BASUTBILDNING BLEKINGE Samsjuklighet och missbruk
|
|
- Karl-Erik Lundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BASUTBILDNING BLEKINGE Samsjuklighet och missbruk Mats Fridell 15 NOVEMBER 2011 Lund University, Department of Psychology 1
2 INNEHÅLLET (1) Olika typer av samsjuklighet (2) Missbrukare med samsjuklighet och missbrukare utan psykiska störningar (2) Vad betyder detta för valet av behandlingsstrategier? 2
3 OLIKA TYPER AV KUNSKAP OM STÖRNINGAR 1. Populationsstudier epidemiologiska studier a) Normalbefolkning, b) Missbrukspopulationer 10% av befolkningen dricker 50% av all alkohol 2. Kohortstudier studier på bestämda material avgränsade i tid och plats 3. Kliniska material (tillgängliga grupper) 3
4 RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE FÖREKOMST I BEFOLKNINGEN (Prevalens) 4
5 Alkohol: I normalbefolkningen har 14% ngn gång ett beroendetillstånd, vid ett givet tillfälle - ca 8% personer, 30 miljarder/år Narkotika: Regelbunden användning tungt narkotikamissbruk (> 12 mån, 2-3 ggr/vecka) pers. Källa: CAN
6 KOSTNADER Gerhard Larsson 2010: miljarder/år 6
7 SJÄLVLÄKNING? 7
8 Personer ur normalbefolkningen har en bättre prognos än de från patientmaterial Upp till 75% förbättrade i normalbefolkningen Ca. 25% förbättrade i kliniska grupper 8
9 Identifikation av riskbruk hos personer med psykisk sjukdom (Cruze 2008) Förhindra negativ inverkan på den psykiska sjukdomen och dess behandling Förhindra att riskbruk leder till beroende Tidig intervention vid riskbruk av alkohol hos personer som sökt somatisk sjukvård har visat god effekt Samtidigt missbruk/beroende gör den kliniska bilden oklar i de flesta typer av behandling. 9
10 Tabell 1. DSM-IV kriterier för missbruk minst 1 kriter. sen 12 mån 1. Upprepad användning av alkohol och droger som resulterat i att man misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter i skola, arbete eller hemmet. 2. Upprepad användning av alkohol och droger i situationer som medför betydande risker för fysisk skada. 3. Upprepade alkohol- och drogrelaterade problem med rättvisan. 4. Fortsatt alkohol och droganvändande trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur.
11 Tabell 2. Diagnosen beroende enligt DSM-IV. Tre eller fler kriterier senaste 12 mån 1. Behov av påtaglig dosökning för att nå den önskade effekten. 2. Abstinensbesvär vid brott av tillförsel av alkohol eller droger 3. Alkohol- eller drogintag i större mängd och under längre tid än vad som avsågs. 4. Varaktig önskan eller misslyckade försök att minska eller kontrollera intaget. 5. Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på, använda och hämta sig från effekterna av alkohol- eller drogbruket. 6. Viktiga sociala aktiviteter överges eller minskas p.g.a. alkohol- eller drogbruket. 7. Bruket av alkohol eller droger fortsätter trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt har förvärrats av alkoholen eller drogen.
