgärd, Upplands Väsby kommun

94 Utvärdering av Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer Rapporten är framtagen av Madeleine Sackemark, konsult hos Studentkraft AB på uppdrag av Sigtuna kommun, mars 2010 Konsultchef: Susanna Edler

95 Sammanfattning Utvärderingen av Stödcentrum Nordväst har genomförts på uppdrag av dess huvudman Sigtuna kommun. Syftet har varit att se om Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer även i fortsättningen ska organiseras gemensamt av de åtta kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Upplands Bro och Upplands Väsby. Samverkansprojektet inleddes vid årsskiftet 2007/2008 som ett treårsprojekt varför beslut om verksamhetens framtid måste tas av kommunerna innan sommaren De områden som utvärderingen har fokuserat på är stödcentrets organisation, dess metod och dess samverkan. Uppdragsgivaren var också mycket intresserad av att se hur de ungdomar som besökt Stödcentrum Nordväst uppfattat verksamheten. Metoden som använts har utifrån detta syfte varit enkäter som skickats ut till samtliga ungdomar som besökt stödcentret under Dessutom har intervjuer hållits med både ungdomar, personal och stödcentrets samarbetspartners. Personalen uppger att de har en stark arbetsgrupp med en bra närhet till chefen och en väl fungerande organisation. De svarande ungdomarnas uppfattning av stödcentret har varit mycket positiv. Stödcentret ger hjälp i form av stödsamtal och praktisk hjälp genom rättsprocessen. Samtliga hade upplevt negativa känslor efter brottet men 80 procent uppger att stödcentret har hjälp dem med dessa och att de kunnat återgå till en tillvaro liknande den de hade innan utsattheten. Alla uppger sig ha blivit bra bemötta och att det var positivt att stödcentret var lättillgängligt och personalen flexibel gällande mötesplatser och tider. Dock hade enbart 13 procent av de svarande hört talas om Stödcentrum Nordväst innan de själva fick kontakt med det, vilket tyder på att stödcentret behöver bli mer synligt för sin målgrupp. Speciellt eftersom stödjarna själva uppger att de skulle kunna få in betydligt fler ärenden både från allmänheten och från polisen. Någon form av marknadsföring av verksamheten torde således vara aktuell. Vad gäller samverkan har de intervjuade samarbetspartnerna lovordat stödcentret och dess personal. Poliser och åklagare uttrycker att de avlastar dem genom sin information till ungdomarna. Ett målsägandebiträde berättar att då en ungdom fått hjälp av stödcentret att bearbeta händelsen och släppa sin oro har han eller hon möjlighet att, vid en rättegång, få större skadestånd eftersom de kan uttrycka sig tydligare i rättssalen. Att ge stöd till brottsoffer är idag, enligt Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 11, en kommunal skyldighet. Detta innebär att varje kommun måste ge stöd åt brottsoffer och deras anhöriga då behov föreligger. Stödcentrum Nordväst med sina dryga tre heltidstjänster handhar idag åtta kommuner. Skulle det beslutas att verksamheten inte fortsättningsvis ska drivas som ett samarbete skulle varje kommun behöva ordna egna resurser för att tillgodose sina skyldigheter. Ekonomiskt skulle detta sannolikt bli betydligt dyrare för de individuella kommunerna med tanke på lokal, personal, nödvändig utrustning och dylikt. Eftersom kommunerna dessutom har ansvar för att medling genomförs vid behov är det ekonomiskt lämpligare att verksamheten fortsätter drivas som ett samarbetsprojekt mellan kommunerna. Stödmässigt är det svårare att svara på om verksamheten ska fortsätta drivas som ett samverkansprojekt. Det finns önskemål från intervjuade poliser att en stödjare ska sitta på varje närpolisstation för att få en närmre kontakt och på så sätt ett bättre samarbete. Troligtvis skulle stödjarna få fler ärenden om de var närvarande vid varje närpolisstation då de hela tiden skulle hålla sig aktuella för poliserna som är de som främst skickar ärenden. Sammantaget kan det dock sägas att till dess att stödcentret får fler ärenden antingen genom polisen eller genom att de blir mer synliga för allmänheten bör verksamheten fortsätta i sin nuvarande utformning. Även därefter bör kommunsamverkan gynna verksamheten genom den starka arbetsgruppen, även om stödjarna då i större utsträckning kan lokaliseras ut till de olika närpolisstationerna. 1

96 Innehåll Sammanfattning Inledning Syfte Frågeställningar Bakgrund unga brottsoffer Metod Tillförlitlighet Resultat Respondenter Organisation Syfte och målgrupp Personal och styrning Områdesfördelning och lokaler Tillgänglighet Arbetsmetod Vanliga reaktioner hos brottsutsatta ungdomar Den första kontakten Stödsamtalen Den praktiska hjälpen Samverkan Synlighet och marknadsföring Skolor Internet Media Ute på fältet Marknadsföringsteknik Avslutande diskussion Utökning av målgruppen Fler ärenden Fortsatt kommunsamverkan? Slutsats och rekommendationer Referenser Bilagor

97 1. Inledning Under 2006 kontaktade Polismyndigheten i Stockholms län alla kommuner i Stockholm med syfte att starta stödcentrum kopplat till samtliga kommuner. Eftersom de åtta nordvästkommunerna har en tradition av samarbete och en gemensam socialjour sedan tidigare bestämdes det att de även skulle starta ett gemensamt stödcentrum för unga brottsoffer. Stödcentrum Nordväst invigdes i december 2007 som ett samarbetsprojekt mellan socialtjänsten i de åtta ansvarskommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby samt polismyndigheten i Stockholms län. Huvudman för Stödcentrum Nordväst blev Sigtuna kommun då socialjourens chef även kunde vara chef för stödcentret. Syftet med Stödcentrum Nordväst är att hjälpa brottsoffer mellan 12 och 21 år som bor i någon av samarbetskommunerna. Denna hjälp går ut på att ge ungdomarna stödsamtal för att underlätta bearbetningen av sin brottsutsatthet samt att ge praktiskt stöd genom rättsprocessen. Även unga vittnen och anhöriga till brottsutsatta ungdomar kan få hjälp genom samtal. Att ge stöd till brottsoffer är idag en kommunal skyldighet enligt Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 11, vilket innebär att varje kommun måste ge stöd åt brottsoffer och deras anhöriga då behov föreligger. Stödcentrum Nordväst var redan från starten ett treårsprojekt vilket innebär att innan sommaren 2010 måste ett beslut tas om samarbetet ska fortgå då treårsperioden går ut vid årsskiftet 2010/2011. Beslutas det att samarbetet ska förlängas ska det också avgöras om verksamheten ska fortsätta i sin nuvarande utformning. För att kunna ta beslut i frågan behöver kommunerna veta vilken effekt verksamheten haft under projekttiden. Denna utvärdering av Stödcentrum Nordväst genomförs således för att se huruvida de planerade målen uppnåtts. 1.1 Syfte Syftet med utvärderingen är att se om Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer även i fortsättningen ska organiseras gemensamt av de åtta kommunerna. 1.2 Frågeställningar Tillsammans med Sigtuna kommun har frågeställningar arbetats fram vilka kretsar kring områdena organisation, metod och samverkan och huruvida dagens kommunsamverkan är det mest effektiva både kostnads- och stödmässigt. 1.3 Bakgrund unga brottsoffer Ett flertal studier har visat att unga är utsatta för en högre andel integritetskränkande brott än befolkningen i övrigt. Med integritetskränkande brott avses brott som kränker en persons integritet såsom våldsbrott, sexualbrott, rån och hotbrott. Dessa brott går också under benämningen gatubrott eller brott mot person. Enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) Nationella Trygghetsundersökning (2010) har ungdomar upp till 24 års ålder uppgett en dubbelt så stor utsatthet för integritetskränkande brott jämfört med vuxna. I Brå:s nationella skolundersökning om brott (SUB) som genomförts med niondeklassare vartannat år mellan 1995 och 2005 anger 28 procent att de utsatts för minst ett vålds- eller hotbrott under det senaste året (Brå, 2009, s 18). I en studie där gymnasieelever tillfrågats uppgav 60 procent att de någon gång råkat ut för ett våldsbrott, varav 12 procent utsatts för grovt våld (Socialstyrelsen, 2005, s 7). 3

98 Unga är, enligt de ovan nämnda siffrorna, en utsatt grupp när det kommer till brott mot person. Samtidigt polisanmäler ungdomar i mindre utsträckning än vuxna sin brottsutsatthet. Enligt den nationella skolundersökningen anmäler ungdomar lindrigt våld till 6 procent, hotelser till 12 procent och grövre våld till 20 procent. Med grövre våld avses i studien det våld som lett till att den utsatta behövt uppsöka sjukvård (Brå, 2009, s 18ff). Att de unga brottsoffren låter bli att göra en polisanmälan kan ha flera orsaker. De kan exempelvis vara rädda för repressalier från gärningspersonen, ha en misstro till rättsväsendet eller inte upplevt eller förstått att händelsen de råkat ut för var ett brott. Det går således att konstatera att målgruppen unga brottsoffer är betydligt större än vad som kommer till polisen eller annan myndighets kännedom. 2. Metod Den metod som har använts i utvärderingen har fastställts av Sigtuna kommun, som uppdragsgivare, tillsammans med Studentkraft AB. Författaren, som är kriminolog, har varit konsultanställd av Studentkraft under två månader för att genomföra och färdigställa utvärderingen. Utvärderingen har genomförts med hjälp av enkäter 1 som skickats med post till de ungdomar som besökt Stödcentrum Nordväst under år De har även erbjudits möjlighet att gå in via Stödcentrum Nordvästs hemsida och fylla i en webbenkät. Anledningen till att 2009 användes som urvalsår var att de unga som avslutat sin kontakt med stödcentret raderas ur systemet. De som besökt stödcentret under 2009 låg till stor del kvar medan tidigare kontakter till stor del var borttagna och inte gick att få tag på. Namnen och adresserna till de unga erhölls från personalen på stödcentret efter godkännande från uppdragsgivaren Sigtuna kommun. Totalt sändes 193 enkäter ut till ungdomar mellan 12 och 21 år där frågor ställdes angående deras kontakt med stödcentret och den hjälp de erbjudits. Efter tio dagar sändes en påminnelse ut och ytterligare en vecka senare skickade stödjarna ut sms till ungdomarna för att uppmuntra dem att svara på enkäten. I enkäten ställdes frågan om ungdomarna som var 15 år eller äldre kunde tänka sig att ställa upp på en djupintervju och svara på fler frågor om sina upplevelser av stödcentret. De unga som svarade att de kunde tänka sig att delta i en intervju ringdes upp med hjälp av telefonnummer som erhållits från respektive stödjare. Intervjuerna var planerade att genomföras i Studentkrafts lokaler vid Stadshagen men på grund av väderomständigheterna som rådde fick istället telefonintervjuer hållas. Totalt nio ungdomar har intervjuats. Intervjuer har genomförts enskilt med samtliga fem anställda på Stödcentrum Nordväst. Intervjuerna har rört samtliga utvärderingsområden, dvs. organisation, metod och samverkan. Med diverse representanter för samarbetspartners till stödcentret såsom polis, åklagare och målsägandebiträde har telefonintervjuer rörande samverkan genomförts. Stödcentrets föräldrakontakt och dess handledare/terapeut har också tillfrågats om samarbetet. Dessutom har Anette Bäckström som är chef för Stödcentrum Nordväst intervjuats gällande nuvarande organisation. 2.1 Tillförlitlighet Totalt skickades 193 enkäter ut till de ungdomar som besökt stödcentret under Av dessa kom 60 besvarade enkäter tillbaka vilket medför en svarsfrekvens på drygt 31 procent. Denna svarsfrekvens är relativt låg men antalet svar anses ändå vara så pass många att 1 Se Bilagor för enkät och intervjuguider. 4

99 slutsatser kan dras utifrån dessa. Dock bör det nämnas att det kan vara en särskild typ av ungdomar som svarar respektive inte svarar på enkäten vilket kan medföra en viss snedvridning i resultaten. Risken för detta anses dock vara låg med tanke på att de svar som inkommit har varit från respondenter med varierande ålder, kön, utsatthet, antal stödsamtal och inställning till stödcentret. Det förekommer ett mindre inre bortfall då alla 60 ungdomar inte har svarat på samtliga enkätfrågor. För enkelhetens skull är resultaten baserade på antal svarande i respektive fråga. Andelen ungdomar som i enkäterna svarade att de ville ställa upp på en intervju var förhållandevis högt även om alla inte sedan kunnat nås på grund av saknade telefonnummer och dylikt. Tillförlitligheten sjunker något i och med att intervjuerna med ungdomarna fick göras via telefon istället för personligen på kontoret som det var tänkt. Ansiktsuttryck och liknande kan inte läsas av och det kan finnas störande moment i ungdomens omgivning vid svarstillfället som ger kortare eller mer undvikande svar. Detta problem uppfattades vid ett fåtal intervjuer men de flesta var mycket angelägna att svara på frågorna. Problemet bedöms inte som stort och ungdomarna har upplevts svara sanningsenligt på frågorna. 3. Resultat 2 Totalt har det under de två hela verksamhetsåren 2008 och 2009 inkommit 579 ärenden till stödcentret. Av dessa var 249 pojkar och 292 tjejer. Resterande har varit anhöriga, såsom föräldrar och syskon. För att få en uppfattning om i vilken utsträckning var och en av de åtta kommunerna använt sig av Stödcentrum Nordväst redovisas ärendefördelningen för åren 2008 och Diagram 1: Antal ärenden som Stödcentrum Nordväst hanterat under verksamhetsåren 2008 och 2009 fördelat på respektive kommun. Diagrammet visar att det är en relativt jämn fördelning av ärenden på de flesta kommuner. Ekerö har inkommit med jämförelsevis få ärenden och Järfälla förhållandevis många ärenden under de två verksamhetsåren. Anledningen till skillnader i antal ärenden mellan de olika kommunerna kan till viss del vara dess folkmängd. Upplands Bro och Ekerö är de minsta kommunerna invånarmässigt medan Järfälla, Sollentuna och Solna har flest invånare. Med undantag för Solna, som inkommit med relativt få ärenden för sin storlek, kan det konstateras att folkmängden upplevs påverka antalet ärenden från respektive kommun. 2 För att få en snabb överblick av resultatet gå till den Avslutande diskussionen på sidan 25. 5

100 3.1 Respondenter Som tidigare nämnts var det 60 ungdomar som svarade på enkäten. För att få en bättre överblick redovisas först respondenternas karaktäristika. Av de 60 svarande var 18 pojkar och 42 flickor vilket innebär att 70 procent var flickor. Det visade sig också att flickorna var mer öppna för att låta sig intervjuas. Av de nio brottsoffer som intervjuades var sex flickor och tre pojkar. Det var endast tre av respondenterna som varit vittne till brott vilket tyder på att dessa kan vara svåra att nå. Diagram 2: Respondenternas procentuella åldersfördelning. Medelåldern hos respondenterna låg strax under 17 år vilket stämmer bra överens med personalens uppfattning att medelåldern på ungdomarna som besöker stödcentret är mellan 15 och 17 år. Totalt hade de 60 svarande råkat ut för 89 brott vilket innebär att en del unga hade utsatts för fler än ett brott. De 89 brotten hade skett vid totalt 73 olika tillfällen och hela 40 procent av respondenterna har uppgett att de utsatts för fler än ett brott. Dessa brott kan ha skett vid samma tillfälle, vid ett antal tillfällen alternativt över en längre tid. Som tidigare beskrivits är ungdomar speciellt utsatta för integritetskränkande brott såsom våldsbrott, sexualbrott, rån och hotbrott. Detta visade sig stämma mycket bra överens med brottsutsattheten i enkätsvaren. Hälften av de som svarade på enkäten hade utsatts för ett misshandelsbrott, en tredjedel hade råkat ut för ett sexualbrott och en tredjedel för hotbrott vilket redovisas i Diagram 3. 6

101 Diagram 3: Andelsfördelningen av brottsutsattheten för respondenterna. I enkäten ställdes frågan var brotten hade ägt rum vilket genererade varierande svar. Vanligast var att de unga råkat ut för brottet på allmän plats, nästan hälften av de svarande hade utsatts på exempelvis en restaurang, ett café, ett köpcenter eller en liknande plats. Denna kategori innehåller även de brott som skett utomhus. Något förvånande var det enbart 14 procent av ungdomarna som råkat ut för ett brott i skolan. Enligt tidigare forskning har skolan visat sig vara en miljö där många, både grövre och lindrigare, brott ungdomar emellan sker (Brå, 2006, s 28). 16 procent av brotten hade skett i en bostad och åtta procent hade ägt rum på fest. Resterande brott hade inträffat via internet, på eller i anslutning till transportmedel och liknande. Samtliga brott hade inträffat mellan åren 2006 och Tidigare redovisades fördelningen av samtliga ärenden som inkommit till Stödcentrum Nordväst under båda verksamhetsåren 2008 och Enkätsvar har kommit in från samtliga åtta kommuner och fördelningen är representativ för antalet ärenden per kommun. Järfälla som har haft flest ärenden under de två åren har också flest svarande med 25 procent och resterande fördelning är jämförbar med den i Diagram Organisation Stödcentrum Nordväst har Sigtuna kommun som huvudman då socialjourens chef Anette Bäckström hade utrymme att även bli chef för stödcentret. Sigtuna kommun har därför ansvar för organisation och personal men stödcentret tillhör ändå samtliga åtta kommuner lika mycket. Kostnaden för Stödcentrum Nordväst fördelas på kommunerna på samma sätt som inom socialjouren. Det innebär att 50 procent av kostnaderna fördelas till hälften på antalet invånare och till hälften på antalet unga mellan 12 och 20 år som kommunerna har per den 31 december föregående år. Resterande 50 procent fördelas på den tid som verksamheten lägger ner i form av antal ärenden från respektive kommun och dess tidsåtgång under innevarande år. Sigtuna kommun, som huvudman, tillsammans med styrgruppen bestående av socialchefer inom samtliga åtta kommuner fastställer budgeten utifrån verksamhetsplanen och fördelar kostnaderna. Enligt stödcentrets chef Anette Bäckström fungerar kostnadsfördelningen mycket bra. Polisen står för kostnaden av lokaler, kontorsmöbler, städning och fasta telefoner medan socialtjänsten står för driften i form av mobiltelefoner och datorer. 7

102 3.2.1 Syfte och målgrupp Tanken med Stödcentrum Nordväst, likt andra stödcentra, är att snabbt fånga upp unga som utsatts för brott och ge dem stöd och hjälp för att komma över den kränkning en brottsutsatthet kan innebära. Stöd ska ges för den personliga bearbetningen av utsattheten och hjälp ska ges genom den rättsliga processens alla delar. Stödcentrum Nordvästs målgrupp är brottsutsatta ungdomar mellan 12 och 21 år som är bosatta i någon av de åtta samverkanskommunerna. Stöd för brott som innebär en personlig kränkning, främst våldsbrott, hotbrott och sexualbrott, ska kunna ges oavsett i vilken kommun eller stad ungdomen utsatts för brottet. Brottet behöver inte heller vara polisanmält för att stödcentret ska ge den unge hjälp och stöd att gå vidare. Ungdomar som råkat ut för relationsbrott eller brott inom familjen ingår inte i stödcentrets målgrupp. Idag kan de ta emot ungdomar som råkat ut för brott i nära relation men enbart om de har lämnat relationen bakom sig. Önskemål finns dock från flera av stödjarna att utvidga verksamheten till att även kunna ge stöd åt de ungdomar som utsatts för relationsbrott för att täcka in samtliga unga inom ålderskategorin. En sådan utökning av målgruppen kräver emellertid utbildning inom området relationsvåld och eventuellt ytterligare resurser då det skulle leda till fler ärenden Personal och styrning På Stödcentrum Nordväst är fem kvinnor anställda varav tre är anställda 75 procent som stödjare och två personer delar på en projektledartjänst. Sammanlagt delar de därmed på drygt tre heltidstjänster. Samtliga anställda är utbildade socionomer eller beteendevetare. Tillsammans har de en gedigen arbetslivserfarenhet sedan tidigare och varierande erfarenheter som de kan använda i arbetet med att stödja brottsutsatta ungdomar. Samtliga medarbetare uttrycker att de har ett bra samarbete och en stark arbetsgrupp. Till sin hjälp har de en handledare och terapeut som de, i grupp, träffar varannan vecka. Handledaren Hanna Olsson är utbildad för att möta professionella i sin yrkesutövning. Vid handledningstillfällena kan de diskutera alla aspekter av sitt arbete, de kan ta upp och diskutera fall och klienter samt förhållningssätt, synsätt och värderingar kring dessa. Då stödjarna arbetar med en svår målgrupp uppskattas denna handledning, med möjlighet till reflektion, mycket av personalen. Hanna Olsson har handlett gruppen sedan starten och upplever att det skett en mognadsprocess hos stödjarna och att de fått en ökad trygghet och säkerhet i sin yrkesroll. Som chef för Stödcentrum Nordväst sitter Anette Bäckström, som även är chef över socialjouren Nordväst (som finns i samma lokaler) och Barnahus Norrort. Hon har arbetsledaransvaret för stödcentret och det är till henne stödjarna vänder sig vid frågor. Hon har planeringsdagar med personalen två gånger per termin och håller även i medarbetar- och lönesamtal. Anette Bäckström sitter med i referensgruppen som främst har en rådgivande roll gentemot Stödcentrum Nordväst. Referensgruppen består av sektionschefer eller motsvarande som har hand om ungdomsärenden i varje kommun samt en polis från Norrort. Över referensgruppen sitter den tidigare nämnda styrgruppen som består av socialchefer och ansvariga chefer för individ- och familjeomsorgen i varje kommun. Anette Bäckström kallas till styrgruppsmöten ungefär två gånger per år för att berätta om det som är aktuellt för verksamheten. Styrgruppen beslutar sedan hur Stödcentrum Nordväst ska jobba. Anette Bäckström uppger att dagens organisation fungerar bra. Hon menar dock att det är ett specifikt område de arbetar inom där inga journalanteckningar förs utan: Det enda sätt stödcentrets arbete syns på är genom pinnar i statistiken. 8

103 Ann Hellströmer, vikarierande projektledare och stödjare på Stödcentrum Nordväst, håller med om att organisationen fungerar bra. Hon anser att de har ett mycket bra samarbete inom arbetsgruppen och att närheten till chefen Anette Bäckström är mycket positiv. Ann Hellströmer, som är initiativtagare till stödcentrum för unga brottsoffer, har erfarenhet från flera andra stödcentra och uppger att Stödcentrum Nordvästs organisation jämförelsevis fungerar mycket bra. Antalet anställda anses av samtliga tillfrågade vara tillräckligt även om några stödjare upplever att de, trots att de är anställda på 75 procent, snarare arbetar heltid. Om inte arbetsbelastningen ökar behövs ingen ytterligare stödjare anställas. Däremot finns det ett behov att marknadsföra verksamheten mer vilket är något som både personal, nyckelpersoner och ungdomar uttrycker. Personalen menar emellertid att det i dagsläget inte finns utrymme tidsmässigt för mer marknadsföring 3. Beslutas det att stödcentret ska bli mer synligt för allmänheten, anser personalen att en ytterligare person kan behöva anställas. Om ett sådant behov uppstår finns det önskemål från stödjarna att anställa en man då de idag enbart är kvinnor. Personalen uppger att det vid tidigare försök att anställa en man har varit svårt att hitta en manlig stödjare med adekvat bakgrund Områdesfördelning och lokaler Stödcentrum Nordvästs fem anställda stödjare har fördelat ansvarsområdena mellan sig. Projektledarna Ann Hellströmer och Anette Vennersten, som delar på en heltidstjänst, sitter på polishuset i Sollentuna där även socialjouren Nordväst är placerad. De har Sollentuna kommun som upptagningsområde. Stödjaren Jenny Ottosson sitter på polishuset i Järfälla och arbetar mot Järfälla och Upplands-Bro. Hon har där ett eget rum i anslutning till receptionen vilket byggdes till för stödcentrets skull. Jenny Ottosson arbetar också som medlingssamordnare åt de åtta kommunerna vilket innebär att hon överlämnar ärenden till lekmannamedlare som hon sedan handleder. Stödjaren Lill Ampuja Ström sitter på polishuset i Solna och arbetar mot Västerortskommunerna Ekerö, Sundbyberg och Solna. Stödjaren Maria Söreskog, som anställdes i september 2009, delar sin tid mellan polishuset i Sollentuna och Trygghetens hus i Upplands Väsby då hon arbetar mot kommunerna Upplands Väsby och Sigtuna. Rummet på Trygghetens hus finansieras av polisen och socialtjänsten gemensamt. Av den anledningen används rummet ibland av andra men det finns en förhoppning att de ska kunna lösa det så att hon skulle kunna sitta hela sin tid i Upplands Väsby. Ann Hellströmer beskriver fördelningen på ansvarsområden som mycket effektiv då personalen kan bli mer delaktiga i just sitt område. Om någon i personalen får för många ärenden under en period kan de alltid hjälpa varandra så fördelningen är inte låst på det sättet. De träffas en gång i veckan för avstämning och samarbetet i arbetsgruppen uttrycks som mycket värdefullt Tillgänglighet Stödcentrum Nordväst har öppet på dagtid under vardagar och tar då emot samtal, ärenden från polis och besök. Efter denna tid får de unga som behöver stöd vända sig till socialjouren Nordväst om ärendet är akut. Ett problem med tillgängligheten uppstår när polishuset stänger tidigare och stödjaren inte får sitta kvar själv i huset. Jenny Ottosson, som är placerad på polishuset i Järfälla, berättar att polisen ofta stänger vid kl på dagarna vilket gör att 3 Information och marknadsföring diskuteras vidare i resultatdelen. 9

104 hon har svårt att hålla stödsamtal efter den tiden. Det hindrar tyvärr flexibiliteten till viss del, speciellt då föräldrar som vill följa med sina barn ofta har svårt att komma under dagtid. Genom att stödcentret på Sollentuna polishus kan ha öppet senare på dagarna och inte är beroende av polisens öppettider kan de i förekommande fall sitta där. Eftersom de sällan arbetar med akuta ärenden utan bokar in samtal med de unga så anser personalen att tillgängligheten är tillräcklig. Stödjarna kan dessutom, vid behov, vara flexibla med mötestider och platser vilket är något som många ungdomar talat gott om i enkäter och vid intervjuer. Flera av de intervjuade inom polisen har uppgett önskemål om att det ska sitta en stödjare på varje närpolisstation i de åtta kommunerna. Det skapar en närhet till stödjaren som i vissa fall upplevs saknas i dagens organisation. Stödjaren och poliserna skulle i så fall lära känna varandra bättre vilket skulle gynna samarbetet och leda till att fler ärenden skickas till stödcentret. En polis uttryckte att: De (polisen) vill ha en större delaktighet i verksamheten genom en samlokalisering. Tanken är i så fall, åtminstone ursprungligen, att de idag anställda stödjarna skulle dela sin tid mellan de åtta olika närpolisstationerna. En av stödjarna berättar: Om det satt en stödjare på varje närpolisstation skulle det underlätta och vara en drömtillvaro. Här uppstår dock problemet med polisens öppettider som i så fall behöver lösas innan en sådan omorganisering skulle kunna bli aktuell. Dessutom skulle stödjarna behöva ett rum att sitta i på varje närpolisstation som både utrustnings- och säkerhetsmässigt är funktionellt för sin verksamhet. Även om en samlokalisering i dagens läge skulle bli komplicerad så upplever personalen att det är positivt att önskemålet finns från polisens sida. 3.3 Arbetsmetod De stödjande metoder som stödcentret använder sig av är samtal och praktisk hjälp genom rättsprocessen. De hjälper också till med medling mellan målsägande och gärningsperson 4. För att få en uppfattning av vilka känslor och tankar de unga kan uppleva efter en utsatthet och som stödcentret kan hjälpa dem med inleds arbetsmetodavsnittet med en redovisning av dessa Vanliga reaktioner hos brottsutsatta ungdomar Många tidigare studier har konstaterat att unga, och även vuxna, som råkar ut för eller blir vittne till ett brott kan uppleva ett flertal olika negativa känslor och förändringar efteråt. Enligt Hellströmer och By (2008) var det vanligt att skolarbetet påverkades negativt, de unga brottsoffren fick uttalade sömnproblem, minskad aptit samt känslor av skuld, skam och rädsla (a.a. s 32). I enkäten ställdes därför frågan huruvida ungdomarna upplevt negativa känslor efter brottet. Samtliga respondenter har uppgivit sig ha negativa känslor, i större eller mindre utsträckning, efter brottsutsattheten. I Diagram 4 nedan redovisas fördelningen av dessa. 4 Detta kommer inte diskuteras här då medlingsverksamheten utvärderas separat. 10

105 Diagram 4: Andel av respondenterna som upplevt respektive negativa känslor efter brottet. Som diagrammet visar svarade drygt 80 procent av ungdomarna att de upplevt rädsla efter att de utsatts för eller blivit vittne till ett brott. Denna rädsla kan vara allt från att inte våga vistas just på brottsplatsen till att inte våga gå ut överhuvudtaget. Över hälften av de svarande upplever dessutom ilska och har sömnsvårigheter. Drygt 40 procent upplever hämndkänslor efter brottsutsattheten vilket, om de inte får stöd och hjälp, kan leda till att de faktiskt uppsöker gärningspersonen eller personer som liknar denna och hämnas. En 19-årig pojke som intervjuades berättar: De första tankarna som dök upp var att gå ut och ge igen för att komma över kränkningen. Genom hjälpen från stödcentret kunde han istället bearbeta dessa hämndkänslor på ett bättre sätt. Hade han agerat på dessa känslor hade han säkert ångrat sig efteråt och dessutom riskerat att förstöra sin egen framtid, uppger han. Genom hämndkänslor och liknande kan på så vis utsatthet för brott i värsta fall leda till egen kriminalitet. Dessa siffror tyder på att hjälp definitivt är nödvändig för att ungdomarna ska kunna återgå till ett liv som liknar det de hade innan brottet. I enkäten ställdes därför frågan om de tyckte att stödcentret hade hjälpt dem med sina negativa känslor efter brottet. Drygt 80 procent svarade att stödet hade hjälp och att de hade kunnat återgå till en tillvaro som liknade den de haft tidigare. Det frågades också huruvida de ansett hjälpen de fått från stödcentret tillräcklig. 88 procent ansåg att hjälpen varit tillräcklig medan 12 procent hade önskat sig mer hjälp. Den ytterligare hjälp de önskat sig var i form av fler stödsamtal eller hjälp med kontakter för vidare stöd. Slutsatsen kan alltså dras att även om många mår dåligt efter en brottsutsatthet så bedömer drygt 80 procent av de tillfrågade att stödcentret hjälp dem att komma över dessa känslor och gå vidare i livet. Detta får anses vara ett mycket bra betyg på den stödmetod som används Den första kontakten Personalen på Stödcentrum Nordväst uppger att de själva ofta tar kontakten med ungdomen via telefonsamtal, sms eller brev efter att de fått dennes personuppgifter från polisen. Polisen 11

