TALLETUSSUOJARAHASTO

Transkript

1 TALLETUSSUOJARAHASTO INSÄTTNINGSGARANTIFONDEN VERKSAMHETSBERÄTTELSE Fondens syfte Fondens medlemmar Verksamhetsmiljön Ersättningsfall Garantiavgifter och verksamhetsresultat Fondens medel och placeringar Fondens skulder Tillsyn och revision Hänt efter räkenskapsperiodens utgång Bedömning av den framtida utvecklingen... 9 Bulevardi 28, Helsinki Puh. / Tel info@talletussuoja.fi

2 TALLETUSSUOJARAHASTO 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Fondens syfte 2 Fondens medlemmar Insättningsgarantifonden grundades 1998 för att trygga inlåningskundernas intressen. Fondens uppgift är att säkra insättarnas tillgodohavanden om en inlåningsbank skulle bli insolvent. En bankkunds insättningar i en inlåningsbank och räntan på dem är skyddade till sammanlagt högst euro. Fondens syfte är att trygga insättarnas tillgodohavanden hos de inlåningsbanker som är dess medlemmar och hos utländska filialer till dem. Endast kreditinstitut som erhållit koncession för inlåningsbankverksamhet får ta emot insättningar. Fonden tryggar också insättarnas tillgodohavanden hos utländska kreditinstituts filialer i Finland i fall av att det utländska kreditinstitutet ansökt om medlemskap i fonden i syfte att komplettera det skydd som insättares fordringar har enligt sitt hemlands regler. Fondens verksamhet finansieras i sin helhet genom garantiavgifter som årligen uppbärs av medlemsbankerna samt genom avkastningen av fondens placeringstillgångar. Fonden verkar administrativt i anslutning till Finansbranschens Centralförbund men är självständig i sitt beslutsfattande. Tack vare den administrativa anknytningen kan fonden kostnadseffektivt utnyttja en del av Finansbranschens Centralförbunds administrativa tjänster. Året 2012 var fondens femtonde verksamhetsår. Alla finländska inlåningsbanker hör till Insättningsgarantifonden. Vid utgången av år 2012 var 279 inlåningsbanker medlemmar i Insättningsgarantifonden. Medlemskåren bestod av banker som hör till andelsbankernas sammanslutning (199 st.), lokalandelsbanker (36 st.), sparbanker (33 st.) och affärsbanker (11 st.). Medlemmar i fonden var vid utgången av år 2012 Aktia Bank Abp, Danske Bank Abp, Eufex Bank Abp, Evli Bank Abp, FIM Bank Ab, Itella Bank Ab, Nordea Bank Finland Abp, medlemsbankerna i OP- Pohjola anl (andelsbankernas sammanslutning), medlemsbankerna i POP

3 TALLETUSSUOJARAHASTO 2 3 Verksamhetsmiljön Bankförbundet anl (lokalandelsbankerna), S-Banken Ab, Suomen AsuntoHypoPankki Oy, medlemsbankerna i Sparbanksförbundet rf (sparbankerna), Tapiola Bank Ab samt Ålandsbanken Abp. För närvarande är inget utländskt kreditinstituts filial i Finland medlem i Insättningsgarantifonden. Under år 2012 inträffade endast smärre förändringar i fondens medlemskår. Antalet banker inom andelsbankernas sammanslutning minskade med nio (9) till följd av fusioner. Verksamhetsmiljön år 2012 var instabil. De olika kriser som uppstått i och med finanskrisen fortsatte redan för femte året i följd. Verksamhetsmiljön präglades framför allt av de offentliga ekonomiernas fortsatta kriser inom euroområdet samt av en bankkris speciellt i Spanien. Förtroendet för den gemensamma valutan eurons fortbestånd var hotad under den första hälften av året. Den europeiska gemensamma marknaden hotades också av att bankerna drog sig tillbaka till sina hemmamarknader för att på så sätt kunna slå vakt om sin soliditet. I början av året förnyade Europeiska centralbanken sin treåriga finansieringsoperation (LTRO), som erbjöd de europeiska bankerna obegränsad centralbanksfinansiering till förmånlig ränta mot säkerhet. Förtroendeatmosfären förbättrades emellertid först under den andra hälften av året sedan Europeiska centralbanken lovat ta i bruk alla metoder för att försvara den gemensamma valutans existens. Som en del av ansträngningarna för att lösa krisen kom länderna inom euroområdet också överens om att upprätta en bankunion. Riktlinjerna för bankunionens pelare 1, en gemensam banktillsyn, godkändes på toppmötet i december Samtidigt kom man överens om att under år 2013 framlägga ett förslag till en pelare 2, en gemensam mekanism för krislösning. Frågan om en eventuell pelare 3, en gemensam insättningsgaranti, har däremot inte framskridit, i varje fall inte hittills, på grund av problem som gemensamma ansvarsförbindelser skulle innebära. Den offentliga ekonomins kris inom euroområdet dämpade tillväxten i världsekonomin. Euroområdet (inklusive Finland) gick in i recession år Räntenivån var fortsättningsvis exceptionellt låg. Inflationen översteg emellertid ECB:s inflationsmål ända till slutet av år 2012.