12 Några test och skalor som nämns (1) Addiction Severity Index (ASI) (2) DSM-IV särskilt SCID II (3) Symptoms Checklist 90 (SCL-90) Global Severity Index (GSI) (4) Time-Line-Follow-back 12
13 NÄR OCH VAR I VÅRDKEDJAN UPPTÄCKER VI OLIKA TYPER AV STÖRNINGAR 13
14 TRE FÖRLOPPSMODELLER: I. Patienter utan initiala psykiska problem som utvecklar alkohol-/tablettberoende. II. Patienter med psykiska sjukdomar som utvecklar missbruksproblem (30-50%) III. Narkomaner som tidigt har problem men vilka förvärras av missbruket. Syns inte om man inte undersöker. 14
15 MODELL I I. Patienter utan initiala psykiska problem som utvecklar alkohol-/tablettberoende. Somatisk sjukvård, ofta indirekta indikatorer via hjärtbesvär, högt blodtryck, stroke, diabetes, övervikt (bröstcancer). Generellt sen upptäckt av problemnivåerna 15
16 MODELL I: Låg psykisk belastning men allvarligt beroende - I Studier av 12-steg, Minnesotabehandling, & självhjälpsrörelser (sällan RCT) indikerar att: - Kroniskt alkohol- och/tablettberoende - Relativt välordnad social tillvaro - Arbete, bostad, tidigare eller nuvarande familj - Försörjning lön i första hand - Låg nivå av psykiska symtom - Låg nivå av personlighetsstörning (17%) och - Ingen person med anti-social Pd (Nämndemansg) - Mkt låg nivå av kriminellt beteende Ouimette, Finney & Moos (1997a,b,c,1998,1999) Fridell et al (2002; Rehn 2001) Nämndemansgården) Konwalski & Shadish (2000) meta-analys av AA. 16
17 MODELL I: Exempel: Låg psykisk belastning men allvarligt beroende II Evidens - Minnesotabehandling i välstrukturerade behandlingsprogram manualbeskrivning - Nämndemansgården (2001; 2002) 4 års uppföljning: 44% helnyktra, 20% kontrollerat drickande vid enstaka tillfällen: 64% - både drop-outs och fullföljare completers Ca 55% beräknat på Intent-To-Treat (Fridell m fl 2002). - Strukturerade öppenvårdsprogram (Andreásson och Öjehagen i SBU (2001) - Ej enbart självhjälp: AA - Konwalski & Shadish
18 - Kroniskt alkoholberoende - Personlighetsstörning 17% - Ingen anti-social störning - Ringa kriminalitet - Låg nivå av psykiska symtom (29%) även vid uppföljning Ångest och depressionstillstånd 18
19 Figur 1. Alkoholdiagnos enligt DSM-IV, vid intagning till behandling samt vid intervjutillfället - Procentuell fördelning (n=54). Förändringen är signifikant (Chi 2 (2) = 59,25, p <.000) 100% 90% 9,3 80% 45,3 20,4 70% 60% Beroende 50% Missbruk 40% 30% 54,7 70,4 Ej diagnos 20% 10% 0% 0 Intag Intervju 19
20 De studier som gjorts på Minnesotabehandling visar inte att narkomaner är en stor grupp inom behandlingstypen och resultaten är sämre än för alkoholmissbrukkare av den typ som redovisas 20
21 PSYKISKA SJUKDOMSTILLSTÅND Gruppen dubbeldiagnoser 21
22 BEGREPP Psykisk störning Psykisk sjukdom (Ottosson 2004) Bred kategori Beskrivning psykopatologi Orsaker etiologi Prognos med o utan behandl. Sjukdomsinsikt Sekundärvinst Exempel: Personlighetsstörning är ingen sjukdom Svår psykisk störning & Allvarlig psykisk störning Psykiskt funktionshinder 22
23 MODEL 2 PSYKISK SJUKDOM - I V. RIKSSTUDIE AV 10 PROGRAM FÖR MISSBRU- KARE MED SVÅR PSYKISK STÖRNING (Schaar & Öjehagen 1999, 2001;2003;2004) Population ca personer deltagare n=358 personer PSYKOSER 29% MAJOR DEPRESSION 17% BORDERLINE/SCHIZOTYPAL 23% ÖVRIGA STÖRNINGAR 31% ALKOHOL 77% NARKOTIKA 33% 23
24 PSYKISKA SJUKDOMSTILLSTÅND Narkomaner och alkohol-beroende personer med socialt avvikande beteende, kriminalitet 24