106 har då vid anmälningsupptagande, förhör eller annan kontakt berättat om stödcentrum och frågat om den unge vill ha den hjälp de erbjuder. Ibland kommer även en polis in och hämtar stödjaren i samband med att de tar upp en anmälan. De kan då boka upp ett möte direkt och den unge kan känna sig tryggare med stödjaren då de redan har träffats en gång. I enkäten svarar två tredjedelar att de fått kontakt med stödcentret via polisen och på så vis personalen. I övriga fall är det ofta en förälder eller vårdnadshavare alternativt personal på skola eller en kompis som redan besökt stödcentret som tar kontakt. Att ungdomen själv tar kontakt är mycket sällsynt och händer bara i enstaka fall. Omgivningen är alltså viktig för att en ung person som råkat ut för eller blivit vittne till ett brott verkligen får information om vilket stöd som finns att tillgå och hjälp att förmedla en kontakt. Då kontakt har upprättats uppger de tillfrågade ungdomarna att det går relativt fort att få en tid för ett första stödsamtal. 63 procent har fått en tid inom en vecka från den första kontakten, ett fåtal till och med samma dag. Samtliga svarande har fått tid inom en månad från en första kontakt. Att det tagit lång tid säger vissa unga kan bero på att de själva har mycket annat eller inte känner sig redo att prata om det som hänt än. Möjligheten att snabbt få en tid för samtal har upplevts som mycket positiv Stödsamtalen Samtliga respondenter har utnyttjat möjligheten att få stödsamtal. Vid det första samtalet ger stödjaren en del information till ungdomen som då själv får avgöra om föräldrarna ska följa med. Stödjarna uppskattar att föräldrar följer med vid första samtalet då föräldrarna även ges möjligheten att ställa frågor. Den information som ges vid detta första samtal handlar om stödcentret, stödjarens tystnadsplikt och anmälningsskyldighet samt vanliga reaktioner efter en brottsutsatthet. Stödpersonen hör sig för hur den unge mår och föreslår att de inledande träffas tre gånger för att etablera en relation. De ber också den unge att skriva ner vad som hände vid brottstillfället då det kan vara terapeutiskt och för att det kan vara hjälpsamt vid en eventuell rättegång. I enkäten frågades vad de unga tyckt om bemötandet vid detta inledande möte. Samtliga respondenter ansåg att mottagandet varit bra och 80 procent av dessa att bemötandet varit mycket bra. Som en flicka på 17 år uttryckte det: Man kände sig välkommen och det kändes som man redan kände henne (stödjaren). Från och med det andra samtalet träffar stödjaren gärna den unge ensam då det ofta underlättar för honom eller henne att öppna sig och prata om sina upplevelser. Stödjarna berättar att de frågar hur den unge mår och ber denne berätta om sina känslor kring det inträffade. De tvingar dock inte fram en konversation om brottet utan kan prata om annat tills den unge ofta själv tar upp brottshändelsen. På det sättet skapar de en trygghet hos den unge som inte känner sig pressad att berätta förrän han eller hon är redo för det. Flera av de intervjuade ungdomarna har upplevt detta som positivt då de inte behöver känna sig tvungna att berätta allt på en gång utan kan ha ett mer avslappnat samtal. Stödjarna tar inga anteckningar vid samtalen och för heller inga journaler men kan efter att den unge lämnat stödcentret skriva några minnesanteckningar. Flera av de intervjuade har uppgett att de, innan det första samtalet, trodde att det skulle vara som ett psykologbesök eller ett förhör. En 16-årig flicka berättar: Jag trodde det skulle bli ett förhör men vi pratade bara och hon (stödjaren) brydde sig. Eller som en 17-årig flicka beskrev: 12

107 Innan trodde jag inte det skulle vara så bekvämt men sen ville jag vara kvar och prata. I enkäten frågades huruvida den unge upplevde att stödpersonen visade intresse för henne eller honom. 90 procent av respondenterna har uppfattat stödjaren som intresserad av det de hade att berätta medan 10 procent kände att de blev bemötta med litet intresse. Detta är en förhållandevis liten procent och anledningarna att de känner så kan variera. En 19-årig flicka uttryckte exempelvis: Jag tyckte att samtalen var lite ytliga och att hon (stödjaren) pratade för mycket om sig själv och sina upplevelser. Det var svårt att hålla fokus på det jobbiga, man behöver någon lite allvarligare för att dra i rätt trådar. Det var för lättsamt och jag ville att vi skulle göra en plan på hur vi skulle gå vidare och närma oss problemen. Jag hade behövt gå in på ett djupare plan och hade önskat mer handfasta och konkreta grejer. En 18-årig pojke anser att: Efter en misshandel så kan ingen person hjälpa en förutom en själv. Det är en personlig läkning som ingen kan beröra, därför finner jag verksamheter som denna onödig. En 16 årig flicka har en annan uppfattning om sina samtal på stödcentret: Jag kunde verkligen berätta hur jag tyckte och tänkte, vilket var riktigt skönt. Jag kände att jag blev förstådd. En 17-årig flicka uttryckte sin kontakt med Stödcentrum Nordväst så här: Stödcentrum har varit som en extra vän på sidan om, som finns där och låter dig släppa allt och kunna prata om dina tankar istället för att gå runt och låsa in de obehagliga tankarna i dagar och veckor. Stödcentrum har fått mig att hitta mig själv igen vilket behövdes för att klara av annat runt omkring som jag började släppa. Stödsamtalen som de unga varit på upplevdes följaktligen för det mesta som positiva med ett fåtal undantag. Något annat som också uppskattades var att stödjaren upprätthöll kontakten en tid efter avslutad samtalskontakt. Stödpersonen har i många fall skickat sms eller ringt under några månader efter sista samtalet för att följa upp och höra hur den unge mår. Det var emellertid ett fåtal av de som haft kortare stödkontakt som upplevde detta som tjatigt och att de bara ville gå vidare Samtalen praktiskt Stödsamtalen kan enligt Hellströmer och By (2008) inledningsvis med fördel hållas på själva stödcentret medan det senare i kontakten kan vara hjälpfullt att ses i en mer allmän miljö såsom ett café, ett museum, en park eller liknande. Att ses utanför kontorsrummet hjälper till att skapa kontakt och förtroende då stödjaren kan uppfattas som en människa och inte som en myndighetsperson (a.a. s 43). Enkätsvaren visar dock att alla utom en ungdom har träffat stödjaren på själva stödcentret. Vid intervjuerna framkommer att det många gånger har varit självvalt att inte ses utanför stödcentret. Ungdomarna berättar att de känner sig trygga i miljön på stödcentret och inte vill ses någon annanstans då det skulle kunna medföra en risk att träffa någon de känner. Dessutom uppger flera att de inte vill prata om sina känsliga upplevelser på ett café eller liknande. 13

108 Samtliga i personalen på Stödcentrum Nordväst uppger att fem stödsamtal med en brottsutsatt är medel då det är vad statistiken visar. De berättar däremot att vissa unga endast kommer en gång medan andra går på många samtal under lång tid. Diagram 5: Fördelningen av antalet samtal per person bland respondenterna. Diagram 5 visar att hälften av ungdomarna kommer på mellan två och fem stödsamtal vilket stämmer bra överens med personalens uppfattning. I övrigt är antalet samtal ganska spritt med en topp på 10 eller fler samtal. Denna topp bör förstås som de unga som behöver mycket stöd och hjälp och går på samtal under lång tid. Flexibiliteten som stödjarna uppvisar gentemot de unga både i form av när och var de ska träffas och i form av hur många samtal de ska ha har uttryckts som mycket positiv av respondenterna. En 17-årig flicka formulerar det så här: Stödpersonen var väldigt mån om att det skulle vara lätt för mig att träffa henne. Hon var väldigt snäll och omtänksam. Jag kände mig trygg och det kändes bra att prata med henne. Det hjälpte mig mycket att kunna bli normal igen. En 19-årig flicka uttrycker: Positivt att min kontaktperson anpassade mötet efter mig så jag inte behövde åka långt. Sammantaget kan det konstateras att stödsamtalen inte passar samtliga unga men att de mottas mycket positivt och anses hjälpsamma av de allra flesta Den praktiska hjälpen Stödcentrum Nordväst har, som nämnts, inte bara samtal med de unga utan kan också ge praktisk hjälp genom rättsprocessen. Denna hjälp ges i form av information om möjligheter att söka skadestånd och brottsskadeersättning samt information inför en eventuell rättegång. De kan också ge information till föräldrar och berätta var den unge kan vända sig för att få svar på diverse frågor. Stödjarna hjälper vid behov till att förmedla kontakter och följer med som stöd på rättegångar. För att få en överblick av hur mycket de olika formerna av praktisk hjälp utnyttjas redovisas fördelningen i Diagram 6. 14

109 Diagram 6: Andel av respondenterna som utnyttjat de olika formerna av stödcentrets tillgängliga praktiska hjälp Information om skadestånd och brottsskadeersättning Hälften av de svarande har berättat att de fått hjälp med information om sina möjligheter att söka skadestånd och brottsskadeersättning. Skadestånd kallas den summa som begärs från förövaren vid rättegång medan brottsskadeersättning är det som kan yrkas från Brottsoffermyndigheten efter det att domen vunnit laga kraft och inget skadestånd utdömts. Brottsoffermyndigheten gör vid begäran om brottsskadeersättning en egen bedömning av vilken summa som eventuellt ska betalas ut. När det gäller skadestånd kan stödjarna informera om möjligheterna att begära detta och om riktlinjer kring summor. De skickar ofta frågor om skadestånd vidare till målsägandebiträdet som är kunnigare inom området och som kommer att vara ansvarig för frågor om skadestånd i rätten. Barnjuristerna, som Stödcentrum Nordväst samarbetar mycket med, ger exempelvis den unge två timmars gratis rådgivning under vilken de bland annat informerar om skadestånd. I de fall den unge inte har ett målsägandebiträde kan stödjarna ringa och höra sig för hos ett sådant för att kunna ge ytterligare information om skadestånd. Stödpersonen kan också lämna ett intyg till rätten som underlag för en skadeståndsbedömning. I intyget berättar de om sin kontakt med den unge och hur denne har mått efter utsattheten. De tar också upp eventuell sjukskrivning då den unge mått akut dåligt. Ett målsägandebiträde som har mycket samarbete med stödjarna berättar att chanserna att få ett större skadestånd ökar efter kontakt med stödcentret. Hon berättar: Det är en väldigt stor skillnad när de (unga brottsoffren) har fått prata om och normalisera sina besvär, de har förstått att det är helt okej och normalt att till exempel inte kunna sova, att vara rädd och liknande. De har lättare att berätta i rättssalen och möjligheterna att få större skadestånd ökar. Det ger effekt att kunna formulera det man har varit med om, de har bättre självkännedom i rättssalen. Det som kan konstateras är att samarbetet med målsägandebiträden är viktigt när det kommer till skadeståndsfrågor då stödjarna inte är utbildade jurister och därför har 15

110 begränsad kunskap inom området. De kan dock ge adekvat grundinformation och hjälpa ungdomen genom intyg till rätten och samtal som kan leda till högre skadestånd. För brottsskadeersättning, som kan sökas först efter att domen vunnit laga kraft, kan stödjaren hjälpa till med information och även att beställa och fylla i ansökningspapprena som ska skickas till Brottsoffermyndigheten. Denna hjälp har uppskattats av respondenterna i de fall det varit aktuellt Information inför rättegång En stor del av stödpersonernas praktiska arbete går ut på att ge information inför en eventuell rättegång. Informationen ges inte enbart till de unga vars ärende har gått till rättegång utan kan ges tidigare i processen för att stilla en ängslan beträffande vad en rättegång går ut på. Beroende på den unges situation och oro har stödjarna olika metoder för att ge information om rättegången. Det enklaste sättet är att de berättar hur rättssalen ser ut, vilka som sitter var och i vilken ordning saker kommer ske. Ofta ritar stödpersonen upp rättssalen på ett papper medan hon berättar för att göra det tydligt. När den unge har fått en kallelse till rättegång, antingen som målsägande eller vittne, kan ytterligare information kännas nödvändig för att lugna nervositeten. Stödjarna kan då ha rollspel där de ställer frågor till den unge i likhet med de som kan dyka upp i rättssalen. Det här är bra på så vis att de unga inte blir lika chockade om de sedan får jobbiga frågor i rättssalen. Stödpersonen har också möjlighet att ta med den unge antingen till en tom rättssal eller till en pågående rättegång så de får se hur det kommer se ut och gå till. Detta brukar ha en lugnande effekt och som en åklagare uttrycker det: Har de haft svårigheter innan och fått hjälp från stödcentrum att släppa sin oro brukar det inte vara några problem vid rättegången. Den intervjuade åklagaren brukar själv skicka unga till stödcentret när han upplever att de är nervösa inför rättegången. Nervositeten släpper ofta inte helt men minskar med informationen. När rättegången närmar sig kan stödjarna hjälpa till med klädsel inför rättegången och ge andra tips och råd som kan fungera lugnande. Av de 60 unga som svarade på enkäten har 24 ärenden gått upp i rättegång 5. Det är 40 procent vilket är ett relativt högt antal. En teori är att de unga vars ärende gått till rättegång är mer benägna att svara på enkäten då de i större utsträckning kunnat lämna ärendet bakom sig. Av de 24 ärenden som gått till rättegång har 23 stycken svarat att de fått information om rättegången från stödcentret. 21 stycken av dessa uppger att de är mycket nöjda med informationen och att det var en stor hjälp både inför och under rättegången Stödperson som sällskap vid rättegång Samtliga stödpersoner berättade att då en ungdom vill det så prioriterar de att följa med som stöd vid rättegången. De ställer alltid frågan till den unge som får bedöma om han eller hon vill ha stödjaren med sig. Vissa har ett starkt nätverk omkring sig eller en bra kontakt med sitt målsägandebiträde och anser det inte nödvändigt. Ett målsägandebiträde uttrycker: Eftersom det vid rättegången är mycket fokus på gärningspersonen är det bra med ett ordentligt stöd kring offret. 5 Några polisutredningar pågår dock fortfarande varför denna siffra inte är absolut. 16

111 Stödpersonerna upplever att det är få ärenden som går till rättegång. Av de 24 svarande som angett att deras ärende gått till rättegång har en stödjare följt med som sällskap vid åtta tillfällen. Av de 14 6 unga som inte haft sällskap av en stödjare vid rättegången uppger fem stycken att de hade velat detta. Anledningar till att de inte hade det kan vara flera såsom att stödpersonen inte hade möjlighet, att de inte blev tillfrågade eller att de avslutat sin kontakt med stödcentret. Om stödjaren har fortsatt samtalskontakt med ungdomen även efter rättegången kan det vara bra att ha varit närvarande vid rättegången. Stödpersonen vet då vad som hände under rättegången och den unge behöver inte återge detta, något som kan vara jobbigt och upprivande. Det kan vara bra att prata om rättegången med någon som förstår även om de flesta unga enbart kommer någon gång efter rättegången om alls. De anser ofta ärendet avslutat i samband med domen Föräldrastöd En annan av stödcentrets uppgifter är att ge stöd till föräldrar. 95 procent av respondenterna uppger att deras föräldrar känner till att de besökt stödcentret. De fem procent vars föräldrar inte känner till kontakten med stödcentret är alla över 18 år. Närmre hälften av de unga uppger att deras föräldrar har haft egen kontakt med stödcentret. En del föräldrar har pratat med stödjaren på telefon eller följt med den unge på samtal medan andra haft eget möte på stödcentret. Åtta procent av respondenterna har föräldrar som varit på egna möten med stödjaren. Vilka föräldrar som behöver stöd är varierande men det finns några mönster. De föräldrar vars barn utsatts för ett grovt brott, förändrats mycket efter en utsatthet eller är mycket ungt är ofta i störst behov av stöd. Har föräldern själv råkat ut för ett brott kan denna egna utsatthet rivas upp i samband med barnets utsatthet och det kan då vara bra att tala om det med en stödperson för att inte belasta barnet. Stödjaren träffar föräldrarna separat eftersom stödsamtalen med den unge gärna hålls ensamma eller så träffar föräldrarna Lena Vennersten som är Stödcentrum Nordvästs föräldrakontakt. Hon berättar: När en ungdom råkar ut för ett brott blir det en kris för hela familjen. Jag har samtal med dem (föräldrarna) och de kan prata om hur det känns för att på bästa sätt kunna trösta och stå ut med ungdomens förändring. Anledningen till att stödcentret har en separat föräldrakontakt är att det ibland kan vara jobbigt för en stödjare som träffar ungdomen att också ha samtal med föräldrarna. Det kan vara så att ungdomen inte har berättat allt för föräldrarna och kanske heller inte ska göra det. Lena Vennersten träffar föräldrar i Stödcentrum Nordvästs lokaler, ofta på kvällstid, och det är föräldrarnas behov som styr hur många samtal de har. Tidigare hade Stödcentrum Nordväst en föräldragrupp där de träffade föräldrar till barn som råkat ut för olika brott. Det uppstod dock vissa svårigheter då kränkningen både hos den unge och hos föräldern kan vara så olika beroende av brottstyp. Funderingar finns nu på att starta en mamma- och en pappagrupp för de föräldrar vars döttrar har utsatts för våldtäkt. Anledningen att de vill starta en grupp just för våldtagna flickors föräldrar beskriver Lena Vennersten så här: 6 Det var här ett inre bortfall då två unga valt att inte besvara denna fråga. 17

112 Våldtäkt är ett oerhört kränkande brott och förundersökningen blir ofta nedlagd vilket skapar mycket oro hos föräldrarna. Varför de vill ha en separat mamma- och pappagrupp beror på att kvinnor och män ofta reagerar olika då deras döttrar utsätts för ett sexualbrott. Män och kvinnor kan behöva prata om olika saker och vara i behov av olika stöd varför de vill dela upp föräldrarna i två grupper, uppger Lena Vennersten Hjälp med kontaktuppgifter En ungdom som utsatts för ett brott kan behöva ha kontakt med andra myndigheter, organisationer och dylikt utöver stödcentret. Personalen kan då hjälpa den unge genom att berätta vart denne kan vända sig med respektive frågor. De kan också ta fram kontaktuppgifter och vid behov själva ringa och boka en tid. Ibland kommer den unge själv med frågor om var han eller hon ska vända sig med en fråga medan det andra gånger är stödjaren som måste dra en gräns och sända den unge vidare. Stödpersonen måste se till att samtalen med ungdomen håller sig inom ramen för verksamheten. Det kan vara svårt med gränsdragningen, uttrycker sig flera i personalen, men de ska inte ge brottsoffren terapi utan samtalsstöd. Upptäcker de att den unge behöver hjälp från exempelvis BUP, en psykolog eller Center för våldtagna kvinnor för att få ytterligare stöd så hjälper de till att förmedla den kontakten. Det finns också unga som kommer in och pratar om preventivmedel och liknande som stödjaren då skickar till en ungdomsmottagning där de kan få bättre hjälp med de frågorna. Stödcentret kan på så sätt förmedla kontakter för den unge med en mängd olika verksamheter och samarbetspartners. På samma sätt kan andra myndigheter och organisationer vara mellanhand vid kontakt mellan den unge och stödcentret. 3.4 Samverkan Stödcentrum Nordväst har en rad samarbetspartners. För att få en överblick över i vilken utsträckning respondenterna haft kontakt med dessa visas en fördelning av ungdomarnas övriga kontakter i Diagram 7. Alla redovisade institutioner är inte direkta samarbetspartners men kontaktas av stödcentret vid behov varför de inkluderats. 18

113 Diagram 7: Andelen kontakter förutom Stödcentrum Nordväst som de svarande uppgett sig ha i samband med det aktuella brottet Polisen Stödcentrum Nordvästs främsta samverkanspartner är polisen. Stödjarna sitter i polisens lokaler och har det närmaste samarbetet i ärendena. I enkäten svarar 97 procent att det brott de råkat ut för eller blivit vittne till har polisanmälts. Polisen är de som i första hand lämnar över ärenden till stödcentret. När en polis tar emot en anmälan har de skyldighet att berätta om tillgängligt stöd och fråga den unge om han eller hon vill ha kontakt med stödcentret. Mindre än hälften, 46 procent, av de tillfrågade ungdomarna uppger emellertid att de fick frågan om stöd från polisen vid anmälningsupptagandet. Förmedlingen av ett ärende från polisen till stödcentret kan ske på flera olika sätt. Ett sätt är att skriva den unges namn, telefonnummer och vilket brott det gäller på en lapp och lämna till stödjaren. Möjligheten finns också, för polisen, att ringa till eller komma förbi stödjaren och berätta om ett aktuellt ärende. Stödpersonen ringer sedan upp ungdomen eller dennes föräldrar för att boka en tid. Detta får hon inte göra om inte polisen först har frågat om de får lämna ut den brottsutsattes personuppgifter. Det är således mycket enkelt för den anmälningsupptagande polisen att förmedla ärenden till stödcentret och som en intervjuad brottsoffersamordnare konstaterade: Det är bättre att skicka ett ärende för mycket. Det har dock visat sig att alla inte delar den uppfattningen. Den polis som tar emot brottsanmälan glömmer ofta att fråga eller gör bedömningen att stöd inte är nödvändigt. Detta uppger både stödcentrets personal och intervjuade poliser, och menar att det upplevs vara vissa poliser som inte tycker att stödjande verksamheter är nödvändiga och därför av princip inte frågar den unge. Det är emellertid många poliser som alltid frågar den unge om stöd, antingen vid anmälningsupptagandet eller vid förhör. Det sitter också två personer i Sigtuna och ringer upp brottsoffer och informerar om stöd. Det går till så att när polisen får in en brottsanmälan, exempelvis med ett ungt brottsoffer, skickas detta ärende till Sigtuna varifrån de ringer upp brottsoffret. De ger information om tillgängligt stöd och frågar huruvida det unga brottsoffret vill ha sådant stöd. Genom detta behöver inte poliserna 19

114 komma ihåg att informera vid anmälningsupptagandet och samtliga unga får ett samtal. Tyvärr ringer de ofta vid olämpliga tider såsom förmiddagar vilket gör att de kan ha svårt att nå de unga. Personalen på stödcentret menar att de kunde få betydligt fler ärenden om alla poliser verkligen frågade den unge om stöd och inte gjorde en egen bedömning. En intervjuad ungdomsutredare menar att det är en arbetsledningsfråga som de måste ta tag i för att få in det i rutinen hos samtliga poliser att informera och ställa frågan om stöd. Ann Hellströmer, som sitter hälften av tiden i Sollentuna och hälften på stödcentret på Värmdö, berättar att hon på Värmdö får betydligt fler ärenden och att det borde kunna bli samma sak i Sollentuna. På Värmdö har de Utredningscentrum för unga lagöverträdare som skickar över samtliga ärenden till stödcentret vilket gör att alla unga som gjort en polisanmälan får information om stödcentret. Utredningscentrum för unga lagöverträdare består av en grupp ungdomsutredare som specifikt fokuserar på att ärendehanteringen ska gå fort för att den unge ska kunna gå vidare. Ett sådant utredningscentrum är planerat att öppnas i Sigtuna under våren eller sommaren 2010 uppger Ann Hellströmer och menar att det antagligen kommer leda till en ökning av Stödcentrum Nordvästs ärenden. Med undantag av att fler ärenden skulle kunna skickas uppger både personalen och polisen att samarbetet fungerar mycket bra. En ungdomsutredare berättar: Vi har ett jättebra och positivt samarbete, hon (stödjaren) kommer och frågar om utredningen och berättar för ungdomen hon träffar. På så vis avlastar stödcentret utredarna. Då stödpersonerna kan fungera som en mellanhand mellan polisen och den unge kan poliserna slippa samtal med frågor om hur utredningen går. Om ett brottsoffer har frågor kring utredningen tar stödjaren reda på svaren till deras nästa möte och informerar den unge. En annan utredare som också upplever att stödcentret avlastar dem meddelar: Jag frågar även de som är över 21 år och lämnar ärendet till stödcentrum eftersom de kan förmedla personen vidare till rätt BOJ. Stödcentrum Nordväst har på det viset också ett samarbete med Brottsofferjouren (BOJ), som tar hand om brottsoffer över 21 år, då stödcentret skickar äldre brottsoffer dit och tvärtom. Det verkar som att Stödcentrum Nordväst mottagits positivt från de allra flesta inom polisen och att de har ett bra samarbete. Det finns dock de som inte ännu upplevt stödcentrets positiva effekter i form av avlastning i arbetet och liknande. Några poliser har vid intervjun, som nämnts, uppmärksammat att de skulle vilja ha en större delaktighet i verksamheten genom en samlokalisering. De vill ha ett närmare samarbete med stödjarna. Poliserna tror att en samlokalisering där poliserna lär känna stödjaren skulle leda till att fler ärenden lämnades till stödcentret. Intervjuade poliser uppger att stödcentret och stödjarna måste bli mer synliga och att detta bäst görs genom att dels informera om verksamheten och dels genom att sitta med och fika och liknande Målsägandebiträde Ett målsägandebiträde fungerar som ställföreträdare i brottsutredningen och bistår målsägande i juridiska frågeställningar och då speciellt skadeståndsfrågor. Det intervjuade målsägandebiträdet arbetar för företaget Barnjuristerna som enbart tar emot barn- och ungdomsärenden. Hon berättar att de har ett mycket bra samarbete med Stödcentrum Nordväst och att hon själv skickar unga till stödcentret när hon ser ett behov. Hon anser att det borde vara en jurist som förklarar rättsprocessen men att: 20

115 Stödcentrums information inför rättegången är viktig i de fall målsägandebiträdet kopplas in sent i processen. Målsägandebiträdet meddelar att hon har kontakt med stödcentret i alla ärenden där hennes klienter har det. Hon berättar: Personalen på Stödcentrum Nordväst är mycket professionella, seriösa, har en hög ambitionsnivå, hög kompetens och tar ärendena på allvar. Det finns även önskemål om att de skulle kunna samverka mer och eventuellt ge den unge information tillsammans, de borde arbeta mer som ett team anser hon. Det är mycket positivt att det finns ett sådant önskemål men det finns många målsägandebiträden som inte engagerar sig lika mycket i sina klienter. En åklagare berättar: Ibland sköter inte målsägandebiträdena sitt jobb som de ska och träffar brottsoffren först vid rättegången. I de fall detta inträffar är det således mycket viktigt att det unga brottsoffret fått stöd och information av stödcentret för att kunna genomgå rättegången på bästa sätt Åklagare Den intervjuade ungdomsåklagaren har, i förekommande fall, kontakt med stödcentret via sina klienter. Han anser att stödjarna tar sig tid att prata med de unga och därmed sparar tid för åklagarna. Det arbete som stödcentret gör underlättar hans arbete både innan och under rättegången då den unge kan släppa sin oro och tydligare berätta om brottet och sina känslor kring detta i rättssalen. Han berättar också: Eftersom det är viktigt att den unge vittnar eller är målsägande är det bra att de (stödcentret) också ger stöd till föräldrar så att de vågar släppa iväg sina underåriga barn på rättegången. Även om det är relativt få av polisanmälningarna gällande brott mot unga som går till rättegång påpekar både målsägandebiträde och åklagare att när så sker är stödcentrets stöd och hjälp till den unge mycket värdefullt Socialtjänsten och BUP Stödcentrum Nordväst har ett visst samarbete med socialtjänsten genom att deras ärenden ibland överlappar varandra. Det är endast sju procent av respondenterna som haft kontakt med socialtjänsten så det handlar inte om speciellt många ärenden. Vad gäller Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har enbart två procent av de svarande haft kontakt med dem. Möjligheten till samarbete finns dock i de fall där detta är nödvändigt. Till både socialtjänsten och BUP skickar stödcentrum de ungdomar som själva anser sig behöva eller som stödjarna bedömer behöver ytterligare psykiatriskt stöd. Anledningen är att stödcentret bara ska jobba med biverkningarna av brottshändelsen. När ungdomen uppvisar andra problem eller behöver en annan form av hjälp måste stödpersonen agera professionellt och länka vidare. De kan även länka den unge vidare till en utomstående psykolog i de fall detta upplevs som nödvändigt. 21

116 3.4.5 Skolor Stödcentret har inget direkt samarbete med en specifik skola utan kontakten är beroende av den enskilde ungdomens skoltillhörighet. Ett fåtal av de unga har kommit till stödcentret via skolan och då ofta via skolkuratorn. En sådan kontakt kan inledas med att stödjaren besöker skolan och har ett möte med den unge gemensamt med skolkuratorn. Stödpersonen kan vid behov ha ett eget möte med en representant från den unges skola för att informera om dennes situation. Det är då ofta fall där den unge mår mycket dåligt efter brottsutsattheten och därför har svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Detta kan också göras skriftligen som en 19-årig flicka berättar: Hon skrev ett intyg till skolan om att de skulle ha förståelse för att man kanske inte lämnar in (uppgifter) i tid och sådant, det var bra. De svaranden vars stödjare haft kontakt med skolan har upplevt detta som positivt. Det kan skapa en förståelse hos lärare att veta vad som hänt den unge men samtidigt vara svårt för honom eller henne att själv berätta. Kontakten med skolan kan således vara mycket viktig i de fall den unge riskerar att tappa betyg och liknande på grund av sin brottsutsatthet Sjukvård och ungdomsmottagningar Som Diagram 7 visade är det många av respondenterna som haft kontakt med sjukvården i någon form. Oftast har denna kontakt skett i samband med brottet och alltså innan ungdomen fått kontakt med stödjaren. Stödcentret har således inte något samarbete med sjukvården annat än att de vid behov kan lämna kontaktuppgifter eller boka tid till den unge. Stödcentret har mer samarbete med ungdomsmottagningar än med sjukvårdsinstanser. De kan båda skicka en ungdom till den andra verksamheten om det upplevs föreligga behov. Stödjarna kan också hjälpa den unge att boka möte på ungdomsmottagningen när denne inte själv tar tag i det. Hon kan också följa med på möte då det föreligger ett sådant behov men det är väldigt sällan. Stödjarna sänder också ärenden gällande brott i nära relation till ungdomsmottagningar där de kan få samtalsstöd. Eftersom dessa ungdomar idag inte ingår i målgruppen för verksamheten måste de länka dem vidare Frivilligorganisationer När det är nödvändigt, uttrycker sig en av stödjarna, kan de ha kontakt med nästan vilken frivilligorganisation som helst. Det är helt och hållet ungdomens önskan och behov som styr detta. Ett exempel är Hopp Stockholm som vänder sig till personer som utsatts för sexuella övergrepp. De erbjuder liknande hjälp som Stödcentrum Nordväst men är specialiserade på just sexualbrott. 3.5 Synlighet och marknadsföring Samtliga stödpersoner anställda vid Stödcentrum Nordväst uppger att de skulle kunna få in fler ärenden, från polisen som diskuterats tidigare, men också från allmänheten. Med allmänheten avses här dels skolor och liknande som unga frekvent besöker men också brottsutsatta ungdomar själva och deras anhöriga. En stödjare uttrycker: Många kommunalanställda känner till verksamheten men privatpersoner kanske inte vet att de finns. 22

117 Denna uppfattning stämmer troligtvis bra överens med sanningen. Som en 16-årig flicka berättade: Folk (i hennes omgivning) vet att man kan få hjälp men inte var. Det här verkar vara en genomgående uppfattning hos de ungdomar som intervjuats. De känner till att det finns stöd att få då de utsatts för ett brott men vet inte var eller av vem och har således svårt att ta kontakt själva även om de skulle vilja. Av de 60 respondenterna var det enbart åtta stycken eller 13 procent som hade hört talas om stödcentret innan de själva fick kontakt med det. Detta är ett mycket lågt antal och tydliggör att stödcentret behöver bli mer synligt för sin målgrupp. Ingen av de intervjuade ungdomarna trodde att hans eller hennes vänner känner till att stödcentret finns. De vänner som känner till stödcentret är de som de intervjuade ungdomarna själva har berättat om det för. Att de unga som har besökt Stödcentrum Nordväst berättar om det är naturligtvis ett mycket bra sätt att sprida dess positiva effekter på. Speciellt med tanke på att 95 procent av de svarande säger att de skulle rekommendera stödcentret om de hade en vän som utsatts för brott. Denna metod att synliggöra verksamheten är dock inte tillräcklig utan bör snarare ses som en positiv effekt av stödcentrets goda arbete Skolor Idag åker stödjarna, på grund av tidsbrist, enbart ut och berättar om verksamheten i skolor då de blir tillfrågade att göra så. De kan då informera eleverna eller vara med på föräldramöten efter skolans önskemål. Det finns alldeles för många grundskolor och gymnasier i kommunerna för att kunna åka ut och informera samtliga. Ann Hellströmer uttrycker att: De (stödjarna) skulle kunna vara ute och ge info i skolor och dylikt jämnt men tid och pengar finns inte. Dessutom berättar stödcentrets chef Anette Bäckström att: De har bromsat lite med att gå ut i skolorna och informera för att inte föra över skolornas arbete på stödcentret. Detta gäller även andra institutioner som stödcentret informerar om sin verksamhet för. Ju synligare verksamheten blir desto tydligare måste stödjarna vara med gränsdragningen. De måste se till att de inte tar på sig ansvar som egentligen ska ligga på annan institution utan i sådana fall länka den unge vidare. 68 procent av de unga som svarat på enkäten uppger att skolan skulle vara ett bra forum för att få information om stödcentret. Ett antal tycker att det borde finnas planscher i skolorna men viktigast är att lärare, skolkuratorer och andra skolanställda känner till stödcentrets existens och syfte. Angeläget är då också att de vuxna som arbetar på skolan är uppmärksamma på om en elev mår dåligt. De bör då också vara beredda att meddela föräldrarna om detta alternativt själva ringa och boka en tid åt den unge på stödcentret Internet De intervjuade stödpersonerna uppger att de idag är synliga på internet genom sin egen hemsida och genom länkar till denna från diverse andra relaterade sidor. Polisen har länkar 23