4 TALLETUSSUOJARAHASTO 3 Situationen för den inhemska banksektorn var trots den problematiska verksamhetsmiljön alltjämt stabil. Banksektorn uppvisade en fortsatt god soliditet, kreditförlusterna var små och lönsamheten alltjämt rimlig. Banksektorns soliditetsnivå låg på 15,2 procent (året innan 13,8 procent) då minimikravet var 8 procent. Den s.k. kärnsolvensnivån var vid samma tidpunkt 14,0 procent (året innan 12,8 procent) då minimikravet för stora europeiska banker var 9 procent. Finska statens AAA-kreditvärdering med stabila utsikter bidrog för sin del alltjämt till att stöda de inhemska bankernas kapitalanskaffning. Placeringsportföljens verksamhetsmiljö präglades också av en fortsatt omvärdering av placeringsobjektens riskfrihet då den s.k. trygghamnsefterfrågan utöver mot statsobligationer också började rikta sig mot masskuldebrevslån som emitterats av solida företag. 4 Verksamhetens prioriterade områden 5 Ersättningsfall Prioriterade områden i fondens verksamhet år 2012 var förnyandet av både den yttre utformningen av och innehållet i fondens webbsidor samt utvecklandet av sidornas funktionssäkerhet. Vidare uppdaterade fonden sin kommunikationspolitik och sina placerings- och riskhanteringsanvisningar. Fonden följde också intensivt EU:s aktuella revideringsprojekt gällande insättningsgarantiregelverket. Fondens projekt för att få sitt skattebemötande korrigerat blev klart under året; det har nu med avgöranden som fått laga kraft fastställts att fondens verksamhet till alla delar är skattefri allmännyttig verksamhet. Fondens delegation godkände fondens uppdaterade stadgar Genom stadgeändringarna blev det möjligt för fonden att ställa säkerhet för ränteskydd. Finansministeriet fastställde stadgeändringarna År 2012 inträffade inga ersättningsfall där Insättningsgarantifonden skulle ha tryggat insättarnas tillgodohavanden. Insättningsgarantifonden hade emellertid alltjämt en regressfordran på Sofia Bank Abp (i likvidation). Finansinspektionen återkallade Sofia Bank Ab:s koncession för inlåningsbankverksamhet. Regressfordringen uppkom då fonden i maj 2010 betalade insättarnas återstående fordringar, totalt 20,7 miljoner euro.