25 MODEL 2: PSYKISK SJUKDOM - II POPULATION NARKOMANER Patienter vårdade på samma narkomanvårdsavdelning i Lund. Kronisk psykisk sjukdom: 9% Förgiftningspsykoser: 7% Personlighetsstörning 77% Neuropsykologiska 20% Depressions-/ångesttillstånd 14% 25
26 MODEL 2. PSYKIATRISK STÖRNING - II FUNGERANDE BEHANDLINGSMODELLER: Case-management Psykiatriska team Skyddat boende (Björkman psykoser i allmänhet) (Teague; Mueser & Drake) (Tre psykologexamensuppsatser) Förbättrad somatisk och psykisk hälsa, livskvalitet, minskad inläggning på sjukhus, bättre komplians Hur hantera viktiga frågor som om man skall blanda missbrukare med helt olika typer av störningar: psykoser och Narkomaner med anti-social personlighetsstörning, om man Skall tillåta att personer använder alkohol o s v. 26
27 FÖRGIFTNINGSPSYKOSER - Amfetamin, kokain varning för ovarsam neuroleptikamedicinering i akutfas - Hallucinogener - Partydroger - Hasch Definition: psykosen avklingar när tillförseln av drogen avbryts
28 - Att risken för att utveckla Schizofreni ökade femfaldigt vid haschkonsumtion (Andreasson et al 1995) British Medical Society 2008 Bekräftar Michael Arndt et al (2009) Prodromalsymtom
29 Prodromalsymtom före psykosen - Insjuknandet kan föregås av: irritabilitet, oro, sömnproblem, sänkt grundstämning och aptitlöshet. - Personlighetsmässigt: envishet, avhämning som visar sig i aggressivitet och häftighet - Egenheter i beteendet och paranoida vanföreställningar: konspirationstankar, vet hur det är. 29
30 Vanligaste psykiska sjukdomstillstånden Schizofrenisjukdomar bipolära (affektiva) sjukdomar
31 SOCIALSTYRELSEN BEHANDLINGSASPEKTER Vid psykisk sjukdom samma aspekter på farmakologisk och andra insatser som vid psykisk sjukdom utan missbruk Långsiktiga insatser med social stöd & kombinationsbehandling Samordnade insatser socialtjänst och psykiatrisk vård: boende, ekonomi, funktionsstödjande insatser
32 Sammanfattning - viktigt Identifiera beroende, missbruk och samtidig oberoende diagnos psykisk sjukdom - Ansvarsfördelning - tydlig i Nationella riktlinjer - Behandlingarna - samtidiga och samordnade - Samverkansformer efter lokala förutsättningar. - Avtal mellan huvudmännen ger stabilitet Metoder med evidens för endera tillstånd föredras 32
33 MODEL I I I NARKOTIKAMISSBRUKARE 33
34 Ungefär samma störningar idag som för 60 år sedan 34
35 Uchtenhagen & Zieglgänsberger (2000), Fridell (1990, 1991) Personality disorders 50-90% Depressions & anxiety disorders 20-60% Psychoses 15-20% ADHD 20% Figure 1. Dominerande psykiatriska störningar hos patienter med drog/substansberoende ( kohort med patienter). 35
36 Uppgift saknas 23% UNS 2% Masochistisk 2% Tvångsmässig 2% Passivt-aggressiv 4% Dependent 4% Undvikande 1% Borderline 5% Ej personlighetsst. 19% Antisocial 22% Paranoid 2% Schizoid 3% Schizotyp 1% Histrion 5% Narcissistisk 5% Figur 2. DSM-III-r personlighetsstörningar - 1:a dignos - bland tunga narkotikamissbrukare vårdade kohorten (n=1.052). 36
37 PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR DSM-III-R (n=1.052) Beskrivande En personlighetsstörning 77,2% Två personlighetsstörningar 32,0% Tre eller fler personlighetsstörn. 12,0% 37
38 National Epidemiologic Survey on Alcohol and Related Conditions NESARC 2004 (Grant, B., Stinson, F.S., Dawson, D.A., et al 2004) 12 månaders samsjuklighet av alkohol eller drug use disorder (DuD) Personlighetsstörning enligt ICD eller DSM-IV. Face-to-Face intervju n = personer - 47,7% drug use disorder (95% CI, 43,9 51,6%) har minst en personlighetsstörning (Pd) - 16,4% av patienterna med en Alcohol Use disorder hade minst en 1 Pd. - Vanligast förekommande Pd är Anti-social Pers. disorder. 38