118 till samtliga stödcentra från sin hemsida. Brottsförebyggande rådet har en länk till polisens sida med samtliga stödcentra men denna länk fungerar inte. Länkar finns även från andra stödcentras hemsidor. De åtta samverkanskommunernas hemsidor ska ha länkar till Stödcentrum Nordväst men det varierar. Ekerö, Sigtuna, Solna, Sundbyberg och Uppland Bro har på sina hemsidor fungerande länkar till stödcentrets startsida. Järfälla har en länk som går till polisens hemsida där samtliga stödcentra kan hittas. Sollentuna har också en länk till polisens sida men denna länk, likt Brå:s länk, fungerar inte. På Upplands Väsbys hemsida hittas ingen egentlig information om Stödcentrum Nordväst och heller ingen länk. Informationen skulle på flera av hemsidorna kunna göras mer lättillgänglig. Känner personen som ska söka upp informationen inte till exakt vad han eller hon söker eller att det heter stödcentrum kan det vara svårt att komma rätt på flera av hemsidorna. Det är mycket bra att länkar finns men kommunernas hemsidor vänder sig inte främst till unga. Eftersom ungdomar idag uppskattningsvis spenderar mycket tid på internet är det ett bra forum för att nå ut till målgruppen. Här bör stödcentret marknadsföra sig på sidor som unga frekvent besöker. Både i enkätsvaren och vid intervjuerna med ungdomar kommer det fram att marknadsföring bör ske via välbesökta internetsidor. Det finns många olika sidor som unga besöker men exempel på hemsidor som de svarande gett är Facebook ( Existenz ( en sida med videoklipp och Bilddagboken ( Media Ann Hellströmer, initiativtagare till Stödcentrum för unga brottsoffer, är den som idag i första hand går ut i media och berättar om verksamheten. Hon uttrycker dock själv att det finns ett behov av att synliggöra sig mer mot allmänheten än vad som görs idag. Hon föreslår bland annat att marknadsföra sig i lokaltidningar, vilket kan hjälpa synligheten för just Stödcentrum Nordväst. 38 procent av de tillfrågade unga anser att stödcentret borde göra mer reklam i tidningar och på lokala kommunikationsmedel. Förslag på tidningar som respondenterna angett är Aftonbladet, Expressen och Metro Ute på fältet Stödcentrum Nordväst försöker synliggöra sig ute på fältet genom att delta i evenemang där ungdomar, föräldrar och dylikt samlas. Exempel på detta är Föräldradagar, Tjejmässan i Upplands Väsby och Sollentunadagarna. En stödjare berättar att hon träffat unga som hon sedan gett stöd åt på sådana evenemang. En intervjuad flicka föreslår att de ska ha representanter på ungdomsfestivaler i likhet med Ung08. Ung08 är en av Europas största ungdomsfestivaler som äger rum sista veckan på sommarlovet varje år. Festivalen hålls i Kungsträdgården och vänder sig främst till personer i åldern 13 till 19 år vilket också är stödcentrets målgrupp Marknadsföringsteknik För att nå ut till målgruppen är det viktigt att formulera sin marknadsföring för denna. Målgruppen är här ungdomar i åldern 12 till 21 år men också deras föräldrar eller målsägande. Som en stödjare formulerade sig: Om en förälder har ett barn som har råkat ut för brott kommer de ta reda på var de kan vända sig. 24

119 Detta stämmer säkert till stor del men samtidigt är det viktigt att göra sig synlig och lättillgänglig för alla föräldrar. Det finns även de unga som, av olika anledningar, inte berättar för sina föräldrar om sin brottsutsatthet. Två intervjuade flickor berättar att det tog dem mellan tre och sex månader innan de vågade berätta för sina föräldrar att de utsatts för brott. Dessutom är mörkertalet, som tidigare nämnts, oerhört stort när det gäller unga brottsoffer. Det är enbart cirka en femtedel av de som råkar ut för brott som faktiskt anmäler detta till polisen. En stor del av målgruppen som stödcentret vill nå ut till går därför inte att komma åt via polisen. Speciellt viktigt blir det då att göra det möjligt för dessa ungdomar att lätt komma i kontakt med stödcentret. Vilket eller vilka sätt som än väljs för att marknadsföra verksamheten till allmänheten är det vissa saker som tydligt måste framgå. Det måste bli klart att vem som helst inom åldersgruppen som råkat ut för ett brott kan vända sig till stödcentrum. Viktigt är också att tydligt poängtera att brottet kan ha skett när som helst i tiden och att det inte måste vara polisanmält. Tydliggöras bör att brottet inte måste vara grovt för att stödcentret ska ta emot dem utan att det är helt och hållet den unges upplevelse av situationen som avgör. Det är också angeläget att framföra att all hjälp som stödcentret erbjuder är gratis och frivillig och att den unge vid önskemål kan vara anonym. Det är också mycket viktigt att det är lätt för ungdomarna att själva kontakta stödcentret när de inte vill berätta för sina föräldrar vad de råkat ut för. Eftersom unga, som nämnts, idag ofta spenderar en hel del tid vid datorn dök en fundering upp om det skulle underlätta för unga att ta kontakt via en öppen chatt. Genom denna chatt skulle de unga som inte vågar ta kontakt via telefon få möjlighet att ställa frågor och boka in ett möte med en stödjare. Unga Brottsofferjouren ( testade en chatt under december 2009 och den visade sig generera stort intresse. De kommer därför att starta upp en chatt på fasta tider efter en utbildning under april i år. Intresset för en chatt bland respondenterna visade sig dock inte så stort. Det var enbart 34 procent av de tillfrågade som uppger att de hade utnyttjat den möjligheten. Emellertid kan denna mindre siffra bero på att de unga som skulle gynnas av en chatt inte har kontakt med stödcentret idag. Stödpersonalen är positivt inställda till en öppen chatt men anser att det idag inte finns tid till det då de ärenden som de redan arbetar med prioriteras. Någon måste under de timmar chatten har öppet sitta vid datorn och svara på de frågor som inkommer och boka in tider åt de unga. Ett alternativ kan då istället vara att tydligt framföra på hemsidan och vid annan marknadsföring att de unga kan skicka ett sms eller ett mail till stödjaren och be denne höra av sig eller att till och med boka upp en tid på det sättet. Vad gäller den praktiska hjälpen kan det vara av intresse att påpeka att de unga inte behöver komma på samtal för att få denna. Det går att, som ungt brottsoffer, ringa till Stödcentrum Nordväst och få svar på praktiska frågor gratis. 4. Avslutande diskussion För att tydliggöra resultaten inför diskussionen ges en kort resultatsammanfattning. Under de hela verksamhetsåren 2008 och 2009 hade Stödcentrum Nordväst totalt 579 ärenden varav 249 var pojkar och 292 var flickor. Stödcentret har idag fem anställda kvinnor som arbetar dagtid på vardagar och sitter i lokaler i Sollentuna, Järfälla och Upplands Väsby. Personalen anser sig ha en mycket stark arbetsgrupp, en närhet till chefen och en väl fungerande organisation. 25

120 Enkäten som sändes ut till samtliga 193 ungdomar som besökt stödcentret under 2009 besvarades av 60 stycken vilket ger en svarsfrekvens på drygt 31 procent. Medelåldern på respondenterna var strax under 17 år och 70 procent var flickor. Av de svarande hade samtliga upplevt negativa känslor efter brottet såsom rädsla, hämndkänslor och sömnsvårigheter. 80 procent av dessa har svarat att kontakten med stödcentret hjälpt dem att komma över dessa känslor och gå vidare med sina liv. Antalet stödsamtal varierar men runt fem samtal per ungdom är medel. 88 procent av de svarande har upplevt stödet som tillräckligt. Samtliga respondenter har uppfattat sig bra bemötta på stödcentret och många har uppskattat det faktum att Stödcentrum Nordväst är lättillgängligt och att personalen är flexibel gällande tider och mötesplatser. Stödcentret ger också praktisk hjälp genom rättsprocessen då detta är aktuellt. Detta inkluderar att ge information om skadestånd och brottsskadeersättning samt om rättegången. Intervjuade målsägandebiträde och åklagare uttrycker att de unga som fått hjälp av stödcentret har möjlighet att få större skadestånd då de fått bearbeta händelsen och släppa sin oro. De kan uttrycka sig tydligare i rättssalen. Då behov föreligger prioriterar stödjarna att följa med det unga brottsoffret på rättegången som stöd. Stödcentrum Nordväst har också möjlighet att ge stöd till föräldrar och har en person anställd som föräldrakontakt. Stödcentret och personalen får, vid intervjuer med samverkanspartners, mycket lovord för sin verksamhet. De avlastar poliser, åklagare och dylikt. Önskemål finns att stödcentret ska få in fler ärenden. Polisen skulle kunna skicka fler ärenden och de skulle kunna bli mer synliga för allmänheten. Enbart 13 procent av de svarande hade hört talas om stödcentret innan de själva besökte det vilket innebär att verksamheten behöver marknadsföras för sin målgrupp. 4.1 Utökning av målgruppen Det finns önskemål från personalen att utveckla verksamhetens målgrupp till att gälla alla brottsoffer inom åldersgruppen. Stödcentret tar idag inte emot ärenden där den unge råkat ut för brott i nära relation. Denna målgrupp, berättar stödjarna, faller idag lite mellan stolarna då ingen har ansvar för deras stöd. De kan idag få samtalshjälp på ungdomsmottagningar men det är få ungdomar som känner till detta. I de fall stödcentret får kontakt med unga som råkat ut för brott i nära relation tar de antingen hand om dem själva om relationen är avslutad eller vidarebefordrar dem till ungdomsmottagningar. Personalen önskar att de ska kunna ta hand om samtliga unga inom målgruppen så att alla mellan 12 och 21 år som råkat ut för ett brott kan vända sig till dem. För att ta hand om de unga som råkat ut för brott i nära relation krävs det dock utbildning inom detta område. 4.2 Fler ärenden Stödpersonerna uttrycker ett önskemål att få in fler ärenden, inte på grund av att de idag har för få ärenden för att fylla upp sin tid utan för att det finns så många fler unga som behöver stöd. Idag når stödcentrets hjälp endast ut till de unga som polisanmäler brottet och där polisen i fråga kommer ihåg eller väljer att informera den unge om dess stödmöjligheter samt till dem vars föräldrar själva söker upp hjälp till sina barn. Genom att utöka målgruppen kommer de sannolikt att få in betydligt fler ärenden men det finns fler saker att göra. 26

121 För att få in fler ärenden behöver polisen bli bättre på att fråga de unga som anmäler ett brott om de vill ha kontakt med stödcentret. Detta kan åstadkommas dels genom beslut uppifrån inom polisen som kräver att detta införs i rutinen och genom att stödcentret och dess personal gör sig mer synliga på närpolisstationerna. Är stödcentret ständigt aktuellt för de enskilda poliserna skapar det ett bättre samarbete och på så vis fler ärenden. För att få in fler ärenden från allmänheten måste verksamheten marknadsföra sig mot sin målgrupp och deras anhöriga. Är det ekonomisk görligt uttrycker ungdomar att stödcentret kan göra reklam i skolor, i lokaltidningar och på tåg och bussar där många unga ser den. För att kunna vara ute mer i skolor och liknande krävs det dock att en ytterligare stödjare anställs. Finns inte pengar till sådan marknadsföring kan billiga alternativ såsom att länka upp hemsidan mot internetsidor som är välbesökta av ungdomar användas. Exempel på detta är sociala nätverk och videosidor på internet. Viktigt är då att poängtera att de kan komma till stödcentret oavsett vilket brott de råkat ut för oavsett om det är polisanmält eller inte. Det bör också poängteras att brottet kan ha skett när som helst, att stödcentret är helt gratis och frivilligt samt att den unge vid önskemål kan vara anonym. Dessutom behöver de länkar till stödcentrets hemsida som finns idag ses över och uppdateras då flera inte fungerar eller är svåra att lokalisera. Det bör också göras enklare för ungdomar att kontakta stödcentret antingen genom en chatt eller genom att skicka mail eller sms. Det är då viktigt att detta poängteras på hemsidan. Genom att på dessa sätt göra sig mer synliga och aktuella för polis och allmänhet bör stödcentret kunna få in betydligt fler ärenden utan några större kostnader. Dessutom är ett Utredningscentrum för unga lagöverträdare planerat att öppnas i Sigtuna under våren eller sommaren. Detta utredningscentrum kommer bestå av ungdomsutredare med fokus på snabb ärendehantering för att unga lagöverträdare ska kunna gå vidare. När detta öppnar i Sigtuna kommer stödcentret troligtvis få in fler ärenden. Utredningscentrum för unga lagöverträdare finns idag på Värmdö och deras stödcentrum får in betydligt fler ärenden än Stödcentrum Nordväst. 4.3 Fortsatt kommunsamverkan? Syftet med den här utvärderingen var till stor del att se huruvida det är kostnads- och stödmässigt mest effektivt att även i fortsättningen driva Stödcentrum Nordväst som ett samarbetsprojekt mellan de åtta kommunerna. Metoden, som på anmodan från uppdragsgivaren använts, har inte varit ultimat för att undersöka just detta men en del saker av intresse har framkommit. Kommunerna har inkommit med varierande antal ärenden till stödcentret. Järfälla har lämnat 130 ärenden medan Ekerö endast lämnat 23 stycken under de två hela verksamhetsåren 2008 och Antalet ärenden för de andra kommunerna befinner sig mellan dessa två och är representativ i förhållande till respektive kommuns invånarantal. Med tanke på skillnaden i antalet ärenden skulle det ha olika konsekvenser för kommunerna vid ett beslut att inte förlänga samarbetet. Att ge stöd till brottsoffer är idag, enligt Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 11, en kommunal skyldighet vilket innebär att varje kommun måste ge stöd åt brottsoffer och deras anhöriga då behov föreligger. Stödcentrum Nordväst med sina dryga tre heltidstjänster har idag ansvar för att tillgodose denna skyldighet i alla åtta samverksanskommuner. Beslutas det att verksamheten inte fortsättningsvis ska drivas som ett samarbete skulle varje kommun behöva ordna egna resurser för att tillgodose sina skyldigheter. Ekonomiskt blir detta sannolikt betydligt dyrare för de individuella kommunerna med tanke på lokal, personal, nödvändig utrustning och dylikt. Eftersom kommunerna dessutom har ansvar för att 27

122 medling genomförs vid behov är det ekonomiskt gynnsammare att verksamheten fortsätter drivas som ett samarbetsprojekt mellan kommunerna. Stödmässigt är det däremot svårare att svara på om verksamheten ska fortsätta drivas som ett samverkansprojekt. Det finns önskemål från intervjuade poliser att en stödjare ska sitta på varje närpolisstation för att få en närmre kontakt och på så sätt ett bättre samarbete. Troligtvis skulle stödjarna få fler ärenden om de var närvarande vid varje närpolisstation då de hela tiden skulle hålla sig aktuella för poliserna som är de som idag främst skickar ärenden. Genom att stödpersonerna troligtvis skulle få fler ärenden från sin närpolisstation vid en uppdelning skulle de således kunna ge stöd åt flera unga i behov av det. Idag finns dock inte det antal ärenden som i så fall skulle vara nödvändigt för att en uppdelning stödmässigt skulle vara lönsam för de separata kommunerna. Vid en eventuell uppdelning bör det ses som en prioritet att kommunens egna stödcentrum eller stödjare samlokaliseras med respektive närpolisstation för största möjliga vinning både ekonomiskt och stödmässigt. 4.4 Slutsats och rekommendationer Stödcentrum Nordväst har under två år gett stöd åt nästan 600 unga brottsoffer vilket får ses som ett högt antal med tanke på att dessa, utan stödcentret, hade gått utan stöd. Då ett brottsoffer inte får det stöd som är nödvändigt föreligger risker för långvariga personliga problem som rädsla och sömnsvårigheter. I värsta fall kan ungdomen ha ett hämndbegär eller en ilska som inte bearbetas och leder till att personen själv begår kriminella handlingar för att stilla dessa känslor. Stödcentret erbjuder unga brottsoffer stödsamtal och praktisk hjälp genom rättsprocessen. Ungdomarna uppfattar att stödpersonerna lyssnar på dem och de känner sig förstådda, de uppskattar flexibiliteten och att stödjaren upprätthåller kontakten efter avslutad samtalskontakt. Den praktiska hjälpen mottas också mycket positivt av ungdomarna. Hjälpen som stödcentret erbjuder passar inte alla unga men 80 procent uppger att de blivit hjälpta och kunnat gå vidare efter kontakten. Detta får ses som ett mycket bra betyg på verksamheten, dess personal och deras arbetsmetod. Syftet med den här utvärderingen var att ta reda på om stödcentret även fortsatt ska drivas som ett samarbete mellan nordvästkommunerna. I nuläget bör verksamheten fortsätta drivas med samma organisation och styrning som idag. Stödcentret har för få ärenden för att en kommunuppdelning skulle vara lönsam vare sig kostnads- eller stödmässigt då varje kommun då själva skulle behöva driva en stödverksamhet. Det är dock av stort intresse att stödcentret får in fler ärenden och behöver därför synliggöra sig mer. Slutsatsen är att Stödcentrum Nordväst fungerar mycket bra i sin nuvarande utformning, både organisatoriskt, metodmässigt och samverkansmässigt och min slutsats är att det bör fortsätta drivas gemensamt av kommunerna. Det finns dock ett antal förbättrings- och utvecklingsområden som borde tas tag i. Eftersom unga som råkar ut för brott inte är speciellt benägna att anmäla detta, mörkertalet är cirka 80 procent, är det viktigt att nå ut till den gruppen. Syftet med Stödcentrum Nordväst är att snabbt fånga upp unga som utsatts för eller blivit vittne till brott och ge dem stöd och hjälp. För att komma åt dessa unga behöver stödjarna visa upp sig mer ute i kommunerna och på närpolisstationerna. Stödcentret behöver också bli synligare för skolor och dess personal för att fler vuxna ska kunna uppmärksamma om en ungdom mår dåligt och vidareförmedla dem till stödcentret. Dessutom behöver stödcentret marknadsföra sig mot målgruppen, det vill säga unga brottsoffer och deras föräldrar. Det bör läggas energi och pengar på att öka stödcentrets synlighet i media och på internet. En ytterligare stödjare bör anställas så att de kan vara mer ute och informera i bland annat skolor och kommuner. Dessutom bör målgruppen utökas för att innefatta alla brottsoffer inom åldern 12 till 21 år. Stödjarna ska då kunna ta hand om 28

123 unga som råkat ut för relationsvåld och kommer att behöva utbildning inom detta område. Det bör också göras enklare för unga och deras föräldrar att kontakta stödcentret. En öppen chatt på hemsidan bör testas och det bör också tydliggöras att de unga som vill kontakta stödcentret kan göra detta via sms eller mail och inte behöver ringa. En av anledningarna till Stödcentrum Nordvästs framgång är dess starka arbetsgrupp. Får de, genom marknadsföring, in fler ärenden är det därför en bättre lösning att utöka antalet stödpersoner ytterligare och att dessa placeras på respektive åtta närpolisstationer. De bör dock fortsätta träffas och samarbeta i grupp enligt nuvarande modell eftersom det är ett framgångskoncept. Det anses därför att Stödcentrum Nordväst ska fortsätta att vara ett samarbete mellan de åtta kommunerna. 29

124 Referenser Hellströmer, Ann och By, Ulrika (2008). Hej, hoppas allt är ok. Att samtala med unga brottsoffer. Stockholm, Jure förlag. Brottsförebyggande rådet (2006). Ungdomar och brott åren Resultat från sex självdeklarationsundersökningar bland elever i årskurs nio. Brå-rapport 2006:7. Stockholm. Brottsförebyggande rådet (2009). Tonåringars benägenhet att anmäla brott och deras förtroende för rättsväsendet. Brå-rapport 2009:20. Stockholm. Brottsförebyggande rådet 2010). Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) Om utsatthet, trygghet och förtroende. Brå-rapport 2010:2. Stockholm. Socialstyrelsen (2005). Socialtjänstens stöd till unga brottsoffer. Webbrapport, Publicerad februari Webbplatser

125 Bilagor Bilaga 1: Intervjuguide för unga brottsoffer Ålder? Vilken kommun bor du i? Vilket brott? När skedde det? Vad hände efter brottet? Hur kom du i kontakt med stödcentrum? Vilken hjälp och stöd har du fått? Är det något som bör ändras eller nåt som var speciellt bra? Har polisanmälan gjorts? Vem gjorde polisanmälan? Berättade polisen om stödcentret? Frågade de om de kunde lämna dina uppgifter dit? I så fall hörde stödcentrum av sig till dig? Efter hur lång tid? Hur snart fick du ett möte med dem? Hur fick du annars reda på att stödcentrum fanns? Tog du själv eller dina föräldrar kontakt? Var det lätt att få kontakt? Hur snart fick du ett möte med dem? Hur många stödsamtal hade du med stödjaren? Var träffades ni för möten? Om ni inte träffades på stödcentret, vad berodde detta på? Tycker du att antalet stödsamtal var tillräckligt? Hann ni gå igenom det som du önskade? Pratade ni enbart om brottet eller kunde du ta upp annat också? Om det var aktuellt, hjälpte stödjaren dig med att berätta om din möjlighet att söka skadestånd och brottsskadeersättning? Om inte, hade du velat ha den hjälpen från stödjaren eller fick du det från annat håll? Har den aktuella brottshändelsen gått till rättegång? I så fall, fick du information av stödjaren om hur denna skulle gå till? Tyckte du att denna information var tillräcklig eller hade du önskat mer eller annan information? Fick du titta på en rättssal innan? Följde stödjaren med dig på rättegången? Om inte, hade du önskat det? Hade du andra kontakter i samband med det aktuella brottet? Målsägandebiträde, kurator, psykolog, socialtjänsten, skolan, ungdomsmottagningen, läkarkontakt? Hjälpte stödjaren dig med dessa kontakter, genom att ge telefonnummer eller att själva ringa och ordna möte? Var denna hjälp tillräcklig? Om de inte hjälpte dig, hade du önskat det? Allt sammantaget, tycker du att den hjälp stödcentret gav dig var tillräcklig? Om inte, vad hade du önskat dig för annan hjälp? Ytterligare samtal på stödcentret eller med annan? Hur tycker du att bemötandet från personalen på stödcentret var? Vad var bra, vad var dåligt? Var de trevliga, lugna, intresserade av dig och det du ville prata om? Kände du dig trygg i kontakten med stödjaren och omgivningen? Mådde du dåligt efter brottet? Har stödcentret hjälpt dig med dessa känslor? Har du kunnat återgå till en tillvaro som liknar den du hade innan brottet? Om inte, vad hade du önskat dig för att kunna gå vidare? Vad har varit speciellt bra med kontakten med stödcentret? Vad har varit speciellt dåligt? Vad skulle de kunna bli bättre på? Känner folk i din omgivning till att stödcentret finns? Hur tror du att man på bäst sätt når ut till unga som behöver hjälp från stödcentret? Internet, skolor, reklam i tidningar, tv eller annat? Något annat du vill tipsa om eller tillägga? 31

126 Bilaga 2: Intervjuguide för stödcentrets personal Organisation Hur ser organisationen ut? Fungerar denna organisation bra? Borde något ändras? 5 anställda idag, är detta lagom? Skulle det behövas ytterligare personal eller annan kompetens kopplat till stödcentret? Vilka är dina/era uppgifter? En vanlig dag? Öppettider eller tider då du är nåbar? Var träffas ni, hur öppet är detta? Vem bestämmer? Får ungdomarna någon broschyr av er eller av polisen som förklarar er verksamhet? Hur tas kontakten med ungdomarna? Ni eller de? Sms, telefon, besök? Via polisen? Behöver verksamheten marknadsföras mer? Eller på annat sätt? Hur? Hur många ärenden hanterar du/ni en vanlig vecka/månad? Metod Hur går ett stödsamtal till? Hanteras enbart brottet eller kan andra saker diskuteras i samtalen? Hur många ärenden har ni genomsnittligen med varje ungdom? Vad är detta beroende av? Vad tycker du bör ändras med upplägget, metoden som används på stödcentret? Vad är speciellt bra? Vad tycker de ungdomar du har träffat om kontakten? Upplever du att de ofta är tacksamma och mår bättre efter era möten eller är det ingen skillnad? Hur går föräldrakontakten till? Är det många föräldrar som är involverade? Träffar ni föräldrar även om inte ungdomen vill komma in? Skulle denna kontakt kunna bli bättre? Hur ger ni information inför en rättegång? Behöver detta bli bättre? Broschyr? Hur ger ni information om brottsskadeersättning och skadestånd? Behöver detta bli bättre? Hade du önskat att det gick att göra mer för ungdomarna som behöver hjälp och i så fall på vilket sätt? Brukar ni uppmana ungdomarna att anmäla om de själva sökt kontakt och inte vill? Hur ofta följer ni med på rättegångar? Brukar detta underlätta för ungdomarna? Hade ni velat göra det oftare? Tidsbrist? Om många unga skulle vilja ha det skulle det kunna bli aktuellt med en öppen chat på hemsidan? Samverkan Vem har det övergripande ansvaret över ungdomen som råkat ut för eller blivit vittne till ett brott? Hur fungerar samarbetet med polisen? På vilket sätt går samarbetet till? Skickar de så många ärenden som ni anser att de borde eller är det selektivt? Borde de skicka alla anmälningar med ungdomar involverade? Vilka andra organisationer eller myndigheter har ni samarbete med? (ungdomsmottagningar, sjukhus, socialtjänst, åklagare, målsägandebiträden osv.) Hur fungerar detta? Skulle det behöva bli bättre? Skulle ni behöva kontakt med flera? Vilka? Hur skulle samarbetet kunna bli bättre? Hur fungerar samverkan mellan kommunerna? Skulle denna kunna bli bättre och hur i så fall? Borde verksamheten utvidgas eller minskas? 32

127 Bilaga 3: Intervjuguide för samverkanspartners Polisen Vem har det övergripande ansvaret över ungdomen som råkat ut för eller blivit vittne till ett brott? Hur går samarbetet till? Skulle det kunna fungera bättre? Lämnas anmälningar, ringer de till stödcentret eller lämnar kontaktuppgifter till stödcentret till ungdomarna som kan behöva det? Gör polisen som upptar anmälan en bedömning av om ungdomen skulle behöva komma i kontakt med stödcentret? Nya lagen? Har något förändrats sen den infördes? Hur skulle ni önska att samarbetet gick till? Borde någon från stödcentret sitta med vid anmälningsupptagandet? Hur många (%) av de ungdomar som anmäler ett brott eller har varit vittne till ett brott skickas vidare till stödcentret, en uppskattning? Stödcentrets föräldrakontakt och handledare/terapeut Vilka är dina uppgifter kopplat till stödcentrum? Fungerar samarbetet bra? Hur fungerar kontakten med föräldrarna? Hur går den till? Hur arbetar ni? Vilken hjälp ger ni personalen på stödcentret? Hur fungerar det? Vad skulle kunna bli bättre? Hinns allt med som borde? Målsägandebiträde och åklagare Hur fungerar samarbetet med personalen på stödcentret? Hur ofta har ni kontakt? Upplever du att de ungdomar som fått hjälp av stödcentret inför en rättegång är lugnare och har lättare att redogöra för vad som har hänt? En generell uppskattning? Skulle du rekommendera något annat för att de skulle kunna känna sig ännu bättre till mods? Tycker du att fler ungdomar borde få hjälp av stödcentret innan de kommer till en rättegång? Borde någon från stödcentret vara med vid varje rättegång då en ungdom som fått deras hjälp är vittne eller brottsoffer? Hjälper detta i de fall de följer med? Träffar du ungdomen innan rättegången? 33

128 Bilaga 4: Enkäten Enkät om Stödcentrum Nordväst Fyll i enkäten genom att kryssa eller fylla i svaren på raderna. Välj det svar som stämmer bäst överens med just dina upplevelser av Stödcentrum Nordväst. Det finns frågor där fler svar är möjliga, och då nämns detta i frågan. Frågorna är i fet stil och eventuella instruktioner som tillhör frågan i kursiv stil. Du är helt anonym! Alla svar är lika viktiga och det finns inga rätt eller fel. Enkäten börjar med några frågor om dig själv och övergår sedan i frågor om själva stödcentret. Vi har förståelse om du tycker det är svårt att svara på vissa frågor, men försök göra ditt bästa! 1. Ålder år 2. Flicka Pojke 3. Vilken kommun bor du i? Ekerö Solna Järfälla Sundbyberg Sigtuna Upplands-Bro Sollentuna Upplands Väsby Annan kommun, nämligen 4. Vilket brott hade du råkat ut för eller blivit vittne till som gjorde att du fick kontakt med stödcentret? Om det var fler brott som gjorde att du gick till stödcentret, var vänlig fyll i alla svar som stämmer överens. Misshandel Olaga hot Rån Våldtäkt Övergrepp i rättssak Annat sexualbrott Annat brott, nämligen 34

129 5. När skedde brottet / brotten i fråga? År Månad 6. Var skedde brottet / brotten? I hemmet I skolan På eller i anslutning till krogen På allmän plats (t.ex. köpcentrum, café, utomhus och liknande) På fest Annan plats, nämligen 7. Blev du själv utsatt för brottet eller var du vittne till händelsen? Själv utsatt Vittne till brott 8. Hade du hört talas om stödcentrum Nordväst innan du fick kontakt med det? Ja Nej 9. Hur fick du höra talas om stödcentret? Om du har du hört om det från fler, var vänlig fyll i alla svar som stämmer överens. Via: Förälder / vårdnadshavare Kompis Personal på skola Polisen vid anmälan Stödcentrets hemsida Ungdomsmottagning, kurator eller liknande Annat sätt, nämligen 10. Hur tror du att information som handlar om stödcentrets verksamhet lättast når ut till ungdomar? Om du tycker att flera sätt är lämpliga, var vänlig fyll i 35

130 alla svar som stämmer överens. Om du har en idé som vi inte tagit upp får du gärna skriva den på raden nedan. Via: Hemsidan Polisen som tog emot polisanmälan Reklam i tidningar eller bussar/tunnelbana Skolan Annat / andra sätt, nämligen 11. Vem tog den första kontakten mellan dig och stödcentrum Nordväst? Du själv Förälder/vårdnadshavare Personalen på stödcentret Polisen Annan person, nämligen 12. På vilket sätt startades kontakten mellan dig och stödcentret? Via: Personligt besök Sms Telefon Annat sätt, nämligen 13. Om du svarade att du själv tog kontakt, var vänlig gör en bedömning av hur lätt eller svårt det var att få svar. Tänk till exempel på om det var lätt att få svar på telefon eller om du blev uppringd snabbt. Mycket lätt att få kontakt Lätt att få kontakt Svårt att få kontakt Mycket svårt att få kontakt Någon annan tog kontakt Vet inte 14. Hur lång tid tog det att få en tid för möte med stödjaren? Fick tid samma dag 36