5 TALLETUSSUOJARAHASTO 4 6 Garantiavgifter och verksamhetsresultat Insättningsgarantifondens återstående regressfordran på likvidationsboet uppgick inklusive ränta till 4,0 miljoner euro Av beloppet utgjorde kapitalet 2,7 miljoner euro och räntan 1,2 miljoner euro. Insättningsgarantifonden tillväxer genom garantiavgifter som medlemsbankerna årligen betalar in. Medlemsbankernas garantiavgifter bestäms i huvudsak utgående från bankens skyddade inlåningsbestånd och soliditet. Fonden uppbar år 2012 garantiavgifter av sina medlemmar till ett belopp av 74,8 miljoner euro (71,5 miljoner euro år 2011). Garantiavgiftsökningen berodde i huvudsak på en ökning av det skyddade inlåningsbeståndet under det föregående kalenderåret 2011 (garantiavgifterna för varje enskilt kalenderår bestäms utgående från situationen vid det föregående årsskiftet). Garantiavgifterna fonderas i sin helhet. Nettointäkterna av Insättningsgarantifondens placeringsverksamhet år 2012 var enligt bokföringen 19,8 miljoner euro (20,9 miljoner euro år 2011). Bruttointäkterna av placeringsverksamheten var enligt bokföringen 21,3 miljoner euro (26,5 miljoner euro år 2011), varav ränteintäkternas andel var 15,5 miljoner euro (15,8 miljoner euro år 2011) och försäljningsvinsternas andel 5,7 miljoner euro (10,6 miljoner euro år 2011). Placeringsverksamhetens kostnader var 1,5 miljoner euro (5,6 miljoner euro år 2011), varav försäljningsförlusternas andel var 0,9 miljoner euro (4,8 miljoner euro år 2011). I kapitalförvaltningsarvoden betalade fonden sammanlagt 0,4 miljoner euro (0,6 miljoner euro år 2011). Minskningen i kapitalförvaltningsarvodena berodde i huvudsak på en ny konkurrensutsättning av förvaltningsavtalen år 2011; effekterna av detta kom till synes i full utsträckning först under år Dessutom hade fonden år 2011 betalat för mycket i arvoden och dessa arvodesbelopp återbetalades nu till fonden. Kostnaderna för fondens förvaltning var 0,4 miljoner euro (0,3 miljoner euro år 2011). Kostnaderna ökade från året innan med 4,4 procent. Ökningen föranleddes av förnyandet av fondens webbsidor och arbetet med att få fondens skattebemötande korrigerat. Sedan det fastställts att Insättningsgarantifonden i beskattningen ska behandlas som en allmännyttig sammanslutning betalade fonden år 2012 inte längre inkomstskatt, vilket tidigare varit fallet. I stället återbetalades till fonden under tidigare år obefogat erlagda inkomstskatter till ett belopp av totalt 30,1 miljoner euro.

6 TALLETUSSUOJARAHASTO 5 7 Fondens medel och placeringar Räkenskapsperiodens överskott var 49,5 miljoner euro (15,2 miljoner euro år 2011). Överskottet är väsentligt högre än det normala på grund av att totalt 30,1 miljoner euro återbetalades till fonden under räkenskapsåret, ett belopp som fonden under tidigare år obefogat erlagt i inkomstskatt. I enlighet med kreditinstitutslagens 110 kommer överskottet att läggas till Insättningsgarantifondens kapital genom beslut av delegationen. Målet för Insättningsgarantifondens placeringsverksamhet är att stöda fondens grundläggande uppgift, dvs. att trygga insättarnas tillgodohavanden om en inlåningsbank blir insolvent. I placeringsverksamheten eftersträvar fonden att placeringarnas värde och fondens likviditet är säkrade i fall av stressituationer i verksamhetsmiljön. Fondens placeringspolitik styrs genom riskbudgetering och riskbegränsningar som inte tillåter eftersträvande av avkastning på en hög risknivå. Enligt lagen får fonden inte placera i värdepapper som emitteras av fondens medlemsbanker. Storleken av fondens balansräkning var 890,6 miljoner euro per (året innan 764,4 miljoner euro). Fondens placerade medel hade ett marknadsvärde på 909,8 miljoner euro (770,5 miljoner euro ). Värdeökningen berodde främst på placeringen av de årliga garantiavgifterna och på att återbetalningen av de för tidigare år obefogat erlagda skatterna kanaliserades till fondens placeringsportfölj. Avkastningen av placeringsverksamheten, beräknad enligt gängse värden, var 3,3 procent (4,6 procent år 2011). Avkastningen av placeringsverksamheten år 2012 var något lägre än portföljens förväntade avkastning på lång sikt. Detta berodde i huvudsak på den exceptionellt låga räntenivån. Vid årets utgång var medlen placerade i förbindelser i euro som Finland och andra stater ansvarar för, i förbindelser som finländska kommuner ansvarar för, i penningmarknadsfonder, i förbindelser av kreditinstitut som inte hör till Insättningsgarantifonden och i andra sammanslutningars förbindelser. Fondens placeringsportfölj består av masskuldebrevslån och penningmarknadsinstrument. Vid årets slut var placeringarna allokerade enligt följande:

7 TALLETUSSUOJARAHASTO 6 Tillgångsslag Andel av portföljen (%) Andel av portföljen (%) Långa ränteplaceringar 65,4 73,3 Statsobligationer och 40,2 56,2 offentliga sammanslutningars masslån Företags masslån 25,2 17,0 Korta ränteplaceringar 34,6 26,7 Penningmarknads- 34,6 25,8 instrument Kontanta medel 0,1 1,0 SAMMANLAGT Fondens skulder 9 Fondens åtaganden Den modifierade durationen, som beskriver ränterisken i fondens placeringsportfölj, var ,1 (året innan 2,2). Kapitalförvaltningsavtal om placering av fondens medel ingåtts med Danske Capital, Danske Bank Abp, Evli Bank Abp, SEB Kapitalförvaltning Finland Ab och Tapiola Kapitalförvaltning Ab (från med LokalTapiola Kapitalförvaltning Ab). Om de genom garantiavgifter insamlade fonderade medlen inte ensamma räcker till för utbetalning av ersättningar till insättarna kan Insättningsgarantifonden enligt lagen vid behov ta krediter. Fonden har inte tagit krediter för sin verksamhet. I posten kortfristiga skulder i balansräkningen ingår emellertid en kortfristig inköpsskuld som hänför sig till placeringsverksamheten. Beloppet av inköpsskulden är 1,9 miljoner euro. Denna kortfristiga inköpsskuld orsakades av ett fel som inträffade i en enskild kapitalförvaltares placeringsprocess. Beloppet av de av insättningsgarantin omfattade s.k. skyddade insättningarna i de enskilda medlemsbankerna, dvs. insättningar som tryggas med fondens medel ifall en medlemsbank blir insolvent, framgår årligen vid fondens garantiavgiftsenkäter. Fonden offentliggör inte det skyddade inlåningsbeståndets utveckling för var och en medlemsbank separat, utan endast som ett totalbelopp för hela den inhemska

8 TALLETUSSUOJARAHASTO 7 banksektorn. Det skyddade inlåningsbeståndet per framgår våren 2013 i samband med garantiavgiftsenkäterna för år Totalbeloppet av inlåningen i fondens medlemsbanker var 131 miljarder euro (119 miljarder euro ). Totalbeloppet av de skyddade insättningarna var 77 miljarder euro i slutet av år 2011 (74 miljarder euro i slutet av år 2010). De finländska inlåningsbankernas inlåningsbestånd ökade år 2012 med ca 6,4 procent. Insättningsgarantifondens åtaganden bedöms inte ha ökat i någon exceptionell utsträckning under år Fonderingsgraden, dvs. fondens placerade tillgångars förhållande till hela banksektorns skyddade inlåningsbestånd, var ,0 procent. Relationstalet beräknas fram till ha stigit till 1,1 procent. Fonderingsgraden ligger i en internationell jämförelse på en mycket tillfredsställande nivå. För skötseln av ersättningsfall har banken dessutom vid behov obegränsad rätt att ta krediter. 10 Fondens förvaltning Fondens medlemmar utser fondens delegation. Delegationen sammanträdde två gånger år Medlemmar i Insättningsgarantifondens delegation i slutet av år 2012 var: Namn Bolag Mandatperioden börjat Markku Haapasalmi Nordea Bank Finland Abp 2007 Heikki Honkanen Tapiola Bank Ab 2010 Pasi Kämäri Sparbanksförbundet rf:s medl.banker 2010 Kirsi Lauslahti POP Bankförbundet anl:s medl.banker 2010 Hannu Lanteri Itella Bank Ab 2012 Riikka Littunen Danske Bank Abp 2012 Marit Miettinen Eufex Bank Abp 2012 Erik Palmén OP-Pohjola anl:s medlemsbanker 2012 Veli-Matti Parmala S-Banken Ab 2007 Ari Pauna Suomen AsuntoHypopankki Oy 2004 Anne-Maria Salonius Ålandsbanken Abp 2010 Jussi Sokka FIM Bank Ab 2010 Jarl Sved Aktia Bank Abp 2004 Bengt Wahlström Evli Bank Abp 2010