39 Table 2. Psykiska sjukdomar i en kohort av patienter med drog- /substamsberoende , (n=1.052) Bedömda DIAGNOS No. % 695 Psychopati 97 (14,0%) Ngn psykos 152 (14,8%) Schizofeni 36 (3,4%) Schizo-affektiv 2 (0,02%) Schizofrenityp 4 (0,04%) Toxiskt utlöst 7 (0,07%) Toxisk psykos 64 (6,2%) (alla typer) Reaktiv Psykos 12 (1,2%) Cycloid Psykos 5 (0,04%) Affektiv Psykos 18 (1,8%) 39
40 DÄRTILL KOMMER.. Neuropsykologiska störningar (oklar prevalens: 20%, 25%, 35%) Sekundära hjärnskador En stor psykosocial belastning - Tidiga relationsproblem - Trauman - Låg begåvning bland LVU- och LSU 40
41 VAD ÄR KVALITET I BEHANDLING? - Förutsägbarhet i organisationen - Tydlighet i alla led, mål, planering etc. - Ordentliga bedömningar av patienterna - Högt kvarstannande (retention) - Fokus på avvikande beteende och stöd för konstruktiva insatser - Hög genomförandegrad av mål - Metoder som är väl beskrivna - God monitorering av resultat 41
42 SÄRSKILT PROBLEM ANTI-SOCIAL PERSONLIGHETSSTÖRNING 42
43 Drogmissbrukare med anti-social personlighetsstörning 1. Mer fortsatt missbruk 2. Mer kriminalitet 3. Mer socialhjälp 4. Mer sjukhusvård 5. Färre drogfria perioder MEN 6. Inte högre dödlighet än de som inte har anti-social Pd 43
44 Diagram 11. Andel patienter í kriminalregister per femårsintervall och anti-social personlighetsstörning & ålder. Beräknat på Kohort (n=1.052) 44
45 BEHANDLING OCH BEHANDLINGSKARAK- TERISTIKA 45
46 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET 3. TILLRÄCKLIGT LÅNG TID FÖR EFFEKT - (EJ < 3 MÅN) 4. FOKUS BÅDE PÅ PSYKISK STÖRNING OCH MISSBRUK 46
47 Uppföljningsstudier 47
48 Utfall i droganvändning vid fem år för hela urvalsgruppen 48
49 49
50 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Kvinnor (n=33) Män (n=79) 6,1% 5,1% Avliden 24,2% 39,2% Missbruk eller drogfri mindre än en månad. 19,0% 12,1% Periodiskt drogfri eller drogfri senaste halvåret. 6,3% 3,0% Drogfri senaste året. 54,5% 30,4% Drogfri senaste två åren eller längre. Missbrukbild Diagram 3. Missbruksbild för kvinnor och män vid femårsuppföljning (112 av 125, korrigerat 2005) 50
51 Somatization Obsessivecompulsive Interpersonal sensitivity Depression Anxiety Aggressive-ness Fobic Anxiety Paranoid ideation Psychoticism Global Severity Index Positive Symptom Distress Index Mean Non stable abstinence (n=38) Abstinence from 6 months to 2 years (n=12) Stable abstinence (2 years or more) (n=40) *** *** *** *** *** *** ** *** *** *** *** SCL-90 Diagram 5. SCL-90-poäng för patienter med drogberoende vid fem års uppföljning (n=90) vid tre nivåer av utfallssituation 51
52 Tvångsvårdade kvinnor 52
53 TYPER AV DATA - indexvårdtillfället Bakgrundsdata: DOK (LVM) & ADAD (LVU) Test och skattningsskalor: Personlighetsinventorier (BCT, CMPS), Psykiatriska skattningsskalor (SCL-90) Global funktion (GAF), SCID I och SCID II DSM-III-R-diagnos. PCL-R psykopati Hjärnskadediagnostik och ADHD-utredning - behov Begåvnings och resursbedömning 53
54 Uppväxtvillkor och allmän situation vid indexvårdtillfället LVM LVU Psykisk störning i familjen 40% 29% Missbruk i uppväxtfamiljen 58% 46% Suicidförsök ngn gång 48% 42% Saknar egen bostad 35% 54% Prostitution 41% 23% 54
55 PSYKIATRISKA STÖRNINGAR (AXEL I) I EN KOHORT UNGA KVINNOR MED MISSBRUK I LVM- OCH LVU-VÅRD (N=132) DIAGNOS LVM (80) LVU (52) AXEL I Psykopati 3% 6% Ngn drogutlöst psykos 17% 15% Schizofreni 0% 5% Sociofobi 1% 2% Depression 13% 13% Depressiv störning 13% 13% Dysthymi 3% 0% Ångest - ngn typ 25% 20% TOTALT 60% 61% 55