131 1 dag till en vecka 1-2 veckor 2 veckor till en månad Längre än en månad, nämligen 15. Vilken hjälp fick du från stödcentret? Om du fick hjälp på flera sätt, var vänlig fyll i alla svar som stämmer överens Information inför rättegång Information om dina möjligheter att söka skadestånd eller brottsskadeersättning Stödsamtal via personligt möte Stödsamtal via telefon Sällskap vid rättegång Annan hjälp, nämligen 16. Hur många stödsamtal (inklusive besök och stöd via telefon) hade du på stödcentret? Om du inte vet exakt, vänligen gör en uppskattning. Antal st 17. Var träffade du stödjaren för samtal? På: Ett café Stödcentret Annan plats, nämligen 18. Om svarade att du träffade stödjaren någon annanstans än på stödcentret, vad var anledningen till detta? 19. Var den hjälp du fick tillräcklig, eller hade du önskat dig ytterligare hjälp från stödcentret? Tillräcklig hjälp 37

132 Hade önskat mer hjälp 20. Om svarade att du önskat mer hjälp från stödcentret, vilken typ av stöd hade du önskat dig? Var vänlig fyll i alla svar som stämmer överens. Flera stödsamtal på stödcentret Hjälp med kontakter för vidare stöd Kontakt med målsägandebiträde inför rättegången Kontakt med kurator eller psykolog Medlingssamtal med gärningspersonen Mer information inför rättegången Sällskap av stödjaren under rättegången Annat stöd, nämligen 21. Om stödcentret hade erbjudit ett första stödsamtal via chat, hade detta intresserat dig? Ja Nej 22. När du kom till stödcentrum Nordväst första gången, hur tyckte du att det bemötande du fick av personalen var? Mycket bra bemötande Bra bemötande Dåligt bemötande Mycket dåligt bemötande 23. Hur intresserade upplevde du att personalen på stödcentret var av dig? Mycket intresserade Intresserade Lite intresserade Väldigt lite intresserade 24. När man råkat ut för, eller blivit vittne till ett brott, är det vanligt att man drabbas av olika negativa känslor såsom ilska, rädsla, skuldkänslor med mera. Vilka känslor har du haft i samband med/efter brottet? Var vänlig fyll i alla svar som stämmer överens. Hämndkänslor Skam, kränkning 38

133 Ilska Skuldkänslor Ledsamhet Sömnsvårigheter Rädsla Övergivenhet, ensamhet Inga negativa känslor Andra känslor, nämligen 25. Om du svarade att du hade negativa känslor efter brottet, har kontakten med stödcentret och stödsamtalen hjälpt dig med dessa känslor? Ja Nej 26. Har du kunnat återgå till en tillvaro som liknar den du hade innan brottet? Ja Nej 27. Har det brott du råkat ut för eller varit vittne till polisanmälts? Ja Nej Om du svarade ja på fråga 27 ska du fortsätta nedan, annars gå vidare till fråga Vem gjorde polisanmälan av brottet? Bekant person (t.ex. kompis, lärare eller släkting) Du själv Förälder / vårdnadshavare Polisen som tog emot anmälan på brottsplatsen Annan person, nämligen 29. Om du själv var med vid polisanmälan, frågade polisen som tog emot anmälan om du ville ha kontakt med stödcentret? Ja Nej Jag minns inte 39

134 Jag var inte med när polisanmälan gjordes 30. Togs det brott du råkat ut för, eller varit vittne till, upp i en rättegång? Ja Nej Om du svarade ja på fråga 30 fortsätt nedan annars gå vidare till fråga Fick du information via stödcentret om hur rättegången skulle genomföras? Ja Nej 32. Om du svarade ja på fråga 31, ansåg du att den information som du fick om rättegången var tillräcklig? Ja Nej 33. Om du fick information, gjorde den att du kände dig bättre till mods och lugnare inför och under rättegången? Ja, jag hade stor hjälp av informationen jag fick från stödcentret inför rättegången Nej, det var ingen hjälp 34. Följde någon från stödcentret med dig på rättegången? Ja Nej 35. Om du svarade nej på fråga 34, hade du velat att någon från stödcentrum hade följt med dig på rättegången? Ja Nej 40

135 36. Förutom personalen på stödcentret, vem hade du kontakt med i övrigt med anledning av det aktuella brottet? Läkare eller annan sjukvårdskontakt (t.ex. tandläkare eller kurator) Målsägandebiträde (person som hjälper till vid rättegång) Polisen Socialtjänst Ungdomsmottagning Annan kontakt, nämligen Jag hade ingen annan kontakt 37. Om du hade någon annan kontakt, hjälpte stödcentret dig med kontaktuppgifter (namn, telefonnummer och adresser) eller ordnade de ett möte med berörd person eller myndighet åt dig? Ja Nej Jag hade ingen annan kontakt 38. Om du svarade nej på fråga 37, hade du önskat dig sådan hjälp? Ja Nej 39. En av stödcentrets uppgifter är att informera om skadestånd och brottsskadeersättning. Om detta var aktuellt för dig, har du fått sådan information? Ja Nej Detta var inte aktuellt för mig 40. Känner dina föräldrar till att du haft kontakt med stödcentrum Nordväst? Ja Nej Vet ej 41

136 41. Har dina föräldrar själva haft kontakt med stödcentret? Ja Nej Vet ej 42. Vilken typ av kontakt hade i så fall dina föräldrar med stödcentret? Via telefon Följde med dig på möte Eget möte med stödcentret Annan kontakt, nämligen Vet ej 43. Om en kompis till dig skulle berätta att han eller hon råkat ut för ett brott skulle du då rekommendera stödcentrum? Ja Nej I samband med utvärderingen ska vi även göra ett antal intervjuer med personer som besökt stödcentrum Nordväst. Intervjuerna beräknas ta drygt en timme styck och de som ställer upp på detta får två biobiljetter var. Intervjuerna kommer att behandla samma områden som den här enkäten men på en djupare nivå. Även dessa kommer självklart att vara anonyma i allt utvärderingsmaterial. Är du 15 år eller äldre och kan du tänka dig att ställa upp på en sådan intervju? Ja Nej Vi ber dig fylla i dina tankar och funderingar som du har kring Stödcentrum Nordväst nedan. Var det något som du tyckte var extra bra? Finns det saker som du tycker kan förbättras? Alla tankar och funderingar är välkomna! 42

137 Stort tack för att du tog dig tid och ville svara på frågorna! 43

138 Utvärdering av Stödcentrum Nordväst för unga brottsoffer Stödcentrum Nordväst har på uppdrag av Sigtuna kommun utvärderats som underlag för kommunernas beslut om dess fortsatta utformning. Verksamheten drivs idag gemensamt av de åtta kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Upplands Bro och Upplands Väsby. Stödcentrum Nordväst vänder sig till unga brottsoffer mellan 12 och 21 år som är bosatta i någon av de åtta samverkanskommunerna. Genom enkäter och intervjuer har organisation, metod och samverkan utvärderats i syfte att se hur väl stödcentret lever upp till verksamhetsmålen. Studentkraft AB är ett konsult-, bemannings- och rekryteringsföretag som arbetar med talangfulla akademiker i början av sin karriär. Företaget grundades 1999 och erbjuder kvalificerade tjänster inom bemanning, konsult och rekrytering. Vi är ett lönsamt företag och gjorde 2008 en vinst för sjunde året i rad. Vi har de senaste fyra åren ökat vår verksamhet med i genomsnitt 60 % per år och blev 2008 ett DI-Gasellföretag för andra året i rad. Läs mer på 44

139 Utvärdering av medling vid Stödcentrum Nordväst Rapporten är framtagen av Katarina Baatz, konsult hos Studentkraft AB på uppdrag av Sigtuna kommun, mars 2010 Konsultchef: Susanna Edler

140 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Medling vid ungdomsbrott Metod Tillförlitlighet Resultat Organisation Verksamhetens organisering och personal Förmedlandet av ärenden Kontakten mellan berörda parter Påverkan på rättegången Brott och ålder Arbetsmetod Medlingsdeltagarnas upplevelser före medlingen Information Anledningar till att delta i medling Förmötet och inställning före mötet Deltagarnas upplevelser av medlingen Tidpunkten för medlingen Upplevelser från medlingen Stödpersonen Medlaren Avtal Medlingsdeltagarnas upplevelser efter medlingen Inställning och känslor efter medlingen Påverkan på rättegången Sammanfattning och rekommendationer Organisation Verksamhetens organisering och personal Förmedlandet av ärenden Kontakten mellan berörda parter Påverkan på rättegången Brott och ålder Arbetsmetod Medlingsdeltagarnas upplevelser före medlingen... 19

141 4.2.2 Medlingsdeltagarnas upplevelser av medlingen Medlingsdeltagarnas upplevelser efter medlingen Sammanställning av rekommendationer Slutord Referens Lagtexter... 22

142 1. Inledning Den 1 januari 2008 blev det obligatoriskt för Sveriges kommuner att erbjuda medling till alla gärningspersoner under 21 år som erkänt brott eller delaktighet där i. När beslut togs om att starta ett gemensamt stödcentrum för de åtta nordvästkommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby bestämdes det att detta stödcentrum även skulle ansvara för medlingsverksamheten. Medling för unga brottsoffer och gärningspersoner har tidigare bedrivits på olika sätt och i varierande omfattning i de åtta kommunerna, t.ex. genom samordnare inom socialtjänsten och lekmannamedlare. Då medlingsärendena varit få i de enskilda kommunerna ansågs verksamheterna inte vara kostnadseffektiva, varför en gemensam medlingsverksamhet beslutades vara en lämplig lösning. Syftet med medlingsverksamheten är att gärningspersoner i åldern år genom medling ska få en ökad insikt om brottets konsekvenser när brottsoffret beskriver vilka konsekvenser brottet fick för denne, samt att brottsoffret ska ges en möjlighet att bearbeta sina upplevelser av brottet. Medling är även tänkt att vara en förebyggande insats för att undvika nya brott. I samband med att beslut ska tas huruvida samarbetet i form av Stödcentrum Nordväst ska fortgå, vilket ska tas innan sommaren 2010, ska även medlingsverksamheten utvärderas. Då medlingsverksamheten för kommunerna är ett så kallat ska-krav är det inte fråga om medlingens vara eller icke vara, utan beslut ska tas om medlingen ska fortsätta att organiseras på det sätt den nu bedrivs. 1.2 Syfte Utvärderingens syfte är att undersöka om medlingsverksamheten vid Stödcentrum Nordväst uppfyller verksamhetens mål, samt om den även i framtiden ska organiseras och bedrivas på nuvarande sätt. 1.3 Frågeställningar De frågeställningar som ligger till grund för utvärderingen har tagits fram i samarbete med representanter från Sigtuna kommun och berör huvudsakligen områdena organisation och metod. Fokus för utvärderingen bestämdes vara medlingsdeltagarnas upplevelser av medlingen. 1.4 Medling vid ungdomsbrott Tanken att låta gärningsperson och brottsoffer mötas vid ett så kallat medlingsmöte grundar sig i teorin om reparativ rättvisa. Synsättet från vilket teorin utgår är att rättvisa ska upprätthållas genom att gärningspersonen ska få en insikt i de konsekvenser brottet fått för offret. Ett möte mellan parterna är tänkt att reparera den skada som brottet orsakat (Brå 2007, s. 8) fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att starta en försöksverksamhet med medling. En statlig utredning (SOU 2000:105) utfärdades därefter för att undersöka om medling var en metod som borde tillämpas. Utredningen drog slutsatsen att medling var en passande metod för att förhindra unga gärningspersoner att begå nya brott, samt för att underlätta för brottsoffer att bearbeta det de varit med om. Det föreslogs även att medlingen bör regleras i lag 1

143 vilket ledde till att lagen om medling med anledning av brott (lag 2002:445) fick laga kraft den 1 juli En ny paragraf i socialtjänstlagen (2001:453), 1 c, gjorde medling obligatoriskt för Sveriges kommuner den 1 januari Medling är frivilligt för båda parter och enligt lag (2002:445, 5 ) måste en polisanmälan finnas samt brottet vara erkänt helt eller delvis av gärningspersonen. Enligt Brå (2007) har forskning på området visat tvetydiga resultat vad gäller medlingens effekter för de inblandade. I brottsoffrens fall har positiva effekter för bearbetandet av brottet påvisats. Dock har forskning kring medlingens effekter i form av brottsförebyggelse inte gett några klara besked. Positiva effekter har påvisats i vissa fall, men mer forskning krävs på området för att fastsälla i vilka fall detta gäller (Brå 2007, s. 9). 2. Metod Uppdragsgivaren Sigtuna kommun samt Studentkraft AB har tillsammans fastställt den metod som utvärderingen genomförs med. Författaren har varit anställd av Studentkraft som konsult i en och en halv månad för att genomföra och sammanställa utvärderingen. Utvärderingen är baserad på intervjuer med gärningspersoner och brottsoffer som deltagit i medling vid Stödcentrum Nordväst under åren En lista erhölls från stödcentret med namn på dem som deltagit i medling varpå brev skickades ut till samtliga. Brevet innehöll information om utvärderingens syfte och en förfrågan om eventuellt intresse att delta i en intervju. Samtliga som kontaktats brevledes ringdes sedan upp av författaren och tillfrågades om de var intresserade av att delta. Möjligheten fanns även för personerna att själva ta kontakt med författaren, via telefon eller mejl. De som kom att delta i intervjuundersökningen var de personer som svarade och tackade ja till att delta, vilket resulterade i 10 genomförda intervjuer. De tre första intervjuerna kom att hållas i stödcentrets lokaler i Sollentuna och den fjärde hölls på intervjudeltagarens arbetsplats. Resterande sex intervjuer genomfördes, på grund av trafikläget, över telefon. Av de 10 intervjudeltagarna var fem unga gärningspersoner och fem brottsoffer. Två utav dessa brottsoffer var vuxna, varav en blivit utsatt på sin arbetsplats och varav en representerade sin arbetsplats men hade inte själv blivit utsatt. Utöver intervjuerna med medlingsdeltagarna har ytterligare intervjuer genomförts med berörd personal i verksamheten, så som medlingssamordnare, anställda och lekmannamedlare, gällande framför allt verksamhetens organisation. Intervjuer med representanter från polis, åklagare och kommun, vilka är berörda av verksamheten, genomfördes också. Dessa intervjuer berörde främst förmedlandet av medlingsärenden samt samarbetet med medlingssamordnaren och övriga parter. Samtliga av dessa intervjuer har varit kortare telefonintervjuer. 2.1 Tillförlitlighet Att de intervjudeltagare som kom att delta i undersökningen var de som gick att nå via telefon och som tackade ja, kan göra att tillförlitligheten är något låg vad gäller urvalets representativitet. Det är möjligt att de som tackade ja var de som var positivt inställda till medlingen eller att de hade någon annan egenskap gemensamt, som skiljde dem åt från resten av gruppen. Då intervjudeltagarna varierade i sina åsikter, ålder och kön är dock förhoppningen att representativiteten är förhållandevis god. Att ungefär hälften av intervjuerna kom att hållas på telefon kan även det sänka tillförlitligheten något, eftersom det vid en telefonintervju inte är 2

144 lika lätt för intervjudeltagaren att få ett förtroende för intervjuaren. Möjligt är också att intervjudeltagaren befunnit sig på en plats där den känt sig störd av någon anledning. Författaren upplevde dock att intervjuerna över telefon gav likvärdiga svar som de intervjuer där det blev ett riktigt möte, varför uppfattningen i detta fall är att telefonintervjuerna bör kunna anses vara tillförlitliga. 3. Resultat Utvärderingen skulle på uppmaning av uppdragsgivaren kretsa kring de två huvudområdena organisation och metod, varför resultatdelen är indelad efter dessa två huvudrubriker. Under år 2008 förmedlades totalt 45 medlingsärenden till Stödcentrum Nordväst. Ett flertal förmöten ägde rum med såväl gärningspersoner som brottsoffer. Totalt genomfördes 9 fullföljda medlingar detta år. År 2009 förmedlades 62 ärenden, vilket även detta år ledde till flera förmöten. Resultatet blev 20 fullföljda medlingar. De brottstyper som lett fram till fullföljda medlingar under den tid som verksamheten varit igång är bland i första hand misshandel, snatteri, rån, sexualbrott, stöld, skadegörelse och olaga hot. 3.1 Organisation Medling i de åtta samarbetskommunerna bedrivs i samarbete med socialtjänsten, polisen, åklagarmyndigheten och frivården i regi av Stödcentrum Nordväst. På stödcentret är tre socionomer anställda på 75 % som delvis arbetar med medlingsverksamheten. Jenny Ottosson är medlingssamordnare och är posterad i anslutning till Norrorts Polishus. Tillsammans med henne arbetar med medlingsverksamheten även Lill Ampuja Ström, posterad i anslutning till Västerorts polishus och Maria Söreskog, posterad i Upplands-Väsby. Polis och socialtjänst har som uppgift att erbjuda samtliga unga gärningspersoner under 21 år medling och ska sedan förmedla dessa ärenden vidare till medlingssamordnaren. Medlingssamordnaren vidarebefordrar därefter ärendena till en av de 15 lekmannamedlare som är knutna till stödcentret. Medlingarna äger oftast rum i stödcentrets lokaler Verksamhetens organisering och personal När ett medlingsärende förmedlats till medlingssamordnaren, antingen från polis eller från socialtjänst, är rutinen att medlingssamordnaren hämtar ut anmälan och kontaktar en lämplig lekmannamedlare. Informationen kring ärendet avlämnas vanligtvis per telefon till lekmannamedlaren, varpå denna tar kontakt med ansvarig åklagare för att få ett godkännande. Efter åklagarens godkännande kontaktar medlaren gärningspersonen, och i de fall då denne är under 18 år kontaktas i första hand föräldrarna. Vid kontakten med föräldrar och ungdomen i fråga bestäms tid för ett förmöte, där föräldrarna gärna får närvara. Under förmötet skapar sig medlaren en bild av om gärningspersonen är lämplig att genomföra medling med och gärningspersonen får veta hur medlingen kommer att gå till. Om såväl gärningsperson som medlare är positivt inställda till att fortsätta med medlingen kontaktas därefter brottsoffret. Om brottsoffret kan tänka sig att genomföra en medling upprepas samma procedur för denne med ett förmöte. Önskar en ungdom ha mer än ett förmöte erbjuds även detta, ytterligare information kan även ges per telefon om ungdomen så önskar. I många fall avböjer en av parterna efter det första förmötet och i vissa fall läggs ärenden ner då medlaren inte anser att en, 3

145 eller båda, av parterna är lämplig för fortsatt medling. Anledningar till att medlaren inte anser att medlingen är lämplig kan exempelvis vara att gärningsperson eller brottsoffer har fel attityd eller att brottsoffer eller gärningsperson inte uppger att den har något att säga till den andre. Vill båda parter gå vidare och medlaren anser det vara fruktbart hålls därefter medlingen. Efter medlingen erbjuds båda parter oftast vidare kontakt genom att de kan ringa till medlaren när de önskar, eller att det bestäms att medlaren ska återkomma efter en tid. Efter genomförd medling rapporterar även medlaren till aktuell åklagare gällande gärningspersonens inställning i förhållande till medlingen. För att få ersättning från stödcentret för de medlingar som lekmannamedlarna genomfört måste de fylla i en rapport om aktuell medling. Såväl organisationen av medlingsverksamheten vid Stödcentrum Nordväst som medlingsmötenas utformning följer rekommendationerna från medlingshandboken från Brå (2007) Medling vid brott. En handbok. Vad gäller hur verksamheten är organiserad är uppfattningen hos såväl medlingssamordnare som lekmannamedlare att denna fungerar mycket väl. Det är mycket uppskattat från lekmannamedlarnas sida att det är en person, det vill säga medlingssamordnaren, som har hand om medlingen och som de vet att de kan kontakta. Även från medlingssamordnaren upplevs det vara bra att det är en person som har hand om medlingen, eftersom det blir lättare för polis, socialtjänst och lekmannamedlare att veta vem de ska vända sig till med medlingsärenden. Att medlingen är ett samarbete mellan de åtta nordvästkommunerna upplever medlingssamordnaren fungera bra och hon ser det som en klar fördel i förhållande till hur medlingen organiserades tidigare, då den var en del av en socialtjänst. Eftersom medlingsärendena är relativt få per år anses det av medlingssamordnaren vara för svårt att dela upp verksamheten på varje enskild kommun. Medlingssamordnaren tycker att verksamheten fungerar väl och att den bedrivs av stödcentret upplevs som naturligt. Arbetet underlättas även av att polisen ligger i anslutning till verksamheten. Att västerortskommunerna är uppdelade på två olika stödcenter, där tre av kommunerna tillhör nordväst och fyra tillhör västerort, upplevs som något rörigt av en av de anställda. Poliserna i västerort måste alltså vända sig till två olika stödcenter när det gäller förmedlandet av medlingsärenden vilket försvårar arbetet något. Att antalet lekmannamedlare idag uppgår till 15 stycken anses av medlingssamordnaren vara positivt då hon ser det som en fördel att kunna välja den lekmannamedlare som hon tror är mest lämplig när ett ärende kommer in. Uppfattningen är att antalet lekmannamedlare är fullt tillräckligt i dagsläget och att antalet även bör vara tillräckligt om antalet medlingsärenden skulle öka något framöver. Lekmannamedlarna som intervjuats i undersökningen tycker att kontakten med medlingssamordnaren fungerar utmärkt och känner att de fått tillräcklig utbildning för att känna sig trygga i sin roll som medlare. De som intervjuats upplever att det finns klara och tydliga rutiner vid stödcentret kring hur arbetet ska bedrivas. En åsikt hos lekmannamedlarna är att de medlarträffar som hålls är mycket uppskattade och att det är viktigt att få feedback från dem som arbetat länge som medlare. En av de intervjuade påpekar att det är viktigt att nya lekmannamedlare förbereds på att medlingar kan gå fel och att det kan hända saker som man inte väntat sig, samt vad man ska göra i dessa fall. 4

146 Av medlingssamordnaren tas frågan om lokaler för medlingsverksamheten upp. Som det är nu krävs de anställdas inblandning när en lekmannamedlare ska hålla en medling, då medlingarna som regel äger rum i stödcentrets lokaler. Medlingssamordnaren uppger dock att det fungerar väl i dagsläget och att det är en trygghet att polisen ligger vägg i vägg Förmedlandet av ärenden Polis och socialtjänst har som uppgift att tillfråga samtliga gärningspersoner de kommer i kontakt med, som är under 21 år och som erkänt ett anmält brott eller delaktighet i ett, om de är intresserade av medling. Vanligtvis tillfrågas gärningspersonen vid det första mötet eller förhöret. Huruvida frågan tas upp eller inte beror huvudsakligen på om ungdomen erkänt brott eller ej, samt om polismannen respektive socialtjänstemannen finner det lämpligt med avseende på ungdomens sinnesstämning. Rutinen inom polis och socialtjänst är att gärningspersonen ska tillfrågas vid det första mötet eller förhöret i de fall då gärningspersonen erkänt brott. Det finns däremot inga rutiner inom vare sig polisen eller socialtjänsten kring hur erbjudandet om medling ska läggas fram. Samtliga parter som intervjuats i undersökningen är av uppfattningen att frågan ofta glöms bort av såväl polis som socialtjänst. Ett exempel från en av intervjuerna med en polis är som följer: Det är många som lätt glömmer bort att fråga. Jag vet bara vad jag själv gör, jag har lagt fram broschyren och blanketten och sen får man bara hoppas att man kommer ihåg. Representanter från polisen tror att en hel del kollegor glömmer att fråga eftersom mycket annat skall kommas ihåg vid ett första förhör. Även från representanterna inom socialtjänsten tas det upp att frågan kring medling ofta glöms bort, då det är mycket information som ska ges till en ungdom vid det första mötet. Uppfattningen finns även att det ofta inte är lämpligt att tillfråga ungdomen på grund av dennes sinnesstämning vid förhöret eller mötet. Att ärenden förmedlas till medlingssamordnaren är A och O för att verksamheten ska kunna bedrivas. Från de anställda i medlingsverksamheten är uppfattningen att betydligt fler ärenden borde kunna förmedlas om alla parter kom ihåg att tillfråga alla ungdomar som har rätt till medling om deras inställning. Åsikten hos medlarna är att framför allt socialtjänsten, men även polisenm borde kunna förmedla betydligt fler ärenden. Även från åklagarens perspektiv anses det mycket viktigt att alla som ha rätt till medling verkligen tillfrågas, eftersom de annars kan riskera att inte ges en möjlighet till åtalsunderlåtelse. Enligt lagen om medling med anledning av brott (2002:445) bör medlingen ske skyndsamt. Uppfattningen hos anställda på stödcentret och lekmannamedlare är dock att förmedlandet av ärenden ofta drar ut på tiden. De intervjuade menar att processen måste snabbas på och att det inte är på stödcentret som ärendena blir liggande, utan att ärenden blir liggande hos polis och socialtjänst innan de kommer till stödcentret. En ytterligare faktor till att medlingarna ofta drar ut på tiden är att tidpunkten ska passa samtliga inblandade parter, vilket kan vara svårt. Tidsaspekten anges av flera av de intervjuade vara mycket viktig och de anser även att detta är något som bör förbättras. En av de intervjuade uttrycker sig så här: 5

147 Den (medlingsprocessen) behöver snabbas på. Ibland svarar brottsoffret att det gått för lång tid, att de lagt det bakom sig. Man måste ta det när det är aktuellt. Uppfattningen hos de anställda och de lekmannamedlare som intervjuats är att det även bör läggas vikt vid hur polisen och socialtjänsten lägger fram erbjudandet om medling. Det påpekas att det är viktigt att förklara för ungdomen att medlingen inte är ett straff, att det är helt frivilligt och att det handlar om att möta brottsoffret och kunna prata med denne. En av representanterna från polisen föreslår att en kortare film, där medlingen som metod presenteras, skulle vara ett sätt att få en bra presentation av medlingen och samtidigt göra det lättare för polisen att komma ihåg att ställa frågan. En av lekmannamedlarna menar att medlingen bör presenteras såhär: Den som presenterar medling får inte säga för mycket, att de ska sitta mitt emot varandra och gråta, för då kommer ingen vilja delta, men de får inte heller bara slänga fram det. Allt hänger på hur presentationen görs. De anställda i medlingsverksamheten vid stödcentret har varit ute på berörda polisenheter och informerat om medling vid ett flertal tillfällen, men känner att informationen inte når ända fram. Medlingssamordnaren uppger att de anställda behöver ut och informera mer, på alla enheter och även i kommunerna, då hon menar att informationen främst når de där hon arbetar. En åsikt från en av de anställda är även att informationen måste komma uppifrån hos polisen för att verkligen nå ut. Medlingssamordnaren uttrycker sig så här i frågan: Alla tycker att medling är en bra idé när vi är ute och informerar men det blir ändå ingen produkt av det. De representanter från polisen som intervjuats menar att det är lämpligt att det är polisen som tillfrågar gärningspersonen om denne är intresserad av medling. Då poliserna redan har en kontakt med ungdomen upplever de det som naturligt att frågan ställs av dem. Att en utomstående okänd person tar kontakt med ungdomen gällande medling tros inte vara lyckat och kan även bli komplicerat vad gäller sekretessen i ärendena Kontakten mellan berörda parter Samarbetet mellan stödcentret, polisen, socialtjänsten och åklagarmyndigheten berör främst förmedlandet av ärenden till stödcentret samt stödcentrets inhämtande av godkännande från åklagarmyndigheten i varje enskilt medlingsfall. Av medlingssamordnaren uppges kontakten med övriga parter vara bra. Det som anses kunna bli bättre är, som tidigare nämnts, att polisen och socialtjänsten kan bli bättre på att komma ihåg att erbjuda medling. Kontakten med åklagarmyndigheten anses flyta på bra. Medlingssamordnaren menar att: Åklagarna är väldigt positiva. De har verkligen tagit till sig det här med medling. En av de anställda menar att samarbetet med åklagarna fungerar bra, men att det ofta tar lång tid innan de får svar från berörd åklagare om det är lämpligt att genomföra medling eller inte. Det efterfrågas därför bättre rutiner kring detta då personen gärna ser att denna process snabbas 6

148 på. Från åklagarnas eget perspektiv upplever den representant som intervjuades att det skulle vara bra med en kontaktperson på stödcentret. Alternativt föreslår åklagaren att det kunde anges i yttrandet från socialtjänsten huruvida medling ägt rum eller ej, samt information med telefonnummer till ansvarig medlare för att få en bättre rutin. Representanterna från socialtjänsten upplever att kontakten med stödcentret är god, men att det främst handlar om att skicka in en blankett eller att överlämna ärenden per telefon, något de kan bli bättre på. En efterfrågan hos en av lekmannamedlarna är en bättre kontakt med socialtjänsten, personen uttrycker sig så här: Det skulle vara bra med en närmare kontakt med socialtjänsten för oss lekmannamedlare, för att få mer kött på benen i ärendena. I intervjuerna med representanterna från polisen upplevs i de flesta fall kontakten med stödcentret, medlingssamordnaren och medlare vara mycket god. Flera av dem som intervjuats uppger att de påminns ofta om medlingen och att de får feedback. En polis uttrycker sig så här: Det fungerar mycket bra för vår del eftersom vi har Jenny här Vi har ett väldigt gott samarbete och en tät kontakt. Vi påminns dagligen om medlingen. En av poliserna kommenterar kontakten med stödcentret på följande sätt: Vi har inte direkt något samarbete, vi skickar mest bara in blanketten. Det skulle va bra att få någon feedback från medlaren om det har blivit någon medling av de ärenden man skickat, det skulle nog ge en kick för att få fler att fråga. Från samtliga inblandade parter återkommer åsikten att det behövs mer information, samt att socialtjänst och polis måste bli bättre på att erbjuda medling för att fler medlingar ska kunna bli till i framtiden. Förslag som ges är att information om att medling finns bör lämnas redan före ungdomarna hamnar hos polisen, vilket kan ske i form av information i såväl skolor som i media Påverkan på rättegången Om en medling är aktuell att genomföra före avslutad rättegång ska godkännande inhämtas från berörd åklagare. Åklagaren ska även informeras efter medlingen gällande gärningspersonens inställning till medlingen och huruvida denne var mån om att gottgöra offret. Sedan den 1 januari 2007 ska åklagaren ta hänsyn till gärningspersonens vilja att gottgöra offret vid medling, i bedömning av åtalsunderlåtelse (17 3 st. LUL). Medlingens inverkan på rättegången upplevs av representanten från åklagarmyndigheten som enbart positiv. De som deltagit i medling uppges ha en bättre attityd och en bättre prognos, delvis på grund av att de som deltagit i medling också erkänt sitt brott. Medlingen upplevs även ta bort rädsla och oro hos dem som deltagit. Medling förändrar inte åtalsbesluten i någon större omfattning, menar den tillfrågade, men denne anser ändå att det är otroligt viktigt att samtliga unga blir erbjudna medling, eftersom de annars kanske inte har någon möjlighet att ges 7