9 TALLETUSSUOJARAHASTO 8 Delegationens ordförande var Heikki Vitie till och därefter Erik Palmén. Delegationens vice ordförande var Markku Haapasalmi. Medlemmar i delegationen fram till var också Hannele Koskela (Danske Bank Abp), Terhi Markula (eq Bank Ab) och Sakari Wuolijoki (SEB Gyllenberg Private Bank Ab). Av delegationens nuvarande medlemmar har Hannu Lanteri, Riikka Littunen och Maarit Miettinen vid samma datum tillträtt sin mandatperiod. Medlemmar i Insättningsgarantifondens styrelse i slutet av år 2012 var: Namn Bolag Mandatperioden börjat Heikki Alanen Nordea Bank Finland Abp 2006 Kenneth Kaarnimo Danske Bank Abp 2012 Taina Kallio OP-Pohjola anl:s medlemsbanker 2006 Hannele Koskela Danske Bank Abp 2012 Helena Laine Finansbranschens Centralförbund 2010 Harri Luhtala OP-Pohjola anl:s medlemsbanker 2007 Harri Mattinen Sparbanksförbundet rf:s medl.banker 2009 Raimo Mäkilä Nordea Bank Finland Abp 2008 Styrelsens ordförande var Harri Luhtala och vice ordförande var Heikki Alanen. Styrelsen höll sammanlagt 12 möten år Medlemmar i styrelsen fram till var också Juha Hammarén och Jukka Huotari (vardera från Danske Bank Abp). Av styrelsens nuvarande medlemmar har Kenneth Kaarnimo och Hannele Koskela vid samma datum tillträtt sin mandatperiod. För närvarande är inga utländska kreditinstituts filialer i Finland medlemmar i Insättningsgarantifonden, varför de inte har någon representant i styrelsen. Jur. kand. Mirjami Kajander-Saarikoski är sedan ombudsman för Insättningsgarantifonden. Jur. kand. Tuomas Majuri är sedan vice ombudsman. Han har meddelat att han frånträder sitt uppdrag Till ny vice ombudsman från har utsetts jur. kand. Johanna Palin.

10 TALLETUSSUOJARAHASTO 9 11 Tillsyn och revision 12 Hänt efter räkenskapsperiodens utgång Insättningsgarantifondens verksamhet övervakas av Finansinspektionen. Insättningsgarantifondens revisor var CGR Raija-Leena Hankonen och revisorssuppleant var CGR Tiia Kataja. 13 Bedömning av den framtida utvecklingen Efter räkenskapsperiodens utgång har Insättningsgarantifonden fått in 0,7 miljoner euro i utdelningsandel från Sofia Bank Abp (i likvidation). Totalbeloppet av fondens regressfordran på Sofia Banks likvidationsbo har därigenom minskat till 3,2 miljoner euro. År 2013 bedöms den ekonomiska verksamhetsmiljön och finansmarknaderna uppvisa en fortsatt instabilitet inom euroområdet. Om situationen fortsätter att präglas av en avmattad ekonomisk tillväxt kan detta leda till ökade oreglerade fordringar som senare kan orsaka bankerna kreditförluster. Den långvariga låga räntenivån belastar fortsättningsvis bankernas räntenetto. Den ekonomiska aktiviteten i vårt land beror också på hur exportutsikterna för våra inhemska företag utvecklar sig. Därtill kan en eventuellt ny tillskärpning av kriserna inom euroområdet få återverkningar på de inhemska bankerna via finansmarknaderna. Trots den osäkra verksamhetsmiljön förväntas situationen för den inhemska banksektorn alltjämt vara fortsatt stabil på grund av de kapitalbuffertar som skapats av bankernas mycket tillfredsställande soliditetsgrad. Att de lagstadgade fatalietiderna som fastställts för att skydda insättarna fortlöpande blivit kortare förutsätter att Insättningsgarantifonden i fortsättningen har en mera omfattande förhandsberedskap än tidigare med tanke på eventuella ersättningssituationer. Vidare torde det europeiska regelverket gällande insättningsgarantier i fortsättningen förutsätta att fonden (som ett alternativ till utbetalning av ersättningar) på andra sätt tryggar insättarnas ställning vid eventuella kommande bankkriser. Avkastningen av fondens placeringar år 2013 bedöms bli väsentligt lägre än den förväntade portföljavkastningen på lång sikt. Detta beror på att

11 TALLETUSSUOJARAHASTO 10 masskuldebrevslånens värdeutveckling, som varit gynnsam i flera tiotal år, nu förväntas stanna av. Vidare är räntenivån inom euroområdet alltjämt exceptionellt låg och en eventuellt stigande räntenivå under den aktuella perioden bidrar till att på kort sikt sänka marknadsvärdet på trygga placeringar i räntetillgångar. Till följd av fondens grundläggande uppgift har placeringsverksamheten den speciella karaktären, att fonden inte kan eftersträva ytterligare avkastning genom att placera i tillgångsslag med svagare likviditet eller genom att på annat sätt höja portföljens risknivå. Helsingfors den 28 februari 2013 Insättningsgarantifondens styrelse