56 Personality Disorders (N=132) AXIS II diagnosis LVM (80) LVU (52) Borderline 26% 17% Anti-social PD 23% 0% Conduct Disorder 1% 44% ANY Pd 62% 69% 56
57 Generellt Ca. 40% hade minst en AXEL-1 diagnos vid Sidan om missbruksdiagnos och personlighetsstörningsdiagnos. Ca 70% hade minst en personlighetsstörningsdiagnos. Ca 50% hade gjort minst ett självmordsförsök. Bara ca 8% har ett beroende av alkohol trots ett mycket kroniskt missbruk av droger. 57
58 Procent drogfria 70,0% 60,0% 59,0% 54,0% LVM 50,0% 44,0% 49,0% LVU 40,0% 38,0% 37,0% 30,0% 23,0% 31,0% 20,0% 10,0% 14% 15% 0,0% Drogfri senaste 30 dgr Drogfri senaste halvåret Drogfri senaste året. Längd på drogfrihet Drogfri senaste två åren eller längre. Drogfri sedan utskrivning Figur 7. Andel drogfria vid olika tidsintervall före uppföljningsintervjun beräknat på hela samplet (Intention-to-treat; n=132 varav 109 interv juade (88%) 58
59 PERSONLIGHETSSTÖRNING OCH PROGNOS/ UTFALL Conduct disorder och anti-social Pd har en negativ inverkan på missbruk och kriminalitet 59
60 FÖRLOPPET DE FÖRSTA TRE ÅREN EFTER UTSKRIVNING FRÅN LUNDEN 60
61 Time-line-diagrammen visar max antal missbruksdagar upp till tre år efter behandlingen. Missbruksdagar delas i fem grupper: 0 dgr 1-2 dgr 3-5 dgr 6-15 dgr dgr 61
62 Estimated Marginal Means 4,00 3, missbruk --- mbgrupp2 sporadiskt míssbr,00 1,00 2,00 Kontin. drogfri 2,00 1, Mätpunkter varje halvår 6 Diagram 2. Missbruksförloppet halvårsvis under tre år efter utskrivning utifrån missbruket de senaste 6 månaderna före intervju klusteranalys (Ward s metod). Analysen utförd på 101 kvinnor. Time-Line-Follow-Back-modell (TLFB) 62
63 SLUT 63
64 META-ANALYSER - Amata et al (2004) 8 RCT - Opiatbehandling - Amata et al (2005) 5 RCT drogfri opiatbehandl, - Brewer et al (1982) 69 studier prediktorer - Burke et al (1999) 30 RCT - MI - Carter et al (1999) 30 st - Crits-Christoph (1992) 11 RCT dynam. - Fridell (2001;2003) Opiat, Kokain, Cannabis - Fridell & Hesse (2005) 112 st - Opiatbehandling - Fridell & Hesse (2005) Behandl kriminellt beteende - Hettema et al (2005) 69 studier MI - Irvin et al (1999) 26 studier Contingency - Littell (2006/7). - Prendergast (2000;2002) 69 studier - Stanton & Shadish (1997) 15 RCT - familj 64
65 VAD ÄR STRUKTUR En kvalitetsfaktor MANUALER: Noggrann beskrivning av vad behandlaren gör under varje fas i ett behandlingsförlopp. Operationell definition men det finns alltid behov av merkunskap kring varje patientgrupp. KRITIK: Projekt inom kriminalvård kort utbildn ENTUSIASM ENGAGEMANG: Ofta det som gör att nya behandlingar lyckas bättre inledningsvis än i det långa loppet. Att ex hålla ut är avgörande i missbruksbehandling. ORGANISATIONSFAKTORER: Ledarskap, kunskaper, tydlighet kring ramar, regler, normer, delegering, stöd, tillsyn, kontroll Förutsägbarhet 65
Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University 090428
Samsjuklighet vid drogberoende Mats Fridell SKL & Lund University 090428 PROBLEMATISKA BEGREPP Dubbeldiagnos, samsjuklighet - i relation till vad? Svår psykisk störning måste specificeras Diagnos mer sällan
Läs merNationell basutbildning Kunskap till Praktik
psykisk störning och samtidigt beroende eller missbruk av Alkohol Narkotika Bilder av Mats Fridell Till viss del bearbetad/kompletterad av Hans Kleine 1 2 Hur kan det se ut vid första anblicken? Psykisk
Läs merSamsjuklighet vid substansberoende Vad vet vi?