149 åtalsunderlåtelse. Åklagaren anser att det aldrig är fel att genomföra en medling och att den gärna får ske före det att rättegången hålls Brott och ålder Medlingslagen utesluter inte någon typ av brott men anger att hänsyn måste tas till samtliga omständigheter kring brottet när medlingens lämplighet bedöms (2002:445, 5 ). Medlingsverksamheten vid Stödcentrum Nordväst gör inte några begränsningar vad gäller brottstyp men medlar inte vid brott inom familjen, så kallade relationsbrott. De anställda och de lekmannamedlare som intervjuats i undersökningen är alla av åsikten att inga brottstyper bör uteslutas från medlingsverksamheten. Åsikten är genomgående att en bedömning av medlingens lämplighet bör göras utifrån hur gärningsperson och brottsoffer ställer sig till medlingen och inte utifrån brottets karaktär. Medlingslagen anger inte någon övre åldersgräns för medling, dock är kommunerna skyldiga att erbjuda gärningspersoner under 21 år medling. En undre åldersgräns finns på 12 år, där undantag får göras endast om det finns synnerliga skäl (2002:445, 5 ). Åsikten hos de intervjuade är även i detta fall att huruvida en person är lämplig eller ej är individuellt, varför någon specifik ålder där medling är lämplig inte bör fastställas. Det framkommer under intervjuerna att de flesta anser att medling troligtvis är lämpligast för unga i åldern år. Dock är samtliga måna om att någon avgränsning inte bör göras. Medlingssamordnarens åsikt i frågan uttrycks på följande sätt: Ju yngre man är desto svårare blir det att våga och då kanske de vänder sig till mig istället för att de inte vågar prata. Men det betyder inte att de yngre inte vinner något på det( )Det blir inte dåligt med yngre men det ställs mer krav på medlaren. 3.2 Arbetsmetod För att utvärdera om den metod som medlingen vid Stödcentrum Nordväst bedrivs med uppfyller de mål som ställts upp för verksamheten, kommer fokus i denna del ligga på medlingsdeltagarnas upplevelser av medlingen. Fokus läggs på medlingsdeltagarna av den enkla anledning att det är de som sitter inne på svaret huruvida målen uppnåtts eller ej. Nedan följer således en redogörelse för medlingsdeltagarnas uppfattningar om de olika delarna av medlingen. I de flesta fall inleds här varje del med ett faktastycke som beskriver medlingens olika komponenter. Dessa stycken är referat från handboken från Brå (2007) Medling vid brott. En handbok. Efter varje inledande faktastycke redovisas sedan gärningspersonernas svar följt av brottsoffrens Medlingsdeltagarnas upplevelser före medlingen Vägen fram till medlingen är oerhört viktig för såväl gärningsperson som brottsoffer, dels för att den avgör om en person kommer att vilja delta i medling eller ej, och dels för att personen ska 8

150 vara förberedd för medlingen när den kommer dit. I följande avsnitt redogörs för medlingsdeltagarnas upplevelser av vägen fram till medlingen Information Den information som ges när en gärningsperson eller ett brottsoffer tillfrågas om denne vill delta i medling kan vara helt avgörande för hur personen i fråga ställer sig till ett deltagande. Av gärningspersonerna uppger samtliga utom en att de tillfrågats om medling vid första förhöret. En av gärningspersonerna uppger att den fått ett brev med posten med information om medling. Vad gäller vilken information som gavs i det inledande skedet varierar denna från intervjuperson till intervjuperson. I något fall har informationen varit att medling är en möjlighet att träffa offret och att kunna säga förlåt, medan det i ett annat fall uppges att intervjupersonen bara fått frågan om denne var positiv till medling eller inte, utan någon utförligare förklaring. Intervjupersonen som fått denna fråga tycker inte att poliserna förklarade så mycket och att denne fick lista ut vad det var själv. Samtliga tycker att erbjudandet om att delta i medling kom vid en lämplig tidpunkt. En av de intervjuade menar att den vid förhöret: var i ett sånt tillstånd att man ville göra det för man ångrade sig så mycket direkt efteråt. I brottsoffrens fall har alla utom en blivit kontaktade av medlaren som har erbjudit dem medling. I ett fall uppges det att polisen varit den som tillfrågat huruvida intervjupersonen var intresserad av att delta i medling. Den information brottsoffren fått är bland annat att gärningspersonen velat träffas för att be om ursäkt och att det skulle kännas bättre efteråt för båda parter att ha träffats. Samtliga av brottsoffrena tycker att de fått erbjudandet om medling vid en lämplig tidpunkt och att den information de fått varit tillräcklig. En av de intervjuade upplever att de som tillfrågat varit lite väl påstridiga, då frågan ställts flera gånger vid olika tillfällen trots att personen tackat nej Anledningar till att delta i medling De skäl som gärningspersoner och brottsoffer har för att delta i en medling är bl.a. att gärningspersonen vill säga förlåt för att kunna gå vidare efter det som inträffat och i brottsoffrets fall kanske det finns frågor som denne vill ha svar på för att kunna bearbeta händelsen. De anledningar till att delta som gärningsperson och brottsoffer uppger inför medlingen ligger även till grund för medlarens bedömning huruvida medlingen är lämplig att genomföra eller ej. För de gärningspersoner som intervjuats skiljer sig anledningarna åt dem emellan. Några anledningar som uppgavs var att det var för brottsoffrets skull och för att denne skulle kunna gå vidare, för att säga förlåt och för att höra vad den andra parten hade att säga. Ett exempel på detta är följande citat: en chans att säga förlåt och sen för att visa vem jag egentligen var. Brottsoffrens anledningar till att delta i medling är i de flesta fall att de ville delta för gärningspersonens skull. De som uppger att det var för gärningspersonens skull ville bland 9

151 annat att denne skulle få märka att den gjort något som var fel, att få personen att tänka till, samt i ett fall få gärningspersonen att förstå vad brottet kostat. Den intervjuperson som blivit utsatt på sin arbetsplats säger: Jag ville delta för hennes skull, för att hon skulle va tvungen att åka dit och rent praktiskt skulle hon märka att det hänt nåt som hon måste ta tag i. Andra anledningar till att delta i medling var för att man fått höra av medlaren att det skulle kännas bättre efteråt och för att föräldrarna uppmanat till deltagandet Förmötet och inställning före mötet Före medlingen erbjuds samtliga tillfrågade som tackat ja till att delta i medling att komma på ett förmöte. Vid förmötet förbereds gärningspersonen och brottsoffret på hur medlingen kommer att gå till och medlaren skapar sig en uppfattning om huruvida det är lämpligt att gå vidare med medlingen. Samtliga gärningspersoner deltog i ett förmöte, i ett fall hölls mötet precis före själva medlingen. Några utav dem hade även ytterligare kontakt med medlaren före medlingen över telefon. Alla tycker att det räckte med ett möte och att det föreberedde dem väl för medlingen. En av gärningspersonerna uppger: Förmötet var jättebra. Jag fick verkligen en förståelse för vad det var. På frågan vad gärningspersonerna kände inför medlingsmötet svarar de flesta att de var nervösa men att det ändå kändes bra. Exempel på hur några gärningspersoner kände inför mötet ges i följande citat: Att det skulle kännas skönt, lite som en befrielse. Det kändes bra och nervöst. Väldigt positivt. Jag ville verkligen ha medling( )men det var svårt att hitta någon som ville ställa upp(...)kändes jättebra när det blev av. Jag tänkte väl först när jag valde att jag ville ha det, tänkte jag inställningen att det kunde påverka rättegången, sen när det blev så tätt inpå rättegången kändes det väl lite meningslöst. Ingen utav gärningspersonerna uppger att de ville ha något ytterligare stöd inför medlingen. Av brottsoffren hade tre av intervjupersonerna förmöten. Uppfattningen bland brottsoffren är att det räckte med ett förmöte och i de fall där inget förmöte hölls ansågs detta inte heller som nödvändigt. Dock upplever en utav brottsoffren, som hade förmöte, att denne inte fick tillräckligt med information och således inte kände sig förberedd för medlingen: Jag fick inte reda på så mycket vad man kunde säga på mötet och vad det var till för. Jag hade velat veta mer innan, att någon förklarade mer, vad som kunde hända. 10

152 Inställningen till medlingen före mötet uppger några vara mycket positiv medan ett par anger att de inte tänkte så mycket på det. Ingen utav brottsoffren ville ha något annat stöd inför medlingen Deltagarnas upplevelser av medlingen Under medlingen ska gärningsperson och brottsoffer få en möjlighet att mötas och samtala om det som hänt. Såväl gärningsperson som brottsoffer ska få ge sin version av händelsen och få möjlighet att ställa frågor till den andra parten. Det finns även en möjlighet att sluta ett avtal mellan parterna, skriftligt eller muntligt, kring exempelvis hur de ska förhålla sig till varandra i framtiden. För brottsoffrets del kan det vara till hjälp för att kunna gå vidare, att från gärningspersonen få veta varför denne just valde den egna personen som offer för brottet. För gärningspersonens del kan det exempelvis finnas ett behov av att be den andra parten om ursäkt Tidpunkten för medlingen Tidpunkten för medlingen bestäms av samtliga inblandade parter och kan variera mycket från fall till fall. Enligt lagen om medling bör medlingen hållas skyndsamt, dock anges att hänsyn ska tas till brottets art och den tid inblandade parter eventuellt kan behöva för att orka möta varandra (2002:445, 7 ). De gärningspersoner som intervjuades i undersökningen deltog i medling mellan tre veckor till sex månader efter själva brottet. Överlag tycker intervjupersonerna att tidpunkten för medlingen varit bra. I ett avvikande fall tycker en av gärningspersonerna att tidpunkten för medlingen varit helt fel då den ägt rum dagen före rättegången. Då intervjupersonen trodde att medlingen skulle kunna påverka rättegången och ville ha medling just i det avseendet, menar denne att medlingen kändes meningslös när den hölls dagen innan. Intervjupersonen upplever även att båda parterna hade fokus på rättegången dagen efter varför medlingen inte var något som denne tänkte särskilt mycket på. En intervjuperson uppger att den velat ha medlingen lite tidigare men att tidpunkten ändå var bra för att nu hann man andas emellan. Tidpunkten för medlingen för de brottsoffer som deltog i intervjuerna uppges vara mellan en och några månader efter brottet. Från dessa framkom vid intervjuerna att ett par hade velat ha medlingen tidigare, då upplevelsen var att de redan hunnit lägga händelsen bakom sig. Överlag ansågs dock tidpunkten vara väl vald. En av intervjupersonerna kommenterar tidpunkten som följer: Ja tidigare kanske, efter själva förhöret hade nog varit bra för nu kändes det som att nu var man klar med det där Upplevelser från medlingen Under medlingsmötet får båda parterna ge sin version av den händelse som utspelat sig mellan dem. De får även ställa frågor till den andra parten om de undrat över något och 11

153 gärningspersonen får be om ursäkt om denne skulle önska det. I vissa fall har parterna med sig en stödperson, i form av exempelvis en förälder, som också får komma till tals. Alla gärningspersoner som deltog i intervjuundersökningen upplever att de fick framföra sina tankar om händelsen vid medlingen. Upplevelsen är att de fick prata fritt och ge sin version av det som hänt. Samtliga upplever också att den andra parten lyssnade på det de sa. Följande citat är ett exempel på detta: Först berättade jag om allt från början( )då förstod han mig. Då förstod jag honom( )då berättade han också om sin händelse. Ja, jag fick prata fritt, det gick bra. Jag har lätt för att prata och jag tror att medlaren skulle ställa frågor om man var fåordig. Samtliga gärningspersoner uppger att de fick ställa de frågor de ville på mötet och att de även fick svar på dessa av den andra parten. Vad gäller hur gärningspersonerna kände under mötet och hur det kändes att träffa den andra parten uttrycker sig de flesta i termer av att de var nervösa i inledningen av mötet men att de kände sig lugnare efter hand. Att träffa offret upplevs av gärningspersonerna inte som jobbigt utan snarare som en befrielse och att det var skönt att få träffa personen. En av de intervjuade beskriver hur det kändes att träffa offret: Jag kände mig lite nervös men det kändes bra. Det kändes bra att träffa offret. De flesta av brottsoffren upplever att de fick förmedla sina tankar om det som hänt till den andra parten. En intervjuperson avviker dock och tycker inte att den direkt fått förmedla sina tankar, eftersom intervjupersonen inte var förberedd och visste vad den skulle säga till motparten. Överlag upplever brottsoffren att den andra parten lyssnat på det de har haft att säga. I ett fall upplever dock intervjupersonen att det den sagt inte gått fram till gärningspersonen och att denne inte lyssnat. I samtliga fall uppger de intervjuade att de fick ställa de frågor de ville på mötet och att de fått svar på dessa av den andra. Upplevelsen av att träffa gärningspersonen anges ha varit nervöst och jobbigt i några fall. En av intervjudeltagarna, där det är arbetsplatsen och inte personen själv som utsatts, uppger att denne var positiv före mötet men att denne blev mycket förvånad över den andra partens attityd under mötet. Detta medförde att inställningen till medlingen förändrades negativt. En av ungdomarna kommenterar hur det var att träffa gärningspersonen: Det var nervöst. Det var lite jobbigt i början, men sen blev det bättre och bättre Stödpersonen Vid medlingen får såväl gärningsperson som brottsoffer ha med sig en stödperson i form av en förälder eller någon annan närstående. Viktigt är att stödpersonen är medveten om att den främst är med vid mötet som ett stöd och inte som en aktiv deltagare. Stödpersonen kan med fördel få komma till tals i slutskedet av medlingen. 12

154 Av de unga gärningspersoner som intervjuades i undersökningen hade endast en av dem en stödperson med sig. Övriga som inte hade någon stödperson med sig uppger att de inte heller ville ha det. En av ungdomarna kommenterar: Jag hade inte velat ha någon med mig. Jag tror att dom också haft tankar och egna idéer då och att man kanske inte pratat så fritt om hon haft någon med sig som också sitter och dömer. I ett fall hade gärningspersonen ingen stödperson med sig medan den andra parten hade detta. Intervjupersonen upplever att denne var i underläge och tycker att det hade varit bättre om den andra parten inte heller hade någon med sig, men kan ändå förstå att denne ville ha det. Jag kände mig lite underlägsen eftersom den andra hade en förälder med sig( ) det kändes som att det var två mot en. I brottsoffrens fall hade ingen utav de som intervjuades någon stödperson med sig och uppger att de inte heller ville ha detta Medlaren Medlaren har en viktig roll vid medlingen då denne ska fungera som samtalsledare och få mötet att fungera som det är tänkt mellan parterna. Medlaren ska förhålla sig opartisk till båda parter och få dessa att känna sig trygga vid mötet så att situationen inte förvärras för brottsoffret. I gärningspersonernas fall anger samtliga att de tycker att medlaren har varit trevlig, duktig och gjort ett bra jobb. Flera har upplevt medlaren som professionell och att denna genomfört medlingen väl. I ett fall uppger en intervjuperson att den tycker att medlaren kunde ha varit mer aktiv i att lösa en situation som uppstod där den andra partens stödperson blev aggressiv. En intervjuperson uppger på frågan vad som var bra med medlingen: Det var väl medlingsledaren, hon var bra och stöttade. Det skulle varit jobbigt om det bara var nån som bara nu ska vi medla. Samtliga upplever det som att medlaren stod lika mycket på bådas sida. En flicka uttrycker sig såhär gällande medlaren: Det var som att jag var där och skulle få ett pris( )Jag tyckte hon var jättebra faktiskt. Även i brottsoffrens fall är upplevelsen av medlaren mycket positiv då samtliga uppger att medlaren var duktig och skötte mötet bra. De flesta av intervjupersonerna fick förtroende för medlaren och kände att de kunde prata med denna. En av de intervjuade påpekar dock att denne upplevde medlaren som något oerfaren och inte särskilt van. Intervjupersonen tycker inte att det påverkade medlingen i någon egentlig mening då brottet inte upplevts som en allvarlig händelse. Dock kände intervjupersonen att i de fall att det hade varit en allvarligare händelse, så hade denne hellre velat ha en professionell medlare. 13

155 Avtal I samband med medlingen finns möjligheten att upprätta ett avtal mellan parterna. Avtalet kan vara muntligt eller skriftligt och kan beröra såväl hur parterna ska förhålla sig till varandra i framtiden som ekonomisk ersättning. Rekommendationerna är att ekonomiska avtal främst ska upprättas vi egendomsbrott och dylikt, då det kan vara svårt att uppskatta ersättningsnivån för exempelvis våldsbrott. Känner medlaren tvivel inför upprättandet av ett avtal, eller om parterna inte kan komma överens om ett avtal bör detta avgöras i rättegången. Vid de medlingar som de intervjuade gärningspersonerna deltagit i, har avtal mellan parterna upprättats i fyra utav fem fall. Ett utav dessa var skriftligt medan resterande var muntliga avtal. Avtalen var i huvudsak så kallade beteendeavtal och gällde hur personerna skulle förhålla sig till varandra i framtiden. Överlag anser gärningspersonerna att avtalet var ett bra initiativ och att det förenklade situationer efter medlingen för dem. Ett exempel på denna inställning är följande: Man blev mer vänliga mot varandra än vad man kanske skulle blivit annars. I de intervjuade brottsoffrens fall har tre utav medlingarna utmynnat i avtal mellan parterna, samtliga av dessa var muntliga beteendeavtal. Avtalen upplevs ha följts och är uppskattade. Två flickor svarar på frågan vad de tyckte om avtalet: Det var bra för det handlade om vad som skulle hända sen och hur det skulle bli. Bra, ja för att man skulle veta efteråt vad man skulle göra. I de två fall där medlingsdeltagarna var vuxna slöts inte avtal och uppfattningen är att detta inte var något som behövdes i fallen Medlingsdeltagarnas upplevelser efter medlingen Syftet med medling är att den ska ge gärningspersonen en förståelse för de konsekvenser brottet fått för offret samt att brottsoffret ska få en hjälp att bearbeta det som hänt. Tanken är även att då gärningspersonen får en insikt i brottets konsekvenser ska denne förhindras att återfalla i brott Inställning och känslor efter medlingen I intervjuerna med gärningspersonerna framkommer att den vanligaste känslan efter medlingen är att det känns skönt och även att det känns bättre än innan. En flicka kommenterar: Det kändes otroligt bra, som en sten som släppte Det är skönt liksom man känner sig inte lika dålig. Huruvida medlingen hjälpte gärningspersonerna att bearbeta det som hänt är den främsta åsikten att medlingen inte gjort någon skillnad. Samtliga uppger dock att medlingen fick dem att inse vad brottet fått för konsekvenser för offret. Två exempel på detta är följande citat: 14

156 alltså hon kände sig ju kränkt på ett sätt som jag inte förstod tidigare. Ja det fick jag, det var den största delen med det att jag fick veta vad det inneburit för dem. Vad gäller om gärningspersonerna fått en förändrad syn på brott och om medlingen förhindrat dem att begå nya brott menar tre utav gärningspersonerna att de redan före medlingen inte tyckte att det var okej att begå brott, varför deras synsätt inte är medlingens förtjänst och att detta synsätt således inte förändrats efter medlingen. En av intervjupersonerna uppger att medlingen förändrat synen på brott något, men inte direkt förhindrat denne från att begå brott igen. Den femte intervjupersonen menar att medlingen inte förändrat synen på brott. En pojke beskriver hur medlingen till viss del förhindrat honom att begå nya brott så här: Alltså medlingen har hjälpt mig, så att jag kan tänka före jag bråkar. Förut gjorde jag inte det. Av brottsoffren uppger samtliga, utom den intervjuperson som företrädde sin arbetsplats, att medlingen hjälpt dem att bearbeta det som hänt i viss mån. Det som upplevs ha hjälpt är att träffa personen, att få ett ansikte på den och att få prata ut med den. En flicka kommenterar sitt deltagande så här:...det ledde till bra saker. Man får en personlig kontakt, det är viktigt. Det blir lättare att gå vidare då. En återkommande upplevelse är även att det har varit skönt att träffa personen före rättegången. Känslorna för brottet upplevs inte ha förändrats, främst för att det i de flesta fall gått en relativt lång tid mellan brottet och medlingen. Intervjupersonen som företrädde sin arbetsplats upplevde medlingen efteråt som meningslös och att den inte gav någonting alls på grund av den andra partens attityd. De flesta av brottsoffren som intervjuades tycker att medlingen var något positivt att delta i Påverkan på rättegången Tre av gärningspersonerna hade medlingen före rättegången. Dessa tycker att det var bra att ha medlingen innan, för att de då visste var de hade den andra och för att de mer kunde fokusera på rättegången istället för på vad den andra parten tyckte och tänkte. Upplevelsen är att det även blev mindre nervöst inför rättegången. Även i brottsoffrens fall hölls tre utav medlingarna före rättegången. En återkommande åsikt är även hos dessa att medlingen påverkat rättegången positivt genom att det inte var lika nervöst inför rättegången, att det var mindre spänt och att det var skönt att ha träffat personen innan så att man visste var man hade varandra. En av de intervjuade ger följande kommentar: Det var bra att få träffa personerna innan rättegången så att man inte fick en chock i rätten sen. 15

157 4. Sammanfattning och rekommendationer Syftet med denna utvärdering var att undersöka huruvida medlingsverksamheten vid Stödcentrum Nordväst uppfyller verksamhetens mål, samt om den även i framtiden ska organiseras på nuvarande sätt. Nedan sammanfattas de centralaste delarna av utvärderingen samt ges rekommendationer på eventuella åtgärder inför framtiden. 4.1 Organisation I dagsläget bedrivs verksamheten gemensamt av de åtta samarbetskommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Upplands-Bro och Upplands Väsby. På stödcentret arbetar tre anställda med medlingsverksamheten varav en av dem tjänstgör som medlingssamordnare. Till stödcentret är även ett flertal lekmannamedlare knutna. Under år 2008 förmedlades 45 medlingsärenden till stödcentret, vilket ledde till 9 genomförda medlingar. Året därpå, år 2009, förmedlades 62 ärenden, vilket resulterade i 20 fullföljda medlingar. Från det inledande året till det senare kan en uppåtgående trend möjligtvis skönjas i antalet medlingar inför kommande år Verksamhetens organisering och personal Av berörd personal inom verksamheten framkom att organiseringen av arbetet fungerar mycket väl och att tydliga rutiner har utvecklats sedan starten. Ingen utav de intervjuade kan se att någon del av arbetet inte fungerar utan menar att verksamheten flyter på väl. Uppskattat hos såväl anställda som lekmannamedlare är att det är en person, det vill säga medlingssamordnaren, som har huvudansvaret för medlingen. Även från medlingssamordnarens perspektiv upplevs detta som mycket positivt då kontakter med övriga parter har kunnat knytas och övriga parter i sin tur vet vem de ska kontakta i första hand. Att medlingen bedrivs av stödcentret upplevs som en naturlig plats och de tillfrågade anser att verksamheten bör fortsätta att bedrivas på liknande sätt som idag. Då samtliga parter upplevs vara positiva till hur verksamheten bedrivs idag och uttrycker att organiseringen av medlingsverksamheten är väl fungerande, är rekommendationen att låta verksamheten fortskrida i sin nuvarande form. I fall att medlingsärendena skulle öka under kommande år, är det viktigt att se till att verksamheten upprätthåller denna välfungerande organisering även i framtiden. Rekommendationen är att löpande utvärdera verksamheten så att eventuella problemområden kan uppmärksammas och åtgärdas så tidigt som möjligt Förmedlandet av ärenden Förmedlandet av ärenden framkom att vara det mest centrala problemet i arbetsprocessen. Samtliga representanter från berörda parter påpekar att förmedlandet av ärenden kan bli betydligt bättre. En genomgående åsikt är att långt ifrån alla som har rätt till medling tillfrågas, främst på grund av att personal inom polis och socialtjänst glömmer att tillfråga unga gärningspersoner. Upplevelsen hos de anställda på stödcentret som intervjuats är att det inte sker någon förbättring i detta avseende, trots att de är ute och informerar hos såväl polis som socialtjänst. Från polisens och socialtjänstens perspektiv anges att det är mycket som ska tas upp på ett första möte och förhör varför frågan lätt glöms bort. Båda parter anser dock att 16

158 erbjudandet om medling bör komma från polisen eller socialtjänsten, eftersom parterna har en naturlig kontakt med de unga gärningspersonerna. Att polis och socialtjänst glömmer bort att tillfråga unga gärningspersoner hur de ställer sig till medling är ett stort problem som måste åtgärdas då medling är en lagstadgad rättighet för alla unga gärningspersoner. De interna rutinerna hos polis och socialtjänst måste därför skärpas på detta område och åtgärder för att åstadkomma att samtliga unga gärningspersoner tillfrågas om medling måste vidtas. Tydligare direktiv bör komma ifrån berörda parters chefer och organisationer kring hur rutinerna i framtiden ska se ut för att förmedlandet ska förbättras. Vidtagna åtgärder måste även följas upp kontinuerligt för att säkerställa att dessa fungerar och ger resultat. Målet för såväl polis som socialtjänst måste vara ett hundraprocentigt tillfrågande. Förslag är att polis och socialtjänst inför en checklista för förhör och möten med unga gärningspersoner. Med en checklista tillhands vid varje förhör och möte, där de viktigaste punkterna som måste tas upp specificeras, bör det bli lättare att vid varje träff med en ungdom komma ihåg samtliga centrala frågor. För att få fler gärningspersoner och brottsoffer att delta i medling har representanter från samtliga berörda parter tagit upp att det behövs mer information. Information anses behövas såväl för de som ska erbjuda ungdomarna medling, det vill säga polis och socialtjänst, samt för de unga själva. Förslag på att göra ungdomarna själva mer uppmärksamma på att medling finns och att det är en rättighet för dem, har uppkommit. Om ungdomarna vet om att de har rätt till medling, redan innan de eventuellt hamnar hos polisen, är förhoppningen att de själva tar upp frågan i de fall då polis eller socialtjänst glömmer bort att erbjuda medling. Information i skolor, alternativt i media, bör därför övervägas för att göra medlingen mer känd. Huruvida anställda på stödcentret behöver ut och informera mer hos polis och socialtjänst bör övervägas av de anställda tillsammans med kommunen. Dock ligger problemet med förmedlandet av ärenden internt hos polis och socialtjänst. Åtgärder behöver vidtas inom dessa verksamheter, varför ökad information ifrån stödcentret inte är det som löser detta problem i första hand. För att få en bättre och mer enhetlig presentation av medlingen bör en guide sammanställas som polis och socialtjänst kan använda sig av vid möten med unga gärningspersoner. I denna guide kan finnas förslag på hur frågan om medling bör ställas och hur medlingen som metod bör presenteras för den unge. Detta underlättar för polis och socialtjänst då de med hjälp av guiden vet hur de ska lägga fram erbjudandet, samt att det bör öka chanserna för att ungdomen ska vilja delta i medling då denne får en korrekt bild av vad det är. En idé som föreslogs av en av de intervjuade poliserna är att visa en presentationsfilm av medling vid förhör, för att få medlingen att presenteras på ett bra sätt. Detta skulle även kunna underlätta för poliserna att vid förhöret komma ihåg medlingsfrågan Kontakten mellan berörda parter Från intervjuade representanter framkom att en tätare kontakt mellan samtliga samarbetsparter efterfrågas. En lekmannamedlare önskar en närmare kontakt med socialtjänsten, en polisman 17

159 önskar mer kontakt med medlarna i form av feedback på förmedlade ärenden och en av de anställda på stödcentret efterfrågar en snabbare process för inhämtandet av godkännande från åklagarna. Utifrån åklagaren som intervjuats efterfrågas en kontaktperson på stödcentret, vilket redan finns i form av medlingssamordnaren något som denne uppenbarligen inte känner till. Ytterligare rutiner bör därför utvecklas för alla inblandade parter om hur kontakten mellan dem ska se ut i fortsättningen. Förslag är att en medlingsgrupp/kontaktgrupp formas. I denna grupp ingår en representant från varje samarbetspart i respektive kommun som får feedback från medlingssamordnaren på hur förmedlade ärenden fortskridit och har som uppgift att vidarebefordra detta till sina kollegor. Förhoppningsvis kan feedback på förmedlade ärenden sporra personal inom såväl polis som socialtjänst att tillfråga fler unga gärningspersoner då de blir mer medvetna om medlingens positiva effekter. Då uppfattningen hos anställda på stödcentret och lekmannamedlare är att ärenden ofta blir liggande länge innan de når stödcentret, kan denna representant även ha som uppgift att se till att ärenden förmedlas så fort som möjligt. Som tidigare nämnts måste polis och socialtjänst vidta åtgärder för att förbättra rutinerna kring förmedlandet av ärenden. Dessa åtgärder måste även lägga fokus på att förmedlandet snabbas på, eftersom tidsaspekten är väldigt viktig för att de unga inte ska tycka att det gått för lång tid efter brottet och på grund av detta inte vilja delta i medling. Den intervjuade representanten från åklagarmyndigheten gav ett förslag om att det i yttrandet från socialtjänsten kan framgå om medling genomförts eller ej för att få en bättre rutin på arbetet. Här kan även anges vem som medlat och telefonnummer till denna. Huruvida detta är något som kan tillämpas i framtiden rekommenderas att berörda parter diskuterar Påverkan på rättegången Medlingens påverkan på rättsprocessen är enligt den tillfrågade åklagaren enbart positiv. Unga som deltagit i medling upplevs vara mindre rädda och oroliga inför och vid rättegången. Även de unga själva vittnar om att medlingen inverkade positivt på rättegången. Flera uttrycker att det var skönt att få ett ansikte på den andra före rättegången och även att det kändes bra att ha pratat ut med varandra innan. Således rekommenderas att framtida medlingar i möjligaste mån hålls innan rättegången, om åklagaren så godkänner Brott och ålder Vad gäller om medling endast är lämplig för vissa brott eller i en viss ålder är åsikten hos de intervjuade att så inte är fallet. Anställda på stödcentret såväl som lekmannamedlare menar att ingen typ av brott är direkt olämpligt för medling, utan att en bedömning av huruvida medling är lämplig i varje enskilt fall bör göras utifrån de inblandade individernas kapacitet att klara av situationen. Enligt lag (2002:445, 5 ) får medling med barn under 12 år endast ske om det finns synnerliga skäl. De intervjuade är överens om att medling troligtvis är mest lämpligt i åldrarna 15 till 19 år. Dock anses bedömningen huruvida en ungdom är för ung för att delta göras utifrån varje enskild individ. 18

160 Rekommendationen är, utifrån ovanstående, att även i fortsättningen inkludera samtliga brottstyper i medlingsverksamheten samt att bedöma utifrån varje specifikt fall huruvida medling är lämpligt eller ej. 4.2 Arbetsmetod I undersökningen intervjuades fem gärningspersoner och fem brottsoffer vilka deltagit i medling vid Stödcentrum Nordväst under åren 2008 och Deltagarnas upplevelser av medlingen redogjordes för med avsikt att undersöka om medlingen uppfyller verksamhetens mål. Som tidigare angivits är medlingens mål att gärningspersonen ska få en förståelse för vad händelsen inneburit för brottsoffret när brottsoffret får ge sin version av händelsen, samt att brottsoffret ska ges en möjlighet att bearbeta brottet. Medlingen är även tänkt att förebygga fortsatt brottslighet hos gärningspersonen Medlingsdeltagarnas upplevelser före medlingen I de flesta fall uppger såväl intervjuade gärningspersoner som brottsoffer att den information de fått inför medlingen varit tillräcklig, att de tillfrågats vid ett lämpligt tillfälle samt att förmötet förberett dem väl inför medlingen. Vissa undantag förekommer dock, exempelvis uppger en av de intervjuade att den fått lista ut själv vad medling var efter förhöret hos polisen och en annan uppger att den inte förberetts tillräckligt inför sin medling vid förmötet. Den inledande informationen som ges av polis och socialtjänst är oerhört viktig för hur gärningsperson och brottsoffer ska komma att ställa sig i frågan. För att ungdomarna ska få rätt information av polis och socialtjänst gällande medlingen i det inledande skedet, har därför förslag på möjliga åtgärder getts under tidigare avsnitt Förmedlandet av ärenden. Det är även viktigt att medlare ger de unga rätt information och förbereder dem väl inför medlingen i varje enskilt fall, för att så många ungdomar som möjligt ska vilja fullfölja medlingen. I nuläget görs detta på ett bra sätt, men det finns dock undantag som nämnts ovan, varför det är viktigt att löpande säkerställa att denna del av medlingen fungerar. För att säkerställa detta är rekommendationen, som tidigare nämnts, att utvärdera verksamheten med jämna mellanrum, t.ex. genom att en gång om året skicka ut en enkät till dem som deltagit i medling där frågor ställs kring samtliga delområden. För att hitta källan till varför en stor andel av ungdomarna hoppar av efter det första förmötet, eller före detta, bör även de som inte fullföljt medling tillfrågas vid framtida utvärderingar. En av intervjupersonerna upplevde att den medlare som tog kontakt var väl påstridig, då intervjupersonen tillfrågades flera gånger efter det att denne tackat nej. Att delta i medling är frivilligt varför ingen, varken gärningsperson eller brottsoffer, ska känna sig tvingad till att delta eftersom det kan upplevas som mycket påfrestande att möta den andra parten. Medlaren måste självklart försöka motivera den tillfrågade men får i inget fall medverka till att en tillfrågad känner sig tvingad till att delta. 19

161 4.2.2 Medlingsdeltagarnas upplevelser av medlingen De gärningspersoner och brottsoffer som intervjuades i undersökningen har till övervägande del varit positiva till den medling de deltagit i. Utifrån de åsikter och tankar som kommit fram pekar resultatet mot att samtliga delar av medlingsprocessen har genomförts väl i de aktuella fallen. Överlag tycker såväl gärningspersoner som brottsoffer att tidpunkten för medlingen varit lämplig och att medlaren genomfört medlingen väl. Övervägande del av intervjupersonerna anser att de fått ge sin version av det som hänt, att motparten lyssnat på det de sagt samt att de fått ställa och fått svar på de frågor de haft. Avtalen som stiftats är uppskattade och upplevs leda till en bättre attityd parterna emellan. Den intervjuperson som företrädde sin arbetsplats vid medlingen upplevde dock medlingen som meningslös och att medlingen saknade såväl syfte som mål. En rekommendation, för att medlingens syfte och mål ska vara tydligt för de inblandade vid mötet, är att medlaren i inledningen av medlingen tillsammans med båda parter går igenom vad syftet är med just den aktuella medlingen och att båda parter får komma till tals kring vad de har för mål med medlingen. På detta sätt vet båda parter vad den andre förväntar sig samt att det bli möjligt att i slutet av medlingen återknyta till dessa mål. En av intervjupersonerna tycker inte att medlaren kändes erfaren och hade vid ett allvarligare brott hellre velat ha en professionell medlare. För att medlingsdeltagaren ska känna sig trygg vid medlingen, då denne kan uppleva det som mycket påfrestande att möta den andra parten, är det viktigt att medlaren inger förtroende och trygghet hos båda parter. Det är oerhört viktigt för medlingsverksamheten är att se till att medlare och lekmannamedlare upprätthåller en god kvalité och att samtliga utbildas för att klara av uppgiften Medlingsdeltagarnas upplevelser efter medlingen I utvärderingen framkom att samtliga gärningspersoner som intervjuats menar att medlingen till viss del gett dem en ökad förståelse för vad brottet inneburit för offret, när offret beskrivit hur den sett på händelsen. Vad gäller medlingens brottsförebyggande effekter är resultatet tvetydigt. Några av intervjupersonerna uppger att de redan innan medlingen ansåg att det inte är okej att begå brott och att de inte heller begått ytterligare brott, men detta anser de således inte vara medlingens förtjänst. Övriga intervjuade gärningspersoner uppger att medlingen inte förhindrat dem att begå nya brott. Brottsoffren som intervjuats i undersökningen upplever samtliga att medlingen, i mer eller mindre grad, hjälpt dem att bearbeta brottet. De uppger även att det varit lättare att gå vidare efteråt när de fått ett ansikte på gärningspersonen och fått prata ut med denne. Den främsta fördelen med medlingen är, utifrån flera av de intervjuade av såväl gärningspersoner som brottsoffer, att medlingen underlättat deltagandet i rätten. En av de intervjuade gärningspersonerna upplevde dock att tidpunkten för medlingen var helt fel, då denna hölls dagen innan rättegången, vilket medförde att medlingen enligt intervjupersonen inte gav någonting. Min rekommendation är att i de fall då medlingen ska äga rum före 20

162 rättegången, bör den hållas med en viss tids mellanrum så att ungdomen ges en möjlighet att ha fokus på såväl medling som rättegång eftersom medlingen annars mister sin effekt. 4.3 Sammanställning av rekommendationer Förmedlandet av ärenden från polis och socialtjänst måste förbättras varför åtgärder måste vidtas inom dessa verksamheter så att samtliga unga gärningspersoner som har rätt till medling erbjuds detta. För att kontakten mellan inblandade parter ska bli bättre föreslås att en kontaktgrupp formas där en representant från varje samarbetspart från varje kommun ingår. Då medlingsverksamheten idag bedrivs på ett bra sätt bör verksamheten utvärderas med jämna mellanrum för att säkerställa att verksamheten även i fortsättning kommer att bedrivas på bästa sätt. 5. Slutord I ovanstående rekommendationer har fokus vid ett flertal tillfällen lagts på enskilda individer som upplevt att vissa delar av medlingen inte fungerat som de borde. Anledningen till att dessa individer getts relativt stor vikt är, som nämndes i inledningen av utvärderingen under Tillförlitlighet, att det finns en möjlighet att de som var villiga att ställa upp på en intervju också var de som var mest positiva till medlingen. Risken med det använda urvalsförfarandet är att medlingens positiva delar överskattas något och därför har även i de fall då endast en av tio intervjuade angett något negativt detta getts utrymme. Min slutsats utifrån de intervjuer jag genomfört med medlingsdeltagarna är att medling har positiva effekter för brottsoffret i den meningen att medling hjälper denne att bearbeta brottet, att gå vidare efteråt och att klara av rättegången på ett bättre sätt. Utifrån samtalen med gärningspersonerna är min uppfattning att det hos vissa kan finnas ett behov av att prata ut med den andra parten och att få visa vem de egentligen är för denne, för att även de ska kunna gå vidare efter det som hänt. Medling fyller i detta avseende en funktion i att tillfredställa detta behov, som kan finnas hos vissa unga gärningspersoner. I utvärderingen framkommer det inte att medling har några brottsförebyggande effekter hos unga gärningspersoner, varför frågan kan ställas om medling är den bästa metoden för att förhindra unga från att begå brott. Att medling ska erbjudas är obligatoriskt för kommunerna varför verksamheten måste fortsätta bedrivas på bästa sätt, oavsett dess brottsförebyggande effekter eller inte. De intervjuer som genomförts i utvärderingen är få varför några vidare generaliseringar av ovanstående slutsatser inte bör göras. Fler och mer omfattande studier behövs för att fastställa medlingens effekter generellt. 21

163 Referens Brottsförebyggande rådet, Brå (2007) Medling vid brott. En handbok. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Lagtexter Lag (2002:445) om medling med anledning av brott Socialtjänstlag (2001:453) Statens offentliga utredingar (2000:105) Medling vid ungdomsbrott. 22

164 Utvärdering av medling vid Stödcentrum Nordväst Medlingsverksamheten vid Stödcentrum Nordväst har på uppdrag av Sigtuna kommun utvärderats för att se om verksamhetens bedrivs på bästa sätt. Medlingen drivs idag gemensamt av de åtta kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Upplands Bro och Upplands Väsby. Medling är en lagstadgad skyldighet för kommunerna att erbjuda till alla unga gärningspersoner under 21 år. Utvärderingen har genomförts med hjälp av intervjuer med ungdomar som deltagit i medling och berörd personal i syfte att se om verksamheten lever upp till dess mål. Studentkraft AB är ett konsult-, bemannings- och rekryteringsföretag som arbetar med talangfulla akademiker i början av sin karriär. Företaget grundades 1999 och erbjuder kvalificerade tjänster inom bemanning, konsult och rekrytering. Vi är ett lönsamt företag och gjorde 2008 en vinst för sjunde året i rad. Vi har de senaste fyra åren ökat vår verksamhet med i genomsnitt 60 % per år och blev 2008 ett DI-Gasellföretag för andra året i rad. Läs mer på 23

165 ÄRENDE 13

166 TJÄNSTESKRIVELSE Socialnämnden Dnr KSL 2009/0052 Dnr Son 2010/157 BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter rekommendation avseende ersättning till verksamheten under tidsbegränsad period Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden 1. Kommunförbundet Stockholms Läns (KSL) rekommendation avseende ersättning till verksamheten BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter, antas inte av Järfälla kommun, då BOSSE:s verksamhet rör annan huvudmans ansvarsområde. Ärendet i korthet Idag har BOSSE avtal med Stockholms stad för hela länet (tom ), Stockholms Stad har nu beslutat att endast ge bidrag för stadens eget behov av BOSSE. Kansliet har haft i uppdrag att finna en lösning vad gäller avtal och ersättning mellan kommunerna och BOSSE från och med till Detta för att få samma avtalstid som landstinget som också har avtal med BOSSE tom Ansvaret för råd, stöd och kunskapsförmedling till personer med funktionsnedsättningar ska dels tillgodoses genom verksamhet enligt bestämmelserna i 9 punkt 1 LSS 1, rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, dels genom andra verksamheter såsom habilitering med flera. Detta är ett ansvar för Stockholms läns landsting. Socialnämnden föreslås avvisa KSL:s rekommendation avseende ersättning till verksamheten BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter, då socialnämnden anser att BOSSE:s verksamhet berör annan huvudmans ansvarsområde. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse KSL:s rekommendation: BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter rekommendation avseende rersättning till verksamhet under tidsbegränsad period, Skrivelse från Rörelsehinderföreningarna i samverkan, Skrivelse från Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Stockholms län, Bakgrund Syftet med verksamheten på BOSSE är att ge personer med fysiska funktionshinder ett stöd i att kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Stödet är inriktat på att genom 1 LSS, lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3, plan 2, Jakobsberg Handikappomsorgen Postadress: JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, programchef Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

167 rådgivning och personligt stöd underlätta för den enskilde att ordna sitt liv efter sina förutsättningar. BOSSE är ett stöd i mötet med myndigheter och omvärld, de ger upplysning, råd och stöd, de erbjuder även olika cirklar och tematräffar. BOSSE har under 2009 gett råd och stöd till 18 personer bosatta i Järfälla kommun. Kommunförbundet Stockholm Län (KSL) föreslår att kommunerna ska ersätta BOSSE per besök för de kommuninvånare som besöker verksamheten. Ett besök motsvarar i genomsnitt 1 tim och 45 minuter med ett timpris på kr. BOSSE startade som ett projekt år 1981 och permanentades år 1987, med Stockholms läns landsting som huvudman. Under år 1994 bildade personalen en ekonomisk förening och verksamheten har sedan dess bedrivits inom ramen för den ekonomiska föreningen som ett personalkooperativ. I samband med kommunaliseringen av omsorgsverksamheten år 1994 fick Stockholms stad i uppdrag att för länets räkning svara för kommunernas relation med BOSSE. Stockholm stad fick vid kommunaliseringen tillgodoräkna sig ett ekonomiskt bidrag, men har efter det att utjämningssystemet upphörde (år 2004) stått för den totala kostnaden för kommunerna. Idag har BOSSE avtal med Stockholms stad för hela länet (tom ), Stockholms Stad har nu beslutat att endast ge bidrag för stadens eget behov av BOSSE. Kansliet har haft i uppdrag att finna en lösning vad gäller avtal och ersättning mellan kommunerna och BOSSE från och med till Detta för att få samma avtalstid som landstinget som också har avtal med BOSSE tom Ansvaret för råd, stöd och kunskapsförmedling till personer med funktionsnedsättningar ska dels tillgodoses genom verksamhet enligt bestämmelserna i 9 punkt 1 LSS, rådgivning och annat personligt stöd som ställer krav på särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder, dels genom andra verksamheter såsom habilitering med flera. Slutsatser Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar att Järfälla kommun avvisar KSL:s rekommendation avseende ersättning till verksamheten BOSSE Råd, stöd och kunskapscenter, då förvaltningen anser att BOSSE:s verksamhet berör annan huvudmans ansvarsområde. I den mån kommunerna, efter kommunaliseringen år 1994, har något ansvar för den typ av verksamhet som BOSSE har är detta, enligt överenskommelsen vid kommunaliseringen, ett ansvar för Stockholm stad, som också fick tillgodoräkna sig medel för denna verksamhet. Ur förvaltningens synpunkt kan vi inte undgå att uttrycka en viss förvåning över KSL:s rekommendation, som avser en annan huvudmans ansvarsområde och dessutom rör ett enskilt företags verksamhet. Åke Svenson socialdirektör Jenny Wilhelmsson programchef Expedieras Åke Svenson

168 Jenny Wilhelmsson Kommunförbundet Stockholms Län

169

170

171

172

173

174

175

176

177

178

179

180 ÄRENDE 14

181 TJÄNSTESKRIVELSE Socialnämnden Dnr Son 2010/204 Utvecklingsprojekt kring daglig verksamhet inför ny upphandling enligt LOU eller LOV Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden 1 Socialförvaltningen får i uppdrag att till socialnämnden i september 2010 redovisa ett förslag till utvecklingsprojekt som omfattar all daglig verksamhet i Järfälla kommun. Under projekttiden förutsätts verksamheten drivas i egen regi (Vård och omsorg). Ärendet i korthet Jakobsbergs dagliga verksamhet drivs idag av Omsorgsgruppen IN AB. Avtalet går efter förlängning ut den Socialnämnden beslutade i december 2010 (Dnr Son 2009/319) att Jakobsbergs dagliga verksamhet skulle upphandlas enligt LOU i avvaktan på en eventuell upphandling enligt LOV. Socialförvaltningen fick även i uppdrag att utreda om all daglig verksamhet i kommunen ska upphandlas enligt LOU eller LOV. I tjänsteskrivelsen beskrevs behov av att förändra och samordna daglig verksamhet (ersättningsmodell, nivåbedömning, lokaler och avtal). Jakobsbergs dagliga verksamhet står för ca en fjärdedel av den totala andelen daglig verksamhet som finns i kommunen. Två fjärdedelar av daglig verksamhet drivs av Vård och omsorg. Utöver det köper handikappomsorgen ett antal platser (en fjärdedel) från privata alternativ. För att möta nya behov och kunna samordna och effektivisera den dagliga verksamhet som finns i Järfälla behövs ett utvecklingsarbete. Att nu göra en återupphandling av enbart Jakobsbergs dagliga verksamhet försvårar möjligheten att ta ett helhetsgrepp kring utveckling och samordning. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att till socialnämnden i september 2010 redovisa förslag till utvecklingsprojekt som omfattar all daglig verksamhet i Järfälla kommun och som har förutsättningen att Jakobsbergs dagliga verksamhet under projekttiden drivs av Vård och omsorg. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3, plan 2, Jakobsberg Handikappomsorgen Postadress: JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, programchef Telefon växel: Telefon: (direkt) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

182 Bakgrund Handikappomsorgen har under våren förberett för att genomföra en upphandling av Jakobsbergs dagliga verksamhet enligt LOU. I det arbetet har det blivit tydligt att det finns behov av att samordna och utveckla all daglig verksamhet som finns i Järfälla kommun. Idag finns ca 22 lokaler som används för daglig verksamhet. Lokalernas storlek och funktion varierar stort. Inom handikappomsorgen finns idag ca 170 personer som har sin dagliga verksamhet i någon av dessa lokaler (VoO - ca 120 personer, Jakobsbergs dagliga verksamhet - ca 50 personer) Utöver de 170 tillkommer drygt 30 personer som har köpt plats i privat verksamhet. Befintlig daglig verksamhet består av många små verksamheter med olika inriktningar. Vissa verksamheter har lika inriktning men drivs av olika utförare vilket ibland kan vara ett hinder för samordning och effektivisering. En utmaning är den bredd som daglig verksamhet ska tillgodose, allt från personer med en omfattande funktionsnedsättning till personer som ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Vi möter även nya målgrupper med nya önskemål kring daglig verksamhet, t.ex. personer med neuropsykiatrisk diagnos. De personer med funktionsnedsättning som idag finns inom befintlig daglig verksamhet efterfrågar flexibilitet, de vill kunna byta daglig verksamhet, de vill kunna gå halvdagar på tider som passar dem. De efterfrågar även daglig verksamhet med arbetsinriktning och möjlighet till att ha ett riktigt arbete. I en nyutkommen skrift/vägledning från Socialstyrelsen (På tröskeln- Daglig verksamhet med inriktning på arbete(april 2010)) beskrivs behovet av att utveckla en daglig verksamhet som ger möjlighet för personer som vill och kan förvärvsarbeta att göra det. De ska erbjudas ett innehåll i den dagliga verksamheten och ett stöd som ökar deras möjligheter att på kortare eller längre sikt få ett lönearbete. I skriften beskrivs även en kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2006, där 40 % av företrädarna för daglig verksamhet svarade att det i deras verksamhet fanns personer som skulle kunna gå vidare till lönearbete i någon form. Hur det ser ut i Järfälla vet vi inte då fokus på denna typ av verksamhet inte tidigare har funnits i stor utsträckning. Men vad vi vet är att det är lätt att komma in i daglig verksamhet, men det är svårare att ta sig ur. Idag är ersättningen till utförarna baserad på priser från upphandling eller på prismodeller från omsorgsnämndens tid, utvecklat med hel och halvdag. Verksamheterna har olika avtal/överenskommelser som innehåller skiftande krav på kvalitet, men också olika förutsättningar i övrigt. Idag är ersättningen till utföraren fördelad per verksamhet, med ett fast pris per person (prismodellen med viss utveckling lever kvar sedan omsorgsnämndens tid), det innebär att vissa verksamheter har en högre ersättning och andra mindre oavsett vilka behov respektive deltagare har. I grunden var tanken att personer med ett omfattande funktionsnedsättning skulle erbjudas plats i de verksamheter som har en högre ersättning och personer med ett mindre omfattande funktionsnedsättning skulle erbjudas plats i verksamhet med lägre ersättning. Inom vård och omsorg finns främst verksamhet med arbetsinriktning i verksamhet som har låg ersättning, vilket gör att personer med ett omfattande funktionsnedsättning som önskar ha sin dagliga

183 verksamhet i butik eller på café nekas plats alternativt att verksamheten begär extra ersättning för att ta emot personen. För att komma ifrån detta behöver en ny ersättningsmodell införas som bygger på behovsnivåer och följer den enskilde. För att utveckla och samordna befintlig daglig verksamhet önskar förvaltningen genomföra ett utvecklingsprojekt, med start under hösten Projektet föreslås löpa under två år och även omfatta en upphandling enligt LOU eller LOV Upphandlingen kan komma att omfatta allt eller delar av den dagliga verksamheten beroende på vilken upphandlingsmetod som väljs och var utvecklingsprojektet visar för resultat. Driftstart för entreprenör/er blir därmed hösten Projektet sker inom ramen för i huvudsak befintliga kostnadsramar (för samma antal deltagare) och har fokus på några utvecklingsområden: Flexibilitet Arbetsrelaterat Effektivisera lokal och resurs Ersättningsmodell baserad på nivåer Erbjuda hemmaplanslösning till alla (daglig verksamhet i Järfälla kommun) Syftet med projektet är att kunna erbjuda deltagarna ökad valfrihet och flexibilitet, att skapa en daglig verksamhet anpassad efter dagens (och morgondagens) behov med en ersättningsmodell som stödjer detta. Målet är att det under år 2012 ska genomföras en upphandling av daglig verksamhet enligt LOU eller LOV. För att kunna genomföra detta projekt är en förutsättning att drift av verksamheterna under projekttiden ligger hos en utförare. Det är naturligt att denna utförare är kommunens egen regi, Vård och omsorg. Överväganden För att kunna samordna och utveckla befintlig daglig verksamhet krävs det ett stort engagemang och vilja från utföraren. Det är viktigt att inte deltagarna får en negativ upplevelse av utvecklingsarbetet. För att eventuellt på sikt kunna genomföra en upphandling enligt LOV måste befintliga överenskommelser och avtal synkroniseras med varandra. Det måste finnas gemensamma behovsnivåer och prisnivåer samtidigt som lokalkostnader, som idag för såväl egen regi som kommunala entreprenader ligger hos beställaren, måste tas med i beräkningen och hanteras på ett för konkurrensen neutralt sätt. Att en upphandling enligt LOV ska genomföras är inte en självklarhet, men oavsett om det blir upphandling enligt LOV eller LOU syftar detta utvecklingsprojekt till en ökad valfrihet och flexibilitet för den enskilde. En fråga som är viktigt att beakta finns kring den personal som idag finns på Jakobsbergs dagliga verksamhet. Vid en övergång till Vård och omsorg byter personalen arbetsgivare. Om verksamheten i nästa skede blir aktuell för en upphandling enligt LOV och därmed eventuellt byter utförare, kan personal bli övertalig inom Vård och omsorg.

184 Ekonomiska förutsättningar Hanteras inom ramen för befintlig budget Slutsatser En övergång till ett annat upphandlingssystem kräver förändringar och samordning när det gäller nivåbedömning, prisnivåer, lokaler, avtal, överenskommelser och dispositionsrättsavtal. För att skapa handlingsutrymme för fortsatt utredning och analys bör drift av Jakobsbergs dagliga verksamhet under en tid övergå till Vård och omsorg. Ett utvecklingsprojekt behöver startas, men för att det ska bli ett projekt med god kvalitet behöver dialog kring upplägg och ersättning diskuteras och dokumenteras. Förvaltningen önskar återkomma till socialnämnden i september med ett förslag på projektdirektiv för genomförande och ett förslag på överenskommelse med Vård och omsorg. Åke Svenson Socialdirektör Jenny Wilhelmsson Programchef Expedieras Åke Svenson Ingrid Boherman Risto Jenny Wilhelmsson Arnfinn Kleveland

185 ÄRENDE 15

186 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialnämnden Dnr 2008/292 Förstudie om Olovslunds äldreboende, slutrapport. Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden 1 Rapporten godkännes 2 Rapporten överlämnas till Kommunledningskontoret och Järfällahus (JHAB) för fortsatt beredning av ärendet. Ärendet i korthet Socialnämnden har givit socialförvaltningen i uppdrag att hos Kommunledningskontoret och Järfällahus (JHAB) aktualisera en förstudie av den långsiktiga användningen av Olovslunds äldreboende (Dnr Son 2008/292). Efter samråd och möten med Kommunledningskontoret och JHAB valdes att studera möjligheten att utveckla Olovslund till ett trygghetsboende. Samråd har också skett med företrädare för pensionärsorganisationer och seniorboenden i Järfälla. Handlingar 1 Socialförvaltningens skrivelse Olovslund underlag för förstudie Arkitektskisser Bakgrund Järfälla kommun hyr Olovslund genom två kontrakt. Ett för bostäderna och ett för lokaldelen omfattande personalutrymmen etc. Kontrakten löper till respektive , båda med 9 månaders uppsägning före kontraktstidens utgång. Under tiden som förstudien pågått har regeringen beslutat att ge investeringsstöd till boendeformen trygghetsbostäder. Utifrån framtagna skisser beräknas stödet uppgå till kronor. För att erhålla stödet skall följande villkor uppfyllas: med trygghetsbostäder avses bostadslägenheter och utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation och där det finns personal dagligen som på Förstudie Olovslund.doc Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5 Förvaltningsstaben Postadress: JÄRFÄLLA Bernt Kraft, Lokalsamordnare Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

187 (2) olika sätt kan stödja de boende under vissa angivna tider. Trygghetsbostäder kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Ytterligare ett krav är att bostäderna ska innehas av personer som fyllt 70 år. När det gäller makar, sambor eller syskon räcker det att en av personerna har fyllt 70 år. Trygghetsbostäder bör vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning. Funktionskraven i Boverkets byggregler, BBR, ska vara uppfyllda under byggnadens livslängd och eftersom bostäderna kan komma att användas av personer med funktionsnedsättning bör brandskyddet dimensioneras utifrån dessa personers förutsättningar. Spisvakt, sprinkler och automatiskt brandlarm kan skapa förutsättningar för ett brandsäkert boende som fungerar. Analys - överväganden Tillskapandet av äldreboendet Flottiljen erbjuder en bra möjlighet att omvandla Olovlund till en ny typ av bra bostäder för äldre. Om Olofslund då avvecklas som s.k. särskilt boende för äldre erbjuder Flottiljen ändå en ututökning av det totala antalet platser i äldreboenden. Olofslund har f.n. 36 platser mot att Flottiljen kommer att innehålla 50 platser. Då Olovslund i nuvarande användning är otidsenligt utformat med dåligt utnyttjade biytor bedöms huset vara lämpligt för en förändring till trygghetsboende. De dåligt nyttjade biytorna kan vid den boendeformen nyttjas för de boendes rekreation och hobbyverksamhet. Lokaler för samvaro och måltider finns befintligt i byggnaden. De sju lägenheterna i annexbyggnaden kan också omvandlas till trygghetsbostäder. En ombyggnation av Olovslund till trygghetsbostäder ökar det sammantagna utbudet av bostäder för äldre tillsammans med Flottiljens nybyggnation. Särskilda kriterier behöver i ett senare läge fastställas kring hur äldre ska få tillgång till trygghetsbostäderna. Ekonomiska konsekvenser Vid en ombyggnad av Olovslund till trygghetsboende kan fördelaktiga statliga stimulansmedel tas tillvara. Driftsmedel kan också frigöras till att delvis finansiera driften av Flottiljens äldreboende. Slutsatser Socialförvaltningens förslag till socialnämnden är att godkänna rapporten samt överlämna den till Kommunledningskontoret och Järfällahus (JHAB) för fortsatt beredning av ärendet. Åke Svensson Socialdirektör Eva Arvidsson Programchef Äldreomsorg Bernt Kraft Lokalsamordnare

188 (2)

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201 ÄRENDE 16

202 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Socialnämnden Dnr Son 2010/194 Ändrade förhållanden beträffande avgiftsuttag för ACTION-tjänsten, förslag att inte ta ut avgift år 2010 Förslag till beslut Socialförvaltningen förslår att socialnämnden lämnar följande förslag till beslut till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige: 1 Förslaget att inte tar ut avgift för ACTION-tjänsten med 290 kronor per månad under år 2010 godkänns, med hänvisning till att förutsättningarna för avgiftsuttaget ändrats under innevarande år. Ärendet i korthet Socialnämnden föreslog inför år 2010 att en ny avgift skulle införas för ACTIONtjänsten om 290 kronor i månaden från och med den 1 januari Avgiften för ACTION-tjänsten skulle också ingå i beräkningar av underlaget för avgiftstaket inom äldreomsorgen. Kommunfullmäktige beslutade enligt nämndens förslag samt bemyndigade nämnden att fatta beslut om framtida uppräkning av avgiften för ACTION-tjänsten. Under våren 2010 har nya förutsättningar för ACTION-tjänsten uppstått genom förändringar i tjänstens konstruktion från programvara till licensvara, vilket innebär en väsentlig fördyrning för den enskilde förutom det nya avgiftsuttaget. Förslag finns därför om att tillfälligt helt avstå från avgiftsuttag för ACTION-tjänsten under år Inför år 2011 finns förslag om en inriktning som innebär en enhetlig avgift för alla stödformer som innefattar både teknik och personal inklusive nuvarande avgift för trygghetstelefon. ACTION-tjänsten skulle då åter bli avgiftsbelagd. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Bakgrund Socialnämnden föreslog inför år 2010 att en ny avgift skulle införas för ACTIONtjänsten om 290 kronor i månaden från och med den 1 januari Avgiften för ACTION-tjänsten skulle också ingå i beräkningar av underlaget för avgiftstaket inom äldreomsorgen. Dessförinnan hade ACTION-tjänsten under en treårig projekttid varit avgiftsfri. Kommunfullmäktige beslutade enligt nämndens förslag samt bemyndigade nämnden att fatta beslut om framtida uppräkning av avgiften för ACTION-tjänsten. Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: JÄRFÄLLA Eva Arvidsson, programchef Äldreomsorg Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

203 (3) ACTION-tjänsten infördes år Den innebär ett IT-baserat anhörigstöd som syftar till att ge äldre personer trygghet, information och möjlighet till sociala relationer. Varje familj har i hemmet utrustats med dator, Internet, e-post och bildtelefon. Motivet till valet av avgiftsbeloppet om 290 kronor per månad var att tjänsten innehållsmässigt var mer omfattande än t.ex. trygghetstelefon. I avgiftsbeloppet inräknas både tillgång till bredband och personligt stöd av personal i en samtalscentral. Summan motsvarar ungefär dubbel avgift för trygghetstelefon (143 kronor per månad under år 2010). Genom företagsmässiga förändringar hos huvudmännen för ACTION-tjänsten, Telia och Borås Högskola, har förutsättningarna för avgiftsuttaget väsentligt ändrats från och med maj månad år Den enskilde kunden måste från och med maj månad själv välja bredbandsleverantör och själv betala sitt bredband, något som tidigare ingick i ACTION-tjänsten. Ny ägare till tjänsten är SysTeam tillsammans med Borås Högskola genom ACTION Carering. Tjänsten har alltså förändrats från en programbaserad tjänst till en licensbaserad tjänst, vilket i sig underlättar både spridning och användning beroende på behov. Stimulansmedel har använts för finansiering av kommunens drift av ACTIONtjänsten, samtalscentralen och betalning av licenser. Fr o m maj månad 2010 samordnas uppdraget till Järfälla Hemstöd att erbjuda ACTION-tjänsten med annat teknikstöd inom äldreomsorgen. En särskild plan för IKT-stöd har upprättats (stöd med olika former av Inter Kommunikativ Teknik). Genom att licensformen förbilligar kostnaderna för kommunen kan fler användare än de budgeterade 50 personerna få tillgång till ACTION-tjänsten. Överväganden Med hänvisning till att flera olika typer av teknikstöd, förutom ACTION-tjänsten, förväntas bli en naturlig del av möjligheterna till bistånd inom äldre och handikappomsorgen finns tankar om att föreslå en enhetlig teknikstödsavgift inför år Det är logiskt att trygghetstelefoner med alltmer utvecklade tillbehör, nödsändare, ACTION-tjänsten och andra typer av interkommunikativa tjänster som omfattar både teknik och stöd av personal, så kallade IKT-tjänster (information-och kommunikationsteknik), har samma avgift för den enskilde. På så sätt underlättas också att den enskilde kan pröva sig fram avseende vilket stöd som fungerar bäst. Ekonomiska konsekvenser Samtidigt som beslutet om avgift för ACTION-tjänsten trädde i kraft vid årsskiftet 2009/2010 infördes krav på biståndsbeslut för att få tillgång till tjänsten. ACTIONtjänsten ingår i de tjänster som kan sökas med förenklad biståndsbedömning. Förfarandet var en förutsättning för att avgiften för ACTION-tjänsten skulle kunna ingå i underlaget för beräkning av avgiftstaket inom äldre- och handikappomsorgen samt för att möta krav på dokumentation. Under perioden januari- mars 2010 har avgifter om totalt kronor betalats in. Att helt avstå från att ta ut avgift för ACTION-tjänsten under omställningsåret 2010 ger därför endast mindre ekonomiska konsekvenser. Om beslut fattas om att inte ta ut avgift sker återbetalning av de avgifter som redan betalats in eftersom viss eftersläpning i avgiftsbesluten också gjort att inte alla fått faktura som skulle ha haft det under årets första månader.