Samsjuklighet vid substansberoende Vad vet vi? Mats Fridell Lillehammer den 4 maj 2009 Lund University, Department of Psychology 1 DEFINITION AV SAMSJUKLIGHET Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merBEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE. Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16
BEHANDLING AV DROG- ALKOHOLBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University & Linné university 2011-11-16 GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISTIKA 1. FOKUS PÅ KÄRNPROBLEMET MISSBRUK 2. HÖG GRAD AV STRUKTUR I PROGRAMMET
Läs merBEHANDLING AV DROGBEROENDE
BEHANDLING AV DROGBEROENDE Mats Fridell SKL & Lund University 2010-03-05 -Amata, -Brewer -Burke -Carter -Crits-Christoph farmaka et al (2004) (2006). (1982) 8 69 6 RCT st av studier -Opiatbehandling, RCT
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merAgneta Öjehagen Gunilla Cruce
Missbruk, beroende och samtidig psykisk sjukdom (samsjuklighet) Skövde 15/10 & Göteborg 16/10 2009 Agneta Öjehagen Gunilla Cruce Lunds universitet Agneta Öjehagen Bakgrund - samsjuklighet Underlag till
Läs merAlkohol, droger och psykisk hälsa. Samsjuklighet: definition. Samsjuklighet - konsekvenser individen och närstående. Agneta Öjehagen Lunds Universitet
Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Alkohol, droger och psykisk hälsa Agneta Öjehagen Lunds Universitet Peter Valverius Umeå Universitet 1 Samsjuklighet: definition Patienter, klienter
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merKunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger
Kunskapsläget Samsjuklighet psykisk sjukdom och missbruk av alkohol och droger Spridningskonferens - Mobilisering mot droger Östersund 22 januari 2015 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merIdentifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs merMissbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merNorska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)
Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:
Läs merATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR
ATT FÖRSTÅ OCH ARBETA MED MISSBRUKARE MED PSYKISK STÖRNING FEM DAGAR Reviderad kurs integrerad med SKL:s baskurs och fortsättningskurs KURSTID: MAX ANTAL DELTAGARE: 35 Personer LÄRARE: Mats Fridell, professor
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merMissbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs merLångtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström
Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merUnderlag för psykiatrisk bedömning
1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merBEHANDLINGSALLIANS Bemötande av olika problemgrupper. Mats Fridell SKL & Lund University 090428
BEHANDLINGSALLIANS Bemötande av olika problemgrupper Mats Fridell SKL & Lund University 090428 Vi brukar skilja mellan några olika typer av undersökningar Effektstudier (efficacy, RCT) Effektivitetsstudier
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merBeroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet
Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk
Läs merBeroende och psykisk samsjuklighet
Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se Mobil: 0707516166
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merSjälvläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process
Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se Mobil: 0707516166
Läs merSuicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson
Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merEvidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala. Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping
Evidensbaserade behandlingsmetoder - psykosociala Arne Gerdner, Mittuniversitetet, Östersund och Hälsohögskolan i Jönköping Missbruksvården i början på 80-talet - Generellt sett låg utbildningsnivå bland
Läs merAlkohol och sjukskrivning
Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk
Läs merSN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012
SN-DD:s årsmöte, 10 års jubileum 2012 Efter psykiatrireformen nationell och internationell utblick Agneta Öjehagen Lunds universitet Presentation Tillbakablick: - Några ex. kända prevalens- och behandlingsstudier
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merHur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall
Åsa Magnusson, leg. läkare, Rosenlundsmödravårdsteam Innehåll Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merHva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen
Hva med de voldelige? Tom Palmstierna Docent, Centrum för Psykiatriforskning, KI 1:e Amanuensis, DMF, NTNU/Bröset Specialkonsulent, Bergen Hva med de voldelige? Är de våldsamma dubbeldiagnoser? Våldstypologier
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merAntal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år
Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri
Läs merUppföljning av personer behandlade vid Dianova Sverige
Uppföljning av personer behandlade vid Dianova Sverige 3 Innehåll FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...7 DIANOVA SOM BEHANDLINGSORGANISATION...8 Dianova som en form av terapeutiskt samhälle...9 Historik...9 Organisation...10
Läs merInventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.
Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län. Rapport 2008-05-09 Åsa Hemgren Rose-Marie Nordeström Sammanfattning På uppdrag av landstinget
Läs merNARKOTIKABEROENDE OCH PSYKISK STÖRNING. Forskning och utvärdering inom Kriminalvården
NARKOTIKABEROENDE OCH PSYKISK STÖRNING Forskning och utvärdering inom Kriminalvården Narkotikaberoende och psykisk störning En kohortstudie av prevalens av droger, psykisk sjukdom och personlighetsstörning
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merSCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merAnders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merPersoner med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merNationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Indikatorer Bilaga Preliminär version
Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Indikatorer Bilaga Preliminär version Innehåll Om indikatorerna... 5 Förteckning över indikatorerna... 6 Indikatorer för god vård och omsorg vid missbruk
Läs merBEDÖMNINGSINSTRUMENT
BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument
Läs merCannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund
Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?
Läs merValda ICD-koder för patientgrupperingar
Bilaga till rapport Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter Valda ICD-koder för patientgrupperingar
Läs merNationella Riktlinjer
Nationella Riktlinjer Konferens Draken 20 mars 2009 Utbildningsdel 3 Narkotika- psykosocial behandling och läkemedelsbehandling Kapitel 5 Föreläsare professor Mats Fridell R I S GIR Riktlinjer I Samverkan
Läs merCannabisbruk syndrom akut omhändertagande
Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merRiskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom. Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö
Riskbruk och beroende hos personer med psykossjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet ACT-teamet, Malmö Problembeskrivning Samsjuklighet förekomst någon gång under livet Missbruk/beroende Bipolär sjukdom
Läs merINDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET inom primärvård, specialiserad hälsooch sjukvård samt socialtjänst Diagram taget från Socialstyrelsens utvärdering av psykisk ohälsa, 2013 KRISTINA BERGLUND,
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merVad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende?
Vad behöver vi veta för att kunna hjälpa en medmänniska med missbruk/beroende? Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna denne där hon är och börja just där.
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merBeroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken
Läs merFemårsuppföljning. Kvinnor vårdade vid Lundens ungdomshem och LVM-hem. Mats Fridell Johan Billsten Iréne Jansson Rickard Amylon
Femårsuppföljning Kvinnor vårdade vid Lundens ungdomshem och LVM-hem Mats Fridell Johan Billsten Iréne Jansson Rickard Amylon F o r s k n i n g s r a p p o r t n r 1 2009 FOU Författarpresentationer Mats
Läs merPersonlighetsstörningar
Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande
Läs merKOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?
KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala
Läs merScreening och utredning av alkohol- och drogproblem
Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merAnvändning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott
Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs merDiagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller:
Diagnoskriterier för drogrelaterade störningar gäller: ICD-10 (beroende, skadligt bruk) Alkohol Stimulantia Cannabis Kokain Stimulantia Hallucinogener Lösningsmedel Nikotin Opiater Sedativa/Hypnotika/Anxiolytika
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merKontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512
Kontrollerat drickande Möjligt för alkoholberoende personer? Sven Andréasson Riddargatan1 Alkoholpolitiskt forum Väst 140512 Vad är beroende? Tolerans Abstinens Kontrollförlust Försökt minska ner Tre av
Läs merLevnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se
Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att
Läs merTabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg
Tabell 1 - GAP analys Preliminära Nationella riktlinjer Missbruk och beroende 2014, Södra Älvsborg Kmn= kommunerna, Pv= primärvården, Spv=Specialistvården Närvårdsområde Alingsås Alkohol Narkotika Långvarigt
Läs mer