204 (3) Slutsatser Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen och kommunfullmäktige att godkänna att socialnämnden inte tar ut avgift för ACTIONtjänsten med 290 kronor per månad under år 2010 med hänvisning till att förutsättningarna för avgiftsuttaget ändrats under innevarande år. Socialförvaltningen avser att under år 2010 återkomma med förslag till en enhetlig avgift för samtliga tjänster som omfattar både teknik och stöd av personal, så kallade IKT-tjänster (informations- och kommunikationsteknik) inklusive avgift för trygghetstelefon. Åke Svenson Socialdirektör Expedieras Anne-Charlotte Åkesson Åke Svenson Vård och Omsorg, Arnfinn Kleveland Eva Arvidsson Programchef Äldreomsorg

205 ÄRENDE 17

206 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) Socialnämnden Dnr 2010/193 Förslag om nytt avtal med FOU äldre norr Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden 1. Socialnämnden i Järfälla beslutar fortsätta ingå i FOU Norr och teckna nytt avtal med start Ärendet i korthet Under åren har socialnämnden varit delägare i FOU äldre norr tillsamman med Stockholms läns landsting och Ekerö, Sigtuna, Sollentuna, Upplands Bro och Upplands Väsby kommuner. Målgruppen har varit personer äldre än 65 år. Ekonomiskt har landstinget stått för 50 % av kostnaderna och resterande 50 % har fördelats mellan kommunerna med antalet invånare över 65 år som fördelningsnyckel. Inför den nya mandatperioden har representanter för delägarna diskuterat hur ett nytt avtal skulle kunna utformas. Önskemål har funnits om att inom befintlig ekonomisk ram utvidga målgruppen till vuxna personer som omfattas av personkretstillhörighet inom LSS (Lagen om stöd och service till funktionshindrade). Personer inom socialpsykiatrin omfattas redan av det samarbete som finns inom FoU Nordväst där Järfälla ingår. Solna kommun har därutöver tackat ja till att ansluta sig till FOU äldre norr redan hösten 2010 med fortsättning år Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Samverkansavtal FOU norr, basfinansiering och fördelningsgrund, Arbets - och beslutsordning vid FOU norr 3. Området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag. Bakgrund Socialnämnden i Järfälla ingick tidigare i ett forskningssamarbete inom Äldreforskning Nordväst (ÄNV). ÄNV upphörde vid årsskiftet 2005/2006. Under åren har socialnämnden varit delägare i FOU äldre norr tillsamman med Stockholms läns landsting och Ekerö, Sigtuna, Sollentuna, Upplands Bro och Upplands Väsby kommuner. Målgruppen har varit personer äldre än 65 år. Ekonomiskt har landstinget stått för 50 % av kostnaderna och resterande 50 % har fördelats mellan kommunerna med antalet invånare över 65 år som fördelnings- Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 äldreomsorg Postadress: JÄRFÄLLA Eva Arvidsson, Programchef äldreomsorg Telefon växel: Telefon: (direkt) (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Fax: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

207 (3) nyckel. Dessutom har socialstyrelsen beviljat stimulansmedel för FoU-enheter till FOU äldre norr. Inför den nya mandatperioden har representanter för delägarna diskuterat hur ett nytt avtal skulle kunna utformas. Önskemål har funnits om att inom befintlig ekonomisk ram utvidga målgruppen till vuxna personer som omfattas av personkretstillhörighet inom LSS (Lagen om stöd och service till funktionshindrade). Personer inom socialpsykiatrin omfattas redan av det samarbete som finns inom FoU Nordväst där Järfälla ingår. Som underlag för utvidgningen av målgruppen med personer som omfattas av personkretstillhörighet inom LSS har FOU äldre norr sammanställt rapporten Området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag. Solna kommun har tackat ja till att ansluta sig till FOU äldre norr redan hösten 2010 med fortsättning år Inriktningen är att samtliga kommuner i FoU Äldre Norr ska fatta formella beslut om nytt avtal före sommaren. Analys och överväganden Socialförvaltningen bedömer det som viktigt att finnas med i ett organiserat samarbete kring forskning och utveckling. Ska den lokala äldreomsorgen och omsorgen om funktionshindrade kunna ligga i frontlinjen krävs samarbete med andra samt öppenhet och dialog i utvecklingsfrågor. Ekonomiska konsekvenser Den föreslagna finansieringsformen inför nytt avtal från år 2011 överensstämmer med de grunder som tidigare gällde för kommunens deltagande inom både ÄNV och FOU äldre norr. Medel finns budgeterade. Slutsatser och förslag Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden i Järfälla beslutar fortsätta ingå i FOU Norr och teckna nytt avtal med start Åke Svenson Socialdirektör Eva Arvidsson Programchef Äldreomsorg Jenny Wilhelmsson Programchef Handikappomsorg

208 (3)

209 Samverkansavtal FOU norr Parter Följande samverkansavtal har träffats mellan kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna Stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby samt Stockholms läns landsting. 1 Uppdrag FOU norr är en gemensam resurs för berörda verksamheter och samfinansieras av ovanstående parter. FoU-enhetens verksamhet ska leda till nytta för äldre personer samt personer som omfattas av personkrets 1-3 (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) som bor eller vårdas inom parternas ansvarsområden. Därutöver ska FoU-enhetens verksamhet även leda till nytta för de personer som vårdas på de geriatriska klinikerna i området. FoUenhetens arbete ska drivas utifrån forskningsbaserad kunskap och bidra till ökad vård- och omsorgskvalitet för målgrupperna. FoU-enheten ska utifrån en helhetssyn på vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utveckla samverkan mellan parterna och olika personalgrupper, mellan offentliga och privata vård- och omsorgsgivare, universitet och högskolor samt andra FoU-enheter. 2 Inriktning Formerna för verksamheten kan vara forskningsprojekt, utvecklingsprojekt, utvärdering, handledning, stöd till implementering av evidensbaserad kunskap, kompetensutveckling, seminarier, nätverksträffar samt andra relevanta former för kunskapsutbyte. 3 Organisation Stockholms läns landsting, SLL, utser inom sin organisation administrativ huvudman med arbetsgivaransvar för FOU norr. En Arbets- och beslutsordningen finns och utgör bilaga 1 till detta samverkansavtal. Ledning och styrning Verksamhetens inriktning bestäms av en styrgrupp bestående av förvaltningschefer eller motsvarande från respektive ägarkommun, en ledamot från SLL samt en representant från den administrativa huvudmannen. FoU-råd Ett FoU-råd ska finnas och fungera som en kommunikationskanal för idéer och information mellan de kommunalt- och landstingsfinansierade vård- och omsorgsverksamheterna och FOU norr. Verksamhetschef FoU-enhetens arbete leds av en verksamhetschef som ansvarar för ekonomi, personal och verksamhet inför styrgruppen och den administrativa huvudmannens styrelse. 4 Finansiering Parterna är överens om att verksamheten samfinansieras enligt fastställd fördelning. Parternas basfinansiering och fördelningsgrund framgår av bilaga 2. Parterna tar ställning till uppräkning inför varje verksamhetsår. Hantering av eventuellt uppkomna över- eller underskott i samband med bokslut beslutas av parterna gemensamt. Uppdrag utöver det som fastställts i verksamhetsplanen ska finansieras med externa medel efter beslut i styrgruppen. 1(2)

210 5 Ersättning och fakturering Den administrativa huvudmannen fakturerar parterna i enlighet med 4, kvartalsvis i förskott. Fakturan ska kunna härledas till detta avtal. Den administrativa huvudmannen äger inte rätt att ta ut faktureringsavgift eller andra, mellan parterna, icke avtalade pristillägg eller avgifter. Dröjsmålsränta utgår enligt 6 räntelagen, dvs. det av riksbanken fastställda vid varje tillfälle gällande diskontot, med ett tillägg av åtta procent. 6 Lokaler och inventarier Den administrativa huvudmannen svarar för att ändamålsenliga lokaler för FoU-enheten finns. Vid avtalets upphörande fördelas tillgångarna i förhållande till vad parterna tillskjutit. 7 Avtalstid Detta avtal gäller tillsvidare från och med och förlängs ett år i taget såvida inte någon av parterna skriftligen säger upp avtalet senast 9 månader före avtalstidens utgång. 8 Ändrade förutsättningar Om förändring av parternas organisation och verksamhet eller verksamhetens inriktning eller annat oförutsätt inträffar som påverkar tillämpningen av detta avtal ska parterna uppta överläggningar om eventuella förändringar av avtalets innehåll. Detsamma ska gälla om sådana förändringar i lag eller annan författning sker som påverkar tillämpningen av avtalet. 9 Diarieföring Arbeten/projekt som utförs av FOU norr registreras/diarieförs och arkiveras hos den administrativa huvudmannen. Utvecklings- och forskningsmaterial som tas fram inom verksamheten tillhör verksamheten och kan nyttjas av samtliga parter om inget annat är avtalat. 10 Övrigt Detta avtal blir gällande för kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Solna Stad, Sollentuna, Upplands-Bro och Upplands Väsby samt Stockholms läns landsting under förutsättning av ansvarig nämnds beslut. Av detta avtal har åtta likalydande exemplar upprättats och utväxlats. Den / 2010 För Ekerö kommun För Järfälla kommun För Sigtuna kommun För Sollentuna kommun För Solna Stad För Upplands-Bro kommun För Upplands Väsby kommun För Stockholms läns landsting 2(2)

211 Arbets- och beslutsordning vid FOU norr Bilaga 1, Samverkansavtal FOU norr Arbets- och beslutsordningen vid FOU norr är ett samlat dokument över de uppgifter och befogenheter som vilar på olika funktioner vid verksamheten. Syftet är att tydliggöra funktionernas ansvarsområden och deras förhållande till varandra. En utgångspunkt i FOU norr:s arbete är att idéer till projekt/förändringsarbete/ utvärdering/utbildning etc. inom ramen för verksamheten kan väckas på många olika sätt. Alla, det vill säga FoU-verksamheten, FoU-rådet, styrgruppen, och övriga som verkar inom de kommunalt- och landstingsfinansierade vård- och omsorgsverksamheterna, har initiativrätt till förslag, uppdrag eller förändrings- /utvecklings-/forskningsarbete. Följande arbets- och beslutordning gäller; 1. Idéer för projekt ska presenteras för styrgruppen som beslutar om att gå vidare med eventuell projektplanering. 2. De projekt som styrgruppen beslutat om ska ha en tydlig projektplan. 3. Om en verksamhet/kommun/landstinget vill lämna tilläggsuppdrag utanför basfinansiering till FOU norr ska beslut fattas av styrgruppen. Ansvarsfördelning och beslutsmandat Utifrån ovanstående arbets- och beslutsordning gäller följande ansvarsfördelning; Styrgruppen Beslutar om inriktning, övergripande strategiska frågor och policy samt styrdokument. Fastställer verksamhetsplan, budget och verksamhetsberättelse. Ansvarar för information mellan parternas politiker och styrgruppen. Utser inom sig ordförande. Närvarande ledamöter vid styrgruppsmöten fattar beslut. Beslutar om projekt utifrån förelagda underlag. 1(2)

212 FoU-rådet Medlemmarna i FoU-rådet utgör en kommunikationskanal för idéer och information mellan de kommunalt- och landstingsfinansierade vård- och omsorgsverksamheterna och FOU norr. Ska vara ett stöd för lokala projekt/processer/aktiviteter inom sitt område. Stödjer implementering av ny kunskap/metoder i samarbete med FOU norr. Verksamhetschefen Ansvarar för att en verksamhetsplan läggs fram till styrgruppen senast till det näst sista styrgruppsmötet för året, likaså att samtliga parter, senast den 15 januari varje år, erhåller en verksamhetsberättelse. En resultaträkning ska bifogas verksamhetsberättelse senast det datum som den administrativa huvudmannen anger. Är sammankallande till FoU-rådet. Fångar upp idéer för projekt samt omhändertar och bereder dessa inför styrgruppen. Bereder övriga ärenden som skall avhandlas av styrgruppen. Kallar till styrgruppmöten, minst en vecka innan utsatt mötes tid. Är föredragande i styrgruppen. Ansvarar för att minnesanteckningar förs från styrgruppens möten. Leder, stödjer och främjar lokal metod- och kunskapsutveckling samt stödjer implementering av befintlig kunskap utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet eller best practice. Beslutar om engagemang vid mindre insatser/projekt. Beslutar om deltagande i forskningsprojekt utifrån verksamhetens mål och inriktning samt söker forskningsmedel. Samverkar med universitet, högskolor samt andra FoU-enheter. 2(2)

213 Samverkande parters basfinansiering och fördelningsgrund Bilaga 2, Samverkansavtal FOU norr Nedanstående beräkning baseras på folkmängden 1 november 2009 (källa SCB) samt en basfinansiering motsvarande kr där Stockholms läns landsting finansierar kr och de medverkande kommunerna tillsammans kr. Samverkansavtal 2011 Antal 65+ Andel Belopp (kr/år) Ekerö ,33% Järfälla ,96% Sigtuna ,67% Sollentuna ,90% Solna ,09% Upplands-Bro ,29% Upplands Väsby ,75% Stockholms läns landsting (1)

214 Arbets- och beslutsordning FOU äldre norr, Arbets- och beslutsordning vid FOU äldre norr Arbets- och beslutsordningen vid FOU äldre norr är ett samlat dokument över de uppgifter och befogenheter som vilar på olika funktioner vid verksamheten. Syftet är att tydliggöra funktionernas ansvarsområden och deras förhållande till varandra. En utgångspunkt i FOU äldre norr:s arbete är att idéer till projekt/förändringsarbete/ utvärdering/utbildning etc. inom ramen för verksamheten kan väckas på många olika sätt. Alla, det vill säga FoU-verksamheten, FoU-rådet, styrgruppen, och övriga som verkar inom de kommunalt- och landstingsfinansierade vård- och omsorgsverksamheterna, har initiativrätt till förslag, uppdrag eller förändrings- /utvecklings-/forskningsarbete. Följande arbets- och beslutordning gäller; 1. Idéer för projekt ska presenteras för styrgruppen som beslutar om att gå vidare med eventuell projektplanering. 2. De projekt som styrgruppen beslutat om ska ha en tydlig projektplan. 3. Om en verksamhet/kommun/landstinget vill lämna tilläggsuppdrag utanför basfinansiering till FOU äldre norr ska beslut fattas av styrgruppen. Ansvarsfördelning och beslutsmandat Utifrån ovanstående arbets- och beslutsordning gäller följande ansvarsfördelning; Styrgruppen Beslutar om inriktning, övergripande strategiska frågor och policy samt styrdokument. Fastställer verksamhetsplan, budget och verksamhetsberättelse. Ansvarar för information mellan parternas politiker och styrgruppen. Utser inom sig ordförande. Närvarande ledamöter vid styrgruppsmöten fattar beslut. Beslutar om projekt utifrån förelagda underlag. FoU-rådet Medlemmarna i FoU-rådet utgör en kommunikationskanal för idéer och information mellan de kommunalt- och landstingsfinansierade vård- och omsorgsverksamheterna och FOU äldre norr. 1(2) FOU äldre norr Birgittavägen Järfälla info@foualdrenorr.se

215 Ska vara ett stöd för lokala projekt/processer/aktiviteter inom sitt område. Stödjer implementering av ny kunskap/metoder i samarbete med FOU äldre norr. Verksamhetschefen Ansvarar för att en verksamhetsplan läggs fram till styrgruppen senast till det näst sista styrgruppsmötet för året, likaså att samtliga parter, senast den 15 januari varje år, erhåller en verksamhetsberättelse. En resultaträkning ska bifogas verksamhetsberättelse senast det datum som den administrativa huvudmannen anger. Är sammankallande till FoU-rådet. Fångar upp idéer för projekt samt omhändertar och bereder dessa inför styrgruppen. Bereder övriga ärenden som skall avhandlas av styrgruppen. Kallar till styrgruppmöten, minst en vecka innan utsatt mötes tid. Är föredragande i styrgruppen. Ansvarar för att minnesanteckningar förs från styrgruppens möten. Leder, stödjer och främjar lokal metod- och kunskapsutveckling samt stödjer implementering av befintlig kunskap utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet eller best practice. Beslutar om engagemang vid mindre insatser/projekt. Beslutar om deltagande i forskningsprojekt utifrån verksamhetens mål och inriktning samt söker forskningsmedel. Samverkar med universitet, högskolor samt andra FoU-enheter. 2(2)

216 Järfälla Analys Området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag Underlag till styrgruppen 1 FOU äldre norr Birgittavägen Järfälla info@foualdrenorr.se

217 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag INNEHÅLL INLEDNING... 3 BAKGRUND... 3 UTVECKLINGSPROJEKT INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER... 6 FORSKNING... 7 MEDEL TILL FORSKNING OCH UTVECKLING INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER... 8 VILKEN KOMPETENS KOMMER ATT BEHÖVAS PÅ FOU-ENHETEN? HUR BESKRIVS ARBETET PÅ FOU-ENHETERNA? REKOMMENDATIONER TILL STYRGRUPPEN REFERENSER LAGAR OCH FÖRORDNINGAR BILAGA 1. EXEMPEL PÅ PROJEKT INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER

218 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag INLEDNING FOU äldre norr fick i uppdrag att ta fram ett underlag till styrgruppen för beslut om utökning av uppdraget för FOU äldre norr till att också inkludera området personer med funktionshinder. BAKGRUND Stödet till personer med funktionshinder regleras i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som 1994 ersatte omsorgslagen och innebar en utvidgning av denna. LSS kompletterar socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen och skall försäkra att särskilt behövande får det stöd i det dagliga livet som krävs för att kunna uppleva samma människovärde som andra, trots funtionshinder. Personer med funktionsnedsättning kan vara i behov av individuellt stöd från samhället. Staten, kommunerna och landstingen har tillsammans ansvaret för detta stöd som syftar till att garantera god hälsa samt ekonomisk och social trygghet. Landsting och kommuner ansvarar för att hälso- och sjukvårdsstöd ges i form av rehabilitering och habilitering. Lagen om assistansersättning (LASS 1993:389) och förordningen om assistansersättning kompletterar LSS och innehåller föreskrifter om ersättning till vissa funktionshindrade för kostnader för personlig assistans (assistansersättning), se Personlig assistans nedan. För att bli beviljad en insats enligt LSS måste man tillhöra någon av lagens tre personkretsar: 1. Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. I lagen finns tio definierade insatser. Personkretsen i LSS har rätt till de insatser som definieras i lagen om de behöver sådant stöd i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. För insatsen daglig verksamhet gäller dock rätten endast personkretsgrupp 1 och 2. De tio insatserna är: Rådgivning och annat personligt stöd Personlig assistans mindre än 20 timmar i veckan = kommunalt ansvar, utöver 20 timmar i veckan = Försäkringskassans ansvar Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice i hemmet Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom Boende med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad 3

219 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag Daglig verksamhet I tabell 1 till 5 visas en sammanställning av det totala antalet personer i riket som berördes av, samt insatser och kostnader för, LSS-insatser i FOU äldre norr:s kommuner år 2008 (källa Socialstyrelsen 1 ). I tabell 1 finns även preliminära data för 2010 som inhämtats från respektive kommun via telefonkontakt eller mail. De preliminära siffrorna visar på en ökning av antal personer med insatser enligt LSS (och LASS) från 11 procent (Upplands-Bro), 17 procent (Ekerö, Sigtuna) till 32 procent (Sollentuna) under perioden. Tabell 1. Antal personer med insats enligt LSS av kommunerna den 1 oktober 2008 fördelade efter personkrets samt antal per av befolkningen fördelade i respektive personkrets. (Prel siffror för 2010) Kommunvis fördelning. Exklusive personer med råd och stöd som enda LSS-insats. Län Antal personer Antal per av befolkningen Kommun Personkrets (2010) Personkrets Samtliga Samtliga Samtliga Riket Stockholms län Ekerö Järfälla Sigtuna Sollentuna Upplands Väsby * Upplands-Bro * Här ingår uppgift om 68 personer med LASS (217+68=285) Tabell 2. Antal personer med insats enligt LSS av kommunerna den 1 oktober 2008 fördelade efter ålder samt antal per av befolkningen fördelade i respektive ålderskategori. Län Antal personer Antal per av befolkningen Kommun Ålder Ålder Samtliga Samtliga Riket Stockholms x x län Ekerö Järfälla Sigtuna Sollentuna Upplands Väsby Upplands-Bro Sveriges officiella statistik. Statistik Socialtjänst. Personer med funktionsnedsättning insatser enligt LSS år Socialstyrelsen 4

220 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag Tabell 3. Personer med funktionsnedsättning. Antal/andel personer med insatser 2008 (jämförelsetal för socialtjänsten) Län Personer med insatser enligt Personer med insatser enligt Kommun SoL LSS Antal 0-64 Andel av befolkningen 0-64 år, % Totalt antal Antal 0-64 Andel 0-64 av befolkningen, % Andel LSSboende av samtliga med boende, enl. SoL och LSS 0-64 år, % Hela riket Summa Ekerö 41 0, ,66 0,95 Järfälla 515 0, ,64 0,73 Sigtuna 113 0, ,65 0,88 Sollentuna 321 0, ,57 0,87 Upplands Väsby 251 0, ,64 0,89 Upplands-Bro 148 0, , Tabell 4. Socialtjänst. Kostnad totalt och per invånare 2008 (jämförelsetal för socialtjänsten) Län Kommun Socialtjänsten totalt Kostnad Kostnad mnkr Kr/inv Andel av kommunens totala kostnad Andel av kostnad för socialtjänsten totalt, % Äldre och funktionshindrade Individoch familjeomsorg Familjerätt Nettokostnad, kronor/invånare Totalt Äldre och funktionshindrade Individoch familjeomsorg Familjerätt Riket Summa Stockholm ,2 77,2 22,6 0, Ekerö ,5 83,7 16,0 0, Järfälla ,4 79,5 19,8 0, Sigtuna ,8 76,4 23,1 0, Upplands ,2 78, Väsby Upplands- Bro ,4 78,1 21,1 0,

221 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag Tabell 5. Antal personer med respektive insats enligt LSS den 1 oktober Kommunvis fördelning Antal personer med beslut om insats enligt LSS Län Insats Kommun Råd och Personl Ledsagar- Kontakt- Avlösar- Korttids- Korttids- Boende Boende Daglig stöd ass service person service vistelse tillsyn barn vuxna verksamhet Riket Stockholms län x Stockholm x Ekerö Järfälla Sigtuna Sollentuna x Upplands Väsby Upplands-Bro 0 x UTVECKLINGSPROJEKT INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER En viktig aspekt i diskussionen om FOU äldre norr ska utvidga sitt uppdrag är vilket behov som finns av forskning och utveckling inom området funktionshinder? För att studera exempel gjordes en sökning av pågående projekt runt om i landet där funktionshinder fanns med som nyckelord. Sökningen genererade drygt 40 utvecklings- eller forskningsprojekt (Bilaga 1). Eftersom området funktionshinder täcker in många olika behovs- och diagnosgrupper blir också insatserna varierande vilket återspeglas i projekten. Många projekt (cirka 25 %) fanns inom området rehabilitering och anpassning. Några exempel: - Fritidsaktiviteter för unga vuxna med funktionshinder. - Strokepatienters perspektiv på funktionsproblem i ordinärt boende - Datoranvändandets betydelse för vuxna personer med utvecklingsstörning - Ökad tillgång till och delaktighet i samhället för personer med långvariga psykiska funktionshinder Nästan lika många projekt handlar om kartläggningar, kunskapsinhämtning och utbildning: - Kan kunskap från grundforskning om berikade miljöers effekter på hjärnan leda till förbättrad rehabiliteringsmiljö genom designmetodik? en explorativ studie inom neurologisk rehabilitering. - Kompetensutveckling för Baspersonal KomBas - LSS i praktiken - en studie av LSS-handläggares syn på biståndsbedömning och yrkesroll. 6

222 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag Ytterligare finns det projekt som berör organisations- och samverkan: - Medicinsk kompetens på sociala boenden i Göteborg - behövs det? - Samordnad vårdplanering. Intervjuundersökning om rutiner och samverkan vid vårdplanering för personer under 65 år med förvärvad hjärnskada eller neurologiskt funktionshinder. - Planering och styrning av vård, omsorg och rehabilitering kring personer med psykiska funktionshinder - Arbeten som syftar till att tydliggöra verksamhetsområdet för beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå samt för arbetsliv och skolområdet. liksom projekt som berör invandrare och funktionshinder: - Immigranter med funktionshinder adaptation och delaktighet i dagliga aktiviteter. - Familjer med annan etno-kulturell bakgrund och barn med funktionsnedsättning - hur upplever föräldrarna familjens situation och att deras behov blir bemött? Några projekt har psykiatri som gemensam nämnare: - Samsyn. Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan kommun, primärvård och länssjukvård inom psykiatri missbruk. - Socialpsykiatrin i Botkyrka vidareutvecklar brukarinflytandet. - Lokala psykiatriråd Slutligen finns projekt inom området neurologi inklusive CP och ryggmärgsbråck. - Livsvillkor i samhället uppföljning av två grupper personer med CP eller MMC (ryggmärgsbråck) - Tal, språk och kommunikativ delaktighet hos barn och ungdomar med Cerebral Pares ur ett medborgarperspektiv. FORSKNING En viktig uppgift för FoU är att vara en brygga mellan forskning och praktiska verksamheter, högskola/universitet och vård- och omsorg. Det innebär att det kommer bli nödvändigt att ta knyta kontakter med forskningsmiljöer inom universitet och högskola som fokuserar på området personer med funktionshinder. Nedan ges tre exempel på eventuella framtida samarbetspartners. Vid Uppsala universitet finns en övergripande enhet som kallar sig Centrum för forskning om funktionshinder som är en samarbetsorganisation för forskare som studerar funktionshinder och funktionsnedsättning vid universitetets fakulteter. Forskningen bedrivs i huvudsak vid den egna institutionen. Centrumet ansvarar för vissa samordningsprojekt, men framför allt för informationsspridning om forskning inom området. Syftet är att genom informationsutbyte mellan lärare, forskare och doktorander samt intressenter utanför universitetet stimulera en långsiktig kunskapsuppbyggnad i frågor om funktionshinder och funktionsnedsättningar. 7

223 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag I Stockholm finns Institutionen för socialt arbete vid Stockholms Universitet. Ett av forskningsområdena där är Åldrande, funktionshinder, omsorg. Professor Marta Szebehely är forskningsledare. På institutionens hemsida skriver hon bland annat:. Den största delen av socialtjänstens verksamhet utgörs av insatser för äldre människor och personer med funktionsnedsättningar. Dessa områden har en central plats även inom forskning och utbildning vid institutionen för socialt arbete. Vid institutionen pågår forskning om åldrande, funktionshinder och omsorg i vid mening. Forskningen har stor metodologisk bredd. Den omfattar kvalitativt inriktade studier baserade på deltagande observationer och intervjuer med äldre, med personer med funktionsnedsättningar och med personal på olika nivåer, analyser av policydokument och andra texter liksom kvantitativa analyser av befolkningsbaserade surveystudier och enkäter till personal inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Flera projekt bedrivs inom ramen för forskningsprogrammet Omsorg i omvandling där ett tiotal av institutionens doktorander och seniora forskare är verksamma. I programmet sammankopplas feministiskt inriktad omsorgsforskning, socialpolitisk välfärdsforskning och forskning om välfärdstjänsternas organisering i studier av omsorg som vardagserfarenhet och som politikområde. Inom programmet pågår bland annat forskning om omsorgspersonalens arbetsvillkor och studier av offentliga, privata och informella omsorgsinsatser för äldre. I några projekt jämförs den svenska äldreomsorgen med andra länders omsorgslösningar och i andra projekt kontrasteras äldreomsorg och stöd och service för personer med funktionsnedsättningar. En ytterligare tänkbar samarbetspartner skulle kunna vara Linköpings universitet som enligt hemsidan forskar kring följande områden inom funktionshinderområdet: Kommunikation & funktionshinder, Genus och funktionshinder, Etnicitet & funktionshinder, Sexualitet & funktionshinder, Vardagsliv och livskvalitet, Interventionsforskning, Teknik och hjälpmedel, Kognitiv psykologi, Utvecklingspsykologi samt Neuropsykologi. MEDEL TILL FORSKNING OCH UTVECKLING INOM OMRÅDET FUNKTIONSHINDER En fråga är också i vilken utsträckning det finns möjlighet till att externt finansiera projekt inom området? Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) delade år 2008 ut drygt 24 miljoner till stöd till forskning inom området funktionshinder och handikapp. Framförallt var det medel riktade till olika projekt kring barn och ungdomar. Sammanlagt 27 olika projekt erhöll medel från FAS. Även Vetenskapsrådet (33 projekt) och VINNOVA och Centrum för idrottsforskning (6 projekt) var finansiärer av forskningsprojekt inom området. Ytterligare en finansiär är EU som bidrar till det omfattande projektet CARPE. 8

224 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag CARPE finansieras av Europeiska socialfonden, Socialstyrelsen, Stockholms läns landsting, Kommunal på nationell och regional nivå samt Kommunförbundet Stockholms län tillsammans. Ett syfte med det projektet är att på sikt inrätta ett Kunskaps- och utvecklingscentrum för funktionshinderfrågor i Stockholms län. Några exempel på projekt som fick stöd från FAS är: Anknytning hos barn till föräldrar med intellektuellt funktionshinder: en matchad jämförelsestudie Den taktila läsprocessen Hyperaktivitets- och uppmärksamhetsproblem hos barn: Har relationen till föräldrarna med saken att göra? Barn med utvecklingsrelaterade psykiska problem och deras psykiska och sociala hälsa under tonåren - en longitudinell tvillingstudie Arbetsinriktad rehabilitering enligt Supported Employment modellen för personer med psykiska funktionshinder. En randomiserad kontrollerad studie Andra instanser som Hjälpmedelsinstitutet eller Arvsfonden skulle kunna bli aktuella. Hjälpmedelsinstitutet fick 2007 i uppdrag att samordna en treårig satsning på teknik för äldre. Programmet skulle stödja utvecklingsprocesser med målet att ge äldre personer bättre tillgång till funktionella och säkra produkter och tjänster där teknik underlättar olika aktiviteter i vardagen. Särskilda fokusområden var anhöriga, boende och information om och tillgänglighet till bra produkter. Arvsfonden stödjer verksamheter som undanröjer hinder så att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta fullt ut i samhället och som bekämpar diskriminering. Särskilt uppmuntras brukarorganisationer, berörda myndigheter och branschorganisationer att samarbeta så att insatserna blir mer effektiva. För att personer med funktionsnedsättning själva ska få inflytande i detta arbete krävs ett nära samarbete med handikapporganisationerna. Exempel på kostnader som ett projekt kan få stöd för är projektledning, lokalhyra och inköp av utrustning. Utrustningen ska behövas för att genomföra projektet. Även offentliga huvudmän (till exempel kommuner) kan få projektstöd, om de samarbetar nära med en ideell förening i projektet. Allmänna arvsfonden ställer särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och utvecklande. Sökande ska också själv bidra med en stor del av kostnaderna för projektet. Ansökan till Allmänna arvsfonden behandlas löpande. Socialfonden ska enligt det operativa programmet beakta tillgänglighet för personer med funktionshinder. Här kan man söka medel för tillgänglighetsprojekt och man pratar om fyra integrerade delar: Fysisk tillgänglighet innebär att arbetsplatsen är så utformad att det är möjligt för alla att ta sig fram på ett enkelt sätt och fungera i arbetssituationen. Tillgänglig verksamhet handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade. Likheten med jämställdhetsintegrering är stor. Det är viktigt att tänka efter vad gäller tillgänglighet innan man planerar för sin projektverksamhet i programområde 1 och 2. 9

225 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag Kommunikativ tillgänglighet - möjligheten till att höra och delta i diskussioner bygger på att kommunikationen möjliggörs. Det sker t ex genom teckentolkning, teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som är blind. Informativ tillgänglighet informationen måste vara utformad på ett sådant sätt att alla kan tillgodogöra sig den. Det kan t.ex. innebära att informationsmaterial behöver finnas på flera olika media. Socialstyrelsen har inga sökbara medel för närvarande men de senaste åren har de s.k. Miltonpengarna fördelats till specifika psykiatriprojekt. KOMPETENS OCH FOU Vilken kompetens behövs? Vid kartläggningen av de FoU-enheter som inkluderar området personer med funktionshinder i sitt arbete fanns följande kompetenser representerade i personalen: Disputerade inom rehabiliteringsteknik, socialt arbete, pedagogik, praktisk kunskap, psykologi och historia. Även personal med utbildning till socionomer eller arbetsterapeuter med kunskaper inom området neuropsykiatriska hinder finns representerade. Andra hade olika examina inom etnologi, socialt arbete, statsvetenskap, arbetsvetenskap, pedagogik samt socionomprogrammet med inriktning mot åldrande och funktionshinder. Hur beskrivs arbetet på FoU-enheterna? Regionförbundet Örebro beskriver sin FoU-enhets arbete Som en enhet för Forskningsoch utvecklingsverksamheten med inriktning mot funktionshinder, särskilt LSS och socialpsykiatriska verksamheter : FoU-verksamheten ska skapa goda förutsättningar för forskning, utveckling, utbildning, utvärdering, kvalitetsarbete och samverkan inom handikappområdet i regionen. FoU Välfärd arbetar nätverks- och samarbetsinriktat med andra regionala, nationella och internationella aktörer inom handikappområdet och andra näraliggande områden. FoU Välfärds uppdrag är att verka för att forsknings-, utvecklings- och utbildningsbehovet tillgodoses för länets handikappomsorg samt bevakar utvecklingsbehov inom områdesövergripande områden. Inom handikappomsorgen berörs särskilt LSS-verksamheter och socialpsykiatrin. Exempel på områdesövergripande områden kan vara problem runt funktionshinder och missbruk, funktionshinder och åldrande samt funktionshinder och föräldraskap. FoU Välfärd samarbetar nära med Örebro universitet när det gäller utbildning och forskning. Rekommendationer till styrgruppen 10

226 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag Om FOU äldre norr även ska arbeta inom området personer med funktionshinder bör initialt en kartläggning göras av vilka förändringsarbeten och projekt deltagande kommuner och landstinget varit med i eller själva genomfört de senaste åren. Dessutom bör socialtjänstchefer och chefer för biståndsenheterna tillfrågas om vad de anser är viktiga utvecklingsområden och vilken roll FoUenheten ska ha i utvecklingsarbetet. Området personer med funktionshinder bör även vara representerat i FoU-rådet. För att kunna utveckla arbetet på FoU-enheten och möta de krav och förväntningar kommunerna och landstinget har, bör personalgruppen utökas med personer med specifik områdeskunskap. REFERENSER Socialdepartementet. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade SFS-nr: 1993:387 Socialstyrelsen. Sveriges officiella statistik. Statistik - Socialtjänst. Personer med funktionsnedsättning - insatser enligt LSS år Informationskanal för forskning och utveckling FoU i Sverige. FoU Välfärd. Intresseföreningen för FoU-miljöer inom välfärdsområdet. Nytt om funktionshinder. Nyhetsbrev från Sveriges kommuner och landsting (SKL). LAGAR OCH FÖRORDNINGAR - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (1993:387) - Lagen om assistansersättning (LASS) (1993:389) - Förordning om assistansersättning (1993:1091) Lagarna finns publicerade på regeringskansliets rättsdatabaser; 11

227 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag BILAGA 1. Exempel på projekt inom området funktionshinder - CARPE ta tillvara det som finns och görs samt det som andra gör. Ett utvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet, stöd och service till personer med funktionsnedsättning i samverkan mellan kommuner och inom Stockholms län, 1 januari juni Informerat samtycke patienten med funktionsnedsättning i tandvården. - Livsvillkor i samhället uppföljning av två grupper personer med CP eller MMC som tidigare intervjuats 1983 (A) och 1997 (A+B). - Tal, språk och kommunikativ delaktighet hos barn och ungdomar med Cerebral Pares ur ett medborgarperspektiv. - Metodutveckling av offentlig upphandling för ökad tillgänglighet. - Hur fungerar det egentligen med klarspråk i Regionmagasinet? En studie av läsförståelsen hos personer med dyslexi/dyslektiska svårigheter. - Immigranter med funktionshinder adaptation och delaktighet i dagliga aktiviteter. - Kan kunskap från grundforskning om berikade miljöers effekter på hjärnan leda till förbättrad rehabiliteringsmiljö genom designmetodik? en explorativ studie inom neurologisk rehabilitering. - Familjer med annan etno-kulturell bakgrund och barn med funktionsnedsättning - hur upplever föräldrarna familjens situation och att deras behov blir bemött? - Fritidsaktiviteter för unga vuxna med funktionshinder. - Etnicitet och människa-djur kommunikation. En analys av barns och ungdomars kommunikation med hästar vid hästunderstödd terapi. - Kompetensutveckling för Baspersonal KomBas - Lokala psykiatriråd - Ökad tillgång till och delaktighet i samhället för personer med långvariga psykiska funktionshinder - Planering och styrning av vård, omsorg och rehabilitering sker kring personer med psykiska funktionshinder - Etiskt forum - en arena för att diskutera psykiska funktionshinder. LSS i praktiken - en studie av LSS-handläggares syn på biståndsbedömning och yrkesroll. - Empowerment. Kultur och idrott som en arena för personer med funktionshinder att utveckla empowerment. En kunskapsöversikt. - Case management framgång eller nyhetens behag? En utvärdering av Case management med fokus på resultat och på individernas upplevelse av Case management.benitha Eliasson, Elisabeth Berg handledare FoU Norrbotten Från ansökan till uppföljning. Om ett utvecklingsprojekt avseende processen för bostadsanpassningsbidrag. Eva M Karlsson Nestor FoU-center Checklistor, tålamod och gemenskap - stöd till föräldrar med intellektuella begränsningar. Erfarenheter från FIB-projektet Karin JöreskogRegionförbundet Uppsala län - FoU-stöd Medicinsk kompetens på sociala boenden i Göteborg - behövs det? Eva Sennemark FoU i Väst/GR HANDI i Centrum. Erfarenheter från ett samarbetsprojekt mellan Göteborgs Stad/ 12

228 Analys, området personer med funktionshinder - en del av FOU äldre norr s uppdrag - Centrumregionen, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Arbetslivsinriktad Rehabilitering. Zophia Mellgren FoU i Väst/GR Färd med förbehåll. En utvärdering av KOLLA-projektets arbete för förbättrad tillgänglighet i kollektivtrafiken. Lars-Gunnar Krantz, Lisbeth Lindahl, José Ferraz Nunes och Pia Schmidtbauer (Red. Lisbeth Lindahl och Pia Schmidtbauer) FoU i Väst/GR ADA-modellen - Ales Dagliga Arbete. Från kommunal verksamhet till riktiga jobb.anette Olsson. FoU i Väst/GR Anställda och brukare utforskar och värderar kommun- och landstingsverk-samheter för psykiskt funktionshindrade personerfrida Johansson & Ritva Gough. Fokus Kalmar län Hur går det egentligen till när metoder sprids och förändras? - Exemplet beteendepåverkande metoder i LSS-verksamhet.Mårten Söder och Bengt Finn. Regionförbundet Uppsala län - FoU-stöd FIB-projektet i Uppsala län. Föräldrar med intellektuella begränsningar. Stöd i hemmet till föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Lars Westin Regionförbundet Uppsala län - FoU-stöd Samordnad vårdplanering. Intervjuundersökning om rutiner och samverkan vid vårdplanering för personer under 65 år med förvärvad hjärnskada eller neurologiskt funktionshinder. Veronica Gunnarsson och Eva Sennemark. FoU i Väst/GR Mellan människor och dokument. Att skapa en långsiktig samverkan mellan kommuner och psykiatri. Lisbeth Lindahl. FoU i Väst/GR Röda tråden. Människor med psykiska funktionsnedsättningar i kombination med missbruk och/eller kriminalitet en studie av ett samverkansprojekt. Lennart Jansson. FoU i Väst/GR Boken om anhörigstöd Theresa Larsen och Pia Schmidtbauer FoU i Väst/GR NHP-SATSNINGEN. ETT NAMN, TRE VERKSAMHETER, TRE MODELLER. Utvärdering av en riktad satsning i Västerbotten för att stärka arbetet med psykiatriska patienter i primärvården och i kommunerna. Mikael Sandlund och Urban Markström. Socialpsykiatriskt Kunskapscentrum i Västerbotten Nationellt Kunskapsnätverk med inriktning på psykiska funktionshinder och hjälpmedel - En utvärdering. Per Folkesson. Institutet för kvalitets- och utvecklingsarbete (IKU), Samsyn. Utvärdering av ett samverkansprojekt mellan kommun, primärvård och länssjukvård inom psykiatri missbruk Elisabeth Gerhardsson Skaraborgs Kommunalförbund FoU Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämtlands län - Samordning i förändring. Catharina Höijer och Ewa Nordström-Johansson FoU Jämt Kroniska strokepatienters perspektiv på funktionsproblem i ordinärt boende Markku Paanalahti. FoU Jämt Inventering av psykiskt funktionshindrade samt livskvalitetsundersökning i Jämtlands län Bengt Åkerström och Gunilla Henriksson FoU Jämt Största möjliga lycka till största möjliga antal äldre och funktionshindrade - Utvärdering av ÄldreVäst Sjuhärads publikationer och aktiviteter. Lena Lindgren ÄldreVäst Sjuhärad Socialpsykiatrin i Botkyrka vidareutvecklar brukarinflytandet. Lisa Cronstedt FoU Södertörn Psykiskt funktionshindrade i Lessebo kommun - behovsinventering av vård och stöd 2008, Anna Maria Lindblom FoU Välfärd i Södra Småland - Datoranvändandets betyelse för vuxna personer med utvecklingsstörning Åsa Gardelli, FoU Norrbotten

229 ÄRENDE 18

230 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Socialnämnden Dnr Son 2010/xx Stimulansmedel till försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre, ansökan Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag till socialnämnden 1 Uppdra åt socialdirektören att ansöka om stimulansmedel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre Ärendet i korthet Regeringen har beslutat om särskilda stimulansmedel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre. Medel kan sökas hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL senast Upplands Bro och Järfälla kommun bedriver tillsammans med Stockholms Läns Landsting försöksprojektet Samordningstjänst för äldre. Målgruppen för detta projekt sammanfaller med den som nu är aktuell för särskild ansökan. På grund av den korta ansökningstiden är det inte möjligt att presentera förslag till text för ansökan för socialnämnden. Socialförvaltningen föreslår därför att socialdirektören får i uppdrag att inge ansökan om stimulansmedel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre tillsammans med Stockholms läns landsting och de övriga kommunala delägarna i FOU äldre norr som är intresserade av ett gemensamt utvidgat projekt kring Samordningstjänst för äldre.. Handlingar 1. Socialförvaltningens tjänsteskrivelse Faktablad med information om att möjligheterna att ansöka om stimulansmedel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre Bakgrund Regeringen har beslutat om särskilda stimulansmedel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre. Medel kan sökas hos Sveriges Kommuner och Landsting, SKL senast Upplands Bro och Järfälla kommun bedriver tillsammans med Stockholms Läns Landsting försöksprojektet Samordningstjänst för äldre. Målgruppen för detta projekt sammanfaller med den som nu är aktuell för särskild ansökan. FOU äldre Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Eva Arvidsson Programchef Äldreomsorg Postadress: JÄRFÄLLA Telefon växel: Telefon: (mobil) E-post: socialnamnden@jarfalla.se Webbplats: Organisationsnummer: Postgiro: Bankgiro:

231 (2) norr har utvärderat projektet Samordningstjänst för äldre. Utvärderingen har presenterats dels vid ett samverkansmöte mellan de berörda kommunerna och Hälsooch sjukvårdsstyrelsen Norr, dels vid ett styrgruppssammanträde för FOU äldre norr. Styrgruppen för FOU äldre norr har givit i uppdrag till FOU-enheten att utforma förslag till ansökan om stimulansmedel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre med gjorda erfarenheter i samordningsprojektet som grund. Den korta ansökningstiden gör det inte möjligt att presentera förslag till text för ansökan för socialnämnden. Socialförvaltningen föreslår därför att socialdirektören får i uppdrag att inge ansökan om stimulansmedel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre tillsammans med Stockholms läns landsting och de övriga kommunala delägarna i FOU äldre norr som är intresserade av ett gemensamt utvidgat projekt. Förslag Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden uppdrar åt socialdirektören att ansöka om stimulansmedel till försöksverksamhet kring de mest sjuka äldre Åke Svenson Socialdirektör Eva Arvidsson Programchef äldreomsorg Expedieras: Programchef Äldreomsorg Ekonom Äldreomsorg Myndighetschef Bitr myndighetschef Registrator

232 INFORMATION OM RIKTLINJER FÖR ANSÖKAN Försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre Sveriges Kommuner och Landsting och staten är överens om att utvecklingssatsningar inom vård och omsorg för äldre bör vara strategiska och långsiktiga och har därför tecknat överenskommelser som bl.a. innebär statsbidrag till stöd för utvecklingsarbetet. Inom ramen för dessa satsningar har 70 miljoner kronor anslagits till försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre. Intentionen är att motsvarande summa ska utgå under tre år vilket innebär att satsningen totalt omfattar 210 miljoner kronor. Utgångspunkt för försöksverksamheterna Förbättringsarbete med den äldre i centrum och ett helhetsperspektiv ska vara vägledande för försöksverksamheterna. Dessa ska utgå från de mest sjuka äldres behov av samordnade insatser med höga krav på kvalitet och kontinuitet samt överblick och sammanhang för den enskilde. En viktig målsättning är att äldre personer med omfattande behov inte ska behöva administrera och samordna sina vård- och omsorgskontakter på egen hand. De mest sjuka äldre är människor i hög ålder som har omfattande och återkommande behov av vårdinsatser från flera vårdgivare/ verksamheter både inom kommunen och landstinget. Vem kan söka? Kommuner och landsting i nära samverkan samt privata/ideella verksamheter och organisationer är välkomna att ansöka om medel till försöksverksamheter. En privat utförare kan vara huvudsökande men måste ha en offentlig huvudman som medsökande. Vilka typer av försöksverksamheter kan man söka medel till? 1) Processorienterade förbättringsmodeller Försöksverksamheter som innebär stöd för utveckling av en bättre samverkan enligt olika former av processorienterade förbättringsmodeller, t.ex. den s.k. Lean-modellen, genombrottsmetoden, dialogseminariemetoden m.fl. liknande modeller. Flera vårdgivare inom kommunen och landstinget bör innefattas i förbättringsarbetet. 2) Organisatoriska lösningar som bidrag till förbättrat samarbete Organisatoriska lösningar i nära samverkan mellan kommuner och landsting; uppbyggnad av gemensamma centrumbildningar, samverkan i gemensamma nämnder, äldrevårdscentraler, verksamheter för palliativ vård, gemensam ingång till vården, samlokaliserade/samfinansierade verksamheter och i övrigt organisationsformer som främjar en sammanhållen vård- och omsorgsprocess för de mest sjuka äldre. Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn:

233 Försöksverksamheter kring de mest sjuka äldre 3) Helhetsperspektiv på vård- och omsorgskedjan Andra former för mer idéburna försöksverksamheter kan ges medel där ett helhetsperspektiv måste vara tydligt. Försöksverksamheterna bör sträcka sig över olika huvudmän och utförare (kommun, landsting och idéburna/enskilda verksamheter) och utgå från uppföljningar av individens fysiska, psykiska, sociala behov, nödvändig kompetens och optimal personalkontinuitet. Försöksverksamheter kan också utveckla och pröva förslag på adekvat vägledning för äldre bl.a. i form av äldrelots, utveckla ett ökat socialt innehåll, ett salutogent perspektiv samt ta fram modeller för bättre tillgång till avancerad vård och omsorg i hemmet. Vad kan man söka medel till? Medel kan endast utgå till de merkostnader som krävs för att kunna genomföra försöksverksamheten: projektledning/processtöd, utbildningsinsatser, uppföljning/utvärdering och övriga omkostnader i direkt anslutning till försöksverksamheten. Urvalskriterier följande villkor ska vara uppfyllda: Ansökan ska vara politisk förankrad hos samtliga sökande och medsökande. Medel till de ansökningar som beviljas utbetalas när en kopia på beslut i respektive nämnd/motsvarande inkommit till SKL. Försöksverksamheten ska innefatta en nära samverkan mellan flera vårdgivare. Därutöver premieras samverkan med ytterligare aktörer anhöriga, brukarorganisationer osv. Ansökan ska innehålla en beskrivning av hur försöksverksamheten ska följas upp och utvärderas lokalt. Vid bedömning av ansökan kommer hänsyn också tas till följande: Hur brukare och närstående involveras i försöksverksamheten med ett tydligt brukarperspektiv som utgångspunkt. Om försöksverksamheten bedöms vara lovande; vi efterlyser innovativa idéer och nya sätt att lösa kända utmaningar. Vilken möjlighet försöksverksamheten bedöms ha att fortleva efter projekttidens slut utan särskilt riktade medel. Försöksverksamhetens tillämpbarhet (ex. metod, arbetssätt, organisation) även i andra delar av landet. Nationell utvärdering av försöksverksamheterna Socialstyrelsen har fått i uppdrag att engagera en oberoende utvärderare som vetenskapligt ska utvärdera och följa upp försöksverksamheterna. Dessa utvärderingar ska sammanställas med avsikt att försöka dra generella slutsatser som kan användas för att sprida goda exempel och stimulera en nationell utveckling på området. Ansökan Inbjudan att söka medel har skickats ut till kommuner, landsting, Famna och Vårdföretagarna. Medel kommer att beviljas ca försöksverksamheter och sista ansökningsdag är den 11 juni. Kontaktpersoner på SKL Therese Lindman, projektkoordinator therese.lindman@skl.se, Kristina Jennbert, projektledare kristina.jennbert@skl.se, Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Tfn:

234 ÄRENDE 19

235 Förteckning Skrivelser för kännedom till socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/145-8 Rubrik: Från: Förlängning av avtal om gemensam upphandling av tekniska hjälpmedel år Guldman AB Socialförvaltningen, socialdirektör Åke Svenson/Guldman AB Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/247-1 Rubrik: Avtal om korttidstillsyn mellan socialförvaltningen och Kvarnskolan Från: Socialförvaltningen, handikappomsorgen, programchef Sanja Lärka Paulin/Kvarnskolan, rektor Hans Garheden Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2006/32-6 Rubrik: Förlängning av avtal om drift av Viksjö gruppbostäder t o m Från: Socialförvaltningen, handikappomsorgen, programchef Sanja Lärka Paulin Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/ Rubrik: Från: Överenskommelse, Bostad med särskild service, Verksamheterna Tenorgränd och Fanjunkargränd och dispositionsrätt 2010 Socialförvaltningen, programchef handikappomsorg Sanja Lärka Paulin/Vård och Omsorg, verksamhetschef Guillermo Vega Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/ Rubrik: Från: Överenskommelse, Sysselsättning, Dagverksamhet och träffpunkt för personer med psykisk ohälsa/psykiska funktionsnedsättningar 2010 och dispositionsrättsavtal Socialförvaltningen, programchef handikappomsorgen, Sanja Lärka Paulin/Vård och omsorg, verksamhetschef Guillermo Vega Åtgärd: Delges socialnämnden

236 Förteckning Skrivelser för kännedom till socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/ Rubrik: Från: Överenskommelse Daglig verksamhet ADA 2010 och dispositionsrättsavtal Socialförvaltningen, programchef handikappomsorgen Sanja Lärka Paulin/Vård och Omsorg, verksamhetschef Guillermo Vega Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/348-1 Rubrik: Överenskommelse - Handledare för RSMH Järfälla år 2010 Från: Socialförvaltningen, handikappomsorgen, programchef Sanja Lärka Paulin/ Järfälla Vård och Omsorg, verksamhetschef Guillermo Vega Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/171-1 Rubrik: Från: Avtal, överenskommelse mellan RSMH (Riksförbundet för social och mental hälsa) och Järfälla kommun, vård och omsorg Socialförvaltningen, vård och omsorg Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/317-1 Rubrik: Från: Överenskommelse om justering av ersättningen år 2010 för drift av Tallbohovs äldreboende och mötesplats (och prisuppräkning år 2010) Socialförvaltningen, programchef äldreomsorg Eva Arvidsson Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/63-1 Rubrik: Från: Överenskommelse mellan Handikappomsorgen, Vård och Omsorg om Kallhälls dagliga verksamhet och Emmaus Stockholm 2010 Socialförvaltningen, handikappomsorgen, programchef Sanja Lärka Paulin/Emmaus Tommy Andersson och Ellinor Ancher Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/63-2

237 Förteckning Skrivelser för kännedom till socialnämnden Rubrik: Från: Överenskommelse mellan handikappomsorgen, Vård och Omsorg om ADA:s dagliga verksamhet, prylbutiken Jakobsberg och Emmaus Stockholm 2010 Socialförvaltningen, handikappomsorgen, programchef Sanja Lärka Paulin/Emmaus Tommy Andersson och Ellinor Ancher Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/63-3 Rubrik: Från: Överenskommelse mellan Handikappomsorgen, Vård och Omsorg om psykiatrins dagverksamhet/klädbutiken Jakobsberg och Emmaus Stockholm 2010 Socialförvaltningen, handikappomsorgen, programchef Sanja Lärka Paulin/Emmaus Tommy Andersson och Ellinor Ancher Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/ Rubrik: Från: Överenskommelse Daglig verksamhet - Verksamheten vid Kallhälls dagliga verksamhet och dispositionsrättsavtal år 2010 Socialförvaltningen, handikappomsorgen, programchef Sanja Lärka Paulin/Järfälla Vård och Omsorg, verksamhetschef Marianne Andersson Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/136-1 Rubrik: Avtal om vårdhygienisk service Från: Stockholms läns landsting/socialförvaltningen, programchef äldreomsorgen Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/ Rubrik: Från: Delrapport 1 och rekvisition om projektmedel till kvinnojoursverksamhet 2009 avseende Irakiska Kommittén för Kvinnors Rättigheter (IKKR), reviderad version Till Länsstyrelsen i Stockholms län från Socialförvaltningen, individ- och familjeomsorgen, utvecklingsledare Hannelore Stiewe Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum:

238 Förteckning Skrivelser för kännedom till socialnämnden DiarieNr: Son 2009/145-4 Rubrik: Från: Förlängning av avtal om gemensam upphandling av tekniska hjälpmedel år LS Support AB Socialförvaltningen, socialdirektör Åke Svenson/LS Support AB Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/145-5 Rubrik: Från: Förlängning av avtal om gemensam upphandling av tekniska hjälpmedel år Etac Sverige AB Socialförvaltningen, socialdirektör Åke Svenson/Etac Sverige AB Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/145-6 Rubrik: Från: Förlängning av avtal om gemensam upphandling av tekniska hjälpmedel år Sodexho AB Socialförvaltningen, socialdirektör Åke Svenson/Sodexho AB Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/145-7 Rubrik: Från: Förlängning av avtal om gemensam upphandling av tekniska hjälpmedel år Liko AB Socialförvaltningen, socialdirektör Åke Svenson/Liko AB Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/145-9 Rubrik: Från: Förlängning av avtal om gemensam upphandling av tekniska hjälpmedel år MedNet AB Socialförvaltningen, socialdirektör Åke Svenson/MedNet AB Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Rubrik: MBL-protokoll socialförvaltningen förhandling (Nr 8/10) Från: Socialförvaltningen

239 Förteckning Skrivelser för kännedom till socialnämnden Åtgärd: Delges socialnämnden Pärm MBL 2010 In/ut-datum: DiarieNr: Rubrik: Samverkansprotokoll socialförvaltningen (Nr 1/10) Från: Åtgärd: Socialförvaltningen Delges socialnämnden Pärm MBL-protokoll 2010 In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/67-2 Rubrik: Redovisning av statsbidrag för personligt ombud år 2009 och bilagor Från: Socialförvaltningen, handikappomsorgen, t.f. programchef Inger Brandell Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Rubrik: Sammanträdesprotokoll från Kommunala Handikapprådet Från: Åtgärd: Från Kommunala handikapprådet Delges socialnämnden Pärm KHR 2010 In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/141-1 Rubrik: Från: Åtgärd: Årsrapport 2009 och statistik 2009 för Järfälla Kommun från Patientnämnden i Stockholms län Patientnämnden i Stockholms län Delges socialnämnden Adresserad kopia till socialnämndens ordförande och medicinskt ansvarig sjuksköterska Akten utlånad till Ulrika Dahnell medicinskt ansvarig sjuksköterska In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/146-1 Rubrik: Protokollsutdrag från Kommunstyrelsen Förstudie och detaljplaneuppdrag för serviceboende inom fastigheten Skälby 46:1 Fornvägen

240 Förteckning Skrivelser för kännedom till socialnämnden Från: Åtgärd: Från Kommunstyrelsen Vidarebefordrat e-posten till utredare BM Gerdin Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/145-1 Rubrik: Från: Avtal Vårdhundsprojekt på Almens äldreboende - Lena Sundqvist Fot och sånt Socialförvaltningen, äldreomsorgen, programchef Eva Arvidsson/Lena Sundqvist Fot och sånt Åtgärd: Delges socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Rubrik: MBL-protokoll socialförvaltningen 19 information (Nr 9/10) Från: Åtgärd: Socialförvaltningen Delges socialnämnden Pärm MLB 2010 In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/157-1 Rubrik: Från: Åtgärd: Information från Kommunförbundet Stockholms län om BOSSE - Råd, stöd och kunskapscenter, rekommendation om ersättning till verksamhet under tidsbegränsad period Från kommunförbundet Stockholms län Delges socialnämnden Kopia till t.f. programchef handikappomsorgen med två broschyrer om BOSSE In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/161-1 Rubrik: Från: Åtgärd: Protokollsutdrag från Kommunfullmäktige Valärende, Avsägelse av uppdrag som ledamot i socialnämnden, Gilda Córdova (V) Från Kommunfullmäktige Vidarebefordrar e-posten till nämndsekreterare Maria Sandberg och Marie Normalm, till socialdirektören och biträdande socialdirektören och till registrator Ingela Moell. Delges socialnämnden In/ut-datum:

241 Förteckning Skrivelser för kännedom till socialnämnden DiarieNr: Rubrik: Protokoll samverkan, socialförvaltningen (Nr 2/10) Från: Socialförvaltningen, staben, Marie Normalm, sekreterare Åtgärd: Delges socialnämnden , finns i pärm MBL 2010 In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/161-3 Rubrik: Från: Åtgärd: Protokollsutdrag från Kommunfullmäktige Valärende, Fyllnadsval som ledamot till socialnämnden, Anderz Mattson (V) Reviderad version från kommunledningskontoret Från Kommunfullmäktige Delges socialnämnden Sänder digitalt till socialdirektören, bitr. socialdirektören, nämndsekreterare Maria Sandberg och Marie Normalm och registrator Ingela Moell In/ut-datum: DiarieNr: Rubrik: Från: Åtgärd: Protokollsutdrag från Kommunfullmäktige Årsredovisning 2009 Från Kommunfullmäktige Vidarebefordrat e-posten till socialdirektören, ekonom Hans Axäll och bitr. socialdirektören Delges socialnämnden Pärm A-Ö 2010 (K) In/ut-datum: DiarieNr: Rubrik: Från: Åtgärd: Protokollsutdrag från Kommunfullmäktige Ansvarsfrihet för nämnder och styrelse 2009 Från Kommunfullmäktige Vidarebefordrar e-posten till socialdirektören och bitr. socialdirektören Delges socialnämnden Pärm A-Ö 2010 (K) In/ut-datum: DiarieNr: Rubrik: Från: Protokollsutdrag från Kommunfullmäktige Miljöplan för Järfälla kommun Från Kommunfullmäktige

242 Förteckning Skrivelser för kännedom till socialnämnden Åtgärd: Vidarebefordrar e-posten till socialdirektören och till bitr. socialdirektören Delges socialnämnden Pärm A-Ö 2010 (K) In/ut-datum: DiarieNr: Rubrik: Från: Åtgärd: Protokollsutdrag från Kommunfullmäktige Ökning i socialbidragskostnader, interpellation från Anette Lindered (S) Från Kommunfullmäktige Vidarebefordrar e-posten till socialdirektören, bitr. socialdirektören, programchef individ- och familjeomsorgen och till myndighetschefen Delges socialnämnden Pärm A-Ö 2010 (K) In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/ Rubrik: Från: Förlängning av avtal om gemensam upphandling av tekniska hjälpmedel år Molift AB Socialförvaltningen, socialdirektör Åke Svenson/Molift AB Åtgärd: Delges socialnämnden

243 Förteckning Delegeringsbeslut att anmäla till socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/62-2 Rubrik: Delegeringsbeslut Enstaka platser i korttidsboende för äldre utanför Sverige Från: Socialförvaltningen, Ellinor Strömstedt, utvecklingssekreterare Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/6-5 Rubrik: Delegeringsbeslut - Ny Tillsättning av vikarierande frivilligsamordnare (se handlingsrad nr 1) Från: Socialförvaltningen, Vård och Omsorg, driftchef Arnfinn Kleveland Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/135-1 Rubrik: Delegeringsbeslut - Tillsättning av tjänst som enhetschef Handikappenheten, refnr Från: << PUL - visas ej >> Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/ Rubrik: Från: Delegeringsbeslut - Upphandling enligt Lag om valfrihet, LOV, om familjerådgivning (Utföraren HRhuset AB) Socialförvaltningen, individ- och familjeomsorgen, programchef Birgitta Lindskog Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/17-5 Rubrik: Delegeringsbeslut - Föreningsbidrag till pensionärsorganisation RPG i Järfälla Från: Socialförvaltningen, äldreomsorgen, programchef Eva Arvidsson Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum:

244 Förteckning Delegeringsbeslut att anmäla till socialnämnden DiarieNr: Son 2010/17-6 Rubrik: Från: Delegeringsbeslut - Föreningsbidrag till pensionärsorganisation SPF Kvarnen år 2010 Socialförvaltningen, äldreomsorgen, programchef Eva Arvidsson Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/17-7 Rubrik: Delegeringsbeslut - Föreningsbidrag till PRO Samorganisation år 2010 Från: Socialförvaltningen, äldreomsorgen, programchef Eva Arvidsson Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/3-4 Rubrik: Från: Delgeringsbeslut - Tillsättning av tjänst som socialsekreterare ungdomsslussen, individ- och familjeomsorgen, refnr A Socialförvaltningen, individ- och familjeomsorgen, enhetschef Gunilla Ljungström Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/278-3 Rubrik: Delegeringsbeslut, Föreningsbidrag 2010, Spelberoendes förening, Stockholm Från: Socialförvaltningen, staben, Britt-Marie Gerdin, utredare Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/47-4 Rubrik: Från: Åtgärd: Delegeringsbeslut - Offert konsulttjänster ärende- och dokumenthantering socialförvaltningen (Jurark) Socialförvaltningen, förvaltningsstab, bitr. socialdirektör Ingrid Boheman Risto Anmäls socialnämnden Sändes via e-post till Sirpa Rundström In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/259-2

245 Förteckning Delegeringsbeslut att anmäla till socialnämnden Rubrik: Från: Delegeringsbeslut Ansökan om föreningsbidrag 2010, Stockholms brukarförening Socialförvaltningen, staben, Britt-Marie Gerdin, utredare Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/271-4 Rubrik: Från: Delegeringsbeslut, Föreningsbidrag 2010, Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) Socialförvaltningen, staben, Britt-Marie Gerdin, utredare Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/142-2 Rubrik: Delegeringsbeslut - Föreningsbidrag 2010 Norrorts Brottsofferjour Från: Socialförvaltningen, förvaltningsstaben, utredare BM Gerdin Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2009/339-6 Rubrik: Delegeringsbeslut - Attestantförteckning för socialförvaltningen 2010 Från: Socialförvaltningen, staben, Hans Axäll, ekonom Åtgärd: Anmäls socialnämnden In/ut-datum: DiarieNr: Son 2010/184-1 Rubrik: Från: Åtgärd: Delegeringsbeslut - Ansökan om fortsatt utvecklingsbidrag för att samordna och utveckla alkohol- och drogförebyggande insatser i Järfälla kommun (Lsty dnr ) Socialförvaltningen, individ- och familjeomsorgen, programchef Birgitta Lindskog Se även Dnr Son 2007/193 Anmäls socialnämnden